Mediestrategi för din lokalförening Av Magnus Brahn, Webmaster/Koordinator hos SBF Riks Version 1.0 2012-10-14 Framtagen av Svenska Brukarföreningen för användning av dess lokalföreningar. OBS! Får inte spridas vidare! © SBF RIKS 2012 Innehållsförteckning Introduktion 1 Var proaktiv 1 Gå samman 1 Värde 1 Kontakt med journalister 1 Inför en intervju 2 Under en intervju 2 Efter en intervju 3 Hur ska du hantera jobbiga frågor? 3 Rubriksättning 4 Mediestrategi 4 Vilka är vår målgrupp? 5 Budskap 5 Vad är en nyhet? 6 Förstärk en nyhet 6 Agenda 7 Skydd 7 Dela upp 7 Talesperson 7 Skriva pressmeddelanden 8 PR-verktygen 8 Vad ska ett pressmeddelande innehålla? 9 När ska man skicka en pressinbjudan? 11 Publicera ditt pressmeddelande 12 Spara som utkast 12 Övningar 13 Presskit/mediakit 13 Radio/TV 14 Kanaler 14 Sociala medier 14 Debattartiklar 15 Internetverktyg 16 Undersökningar 17 RSS 17 Nyhetsbrev 17 Diskussionslistor 17 Visitkort 18 Podcast 18 Spåra resultat 18 Gratisreklam 18 Blogga 19 Bra saker att tänka på 19 Medielogik 19 Lästips 20 Grammatik 20 Intressekonflikt/Jäv 20 Förtroende 20 Känslor 21 Be inte om pengar 21 Medieordlista 21 Slutord 22 Introduktion Denna text kan användas av både SBF Riks och dess lokala brukarföreningar i arbetet gentemot media. Var proaktiv Något vi försöker undvika är att sitta och tycka. Ta kontakt med journalister själv, istället för att sitta och vänta på att de ska ringa er. T.ex. om ni läser någon nyhets- eller debattartikel som ni anser är fel. Ring upp journalisten och förklara er ståndpunkt/åsikt. T.ex. ”Jag tyckte inte detta togs upp i artikeln…” 95% av alla nyheter kommer till redaktioner genom pressmeddelanden, tips och annat. Ofta har man stor chans att bli publicerad när man går i replik och balanserar/tillför debatten något. Eller att man aktualiserar en fråga. Kom ihåg: Mycket av det som skrivs i media är utfyllnad och sker pga. att journalister behöver tips om saker och material att skriva om! Gå samman Gå samman så blir det en grupp som tycker istället för bara en underskrift/ åsikt från en privatperson. Det är svårare att avfärda en förenings åsikt än en ensam individs. Skriv därför så ofta som möjligt under med den lokala brukarföreningens namn. Värde Man beräknar att en redaktionell text är värt 6-7 gånger mer än en annonstext. Det betyder att om du kan få journalister att skriva om något du vill att de ska skriva om så kommer du att kunna påverka både läsare och politiker. Och dessutom helt gratis, till skillnad mot att betala för en reklamplats. Kontakt med journalister Några bra tips för att handskas med journalister är:  Var lugn och sansad  Svara på frågorna  Se journalister mer som en möjlighet än ett hot  Ändra de grövsta faktafelen 1  Bry dig inte om deras grammatikfel. Journalister kan vara känsliga kring detta, och du vill att de ska stå på din sida.  Var extra pedagogisk. Alla kanske inte är så insatta i dessa frågor som du är. Vi vet vad vi menar, men utgå inte från att medel-Svensson gör det. Var pedagogisk och förklara saker, även om de verkar självklara för dig.  Förklara. Journalister kastas ofta mellan olika uppdrag och har inte tid att sätta sig in i varje ämne någon längre tid.  Begränsa information du förmedlar till en sak. ”Idag ska vi berätta om…”  Renodla budskapet! Tänk på journalister som en kanal för att nå din målgrupp.  När de ringer, anteckna direkt!  Be att få återkomma (15 minutersregeln). Du får då lite tid att tänka igenom, kanske googla om ett ämne och planera vad du vill säga.  Om du vill få en journalist tillbaka på spåret kan du tex säga: ”Det där är en intressant fråga, men vad som är ännu viktigare är…” Återvänd hela tiden till budskapet!  Om du inte vill stöta dig med politiker, kan du tipsa journalister anonymt. De får sedan inte avslöja ditt namn tack vare det starka källskyddet (meddelarfrihet).  Att också tänka på är att vikarerande frilansjournalister inte har lika mycket makt som regelbundet anställda journalister. Det kan dock vara värt ett försök att ta kontakt med dessa genom tex Journalistförbundet. Inför en intervju  Tänk igenom vilken målgrupp du vill rikta dig till.  Bestäm vad du vill säga i förväg.  Gör en testintervju.  Välj en lämplig plats. Om du talar om skola, använd en skola. Om du talar om sjukhus, använd ett sjukhus som bakgrund och/eller mötesplats. Under en intervju  Kom ihåg att du har kunskapsövertaget!  Du vet vad du vill säga!  Uttryck dig nyhetsmässigt – fram med budskapet!  Säg något intresseväckande. 2  Om du är nervös, kan det vara bra att erkänna det för att avväpna situationen.  Säg aldrig: inga kommentarer! Säg istället: ”Jag kan inte kommentera pga. tystnadsplikt eller sekretess.”  Snacka inte ”off the record” (inofficiellt) eftersom allt du sager kan ändå hamna i media.  Tala sanning!  Be om att ta om en bandad intervju om den inte blev lyckad.  Skynda förbi jobbiga kommentarer. Efter en intervju  Slappna inte av för tidigt. Var koncentrerad och på din vakt under hela mötet.  Föreslå en uppföljning. Lyckas du med det, syns du plötsligt dubbelt så många gånger i media. Positiv återkoppling.  Ha ett ess i rockärmen, tex en bra slogan eller citat.  Du har rätt att läsa dina citat, men inte ändra något. Ha istället synpunkter.  Om det gick dåligt, säg istället att det var intressant!  Be en journalist att återkomma om det finns några oklarheter. Lämna ett visitkort och kontaktuppgifter.  Efter varje möte med media kan det vara en bra idé att sitta ner och se över vad som fungerade och inte fungerade, och även försöka hitta fler medietillfällen (mediafönster) baserat på den nyligen avslutade kontakten. Hur ska du hantera jobbiga frågor? Det kan vara jobbigt och stressigt att prata med en journalist, speciellt om du vill undvika vissa saker i intervjun. Ett exempel, som ibland dyker upp hos SBF Riks, kan vara: Är du/ni för legalisering av droger? Vad svarar man på den? Antingen kan man ställa en motfråga, för att öppna upp debatten, t.ex.: Vad menas med legalisering? Talar vi om att kunna köpa kokain i lösvikt på ICA? Vi har redan legaliserat tung narkotika, t.ex. genom receptsystemet på Apoteket.. Eller om det skrivs om personer med mental ohälsa. Folk är rädda för att de verkar farliga. Erkänn att en liten del är farliga, men vad ska vi göra för att förhindra detta? 3 En annan metod kan vara att om man gjort något man skäms över och får en fråga kring detta. Ta exemplet med kändisar som ertappas med att knarka. Istället för att säga ”Inga kommentarer”, vilket inte är att rekommendera eftersom det ger intrycket av att man döljer något, kan man säga: jag har gjort en del grejor i mitt liv som jag inte är så stolt över, men det är bakom mig och jag tittar hellre framåt. Eller varför inte stå för det! Var en stolt knarkare! Erkänn problemet och presentera en lösning. Var konstruktiv! Sitt inte bara och gnäll, då man lätt uppfattas som en gnällspik. Presentera en lösning på situationen eller problemet. Hoppa direkt till det positiva i ditt budskap. Se inte svårigheter, utan möjligheter. Rubriksättning När man sätter rubrik på ett pressmeddelande eller blogginlägg behöver det inte stämma till 100%. En bra rubrik behövs för att locka läsaren att läsa texten. Om man har en halvsann rubrik, är chansen stor att man kommer få läsare, medan om man har en tråkig rubrik kommer man inte få några läsare alls. På nyhetsredaktioner sätts rubriker av rubrikare vars enda jobb är att bestämma rubrik på något. Journalisten som skrivit texten och rubriken som sätts har alltså inget med varandra att göra. En intressant rubrik gör att ditt pressmeddelande undviker papperskorgen. Därför bör du lägga mycket tid på rubriken. Var gärna lite kontroversiell! Mediestrategi När man sätter upp en mediestrategi bör man fråga sig:  Vad man vill uppnå?  Varför ska vi göra detta? Svaret bör vara att genomföra förändringar för vårt medlemskollektiv, men för att nå dit kan det vara bra att sätta upp delmål. Exempel på sådana kan vara:  Märkbara attitydförändringar  Politiska beslut eller motioner  Få 20 artiklar publicerade under ett år När det gäller ansvar och förhållningssätt är det bra att man utser vem som ska göra vad: Tex. 4  Vem ansvarar? (exempel: ordförande)  Vem uttalar sig (exempel: talesperson, ordförande eller medlem)  Vem ska jag informera? (exempel: styrelsen)  Vem representerar vi? (exempel: målgrupp) Kortfattat kan en medieplan se ut så här:  Aktivitet  Tidpunkt  PR-verktyg  Talesperson  Målgrupp  Budskap  Kanaler  Samarbete  Ansvar och underlag  Klart senast? Vilka är vår målgrupp?  Beslutsfattare  Allmänheten  Medlemmar (tex nya och gamla)  Sponsorer  Profession Använd media för dem ni inte kan påverka på något annat sätt, tex kommun och politiker. Budskap När man utformar sitt budskap (vad vi vill säga till vår målgrupp) är det bra att tänka på några saker.  Koppling till verksamhetsmålen 5  Kunna formuleras i en mening  Väcka intresse  Var superkonkret  Vad vill vi säga till målgruppen så konkret att alla andra förstår?  Kom tillbaka till budskapet hela tiden, oavsett om det rör sig om intervju, insändare eller medverkan i tv/radio.  Ett bra tips att komma ihåg är frasen: KONKRETISERA OCH ENGAGERA!  Budskapet ska få plats på en rad.  För att få fram ett så klart och tydligt budskap som möjligt kan det vara bra att ställa sig själv följdfrågor om budskapet så att det blir så konkret som möjligt.  Föreställ er att ni står framför målgruppen och tänk på budskapet. Tänk att ni ska få dem att göra något!  Använd en fokusgrupp Skattepengar är en bra infallsvinkel. Förvandla särintresse till allmänintresse. Hur uppfattar målgruppen nyheten? Det är vad som är viktigast. Andra bra saker man kan göra för att skapa intresse hos allmänheten är en demonstration eller något provokativt, som att polisanmäla sig själv. Vad är en nyhet? Det kan vara svårt, eller tyckas omöjligt, att få gehör i media, men det gäller att vara smart. Att väcka medias intresse. En bra sak som ger oss en fördel är att media gillar David och Goliat vinkeln. Att rapportera om de utsatts situation. Förstärk en nyhet Saker att tänka på som kan förstärka en nyhet: 1. Avvikande och överraskande artiklar 2. Priser och utmärkelser 3. Det som inträffar nära (HUR - HÄR). Tex. Statistik (använd egen statistik; lokalisera statistik; bryt ner nationell statistik till en lokal nivå). 4. Exklusivitet (större uppmärksamhet i ett medium än liten uppmärksamhet i många medier) 5. Case/fallbeskrivning (person direkt berörd av problem/situation; sitter inne med mest sanning). Det finns risk för personifiering här, så var försiktig. Anonyma fallbeskrivningar kan vara ett alternativ. 6 6. Något som intresserar många personer oavsett ålder. 7. Ha alltid med ett bra foto. Ring media i förväg för att att reda på vad för sorts upplösning bilden måste ha. Detta kan vara helt avgörande! Ha personporträtt redo att dela ut. 8. Inblandning av kändisar (offentliga personer) lockar alltid fram media. 9. Högtider och traditioner (vilka högtider berör våra nyheter?) Skapa egna traditioner, t.ex. Brukardagen i Stockholm. Agenda Det finns en process där man kan följa arbetet med en fråga och vem som sätter agendan, och som kan vara bra att känna till. Processen är:  Vetenskapsagenda, forskning  Medieagenda, tidningar och radio/tv  Interpersonell agenda, ämnet/frågan diskuteras i sociala miljöer, tex en cafeteria  Opinionsundersökningsagenda, man frågar vad allmänheten tycker  Beslutsagenda, politikernivå Använd medias egen logik för att sätta dagordningen! Kom ihåg att först ut sätter också dagordningen! Skydd Viktigt att tänka på är hur medlemskollektivet man representerar kommer att reagera på uttalanden i media, då detta är er målgrupp. Man bör även fundera på att skydda sin målgrupp, eftersom media inte kommer att göra det. Dela upp Portionera ut en större nyhet så blir din medieexponering större. Tex statistik för en region kan man släppa med jämna mellanrum, över en längre tid. Ackumulera inte flera nyheter till en stor. Skriv då hellre flera pressmeddelanden. En tanke per pressmeddelande är en god tumregel! Fler publiceringstillfällen är vad det hela handlar om i slutändan. Talesperson 7 Varje lokalförening bör göra upp vem som sköter vad och vem som uttalar sig i media. Vem som står som avsändare är viktigt. På hemsidan lägger vi tex ut allmänt material som täcker hela landet och internationella ämnen med avsändaren Redaktionen. För lokalföreningar finns det sedan tex Redaktionen i Göteborg, och möjlighet att skriva som ordförande eller vice ordförande. Individuella personliga bloggare har Privatperson i sin beskrivning. En talesperson är väldigt bra att utse. Någon som är lite van med media och har bra kontakt med många olika personer. Talesperson(er) utses av föreningen. Denna ska uttala sig om vad man kommit överrens om i förväg. Samma person finns med på alla pressmeddelanden som skickas ut så media vet klart och tydligt vem de ska kontakta vid eventuella frågor. Det kan vara bra att byta ut talespersonen emellanåt för att undvika att risken att bli tjatig. Skriva pressmeddelanden Försök tänka och framför allt skriva som en journalist. Besvara de vanliga journalistiska frågorna: vem, vad, när, hur, var och varför? Om alla nödvändiga frågor är besvarade och den är korrekt skriven ökar detta chansen för publicering dramatiskt. Då kan journalisten i princip kopiera och klistra in din text. Att tänka på innan:  Undvik krockar med andra nyheter, som kan få din nyhet att hamna i skymundan.  Se till att journalisten fattat vad nyheten handlar om.  Skriva PM så journalistiskt och färdigt som möjligt.  Skriv inte reklam. Pressmeddelanden är inte reklam. Använd därför inte superlativ och förskönande adjektiv. ”Äntligen är den här!” eller ”Superbra rengöringsmedel!!!” är inga rubriker som inger förtroende eller för den delen signalerar journalism. Det är reklamiska och hör inte hemma i en seriös tidningsartikel.  Undvik förkortningar. Tänk på att skriva text som är anpassad för målgruppen i mediet du ska skriva till. Om du skriver för Dagens Medicin kan du använda fackspråk, men om du skriver för Dagens Nyheter måste du förenkla språket och använda begrepp som människor utan läkarutbildning kan förstå.  Max en A4-sida. Om du behöver mer utrymme än så, kommer din nyhet inte att publiceras och förmodligen hamna direkt i papperskorgen.  Använd standardstorlek 12 för typsnitt i brödtexten.  Kolla upp journalisterna. Håll koll på vilka journalister som bevakar ditt ämnesområde. Du ser på det viset vad journalisterna skriver om, och vilket typ av 8 innehåll som går hem. Försök anpassa språket och innehållet till journalisten eller tidningen.  På sommaren är det större chans att få din nyhet publicerad på grund av nyhetstorkan.  Skriv pressmeddelandet direkt i e-postmeddelandet. Skicka det inte som en bifogad fil, eftersom det bara skapar ytterligare ett hinder för journalisten att läsa meddelandet. Lägg däremot in en länk till pressmeddelandet på nätet om du har det i pdf-format., så kan journalisten bokmärka det och slänga epostmeddelandet. PR-verktygen:  Telefon (underskattad! Ibland räcker det med att lyfta luren och ringa upp en journalist om han/hon läst ert pressmeddelande)  Pitchar (bra nyheter som kan vara av intresse för media)  Pressinbjudan (dela ut ett enkelt PM + bilder)  Presskonferens/pressträffar (samla media på ett ställe; håll det kortfattat och undvik långa presentationer; högst 15 minuter; Gå direkt till frågor)  Debattartiklar/Insändare (når inte den stora publiken som redaktionell text, men kan vara ett bra verktyg)  MyNewsDesk (distribuerar pressmeddelande till intresserade journalister)  E-post fungerar alldeles utmärkt för att kontakta media, men förvänta dig inget svar, då journalister får hundratals e-post varje dag att gå igenom; mer opersonligt än telefon)  Samla ihop kontaktinformation till så mycket lokal media som möjligt (e-post, mobilnummer, etc.) Vad ska ett pressmeddelande innehålla?  Tydlig avsändare. organisationen ska vara avsändaren. Om man vill koppla en artikel till en speciell person, kan man alltid skriva "För mer information, kontakta ..."  Logga  Datering för arkivering  Ingress (sammanfattning av texten; Man kan i princip säga att ingressen ska kunna läsas fristående från resten av nyheten.) 9  Brödtext (ha med budskap i citat och en slutsats. Journalister skriver enligt en trattmodell (eller omvänd pyramid) där det viktigaste kommer först. Detta gäller främst tidningar eftersom man börjar stryka från slutet om texten inte får plats. Säg därför det viktigaste först och gå in på detaljer efter det.)  Kontaktinformation  Webbadress  Boilerplate (kortfattad beskrivning av föreningen i sidfoten; jätteviktigt!)  Hänvisning till var man kan ladda ner pressbilder 10 När ska man skicka en pressinbjudan? 11 Tänk på att ditt pressmeddelande bara är ett bland tusentals som distribueras varje dag till landets medier. Gör upp en plan för att skicka pressmeddelandet eller använd mallen nedanför: Typ av pressmeddelande Typ av nyhet Tidpunkt Tips eller förvarning Event 2 månader i förväg Tips eller förvarning Event 1 månad i förväg Pressmeddelande Nyhet/Event Skicka en påminnelse två dagar i förväg Pressmeddelande Nyhet/Event Skicka pressinbjudan en dag i förväg (08:00) Pressmeddelande Nyhet/Event Skicka samma dag i god tid före många redaktioners morgonmöte (09:00) Om du har möjlighet, ring gärna upp och prata med redaktören eller planeringsredaktören förutom att skicka pressmeddelandet via e-post. Ett personligt samtal kommer att öka dina chanser att få igenom ditt budskap. Publicera ditt pressmeddelande Bra plattformar för att publicera ditt pressmeddelande  MyNewsDesk (www.mynewsdesk.com/se)  Cision Wire (http://www.cisionwire.se)  NEWSflow (www.newsflow.se) Sedan bör du givetvis skicka ditt pressmeddelande till Svenska Brukarföreningen (http://www.svenskabrukarforeningen.se/) och publicera det på hemsidan. När du skickar ett pressmeddelande som ett e-postmeddelande, bifoga det både som en PDF-fil och som ren text direkt i meddelandet så att du låter journalister själv välja hur de vill ta del av informationen. Allt för att underlätta för journalister och inte skapa ännu ett hinder till att läsa din information. Spara som utkast På hemsidan kan du alltid spara en text som utkast och sedan be oss komma med tips eller förslag som kan hjälpa dig att förbättra artikeln. För att spara en text som utkast, 12 gör du som vanligt och fyller i innehåll, rubrik och taggar. Innan du klickar på Spara går du till fliken Publiceringsinformation på botten av sidan och avklickar Publicerad. Efter att du sparat texten, notera adressen i addressfältet så du hittar den igen. Övningar 1. En övning ni kan göra är att plocka ut/identifiera tre nyheter inom föreningen. 2. ”Krydda dem” med stärkande faktorer, som vi pratade om tidigare. 3. En annan övning är att ta samma tre nyheter och definiera målgrupper och budskapet (Vad vill vi säga till dem?). Presskit/mediakit Ett enkelt presskit kan sättas ihop inför ett evenemang som en presskonferens. Innehållet består av ett förpaketerat marknadsföringsmaterial ämnat för distribution till media och journalister för att underlätta deras arbete och att sprida ditt budskap. Innehållet består vanligtvis av:  Bakgrundsinformation om personer/organisation  Pressmeddelande som presskit refererar till  Biografier av viktiga personer inom organisationen  Faktablad med statistik  Mediakontaktinformation (visitkort) till en talesperson eller PR-avdelning  Foton (hög resolution) av nyckelpersoner, logotyper och produkter  CD/DVD som passar in i paketet.  USB-sticka på 2GB (är både billiga och kan återvändas av mottagaren)  Exempel på tidigare medverkan i media  Annat marknadsföringsmaterial, tex vykort, flygblad, nyckelringar, broschyrer  Annat material som passar in, beroende på budskapet. Tex gratis exemplar av en ny produkt. Ett presskit kan distribueras via olika media:  Tryckt material i en folder med logga på  USB-sticka  Internet 13  CD/DVD Radio/TV När det gäller radio/tv gäller det att vara snabb. Oftast klipps en intervju ner till 30 sekunder. Då är det livsviktigt att ni har ett budskap klart som ni hamrar in under intervjun, så har den större chans att komma med. Kanaler Det finns många olika mediekanaler man kan välja för sin mediestrategi. Några är:  TV  Radio  Internet  Debatt  Tidning  Fackpress Vilken ska man välja? Välj den kanal som bäst passar målgruppen. Om ni tex vill nå ut med information till medlemmar, kan det vara bra att välja flygblad/infobroschyrer som man lämnar vid kliniker, istället för att skriva på Internet, just för att många kanske inte har tillgång till Internet och lever en kaotisk vardag. Sociala medier Sociala medier kan vara lika kraftfulla som traditionell media. Speciellt när många talar om samma sak och förstärker ditt budskap. I grund och botten går användandet av sociala medier ut på att påverka, motivera och utbyta information med andra personer online genom användargenererat material. Precis som i verkliga livet kan vissa påverka mer än andra, men Internet och sociala medier har jämnat ut fältet betydligt. Det finns flera olika faktorer som påverkar dig:  Familj och släktingar  Experter  Medlemmar i samma sociala nätverk Mer traditionella faktorer som påverkar kan vara tex: 14  Postreklam  Public relations  Utomhusreklam  Marknadsföringskampanjer Exempel på sociala medier:  Skapa en Facebook-grupp (Groups) eller sida (Pages) under ditt personkonto med samma namn som din brukarförening. Flera har redan gjort det, tex Göteborg.  Facebook är menat mer som ett nätverk där vi knyter kontakter och låter folk veta vad vi gör och står för.  Twitter ska mer vara till för snabba meddelanden, ändring av tider & datum, länktips och aktuella händelser.  YouTube är till för att ladda upp videoklipp som sedan inbäddas på hemsidan.  Flickr används för att ladda upp foton och skapa album.  Hemsidans material ska bestå av fallbeskrivningar, bloggares upplevelser och berättelser, lokala rapporter, och debattartiklar. Allt möjligt som pågår i er lokalförening. Fler exempel på sociala medier finns hos Wikipedia:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier  http://en.wikipedia.org/wiki/Social_media Debattartiklar Oavsett vem som varit med och skrivit en debattartikel skrivs den alltid under med den person ni utsett som talesperson. Eller någon person som ni kommit överrens om i förväg. Man kan inte ha ett ego och samtidigt jobba för SBF. Vi arbetar alla tillsammans mot samma mål! Saker att tänka på när du skriver en debattartikel:  Ha en röd tråd genom hela artikeln. Varje stycke ska hänga ihop.  Ett tips är att skicka runt ett utkast till en debattartikel mellan varandra där ni redigerar och bygger på vad den andre har skrivit så blir det oftast bra.  En disposition (uppdelning av texten) kan vara användbart baserad på vad du vill att den ska innehålla. Identifiera problemet, lösning och ditt budskap. 15  Vem eller vilka kommer att skriva under? Finns det allierade som kommer att ge mer tyngd åt artikeln?  Ha allra först med en intressant ingress som väcker intresse.  Knyt ihop säcken i sista styckets summering.  Var kort och konkret istället för långa texter. Använd punktformat.  Timing för publicering av din debattartikel kan vara väldigt avgörande för hur många som läser den.  Ring upp och fråga debattredaktionen hur många tecken en artikel får innehålla (bokstäver inklusive mellanslag), så minskar du risken för att bli nedkortad av redaktionen. I lokaltidningar är ofta 3000 tecken lagom längd.  Passa även på att fråga om de efterfrågar någon typ av debattartikel just nu som passar in på din målgrupp.  Skicka texten inklistrad i ett vanligt e-postmeddelande och inte som bifogad fil i första hand.  Generellt (se nedanstående punkt) är det en bra idé att bara kontakta en tidning åt gången och aldrig mer än en tidning i samma spridningsområde  Men det kan fungera annorlunda i mindre städer. Där kan det istället vara en bra idé att skicka debattartikeln till flera tidningar samtidigt. Kolla hur mediemarknaden ser ut på din ort. Vilka tidningar har största upplaga? Hur ofta ges de ut? Struktur på en debattartikel kan se ut så här: introduktion - problembeskrivning - exemplifiering – lösning - slutsats Annars kan man också köra en ’brainstorm’ och skriva ner vad artikeln ska innehålla och sedan fylla på med text. Sedan redigerar man texten och fyller på med ännu fler argument om texten är för kort. Internetverktyg Att få påminnelser när någon tidning eller blogg nämner en lokalförening är ett jättebra sätt för att hålla sig uppdaterad om nya debatter. Har du inte ett Google-konto kan du skaffa ett gratis i samband med att du skriver upp dig för Google Alerts (http://www.google.se/alerts). Du behöver inte ha ett konto för att skriva upp dig för påminnelser, men det är en bra idé då Google erbjuder många nyttiga verktyg helt gratis. En liknande tjänst fast för mikrobloggplattformen Twitter är Tweetmeme (http://tweetmeme.com/) och Twilert (http://www.twilert.com/). 16 BlogPulse (http://blogpulse.com/) eller Knuff (http://knuff.se/) är bra för att hålla koll på vad som skrivs bland alla blogginlägg. Undersökningar Att göra egna undersökningar är ett bra och billigt sätt att skapa egna nyheter på. Du är dessutom med och utformar allting från start till mål. Sajter där du kan skapa egna undersökningar på: SurveyMonkey.com (http://www.surveymonkey.com/) Zoomerang (http://www.zoomerang.com/) SurveyGizmo (http://www.surveygizmo.com/) Key Survey (http://www.keysurvey.com/) Se bara till att inte skapa för långa enkäter så du inte tröttar ut dina deltagare. För att göra reklam för enkäten kan du använda SBF Riks hemsida eller dela ut flygblad bland er målgrupp. RSS RSS-flöden är ett sätt för människor att hålla sig uppdaterade. Enkelt beskrivet är RSSflöden kanaler med information. Genom att ange en RSS-adress i webbläsaren eller dataprogram hämtas information från tex hemsidan till programmet automatiskt, utan att man behöver besöka hemsidan i fråga. Använd gärna Google Reader (http://www.google.com/reader), vilket är gratis och går att komma åt överallt med din webbläsare. Nyhetsbrev SBF Riks har ett nyhetsbrev som media och alla intresserade i vår verksamhet kan prenumerera på genom att anmäla sin e-postadress. Då får de regelbundna uppdateringar från SBF och dess lokalföreningar till sin e-postbrevlåda. Adressen du kan hänvisa journalister till är: www.svenskabrukarforeningen.se/nyhetsbrev Det finns också gratistjänster, t.ex. Get A Newsletter (http://www.getanewsletter.com/), som låter dig skapa ditt eget nyhetsbrev, men dessa har ofta en gräns för hur mycket epost du får skicka. Över en viss gräns kostar pengar. Diskussionslistor En diskussionslista är ett bra sätt att hålla samman föreningen. En sådan kan också hjälpa till att hålla alla uppdaterade samt vara bra för att diskutera saker. Yahoo 17 erbjuder dig att gratis skapa hur många diskussionsgrupper som helst. Surfa till http://groups.yahoo.com/ och skapa en egen lista. Det är förvånansvärt enkelt och smidigt. Visitkort Visitkort är ett annat sätt att på en liten yta få med en massa kontaktinformation till er och lokalföreningen. Det är ett bra sätt att kommas ihåg och ger ett professionellt intryck. Det är inte heller särskilt dyrt. Podcast Om du känner dig mer van att tala mycket kanske du skulle fundera på att starta din egen podcast på nätet. Genom att producera ett program i månaden når du många lyssnare och får samtidigt ut ditt budskap. Det finns hur många gratisverktyg som helst på nätet just för att underlätta sändningar. Spåra resultat Det är viktigt att hålla reda på resultatet av din mediakampanj, just för att se vad du gör rätt och fel. Spara gärna dina publiceringar, och annan statistik. Det är också något som SBF Riks kan använda, så skicka pressklipp till oss så fort som möjligt. Exempel på att spåra resultat kan vara:  Antal personer som kommer på ett utannonserat möte.  Antal bloggar eller sökträffar på internet.  Myndigheters vetskap om lokalföreningen. Gratisreklam Använd den lokala brukarföreningens logga så mycket det bara går, speciellt på internet. Det är utmärkt gratisreklam och får folk intresserade och höjer deras medvetande. Tex kan du använda loggan som din avatar-bild på ett forum eller socialt nätverk. När du skriver tex på internetforum kan du ofta definiera din egen signatur. Släng in en länk till SBFs hemsida så dyker signaturen upp när du skriver inlägg. Ha också med kontaktinformation som signatur till alla e-postmeddelanden du skriver. Som du märker från denna lista (http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_social_networking_websites) finns det hur många sociala nätverk som helst. De fem största (1)(2) med högst antal användare är: 18 1. Facebook (908.000.000) 2. Twitter (500.000.000) 3. Google+ (400,000,000) 4. Habbo (268.000.000) 5. LinkedIn (160.000.000) (1) Borträknat är kinesiska nätverk. (2) Statistik hämtad 2012-10-14. Blogga Att blogga på gratis plattformar som BlogSpot är något man kan göra, men vi föredrar att du istället gör det hos oss. Anledningen är att det inte går att hålla reda på inlägg när det finns olika hemsidor. Det ser också mer professionellt ut med bara en hemsida där alla lokalföreningar är samlade. Vi kan dessutom erbjuda en helt unik sajtadress, www.svenskabrukarforeningen.se/lokalforening, som du kan sprida överallt. Bra saker att tänka på Personuppgiftslagen. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Se till att de personer du nämner i pressmeddelanden har gett dig ett godkännande att publicera deras namn. Konsekvent. Använd samma ord i en text. Om du skriver om tex en studie som heter Nya siffror visar på ökad användning, använd ordet studie i hela texten och byt inte till enkäten mitt i texten. Annars är det stor risk att mottagaren blir förvirrad och missförstånd kan lätt uppstå. Det går bra att byta ord för ett namn för att tex spara utrymme, men då måste du tydliggöra detta. Skriv då studien Nya siffror visar på ökad användning (här efter studien). Var klar och tydlig! Medielogik Medielogik betyder förståelsen av hur media arbetar och prioriterar innehåll. Det kan röra sig om att analysera vad media är intresserad av just nu eller att ta fram en mediestrategi. Förstår man medielogiken och nyhetsvärdering, vad som går genom filtret och blir en nyhet, ett samtalsämne och ibland en del av samhällets kollektiva medvetande kan man också påverka densamma. En gammal fras för att enkelt förklara medielogiken och nyhetsvärdering är “hund bet man” som motsats till “man bet hund”. Den första ges knappast några spaltmetrar (annat 19 än i torrlagda lokaltidningar). En man som biter en hund däremot är uppseendeväckande, således också värt att rapportera om. Lästips Om du vill läsa mer om hur man hanterar media rätt, rekommenderas Westanders PRhandbok. Den är gratis att beställa och uppdateras varje år med en ny upplaga. För att beställa ditt exemplar gå till www.westander.se Grammatik Det är alltid en bra idé att låta några olika personer läsa igenom pressmeddelanden innan publicering, så att alla stavfel och grammatiska misstag fångas upp. Inget är så förödande för förtroendet hos läsaren som ett tydligt stavfel. Intressekonflikt/jäv Intressekonflikt/jäv är en situation där en person kan tänkas vara partisk. Det kan vara bra att tänka på hur sådant kan uppfattas av läsaren, även om inget jäv existerar. Exempel på hur detta kan uppstå är om en talesperson eller ordförande uttalar sig om en sak där det finns ett personligt vinstintresse eller är medlem och/eller har förtroendeuppdrag i två olika organisationer (med olika stadgar) samtidigt. Sådant kan snabbt leda till förlorat förtroende hos allmänheten. Förtroende Förtroende för SBF Riks och lokalföreningar måste vara högt så att medlemmar och andra kan komma till oss utan rädsla för att vi skvallrar eller villkorar support till dem. Man bör därför aldrig ha samarbete med organisationer som kan leda till sådana farhågor. Det är därför också viktigt att allt material man släpper ifrån sig håller hög standard och respekterar detta. 20 Känslor Uttryck dig aldrig online på ett sätt som du inte skulle göra öga mot öga med någon. Det är lätt att glömma bort att allting sparas på Internet och upprörda känslor lätt kan uppfattas på ett annat sätt än man avsett. Ta hellre en paus om du är upprörd och tänk igenom vad du vill säga. Be inte om pengar Att tigga pengar är aldrig någon höjdare och leder ofta till att folk tappar förtroende för dig och din organisation. Medieordlista Detta är några begrepp som du kommer komma i kontakt med när du hanterar media. Ad hoc = Något som görs för ett speciellt fall och som äger giltighet endast i detta fall. Boiler plate = En standardformulering som du lägger till i slutet på alla dina pressmeddelanden. Den är oftast bara några rader lång och sammanfattar vad din förening är och står för. Menad att snabbt kunna användas av journalister som läser ditt pressmeddelande. Brödtext = Benämning på den löpande texten t ex texten i en annons. Byline = den del av en tidningsartikel som talar om vem som skrivit den och vem som tagit eventuella fotografier med mera. En fotobyline står oftast angiven i anslutning till respektive bild, efter eventuell bildtext. Copywriter = Reklamtextförfattare. Fackpress = tidningar som riktar sig till yrkesverksamma läsare i deras professionella roll, inom ett visst verksamhets- eller ämnesområde, snarare än att vara inriktade på underhållning eller allmän nyhetsförmedling. Gemener = små bokstäver. Ingress = Inledande paragraf i en artikel menad att sammanfatta artikeln genom att ta fram det viktigaste, och att locka till läsning av resten av artikeln. Kursiv = högerlutande bokstavsform. Källförteckning = den lista över källor (böcker, tidskrifter, dokument, filmer, ljudinspelningar etc) som används i en vetenskaplig skrift. Antingen placeras källförteckningen efter varje avsnitt, eller allra sist. Oftast listas källorna efter efternamnet på författaren eller utgivaren samt efter typ av media som används. I sluteller fotnoterna görs i regel en källhänvisning, med exempelvis sidnummer, som refererar till motsvarande källa i källförteckningen. Marginal = Den otryckta delen av papper som omger satsytan. 21 Meddelarfrihet är en svensk juridisk term som innebär rätt att för offentliggörande lämna upplysningar i vilket ämne som helst till bland annat media och författare. Myndighet får inte efterforska vem som lämnat ett meddelande, sk källskydd. Sidfot = benämns den nedersta delen av en bok- eller dokumentsida. I sidfoten skrivs normalt paginan (d.v.s. sidnumreringen). Sidhuvud = benämns den översta delen av en bok- eller dokumentsida. Slutnot (fotnot) = notering eller den tilläggsinformation, som kopplas till ett stycke eller en passage i en text genom ett nottecken (ex. siffra i upphöjt läge), som skrivs i slutet av det kapitel där nottecknet förekommer eller på en enskild sida efter all text. En slutnot innehåller sådan information som för läsaren är av sådan natur att den kan förbises, utan att innehållet i texten ändras. Oftast innehåller slutnoter källhänvisningar, extra förtydligande eller översättningar. Stycke = en benämning på ett sammanhängande samling text, som består av ett antal meningar (eller minst en), och som börjar på en ny rad. Särskrivning = ett begrepp inom språklig grammatik, som innebär att ett uttryck skrivs som två eller fler ord. Motsatsen är sammanskrivning. Typsnitt = En uppsättning bokstäver, siffror, symboler med gemensam design. Versaler = stora bokstäver. Slutord Kom ihåg! Ni är experterna, inte de. Ni vet mer än de s.k. experterna någonsin kan veta. SBFs kunskap är beprövad erfarenhet. 22 Framtagen av Svenska Brukarföreningen för användning av dess lokalföreningar. OBS! Får inte spridas vidare! © SBF RIKS 2012 Kampen går vidare! 23