Hoburgsbladet nr 1 2013
H O BURGS BLADET Nr 1 Utgiven av Hoburgs hembygdsförening År 2013 Valnötsträdet vid parkeringen Knappast någon som besöker Bottarve kan undgå att lägga märke till det stora mäktiga trädet vid bortre änden av parkeringen. Besökande turister har lagt märke till det och flera gånger frågat och fått veta att det är ett valnötsträd. Tack vare våra relativt milda vintrar kan välnötsträd växa och övervintra här på Gotland. Annars är det möjligen i södra Skåne som de kan ha en chans. Det här trädet tillhör våra grannar Per-Erik och Kerstin Ahlér. Det måste vara precis rätt växtmiljö för valnötsträd på deras marker eftersom de har flera stora träd, fast inget så stort som det vid parkeringen. Per-Erik har en hel del att berätta om trädet. Det har varit kännare som har bedömt åldern på det och kommit fram till att de bör vara från 1700-talet, alltså vara betydligt mer än 200 år gammalt! Det betyder att det kan ha varit ett litet skott när Linné for runt här i trakten på sin berömda resa och ha varit halvstort när det höga tornet på Vamlingbo kyrka brann ner vid ett svårt åskväder 1819, och den nuvarande huven i stället sattes dit. När de gamla byggnaderna vid Bottarve revs och det nya moderna huset, som nu är vår museibyggnad, uppfördes var det i sin bästa växtkraft och var ännu produktivt när mobiliseringen till första världskriget för unga män lästes upp i kyrkan 1914. Andra världskriget är ihågkommet för flera år med mycket kalla vintrar, och en hel del träd frös då bort på Gotland. Det här trädet klarade sig, men med frostskador. Då och då har det väl fått andra stötar, som när ett stort åskväder för en del år sedan slet bort flera stora grenar - men ännu står det där. Nu är valnötsträdet så gammalt att det inte växer mer och det är helt ihåligt inuti i en stor del av kärnan. Kanske är det därför som det har gett så stora skördar av valnötter de senaste åren, en sista kraftansträngning! Vi får ändå hoppas att det ståtliga trädet står några år till! Kerstin Jonmyren Till våra medlemmar! Sveriges nationaldag, sjättjuni på gotländska, visade sig bli en riktig lyckodag vid Bottarve i år. Vädret var fantastiskt och folket strömmade till direkt när vi öppnade. Bottarves parkeringsplats ser visserligen stor ut, men den korkade rätt snart till. Jag fick stå parkeringsvakt ett tag i början och hänvisa bilister till ett närbeläget änge, men efter någon timme lättade trycket och det blev balans mellan dem som for och dem som kom. Gästerna i trädgården verkade trivas, och som flera sade till mig: Det är trevligt att få komma hit just en sån här dag. Det är roligt att det sker något här ute på Sudret på sjättjuni. Någon annan sa att det nu hade börjat bli tradition att fara till Bottarve just den dagen. Så var det de fina kakorna och tårtorna som drog, fick jag också höra. Tårtorna tog för övrigt slut efter halva öppettiden och alla andra kakor och bullar en hel timme före stängningsdags. Vi fick därefter plocka fram vad vi hade i frysen för kaffestugan. Tack till bagerskorna Därför vill jag nu rikta ett stort tack till våra underbara bagerskor som oegennyttigt ställer upp gång efter gång och skapar fina bakverk till våra kaffikalas! STORT TACK! Vi fick på nolltid ihop en duglig kör som framförde vår natio- nalsång, nästan ett måste just den här dagen. Utan samövning, endast på rutin, fick den här kören sången att ljuda både klart och stämningsfullt. Jag kan inte låta bli att tillägga att sången kändes som en tacksamhetsgest för den fred, frihet och jämlikhet som vi här i Norden (som ju nationalsången talar om) helt självklart kan få njuta av. Dessutom har vi en fantastisk grön och lummig natur runt oss, allra som mest märkbar i början av juni när allt ännu är ljusgrönt. Vi är en hembygdsförening som ofta talar om det förflutna med vi vill förvisso också ta del av dagens samhällsutveckling. Jag räknade till inalles sju nationaliteter som besökte vårt kaffikalas på nationaldagen. Det var folk från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland och ett par ända från Frankrike. Sverige har varit i krig med alla de här länderna genom tiderna och de sinsemellan. Nu är vi alla EU-medborgare och vänner, och när jag talade med de utländska gästerna upplevde jag starkt hur lika vi alla är i tankegångar och förväntningar. Vi som jobbade den dagen blev avfotograferade av Lisa Coudek i Hamra (se fotot intill) men också av våra franska gäster. Kerstin Jonmyren Ordförande Kultur får människan att utvecklas och må bra. Därför stöder vi annonsörer Hembygdsföreningen! JONSSONS EL AB Tel. 0498-49 71 52 073 08 77 001 28/4 - 21/6, 12/8 - 22/9 vardag 11-17, lör 11-15 22/6 -11/8 vardag 11-18, lör - sön 10-15 Hoburgsvägen 31, 623 35 Burgsvik www.gimbridesign.se 070-846 22 48 Tel: 0498-49 80 30 Fax: 0498-49 80 56 BURGSVIK Rapport från Fide. 0498-49 70 90 Fagning vid Fide prästänge skedde vid tre tillfällen i våras. Alla tackades för deltagandet varpå en trevlig samling följde vid kafferasten. Fide hembygdscirkel har haft två möten under våren 2013. Styrelsemedlemmar har bytts ut. Eva Nilsson avgick som ordförande och ersattes av Peter Johansson, sekreteraren Sigvard Johansson avgick och ersattes av Heidi Boberg, kassör Berit Isberg ersattes av Solveig Karlström, som också valdes till vice sekreterare. Folkskolläraren Karl Johan Nilsson, lärare i Fide under perioden 1949-1962, har tagit ett antal foton i Fide som nu har lagts in på en DVD. Vid hembygdscirkelns senaste möte blev bilderna omsorgsfullt lokaliserade till respektive gård/hus, liksom de personer som finns avbildade på fotona. Ett gediget arbete som har tagit sina timmar! Fidegården har haft årsmöte och nya styrelsemedlemmar har invalts, ordinarie ledamoten Ola Karlström och de två suppleanterna Jenny Nordin och Lars Wallerstedt. Föreningen har god ekonomi och avgiften är oförändrad, d v s noll kronor. Kommande sommar fortsätter de sedvanliga aktiviteterna såsom brännboll och kubb. Detta sker på måndagar och alla är hjärtligt välkomna. Käldhagens Strandförening: har vid sitt möte den 4 maj 2013 beslutat att fortsätta på samma sätt som tidigare år. Varje fredag samlas frivillig arbetskraft kl 10-12 för att rensa vid badet. Detta sker t.o.m. 23 augusti. Föreningen kan beviljas pengar för att omvandla stranden till hur den såg ut på 1990-talet, dels av ”Rädda Burgsviken” dels av ”Leader Gotland”. Som motprestation krävs att föreningen lägger ner eget arbete med att hålla stranden ren. I skrivande stund har tre fredagar resulterat i många timmars arbete av ett tiotal personer per tillfälle. Alla som uppskattar Käldhagens badstrand är välkomna att bli medlemmar i föreningen. Betala in 150 kr/pers eller max 300/ familj på bankgiro: 209-4522. Glöm ej skriva namn! Pensionat, restaurang, pub och konferens Hoburgsvägen 3, 623 35 Burgsvik 0498-49 84 90, 0705-88 39 61 info@gragasen.se www.gragasen.se I slutet av juli är ett bröllop planerat vid stranden och det ser vi som ett mycket gott betyg på föreningens verksamhet. Öppet dagligen t.o.m. 15 september 1117. Midsommarafton stängt. Öppet dagligen 11-17 I maj– september Prästgårdscaféet drivs av familjen Jonsson med16 vänner, öppet även torsdagskvällar från midsommar medio augusti. Alkoholtillstånd. Vi serverar Nya till målningar 2012 hemlagade luncher av lokala eget surdegsbröd Linnédagar 13-15 juli, råvaror, tema bakar KLIMATETfakta och ochbullar. myt Välkomna! Föreläsningar, miniseminarium, exkursioner VAMLINGBO PRÄSTGÅRD 0498-20 26 90 26 90 VAMLINGBO PRÄSTGÅRD Tel tel: växel 0498-20 Solveig Karlström, Fide Vamlingbolaget Tyger och kläder Design Kristina Torsson Tillverkning i Vamlingbo Besök vår hemsida www.vamlingbolaget.com Välkommen till vår butik För öppettider ring: 0498-49 80 80 GRÖTLINGBO Tel: 0498-48 60 11, 070-557 44 61 Vår styrelse: Kerstin Jonmyren Ordförande Kerstin kom direkt utifrån in som ordförande till föreningen 2010. Till ordförandens uppdrag hör att försöka hålla koll på allt som händer inom föreningen och att representera den utåt i olika sammanhang. Det innebär mycket pappersarbete, svarande på frågor och mail. Hon är intresserad av vårt gamla gutamål, och skriver texten till teaterscenerna för Levande gård vid Bottarvefesten varje år. Hon svarar även för guidande av turistgrupper i museet. Kerstin har varit lärare, men utför nu lite småjobb genom Internet och har hand om sin gamla släktgård vid Olleifs i Öja. Hon är änka efter Ingvar Jonmyren sedan 2009, är bosatt på Hamnvägen i Burgsvik, har tre vuxna söner och fem barnbarn, alla bosatta på fastlandet. Kerstin tycker: Redan som barn var jag med mina föräldrar och besökte Bottarve hembygdsgård, först visad av Maria Ahlér och sedan hennes son Emil Ahlér, som min far kände. Alltsammans verkade redan då spännande. Det är både naturen och kulturen i sammanhanget som nu känns lockande. Att få spela 1800-tal på gutamål vid Öppen gård vid Bottarvefesten upplever jag som ett sant nöje. Ett av mina favoritjobb inom föreningen är annars djurskötseln på sommaren. Det är en heder att få vara ansvarig för den gamla gården och leda styrelsearbetet. mig bottarekällingg eftersom jag också har övernattat i undantagskammarn vid Bottarve. Dessutom har jag varit anställd i föreningen mellan år 2000 och 2007 som verksamhetsledare i ett Leader-projekt med mål att fixa nya verksamheter och arbetstillfällen vid Bottarve. Ola Larson Ekonomiansvarig Ola är ny i styrelsen och har nu övertagit ekonomiansvaret för hembygdsföreningen. Han hjälper också till med ansvaret för byggnaderna vid Bottarve. Han har ett förflutet som företagsledare, är gift med Mona Larson, har två vuxna söner på fastlandet och är bosatt vid Lingsarve i Vamlingbo. Övrig familjemedlem är en brun labradortik kallad Elsa. Ola tycker: Vårdandet av ett kulturarv ger en chans att kunna bidra med förhoppningsvis erfarenhet. Det innebär ett sätt för mig att bidra till en bygd som ger mig och min familj mycket av livskvalitet. Birgitta Edlund Ledamot Birgitta är nytillkommen i styrelsen i år. Hon tog direkt tag i uppdraget med all kontanthantering sommartid vid Bottarve, framför allt för kaffestugan. Hon är också ansvarig för våra lås och nycklar. Sture Larsson Vice ordförande Sture har nu varit med många år i styrelsen och är numera ansvarig för alla byggnaderna vid Bottarve, att se till att allt fungerar. Han håller också kontakten med hantverkare för Bottarve, rörmokare, elektriker och snickare. Dessutom är han ansvarig för bakning i museets gamla ugn och leder bakkurser där. Han är lantbrukare vid Västergårde i Fide och är gift med Gusti Larsson. De har dottern Anna i Oskarshamn. Sture tycker: Det är både intressant och roligt att jobba för Hembygdsföreningen och Bottarve. Inte minst bakningen och bakkurserna roar mig mycket. Ing-Marie Tellström Sekreterare Ing-Marie är den ledamot som har varit med längst i styrelsen och har tidvis varit anställd vid Bottarve. Nu är hon styrelsens sekreterare och ansvarig för informationen utåt på vår hemsida. Hon är föreningens fotograf, och guidar ibland turistgrupper i museet. Ing-Marie är för alltid förlorad för underbara Storsudret. Hon är bonddotter från Alva, ingift i Öja med Per Tellström, har två vuxna barn plus barnbarn boende i närheten av Stockholm, eftersom det är där jobben finns som matchar deras utbildning. Ing-Marie tycker: Det verkar som att jag nu har varit med längst i föreningens styrelse. Därför tycker jag att jag med fog kan kalla Hennes familj är Åke Edlund och hans barn och barnbarn. Hon är bosatt på Hamnvägen i Burgsvik. Åke är välkänd på orten, har tidigare varit läkare på Hemse. Birgitta tycker: Det är ett trevligt och hedrande uppdrag att tillsammans med andra få vårda de gamla traditionerna samt de kulturskatter som finns på Storsudret! Det känns också spännande att få vara med och planera för föreningens utbud av aktiviteter. Jag har varit fritidsboende i Burgsvik sedan 1970-talet och bor sedan några år permanent här. Tidigare arbetade jag inom habilitering för barn och vuxna som specialpedagog och enhetschef i Uppsala län. Numera är jag fri och ledig och har både tid och lust att försöka göra en insats här där jag genom åren upplevt så mycket fint! Ingemar Linde Ledamot Ingemar är ny i styrelsen och har genast tagit på sig uppdraget för vår hemsida, och att hålla den aktuell. Dessutom ställer han upp med insatser för olika praktiska uppdrag vid Bottarve. Han har tidigare varit lärare på fastlandet, är gift med Christina Linde och bosatt vid Ronnarve i Öja. De har tre vuxna söner med familjer på fastlandet. Ingemar tycker: Eftersom jag alltid har varit intresserad av historia och jag gärna ville ha något att engagera mig i nu när vi hade flyttat till Gotland efter pensioneringen, passade det bra att delta i hembygdsföreningens arbete. Ingvar Jacobsson Mia Bergwall Ledamot Ledamot Ingvar har varit med i styrelsen rätt länge. Han är med som ansvarig för Tottes täppu och arbetar ofta där liksom på den övriga anläggningen med hjälp av sin traktor. Mia har nu varit medlem i styrelsen några år och har hand om förberedelser för möten och kalas, Bottarvedagen, kaffikalas och inhyrda möten. Han är lantbrukare och bosatt vid släktgården Rudvier i Öja. Hon är gift med Jan Bergwall, har tre barn och är bosatt vid Suders i Hamra. Jan och Mia driver tillsammans företaget Suderhälsan i Hamra. Ingvar tycker: Man är väl lite kulturarbetare och oftast är det rätt skoj att arbeta på museigården. Det känns bra att kunna bidra med sin insats så att folk trivs där. Arbetet är givande på många vis, man träffar folk och stressar av från lantbrukets ofta hetsiga arbetstakt i den lugna och vackra miljön. Margrethe Bernsen Ledamot Maggi har varit med rätt många år i styrelsen och har tagit mycket ansvar framför allt för arbetet i kaffestugan. Hon är anställd vid varuhuset Gahms i Fardhem, har fem vuxna barn och tre barnbarn och är bosatt i Stånga. Delar av styrelsen Mia tycker: Jag tycker att det är viktigt att Bottarvegården finns. Jag känner därför för hembygdsföreningen och trivs med samvaron i styrelsen. Ulla Thomasson Ledamot Ulla har tidigare varit ansvarig för kaffestugan, men är nu delägare i Butiken vid Bottarve. Ulla svarar ofta för förtäring och bakning för föreningen. Hon har tidigare varit verksam som lantbrukare, men är nu affärsidkare för Butiken vid Bottarve. Hon är gift med Anders Thomasson, har tre vuxna barn och är bosatt vid Sindarve i Hamra. Ulla tycker: Bottarve har utvecklats till en fantastisk mötesplats för folk som är intresserade av gammalt och nytt hantverk och kultur. Det känns roligt at få vara med och fortsätta utvecklingen ihop med de övriga i styrelsen. Solveig Karlström Ledamot Solveig arrangerar varje år en utställning på museets loft, och har också hand om museets textilier och konstnärliga utsmyckningar. Hon har likaså ansvar för föreningens annonsering. Hon har drivit klädföretaget Fidelin i Fide, är gift med Ola Karlström och bosatt i Fide. Solveig tycker: Jag tycker om gammal kultur och att rota i gamla saker. Jag har också några gamla betyg i etnologi från Stockholms universitet. Stina Lindberg Adjungerad ledamot Stina började som anställd vid Bottarve, men arrenderar nu en del av Bottarves lada och driver sedan flera år hantverksbutiken Butiken tillsammans med Ulla Thomasson. Butiken har även hand om biljettförsäljningen för föredrag och andra tillställningar under sommaren vid Bottarve. Hon är född i Rone, är gift med Gunnar Lindberg vid Ollajvs i Öja, och har tidigare varit verksam som lantbrukare där. De har två döttrar och fyra barnbarn. Stina tycker: Ett slumrande intresse för kultur och natur vaknade då livet som mjölkbonde tog slut 2005 och jag fick chansen att börja som timanställd vid Bottarve. 2007 tog jag över Butiken och som en självklarhet jobbar jag som adjungerande i styrelsen för ett nära samarbete mellan Bottarvepeikar och Hembygdsföreningen. 2008 bildade Ulla Thomasson och jag firman Bottarvepeikar. Sommarprogram 2013 Även i år bjuder hembygdsföreningen på ett antal intressanta kvällar i teaterladan eller salen vid Bottarve. Sommarens ämnen är kanske mer vittomfattande än vanligt. De svingar sig från folkmord i Kambodja till lammklippning i Öja, från sydgutniska sockennamn och stenpatroner till den problemtyngda svenska skolan. Vi diskuterar traditioner och ser filmer från det Storsudret som gått samt introduceras till den farliga färgen rosa. En gammaldags högläsningsafton i fotogenlampans sken visar Storsudret ur ett antal författares perspektiv. Det lovar att bli en välmatad afton som vi hoppas ni ska bära med er till nästa år då det med största sannolikhet bjuds på mer i samma ämne! På programmet finns också en sannolikt oförglömlig visning av Vamlingbo, Hamra och Öja kyrkor. Bottarveteatern spelar i hela fyra veckor en nyskriven pjäs av Roland Olsson, Andre teidar. Också en konsert med två stjärnartister bjuder vi på, sång och cello – i jazz och folkton. Allsång, stick-café, gudstjänst, linberedning, barnaktiviteter, utställningar och stenugnsbakning inte att förglömma. Närmare detaljer finns i vårt tryckta sommarprogram som delas ut i alla brevlådor på Storsudret och även finns på biblioteken i Burgsvik och Hemse. Eller besök vår hemsida, www.bottarve.se Britta Holm, Gervalds, Vamlingbo Tre utställningar i år! I år liksom i fjol visar vi de bilder som barnen i Öja skola har skapat över sitt eget Storsudret. Titta på dem i Kaffestugan, och fundera på om barnen har samma uppfattning om sin hembygd som vi vuxna! Lite mer på skoj, och för att visa hur bra många är på att samla på vissa saker, visar vi i år en samling av prydnadskatter i salen i manbyggningen. Nästa år kanske vi kan visa just din samling av något speciellt! Men den visas bara i tre dagar, 12 till 14 juli, så passa på! Årets ”riktiga” utställning är ett stort ämne, det är verkligen en utmaning som Solveig Karlström har tagit sig an. MJÖLK! Vi har alla en relation till mjölk, inte minst här på Storsudret var mjölken den bästa inkomstkällan för varenda gård. Ta del av små berättelser från mjölkbönder och mjölkkuskar, bli nostalgiska över vardagsmåltidens mjölkkannor, över lagårdens mjölkmaskiner och mjölkpallar. Sitt en stund på mjölkbordet precis som i ungdomen och kommentera folk som går förbi! Tecknat av Agneta Engström Prat´ klokt me gutar När gutar möts När två gutar som inte förut känner varandra möts i något sammanhang, vad det vara månde, tar det inte lång tid innan en lång och omständlig (tycker fastlänningen) presentation börjar. Man frågar varandra vad man heter och vilken socken man bor i. Dessutom ges upplysning om vilken socken man är född i, och gärna varifrån föräldrarna kommer, och vad de heter. Det räcker inte med det. Så småningom, eller till slut, kommer det alltid fram att man har gemensamma släktingar. Om man inte hittar dem bland nu levande personer, finns de garanterat i ett antal generationer bakåt. Raid äut Man måste raid äut, reda ut, vem personen egentligen är. Detta är så långt ifrån det moderna sättet att presentera sig med enbart förnamnet som man bara kan komma. Det gäller att verkligen ringa in, med plats och miljö, yrke och ålder. Till slut har man verkligen lärt känna personen i fråga, och erhållit en slags grundlig biografi över denne. Detta gäller även när man talar om någon person som inte är närvarande, till exempel Lars som Jo, fadan hans, Ole, han var kummen fran Aikste, en av Smisspartar u han var ändå a-kusein me den sårken sum kåird gale u hamnede pa lasarettn. Jo, han sum var så duktuar me fotboll. Andas Svenssn haited han bestämt. Di är ändå släkt ner bi Bjärges, de kännar däu väl till? Jo, kansk dei, men vaim jär da mor hans? Modri ha jär fran fastlande. (Punkt och slut, eftersom hon är från fastlandet) Ett sätt att samtala Gotland är en ö med ett begränsat antal invånare. Förr, när folk inte hade anledning att fara så mycket till fastlandet, hann de lära känna många människor på hemmaplan. De flesta gotlänningar var födda på ön och hade även sin släkt här. Gotland var ett relativt jämlikt samhälle, där en stor del var bönder från jämstora gårdar eller av bondesläkt och var födda och gifta inom ett rätt kort avstånd. Det har berättats att på kalas, när det fanns gott om tid att samtala, att hela släkter utreddes, både framåt och bakåt i tiden, något som kunde ta timmar. Det var ett ämne där alla kunde delta och bidra med information. Sedan har det här sättet att placera in folk i fack levat kvar, det har blivit ett sätt att samtala på som folk trivs med. På Gotland har man även ”hållit släkt” längre än på fastlandet, fram till a- och b-kusin, även c-kusin på sina håll. Att vi har en så stark känsla för våra sockennamn kan delvis ha sin grund i just vårt intresse för våra medmänniskors bakgrund. Ing-Marie Tellström, Kerstin Jonmyren
© Copyright 2024