1. No category

EN TIDNING FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I SVENSKA KYRKANS UNGA
# 4|2012
PORTRÄTT
Amy Diamond
som prinsessan Merida.
FÖRTROLIGT
Om att vara allergisk
och hur det påverkar
vardagen.
UNDER SAMMA HIMMEL
Julklappstips
Att hitta sig själv
Film- och boktips
Frågesidorna
Remake&Pyssel
PRIS 25:–
Ge barnen en
framtid utan våld.
TROLIGT
Panelen om
att läsa Bibeln.
ÖKAD
DEMOKRATI
Sociala medier för
1 « TROLIGT 4 | 2012
90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg
svenskakyrkan.se/internationelltarbete
GE EN JULGÅVA!
Sms:a HOPP till
72950 så skänker
du 50 kronor.
Foto: ACT/DCA/Binyan Mengesha
2 « TROLIGT 4 | 2012
Ledare
Troligt/Svenska Kyrkans
Ungas medlemstidning
Nummer 4, 2012, årgång 8.
Är du klimatsmart?
– Ja, jag försöker så gott jag kan. Jag
köper kravmärkt och ekologiskt. Jag försöker köpa kläder av naturmaterial, även
om de kan vara bedrövliga. Men de kanske
är bättre än de som kommer från olja, borrad ur marken. Jag åker tåg istället för bil
och sådana saker.
ANSVARIG UTGIVARE
Johan Berkman
Tel: 018-640 646
johan.berkman@
svenskakyrkansunga.se
REDAKTÖR
Malin Berggren
Tel: 018-640 651
malin.berggren@
svenskakyrkan.se
BILDREDAKTÖR
Alex&Martin 018-10 50 60
info@alexochmartin.se
GRAFISK FORM
Daniel, Zellout 018-13 13 30
info@zellout.se
REDAKTION
Johan Berkman, Magdalena
Wernefeldt, Maria Hammarström,
Marianne Hedqvist, Daniel
Hansson, Martin Kelam,
Alex Giacomini, Kristina
Björkegren, Johanna Kallin,
Hannah Kroksson, Engla Bertolino
Wass, Pär Lindberg och
Malin Berggren.
REDAKTIONSADRESS
Troligt
Svenska Kyrkans Unga
751 70 Uppsala
troligt@svenskakyrkansunga.se
TRYCK
Edita, Västerås ISSN 1653-7106
KANSLI
Svenska Kyrkans Unga
751 70 Uppsala
Besöksadress:
Sysslomansgatan 8, Uppsala
018-640 640
018-640 655 fax
www.svenskakyrkansunga.se
PRENUMERATION
För att få Troligt måste du vara
medlem i Svenska Kyrkans Unga.
Vill du bli det eller ändra adress,
få färre tidningar m m kan du gå
in på www.svenskakyrkansunga.
se/m-sidor eller ringa kansliet
018-640 640.
Nästa nummer av Troligt
kommer ut i februari.
Vad tycker du att Svenska Kyrkans Unga
ska göra för en bättre värld?
Josef Kjellqvist
Vad är Svenska Kyrkans Unga för dig?
– De jag är ute och friluftar med i
Svenska Kyrkans Unga är de jag känner
absolut bäst. När man är ute i naturen tillsammans kan man inte dölja vem man är
för varandra, man kan inte smita undan,
man måste ta tag i saker när de uppstår
och då lär man känna varandra på ett
djupare plan. Det gäller speciellt i Svenska
Kyrkans Unga, där vi diskuterar många
saker som rör det personliga inre. Det är
de diskussionerna som mycket format den
jag är idag. Det är den gemenskapen som
är Svenska Kyrkans Unga för mig.
Sen tycker jag om den demokratiska
formen som finns i Svenska Kyrkans
Unga och jag tycker om att vara med och
påverka. Jag blev politiskt och demokratiskt intresserad vid 14 års ålder. Då
fick jag lära mig hur det funkar genom
Svenska Kyrkans Unga.
Hur är man en klimatsmart rörelse?
– I upphandlingar, vilken mat man äter
på arrangemang, hur man reser och vilka
kläder som finns i Materiallagret. Och
sedan i ett vidare perspektiv: spridning av
miljöfrågor. I första hand måste vi ta ansvar för det vi konsumerar som organisation och hur vi hanterar det vi konsumerat.
– Eftersom min uppväxt inom Svenska
Kyrkans Unga är friluftsinriktad, tycker
jag att det är en fin och bra del.
Genom att vara ute i skog och mark får
vi en relation till skapelsen. Genom den relationen förstår vi varför det är viktigt att
värna om den. Genom relationen förstår
vi varför vi inte får förstöra den. Det är
en enkel sak som Svenska Kyrkans Unga
kan bidra med för en bättre värld: skapa en
relation mellan människa och natur.
Lokalavdelning: Sävare och Saleby.
Medlemsnummer: 204472. Bor: I Linköping med min fästmö Ellinor i ett litet
kollektiv tillsammans med två andra.
Ålder: 24. Beskriv dig själv med tre ord:
Friluftsnörd, Kreativ, Målinriktad. Intressen:
Bandy, Slöjd, Friluftsliv och Kanoting. Gör:
Läser till högstadielärare i Trä- och metallslöjd samt Textilslöjd, och driver ett litet
kanot- och slöjdföretag. Favoritcitat: "Den
som går i andras fotspår kommer aldrig
först" - Heliga Birgitta
5 SNABBA:
«Facebook – Twitter
«Julotta - Midnattsmässa
«Risgrynsgröt – julskinka
«Årsmöte – Friluftsläger
«Bok – Film: Big Fish
ÄRKEBISKOPENS MÖTE
Den 16-17 november samlades närmare
1 000 deltagare i Uppsala för att prata
om hur Svenska kyrkan kan arbeta för
och med barn. Svenska Kyrkans Unga
deltog i planering, panelsamtal, informationsbord och minglade för fullt.
sessioner, den senare i november. Även
i år fanns Svenska Kyrkans Unga på
plats för att synliggöra ett barn- och
ungdomsperspektiv i olika frågor,
samt tillsammans med ledamöterna
fundera på hur unga kan beredas plats
i det kommande kyrkovalet.
KYRKOMÖTET
Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet och pågår under två
GOTT NYTT KYRKOÅR!
Tack för i år, gott nytt kyrkoår, god jul
och ett gott nytt år till er alla!
3 « TROLIGT 4 | 2012
Porträtt
4 « TROLIGT 4 | 2012
Porträtt
Amy Diamond
som prinsessan Merida
Prinsessan Merida blir arg på sin mamma när hon vill göra henne
giftasvuxen. Merida vill hellre göra sådant hon gillar, som att
rida och skjuta båge. Det är inledningen till filmen Modig. Amy
Diamond, som gör Meridas röst tycker också att det är viktigt
att få göra som man vill och att få vara sig själv.
TEXT: MALIN BERGGREN. FOTO: PRESSBILDER
Amy Diamond har hunnit fylla tjugo och är på sluttampen av sin frisörutbildning. Just nu är hon lärling på en
frisörsalong. Samtidigt fortsätter hon sin karriär som
sångare och skådespelare. Just nu aktuell som rösten till
prinsessan Merida i filmen Modig och i januari är hon
med i en ny säsong av barnprogrammet Bulldog.
Hur kändes det att få göra rösten till Merida?
– Det var spännande att få den rollen, det var en
dröm! Jag var sugen att se filmen redan innan och
så fick jag möjligheten att gå på audition. Jag har
dubbat två filmer förut, båda filmerna var med
samma karaktär, en prinsessa. Men det här
är den första Disneyfilmen jag fått göra, så
det var jättekul.
Berätta om filmen:
– Det är en rolig berättelse. Jag
såg hela filmen för första gången
på premiären. Jag hade bara sett
delar av den innan. Det var häftigt
att höra sin egen röst i en annans
kropp, en person som tycker och
tänker annorlunda än jag. Sedan
tycker jag att det är roligt att filmen fokuserar på Merida och
hennes relation till sin mamma.
Det är inte så många filmer som
handlar om mor- och dotterrelationer.
Merida? Beskriv henne?
– Det roliga med att få göra
Meridas röst, är att man får göra
alla olika känslor hon har. Hon
ändrar sig mycket under filmens
gång. Hon är inte bara glad
genom hela filmen, utan hon är
energisk, hon är ledsen, hon är
arg, förtvivlad och hon bråkar med sin mamma. Det var
roligt att säga replikerna med olika humör.
Känner du igen dig i Merida?
– Alla kan känna igen sig i Merida. Alla vill få vara
den de är utan att kompromissa. Jag lyssnar alltid på mig
själv. Jag är den jag är och jag ändrar mig inte för någon.
Jag tror att alla kan relatera till att man vill kunna gå sin
egen väg.
Hur är man sig själv och hur går man sin egen väg?
– Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att det är
okej att växa ifrån sina vänner. Man utvecklas och man
börjar tycka om att göra olika saker, man får olika intressen. Jag har vissa kompisar som jag har kvar från det
att jag var liten. Men vissa kompisar har fått helt andra
intressen och då passar vi inte ihop längre.
– Genom att lita på sig själv och inte falla för grupptrycket. Lita på sin egen röst och vad man själv står för.
Fall inte för grupptrycket bara för att du inte vill känna
dig utanför. Umgås med de vänner som du vill samma
saker som.
Meridas mamma tycker atta Merida
är vuxen och ska anpassa sig. Hon håller inte riktigt med. Hur vet man att
man är vuxen?
– Jag kommer ihåg, när jag
var yngre, att jag tänkte att,
när jag är 20-21 år, då kommer jag att veta allting
och kunna allting. Men nu
när jag är 20 år, så är jag
ju samma
person som
då. Jag har lärt
mig en massa och jag har
utvecklats, men jag är
samma person. «
5 « TROLIGT 4 | 2012
Porträtt
PRATA FILM I GRUPPEN
Gå in på Svenska Filminstitutets
hemsida www.sfi.se under rubriken
”Film i skolan”. Där finns handledningar till
många filmer, med diskussionsfrågor för barn
eller ungdomar. Använd Sensus studieförbunds metod ”Tala film – tala liv”, ett enkelt
sätt att få igång samtal om viktiga frågor med
utgångspunkt i en film. Studiehandledning
finns att ladda ned på www.sensus.se. Kom
ihåg att du måste ha tillstånd eller licens till
offentliga filmvisningar. Mer information
om det finns på Swedish films hemsida,
www.swedishfilm.com.
Att vara modig är att göra något
som man måste göra även om
man är rädd för det."
Jag har pratat med mina föräldrar om det. För man tänker att föräldrar vet och kan allting, men så är det inte
heller. Alla växer hela tiden, och blir visare hela tiden.
Man blir aldrig färdig.
Vad är mod?
– Att vara modig är att göra något som man måste göra
även om man är rädd för det. Det finns större saker som
är livsavgörande, men också mindre saker. Jag gillar ju
att stå på scen. Jag tycker att det är roligt. Men för någon
annan som är nervös skulle det vara jättemodigt.
Vilka normer stöter du på som är jobbiga?
– När jag gick i trean och fyran skulle man inte leka
med dockor längre. Jag och min kompis vågade till slut
erkänna för varandra att vi fortfarande lekte. Andra kanske förväntar sig att du ska bete dig på ett visst sätt. Men
du måste tänka på hur du själv
vill vara.
Är det aldrig någon som varit
avundsjuk för att du är en känd
person?
– Jag har alltid gått i skolan
och jag gick inte i musikklass,
så mina kompisar gillade
andra saker än musik. De ville
inte göra det jag ville göra. Så
de var inte avundsjuka på mig.
6 « TROLIGT 4 | 2012
MODIG
Filmen ”Modig” handlar om prinsessan Merida som är osams med sin
mamma drottningen. Mamma vill att
Merida ska bli en dam som kan giftas
bort med en prins och så behålla freden i kungariket. Merida vill rida och
skjuta båge och själv bestämma om
och med vem hon ska gifta sig. Vem har rätt?
När Merida får hjälp av en häxa att förändra sin
mamma med en förtrollning går allting mycket
fel och med fara för sina liv får Merida och hennes
mamma kämpa för att ställa allt till rätta igen och
undvika våld och kaos i riket.
”Modig” är litet ovanlig som animerad film genom
att den inte ger några lätta lösningar. Både Merida
och drottningen måste förändras, för båda har delvis rätt. Allt behöver inte bestämmas av traditionen,
men man kan inte heller bara strunta i det förflutna
och gå sin egen väg.
Det är inte enbart Meridas pojkflicksbeteende
som står i centrum utan lika mycket kampen mellan generationerna, tonåringar och föräldrar. Hur
mycket måste jag bli som mina föräldrar, och vad är
bra och dåligt med det? Kan jag acceptera mina föräldrar, och kan de acceptera mig? Slutet är öppet,
kanske kommer Merida att göra som föräldrarna
ville, kanske inte. Under tiden har hennes relation till
föräldrarna blivit mer jämlik: de har lärt sig se och
lyssna på varandra på ett nytt sätt.
Under samma himmel
GLOBALA ARBETSGRUPPEN
En högtid för relationer
eller hög tid för relationer
SPÄNNANDE JULGODIS
8 st
Dadel- & chokladbollar
ąŗ õöŗ!=-.&ŗ'ąŗ õŗ'ŗ() '
ąŗ ùŗ(.&ŗ-$1 )ŗ&*&*.ŗ
ąŗ öŗ/.&ŗ&&*+0'1 -ŗ '' -ŗ-*
ąŗ õŗ(.&ŗ1=/.&ŗĜ/ŗ 3ŗ%0$ ŗ '' -ŗ1// )ĝ
N
ÄR VI TÄNKER på julen tänker nog de flesta på pynt i rött, julgranar
med ljus, presenter i regnbågens alla färger, körsång i kyrkan, julbord, knäck, tomtar och julmusik. Men vad vore julen utan familj
och vänner? När man tänker på det, vad vore vilken dag som helst utan
familj och vänner?
Många väljer så här i juletid att visa sin uppskattning genom att ge
presenter till nära och kära. Ofta blir de mycket glada för detta, men tänk
om presenterna kunde göra så att vi spenderar mer tid tillsammans? Ett
bra sätt är att ge bort ett presentkort med något ni kan göra tillsammans. I
vissa fall finns det färdiga upplevelser, men det kan också vara kul att hitta
på något alldeles eget! Tänk på vad din familj och dina vänner tycker om
att göra, är det något som ni kan göra tillsammans? Satsa på att ta hand
om dina relationer den här julen!
Hacka 2 msk av mandeln grovt.
Finmal resten. Kärna ur dadlarna och
hacka. Blanda ihop alla ingredienser
väl till en smet. Forma till bollar och
rulla i kokosflingor.
Variation: Ersätt mandeln med andra
nötter som hasselnöt, pekannöt, paranöt, pistagenöt eller jordnöt.
Fler recept hittar du på
http://vegania.net/jul.html
Skippa sillen i jul – gör
inlagd aubergine!
Vad vore julen
utan familj och
vänner? "
ąŗ õŗ./*-ŗ0 -"$) ŗĜ÷úôĕùôôŗ"ĝ
SENAPSMARINAD:
ąŗ
ąŗ
ąŗ
ąŗ
ąŗ
ąŗ
ąŗ
õŗ'ŗ. )+
öŗ/.&ŗ.'/
öĖ÷ŗ(.&ŗ.*& õŗ(.&ŗ1$)=" õŗ'ŗ*'%
õĘöĖõŗ'ŗ1// )ŗ '' -ŗ.*%"-=
õŗ'ŗ#&ŗ$''
Skala auberginen om du vill och
skär den sedan i strimlor. Koka
./-$('*-)ŗ(%0&ŗĜŗúŗ($)ĝŗ$ŗ'=//saltat vatten. Låt rinna av. Blanda
ihop senap, salt, socker och vinäger.
Vispa i oljan. Blanda i vatten eller
sojagrädde till lagom lös konsistens
och tillsätt dillen. Lägg auberginen
i marinaden och låt stå minst några
timmar, gärna över natten.
Presentkorts-tips
ąŗ "ŗ($"ŗE/ŗ!£-='--)Āŗŗ
och ät tillsammans med dem!
ąŗ + '&1=''ŗ( ŗ.4.&*) )ŗĜ&*''ŗŗ
spelen från när du var yngre, kanŗ .& ŗ#$//-ŗ)$ŗ)E"*/ŗ)$ŗ='.& ŗ!£-0/ćĝ
ąŗ %='+ŗ$)ŗ(*-ĕŗ*#ŗ!-!£-='--ŗ$ŗ/-=ĕ
gården/huset under en sommardag.
ąŗ $&)$&ŗ( ŗ=./ŗ&*(+$. )ÿ
ąŗ &*%ŗ/$''ŗ /āŗŗ./='' /ŗ!£-ŗ//ŗŗ" ŗ //ŗŗ
kuvert med ett kort i, slå in kortet
i en låda eller en tom toalettpappersrulle så att det får en annan form!
Eller varför inte göra ett kuponghäfte,
med flera tillfällen då ni kan umgås?
7 « TROLIGT 4 | 2012
Under samma himmel
››› GE BARNEN ‹‹‹
EN FRAMTID
UTAN VÅLD!
Barn har rätt att få sina grundläggande behov tillfredsställda, att få skydd mot diskriminering och utnyttjande
och att bli respekterade för den de är. Det säger Barnkonventionen. Ändå är det långt ifrån alla barn som har
de rättigheterna. Barn runt om i världen lever i beväpnade konflikter, barn mobbas och barn misshandlas
i sina hem. Vad kan man göra för att barn ska få en
trygg tillvaro utan våld?
TEXT: HANNA JOHANSSON. BILD: ZELLOUT
1989
ANTOG FN Barn-
konventionen. För
första gången samlades rättigheter
som gäller för barn och ungdomar
upp till 18 år i ett dokument. Sverige
var ett av de första länderna att skriva
under Barnkonventionen. Den kan
inte användas som lag i Sverige, men
man skriver lagar så att de stämmer
överens med Barnkonventionen.
Riksdagen har dessutom beslutat
att Barnkonventionen ska prägla
allt beslutsfattande som rör barn
och ungdomar.
Reglerna i Barnkonventionen kallas
för artiklar. Totalt finns det 54 artiklar. Det viktigaste med Barnkonven-
8 « TROLIGT 4 | 2012
tionen är att den berättar om barnens rätt att få sina grundläggande
behov tillfredsställda, att få skydd
mot utnyttjande och diskriminering,
att få uttrycka sin mening och att bli
respekterad.
DE VIKTIGASTE ARTIKLARNA:
»› ARTIKEL 2 Slår fast att inget barn
får bli diskriminerat. Det spelar
alltså ingen roll om du är kille
eller tjej, om du är svensk eller
från något annat land eller har
någon form av funktionshinder.
»› ARTIKEL 3 Säger att barnets bästa
alltid ska komma i första hand vid
alla slags åtgärder som berör barnet.
»› ARTIKEL 6 Säger att varje barn har
rätt till liv och att få utvecklas till
en trygg individ. Hit räknar man
bland annat förebyggande barnhälsovård, vaccinationsprogram
och regelbundna hälsokontroller.
»› ARTIKEL 12 Slår fast att alla barn
och ungdomar har rätt att föra sin
egen talan, att bli tagna på allvar
och bli lyssnade på. Artikeln betonar deltagande och inflytande för
barn och kan sägas vara barnkonventionens demokratiartikel. Barn
skall ges möjlighet till inflytande
i frågor som rör dem. «
Under samma himmel
Barn som upplever våld i
hemmet kan visa tecken
på oro, ångest, nedstämdhet och aggressivitet."
9 « TROLIGT 4 | 2012
Under samma himmel
Scenarier:
Alla barn har rätt till en trygg uppväxt där de blir respekterade
för den de är och deras behov tas på allvar. Så är det inte alltid
här i Sverige och inte heller ute i världen. Framför allt är det
förstås de vuxnas ansvar att se till att vi lever efter Barnkonventionen, men du kan också vara med om att göra världen
till en bättre plats för barn.
1. Fridas pappa är så arg
Frida har ett stort problem som hon
inte vågat berätta för någon. Hennes
pappa slår mamma. Hon var bara
sju år när mamma första gången
stängde in henne på sitt rum för att
hon inte skulle se. Men hon hörde
skrik och gråt och kände att det var
fel. Frida har också blivit slagen av
pappa. Han blir så arg ibland. Efteråt
blir han ledsen och säger att det aldrig ska hända mer. Ändå händer det
igen. Frida vet att hon kan anmäla
sin pappa, men vågar inte. Han skulle
bli jättearg. Dessutom är han ju snäll
ibland.
TILL DIG SOM ÄR UNG!
Det är viktigt att få dela med sig av
det man sett och upplevt om man
utsatts för något hemskt. Det finns
flera att vända sig till när man har
det svårt hemma. I skolan har vuxna
skyldighet att hjälpa utsatta barn att
få kontakt med exempelvis socialtjänsten. Man kan prata med skolsköterskan på skolan eller ringa BRIS 116
111 där man alltid får vara anonym om
man vill.
TILL DIG SOM JOBBAR MED BARN!
Det är inte bara om barnet självt blir
misshandlat som det är skadligt, att
vara med om att någon i familjen blir
misshandlad är en mycket skrämmande upplevelse. Barn som upplever våld i hemmet kan visa tecken
på oro, ångest, nedstämdhet och
aggressivitet. Ofta kan barnet må
10 « TROLIGT 4 | 2012
bättre av att prata med någon vuxen
som barnet känner sig tryggt med
och få berätta om hur han eller hon
kände sig. Det kan också vara bra om
barnet får veta att det till exempel
är normalt att se det hemska spelas
upp i huvudet som en film gång på
gång. Ibland kan det vara lättare för
barnet att prata med någon annan än
den förälder som blivit misshandlad,
eftersom barnet inte vill göra sin
förälder bekymrad.
Källa: Barnperspektivet, BRIS för vuxna.
2. Vad ska Anton göra
när Rikard blir mobbad?
Det är så synd om Rikard tycker
Anton, han har aldrig någon att sitta
bredvid i skolan. Det finns ett gäng
som kallar Rikard för gris och bög
på Facebook och Anton har märkt
att han alltid är för sig själv och
kommer sist in i klassrummet för
att undvika glåporden. Minst fyra
gånger har Anton sett när killarna i
gänget sprungit efter Rikard, hur de
har kastat sten och ringat in honom.
En gång sparkade de honom tills han
låg på marken. Anton vågade inte gå
fram, men efteråt såg han att det var
blod på marken.
UPPLEVER DU ATT NÅGON BLIR
MOBBAD FINNS DET FLERA SAKER
DU KAN GÖRA.
Det första och enklaste är att visa att
du bryr dig om den som blir mobbad.
Säg ”hej” eller fråga hur han/hon
mår. Visa dem som mobbar att deras
beteende inte är okej, säg ifrån. Det
är inte alltid så enkelt, men det finns
flera sätt att göra det på. Till exempel
genom att inte hänga på dem som är
elaka, ta hjälp av kompisar eller prata
med en vuxen som kan gripa in.
HÅLL ÖGONEN ÖPPNA
- VUXNA MÄRKER INTE ALLTID
Mobbning döljs ofta för vuxna.
Utsatta barn tror att de vuxna ser
mobbningen. Men ibland är det svårt
att skilja mellan bråk och skoj. Barn
och elever har i och med den nya
lagen om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling
!E//ŗ //ŗ./-&- ŗ.&4ÿŗĀŗĜ-)ĕŗ
*#ŗ ' 1*(0 /ĝŗ.&ŗ. ŗ/$''ŗ//ŗ'" )ŗ
följs. Varje förskola och skola måste
ha en likabehandlingsplan.
Som vuxen ska man försöka prata
med barnet, lyssna och ta det barnet
säger på allvar. Det är viktigt för barnet att känna att det finns en vuxen
det kan lita på. Om barnet har berättat eller börjar berätta om kränkningar kan man säga att man tycker
det är bra att barnet gör det. När man
pratar med barnet kan man också
säga att ingen ska behöva behandlas
illa. Barnet ska inte känna sig mer
skuldtyngt i kontakt med vuxna.
Är man osäker på hur barnet mår
kan man söka professionell hjälp.
Källa: Friends, BRIS.
Under samma himmel
3. Rikard var soldaternas fånge i tre år
Rikard är 13 år och bor i Kongo-Kinshasa. För tre år sedan anföll soldater
byn han bodde i. Den dagen såg
Rikard sin far skjutas till döds och det
var också sista gången han träffade
sin mamma. Hon flydde när soldaterna anföll byn och idag vet han inte
var hon finns. Rikard själv fördes bort
för att jobba i soldaternas läger. Efter
tre år lyckades han fly.
”Efter att de skjutit min pappa
drog de mig med sig och sa att eftersom min pappa var död skulle jag
arbeta hos dem i deras läger. De tog
med mig till en by i Masisiområdet
och sa att jag skulle vakta de små
barnen. Jag tror att det var deras
egna barn men jag är inte säker.”
-=// '. )ŗ*(ŗ$&-ŗĜ.*(ŗ
" )/'$" )ŗ# / -ŗ)E"*/ŗ))/ĝŗ&*(mer från Rädda Barnen. Rikard kom
till Rädda Barnens kontor i Goma,
Kongo-Kinshasa och fick flytta in hos
en fosterfamilj. Barn är alltid de som
drabbas hårdast i krig och naturkatastrofer. De riskerar att skadas
eller dö, men också att utsättas för till
exempel trafficking och våld. Rädda
Barnen arbetar för att finnas på plats
i katastrofområden för att stödja och
skydda barnen och deras familjer.
Ofta har de förlorat hem, skola, vänner. Kanske är föräldrarna i chock,
eller i värsta fall döda. Ensamma barn
är hårt utsatta för farliga situationer
och Rädda Barnen finns därför till,
bland annat för att upprätta trygga
platser inom flyktinglägren.
Boktips!
SKILDA VÄGAR
– NÄR MAMMA OCH PAPPA
FLYTTAR ISÄR AV INGER
EKBOM & MARIA KÄLLSTRÖM.
Den här boken handlar om
syskonen Sally och Jonas
och deras funderingar när
föräldrarna skiljer sig.
TÄNK PÅ DINA NYA KLASSKAMRATER!
Har du en klasskamrat som kommit
till Sverige som flykting? Även om
man kan känna sig lite blyg inför nya
människor, tveka inte att prata med
klasskamraten, fråga varför han
eller hon kommit till Sverige, hur de
mår och precis som med alla andra
klasskompisar: se till att han eller hon
kommer med i gänget och får vara
med och leka och umgås på rasterna.
Fundera lite på vilka lekar ni leker
på skolan. Det är viktigt att lekarna
inte skapar rädsla hos någon. Har du
till exempel lekt krig någon gång på
skolgården? Försök då att sätta dig
in i hur det är för den som faktiskt
varit med om ett krig. Det kanske
finns andra lekar att leka?
HJÄLP BARN ATT FÖRSTÅ!
Även om krig och beväpnade konflikter inte drabbar barn och unga
i Sverige kan man behöva hjälp att
bearbeta det man hör talas om via
tv och internet eller i skolan. Det är
viktigt att barn inte får mer information än de kan hantera. Som vuxen
är det viktigt att försöka förklara
så konkret som möjligt olika skrämmande händelser. Det är också viktigt att fråga barn och unga om man
misstänker att de oroas över något
som de läst eller hört talas om.
Källa: Rädda Barnen.
TIM OCH PICO FLYTTAR
AV ANKE WAGNER & EVA
ERIKSSON.
Tims gosedjur Pico är
oroligt för att Tim ska få
nya vänner och glömma
bort Pico när familjen flyttar. Tim
tröstar sitt gosedjur, men kanske är
det egentligen sig själv han tröstar?
En bilderbok som handlar om den
oro som barn kan känna när familjen
bryter upp och flyttar till en ny ort.
Vad ska hända med mig när allt som
är tryggt och välbekant försvinner?
Det är känslor som inte bara vuxna
utan även barn kan känna.
DEN ARGE
AV GRO DAHLE & SVEIN
NYHUS.
”Ska inte vara arg mer”,
säger pojken Bojs pappa.
Trots att Bojs pappa har lovat många
gånger att han inte ska vara arg mer, så
blir han det igen och igen. Han slår Bojs
mamma. Den arge är en bilderbok som
är tänkt att användas i samtal med barn
som upplevt våld i hemmet.
VÅLDBOKEN
AV PERNILLA STALFELT.
En, faktiskt humoristisk
bok om våldets meningslöshet. I Våldboken
går det att läsa om alla
sorters våld, allt från sandlådevåld till
datorvåld. På 1600-talet kunde man
slåss med bajs. Riddarna hällde ner kiss
och bajs på fiender som försökte ta sig
in i borgen. Men det finns förstås också
krig som skadar människor och djur och
gör alla ledsna.
ZANNA SÖKER SVAR
AV INGER EKBOM
& CECILIA NABO.
Zanna flyttar tillsammans
med sin mamma när föräldrarna skiljer sig. I boken
funderar hon kring livet och bristen på
pengar, kompisar och familjetillhörighet. Gothia förlag har tillsammans med
Stockholms Stadsmission tagit fram
tre böcker om Zanna. De tar upp svåra,
men viktiga frågor för barn som tvingas
bryta upp med sitt gamla, trygga liv.
DET GÖR ONT NÄR PAPPA
SLÅR MAMMA
AV INGER EKBOM & ÅSA
LANDBERG.
En bok med berättelser
om barn som har upplevt
våld i hemmet.
BARNS RÖSTER OM VÅLD
AV MARIA ERIKSSON.
En bok för vuxna om
barns tolkningar av våld
i sin familj, etiska frågor
i forskning om och med
barn som upplevt våld,
utvärdering av hjälpinsatser riktade till
dessa barn och myndighetsinterventioner i barnens liv som familjerättsliga processer och bedömningar om
ekonomiskt bistånd.
11 « TROLIGT 4 | 2012
Under samma himmel
Miljontals barn
i våldets vardag
I Columbia har inbördeskriget varat i femtio år.
Miljontals barn mår dåligt
och många har dragits
in i kriget som drog- och
vapensmugglare och prostituerade. I jul samlar
Svenska kyrkan in pengar
för att kunna hjälpa barn
som drabbas av krig.
– Smuggling av vapen och droger, spioneri, matlagning och ”flickvänner” är några av de sätt som barn
används av de väpnade grupperna, berättar Daniel
Campo på Benposta, en organisation som arbetar
för att skydda barn i konfliktens Colombia.
Inbördeskriget i Colombia har pågått i närmare
femtio år. När gerillagrupper och paramilitära
trupper drabbar samman kommer den fattiga
befolkningen på landsbygden i kläm. Över tre miljoner människor har tvingats fly från sina hem i de
våldsdrabbade områdena. Femton miljoner människor lever i misär och behöver stöd.
Våldet tar ifrån barnen deras barndom. Sex och
en halv miljoner barn och unga i Colombia lever i
fattigdom. Ungefär hälften av landets internflyktingar är minderåriga. Ofattbara siffror.
Bristen på mat, trygghet och försörjning gör att
barn och unga lockas till de beväpnade grupperna.
Många blir barnsoldater, men riskerna är fler än så.
Svenska kyrkans internationella arbete stöder
internflyktingar, bondekooperativ, kvinnogrupper,
ungdomsorganisationer och ursprungsbefolkningens organisationer. Insatserna handlar om akut
nödhjälp, juridisk och psykosocial rådgivning,
självförsörjningsprojekt och utbildning om landminor och krisberedskap.
Läs mer och ge pengar på:
www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete
12 « TROLIGT 4 | 2012
Sex och en halv
miljoner barn och
unga i Colombia
lever i fattigdom."
Troligt
AV MARIA HAMMARSTRÖM
ibliska
BPERSONER
TIMOTHEOS
I Apostlagärningarna i Nya
testamentet berättas det om hur
den första kristna kyrkan växte
fram. Timotheos var en ung man
som blev medarbetare till Paulus
och följde med honom på hans
resor runt Medelhavet. Paulus litade
mycket på honom. Senare skickade
Paulus iväg Timotheos på egna
resor och uppmanade honom att
inte låta andra sätta sig på honom
för att han var ung, utan han skulle
modigt förmana andra och berätta
vad Gud vill. I Apostlagärningarna,
kapitel 16-20 och i Första och Andra
Timotheosbrevet kan du läsa om vad
de gjorde.
Just nu i
kyrkoåret
VÄRNLÖSA BARNS DAG
«Den 28 december är det Värnlösa
barns dag, en dag som ligger
nära Annandag jul, då temat är
Martyrerna, och till söndagen efter
jul, som handlar om barns mänskliga
rättigheter. Från början handlade
Värnlösa barns dag om de oskyldiga
barn som mördades av kung Herodes
soldater i Betlehem när de jagade
efter det nyfödda Jesusbarnet. Den
här tiden på kyrkoåret minns vi därför
både dem som förföljts och dödats för
sin tro, och alla utsatta barn som lider
nöd i världen.
KRÄKLA
«I Svenska kyrkan är biskopen den
som är vald till ledare för ett av Svenska
kyrkans tretton stift. Biskopen har
särskilda kläder som han/hon har på
sig när hon/han leder en gudstjänst:
en hatt, en kappa och en stav. Staven
kallas kräkla, och är formad som en hög
stav med en krok längst upp. Den liknar
en herdestav, som herden använde
för att försvara sig och fåren mot vilda
djur eller för att fiska upp ett lamm som
ramlat ner i en klyfta i berget. I kyrkan
kallar vi ofta våra ledare för ”herdar”,
som till exempel kyrkoherde. Den som
leder måste vara beredd att som en
bra herde försvara och ta hand om
dem som hon/han är satta att leda. Det
påminner kräklan om.
WHAT WOULD JESUS DO
«I skolan finns det en kille som
alla är rädda för. Han hotar och slår
alla som säger emot. Han kommer
fram till dig på frukostrasten och
säger att du är skyldig honom
pengar. Du är rädd att han kommer
att ge dig en smäll om du säger nej.
Vad gör du? Vad skulle Jesus göra?
FUNDERA OCH LÄS
Matteus 5: 38-48 och
Matteus 10:34-39.
13 « TROLIGT 4 | 2012
Troligt
VÄRLDEN ÄR
UPPGRADERAD
men Bibeln är densamma
TEXT: HANNA JOHANSSON & MARIA HAMMARSTRÖM. BILD: ALEX&MARTIN
Ibland slår jag bara
upp Bibeln och läser
några sidor hux flux."
14 « TROLIGT 4 | 2012
ya
N
PANELEN:
Vi är ju inte världens första människor precis och inte heller världens första kristna.
Under tusentals år har människor funnits
på jorden och levt ganska lika liv som våra,
med kompisar, flick- och pojkvänner, familj
och framtidsdrömmar. Bibeln är skriven
av människor som levde för länge sedan,
men med tankar ganska lika våra. De har
upplevt något som vi kanske kan lära oss
något av. Varför inte testa.
Vad betyder Bibeln för dig?
KRISTIAN: Bibeln är en tillgång för mig,
att kunna läsa texter i Bibeln och reflektera över dem fungerar lugnande på mig.
LINNEA: Bibeln är en bok som handlar
om livet och om hur man kan se livet på
olika sätt.
JOHAN: Den betyder lite, men inte
jättemycket för mig. Jag tror mer på Nya
Testamentet än Gamla Testamentet. Det
gamla känns så brutalt när det gäller vissa
saker som till exempel att folk stenas.
VICTORIA: Jag har inte användning för
Bibeln alls i det vanliga livet.
Hur läser du Bibeln?
KRISTIAN: Inte från pärm till pärm,
utan det kan handla om att jag kollar upp
något särskilt eller tar fram en särskild
text för en viss vecka. Ibland slår jag
bara upp Bibeln och läser några sidor
hux flux.
LINNEA: Jag läser den när jag har konfirmandgrupper. Jag tycker att mycket
av det som står i Bibeln är intressant.
JOHAN: Jag läser den inte från pärm
till pärm utan hoppar lite. Det händer att
jag tar fram den privat och läser för mig
själv.
VICTORIA: Egentligen bara när jag följer med i en bibeltext i kyrkan.
Vilka frågor kan du få svar på i Bibeln?
KRISTIAN: Jag tror att det mesta går att
hitta svar på i Bibeln faktiskt, även om det
inte kommer till en direkt utan successivt.
LINNEA: Jag får svar på olika tankar
om livet.
JOHAN: Jag tror att man kan få svar
på det mesta om man bara tänker efter
kring det man läst. Det mesta i Bibeln är
som symboler som man kanske inte för-
står först, utan man måste tänka efter, för
att förstå dem.
VICTORIA: Oj, det vet jag faktiskt inte.
Är Bibeln viktig och på vilket sätt i så fall?
KRISTIAN: Ja, självklart. För att den är
skriven av människor som var troende
och för att den har förts vidare under
alla dessa år. Att det finns en gemensam
ståndpunkt och en gemenskap kring
Guds ord som levt vidare jättelänge.
LINNEA: Den berättar om människors
tankar från en annan tid. Man får ta del av
en tro som levt vidare.
JOHAN: Det finns till exempel väldigt
mycket historia och fakta i den som kan
användas både av vetenskapsmän och
arkeologer. Den innehåller också något
man kan tro på som kristen.
VICTORIA: Bibeln är säkert viktig för
någon, men inte för mig.
Favorittext i Bibeln, vad betyder det
stället för dig?
KRISTIAN: Ja, första Korinthierbrevet
13, den om att kärleken inte är skrytsam,
kärleken är inte högmodig. Det stycket
beskriver så ingående och på ett så perfekt sätt vad kärlek innebär. Det är så jag
försöker leva mitt liv.
LINNEA: Det finns ett ställe som jag gillar. Det står: ”Det jag inte vill göra det gör
jag och det jag vill göra det gör jag inte”.
Jag tror att det ofta är så med oss människor. Ibland gör man saker fast om man
inte vill.
JOHAN: Först Korinthierbrevet 13. Där
står det att «störst av allt är kärleken».
Det är väldigt viktigt. Utan kärlek så kan
man inte leva! Kärleken är livsviktig!
VICTORIA: Tobit, kapitel 1, om Tobits
fromhet. «
KRISTIAN HJERTÉN
Ålder: 19 år. Bor: Skara.
Familj: Mamma, pappa,
två yngre systrar och en
yngre bror. Gör: Precis tagit
studenten från naturvetenskapliga programmet. Jobbar som ungdomsledare i
församlingen.
LINNÉA MELIN
Ålder: 17 år. Bor: Deje,
utanför Forshaga. Familj:
Mamma, pappa, en bror.
Gör: Läser restaurang- och
livsmedelsprogrammet på
gymnasiet.
JOHAN FRIDLUND
Ålder: 17 år. Bor: Brunflo,
utanför Östersund.
Familj: Mamma, pappa, bror
och syster. Gör: Läser hotelloch restaurangprogrammet
på gymnasiet.
VICTORIA GREIFF
Ålder: 17 år. Bor: Höör.
Familj: Mamma, pappa, två
bröder och en syster. Gör:
Läser hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet.
15 « TROLIGT 4 | 2012
Troligt
VARFÖR SKA MAN
LÄSA BIBELN?
Kristna läser Bibeln, det vet
alla. Men många har också
svårt att komma sig för med
att läsa Bibeln. Måste jag det?
Hur ska jag göra?
VARFÖR SKA JAG LÄSA?
Ingen kan tvinga någon annan
att läsa Bibeln, du måste vilja det
själv. Men den som aldrig läser
Bibeln missar en massa! Det är ju
Bibelns berättelser om Jesus som
är grunden för vår tro. Om jag
inte lärt känna Jesus genom dem
är det inte så troligt att jag lärt
känna Jesus alls. Du kanske har
hört dem? Läs själv!
VAD SKA JAG LÄSA?
Börja med att läsa ett av evangelierna i Nya testamentet. Markus
är kortast, Matteus skriver litet
mer omständligt, mest för judar
medan Lukas skriver mer bildrikt,
för icke-judar och Johannes är
mest filosofisk.
Läs sedan till exempel Apostlagärningarna om du vill veta
mer om hur kyrkan började, eller
Romarbrevet där Paulus förklarar
hur han tänker om tron, eller Första Johannesbrevet som handlar
mycket om Guds kärlek.
När du sedan vill veta mer om
bakgrunden till vad Jesus sa, gå
tillbaka till Gamla testamentet och
läs i Första och Andra Mosebok
om skapelsen, och om Abraham
som blev vår stamfader, om Jakob
som lurades och Josef som blev
såld som slav av sina bröder, och
Moses som ledde Israels folk tillbaka till sitt land efter slaveriet i
Egypten.
Läs några av bönerna i Psaltaren, till exempel nr 8, 23 och 139,
och läs i Jesajas bok om räddningen som ska komma till alla
folk. Läs om den suraste profeten
16 « TROLIGT 4 | 2012
- Jona och den argaste profeten Amos. Läs i Ruts bok om Rut som
vågade lämna allt för Noomi, och
i Esters bok om hur hon trotsade
kungen för att rädda sitt folk.
HUR SKA JAG LÄSA?
Allt i Bibeln är inte lika viktigt eller
lika centralt i tron. Martin Luther
säger att ”Jesus är Bibelns kärna
och stjärna.” Det vill säga, det som
handlar om Jesus och pekar på
Jesus är det viktigaste, centrum i
Bibeln. Och när vi läser det andra
ska vi använda Jesus som riktmärke: Hur stämmer det här med
vad Jesus sa och gjorde?
Finns det ord eller begrepp
som du fastnar på? Slå upp dem
i Ordboken eller i Uppslagsdelen som finns längst bak i en del
biblar. Ibland finns det också
fotnoter längst ner på varje sida
som berättar om något som står i
texten.
Läs för din egen skull: påminner
det här dig om något i ditt eget
liv? Vem är du i texten?
Läs för att förstå: När skrevs
det här, och till vilka? Vad ville
den som skrev säga med texten?
Läs den korta introduktionstexten
till varje bibelbok som finns i de
flesta ex av Bibel 2000.
Översätt: Vad är budskapet/
poängen i texten? Vad kan den
säga dig/oss idag?
Be när du läser: Prata med Gud
om det du läser och om ditt eget
liv, det du längtar efter och det du
är tacksam för.
BIBLAR SOM
FINNS NU:
Verbums turkosa,
Libris gula,
Verbums nya
pocketbibel.
Förtroligt
AV M A LIN BERGGR EN
Pepparmintschokladflarn
đŏ
đŏ
ŏ
đŏ
đŏ
ăĀĀŏ#.ŏ2%0ŏ$+'(
āĥĂŏ (ŏ'.+// !ŏ,+('#.%/.ŏ
!((!.ŏ,!,,.)%*0/#+ %/
āŏ0/'ŏ)%*0!40.'0
ĂĀĀŏ#.)ŏ)®.'ŏ$+'(
1. Smält den vita chokladen, ta
bort chokladen från värmen och
rör i de krossade polkagrisarna
och mintextraktet.
2. Lägg smörpapper på en plåt
häll ut den vita chokladblandningen och fördela jämnt. Ställ
in i kylskåpet tills det stelnat.
3. Smält den mörka chokladen
och fördela den jämnt över det
vita chokladlagret. Ställ in det i
kylskåpet igen tills det stelnar.
Bryt sedan i bitar och förvara
chokladen i kylen.
EN,
G LUT OC H
OS
T
K
A
L
R I!
NÖTF
BÖN
Gud bor i ett ljus dit
ingen kan gå.
Gud kan vi ej se och
inte förstå.
Men Gud kommer hit.
Han vill vara här.
Så blir han ett barn
som Maria bär.
Ära vare dig o Gud
som är stor att du
kommer hit som vår
lille bror.
Ja, du kommer hit.
Du vill vara här.
Så blir du ett barn
som Maria bär.
Psalm 605
› FÖLJ:
Julklappar:
BRYT MOT NORMER som får dig
att känna det som om att det
är något fel på dig! Det är inget
fel på dig!
› SE:
BILLY ELLIOT
Filmen om elva-årige
Billy som dansar balett.
ÖNSKA DIG:
GE BORT:
Hörlurar "Plattan"
Design: Urbanears
600 kr varav 264 kr
går till Rädda barnen.
All for Children kollektion säljs till förmån för
H&M:s och UNICEF:s
satsning All for Children. Du kan köpa lek
och maskeradkläder:
Trollerihatt ca 200 kr.
T-SHIRT INFORMATION
WANTS TO BE FREE
I ekologisk och fairtrade
bomull, 299 kr.
tshirtstoreonline.com
› GÖR:
FÖREBYGG BROTT och att
människor råkar illa ut genom
att inte låta normer som skadar
människor härska.
17 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
om:
boken
d
n
a
h
s
r
Tonå
ATT HITTA
SIG SJALV
bland allt som man ska och inte ska…
Vårt liv är kantat av osynliga
regler om hur vi ska vara. Det är
normer som mer eller mindre brutalt ger oss en fingervisning
om hur vi ska leva våra liv. Troligt funderar på om det går att
strunta i dem eller om man måste anpassa sig.
TEXT: MALIN BERGGREN BILD: ALEX&MARTIN
18 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
D
U ÄR OMGIVEN av dem varje
dag. Utan dem skulle livet
vara ett kaos. Du lever efter
normer, efter det som är normalt, vare
sig du vill eller inte. Du talar inte för
högt, du är artig och gör vad du blir
tillsagd. Eller inte, du skriker, struntar
i folk och gör som du själv vill. Och då
vet du att du gör något som egentligen är otillåtet.
På samma sätt är det med dina
drömmar om framtiden, hur du vill se
ut och vilken kille eller tjej du väljer
att bli förälskad i. Det finns det som
anses vara normalt. Det är normen.
Visst, du kan välja att bryta mot den.
Men det kostar.
Sandra Dahlén arbetar med frågor
som rör genus, diskriminering, normer
och sexualupplysning. Troligt har
träffat henne för att prata om hur man
hittar sig själv bland alla dessa normer.
Vad är normer?
– Det är osynliga regler som vi
uppfostrats med, fått från media eller
själva skapat i vår kompisgrupp. Man
tänker inte ens på dem, men följer
dem ändå. Det handlar om allt från
hur nära du står någon när du pratar
till vilka kläder du har på dig. Normen
är det som anses vara normalt.
Hur märker vi normerna?
– Oftast tänker vi inte på att vi följer normen förrän någon bryter mot
den, då skapar det irritation.
Är normer bra?
– Normer kan påverka både positivt
och negativt. Vi skulle inte klara oss
utan normer, då skulle jag kanske satt
mig i ditt knä, nu under intervjun. Utan
normer skulle alla hela tiden behöva
göra nya regler för alla situationer.
Kan normer vara dåliga?
– Ordet norm kommer från normal.
SANDRA DAHLÉN
är författare, föreläsare och
radiopratare i bland annat
programmet P3 Star. Hon har
arbetat i 15 år med frågor som
rör genus, diskriminering, normer
och sexualupplysning.
Läs mer: www.sandradahlen.com
Träffas så ofta du vill, det är inget mått på kärlek. Du ska inte ha sex om du inte vill ha det. "
Men en norm kan ändå göra att du
känner dig onormal även om du
egentligen tycker att du gör rätt och
trivs med dig själv. Normer är ofta
kopplade till makt och du kan bli
bestraffad om du inte följer normen.
Det är dåligt.
olikheter och låta människor vara
som de är.
Om du är kille och gråter mycket
och tänker att det är fel, försök då
tänka att du är en person som gråter
och att det är okej.
– Det kan vara allt från att du inte får
ta plats i skolan för att du är tjej till att
du blir mobbad för att du är annorlunda. Skolverkets senaste rapporter visar
att många av de som blir mobbade, blir
det för att de inte följer normen.
– Det kan du inte helt och hållet.
Jag rör mig på ett visst sätt för att jag
lärt mig det sedan jag var liten. Till
exempel sitter jag ofta med benen
ihop. Jag har lärt mig att flickor gör
så. Men jag skulle lika gärna kunna
sitta på ett annat sätt. Det finns ingen
lag mot att sitta med benen i kors.
Normerna finns runt om oss. De
påverkar oss hela tiden, även i drömmar, som känns som våra egna. Det
viktiga är att se dem, och när de inte
känns bra, våga bryta med dem eller
diskutera om varför vi har dem.
Hur menar du?
Vem bestämmer normerna?
– Det är svårt att veta vad som
är hönan och ägget. Men det är de
normala som bestämmer vad som är
dagens normer. Om det är killarna, blir
det svårt för tjejerna att bli accepterade, om de inte blir som killarna. Är det
de som gillar mode, blir de som inte
klär sig som de lätt utanför eller mobbade. De som ses som normala är de
som sätter upp spelreglerna, både i de
grupper du är med i och i samhället.
Är det viktigt att bryta mot normen och
vara sig själv?
– Det är svårt att veta vad som är
jag. Man har ju olika sidor av sig själv.
Man kan vara både sprallig och blyg,
glad och ledsen. Men om du funderar
på: ”Vad är det för fel på mig?” Då ska
du stanna upp och fundera: ”Varför
tänker jag så här?”
Det är tillåtet att vara som alla
andra, men du behöver inte vara det.
Om du känner att det är fel på dig för
att du inte är som andra, tänk då att
alla människor är olika. Det är viktigt
att försöka acceptera andras och egna
Hur kan jag skilja på vad som är jag själv
och vad som är normer?
Varför hänger man på ett dåligt rykte
när man vet att det är fel?
– Många som uppfyller normen
har svårt att acceptera dem som
bryter mot normen. ”Jag som kan och
passar in tycker inte att andra som
inte är som normen ska ha samma
rättigheter som jag”. Många som är
friska tycker till exempel inte att det
är så viktigt att handikappade kommer in och kan delta i allt som de har
lust med. De tycker att det är okej att
stänga ute dem, fast de själva aldrig
skulle acceptera att bli utestängda.
Det finns ju väldigt många normer när
det gäller kärlek och relationer, hur
kommer det sig?
– Många normer kring hur ett förhållande ska vara och hur ett samliv
ter sig får vi från Hollywoodfilmerna.
Vanliga relationsnormer handlar om
hur ofta man ska träffas, hur man visar
kärlek och hur och när man ska ha sex.
Det här är starka normer. De gör så
att många par får problem, eftersom
de fokuserar på hur det ska vara,
istället för på hur de själv vill ha det.
Fundera precis som med alla andra
normer: ”Hur vill jag ha det?”
Träffas så ofta du vill, det är inget
mått på kärlek. Du ska inte ha sex om
du inte vill ha det. Prata med andra
det bidrar till att man upptäcker att
andra har samma problem och då kan
man enklare lösa det.
19 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
Är det viktigt att förklara sig om man bryter
mot normer?
– Jag tycker att du själv ska välja hur
mycket du vill förklara dig. Vissa vill inte
förstå, fast du förklarar dig. Du kommer i underläge, om du hela tiden måste
förklara dig. Så i vissa situationer behöver
man inte förklara sig. De som inte följer
normen kan ibland få väldigt privata
frågor, som ingen annan skulle få. Sådana
frågor ska ingen behöva svara på. Många
homosexuella får till exempel frågor om
sitt sexliv, frågor som ingen skulle komma
på tanken att fråga en heterosexuell.
PARALLELLA NORMER SOM KROCKAR
OCH FÅR ALLVARLIGA KONSEKVENSER:
Ett och samma beteende uppmuntras
och premieras inom ramen för ett
normsystem medan det bestraffas
utifrån ett annat. Alla kan vara emot
något, men stöttar ändå inte när det
händer något:
ąŗ (#='' /ŗ#-ŗ'"./$!//ŗ(*/ŗ1E'/=&/Āŗŗ
samtidigt som många tycker att
tjejer som våldtas hittar på eller
överdriver.
ąŗ &£)# /ŗ&*(( -ŗ$)$!-E)ŗ.=" -ŗ()Āŗŗ
samtidigt som media visar att tjocka
människor är fula.
ąŗŗ =)ŗ*#ŗ&1$))*-ŗ=-ŗ'$&ŗ(4& /ŗŗ
värda, samtidigt får män ofta mer i
lön och anses vara bättre lämpade
som ledare.
ąŗ .$.(ŗ=-ŗ1.&41=-/Āŗ/4& -ŗ ŗ!' ./Āŗŗ
samtidigt som de också tycker att
invandrare borde ta seden dit de
kommer.
ąŗ -)ŗ*#ŗ0)"ŗ.&ŗ!Eŗ#E''ŗ+Eŗ( ŗŗ
den sport de gillar, samtidigt som
många anser att fotboll inte är en
tjejsport och att killar som åker
konståkning är bögar.
ąŗŗ E'ŗ=-ŗ1.&41=-/Āŗ( )ŗ'$/ ŗ(E./ ŗŗ
man tåla.
ąŗ ''ŗ=-ŗ1='&*()Āŗ-ŗ ŗ$)/ ŗ/-ŗ!£-ŗŗ
stor plats.
ąŗ )ŗ.&ŗ'$ŗ$#*+ŗ( ŗ)E"*)ŗ1ŗ&=-ĕŗ
lek, samtidigt, tjejer kan inte vara
ihop med kortare killar.
När normerna krockar kan absurda
situationer uppstå, som till exempel att
den som mobbas måste byta skola eller
att den som blivit våldtagen måste
flytta. På så sätt straffas de dubbelt.
20 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
Scenario:
Vi är mer eller mindre bundna av normer. Att se dem hjälper
oss att bryta mot dem om det behövs. Mår vi inte bra av dem
behöver vi ta en funderare. Troligt hjälper dig här med några:
01
Jag har alltid dansat. Nu är
jag trött på det och vill göra
något annat. Men kompisarna är
emot. Mina föräldrar protesterar.
Och vad kan jag annat än dansa…
I tonåren är det ganska vanligt att
man tröttnar på aktiviteter som
man haft som barn. Det är klart att
uppbrottet smärtar. Kompisarna gillar
dig och dansen och vill förstås att
du är kvar. Dina föräldrar ser kanske
hur duktig du är och tycker att det
är synd att du slutar med något du
är bra på. Allt det där är ju egentligen positivt. Du är uppskattad och
saknad. Men, man ska göra som man
själv vill. Och även om det krävs en
del mod att byta till något annat, inte
minst att lära sig hur en helt ny grupp
fungerar, så har du mycket att vinna.
Testa något annat. Trivs du inte kan
du ju alltid sluta, och får du lust att
dansa igen tar de säkert emot dig
med öppna armar.
Nya normer måste du lära dig hela
ditt liv: när du byter skola, arbete,
fritidssysselsättning eller flyttar till en
annan stad eller land till exempel.
02
Jag ska välja till gymnasiet.
Då undrar alla vad jag ska
bli. Jag skulle vilja gå VVS-programmet, de har bra framtidsutsikter. Men
jag vet inte om jag vågar. Det är bara
killar där och mina kompisar tycker
att jag är konstig. Men jag vill inte
bli frisör eller veterinär. Vad ska jag
välja?
Det finns många normer kring våra
könsroller. De grundläggs tidigt. Redan på dagis ser man dem tydligt. Killarna är stökigare och leker med bilar
medan tjejerna är ordningsamma och
leker med dockor. Redan en sjuåring
vet precis vad en kille och en tjej kan
ha på sig. Även om könsrollerna kring
yrken håller på att lösas upp, med fler
kvinnliga buss- och lastbilschaufförer
och fler, ja, har det blivit fler killar i
traditionellt kvinnliga yrken? Jag tror
inte det. De har fortfarande för låg
status och är för dåligt betalda. De
här normerna går att ändra, men det
tar tid. Och de ändras bara genom
dem som vågar bryta mot dem och
gå sin egen väg.
03
I amerikanska filmer är det
alltid nörden som efter att
ha blivit stylad får den snygge killen.
Men ofta är det ju nörden som är den
mest intressanta, som har ett liv.
Vi lever efter hollywoodnormen att
det är den snygga tjejen som får
den snygge killen och därefter lever
lycklig i alla sina dagar. Samtidigt har
förstås alla de som inte är snygga
skapat sina egna normer, som till
exempel att det bara är nördarna som
har ett meningsfullt och innehållsrikt liv. Det här är bara normer, inga
naturlagar. Likaväl som den snygga
blondinen också kan leva ett djupt
och innehållsrikt liv kan nörden leva
ett tomt och meningslöst. Huvudsaken är att man funderar igenom hur
man själv vill ha det och inte ordnar
sitt liv efter hur andra tycker att det
ska vara, varken kompisar, föräldrar
eller hollywoodregissörer.
04
Jag har blivit kär i en tjej,
men jag vet inte om det är
äkta kärlek. Hon är inte alls som jag
tänkte mig att min drömtjej skulle
vara. Men jag kan inte låta bli att
tänka på henne ändå.
Kärleken är besvärlig. Den är ju
både känslomässig och intellektuell.
Samtidigt som man kan väga för och
nackdelar kring utseende, familj, yrkesval, intressen med mera finns det
känslor som man inte kan styra över,
som bara vill att man ska vara nära
just henne. Båda är bra, både känslorna och hjärnan. När det gäller dina
tankar om din drömtjej behöver du
kanske fundera igenom hur viktiga de
är och om det är dina tankar. Kanske
är en del av dem normer som styrs av
samhället eller av dina kamrater. Till
slut kanske du kommer fram till att
hon är din drömtjej. Tur då att du blev
förälskad i henne.
05
Jag är 16 år och sist i klassen
att bli av med oskulden!
Det är lätt att tro att det är så, men så
är det inte. Och det spelar heller ingen
roll. Om man tänker tvärt om: om alla
andra är oskulder och du vill göra det,
då hoppas jag att du hittar någon du
vill göra det med. Då säger jag grattis!
Eller: om alla andra har gjort det, men
inte du och du vill inte. Då spelar det
heller ingen roll, du ska förstås inte
göra det ändå. Det kan vara svårt att
tänka så, men försök boosta dig själv,
för det spelar faktiskt ingen roll vad
alla andra har gjort.
VIKTIGT!
Är man med om att upprätthålla dåliga normer ska
man vara medveten om att
det kan lägga grunden för
våld. En tjej som det sprids
horrykten kring löper större
risk att bli våldtagen. Ett
horrykte kan dessutom
vara förödande för personens hela liv. Det påverkar
betyg, det påverkar hälsan
och det kan leda till våld.
Det är viktigt att tänka på
att det är olagligt att sprida
rykten eftersom det kan få
allvarliga konsekvenser.
21 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
Kärlek i advent.
Häng med in i advent på ett lite annorlunda
sätt. Här får du hjälp att älska världen, din
nästa och dig själv.
1. ÄLSKA DIG SJÄLV: Skapa en
andaktshörna hemma som bara är
din. Det kan vara en skön fåtölj med
fotpall och en massa levande ljus. Här
kan du sätta dig med en filt och meditera, läsa och be.
2. TÄND DET FÖRSTA ADVENTSLJUSET
OCH BE MARGARETA MELINS BÖN:
Adventsljusen tänder vi ett efter
ett, en brinnande bön för sanning
och rätt. Det första ska lysa i mig
djup härinne, bevara mitt hjärta och
värma mitt sinne. Det andra ska lysa
för alla jag känner, att alla får plats
och kan leva som vänner. Det tredje
ska lysa för alla som lider, som kämpar och drömmer om lyckliga tider.
Det fjärde ska lysa för marken och
skogen, för luft och för hav och vår
framtid på jorden. Adventsljusen
tänder vi ett efter ett, en brinnande
bön för sanning och rätt.
3. ÄLSKA DIG SJÄLV: Ge alltid din måndag guldkantsbehandling, då ser du
fram emot nästa vecka! Gör något
som du tycker är kul och som får dig
att längta.
du kan göra för att skapa en värld
utan krig och konflikter.
8. TÄND DET ANDRA LJUSET. Be: Världen är häftig men galen. Jag ber dig
Gud att ge människor mer förståelse
och större möjlighet att ge kärlek till
varandra.
9. ÄLSKA DIG SJÄLV: Gör något du
aldrig gjort tidigare. Unna dig något
gott! Du är värd att njuta…
10. ÄLSKA DIN NÄSTA: Ge bort uppmuntran i en liten ask. Lappar med
ord som peppar. Snabbt fixat och
mycket uppskattat.
11. ÄLSKA VÄRLDEN: Ta ställning. Skriv
under namninsamlingar för frågor du
tycker är viktiga.
12. BIBELN: Läs om när Gud kommer
tillbaka i Mika 4:1-4 och Lukasevangeliet 21:25-36.
13. ÄLSKA VÄRLDEN: Stöd Svenska
kyrkans julkampanj ”Ge alla barn
en framtid utan våld” Gilla. www.
facebook.com/svenskakyrkaninternationellt eller/och SMS:a FRAMTID
till 72 950 för att ge 50:-.
4. ÄLSKA DIN NÄSTA: Skriv ett kort
eller brev och skicka det till någon
med Posten. Du kan ladda hem Postens vykortsapp och göra ett eget
vykort med egna foton och bilder
från telefonen. Vykortet levereras
sedan av brevbäraren.
14. BE: Låt denna lördag bli den bästa
på länge! Det skulle vara skönt med
en rolig helg i ryggen när skolan
börjar igen. Tack, amen.
5. ÄLSKA VÄRLDEN: Fråga och ställ
krav. Se till att din skola, arbetsplats
eller affär köper rättvise- och kravmärkta varor.
15. ÄLSKA DIN NÄSTA: Ge någon en
komplimang, ägna någon extra
mycket omtanke och dela ut extra
många kra
6. BIBELN: Läs om när Jesus rider in i
Jerusalem i Matteusevangeliet 21:1-9.
16. IDAG ÄR DET RIKSKOLLEKT till
Svenska Kyrkans Unga. Gå på
söndagens gudstjänst i din Svenska
Kyrkans Ungatröja. Om du är modig,
be att få läsa kollektcirkuläret. Det
hittar du på hemsidan!
7. PSALM 609 Advent är mörker och
kyla. Läs eller sjung psalmen. Vad
betyder den för dig? Fundera på vad
22 « TROLIGT 4 | 2012
17. ÄLSKA DIG SJÄLV: Skriv ner vad
som hänt i år. Har du foton, titta på
dem. Om du har tid, gör ett riktigt
album, som du kan bläddra i eller gör
ett 2012-album på facebook.
18. ÄLSKA VÄRLDEN: Spara Energi.
Släck lampor som lyser i rum där
ingen är. Skippa duschen. Ät bara
veganmat! Du hittar goda recept på
Troligt.org.
19. BIBELN: Läs om när Jesus berättar
vem han är i Matteusevangeliet 11:2-11
och Jesaja 29:17-21.
20. ÄLSKA DIN NÄSTA: Gilla. Vit Jul
bedrivs av IOGT-NTO och syftar
till att ge barn en vit jul, en jul utan
alkohol. På www.vitjul.se kan du läsa
mer om kampanjen. Ta ställning för
barnen.
21. BE: Kära Gud! Jag ber om mod och
fokus åt mig själv, trygghet och lycka
åt dem jag älskar och försoning med
dem jag har något otalt med.
22. BIBELN: Läs om hur glad Maria
blev när hon förstod att hon var gravid i Lukasevangeliet 1:46-55.
23. ÄLSKA VÄRLDEN: Stoppa våldet.
Läs vad du kan göra på sidan åtta här
i tidningen. Fundera på om någon
behöver dig i jul.
24. BIBELN: Läs om när Jesus föds i
Lukasevangeliet 2:1-20.
25. ÄLSKA DIN NÄSTA: Njut av dagen,
lyssna på musik som får dig att må
riktigt bra! Fundera på om du kan
skänka några av dina gamla saker till
välgörenhet? Kanske fick du en massa
nya saker i julklapp igår, någon skulle
säkert bli jätteglad över de saker du
inte använder längre.
Förtroligt
Sociala medier för
ÖKAD DEMOKRATI!
För drygt ett år sedan drog den arabiska våren igång i Egypten, Tunisien
och Libyen. Folkliga revolter ledde efter en lång kamp till slutet på flera
decennier av diktatur och istället håller nu dessa länder på att ta sina
första steg mot att förvandlas till demokratier.
TEXT: HANNA JOHANSSON BILD: ALEX&MARTIN
S
OCIALA MEDIER som Facebook
och Twitter spelade en stor roll
under upproren. Här kunde
man snabbt sprida information och
organisera stora grupper av aktivister.
23-åriga Ayat Mneina var en av de
unga aktivisterna som var med och
bidrog till den libyska revolutionen.
Hon bor i Kanada, men hennes moroch farföräldrar är bosatta i Libyen.
Under revolutionen startade hon
organisationen www.shabablibya.org
(libysk ungdom), och fick snabbt
4 600 följare på Twitter och 20 000
på sitt Facebookkonto. Genom att till
exempel ringa runt till sjukhus och
kontrollera uppgifter om skadade
och döda kunde hon snabbt sprida
informationen vidare till andra.
På liknande sätt bidrog Lina Ben
Mhenni till revolutionen i Tunisien
och störtandet av den tidigare regenten Ben Ali. Hon hade istället en egen
blogg, www.atunisiangirl.blogspot.com
där hon skrev om upproren och vad
som hände i hennes land. Under de
avgörande dagarna inför revolutionen
blev hennes blogg, A Tunisian Girl,
bloggen som alla läste för att få veta
vad som hände, både tunisier och utländsk media. När diktaturen försökte
stänga av den, bytte hon bara server
och adress. Efteråt nominerades hon
till Nobels fredspris, och nu har hon
kommit ut med en bok med samma
namn som bloggen.
Ayat Mneina och Lina Ben Mhennis aktivism är bara två exempel av
många. Det startades flera upprop på
Facebook, till exempel ”March with
Egypt”, och folk från hela världen
engagerade sig. Det kan du också
göra! Om du inte redan har konton på
Facebook och Twitter, så börja i den
änden. Sedan kan du skapa grupper
och bjuda in medlemmar att delta.
www.twitter.com är en social nätverkstjänst och mikroblogg där användare kan skicka och läsa meddelanden, så kallade tweets. Meddelandena
får vara högst 140 tecken långa och de
visas öppet på användarens profilsida.
Användare kan prenumerera på andra
användares meddelandeflöde, vilket
kallas ’”att följa”.
BRA LÄNKAR FÖR DIG SOM
VILL ANVÄNDA SOCIALA
MEDIER FÖR ÖKAD DEMOKRATI!
www.twitter.com
www.facebook.com
www.shabablibya.org
www.atunisiangirl.blogspot.com
SOCIALA MEDIER FÖR
UNDERHÅLLNING ELLER
VÄRLDSFRED?
23 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
A
K
S
I
T
P
Y
EG OKRATIDEM
R
A
P
KAM
24 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
Egyptiernas ickevåldsrevolution våren 2011 slog världen med häpnad.
Den 2-9 september kom 20 egyptiska ungdommar till Sverige för att
ta delta i Egyptian- Swedish Dialogue for Active Citizenship. Utbytet
började redan i november 2011 då 25 svenska ungdomar från fredsrörelserna Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa och Kristna Fredsrörelsen
gemensamma ungdomsprojekt Salaams vänner besökte Egypten.
D
EN 6 JUNI 2010 tog Egyptens
historia en ny vändning.
Det var när två civilklädda
polismän klev in på caféet på Saif
al-Yazal-gatan och grep den 28-årige
bloggaren Khaled Said. Han hade lagt
ut ett videoklipp på nätet som visade
hur poliser i samma stadsdel delade
upp ett knarkbeslag mellan sig.
Poliserna började slå Khaled Said och
efter femton minuter var han död.
Efter Khaled Saids död spreds
bilden av hans vanställda ansikte på
Internet. En Facebookgrupp under
namnet ”We are all Khaled Said”
bildades av Wael Ghonim, en 31-årig
egyptier som arbetade för Google i Dubai. Som anonym moderator lyckades
han och en koalition av ungdomsaktivister mobilisera tiotusentals Kairobor
till de första demonstrationerna mot
Mubaraks regim den 25 januari.
Troligt har träffat Hend Hemdan
Saber och Yousef Hesham som båda
deltog i revolutionen.
Hend och Yousef berättar: Fast vi var
tiotusentals som demonstrerade visades inget av det i media. Istället låtsades
man som om inget hänt och visade
bilder på ett tomt torg när verkligheten
var en helt annan. Det här beror på att
Fast vi var tiotusentals
som demonstrerade
visades inget av det i
media. Istället låtsades
man som om inget hänt
och visade bilder på ett
tomt torg när verkligheten var en helt annan."
media i Egypten ägs av staten. Därför
använde vi oss av social media som
Facebook och Twitter istället.
– Demonstrationerna var fredliga,
menar Hend. En protest mot de orättvisor människor i vårt land utsattes
för. Vi ville ha rättigheter. Planen var
aldrig att största regimen. Men när vi
gav blommor till polisen för att visa
att vi var fredliga öppnade de eld och
sköt ner demonstranter. Då bestämde
vi oss för att vi ville ha en ny regim.
– Vi hade inga vapen, fortsätter
Yousuf, men den bild media gav var
en helt annan. Revolutionen började
med några få ungdomar, men allt
fler hakade på. Hela familjer deltog
i protesterna. Det var första gången
som egyptier med olika bakgrund
gick ihop för att protestera.
Över 800 egyptier dödades under
det arton dagar långa upproret som
ledde till Hosni Mubaraks fall den
11 februari 2011.
– Nu är vi i Sverige för att lära oss om
hur demokrati fungerar, hur man röstar
och hur man håller fria val, säger Hend.
Vi har en lång väg kvar innan Egypten
är ett demokratiskt land.
Yousef berättar att unga fortfarande
inte har något politiskt inflytande i
Egypten.
– Det var vi unga som startade revolutionen, men vi får ändå inte vara
med och bestämma.
Unga har ingen möjlighet att få
röster i valet. Ett annat problem är att
många människor är naiva och omedvetna när det gäller politik. Många är
fattiga och villiga att ge bort sin röst
för lite mat.
Vad har ni för drömmar för framtiden?
– För mitt land drömmer jag om fri
demokrati, funderar Hend, en högre
levnadsstandard och att fattigdomen
utrotas. Själv vill jag arbeta med
mänskliga rättigheter och för att ge
mitt land en bättre ekonomi.
– Jag vill kunna fortsätta att bo i
Egypten, funderar Yousef. Jag har
alla mina vänner och hela min familj
i Egypten, men jag har drömmar för
framtiden, som jag kanske inte kan
uppfylla i Egypten. Jag hoppas att det
ska bli annorlunda.
De båda hoppas nu att egyptierna
ska bli mera aktiva medborgare. Att de
får en tro på framtiden. De har ju ändå
lyckats störta en stor korrupt regim.
– Jag såg människor skjutas ihjäl
och bli överkörda av bandvagnar,
berättar Yousef. Jag är tacksam för
deras mod och känner ett stort ansvar att bära vidare det vi kämpat för
tillsammans. Det jag har varit med
om har förändrat mig för evigt.
REVOLUTIONEN I EGYPTEN
Den 11 februari 2011 störtades
Egyptens president Hosni Mubarak
och därmed också hans regim.
Händelsen föregicks av månader
av kraftiga protester på Frihetstorget i huvudstaden Kairo. Orsaken
till missnöjet med regimen kretsade särskilt kring juridiska, politiska
och ekonomiska frågor, men också
kring polisbrutalitet, undantagstillstånd, brist på fria val, korruption,
begränsningar i yttrandefriheten,
hög arbetslöshet, låg minimilön,
bostadsbrist, höga matpriser och
dåliga levnadsförhållanden.
Läs mer på www.krf.se/egyptiskademokratikampar-i-sverige
25 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
Ovanliga
ALLERGIER
påverkar vardagen
Hört talas om rotfruktsallergi? Eller vad sägs om att vara allergisk
mot värme? Det är inget skämt utan på fullt allvar. Hanna Broberg
och Mikael Risenfors, båda aktiva inom Svenska Kyrkans Unga,
har drabbats av ovanliga allergier som påverkar deras vardag.
TEXT: HANNA JOHANSSON BILD: ALEX&MARTIN
Om någon till exempel skalar
morot i ett rum där jag befinner
mig börjar det klia i ögonen,."
26 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
H
ANNA BROBERG är 23 år
och studerar till musiklärare. Hon är medlem
i Svenska kyrkans Unga
i Göteborg och är bland
annat engagerad i normmedvetet
arbete på förbundsnivå. Hon är multiallergiker och har extremt många
födoämnesallergier. Allergierna
började poppa upp när Hanna var i
tioårsåldern.
– Det var ett riktigt chockpollenår
då det tog fart. Jag fick en korsreaktion mot björkpollen och äpplen.
Sedan dess har jag inte kunnat äta
vare sig äpplen, päron eller nötter och
jag har drabbats av extremt många
olika korsreaktioner. Grundregeln är
att allt som är från djurvärlden går
bra, men jag tål inga baljväxter eller
spannmål.
Under åren som aktiv i Svenska
Kyrkans Unga har hon varit med på
många läger. Inför ett läger brukar
hon få skicka en pdf där hon förklarar
vilka allergier hon har och vad hon
inte kan äta.
– Det brukar vara ett A4-ark
med information. Och ibland får
jag skicka in recept eftersom det
annars kan bli ganska rörigt. Bland
annat har jag problem med luftburen
rotfruktsallergi. Om någon till exempel skalar morot i ett rum där jag
befinner mig börjar det klia i ögonen,
berättar hon.
DET FINNS SÄLLAN NÅGOT
JAG KAN ÄTA
Ända sedan allergin tog fart har hon
varit en regelbunden patient på Allergologen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Dit går hon
åtminstone ett par gånger om året
på kontroller.
– Klart att detta påverkar mitt liv.
Framförallt när det handlar om att äta.
Sociala saker, som att kunna gå och ta
en fika med kompisar på stan, är ingen
självklarhet för mig. Det finns till
exempel sällan något jag kan äta.
Hanna Broberg tycker att de flesta
visar förståelse för hennes allergier
och hon blir nästan alltid positivt
bemött.
– Sedan finns det en del som inte
fattar, och då handlar det oftast om
okunskap. Även i en del livsmedelsbutiker kan okunskapen vara stor,
det här med att produkterna måste
vara helt spannmålsfria för att jag ska
kunna använda dem går inte alltid
fram. För att klara mig har det alltid
varit viktigt att jag själv är påläst.
Hanna har alltid varit öppen med
sina allergier och berättat om dem för
andra.
– Jag tar inte så hårt på det och
brukar oftast bemötas med en schyst
attityd, säger hon.
inte ska bli för varmt. Och under
de varmaste månaderna rör han sig
utomhus så lite som möjligt.
– Det är oändligt mycket bättre
på hösten. Sedan kan det bli värre på
vintern igen, när man börjar sätta på
elementen inomhus. Det som känns
lite konstigt är att jag inte har kunnat
få någon riktig diagnos. Läkarna säger
att det kan handla om en hormonrubbning och att det kan försvinna
med tiden. Det är det jag hoppas på.
MIKAEL TÅL INTE VÄRME
Mikael Risenfors är också medlem i
Svenska Kyrkans Unga i Göteborg och
har om möjligt drabbats av en ännu
mer udda åkomma än Hannas: han tål
inte värme.
– Rent formellt är det ingen allergi
jag är drabbad av, även om man lättast
beskriver den som en sådan. Första
symptomen kom för fem år sedan. Så
fort jag hade ansträngt mig det minsta
fysiskt eller om jag gick in i ett varmt
rum, fick jag en väldig klåda och blev
yr. Jag kunde till och med tuppa av.
Man har försökt diagnostisera Mikael
flera gånger, men inget har helt stämt
med verkligheten. Han har testat en
rad mediciner, som inte hjälpt och nu
sätter han sitt hopp till att allergin ska
försvinna av sig självt.
FICK GE UPP IDROTTEN
– Det här har påverkat min vardag
väldigt mycket. Innan det började var
jag en sportkille, det är det jag alltid
brunnit för. Men jag fick till exempel
sluta spela fotboll. Förändringen i
min livsstil blev chockartad, eftersom
jag inte kunde träna längre.
Värmeallergin har även stört hans
utbildning. Han har inte kunnat delta
på friluftsdagar och under de första
åren fick han besöka sjukhus så ofta
att han missade delar av skolan och
har i efterhand läst en del ämnen
på Komvux.
– Folk på stan märker ju inget, det
är inget som syns på mig. Men det har
hänt att jag fått små epilepsiliknande
attacker när det blivit för varmt och
då har folk förstås märkt det.
Sommartid har Mikael en liten
kylanläggning på sitt rum så att det
UNGA ALLERGIKER
Föreningen Unga allergiker är till
för barn och unga i åldrarna 7 till
29 år. Unga Allergiker fokuserar
inte på sjukdomen utan på att
unga med allergier ska få pröva
sina vingar – eftersom de inte
sällan har ”överbeskyddande
föräldrar”. Unga Allergiker lär
sina medlemmar att hantera sin
sjukdom och utmana den. Organisationer har olika aktiviteter över
hela landet, till exempel sommarläger och man bedriver även politisk
verksamhet och sprider kunskap
om hur det är att leva med allergi.
Läs mer på:
Astma- och allergiförbundet,
www.astmaoallergiforbundet.se/
Unga Allergiker,
www.ungaallergiker.se
KÄNDISAR MED ALLERGIER:
Skådespelerskorna Lindsay Lohan
och Jessica Alba, sångerskan
Norah Jones, skådespelaren
Hugh Grant, skådespelerskan
Scarlet Johansen.
27 « TROLIGT 4 | 2012
Förtroligt
ALLERGI
Allergi innebär att kroppen reagerar på
ämnen i omgivningen som de flesta människor tål. Man är överkänslig mot vissa
ämnen och det kan vara ärftligt. Men det
kan också handla om att man har utsatts
för stora mängder allergiframkallande
ämnen. Vanliga allergier är pollenallergi,
födoämnesallergi och pälsdjursallergi.
Besvären kan märkas i ögon, näsa, mage,
luftvägar, tarm eller på huden. I Sverige
beräknas var femte invånare ha någon
form av allergi. På senare tid har studier
visat att antalet allergiker ökat i Sverige
och i andra industriländer. Det är inte
exakt klarlagt vad som orsakat detta, men
det tros bero på en kombination av olika
miljöfaktorer och ändrad livsstil.
Det finns mycket som man kan göra
själv för att minska besvären. Får man
svårt att andas eller har besvär som inte
går över ska man kontakta sjukvården.
Vid pollenallergi är det bra att följa
pollenrapporterna i tidningar, på radio
eller på internet. Stäng fönstren och ta
förebyggande medicin när pollenhalterna
är höga. Använd inte kläder eller smycken
som du får kontakteksem av. Är du
överkänslig mot konserveringsmedel eller
parfym finns det särskilda allergianpassade hygien- och rengöringsprodukter att
köpa. Undvik mat som du är allergisk mot.
Rök inte!
Källa: Vårdguiden.
28 « TROLIGT 4 | 2012
Han har testat en rad mediciner,
som inte hjälpt och nu sätter han
sitt hopp till att allergin ska försvinna av sig självt."
VÅRA EXPERTER:
na
or
esid
g
Frå
?
Jag är konfirmandledare och funderar
på hur man gör ett konfapass så att det blir bra och
intressant. Har du några tips?
PER SVARAR: Vilken spännande fråga!
Det finns så klart många saker man
kan tänka på som ledare: Hur ser gruppen ut, vad har de för intressen, vilka
funderingar och frågor bär de på? En
ledarutbildning är bästa grunden. Här
är några praktiska tips:
Dela upp passet i tre delar: hur börjar
jag, vad händer i mitten, hur slutar jag?
Tänk på att konfirmanderna har
mycket kunskap och många tankar, låt
dem få uttrycka hur de själva känner
och tänker i ord, bild, musik...
Använd dig av ett konfirmandmaterial, till exempel nya Con Dios praktiska övningar och ledarhandledning.
Där finns många bra övningar!
Var dig själv. Om du känner dig
trygg, kommer konfirmanderna också
att vara det.
Lycka till med passen!
?
Vad är nattvarden?
HANS SVARAR: Nattvarden är en
måltid där vi äter tillsammans med
varandra och Gud. I den bibliska
berättelsen firade Jesus en traditionell
judisk påskmåltid med sina lärjungar
den sista natten, innan han förråddes
och dödades.
I texterna uppmanas lärjungarna att
fortsätta dela bröd och vin med varandra och att när de gör det, minnas
Jesus. Det finns också texter som visar
att lärjungarna och de första kristna
tog detta på största allvar.
Tidigt i den kristna kyrkan blev
delandet av bröd och vin en viktig del
MARIA HAMMARSTRÖM
Teolog.
HANS DEGREUS
Präst.
av gudstjänsten. Det har skrivits och
diskuterats oändligt mycket genom
historien om vad nattvarden är och på
vilket sätt Gud är närvarande och vem
som får vara med och fira och vem
som får leda nattvardsgudstjänsten.
Allt detta berättar något om hur viktig
denna måltid är.
I Svenska kyrkan har vi bestämt
att nattvard ska ledas av en präst
som genom sitt ämbete står som
garant för att nattvarden blir det
vi säger att den är: en måltid med
varandra och med Gud.
?
Får vem som helst ta
emot nattvarden?
HANS SVARAR: Det teoretiska svaret
är nej. Nattvarden är de döptas gemenskap, det vill säga nattvarden får
tas emot av dem som är döpta. Å andra
sidan är vi en folkkyrka med ett öppet
nattvardsbord som inte vill stänga ute
någon från gemenskapen och därför är
alla som vill välkomna. Det förekommer inte heller någon kontroll av vem
som är döpt. Under en period var
nattvarden också starkt kopplad till
konfirmationen. Genom historien har
det alltid varit en spänning mellan det
som är teori och hur man har hanterat
detta i praktiken.
PÄR LINDBERG
Församlingspedagog.
LINA FROSTEVALL
Studie- & yrkesvägledare.
mycket som de andra? Ett svar är att
det inte går att mäta och jämföra tro.
Vi kan prata om trons innehåll, sådant
jag tror är sant, men tron är mera än
det som sitter i huvudet. Den tro jag
bär i hjärtat, relationen till Gud, kan
ingen mäta.
Ett annat svar är att alla har
svårigheter någon gång med det som är
trons innehåll: det är det som är poängen med trosbekännelsen. Inte att du
ska skriva under den som ett kontrakt,
men att alla ska kunna se att det är det
här vi samlas kring. Tillsammans tror
vi på det här, men som individer kan
vi ha olika svårt med olika delar av
den gemensamma bekännelsen i olika
delar av livet.
Stanna kvar i kyrkan och var ärlig
med det som du har svårt med, för bara
om du får prata om det med andra och
höra hur de tänker har du möjlighet
att komma vidare. Om du inte tycker
att du kan eller får prata om dina tvivel
så kanske du ska leta efter en annan
gemenskap eller en annan församling?
Din tro är inte färdig, och kommer aldrig att bli det. Det är därför vi behöver
varandra.
?
Jag trivs i kyrkan,
men jag vet inte om
jag kan tro på allting och
det känns litet jobbigt. Hur
ska jag göra?
MARIA SVARAR: Vi är många som då
och då går igenom den där känslan
av tvivel: Hör jag verkligen hemma
i kyrkan? Tror jag lika bra eller lika
TANKAR OCH FUNDERINGAR?
SKRIV TILL OSS:
Troligt, Svenska Kyrkans Unga,
751 70 Uppsala eller
troligt@svenskakyrkansunga.se
29 « TROLIGT 4 | 2012
Förbundssidorna
96 SIDOR
OM KRISTEN TRO
I flera år har vi fått frågor om det finns ett grundläggande material om kristen
tro, som man kan använda i utbildningen av konfirmandledare. Som ett svar
kommer nu boken ”96 sidor om kristen tro”, ett projekt tillsammans med Sensus
studieförbund och Verbum förlag. Boken presenterar kortfattat tio grundläggande teman i kristen tro och låter dig fundera över vad de betyder för dig. En
studiehandledning i pdf-format kommer att finnas på hemsidorna för Verbum,
Svenska Kyrkans Unga och Sensus för den som vill använda boken i en grupp.
Boken, som blir klar i november, är tänkt att kunna användas även för till exempel gymnasiekonfirmander eller som present till ideella ledare. Ett provexemplar
skickas ut till alla församlingar med det här utskicket av Troligt och boken säljs
av Verbum. Materialet har bekostats av en donation som förvaltas av ärkebiskopen och biskopen i Stockholms stift.
tt SMS
orna får du e
id
ss
m
le
d
e
M
på
lemskap.
obilnummer
r du ditt med
a
y
rn
Har du ditt m
fö
t
e
d
ri
du svarar på
a från 1 janua
rn
m
o
O
.
id
ri
ss
a
u
m
n
le
ja
d
i
å Me
dlemskort.
förnya det p
u får ditt me
d
tt
a
så
Du kan också
ss
re
din e-postad
och lägga till
SE TILL
STOÖRTA
ET
KALLEL
ÅRSM
2013
30 « TROLIGT 4 | 2012
(Apg 17:28)
Alla lokalavdelningar i Svenska Kyrkans Unga är
inbjudna till Stora årsmötet 2013 den 8–11 augusti
på Fyrishov i Uppsala!
Stora årsmötet är Svenska Kyrkans Ungas högsta
beslutande organ, där det bland annat fattas beslut
om verksamhetsinriktning, genomförs val till förbundsstyrelsen och beslutas om medlemsförslag.
Kort sagt aktiviteten då du är med och bestämmer
vad Svenska Kyrkans Unga ska vara och göra de
kommande åren.
Kolla efter kallelsen i din lokalavdelning. Gå på
ert lokalavdelningsårsmöte! Erbjud dig att åka som
ombud. Om du inte blir vald till ombud kanske du
kan bli ersättare eller observatör.
Läs mer på: www.svenskakyrkansunga.se
”I GUD ÄR DET VI
LEVER, RÖR OSS
OCH ÄR TILL”
RIKSKOLLEKT TILL
SVENSKA KYRKANS UNGA
TREDJE SÖNDAGEN I ADVENT
16 DECEMBER 2012
Förbundssidorna
VÄRLDENS FEST
Svenska kyrkan tog över Malmö helgen den 6– 8 september. De över tretusen anmälda
deltog på mässor, gudstjänster, gatuteater och seminarier. De ställde till med Världens
fest med internationellt tema. Svenska Kyrkans Unga var på plats med en massa av
våra medlemmar. Nästa gång det är världens fest är i Karlstad 2014.
11672st
Antal me
dlemmar
i
Svenska
Kyrkans
Unga
sista nov
ember 2
012.
KALENDER
DECEMBER
16
Rikskollekt till Svenska
Kyrkans Unga
31
Medlemsrapportera! Sista
dag att registrera medlemmar och funktionskopplingar
för 2012
2013 JANUARI
Dags att förnya medlemskapet för 2013
MARS
Dags att berätta på Medlemssidorna vad som
beslutades på lokalavdelningens årsmöte
15
Medlemsrapportera! Sista
dag att registrera verksamhetsberättelsen för 2012
APRIL
30 Motionsstopp inför Stora
årsmötet
MAJ
3–5 Förbundsstyrelse skriver
svar på inkomna motioner
till Stora årsmötet.
31
Sista anmälningsdag till
Stora årsmötet
AUGUSTI
8–11 Stora årsmötet, Uppsala
31 « TROLIGT 4 | 2012
Remake & Pyssel AV ANNA HYTÖNEN – LILLA-A-DESIGN.BLOGSPOT.COM
1.
2.
JULGRAN AV RIS
7.
3.
LJUS I VÅRT HUS
8.
ÄNGLAR MED
MUFFINKJOL
13.
ÄPPELTRYCK
9.
DET STRÅLAR
EN STJÄRNA
14.
JULGRANSKULA AV TYG
15.
DISCOKOTTAR
JULKRANS
SNÖGUBBE
19.
20.
21.
JULCOLLAGE
DEKORERADE
TANDSTICKASKAR
32 « TROLIGT 4 | 2012
JULKORG
Beskrivningar till samtliga pyssel hittar du på troligt.org
4.
5.
TEJPA EN JULGRAN
10.
6.
APELSIN MED
NEJLIKOR
11.
FORMSTÖPTA LJUS
12.
TROLLSKOG
GLASLYKTA
16.
JULKORT
17.
VALNÖTS MÖSS
22.
18.
PAPPERSGIRLAND
23.
VARM CHOKLADPINNE
HJÄRTA AV PÄRLOR
24.
SE DET SNÖAR!
POM-POM
33 « TROLIGT 4 | 2012
Bok- & filmtips
AV MARIA HAMMARSTRÖM
TEMA: VÅLD
Det debatteras alltid om hur mycket våldet i filmer och spel påverkar
barn och unga och om vilket våld som är okej som underhållning.
Men man kan ju också använda filmer och böcker för att fundera
kring våldet runt oss, i vardagen.
FILMER
BÖCKER
THIS IS ENGLAND
Shaun är 12 år, bor i ett fattigt område
och känner sig mobbad och utanför
när han får kontakt med ett gäng
skinheads som tar med honom i sitt
gäng. Den gemenskap som Shaun
känner med de nya kompisarna kompliceras av konflikter både med andra
skinheads och människor runt omkring.
Krisen blir ett faktum när ledaren brutalt misshandlar en kille i gänget. Hur sätter man gränser
mot människor som man hör ihop med och tycker om?
Vad gör man med våldsamma kompisar?
GANDHI
Gandhi var en ung advokat när han
började engagera sig för mänskliga
rättigheter. Genom att konsekvent
protestera med fredliga metoder och
använda hungerstrejker och icke-våldsmotstånd blev han en stark förebild för
många och en del i kampen för Indiens
självständighet. Kan man verkligen
kämpa mot våld utan att använda
det själv? Vilka risker skulle du vara beredd att ta för dina
övertygelser?
RONJA RÖVARDOTTER
Ronja lever i en sagotid för länge sedan, älskad dotter till rövarhövdingen
Mattis. Men allt blir komplicerat när
Mattis värsta rövarrival, Borka, flyttar
in i den andra halvan av den övergivna
borgen där Mattis har sitt läger. Och
när Borkas son Birk blir vän med Ronja
blir det alldeles omöjligt… Vad ska
man göra som barn när man inte håller
med sina föräldrar, ja när föräldrarna hotar det man tycker
mest om i hela världen? Kan man förändra sin familj och sin
framtid, fast man är liten?
34 « TROLIGT 4 | 2012
BLÅMÄRKEN
av Anke de Vries.
Judith är 12 år och har en mamma som slår henne, utan
att hon förstår riktigt varför. Ibland måste hon stanna
hemma från skolan för att dölja sina blåmärken. En dag
möter hon Michiel, en pojke som verkar förstå henne och
vill hjälpa henne. Men klarar hon av att låta honom veta
sanningen om sitt liv? Hur ska man göra om man blir
utsatt för våld av någon man älskar? Hur kan man hjälpa
någon som man anar blir slagen?
JELLICOE ROAD
av Melina Marchetta.
Taylor är sjutton år och bor på en internatskola i Australien. Där blev hon dumpad av sin drogberoende mamma
för sju år sedan. Hon minns inte mycket från sin stökiga
barndom och vill inget hellre än att hitta sin mamma
och få svar. Varje år när ett militärläger för unga pojkar
kommer till trakten för sex veckors friluftsträning ställer
ungdomarna i hemlighet till ett ”krig” mellan internatskolan, lokala ungdomar och kadetterna, där man slåss
om tillgång till marken. En fascinerande bok om att hitta
hem, våga älska, att försonas med en trasig uppväxt och
övervinna fördomar.
ALDRIG SLÄPPA TAGET
av Holly Goldberg Sloan.
Sam, 17 år och hans lillebror Riddle, 11 kidnappades av sin
psykiskt störda pappa när de var små och har levt utanför samhället, utan skola, sjukvård eller vänner, ständigt
på väg från ett ställe till ett annat. När Sam, som älskar
musik, smiter in och hör Emily sjunga i kyrkan uppstår en
oförklarlig kontakt mellan dem. Men hur ska Sam kunna
kliva in i Emilys välordnade liv, och hur ska hon kunna
förstå vad Sam har varit med om? Och vad händer när
Sams pappa upptäcker att Emilys familj intresserar sig
för hans pojkar? En spännande bok om kärlek och våld
och om hopp om en annan sorts framtid.
Landet runt
Svenska Kyrkans Unga i Linköpings stift, Ågatan 65, 582 22 Linköping, 013-24 26 00, www.svenskakyrkansunga.se/linkoping
NATTKAMPEN
2012 GICK NATTKAMPEN AV STAPEL i Växjö stift med temat ”Ett ljus i mörker”. Vi gav oss ut på en natts utmaningar med blandade övningar
som exempel att koppla el trådar och få lampor att tändas. Två bussar gick genom Linköpings stift och hämtade upp tävlingssugna
ungdomar. Ett lag från oss lyckades ta hem första platsen i klass,
grattis The Ödeshögs. Vi säger även grattis till laget från Åkerbo som
tog hem andraplatsen i klass 2 och till det blandade laget från Linköpings- och Skara distrikt som kom etta i klass 3. Nu ser vi själva fram
emot att arrangera nattkampen 2013 ’’Alla vägar bär till Rom’’.
35 « TROLIGT 4 | 2012
POSTTIDNING B Returadress: Svenska Kyrkans Unga, Sysslomansgatan 8, 751 70 Uppsala
Landet runt Svenska Kyrkans Unga i Västerås stift, Västrakyrkogatan 9, 722 15 Västerås, 021-17 85 63, www.svenskakyrkansunga.se/vasteras
Vem sa vad?
Har du förutfattade meningar om HBTQ? Eller tror du dig veta vad andra tycker om
ämnet? Det är lätt att döma en persons åsikter genom att titta på hen, men hur ofta
har vi rätt egentligen? Bilderna och svaren är omkastade - vem tror du svarade vad?
FRÅGOR:
1. Är du en HBTQ-person?
2. Vad tycker du om HBTQ?
3. Har du någon gång tvivlat på
din läggning?
4. Tycker du att samhället accepterar HBTQ mer nu än förr?
5. Tycker du att kyrkan är öppen
för HBTQfrågor?
SVAR 3:
1. Jag vet inte men jag tror det. Ibland
känns det som att man byter
läggning från dag till dag.
2. HBTQ är någonting som finns bland
oss från att vi föds till vi dör, det är
ett enkelt uttryck men det är
svårare när man själv ska placera
sig i det.
3. Ja, nästan varje dag. Det är svårt att
förklara men jag tycker att det finns
”gråzoner” mellan gränserna i HBTQ.
4. Man har börjat prata mer öppet om
det, och då har det blivit mer
accepterat - men de taskiga
bögskämten är något som kvarstår
och så länge de finns kvar så måste
man förstå att vi har en lång väg
kvar att gå innan vi har ett jämställt
och HBTQ-schysst samhälle.
5. Det har gått framåt iallafall. Årets
STUM är ett bevis på att Svenska
kyrkan och SKU jobbar mycket med
HBTQ-frågor just nu.
SVAR 2:
1. Ja, homosexuell
2. Det är fantastiskt med alla olika
människor!
3. Ja
4. Ja, det beror på tidsperspektiv, det
är annorlunda i andra länder och
det finns attityder i Sverige att
arbeta med. Det har gott framåt,
men det finns fortfarande saker att
förbättra.
5. Ja, det har förändrats övertid.
Den svenska kyrkan består av
människor. Människor som tycker
olika. Man kan vara liberal eller
konservativ.
SVAR 1:
1. Nej
2. Jag har själv varit tillsammans
med en bisexuell. För mig är HBTQ
självklart, som det H:et vi aldrig
pratar om, vilket är heterosexuella.
3. Det tror jag att alla gör innan man
kommer fram till vad man
egentligen är. Jag vet inte hur det
kommer vara för mig om 20 år, det
kan jag inte svara på nu.
4. Av det jag läst och hört, så är
acceptansen större.
5. Officiellt ja, men sen är det självklart
skillnader på hur Svenska Kyrkan
som organisation, hur personer i
våra kyrkor samt hur kristendomen
som religion har accepterat det.
Man kan tro att det är lätt att para ihop utseenden med åsikter och personligheter
men det är det faktiskt inte. Kunde du gissa vem som sa vad? Det kunde inte vi!
Foto & text: Magdalena Olsson, Therese Johnsson, Michaela Berner, Maria Peterson, Amanda Markus, Rasmus Kalliosaari,
Malin Lundgren, Rosanna Lindén, Pelle Nerhagen, Sofia Henriksson, Linda Oikarinen, Emmie Stenberg och Anton Ununger.
36 « TROLIGT 4 | 2012