Doggy Rapport 3 - 2012
3/12 ÅRGÅNG 36 Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB VD-byte för Doggy I augusti fick Lantmännen Doggy en ny VD då Anette Rosengren, tidigare kom munikationsdirektör för Lantmännen, tog över ansvaret efter Hans Nilsson. Lantmännen Doggy har en tid brottats med ett nedåtgående resultat och står inför en tuff situation. I det förändrings arbete som krävs är Anette Rosengrens erfarenhet från ledande befattningar inom snabbrörliga konsumtionsvaror en stor tillgång. Hon har 20 års erfarenhet av ledande befattningar inom försäljning, marknad, kategori- och strategiutveck ling både i Norden och internationellt, framför allt inom Kraft Foods, där hon bland annat var ansvarig för Gevaliakaffe och Estrella-snacks. – Det ska bli kul att arbeta direkt med produkter igen. Produkterna är slutkläm men på vår värdekedja där vi tar ansvar från jord till bord. Att dessutom jobba med produkter vars kunder är sexbenta, ställer extra stora krav. Det vi erbjuder ska ju kännas bra både för hunden eller katten och husse eller matte, säger Anette Rosengren. – Jag passar på att tacka Hans Nils son för det utmärkta arbete han gjort i att bygga upp Doggy till det fina företag det är i dag, säger Johan Karlström, chef division Livsmedel vid Lantmännen. Redaktionen INNEHÅLL 3/12 n DISKBRÅCK: Hunden kan inte gå, vad gör jag då? Veterinär ALEXAND RA VILÉN redogör för ett för hunden mycket smärtsamt tillstånd. Sid. 17 n SAGT & GJORT: Stora rubriker när vinnande hundar diskvalificerades. Vete rinär LENA MYRENIUS sammanfattar vad som hände vid årets Cruft-utställ ning i Storbritannien. Sid. 23 n SAGT & GJORT Sid. 24 Bild 1. Thorakolumbara diskbråck är överrepresenterade hos dvärgväxta raser, framför allt hos tax. Foto: Shutterstock. Hunden kan inte gå - vad gör jag då? Allmänt diskbråck Diskbråck förekommer hos hundar av olika raser. Symtomen på diskbråck varierar beroende på var längs hundens ryggrad diskbråcket uppstår. Genom att lokalisera ett diskbråck kan man fatta beslut om lämplig utredning och behandling och naturligtvis prognosen. Veterinär ALEXANDRA VILÉN redogör för hur diskbråck uppstår och hur det kan behandlas. Anatomi Hundens rörelseapparat, det vill säga de anatomiska strukturer som behövs för att en hund ska kunna röra sig, utgörs av skelett, leder, senor, bindväv, perifera nerver (utanför det centrala nervsyste met) och muskulatur. Hundens ryggkotpelare består av sju halskotor, 13 bröstkotor, sju ländkotor, DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 3 tre korskotor (sakrum) och ett varierande antal svanskotor. För att ryggkotpelaren ska hänga ihop och samtidigt vara rörlig, finns det leder mellan kotorna. Lederna hålls samman av ledband och korta muskler. Mellan kotorna ligger diskar, med undantag för korskotorna som är sammanväxta. Det finns inte heller nå gon disk mellan skallbenet och den första halskotan. En normal disk består till största delen av vatten och fungerar stötdämpande. Den bidrar till stabilitet och medger flexibilitet mellan kotorna. Disken delas upp i flera delar. Den inre, mjuka kärnan kallas nucleus pulposus och omges av en bindvävskapsel kallad annulus fibrosus. På vardera sidan om disken, mot själva benet i kotan, finns det brosk. Ryggmärgen löper innesluten i rygg märgskanalen inuti ryggkotpelaren. 17 DISKBRÅCK Nucleus pulposus Annulus fibrosus Bild 2. Längdsnitt genom en frisk disk som till största delen består av vatten. Foto: Niklas Bergknut. Bild 3. Längdsnitt genom en degenererad disk. Notera det torra utseendet på diskmassan (nucleus pulposus). Foto: Niklas Bergknut. Ryggmärgen fungerar som en viktig om kopplingsstation för de nervbanor som är på väg till och från hjärnan. Mellan varje kotpar går nervrötter ut från ryggmärgen genom hål på vardera sidan. Varje nerv rot innehåller både nervtrådar som leder information från hjärnan och ryggmär gen ut till kroppen, och nervtrådar med känselinformation från kroppen till hjär nan. Hos hunden slutar ryggmärgen nor malt sett vid den sjätte ländkotan. Bakom denna punkt delar ryggmärgen upp sig i flera tjocka nervtrådar som benämns med det latinska namnet kauda equina (vilket betyder hästsvans) då utseendet på nerv trådarna liknas vid just den. Bild 4a. Hansen typ I diskbråck. 18 Vad är ett diskbråck? Ett diskbråck definieras som diskmassa utanför de normala anatomiska begräns ningarna. Det betyder att antingen har disken gått sönder och diskmassa har läckt ut (ett så kallat Hansen typ I disk bråck) eller så är bara bindvävskapseln förtjockad och buktar (Hansen typ II diskbråck). Vid ett diskbråck uppstår ett tryck och en retning på ryggmärgen, nerv rötter eller kauda equina. Ett diskbråck beror i de allra flesta fall på att disken är degenererad, det vill säga att diskens uppbyggnad ändrats så att den inte läng re fungerar normalt. Detta kan bero på ärftliga faktorer eller slitage. Det är vik tigt att notera att bara för att en disk är degenererad så betyder inte det att hund en har ett diskbråck. En disk kan vara degenererad utan att utöva tryck på rygg märgen. En degenererad disk innehåller mindre vatten än en frisk disk och detta kan ibland ses vid röntgenundersök ningar och brukar kallas för ”förkalkad disk”. Hundar kan ha flera degenererade diskar samtidigt. ”Förkalkade diskar” är ofta ett så kallat bifynd vid röntgenunder sökning, det vill säga att hunden inte alls uppvisar tecken på sjukdom från dessa områden. Symtom När en hund drabbas av diskbråck va rierar symtomen som tidigare nämnts beroende på var längs ryggkotpelaren som diskbråcket sitter. Symtomen beror också på hur snabbt diskbråcket uppstår. När diskmassa läcker ut (Hansen typ I diskbråck) kan symtom snabbt uppstå (inom 30–60 minuter) eller ta flera dagar. Smärta är det allra vanligaste symtomet på diskbråck. Förlamning är ett annat Bild 4b. Hansen typ II diskbråck. DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 3 DISKBRÅCK vanligt symtom. Vid kroniska diskbråck (vanligen Hansen typ II) så utvecklas symtomen oftast under en längre tid och kommer gradvis. Man talar oftast om tre olika typer av diskbråck; cervikalt, thorakolumbart el ler lumbosakralt stenos (L7/S1). Denna artikel kommer i huvudsak att beskriva den vanligaste formen av diskbråck hos hund, nämligen de thorakolumbara. Thorakolumbara diskbråck Namnet thorakolumbart är ett samlings begrepp som omfattar övergången mel lan bröstrygg (thorakalt) och ländrygg (lumbart). Att man skriver ihop dessa två ord beror på att den typ av diskbråck som är vanligast hos hund och kan ge förlamning av bakbenen vanligen upp står i detta område (i mer än 85 pro cent av fallen). Oftast sitter diskbråcket någonstans mellan den elfte och tolfte bröstkotan (Th11/Th12) ner till den an dra eller tredje ländkotan (L2/L3). Tho rakolumbara diskbråck drabbar fram för allt så kallade kondrodystrofa raser (dvärgväxt) där taxen är överrepresente rad. Även andra hundraser kan få denna typ av diskbråck. Symtom på thorakolumbart diskbråck kan vara allt från ryggsmärta till en total förlamning av bakbenen. Den vanligaste typen av diskbråck i denna del av ryggen är Hansen typ I, det vill säga ett läckage av diskmassa. Om bara lite diskmassa läckt ut uppvisar dessa hundar oftast bara smärta och ovilja att röra sig. Har där emot en större mängd diskmassa läckt ut leder detta till förlamning av bakbenen. Man graderar symtomen efter allvarlig hetsgrad. Det vanligaste är att använda en femgradig skala där 1 är den lindri gaste formen av diskbråck och 5 är den mest allvarliga formen. Några ord om de övriga två katego rierna av diskbråck som vi ser hos hund. Cervikala diskbråck Generellt har ryggmärgen mer plats i halsryggen än längre bak i ryggkotpela ren. Detta innebär att även om det läcker ut diskmassa eller en disk buktar så är det ovanligt att hundar med diskbråck i hals ryggen blir förlamade. Dessa hundar har oftast bara väldigt ont. Smärtan kommer ofta relativt snabbt och hunden håller hu vudet lågt, rör sig ogärna och kan skrika om man tar på kopplet eller bara klappar den. Halsdiskbråck kan drabba såväl små som stora hundraser. ”Wobbler”/cervikal spondylomyelopati Ibland talar man om ”Wobbler”. Detta är inte samma sak som halsdiskbråck utan en speciell typ av sjukdom i halsryg gen som framför allt drabbar medelålders dobermann pinschers samt unga grand danois. Namnet ”wobbler” syftar på att dessa hundar ofta uppvisar en vinglig gångstil. Symtomen börjar ofta i bakbe nen. Smärta kan förekomma men är inte alltid lika tydlig som vid halsdiskbråck. Denna sjukdom är multifaktoriell, samti digt halsdiskbråck kan förekomma men framför allt har hunden en onormal form på en eller flera halskotor samt förträng ning av ryggmärgskanalen. Lumbosakral stenos (L7/S1 syndromet) Lumbosakral stenos är lokaliserad mellan den sista ländkotan (L7) och den första korskotan (S1). Denna typ av diskbråck är i stort sett alltid av Hansen typ II, det vill säga det har inte skett något läckage av diskmassa men disken är förtjockad och buktar upp. Dessa hundar uppvisar Thorakolumbart diskbråck Grad 1. Hunden har smärta men kan stå och gå, även om den ogärna vill. Den kan kontrollera urin och avföring. Grad 2. Hunden har ont, kan stå och gå men är vinglig/ostadig i bakbenen. Den kan kontrollera urin och avföring. Grad 3. Hunden har ont, den har stora svårigheter att resa sig själv, den kan eventuellt stå på bakbenen en kort stund om man ställer den upp. Hunden har viss förmåga att röra benen men kan inte gå mer än i bästa fall något enstaka steg. Den har av denna anledning svårt att uträtta sina behov men den har en fortsatt förmåga att kontrollera urin och avföring. Grad 4. Hunden har ont, den har ingen viljemässig förmåga att röra sina bakben men den har viss känsel i tassarna som man kan påvisa om man nyper hårt. Hunden kan inte kontrollera urin eller avföring och detta kan leda till förstoppning/förstorad urinblåsa samt läckage av urin/avföring. Grad 5. Hunden har samma symtom som vid grad 4 men en avgörande skillnad vid denna grad av förlamning är att hunden inte har någon smärtförnimmelse kvar i tassarna. Även om man som veterinär nyper hårt med tångliknande instrument i klor eller trampdynor känner hunden ingenting. Förlusten av smärtförnimmelse är ett allvarligt symtom och innebär att prognosen för tillfrisknande är mycket dålig. DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 3 varierande grad av smärta. Det första tecknet på diskbråck L7-S1 är att hunden inte vill hoppa upp i bilen eller gå i trap por. Eftersom ryggmärgen inte sträcker sig så långt bak som till L7-S1 utan har ersatts av kauda equina så är förlamning av bakbenen ovanligt vid denna typ av diskbråck. I allvarliga fall kan dock en vinglighet i bakbenen förekomma liksom urininkontinens. L7-S1 drabbar framför allt hundar av större ras där schäfern är överrepresenterad. Vad ska man som djurägare göra om man misstänker diskbråck? Om man misstänker att ens hund kan ha drabbats av diskbråck bör man all tid kontakta veterinär för råd. Även om hunden inte visar tecken på förlamning är det troligt att den har så ont att man bör överväga någon form av smärtstil lande medicin. I vissa fall räcker det med icke steroida, antiinflammatoriska läke medel men i vissa fall har hunden så ont att opiater som till exempel morfin över vägs. Tidigare ansåg många att hundar med diskbråck inte skulle få någon form av smärtlindring för att det var bättre att ”de hade ont och tog det lugnt”. Idag vet vi bättre och det anses inte etiskt för svarbart att låta en hund ha ont för att förhindra att den rör sig. Det är dock av yttersta vikt att en hund med diskbråck hålls i stillhet. Vid ett diskbråck av grad 1 där hunden bara känner smärta men inte drabbats av för lamning är det ofta så att diskbråcket är så litet att det inte utgör något allvarligt tryck på ryggmärgen. Det allra viktigaste är då att hålla hunden i strikt stillhet. Detta innebär i princip burvila. Hunden ska inte tillåtas att gå mer än bara abso lut nödvändigt för att uträtta sina behov. En liten hund bärs lämpligen ut för att rastas. Hunden får absolut inte hoppa i möbler eller gå i trappor. På detta sätt vill man förhindra att mer diskmassa läcker ut vilket kan förvärra symtomen och ge en tilltagande förlamning. En hund med ett diskbråck av grad 1 blir ofta smärtfri inom två till fyra dagar och det är dess värre inte ovanligt att den då börjar röra sig som vanligt om den får. Om den då råkar hoppa upp i soffan eller dylikt kan mer diskmassa pressas ut genom hålet i annulus fibrosus med en akut uppkom men förlamning som följd. Strikt vila rekommenderas vanligen i minst fyra veckor för att diskbråcket ska läka av. Det är viktigt att komma ihåg att enligt svensk djurskyddslag så får hundar inte hållas i bur utan dispens, även om detta ordinerats av veterinär. Djurägaren måste själv söka dispens hos jordbruksverket. Alla hundar som uppvisar förlamnings symtom måste noga övervakas så att de inte blir sämre samt att de kan kontrol lera urin och avföring. 19 DISKBRÅCK Vad händer hos veterinären? Nervsystemet är svårt att undersöka ef tersom det inte syns på utsidan. För att veta om en hund som har ont eller svårt att gå lider av ett diskbråck måste man börja med att göra en neurologisk under sökning. Denna syftar till att fastställa att det rör sig om en sjukdom i nervsystemet och inte är ett ortopediskt problem eller beror på något helt annat. Den neurologiska undersökningen ger också information om var i nervsystemet problemet sitter. Detta är mycket viktigt eftersom nervsystemet är stort och dess utom kräver speciella undersökningar för att definitivt påvisa en skada eller sjuk dom. Veterinären måste försöka ringa in problemet så nära som det går för att kunna rikta sina efterföljande undersök Bild 5. MRI Diskbråck Th13-L1, som sträcker sig framåt över Th13. Disken är hypointens, det vill säga svart till skillnad från de friska diskarna som är vita i denna sekvens. Foto: Regiondjursjukhuset i Helsingborg. ningar till ett specifikt område. Om vete rinären inte vet var i nervsystemet pro blemet sitter är det svårt att dels välja ut vilka undersökningar man ska gå vidare med, dels tolka de eventuella fynd som görs. Till exempel kan en förlamad hund ha två diskbråck på helt olika ställen i ryggen. Då gäller det att veta vilket av diskbråcken som är problemet. Diagnostik Eftersom ryggmärgen ligger inne i rygg kotorna kan veterinären inte undersöka Bild 6. Slätröntgen av samma hund som MRI undersökning (bild 5). Disken mellan Th13-L1 är förkalkad liksom disken mellan L6-L7. Foto: Regiondjursjukhuset i Helsingborg. 20 Om patienten ska behandlas kon servativt nöjer man sig oftast med en översiktsröntgen för att utesluta annan sjukdom. Det är viktigt att denna sker utan sedering/narkos för att inte förvärra diskbråcket. Behandling och prognos av diskbråck Bild 7. Myelografiundersökning som påvisar en kompression mellan L1-L2. Foto: Regiondjursjukhuset i Helsingborg. den med vanliga diagnostiska metoder. Röntgen av ryggen kan ge en vägledning. Till exempel kan man se degenererade diskar på en röntgen men som tidigare nämnts är detta inte samma sak som att hunden har ett diskbråck. På rönt gen kan man se om ryggkotorna verkar skadade eller missbildade. Neoplastiska förändringar, det vill säga nybildning av vävnad (till exempel tumörvävnad), i kotorna kan också uteslutas. Man kan med röntgen också se om det någonstans verkar finnas ett minskat eller ökat ut rymme mellan ryggkotorna. Vid akuta thorakolumbara diskbråck är det vanligt att diskutrymmet blir något smalare ef tersom diskmassan har läckt ut i rygg märgskanalen och att disken därmed har något mindre volym. Man kan således misstänka diskbråck på röntgen om det stämmer med hundens symtom. Om man fattar beslut om operation måste kirurgen veta exakt var diskbråck et sitter och om det är på höger eller vänster sida. För detta krävs en specialun dersökning med en av tre nedanstående metoder. • Myelografi är en röntgenundersökning som innebär att man med en tunn nål punkterar hålrummet runt ryggmärgen (epiduralt) och sprutar in ett kontrast medel som lägger sig runt ryggmärgen och på så sätt synliggör denna samt eventuell kompression. • Vid magnetkameraundersökning (MRI) använder man sig av magnetis ka fält för att åskådliggöra mjukdelar i kroppen. När man gör en MRI över ryggmärgen får man en detaljerad bild av såväl ryggmärg och nervrötter som diskarna. • Datortomografi (DT eller CT) är en röntgenundersökning som är snabb och kan ge en tredimensionell bild av ryggkotor och ryggmärg. I vissa fall måste man komplettera med en punk tion som vid myelografi. Nackdelen med såväl MRI som DT/CT är att utrustningen är dyr och detta inne bär att dessa undersökningar är relativt kostsamma. Beroende på grad av diskbråck kommer veterinären att föreslå en behandlings plan. Diskbråck av grad 1 behandlar man vanligen så kallat konservativt, det vill säga utan operation. Den konservativa behandlingen består av framför allt tre viktiga delar; smärtlindring, stillhet samt sjukgymnastik. Diskbråck grad 2 kan i många fall också behandlas konservativt men om hunden tenderar bli sämre så bör operation alltid övervägas. Vid disk bråck grad 3 till 4 rekommenderas nor malt sett alltid operation. Prognosen är god förutsatt att operationen sker relativt snabbt, inom cirka 48 timmar efter att symtomen uppkommit. Ungefär 80–90 procent av hundar med diskbråck grad 3 till 4 blir återställda efter en operation. Värt att notera är att flera studier visat att vid diskbråck grad 2 till 3 är prognosen vid konservativ behandling också relativt god, ungefär 70 procent blir återställda. Vid diskbråck grad 5 är prognosen be tydligt sämre. I snitt blir bara cirka 20 procent återställda efter en operation och många gånger fattar veterinären tillsam mans med husse och matte istället ett be slut om att låta avliva hunden. Sammanfattningsvis är det avgörande för prognosen, både före som efter opera tion, om hunden har kvar känsla i benen (djup smärtsensibilitet). Operation av thorakolumbara diskbråck Operationen av thorakolumbara disk bråck sker vanligen via en så kallad hemi laminektomi. Operationen går ut på att kirurgen med hjälp av en fräsborr öppnar upp en del av de två kotor mellan vilka Bild 8. MRI som påvisar diskbråck mellan Th11-Th12. Foto: Regiondjursjukhuset i Helsingborg. DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 3 DISKBRÅCK diskbråcket ligger. På detta sätt blottas såväl diskbråck som ryggmärg och disk massan kan försiktigt avlägsnas. Resulta tet av operationen blir att trycket på rygg märgen tas bort. Ibland väljer kirurgen också att utföra en så kallad fenestrering av disken. Det innebär att disken öppnas upp på ena sidan och därefter gröps kvar varande diskmassa ut. Denna åtgärd ut förs för att inte mer diskmassa ska kunna läcka ut efter operationen. I dagsläget fyller man inte hålrummet i disken med något men i framtiden är det inte omöj ligt att någon form av diskprotes eller lik nande kan komma att användas. Eftervård – skötsel av urinblåsan Oavsett om hunden behandlas konserva tivt eller kirurgiskt måste man se till att hunden behåller förmågan att urinera. Om nerverna till urinblåsan är påver kade av diskbråcket blir ofta följden att hunden inte känner att urinblåsan fylls med urin. Urinblåsan spänns då ut, vilket i sin tur leder till att muskulaturen i blå san blir förslappad och medför att det till slut börjar läcka urin. Om urin tillåts stå kvar i blåsan under en längre tid ökar ris ken för att bakterier ska kunna växa till i den annars sterila urinen. Urinvägsinfek tion är därför en komplikation hos disk bråckspatienter som är viktig att känna till. Dessutom kan det medföra kroniska problem med att återfå full styrka i mus kulaturen i urinblåsan med långvariga eller permanenta inkontinensproblem. Veterinären lägger många gånger in en kateter i urinröret för att kunna kontinu erligt tömma urinblåsan och hålla denna liten så att muskulaturen får en chans att återhämta sig. Det finns även läkemedel som hjälper till att hålla urintömningen under kontroll. Att ha en urinkateter innebär dessvärre en ökad risk för urin vägsinfektion. God skötsel och hygien är av yttersta vikt och hundar som är i be hov av urinkateter bör vara inskrivna hos veterinär tills hunden kan urinera själv. Fysioterapi Fysioterapi (ofta sjukgymnastik) är en mycket viktig faktor för att framgångs rikt behandla diskbråck hos hund, oav sett om hunden genomgått operation eller inte. Naturligtvis skiljer sig typen av fy sioterapi beroende på om hunden genom gått en operation eller inte. Vid konservativ behandling finns disk massan kvar och fortsätter utöva tryck på ryggmärgen. Mer diskmassa kan också tänkas läcka ut varför fysioterapin måste ske under mycket kontrollerade former. Vanligen kombineras passiva rörelser av lederna, så kallad PROM (Passive Range Of Motion) med elektrostimulering som TENS (Transkutan Elektrisk NervStimu lering) samt massage. Bild 9. TENS (Transkutan Elektrisk NervStimulering) upplevs som behagligt av många hundar och djurägaren kan låna hem apparaturen. Foto: Alexandra Vilén. I stora drag går PROM ut på att man böjer och sträcker hundens leder för att stimulera den normala rörligheten i hela rörelseapparaten. Man kan också stimu lera de spinala reflexerna, ryggmärgsre flexerna. TENS innebär att man sätter fast ett par borstliknande kuddar mot hu den och skickar en lågfrekvent elektrisk ström mellan kuddarna, vilket framför allt har en smärtstillande effekt. Mas sage har flera positiva effekter. Dels ökar man cirkulationen av blod och lymfa och många hundar upplever också att det är mycket skönt att bli masserade. Man masserar såväl de förlamade bakbenen som framben och till viss del rygg, men inte precis vid diskbråcket. Det är viktigt att komma ihåg att muskulaturen i fram kroppen ofta blir ansträngd. Hunden bär mer vikt än normalt på framkroppen för att kompensera för de förlamade bakbe nen. Om hunden har opererats för sitt disk bråck i thorakolumbarregionen är disk massan borttagen och trycket på rygg märgen har upphört. Risken är inte lika stor som vid ett konservativt diskbråck att mer diskmassa ska läcka ut och för värra situationen. Därför kan man vara mer aktiv med hundens fysioterapi. Detta innebär till exempel att hundarna kan börja simma i pool, badkar eller dylikt ganska direkt efter operationen. Vid Re DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 3 giondjursjukhuset i Helsingborg har vi som rutin att låta dessa hundar simma två till tre gånger per dag med start på tredje dagen efter operation. Då har sår kanterna börjat läka och vi skyddar såret ytterligare med ett vattenfast förband för att undvika infektion i operationssåret. I början simmar hundarna bara några mi nuter per gång. Fysioterapeuten hjälper ofta till genom att röra hundens bakben i vattnet för att stimulera den normala rörelsen. För små hundar gäller det att vattnet inte får vara för kallt, lämplig temperatur är cirka 32°C. Hur lång tid det tar för en patient att återfå funktionen i bakbenen, det vill säga kunna gå igen, varierar. De flesta visar dock viktbärande förmåga inom ett par dagar upp till någon vecka. Att kunna gå är inte ett kriterium för att hunden ska få åka hem utan det är hundens förmåga att styra urineringen som är avgörande. Stå- och gå-träning fortsätter djurägaren med hemma. Det är viktigt att motivera djurägaren till regelbunden fysioterapi. Ju flitigare djurägare desto snabbare åter hämtning kan förväntas. Kan man förebygga diskbråck? Som tidigare nämnts är diskbråck vanli gare hos vissa hundraser. Ett sunt avels arbete är därför naturligtvis en viktig del för att förebygga diskbråck. För hund 21 DISKBRÅCK ägaren gäller det att hunden hålls i god kondition och i normalt hull. Om man har en hund som haft diskbråck kan man överväga att vidta vissa åtgärder för att undvika återfall. Det rekommenderas att hunden rastas i sele istället för koppel med halsband eftersom selen ger en ökad fördelning av tryck. Man kan försöka undvika att hunden springer upp- och nerför trappor eller gör onödiga hopp, till exempel in och ut ur bilen. Det är dock viktigt att komma ihåg att en hund måste få vara en hund och bete sig naturligt. Kostnader Ett diskbråck kan bli en kostsam historia för husse och matte även om hunden är försäkrad. Eftersom en eventuell opera tion ska ske så snabbt som möjligt för bästa resultat måste detta ibland ske på såväl helg-, kvälls- eller nattetid. Detta kommer då att påverka kostnaden ef tersom det är förenat med jouravgifter för att djursjukhusen ska ha möjlighet att utföra denna typ av kirurgi dygnet runt med kort varsel. Att tänka igenom den ekonomiska aspekten inför en disk bråcksoperation är tyvärr ett nödvändigt ont. Bara undersökningarna och opera tionen kan komma upp i summor runt 25 000 kronor dagtid och 35 000 kronor på helger eller nätter. Den totala sum man innan hunden är redo att gå hem kan dock bli betydligt större än så, upp mot 50 000 till 60 000 kronor, eftersom det ofta krävs flera dagars eftervård hos veterinär innan hunden är tillräckligt återställd. Att välja konservativ behand ling av diskbråck grad 3 till 4 som ett bil ligare alternativ än operation är inte att rekommendera. Återhämtningen tar ofta tar längre tid varför slutkostnaden oftast blir densamma. Är rullstol ett alternativ? Även om prognosen för en hund med ett thorakolumbart diskbråck är god förekommer fall där hunden inte återfår funktion i bakbenen och där den djupa smärtsensibiliteten är förlorad, det vill säga hunden har ingen känsla i benen. I USA är det inte ovanligt att dessa hundar placeras i rullstol. Det finns gott om fil mer på Internet som visar hundar som fö refaller ha ett fullgott liv trots detta. Det är viktigt att notera att det enligt svensk djurskyddslag inte är tillåtet att pla cera en hund i rullstol. Detta motiveras av flera skäl. Hunden anses inte kunna bete sig naturligt, vilket är en grundbult i djurskyddslagstiftningen. Dessutom finns det risker med att lämna en hund i rullstol utan tillsyn då rullstolen kan välta eller fastna. En annan aspekt är att en hund som saknar djup smärtsensibili tet i bakbenen inte heller har förmågan att kontrollera urin eller avföring. Dessa 22 hundar är predisponerade för återkom mande urinvägsinfektioner. Djurägaren måste lära sig att klämma blåsan flera gånger per dag. Trots detta uppstår ofta urinvägsinfektioner som kräver återkom mande antibiotikabehandling, vilket inte är förenligt med svensk antibiotikapolicy inom veterinärmedicinen. Sammanfattning Thorakolumbart diskbråck är ett akut sjukdomstillstånd som ska behandlas skyndsamt. En neurologisk undersök ning är en förutsättning för att fastställa och lokalisera diskbråcket samt fatta beslut om lämplig vidare åtgärd. Prog nosen beror på vad undersökningen av nervsystemet visar och det avgörande är huruvida hunden har kvar känsla i be nen (djup smärtsensibilitet). Generellt är prognosen för thorakolumbara diskbråck god och 80–90 procent blir återställda. I väntan på vidare diagnostik, operation eller vid konservativ behandling är strikt vila av yttersta vikt för att förhindra att symtomen förvärras. Adekvat smärtlind ring skall alltid tillämpas och fysioterapi är av största vikt för att optimera reha biliteringen. Alexandra Vilén Veterinär ALEXANDRA VILÉN är specialist i hundens och kattens sjukdomar. Hon arbetar vid Regiondjursjukhuset i Helsingborg och är Sveriges representant i FECAVA (Federation of European Companion Animal Veterinary Associations) och WSAVA (World Small Ani mal Veterinary Association) samt ledamot av Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps små djurssektion. Litteratur Davies, JV. ,Sharp, N.J.H. A comparison of conservative treatment and fenestra tion for thoracolumbar intervertebral disc disease in the dog. Journal of small animal practice 24, 721–729, 1983. Olby, N.J. et al. Long term functional outcome of dogs with severe spinal cord injuries. Journal of American Veterina ry Medical Association 222, 762–769, 2003. Sharp, N.J.H, Wheeler, S.J. Small Animal Spinal Disorders, Diagnosis and Surgery, 2nd Ed. Elsevier Mosby, 2005. Yovich, J.C. et al. Modified lateral spinal decompression in 61 dogs with thoraco lumbar disc protrusion. Journal of Small Animal Practice 35, 351–356, 1994. OBSERVERA! Även om det är på veterinärens inrådan som hunden ska vara i burvila måste djurägaren med hjälp av intyg från veterinären söka dispens från SJV gällande regler för burförvaring för att inte bryta mot djurskyddslagen. Detta ska ske innan hunden tas hem från djursjukhus/djurklinik. Uppfödare! Du är väl medlem i våra uppfödarklubbar? Faktaruta Nervsystemet Det centrala nervsystemet (CNS) består av hjärnan (encephalon) och ryggmärgen (medulla spinale). Tillsammans med det perifera nervsystemet (PNS) utgör det nervsystemet hos alla ryggradsdjur, inklusive däggdjur. Det centrala nervsystemet hämtar in information från det perifera nervsystemet och bearbetar den för att därefter skicka ut nya signaler till kroppen. Klubb Doggy för dig som använder Doggy och Doggy Professional. Läs mer på: www.klubbdoggy.se Tel. 0322-66 65 97 Det centrala nervsystemet är indelat i tre typer: Inåtledande (sensoriska) nerver som leder information från sinnesorgan och kroppens inre organ till hjärna och ryggmärg. Sammanbindande nerver som binder samman olika delar av hjärna och ryggmärg (99 % av alla nerver). Utåtledande (motoriska) nerver sätter muskler och körtlar i verksamhet. Bozita Breeders Club för dig som använder Bozita, Bozita Robur och Bozita Feline. Läs mer på: www.bozitabreedersclub.com Tel. 0322-66 65 98 DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 3 sagt & gjort Stora rubriker när vinnande hundar diskvalificerades Vid den brittiska utställningen Crufts diskvalificerades sex rasvinnare, bland annat vinnande clumber spaniel. Hunden på bilden har dock inget med artikelns innehåll att göra. Foto: Lisbeth Karlsson. M ånga hundintresserade förvånades över de drastiska konsekvenser som årets extra veterinärinspektioner på utställningen Cruft’s i mars fick. Bras kande rubriker och massiva protester i olika medier slog upp nyheten att sex av rasvinnarna inte fick delta i gruppfinalen. I den engelska veterinärorganisationen BSAVAs medlemstidning ”Companion” publicerades i september en artikel som beskriver hur den engelska kennelklub ben, the Kennel Club, lagt upp arbetet i frågan. Tydliga riktlinjer hade tagits fram innan utställningen, men från an svarigt håll konstaterar man i efterhand att kommunikationen med domare och utställare i de aktuella raserna kunde ha varit bättre. Dokumentären ”Pedigree dogs expo sed” 2008 belyste rasproblem offentligt men redan innan dess, 1995, var 30 ra ser med särskilda problem nämnda i ”Europé convention on pedigree dogs”. Utifrån dessa 30 raserna valdes 14 raser ut och ytterligare en ras, chinese crested dog, tillkom på listan inför årets särskilda veterinärinspektioner på Cruft’s samt vid 16 ytterligare championutställningar. Ve terinärerna fick detaljerade instruktioner om de fyra huvudproblem man skulle inspektera: • ögonavvikelser som ektropion (utåt vända ögonlock) eller entropion (inåt vända ögonlock), • hudproblem till följd av hudveck, • andningssvårigheter hos kortnosade raser samt • rörelsestörning till följd av exteriör. Bedömningen av nakenhundarna avvek såtillvida att där letade man efter tecken på att hårväxt hade rakats eller tagits bort med andra hårborttagningsmeto der, snarare än andra exteriöra problem. Veterinärerna som tjänstgjorde på Cruft’s var erfarna, praktiserande smådjursvete rinärer som tidigare arbetat med hundut ställningar och media. Veterinärerna hade uppdraget att leta DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 3 efter uppenbara tecken på sjukdom och endast undersöka djuren visuellt, inte göra någon fullständig klinisk undersök ning för att fastställa diagnos. De pro blem som slutligen gjorde att sex rasvin nare av de 15 granskade diskvalificerades var alla relaterade till ögonproblem. De drabbade raserna var basset hound, clumber spaniel, mastiff, neopolitan mas tiff, engelsk bulldog och pekingnese. Veterinärerna uttryckte sympati för de drabbade ägarna och uppfödarna men de mest upprörda reaktionerna har framkommit från andra uppfödare i de granskade raserna. Protestgruppen ”Canine Concern” drev igenom en om röstning på engelska Kennelklubbens årsmöte i maj för att avbryta de kom mande veterinärkontrollerna men blev där nedröstade, 92 röster mot 56. Dis kussionerna har fortsatt efter Cruft’s i olika forum och medier. De två veterinä rerna som utförde veterinärkontrollerna på Cruft’s har inte fått personliga hat reaktioner per mail eller liknande men har noterat att många spekulationer och rykten har cirkulerat. Själva har de på grund av sekretess inte kunnat gå i sva romål som de önskat. Engelska kennelklubbens ordförande som var med och initierade veterinär inspektionerna tycker att man har gjort mycket för att informera både uppfödare och domare i förhand om vad som skulle ske på utställningarna, men med facit i hand hade informationen kunnat göras bättre och gått ut till fler i utställnings världen. Som en konsekvens av reaktio nerna har engelska kennelklubben under sommaren ordnat möten för hundägare och uppfödare där ögonexperter har demonstrerat hur ett friskt öga ser ut och vilka normala variationer som är acceptabla. Efter Cruft’s har uppfödare inom vissa av de 15 raserna valt att inte framföra sina rasvinnare till veterinär inspektionen inför gruppbedömningen. Men de av 142 hundar på de 16 utvalda utställningarna som passerat veterinär inspektionerna har endast två individer diskvalificerats efter Crufts. Från engels ka kennelklubben hoppas man att det är information till den stora massan av hundägare som ska öka pressen även gentemot de uppfödare som inte är re gistrerade hunduppfödare. För att få en förändring måste detta ske från botten och uppåt inte tvärt om. Lena Myrenius Källa Companion, september 2012, publikation för BSAVAs medlemmar. 23 Göteborgs postregion Porto betalt Port payé P 410197400 B sagt & gjort Nytt fynd av tungmask hos hund i Norge I Sverige upptäcktes det första fallet av tungmask (Linguatula serrata) hos hund 2010. Denna hund var, liksom det senaste fallet i Norge i år, importerade gatuhun dar från Rumänien. Tungmasken smittar till hund, katt eller räv genom att djuren äter rått kött eller inälvor med larver i. Den vuxna parasiten sätter sig i näs hålan på det drabbade djuret. Därifrån sprider masken sina ägg som via hundens avföring smittar en mellanvärd. Flera varmblodiga djur kan fungera som mel lanvärd men idisslare är vanligast. Även människa kan angripas men parasitsmit tan är inte livshotande hos människa. Tungmask har liksom flera andra smittsamma sjukdomar upptäckts på im porterade hundar med okänd bakgrund. Detta ligger därför till grund för SVA:s (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) och svenska veterinärers avrådan från att importera sådana hundar. Lena Myrenius Omplacering av hundar och katter Doggy-Rapports redaktion vill slå ett slag för de svenska hundar och katter som behöver nya hem. I Sverige finns det väl fungerande förmedling av omplacerings hundar genom flertalet rasklubbar. Det bästa man som djurägare kan göra när omplacering upplevs som det enda al ternativet är att kontakta den uppfödare som sålt hunden som valp. Rasklubbarna kan också förmedla kontakter. Uppgifter Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB Ansvarig utgivare: Anette Rosengren Veterinärmedicinsk konsult: Leg. vet. Lena Myrenius I redaktionen: Fil.dr. Ann-Katrin Haraldsson Agronom Monica Ocklind Redaktionssekreterare: Emelie Nilsson Redigering: Karli Ord och Bild Förfrågningar om tidningen, artiklar i tidi gare nummer m.m. besvaras gärna av tid ningens redaktionssekreterare! För signe 24 om rasklubbarna inom SKK hittar du på www.skk.se och via katternas avelsorga nisation www.sverak.se. Det är viktigt att processen kring en omplacering är ett moget övervägande och inte sker alltför brådskande. För att omplaceringen ska bli lyckad och långsik tigt rätt behöver även en vuxen hund tid och extra engagemang i det nya hemmet för att anpassa sig till den nya miljön. Det finns även försäkringar som ersät ter kostnader för inackordering på ett hund- eller kattpensionat om du som ägare blir sjuk och enligt din läkare inte klarar av att ta hand om ditt djur. Ett ex empel är AGRIA trygghet. Lena Myrenius – Min reflektion är att djurägare nu väljer att skaffa pass och rabiesvaccina tion till sin hund för att vara redo inför en eventuell resa framöver. Tidigare kostade det mer och var krångligare, vilket gjorde att man ordnade sällskapsdjurspass bara om man verkligen skulle resa, säger vete rinär Maria Cedersmyg som arbetar med införsel av sällskapsdjur i ett pressmed delande från Jordbruksverket. Djurägare som har tänkt ta med sig sin hund eller katt på semester inom EU ska se till att djuret är korrekt id-märkt, rabiesvaccinerat och har ett pass. Passet skaffar man hos sin veterinär, som no terar utförda vaccinationer och behand lingar i det. Källa: Pressmeddelande Jordbruksverket Resor med hund och katt ökar Sedan årsskiftet har antalet beställningar av pass för sällskapsdjur ökat med mer än 50 procent. Jordbruksverket tror att orsaken till detta kan vara enklare regler och lägre kostnader. Hittills under 2012 har veterinärer och veterinärkliniker be ställt över 20 000 sällskapsdjurspass, vil ket är lika mycket som för hela 2011. Reglerna för resande hundar och katter ändrades den 1 januari 2012. Kraven på antikroppskontroll och karantän föränd rades men grundkraven på id-märkning, rabiesvaccination och sällskapsdjurspass kvarstod. Avmaskningskravet försvann men avmaskning rekommenderas fort farande för hundar som kan ha kommit i kontakt med vilda smågnagare utom lands. rade artiklar svarar författaren. För osignerat material svarar redaktionen. För insänt, ej beställt material ansvaras ej. Artiklar och bilder i Doggy-Rapport får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse i varje enskilt fall med upp hovsmannen, författaren och/eller fotografen. I sammanhanget skall det klart framgå från vilket nummer av Doggy-Rapport artikeln är hämtad. För närmare upplysningar – tag kon takt med redaktionssekreteraren! Läsarservice: Tidigare nummer av DoggyRapport kan beställas och kostar då 20 kr (med reservation för att vissa nummer inte längre finns i lager). Fotostatkopiering av ar tiklar: 2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. För varje beställning utgår en expeditionsavgift på 10 kr. Moms ingår. ISSN: 1400-6650 DoggyRapport på Nätet! Doggy-Rapport finns utlagd på Internet. Besök oss gärna på http:// www.doggyrapport.se Lantmännen Doggy är produkt-, miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO-standard. Postadress: Doggy-Rapport, Doggyvägen 1, 447 84 Vårgårda Telefon: 0322-66 65 00 Från utlandet +46 (0)322 66 65 00 Telefax: 0322-66 65 80 Hemsida: www.doggyrapport.se E-mail: dogpost@doggy.se Produceras av Prinfo Vårgårda AB, Box 45, 447 22 Vårgårda. DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 3
© Copyright 2024