3ETT LÄROMEDEL OM RELATIONER

3
ETT LÄROMEDEL OM RELATIONER
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Innehåll
Förord
1. Det praktiska
Introduktion
.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
5
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lektionsförberedelser
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
2. I betraktarens öga
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
Jag kan din typ (övning)
Ordkunskap
2
3
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
7
8
Ska vi skriva kontrakt? (övning 1)
. . . . . . . . . . . . . . . .
9
Ska vi skriva kontrakt? (övning 2)
. . . . . . . . . . . . . . . .
9
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Icke att förglömma
3. Får jag chans på dig?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Som skepp i natten (övning)
4. Förhållanden
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
19
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
19
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
20
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
20
Bra förhållanden på nätet
Falska förhållanden
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Otrohet på nätet
21
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
24
Jobbigt läge (övning)
Var går gränsen? (övning)
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Falska förhållanden på nätet
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
24
24
. . . . . . . . . . . . . . . .
25
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
26
Handling och konsekvens (övning)
Slutord
15
16
Bra förhållanden
Diskussion
12
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vad händer om? (övning)
Diskussion
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Hej
All interaktion är relationer i någon mån. Fråga en orienterare om olika skogar
hon varit i eller ett fan om musiken som han dyrkar och du får passionerade
utläggningar.
I den här delen av Ligga Schysst har vi valt att fokusera på de mänskliga relatio­
nerna, de mellan och inom könen, kärleksförhållanden, vänskap och civilkurage.
Samtidigt har vi hela tiden varit medvetna om att bara det faktum att vi valt, innebär
att vi valt bort. Att det vi diskuterar automatiskt blir normerande på bekostnad av
det bortvalda.
Vi på Ligga Schysst har pratat med skolsköterskor, ungdomsmottagningar och
sexual­upplysare. Ur dessa samtal har vi skapat det här materialet. Tanken är att du
med din kännedom om dina elever ska kunna använda materialet på det sätt som
passar dig och din klass bäst. Det går lika bra att plöja igenom det från pärm till
pärm som att plocka de bitar som är relevanta för ditt sammanhang. Vi hoppas
att du låter dig inspireras.
Att prata relationer så att alla känner sig inkluderade är en resa. Vår förhoppning
är att den här delen av Ligga Schysst kan fungera som en första karta.
Må så gott
Vi på Ligga Schysst
Ligga Schysst är ett läromedel i tre delar om sex och samlevnad.
Delarna är tänkta att användas i turordning, en per läsår, med start i nian.
3
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
4
DEL 1 • 3 GRUPPER SEX
1
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Det praktiska
introduktion
Lektionsförberedelser
Relationer handlar om möten, varför den här
delen av Ligga Schysst är övningstät. Större delen
av lektionstiden är vikt till diskussioner, grupp­
arbeten och dramatiseringar.
Flera av övningarna kräver en smula pappersslöjd
från din sida. Det handlar om att kopiera uppslag,
klippa ut lappar och vika dem så att grupperna se­
dan kan dra varsin. I samband med dragningarna
kan det vara bra att ha en behållare som lapparna
kan ligga i.
De mest fruktbara mötena är oftast de oväntade.
Vi har lagt ner energi på att hitta sätt för dig att
dela upp klassen så att de vanliga grupperingarna
bryts upp. Du känner dock din klass bäst, vet vad
som fungerar och vad som är relevant.
Vår förhoppning är att den här delen av Ligga
Schysst ger dig kraft att förmedla den förunder­
liga delen av mänskligt liv där tre minus ett kan
vara lika med fem ibland.
Tiden
Vi har strävat efter att skapa ett material som du
som lärare lätt kan plocka delar av, låta dig inspi­
reras av eller använda i sin helhet. Vi hoppas att
det innebär att du enkelt kan anpassa lektionen
efter de tidsramar du har och de klasser du möter.
5
Att ha i bakhuvudet
En av grundförutsättningarna för det här mate­
rialet är rätten att välja sina partners själv. En
annan är rätten att avsluta en relation om den
inte fungerar. Detta är långt ifrån en självklarhet
för alla i Sverige i dag. Frågan är om det automa­
tiskt innebär en större ofrihet än vi som har de
valmöjlighetena? Det finns många sätt att leva och
att avfärda alla andra sätt än sitt eget tror vi inte
leder framåt.
Vi på Ligga Schysst hoppas att läromedlet du nu
har i handen kommer att inspirera dig och få din
klass att se livet genom ett nytt raster.
KAPITEL 1 • DET PRAKTISKA
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
6
2
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
I betraktarens öga
En stor del av processen med att hitta sin identitet
går ut på att definiera sig mot sin omgivning. Som
en konsekvens av det har unga järnkoll på vad
som gäller. Ett sätt att få upp denna kunskap till
ytan är att genomföra övningen ”Jag kan din typ”.
Den är en bra inledning på delen om relationer
eftersom den ger dig som lärare en känsla för var
just den här klassen är och vilka frågor som gör
att det hettar till. Tanken är att eleverna själva ska
formulera de förväntningar de ”vet” att det mot­
satta könet har på dem.
2. Samla ihop lapparna och gör plats i klassrum­
met för en cirkel med stolar.
3. Låt antingen tjej- eller killgrupperna slå sig
ned i cirkeln.
4. Berätta att du nu ska läsa upp påståendena
som gäller deras kön och att du vill att de ska
resa sig när de håller med om ett påstående.
5. Notera hur många som reser sig vid varje
påstående.
6. Upprepa proceduren omvänt.
Jag kan din typ
Format: Gruppövning
Tid: 25 minuter
Mål: Få eleverna att se de förväntningar de ska
leva upp till och därigenom kanske börja
ifrågasätta dem.
Gör så här
Dela in klassen i kill- och tjejgrupper. Hur stora
de ska vara vet du bäst med din kännedom om
klassen.
1. Låt varje grupp skriva tre påståenden om vad
det motsatta könet tycker om:
• Vänskap
• Det motsatta könet
• Förhållanden
• Sex
• Vad som är viktigt att lägga tid på
Är det många grupper kan det räcka med att läsa
ett påstående från varje lapp. Du vet bäst vilka
ämnen som är relevanta för din klass. Det kan
även vara spännande att be grupperna låta ett
påstående vara ett önskepåstående, i stil med
”killar tycker inte om sport”.
7
Stora delar av den här övningen kommer sanno­
likt befästa stupet mellan könen och vi på Ligga
Schysst är väl medvetna om att den osar hetero­
normativitet. Vi måste dock börja någonstans och i
dessa narcissistiska tidevarv faller det sig naturligt
att ta avstamp i den andres blick.
Vår förhoppning är också att du och klassen kom­
mer att kunna återkomma till dessa påståenden med
en annan ingång när lektionen går mot sitt slut.
Exempel
”Tjejer tycker att det är viktigt att lägga tid
på smink.”
KAPITEL 2 • I BETRAKTARENS ÖGA
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Ordkunskap
Efter ”Jag kan din typ”-övningen brukar det vara
tydligt vilka förväntningar tjejer och killar har av
och på varandra. Frågan är varför. Vad har skapat
de mallar som är gångbara i Sverige under det
tidiga 2000-talet?
Ett sätt att se svaren är att applicera ett genusras­
ter på samhället. Genom det synliggörs strukturer
som bidrar till lösningen. Hela svaret får man först
genom att se på samma sak ur flera vinklar, vilket
är bra. Tänk så platt och förutsägbar människan
skulle vara om det bara behövdes en förklarings­
modell för att lösa hennes gåta.
8
Idag är genusforskningens terminologi i var mans
mun och det kan därför vara på sin plats att gå
igenom vokabulären i klassrummet.
Kön: Det biologiska könet har de allra flesta med
sig från födseln. Varje år föds det dock barn vars
biologiska kön inte stämmer överens med deras
kromosomuppsättning och/eller deras upplevelse
av tillvaron. Det föds också barn vars könsorgan är
oklart utvecklade, dessa barn kommer ha en lång
väg tills de hittar hem biologiskt.
Genus: Genus är namnet på det sociala och
kulturella könet. Den form samhället och kontex­
ten har tagit fram och som vi alla förväntas låta
oss stöpas i. Genus är samhällets regelbok för kön
och precis som i fotboll lämnas inget åt slumpen.
Det finns regler för allt: vem som får spotta, vem
som ska tycka om att passa barn och vem som ska
kunna göra bechamelsås. Reglerna är oändliga och
det finns inget FIFA som skrivit ner dem, men det
spelar ingen roll för alla kan dem i alla fall. Nåde
den som bryter dem.
KAPITEL 2 • I BETRAKTARENS ÖGA
Jämlikhet: Här pratar vi om jämlikhet som
”Frihet, broderskap och jämlikhet”, franska re­
volutionens slagord. Makten ska fördelas rättvist
oavsett religiösa, sexuella, socioekonomiska för­
utsättningar och preferenser. Att kön skulle vara
en parameter föresvävade nog aldrig messieurs
Danton och Roberspierre.
Jämställdhet: Som ett komplement till
jämlikheten finns jämställdheten. Den strävar
efter jämlikhet mellan könen och att tjejer och
killar ska ha samma skyldigheter, rättigheter och
förutsättningar.
Feminism: Feminismens minsta gemensamma
nämnare är uppfattningen att män som grupp
har mer makt än kvinnor som grupp. Feminister
anser att detta är fel och vill verka för att detta ska
ändras. Feminismen är ett stort forskningsområde
med flera inriktningar. Vad som är tydligt är att ge­
nus, synen och förväntningarna på könen, föränd­
ras över tid mellan kulturer och samhällsklasser.
En förklaringsmodell till detta är könskontraktet.
Könskontraktet: Idén att könen hela tiden,
på alla nivåer och över hela jorden gör formella
och informella överenskommelser som delar upp
livets ansvarsområden. Eftersom forskningen gång
efter annan har visat att den enda skillnaden mel­
lan könen är de rent fysiska företrädena kan köns­
kontrakten alltid skrivas om. Därför kunde Gustav
III dela puder med sin drottning medan Magnus
Uggla blev nedslagen för att han hade läppstift på
ett av sina omslag. Sminkklausulen hade ändrats
under de 200 år som passerat.
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Ska vi skriva kontrakt?
Ska vi skriva kontrakt?
Format: Helklass
Format: Enskild övning
Tid: Tid: 10 minuter
Mål: Den här diskussionen ger eleverna möj­
lighet att ta könskontraktet från de höga
abstraktionsnivåerna ner till verklig­
heten. Genom att sätta ord på det egna
kontraktet synliggörs deras möjligheter
och begränsningar.
Utgå från ovanstående resonemang och låt elever­
na sätta ord på det kontrakt som är relevant för
dem. Skriv upp deras förslag på tavlan.
För att få igång diskussionen kan du kasta ut
några krokar i stil med:
Hemuppgift
Mål: Om klassen går igång är det här en bra
hemuppgift inför fortsatt arbete kring
genus.
När det känns som ni har kommit fram till hur
ni tycker att kontraktet ser ut är det dags att gå
vidare.
Var och en ska nu utifrån vad som står på tavlan
eller helt efter eget huvud dra upp sitt dröm­
kontrakt: hur hon/han skulle fördela livets alla
aspekter om hon/han fick bestämma.
Samla in kontrakten och läs upp några av dem
anonymt och ta diskussionen därifrån.
• Vem kör bilen?
• Vem får bäst betyg?
• Vem tar sexuella initiativ?
• Vem lagar maten?
• Vem lagar maten på TV?
Icke att förglömma
• Vem får gråta?
• Vem har störst chans att bli nerslagen på
stan?
• Vem är rädd för att gå ut på kvällen?
• Vem tar plats i klassrummet?
Genus är, som alla bra raster, oerhört komplext
och kräver akademiska karriärer att bemästra. Vi
anser ändå att det finns ett värde i att presentera
idén på detta förenklade sätt för eleverna, både
generellt och framförallt i det här läromedlet.
• Vem pratar känslor?
Du känner din klass bäst och vet vilka frågor som
triggar dem. Vänd och vrid på både frågorna och
svaren. Vad händer med killar som inte tar upp
hela scenen? Vad händer om en tjej är snickare?
9
Genom att diskutera några av grundbegreppen
och hur de tar sig uttryck i elevernas verklighet
får de möjlighet att se saker ur andra perspektiv.
I den bästa av världar väcks deras nyfikenhet
och får dem att tänka i helt nya banor. Om inte,
har ni ändå tillsammans karvat ut en bild av hur
en relation och de som är inblandade förväntas
vara, inklusive det heteronormativa. Det bildar en
mycket bra bas för den fortsatta lektionen.
KAPITEL 2 • I BETRAKTARENS ÖGA
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
10
3
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Får jag chans på dig?
”Vill ni ha ett litet barn
med mig, fröken Bosse?”
Det måste vara en av världshistoriens besynnerli­
gaste raggningsrepliker, speciellt om man betän­
ker tiden (tidigt 1900-tal) och åldersskillnaden
(29 år). Frågan är om den hade gått hem om någon
annan än Sveriges litteräre titan hade levererat den.
August Strindberg gifte sig med sin Harriet och
de fick en dotter. Att det sedan inte höll är en
annan historia.
11
Hur ska vi vanliga dödliga som inte finns med på
svensklärarnas måste-läsas-lista göra för att få till
det med en eller flera partners? Dessutom med
handen på hjärtat, vill vi allihop alltid ha partners?
Finns det inte tillfällen när man är ute efter till
exempel sex eller vänskap?
Första steget är alltid skrämmande eftersom man
riskerar att avvisas. Eftersom alla människor är
unika är deras relationer och hur dessa börjar
också det. Det finns så mycket som spelar in, ålder,
geografi, preferenser, etnicitet och så vidare. Sam­
tidigt är vi människor på många sätt lika varandra.
Våra hjärnor och behov, kroppar och kynnen är
ungefär likadana. Kanske finns det ändå några
minsta gemensamma nämnare?
Finns det inte tillfällen när
man är ute efter till exempel
sex eller vänskap?
KAPITEL 3 • FÅR JAG CHANS PÅ DIG?
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Som skepp i natten
Format: Gruppövning
Tid: 30 minuter
Mål: Att undersöka det mod som krävs för att
ta initiativ till en relation och det mod
som behövs för att ge ett svar. Samtidigt
får eleverna fundera kring känslorna
kring att bli bekräftad respektive avvisad.
12
Dela in klassen i grupper om fyra baserade på
till exempel andra bokstaven i deras förnamn.
Kopiera och klipp ut lapparna på nästa sida. Låt
varje grupp dra ett scenario, fördela rollerna
inbördes och komma överens om hur scenen ska
spelas upp.
Var tydlig med hur mycket tid grupperna har för
varje moment och avsluta varje scen med en app­
låd och en summering av vad ni har sett.
Efter grupperna har spelat upp sina scenarier
diskuterar ni dem i helklass. Följande frågor är
exempel på samtalsstarter:
• Hur känns det att få det svar som levereras?
• Gör frågan svaret mer eller mindre viktigt?
• Har den som nekar ansvar att göra det snyggt?
• Spelar det roll var frågan ställs?
Finns det någon helt otänkbar kombination av
plats, frågare, tillfrågad, det efterfrågade och
resultat?
KAPITEL 3 • FÅR JAG CHANS PÅ DIG?
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Platsfrågare
tillfrågad
det efterfrågade
resultat
krogen
emo
musiksamarbete
ja
Platsfrågare
tillfrågad
det efterfrågade
resultat
gymmet
kille
ha sex
ja
Platsfrågare
tillfrågad
det efterfrågade
resultat
skola
tjej
bli ihop
nej
Platsfrågare
tillfrågad
det efterfrågade
resultat
facebook
kille
vara kompis
nej
Platsfrågare
tillfrågad
det efterfrågade
resultat
café
kille
ha sex
ja
Platsfrågare
tillfrågad
det efterfrågade
resultat
jobbet
muslim
äta lunch
ja
Platsfrågare
tillfrågad
det efterfrågade
resultat
festival kille
hångla
nej
tillfrågad
det efterfrågade
resultat
ska vi hänga
nej
hiphoppare
tjej
tjej
kille
kille
kristen
kille
Platsfrågare
midsommar
barndomskompis barndomskompis
Platsfrågare
tillfrågad
det efterfrågade
resultat
nätet
chattare
ses IRL
nej
chattare
13
KAPITEL 3 • FÅR JAG CHANS PÅ DIG?
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
14
DEL 2 • 3 SORTERS SEX
4
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Förhållanden
En av de mest noga reglerade delarna av könskon­
traktet är hur tjejer och killar ser på kärlek och
sex. Just nu tillhör kärleken tjejer medan killarnas
domän är sex.
Eftersom kontraktet till stora delar är osynligt och
omedvetet innebär detta att tjejer inte alltid har
några egna ord för sin lust och sin kåthet utan
romantiserar den. Medelklassens tjejer ger sin
kåthet en sedesam språkdräkt som lite tillspetsat
kan se ut ungefär så här:
Jag älskar dig
och vill vara med
dig för alltid
För killar är det tvärtom, de har inte alltid ord
för att förmedla sin kärlek utan det kan ofta bli
ungefär så här:
Henne skulle
jag inte banga att
sätta på
15
Han säger:
Hoppas att hon
tycker om mig
Hon säger:
Han menar:
Jag vill knulla
dig i bitar
Hon menar:
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
16
Ny forskning* visar att arbetarklassens tjejer i allt
högre utsträckning anammar killarnas språk. På så
sätt kan de erövra sin lust vilket är positivt. I dags­
läget finns det inte något som tyder på en motsva­
rande förskjutning för killar i något sammanhang.
Snudd på alla människor känner någon gång i sitt
liv kärlek och lust. Inte nödvändigtvis samtidigt
eller till samma person, men känslorna är inpro­
grammerade. Vårt samhälle har fördelat känslorna
mellan könen till den grad att många tjejer inte
vet att de känner lust och killar bara säger ”jag
älskar dig” till sin mamma. Vad händer då om man
bara har ord för en av de två? Hur ska man kunna
ge och ta det man vill när man inte ens vet vad det
är man vill ha?
Vad händer om bögar blir ihop? Har de bara sex
och pratar heminredning? Eller flator, sitter de
och dricker te och småhånglar lite då och då?
Naturligtvis inte.
Människor behöver uttrycka både sin lust och sin
kärlek. När det inte går att gömma sig bakom sitt
kön och lita på att den andra tar sin del synliggörs
kontraktet och nya klausuler måste skrivas.
Vad händer om?
Format: Gruppövning
Tid: 10 minuter
Mål: Att få eleverna att fundera på vilka behov
de har. Om de känner sig trygga med att
uttrycka dem eller om de är rädda för
omgivningens reaktioner.
Kopiera och klipp ut lapparna på följande två
sidor. Dela in klassen i grupper om fem efter till
exempel födelsedagsdatum och låt varje grupp dra
en lapp från respektive kategori.
•Låt gruppen diskutera varje lapp i fem minu­
ter innan du knyter ihop säcken i helklass.
•Är det någon lapp som skapade mer
diskussioner?
•Varför är det så? Tycker de andra grupperna att
den är lika provocerande?
•Och tvärtom, var det någon lapp som var helt
okomplicerad för någon grupp? (om så är fallet
kan de dra en ny i den lilla gruppen)
•Vad tycker de andra om den? Hur har de
tänkt?
* Forskning av Fanny Ambjörnsson (”En klass för sig”)
Människor behöver uttrycka
både sin lust och sin kärlek.
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
KAtEGORI 1:
Vad händer om en kille säger:
– Du får mig att känna mig trygg
Vad händer om en kille säger:
– Kan vi inte bara kramas?
Vad händer om en kille säger.
– Jag blir ledsen om du hellre vill hänga med dina kompisar än att vara
med mig.
Vad händer om en kille säger (till sina kompisar):
17
– Vad tror ni att det här sms:et betyder?
Vad händer om en kille säger:
– Tycker du att jag är tjock?
Vad händer om en kille säger:
– Är du ledsen?
Vad händer om en kille säger:
– Ska vi ha parmiddag på fredag?
Vad händer om en kille säger:
– Det känns som om du bara är tillsammans med mig för att ha sex.
Vad händer om en kille säger:
– Måste du gå och träna idag?
Vad händer om en kille säger:
– Jag vill inte vara den som ringer/sms:ar/MSN:ar hela tiden.
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
KAtEGORI 2:
Vad händer om en tjej säger:
– Vad sexig du är.
Vad händer om en tjej säger:
– Kom hit så att vi kan knulla.
Vad händer om en tjej säger.
18
– Ha inte den där tajta tröjan när du går ut.
Vad händer om en tjej säger:
– Du gör mig kåt.
Vad händer om en tjej säger:
– Jag ska ut med polarna i helgen.
Vad händer om en tjej säger:
– Varför är du så sur?
Vad händer om en tjej säger:
– Vad har jag gjort nu då?
Vad händer om en tjej säger:
– Har du mens eller?
Vad händer om en tjej säger, (i telefon):
– Mmm, jag vet inte, vänta jag ska bara spela färdigt den här banan.
Vad händer om en tjej säger:
– Varför får jag inte flörta med andra bara för att vi är ihop?
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Bra förhållanden
I dessa tider av konstruktivism, när allt flyter och
inget anses konstant vill vi på Ligga Schysst sticka
ut hakan. Vi anser att det finns en evig förutsätt­
ning för bra förhållanden. En pelare som måste
finnas och det är:
jämbördighet
Ursprungligen är jämbördighet en juridisk term
för äktenskap där makarna tillhör samma sam­
hällsklass. Alla andra äktenskap betecknades som
missgifte.
Tack och lov utvecklas även språket. Idag betyder
jämbördighet för de flesta av oss, och definitivt för
oss på Ligga Schysst, att man möts som jämlikar.
Hur många man är i en relation, vilka kön man
är eller varför spelar ingen roll. Så länge man är
jämbördiga är relationen/förhållandet/mötet lika
mycket värt, lika fantastiskt och lika jobbigt.
Det som är så häftigt och samtidigt så svårt med
bra förhållanden är att de utifrån kan verka
vara fullständigt obegripliga och minst av allt
jämbördiga.
Ta till exempel ett KK-par där det alltid är den ena
som tar initiativet och den andra alltid ställer upp.
Eller ett förhållande där en stannar hemma och
sköter markservicen och den andra gör karriär och
står för pengarna. Eller det där en tror på skapel­
seberättelsen, den andra på evolutionen och den
tredje inte är säker på om inte livet bara är en dröm.
Hur kan förhållanden som dessa vara helt fantas­
tiska, medan andra som verkar komma direkt ifrån
Matchmaking.com kraschar åt höger och vänster?
Hemligheten stavas jämbördighet. Förhållanden
funkar när man möts som jämlikar. Det är då man
kan prata och utvecklas, både tillsammans och
på olika håll. I jämbördiga förhållanden skrivs
kontraktet fortlöpande om. Det sker inte alltid
smärtfritt och frivilligt och ibland behövs det
långa förhandlingar. Det är när orken tar slut och
de inblandade känner att det inte är värt att lägga
ner energin som det börjar gå illa.
Barn är en klassisk jämbördighetsstjälpare. Även
om de är enormt efterlängtade så finns det ing­
enting som går att förbereda ett förhållande för
barn. Tjejernas hormoner går på högvarv, killarnas
familjeförsörjarinstinkter kickar in och plöts­
ligt står man där vid spisen och undrar vad som
hände. I större eller mindre utsträckning förvisso,
men det går inte att komma ifrån att barn är som
ryska revolutionen. De skakar om.
19
Diskussion
Vad innebär det att mötas som jämbördiga egent­
ligen? Hur möts homo och hetero, hinduer och
scientologer, gamla och unga, kommunister och
demokrater?
Livet består av ett oändligt antal möten. Hur får vi
dem jämbördiga?
Låt klassen diskutera det och fråga dem också hur
mycket man ska fokusera på motsatserna. Är det
inte bättre att utgå från det vi har gemensamt?
Istället för att göra ett nummer av att judar inte
äter fläsk kan man kanske enas om att exempelvis
kyckling är gott.
Vilka är mänsklighetens gemensamma nämnare?
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Bra förhållanden på nätet
Att vara ung är att vara något av en överlevnads­
konstnär. Man bollas mellan krav och behov, mel­
lan omnipotens och fullständig osäkerhet. Trots
det är chansen ändå stor att man kommer ut på
andra sidan med vettet i behåll.
Men mitt i allt kaos hittar de flesta unga andnings­
hål där de kan skapa ett eget spelutrymme. Varje
generation har sina egna utrymmen formade av de
krav just den möter.
20
I vårt narcissistiska tidevarv där yta, pengar och
utseende är ledorden är det därför fullständigt
logiskt att unga har en ickefysisk existens att tumla
runt i. Nätet är ett utrymme för personligheten att
utvecklas i långt borta från betraktarens öga.
Diskussion
Diskutera vad eleverna använder nätet till. Skriv
upp på tavlan och försök kroka i de uppslag som
handlar om kontakter och relationer.
Dela upp klassen i grupper om fyra genom att
exempelvis räkna 1, 2, 3, 4. Utifrån det som står
på tavlan ska sedan varje grupp lista fem saker
som skiljer nätrelationer från IRL-relationer och
motivera med en eller två meningar vad de tycker
är styrkan med nätet.
Låt grupperna redovisa i helklass. Förhoppnings­
vis har några grupper tagit fasta på nätets frihet.
Om inte, introducera de tankarna i den fortsatta
diskussionen som kan gå i banor som dessa:
Har de experimenterat med sin identitet på nätet
genom att till exempel utgivit sig för att vara pen­
sionär eller gotlänning?
• Är det okej att göra så?
• Är nätrelationer ärligare?
• Är det skönt att slippa synas?
• Är nätet lika bra för båda könen?
Avsluta gärna med en att knyta tillbaka till jäm­
bördighet och hur/om den kommer fram på nätet.
Varje generation har sina
egna utrymmen formade av
de krav just den möter.
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Falska förhållanden
Det finns dåliga förhållanden. Destruktiva rela­
tioner förpestar tillvaron för alla som kommer i
närheten av dem och ger skador, ibland för livet.
På samma sätt som våldtäkter är falskt sex och
aldrig handlar om något annat än våld och makt
handlar falska förhållanden aldrig om kärlek. De
handlar om makt och förakt.
Falska förhållanden är bland de obehagligaste
bevisen på människans anpassningsförmåga. De
allra flesta falska relationerna börjar bra, fulla av
allt det man söker i förhållanden, man blir sedd,
uppskattad, får känna sig trygg och älskad.
Sedan på något omärkligt sätt börjar det villkoras.
Allt man gör är inte lika bra, vissa kläder duger
inte och några vänner är dumma i huvudet. Då
kan det vara lätt hänt att man håller med för de/
den andra älskar ju en och vill en bara väl, eller?
Det värsta med falska förhållanden är att de är så
skamfyllda. Långt innan den gnagande känslan
av att man faktiskt förtjänar alltihop har slagit rot,
händer det saker man inte vill prata om med släkt
och vänner.
När de andra gnäller om hur jobbigt det är med
respektive som envisas med att öva bastuba på
lördagsmornarna är det svårt att kontra med att
mina/min älskade tycker att jag ser ut som en
rågad dasstunna. Man blir väldigt ensam i sin
förkrympta värld och det är snudd på omöjligt att
ta sig därifrån på egen hand.
Det är här omgivningen kommer in. Som vi
konstaterat förut kan bra förhållanden verka full­
ständigt koko utifrån. Men falska förhållanden är
något annat. Långt innan ”jag gick in i en dörr”blåtiran vet omgivningen om att något inte står
rätt till. Frågan är vad man kan göra från utsidan.
21
Sakta, sakta krymper världen. Färre saker duger,
färre personer är viktiga och plötsligt duger man
inte som man själv är heller. I själva verket börjar
det gå upp för en att man inte är värd att älskas
som man är och aldrig varit det.
Då faller första slaget och kanske, kanske finns det
en liten del av ens själ som faktiskt tycker att man
förtjänar det eftersom de/den andra måste släpa
omkring på den förlorare som är ens person.
Ett falskt förhållande handlar aldrig om kärlek för
de/den som står för våldet. Från det första mötet
handlar det om makt, om att fylla förövarens/förö­
varnas tomrum.
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Jobbigt läge
Format: Gruppövning
Tid: 40 minuter
Mål: Att få eleverna att tänka kring civilkurage
och hur långt man är villig att gå för att
stötta människor i sin närhet.
Kopiera och klipp ut lapparna på nästa sida. Dela
in klassen i grupper om fyra genom att till exem­
pel räkna baklänges på klasslistan. Ge varje grupp
ett scenario. Tanken är att de ska öva in en scen
samt komma på en handlingsplan för rollerna C
och D.
22
Ge grupperna 10 minuter att bestämma vad C och
D ska göra och repa in scenen. Varje grupp får två
minuter på sig att spela upp och fem minuter för
hela klassen att diskutera scenen.
Hur långt är du
villig att gå för att
stötta människor i
din närhet?
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
Det är viktigt att vara tydlig med två saker:
1. Ingen måste vara med och spela
2. Försök håll tiden
Låt eleverna sätta sig på sina platser när alla
scener är spelade. Fråga dem vad de fick ut av öv­
ningen. Hur skulle de vilja att omgivningen skulle
reagera om de var A? Vad riskerar C och D om de
agerar? Vad riskerar de om de inte agerar? Ska
man ta hänsyn till B?
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Scenario 1
Scenario 4
A och B är ett par
A och B är ett par
C och D är vänner till A och B
C och D är As arbetskompisar
B och C fikar
Det är julfest och A är med på en
jobbaktivitet för första gången.
Under middagen skickar B sms var
10e minut och två gånger under
middagen måste A ringa hem.
A och D kommer dit och visar vad
de shoppat. B säger att As nya
kläder får honom/henne att se ut
som en hora.
Vad gör C och D?
Vad gör C och D?
23
Scenario 2
Scenario 5
A och B är ett par
A och B är ett par
C och D är As familj
C och D är gamla kompisar
A fyller år och födelsedagar firas
alltid i familjen.
När A, C och D umgås märker C och
D att A helt bytt åsikt om saker
som varit viktiga för A förut
till exempel djurförsök, musik,
fotbollslag, politik. Nu tycker
A precis som B i allt.
A ringer C och D och säger att de
ställer in födelsedagsfirandet i
år för att B inte orkar med. Det
är inte första gången det händer.
Vad gör C och D?
Vad gör C och D?
Scenario 3
Scenario 6
A och B är ett par
A och B är ett par
C och D är barndomskompisar till A
C, D och A tränar tillsammans
A, C och D har ALLTID firat midsommar och nyår tillsammans. A
ställde in nyår och nu verkar det
som om A och B ska fira midsommar
med Bs vänner.
I omklädningsrummet ser C och D
ett stort blåmärke över As revben.
A förklarar det lite svävande med
ett fall.
Vad gör C och D?
Vad gör C och D?
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Otrohet på nätet
Falska förhållanden på nätet
Genom att prata med skolsköterskor, sexualupply­
sare och unga har vi på Ligga Schysst förstått att
vissa tycker att det är helt okej att ha nätsex med
andra när man är i ett förhållande. Webbkamera
eller tangentbord, det är inte riktig otrohet efter­
som det inte utbyts några kroppsvätskor.
Nätet är ett utmärkt ställe på många sätt. Det ger
var och en utrymme att utforska sig själv och rela­
tioner till andra. Man kan experimentera, under­
söka och utvecklas i lugn och ro på sin kammare
tillsammans med miljarder andra.
Om så är fallet bör otrohetsbegreppet definieras,
om inte för alltid så i alla fall just nu i det här
klassrummet.
24
Var går gränsen?
Format: Gruppövning
Tid: 10 minuter
Mål: Att definiera var elevernas gräns går för
otrohet både på nätet och IRL.
Dela in klassen i grupper om fyra genom att till
exempel ta alla som börjar på samma bokstav.
Varje grupp ska gemensamt komma fram till var
deras gräns för otrohet går.
Skriv upp resultaten på tavlan och börja med en
allmän diskussion om vem som ska anpassa sig till
vems gränser i en relation. För så småningom över
diskussionen mot nätet.
Precis som allt annat bra går det också att utnyttja,
förvanska och besudla. Finns det människor i
närheten är det exakt vad som kan hända också,
sorgligt nog.
Därför tycker vi på Ligga Schysst att det är viktigt
att prata konsekvensanalys. För även om eleverna
just nu tror att de är odödliga och kommer leva
för alltid är evigheten ett diffust begrepp.
Vad vi vill lyfta fram är att allt som finns och görs
på nätet kommer att finnas kvar där för alltid. Om
50 år när barnbarnen googlar ditt namn kommer
de få upp din webbstriptease. Vem vet, om 50 år
kanske googleträffarna på ens namn kommer vara
lika självklart att bifoga som avgångsbetyget när
man söker jobb – men antagligen inte.
Nätet går inte att bränna som mellanstadiets pin­
samma dagböcker och allt material på nätet är för­
äldralöst. Lägger du upp en bild på småsyskonen
som badar näck på semestern kan den dyka upp
nästa gång polisen spränger ett pedofilnätverk.
Det är samma sak med webbstriptease mot kon­
tantkort. Det kanske låter som ett harmlöst sätt
att fylla mobilen, men du strippar inte en gång
för ett pervo, utan för hela världens äckelpajsare
för alltid.
Friheten som anonymiteten ger, lockar fram det
bästa och det sämsta hos människan.
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
Handling och konsekvens
i varje grupp, så långt det går. Låt varje grupp dra
en lapp och diskutera den.
Format: Gruppövning
Tid: 10 minuter
Mål: Att få klassen att diskutera vad som
händer med informationen, bilderna och
tankarna man lägger ut på nätet.
Kopiera och klipp ut lapparna nedan. Dela in
klassen i grupper om fyra med två tjejer/två killar
Låt grupperna redovisa i helklass och öppna för
en diskussion. Var brände det till?
Knyt så småningom ihop säcken, kanske genom
att konstatera att alla relationer har konsekvenser
och att även de smärtsamma och de som slutar
med sorg, kan ha med sig något gott (om du inte
tycker att det är lite väl präktigt förstås).
25
Det upplagda: FyllebilderI händerna på: Arbetsgivare
Det upplagda: Hjärta/smärta dikterI händerna på: Mobbare
Det upplagda: PersonuppgifterI händerna på: Svindlare
Det upplagda: HångelbilderI händerna på: Din stora kärlek
Det upplagda: BebisnakenbilderI händerna på: Pedofiler
Det upplagda: Dina innersta tankarI händerna på: Dina föräldrar
Det upplagda: Fem år gamla låtlistorI händerna på: Dig
Det upplagda: WebbsexI händerna på: Dina barn
Det upplagda: SkitsnackI händerna på: Den det handlar om
Det upplagda: SkolarbeteI händerna på: Fuskare
KAPITEL 4 • FÖRHÅLLANDEN
Vi på Ligga Schysst
vill tacka de skolsköterskor, lärare och sexualupplysare som
har inspirerat och på olika sätt hjälpt till att forma det här
läromedlet. Stort tack.
Vi vill också passa på att tacka ungdomsmottagningarnas
hemsida umo.se som har givit oss uppslag och infallsvinklar.
Vi vill även passa på att tacka för stödet från World
Contraception Day som Ligga Schysst är en del av.
Men framförallt vill vi tacka alla modiga lärare som orkar, vill
och kan prata sex med tonåringar.
Ni är våra hjältar och vi hoppas att vårt lektionsmaterial hjälper
er i era stordåd.
Tack!
Vi på Ligga Schysst
Ligga Schysst är en del av World Contraception Day, en årligen återkommande kampanj initierad av Bayer
Schering Pharma. Denna dag, som firas runt den 26 september varje år, syftar till att öka kunskapen om pre­
ventivmedel och minska antalet oönskade graviditeter såväl som spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar.
Detta sker genom olika utbildningsaktiviteter på skolor, workshops, konserter och andra event.
Utgiven med stöd av Bayer AB, tel 08-580 223 00
LIGGA SCHYSST – RELATIONER
27
Producerad av Rå Kommunikation | Grafisk form Petra Handin | Text Hedvig von Hofsten
L.SE.07.2010.0144
en del av
WWW.LIGGASCHYSST.SE