1. No category

Alkoholrelaterade problem bland kvinnor i Göteborg
– utvecklingen under perioden 1985 till 2014
Gunnel Hensing
Socialmedicin och CERA
Göteborgs universitet
www.gu.se
Women and Alcohol in Gothenburg (WAG)
- ett longitudinellt projekt (infrastrukturstöd från VR)
1985
2014
Teoretiska utgångspunkter:
Psykiatrisk epidemiologi
Genusperspektiv
www.socmed.gu.se
www.gu.se
PSYKIATRISK EPIDEMIOLOGI
- befolkningsperspektiv
- multifaktoriella orsaker
• Begrepp, definitioner
• Förekomst
• Orsaker
• Konsekvenser
• Prevention
www.gu.se
Alkoholkonsumtion
som kontinuum
Ingen till måttlig konsumtion
Riskbruk
Missbruk
Beroende
PÅTAGLIGA
PROBLEM
INGA
PROBLEM/
LÅG RISK
RISK FÖR
PROBLEM
BEGYNNANDE
PROBLEM
Andersson och Spak, sid 66- 74 Handbok i missbrukspsykologi – teori och tillämpning, 2012
www.gu.se
Varför ett genusperspektiv?
• Könsskillnader
– Män dricker mer än kvinnor
– Riskkonsumtion, alkoholproblem och negativa konsekvenser är vanligare
bland män
• Genuskonstruktion och genusrelationer
– Alkoholens roll som genusmarkör
– Manliga (sprit/öl) och kvinnliga drycker
– Alkohol i sociala sammanhang
• Män som norm (andronormativitet)?
– Diagnostik, behandling, kommunikation, rehabilitering och prevention
– Bristande kunskap om kvinnors alkoholproblem, få studier av kvinnor i
mitten av 1980-talet
– Behov av specifika studier också bland män
Hensing, sid 216-228, Handbok i missbrukspsykologi – teori och tillämpning, 2012
www.gu.se
Genusperspektivet i WAG
• Öka kunskapen om kvinnors alkoholvanor och
alkoholproblem
–Kompletterande forskning
• Inkludera frågor och frågeställningar som utgår från
livsvillkor som är specifika för eller vanligare hos
kvinnor
–Sexuella övergrepp, våld i nära relationer
–Sexualitet, nära relationer
–Kombination av yrkesarbete och familjeansvar
–Könssegregering i arbetslivet
www.gu.se
Women and Alcohol in Gothenburg (WAG)
1985
2014
1
SWAG
postenkät
13 frågor
Urval
- Vissa stadsdelar i Göteborg
- Alla i vissa födelsekohorter
www.gu.se
Women and Alcohol in Gothenburg (WAG)
1985
2014
2
1
SWAG
postenkät
13 frågor
www.gu.se
1. TVÅSTEGSFÖRFARANDE
- sjukdomar som är ovanliga i befolkningen
2. STRATIFIERAT URVAL
- statistisk power
Inga problem
Ca 15%
Ca 25%
Enstaka problem
Flera problem
SWAG
100 %
INTERVJU
www.gu.se
1985
1989/90
1990/95
2000/01
2013/14
Fyra datainsamlingstillfällen
www.gu.se
WAG
• Övergripande syfte
–Att studera alkoholvanor och alkoholproblem bland
kvinnor
–Prevalens
–Riskfaktorer
–Förlopp
–Konsekvenser
–Multifaktoriell ansats: demografi, tidiga
bakgrundsfaktorer, familj, personlighet, psykisk
sjukdom (diagnoser), arbetsliv, sociala faktorer
www.gu.se
Women and alcohol in Gothenburg
www.gu.se
Intervjuer
• 1372 Baslinjeintervjuer
• Ca 900 kvinnor har intervjuats två gånger
• 232 kvinnor har intervjuats tre gånger
• 44 kvinnor födda 1965 har intervjuats fyra gånger
www.gu.se
Jämförelser – födelsekohorter och åldersgrupper
Födelsekohort
Datainsamling
år
1925 1935
1945
1955
1965
1990
65
55
45
35
25
1995
70
60
50
40
2000
75
65
55
45
2013
1970
1975
1980
30
25
20
35
30
25
20
47
42
37
32
1993
20
www.gu.se
Datainsamling WAG – strukturerad intervju
– papper  I-pad
BARNDOM
VUXENLIV
Familj, relation till föräldrar, sexuella
övergrepp
Familjesituation, relation till de
närmaste, arbetsliv, fritid, utbildning,
sexualitet
Skola, beteende, social problematik
Alkohol – frekvens, mängd, var, typ av
dryck, effekter, konsekvenser
Tobak
Droger
Psykiatriska diagnoser DSM
Självmordsproblematik
Kroppslig hälsa
Vård
www.gu.se
Datainsamling WAG
BARNDOM
VUXENLIV
FÖRNYELSE AV INTERVJUN
Familj, relation
till föräldrar,
sexuella
övergrepp
Familjesituation, relation till de
närmaste, arbetsliv, fritid,
utbildning, sexualitet
Internetmobbing, utnyttjad/kränkt
vid berusning, energidrycker,
receptfria smärtstillande läkemedel,
spel och spelberoende
Skola, beteende,
social
problematik
Alkohol – frekvens, mängd, var,
typ av dryck, effekter,
konsekvenser
Tobak
Droger
Stress, utmattningssyndrom, fysisk
aktivitet, nöjd med kroppsform och
utseende, prestationsbaserad
självkänsla
Psykiatriska diagnoser DSM
Självmordsproblematik
Kroppslig hälsa
Vård
Krav – kontroll – socialt stöd,
jobbosäkerhet (job insecurity),
balans/konflikt mellan arbete och
fritid, balans i mängden
fritidsaktiviteter
www.gu.se
Datainsamling WAG - tester
• Personlighet
– Karolinska Scale of Personality (KSP)
• Genusidentet
– Maskulinitets/femininitetsskalan (MF-skalan)
– Baserad på Bem’s Sex Role Inventory
• Kognitiva test
www.gu.se
Datainsamling WAG - register
• Sjukfrånvaro, sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension)
• Sjukhusvård
• Mortalitet
www.gu.se
Pågående projekt (Forte)
• Alkoholens skadeverkningar
– Kvinnors konsumtion har ökat kraftigt de senaste 20 åren
– Högre andel kvinnor dricker, dricker oftare och mer
– Ökningen av skadeverkningar har inte ökat som förväntat
– Mortalitet, sjukhusvård, kriminalitet
• Mäter vi rätt sorts skadeverkningar bland kvinnor?
www.gu.se
Alkoholens skadeverkningar (”harm”) – individnivå
1985
2014
Alkoholberoende
Depressions- och ångestsjukdom
BASLINJEINTERVJU
- HAC
- HED
Ätstörningar och självskadebeteende
Sjukfrånvaro och sjuk- och aktivitetsersättning
www.gu.se
Alkoholens skadeverkningar
(”harm”)
Modifieras sambanden
av förändringar i konsumtionsmönster
under uppföljningen?
Interaktion med ses?
1985
2014
Alkoholberoende
Depressions- och ångestsjukdom
BASLINJEINTERVJU
- HAC
- HED
Ätstörningar och självskadebeteende
Sjukfrånvaro och sjuk- och aktivitetsersättning
www.gu.se
Pågående projekt (Forte)
• Psykisk ohälsa bland kvinnor
– Trender i prevalens av psykiatriska diagnoser 1990-2013/14
– Riskfaktorer: trender och mönster
– Familjesituation, arbetsliv
– Betydelsen av våld och sexuella övergrepp i barndom och
vuxenliv
• Har kvinnors psykiska sjuklighet ökat?
• Kan de riskfaktorer vi har mätt förklara en sådan förändring
och finns det kombinationer av riskfaktorer som kan
identifieras?
www.gu.se
Planerade projekt
• Alkoholkonsumtion som ett sätt att hantera stress
– Livshändelser, stress i relationer, i arbetsliv/ekonomiska
problem, kriminalitet
– Stress som en underskattad riskfaktor?
• Samband mellan alkohol och sexuell hälsa
– Få studier och nästan inga på svenska data
• Orsakssamband och riktning mellan alkohol och depression
– Välkänt tvärsnittssamband; i WAG longitudinell analys
• Depressionsförlopp och risken för social marginalisering bland
kvinnor
– Bidrar depression och ångestsjukdom till social ojämlikhet
bland kvinnor?
www.gu.se
Vilka alkoholrelaterade problem rapporterar
kvinnor och hur vanliga är de?
www.gu.se
SWAG - enkätdata
• >7 100 screeningenkäter
–CAGE (cut-down, annoyance, guilt,
eye-opener), 4 frågor
–ML-MAST, 9 frågor
• Deltagarfrekvens
– varierat mellan 65 – 80%
www.gu.se
Frågorna i SWAG – 12 månader eller tidigare period
1. Det har hänt att jag druckit öl, vin eller sprit för att lugna nerverna.
2. Jag har märkt att jag tål mer alkohol än tidigare.
3. Jag har känt att jag borde skära ner mitt alkoholintag. (C)
4. Det har hänt att jag har haft svårt att sluta dricka fast det blivit för mycket.
5. Det har hänt att jag känt mig mindervärdig eller skamsen för mitt drickande. (G)
6. Det har hänt att jag råkat i gräl eller konflikter med familj eller vänner på grund av mitt
drickande. (A)
7. Det har hänt att jag fått svårigheter på arbetsplatsen på grund av alkoholproblem.
8. Jag har känt oro och skakningar när jag slutat dricka.
9. Det har hänt att jag på morgonen efter större alkoholintag druckit öl, vin eller sprit för att
komma igång. (E)
10. Det har hänt att jag efter större alkoholintag kvällen innan tappat minnet för hur kvällen
slutade.
11. Jag anser att jag har eller har haft alkoholproblem.
12. Jag har sökt hjälp för alkoholproblem.
www.gu.se
Dryckesmotiv: att hantera negativa känslor
har i tvärsnittstudier visat samband med alkoholproblem.
Kuntsche et al 2005
för att
Årskull Druckit Ålder
när lugna
de
Årnerverna
för
svarade
datainsamling
Stämmer ganska bra/precis
(%)
1925
1935
1945
65
55
45
1985
1985
1985
2
2.9
4.9
1955
1965
1975
35
25
20
1985
1985
1995
3.1
2.4
9.1
1970
1980
1993
25
20
20
1995
2000
2013
7.4
17.7
22.9
www.gu.se
Det har hänt att jag känt mig mindervärdig eller skamsen
över mitt drickande.
för att
Årskull Druckit Ålder
när lugna
de
Årnerverna
för
svarade
datainsamling
Stämmer ganska bra/precis
(%)
1925
1935
1945
65
55
45
1985
1985
1985
0.4
2.0
1.0
1955
1965
1975
35
25
20
1985
1985
1995
1.1
1.7
3.5
1995
1970
1980
1993
25
20
20
1995
2000
2013
5.3
6.1
9.3
2013
www.gu.se
Jag anser att jag har eller har haft alkoholproblem/
Jag har sökt hjälp för alkoholproblem
för att
Årskull Druckit Ålder
när lugna
de
Årnerverna
för
svarade
datainsamling
Stämmer ganska bra/precis
(%)
1925
1935
1945
65
55
45
1985
1985
1985
0.2
1.2
1.3
0.2
0.5
0
1955
1965
1975
35
25
20
1985
1985
1995
0.6
0.6
0.8
0.3
0.2
0.2
1970
1980
1993
25
20
20
1995
2000
2013
1.6
1.7
3.9
0.5
0.2
0.9
www.gu.se
År
Stämmer
ganska
(%)nerverna
Druckit
för bra/precis
att lugna
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
1925
2
0.8
0.8
0.6
0.4
0.4
0
0.6
0.4
0.4
0.2
0.2
1935
2.9
2.4
3.3
2.4
2.0
1.7
0.2
0.7
0.2
1.9
1.2
0.5
1945
4.9
1.8
3.6
1.0
1.0
1.9
0.3
0.5
0.5
1.6
1.3
0
1955
3.1
1.8
2.8
2.1
1.1
2.1
0
0.6
0.8
2.6
0.6
0.3
1965
2.4
12.6
4.2
2.5
1.7
1.8
0
1.1
1.8
6.9
0.6
0.2
1975
9.1
9.6
9.1
6.7
3.5
3.5
0.1
0.7
0.6
10.7
0.8
0.2
1970
7.4
30.5
11.6
12.1
5.3
5.9
0.5
1.5
1.6
20.7
1.6
0.5
1980
17.7
32.7
15.3
13.5
6.1
7
0.6
2.3
3.1
24.8
1.7
0.2
1993
22.9
34.4
19.4
16.2
9.3
9.1
1.4
2.3
2.3
31.2
3.9
0.9
www.gu.se
År
Stämmer
ganska
(%)nerverna
Druckit
för bra/precis
att lugna
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
1925
2
0.8
0.8
0.6
0.4
0.4
0
0.6
0.4
0.4
0.2
0.2
1935
2.9
2.4
3.3
2.4
2.0
1.7
0.2
0.7
0.2
1.9
1.2
0.5
1945
4.9
1.8
3.6
1.0
1.0
1.9
0.3
0.5
0.5
1.6
1.3
0
1955
3.1
1.8
2.8
2.1
1.1
2.1
0
0.6
0.8
2.6
0.6
0.3
1965
2.4
12.6
4.2
2.5
1.7
1.8
0
1.1
1.8
6.9
0.6
0.2
1975
9.1
9.6
9.1
6.7
3.5
3.5
0.1
0.7
0.6
10.7
0.8
0.2
1970
7.4
30.5
11.6
12.1
5.3
5.9
0.5
1.5
1.6
20.7
1.6
0.5
1980
17.7
32.7
15.3
13.5
6.1
7
0.6
2.3
3.1
24.8
1.7
0.2
1993
22.9
34.4
19.4
16.2
9.3
9.1
1.4
2.3
2.3
31.2
3.9
0.9
www.gu.se
20-åringar 1995, 2000 och 2013
40
35
30
25
20
15
10
5
1975
1980
1993
0
www.gu.se
Förändrade rapporteringsmönster eller reella skillnader?
www.gu.se
Sammanfattningsvis
• WAG är en databas med stora möjligheter att göra
longitudinella studier
• Fördelarna är kliniska diagnoser (personliga intervjuer), antalet
med missbruks- eller beroendediagnos (stratifierat urval), den
detaljerade informationen om alkoholvanor och det stora
antalet variabler om psykologiska och sociala faktorer.
• Registerstudier!
• Studier av de äldre ålderskohorterna.
• Stora förändringar i problemrapportering
– Högre andel men samma mönster
www.gu.se
Tack för uppmärksamheten!
• Vill ni veta mer?
• www.socmed.gu.se
• jesper.love@socmed.gu.se
www.gu.se