1. No category

TEMA 1 FÖRMEDLARNAS INTÄKTER
Dopade anbud
Pensioner & Förmåner försökte i förra numret att beskriva de stora
förmedlarnas intäktskällor. De består i mindre utsträckning av
provisioner utan mer av intäkter från allokeringstjänster och förvaltningstjänster från egna värdepappersbolag. Detta förhållande
beskrivs tydligt i Postens upphandling av försäkringsförmedlare.
Den befintliga förmedlaren Max Matthiessen vann upphandlingen
på grund av att bolaget kunde dopa sitt anbud genom intäkter från
det tidigare avtalet som fortsätter att löpa och som man inte behövde redovisa i den nya upphandlingen.
Text: OIa Hellblom
Den 18 augusti avslog förvaltningsrätten försäkringsförmedlaren Capitalis krav på att Postens
upphandling skulle göras om. Anledningen var
att Max Matthiessen kunnat lägga ett anbud som
ingen kunde konkurrera med på grund av att Max
Matthiessen redan hade stora intäkter från tidigare
avtal med Posten som skulle löpa vidare även om
Max Matthiessen förlorade den nya upphandlingen,
som handlar om rådgivning och förmedling av fondförsäkringar, traditionella pensionsförsäkringar,
efterlevandeskydd och sjukvårdsförsäkringar.
Capitalis hävdar i sin ansökan om överprövning av upphandlingen att Max Matthiessen i det
nuvarande avtalet förvaltar minst 286 miljoner kr
av Postens anställdas pengar i egna fond-i-fonder/
förvaltningstjänster. Den årliga avgiften för denna
förvaltning uppgår till 1,75 procent av förvaltat kapital varav Max Matthiessen behåller cirka 1 procent i
vinst. Det innebär att Max Matthiessen redan har en
årlig intäkt på minst 2,9 miljoner kr, som ökar i takt
med att Posten gör fortsatta pensionsavsättningar.
”När Max Matthiessen skulle lämna anbud till
den nya upphandlingen kunde bolaget därmed
räkna med en årlig, löpande och växande intäkt om
minst 2,9 miljoner kr, utöver det uppdrag som upphandlingen avser, enbart genom att vara befintlig
leverantör. Det har inte varit möjligt för någon annan än Max Matthiessen att vinna upphandlingen,
eftersom bolaget är den enda anbudsgivare som
kan subventionera det pris som ligger till grund för
bedömningen. Max Matthiessen skulle i princip
kunna sätta ett anbudssvar på 0 kr och ändå ha
väsentligt högre totala intäkter än anbudspriset från
Capitalis”, skriver Capitalis i sin ansökan till förvaltningsrätten.
Bolaget hävdar att Posten i upphandlingen givit
Max Matthiessen en otillbörlig konkurrensfördel
22 Pensioner & Förmåner nr 7/14
genom utformningen av anbudsunderlaget och i
bedömningskriterierna. Därmed har Posten inte
tillvaratagit den konkurrens som finns på marknaden och brutit mot principen om likabehandling av
leverantörer, hävdar Capitalis.
Capitalis anser att det enda sättet att skapa mer
jämlika anbudsförutsättningar i upphandlingen
och samtidigt uppnå Postens ambition att motverka
höga avgifter på fond-i-fond/förvaltningstjänster är
att uppställa ett skall-krav på högsta tillåtna avgiftsnivå på dessa tjänster oavsett när de förmedlats. Ett
lämpligt sådant avgiftstak skulle enligt Capitalis vara
1 procent. Ett sådant krav hade neutraliserat Max
Matthiessens intäktsström från redan sålda fond-ifonder/förvaltningstjänster och hade givit samtliga
anbudsgivare samma förutsättningar att konkurrera
om uppdraget.
”Capitalis möjligheter att visa på upphandlingsfelet försvåras av att Posten inte har motiverat på
vilka grunder som Max Matthiessen har tilldelats
kontraktet, annat än att deras anbud bedömts vara
det ekonomiskt mest fördelaktiga genom lägst
anbudssumma och högt mervärde. Enligt Konkurrensverket är inte detta tillräckligt, utan det ska
även redovisas vilka omständigheter man har tagit
hänsyn till”, skriver Capitalis juridiska ombud som
är två advokater från Cederquist.
Postens ombud från advokatbyrån Mannheimer
Swartling hävdar att de intäkter Max Matthiessen
har från tidigare upphandling och avtal inte påverkas av vilken leverantör som tilldelas kontrakt i den
nu aktuella upphandlingen.
”Placerat kapital kan inte omplaceras eller ändras om inte den anställde själv beslutar om det. Posten har inga legala möjligheter att förändra sådana
beslut. Följden av ett obligatoriskt krav på en högsta
tillåtna avgiftsnivå om 1 procent på förvaltningstjän-
ster eller fond-i-fond, oavsett när de förmedlats,
skulle bli att Max Matthiessen uteslutits ur upphandlingen på grund av den avgiftsnivå på 1,75 procent
som tidigare tillåtits. I motsats till vad Capitalis gör
gällande skulle ett sådant krav strida mot proportionalitetsprincipen och skulle i sig vara ett brott mot
likabehandlingsprincipen”, skriver Postens ombud.
Posten anser att om de skulle vara skyldiga att
ta hänsyn till befintliga leverantörers intäkter från
avtal med den upphandlande enheten vid utformningen av förfrågningsunderlag och utvärderingsmodell skulle det innebära att befintliga leverantörer systematiskt skulle missgynnas i upphandlingar,
vilket strider mot likabehandlingsprincipen.
Förvaltningsrätten konstaterar att Capitalis inte
har lyckats visa att bolaget skulle ha lidit eller riskerar att lida skada på grund av tilldelningsbeslutet.
Den fråga som rätten därmed skulle ta ställning
till var om förfrågnings- och anbudsunderlaget utformats så att den befintliga leverantören gynnats
framför andra leverantörer.
Förvaltningsrätten konstaterar att ”utrymmet
för att diskvalificera ett förfrågningsunderlag med
motiveringen att det är utformat på ett sådant sätt
att det otillbörligt gynnar befintlig leverantör framstår som mycket begränsat. Såvitt framkommit har
förfrågningsunderlaget utformats på ett tillräckligt
tydligt och transparent sätt att såväl Capitalis som
övriga anbudsgivare har fått möjlighet att lämna
konkurrenskraftiga anbud utifrån de kriterier som
uppställts. Capitalis ansökan om överprövning ska
därför avslås”, skriver förvaltningsrätten i sin dom.
Enligt Thomas Gyllenmo, partner på Capitalis,
kommer bolaget att överklaga domen till kammarrätten i Stockholm. Oavsett hur det går där har detta
mål på ett tydligt sätt åskådliggjort intäktskällor hos
förmedlare, som få arbetsgivare är medvetna om.
Posten ställde krav i upphandlingen på att leverantörerna inte skulle erbjuda förvaltningstjänster
eller fond-i-fonder där den årliga ersättningsnivån
översteg 1,5 procent. Det kravet förstärktes av att
de leverantörer som inte erbjuder sådana tjänster
Detta diagram försöker visa på stora förmedlares intäktskällor. Provisioner utgör bara en del av deras intäktsflöden. De största intäkterna
kommer från så kallade allokeringstjänster som genererar förvaltningstjänster och del av förvaltningsavgifter i fond-i-fonder genom egna
värdepappersbolag, som deras uppdragsgivare sällan är medvetna om. I de tre exempel på företag som upphandlar pensionstjänster, som vi
presenterar här, har de i olika omfattning lyckats strypa dessa intäktskällor. Posten har inte brytt sig om att strypa Max Matthiessens intäkter
från tidigare avtal, men har fått betydligt lägre avgifter i sin nya upphandling.
Ragn-Sells valde att göra en egen upphandling, efter att man upptäckt att avgiftsuttaget för Max Matthiessens förvaltning av deras tiotaggares
tjänstepension var för hög i förhållande till värdeutvecklingen.Elekta valde också att göra en egen upphandling och erbjuda sina anställda en
enklare lösning genom Flexpay, än den man tidigare haft med Söderberg & Partners. På så sätt sparade bolaget kostnader och kan erbjuda
sina anställda mer konkurrenskraftiga tjänstepensioner och förmåner.
Pensioner & Förmåner nr 7/14 23
TEMA 1 FÖRMEDLARNAS INTÄKTER
ges maximalt mervärde i anbudsutvärderingen. Det
ledde till att varken Capitalis eller Max Matthiessen
offererade förvaltningstjänster eller fond-i-fonder.
— Ett sätt för Posten att bli av med de höga avgifterna för anställda enligt tidigare avtal, så borde Posten i sin upphandling inkluderat ett erbjudande till
berörda tjänstemän om övergång till nettoavtal av
upparbetat pensionskapital som är flyttbart. Posten
har bidragit till att de i dag ligger i dyra förvaltningstjänster, eftersom det är Posten som ingått avtal med
Max Matthiessen, säger pensionskonsulten Magnus
Gewert i en kommentar till domen.
Peter Roos är försäljningschef på Max
Matthiessen. (Foto: Max Matthiessen)
Ragn-Sells kritiserar
Max Matthiessen
för ojusta metoder
Ragn-Sells är ett av flera företag som valt att
hoppa av Max Matthiessens gemensamma tjänstepensionsupphandling UIG4. Ragn-Sells har
istället valt att göra en egen upphandling och
i den processen har Max Matthiessen uppträtt
oprofessionellt och försökte att försvåra processen, enligt Mats Tronelius, personaldirektör
i Ragn-Sells, som har cirka 2 000 anställda i
Sverige.
Det är flera företag som under det senaste året
vädrat sitt missnöje med UIG4 och hoppat av för att
göra egna upphandlingar istället. Sop- och återvinningsföretaget Ragn-Sells kvalade visserligen inte in
i UIG4 på grund av för låg premievolym, men hade
kunnat vara med om de ville, enligt Max Matthiessen.
— Jag började få signaler från våra knappt 100
tiotaggare att de var missnöjda med värdeutvecklingen i sin alternativa ITP-lösning och att de tyckte
att avgifterna var för höga. Deras tjänstepension förvaltades av Max Matthiessen och vi genomförde en
studie som bekräftade tiotaggarnas missnöje. När vi
begärde in upplysningar från Max Matthiessen fick
vi först manipulerade svar. Därför lämnade vi Max
Matthiessen och genomförde en egen upphandling,
berättar Mats Tronelius.
Han är särskilt irriterad över hur Max Matthiessen agerade efter att Ragn-Sells sagt upp avtalet.
— De uppträdde oprofessionellt och skickade
bland annat hotfulla mejl till våra tiotaggare om att
de skulle vara oförsäkrade tills den nya upphandlingen var klar, vilket inte var sant. Om vi ska vara en
ansvarsfull arbetsgivare måste vi agera, säger Mats
Tronelius.
Det var Max Matthiessen och inte Ragn-Sells som
tackade nej till ett nytt avtal, enligt Max Matthiessen.
Ragn-Sells var med i UIG 3, men sa upp avtalet i
24 Pensioner & Förmåner nr 7/14
mars 2013. De gjorde då en ny upphandlingsförfrågan, där Ragn-Sells meddelade att Max Matthiessen
kommit bäst ut i upphandlingen. Max Matthiessen
bjöds in till ett möte där Ragn-Sells genom Gewert
Advice, som Ragn-Sells anlitat för att företräda dem,
presenterade sina villkor för ett fortsatt avtal. Det
var, enligt Max Matthiessens mening, orimliga villkor både för dem själva, men också för Ragn-Sells
som arbetsgivare och dess anställda.
Mot denna bakgrund tackade Max Matthiessen
nej till Ragn-Sells deltagande i UIG 4. Ragn-Sells tidigare avtal i UIG 3 upphörde att gälla den 1 juni 2013.
När det gäller Ragn-Sells vittnesmål om att Max
Matthiessen försvårat processen och agerat oprofessionellt efter att Ragn-Sells sagt upp det tidigare
avtalet i mars 2013, anser Max Matthiessen att förhållandet är omvänt.
Det är enligt Max Matthiessens mening inte
Ragn-Sells som försvårat processen, i stället är det
den pensionskonsult de valt att anlita som för att
rättfärdiga sin fakturering komplicerat, fördyrat och
försämrat utfallet av processen.
— Pensionskonsulten Gewert Advice är rådgivare
åt Ragn-Sells. De fick fullt mandat från företagets
ledning att alla kontakter mellan oss och Ragn-Sells
skulle gå genom konsultföretaget. Det har gjort att
vi inte har kunnat föra en direkt dialog med beslutsfattare på Ragn-Sells avseende pågående uppdrag.
Detta har försvårat processen. Om vi ser att det finns
risker att olyckliga beslut fattas avseende pensioner
har vi avrådningsplikt så länge som Ragn-Sells är en
kund i lagens mening. Vi respekterar alltid uppsagda
avtal och upphandlingar men tycker att processen
med Gewert Advice varit ineffektiv och kostsam för
alla parter, säger Peter Roos, försäljningschef på
Max Matthiessen.
Elekta förenklar
val av tjänstepension
I våras lanserade strålknivföretaget Elekta
sin nya pensionsportal ”My Elekta” där
de anställda kan göra sina pensions- och
förmånsval via Flexpay. Elekta har inget
kollektivavtal, men de knappt 400 anställda
har fått konkurrenskraftigare pensions- och
förmånspaket.
Genom att göra upphandlingen själva har Elekta
lyckats få ned de genomsnittliga fondavgifter de
anställda betalar till 0,5 procent, samtidigt som arbetsgivaren sparat kostnader.
Elekta gjorde sin tidigare upphandling av pensionstjänster 2006. Då fick förmedlaren Direkt uppdraget och bolagets ersättningskommitté beslutade
att hälften av de anställdas tjänstepensionspremier
skulle placeras i traditionell försäkring. 2012 inledde
Elekta en utvärdering av personalens löne- och förmånspaket, vilket ledde fram till förändringen.
— Jag började som HR-chef för 2,5 år sedan. Den
grundläggande frågan vi i ledningen ställde var
vad behöver vi erbjuda medarbetare för att vara
fortsatt attraktiva som arbetsgivare? Vi pratade med
personalen och fick en bild av tre fokusområden:
möjligheter att påverka, konkurrenskraftig lön samt
förmåner och pensioner. Vi gjorde en benchmark
av pensioner och förmåner och fann att det behövdes förbättras. Framför allt behövde vi ta ett större
omtag av innehåll, kostnader, förenkling av process
och information, berättar Peter Holm, HR-chef på
Elekta.
— Det som utvärderingen framför allt visade var
att den individuella rådgivning som ingick vartannat år var kostsam och att det it-stöd i form av en
pensionsportal hos Söderberg & Partners användes
i liten utsträckning av de anställda. Direkt, som vi
tecknade avtal med 2006, blev uppköpt av Söderberg & Partners 2009 och efter det var det tydligt
att rådgivningen ledde fram till mer komplexa och
dyrare produkter, enligt den utvärdering som gjordes av Elekta.
— Vi tittade på vad vi fick för rådgivningstjänsterna som vi betalade för och hur det svarade upp mot
vårt behov att medarbetarna tar eget ansvar genom
att erbjudas en enkel och flexibel lösning till lägre
kostnad. Svaret blev att vi måste minska komplexiteten, möjliggöra eget ansvar och få ned kostnaderna.
Samtidigt såg vi över erbjudandet kring förmåner
och bad Flexpay om att ta fram en enklare lösning.
Vi beslutade att göra en successiv utfasning av avtalet med Söderberg & Partners. Vi tittar på en lösning
där de som vill träffa en rådgivare kan göra det, men
då ska det vara en oberoende rådgivare och det
finansieras huvudsakligen genom löneavdrag, säger
Peter Holm.
Han konstatarerar att arbetet med en egen upphandling av pensionstjänster och övergången från
Söderberg & Partners till förenkling och automatisering i Flexpay och elektroniska processer till Pensionsgirot och leverantörer ställt krav på uthållighet
och kompetens. Fokus har legat på att få anställda
att göra medvetna val om de vill och få en högre
nyttjandegrad i portalen hos Flexpay än hos S&P.
— Vi har velat ta lanseringen av Flexpay-portalen,
som vi kallar för ”My Elekta”, steg för steg och bara
kommunicera något till personalen när vi har något
aktuellt och relevant att berätta. För medarbetarna
innebär den här förändringen att fondavgifterna i
förvaltningen av deras tjänstepension mer än halverats.
— Vi har informerat dem om att de inte behöver
göra några aktiva egna val, eftersom våra ickevalsalternativ är trygga och bra, SEB Trygg Liv Gamlas
traditionella. För de som vill välja rekommenderar
vi Brummers fondurval. Brummer har även de bästa
pensionsbeskeden som löpande visar avkastningen
på olika fondval.
Elekta frågade 2012 Söderberg & Partners om de
kunde erbjuda en pensionstjänst med anpassad och
förenklad support, rådgivning och sänkta kostnader,
men vi fick inget gehör. När Elekta senare berättade
om den lösning man tänkte välja med Flexpay, blev
Söderberg & Partners mycket mer flexibla och aktiva, enligt Peter Holm.
— Nu erbjuder de avtal utan rådgivning och lägger inte över hela kostnaden för pensionsportalen
på kundföretaget. Vi ska lite senare titta på vilket behov av rådgivning som finns hos de anställda. Men
vi vill att det ska vara medarbetardrivet och inte
arbetsgivardrivet.
— Lifeplan har uppvaktat oss, men erbjuder bara
kollektiv anslutning till sin elektroniska rådgivning.
Vi vill bara köpa lösnummer för att medarbetarna
själva ska få välja det stöd de behöver i sina beslut,
säger Peter Holm.
Behovet av rådgivning har minskat när utbildningsmöten för Elektas personal lärt många att
använda den nya pensionsportalen med pensionsskola samt länk till att få en översikt i Min Pension. I
My Elekta kan de nu få en prognos om månadsutfall
av sin pension. Det kommer även att kompletteras
med individuella beräkningar av efterlevandeskydd
under 2015.
— Sedan lanseringen med stormöten i våras har
vi fått väldigt lite frågor om konsulthjälp. Min erfarenhet är att det är bättre att informera och utbilda
i storgrupper än i individuell rådgivning. Det tycks
vara lättare att ställa frågor och höra andras funderingar i större grupp, säger Peter Holm.
Han tycker att det tuffaste i projektet varit att få
till det. Elekta har ställt tydliga kravspecifikationer,
som leverantörer har haft svårt att möta på relativt
kort tid.
— Det har funnits en tröghet att få till stånd enkla
digitala lösningar. Men jag har insett att pensionslösningar är en lång fråga och förändringar behöver
lite tid för att få rät förutsättningar att genomföras.
Som ett företag utan kollektivavtal har vi ett särskilt
ansvar att erbjuda anställda bra lösningar. Dessvärre
tror jag att för många företag utan kollektivavtal
är för mycket i händerna på pensionsindustrin.
Positivt är att börjar synas tecken på ökad fokus på
enkelhet och lägre kostnader.
—Vi har inte tillräcklig kompetens internt för att
klara av att göra en egen kvalificerad pensionsupphandling av det här slaget. På Elekta har vi lyckats
att genomföra förändringen genom samarbetet mellan HR, finansavdelningen, Gewert Advice, Försäkringsgirot och Flexpay.
— Vi ligger nu ganska nära där vi ville hamna när
arbetet för att stärka vårt erbjudande till medarbetarna inleddes för två år sedan, säger Peter Holm.
Peter Holm är HR-chef på Elekta.
(Foto: Elekta)
Pensioner & Förmåner nr 7/14 25