Våra 378 kunder har nära 8000 anställda och

2012
ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Årets utlåning på
208000000 kr
beräknas generera
investeringar på
1300000000 kr
i regionen.
Våra 378 kunder har
nära 8000 anställda
och omsätter över
13000000000 kr.
UNDER ÅRET FINANSIERADES
116 FÖRETAG, AV DESSA VAR
64 NYA KUNDER.
Topplån för företag™
2
årsredovisning - året som gått
Norrlandsfonden
- utvecklar och
stärker Norrland
Norrlandsfonden är en oberoende stiftelse
med uppgift att stimulera utvecklingen i
små och medelstora företag i Norrbotten,
Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och
Gävleborg, som verkar på mer än en lokal
marknad. Våra kunder finns i ett brett spektrum av branscher, från traditionell tillverkande industri och besöksnäring till IT- och
bioteknikföretag.
Vi är särskilt intresserade av företag som
investerar i ny teknik eller i nya affärsområden med goda tillväxtmöjligheter.
En stark affärsidé och tilltro till ägare och
ledning är grundläggande för vår finansiella
medverkan.
Norrlandsfonden…
… är en stiftelse grundad år 1961
med fondkapitalet tillskjutet av LKAB och
staten. Norrlandsfonden drivs affärsmässigt
utan kapitaltillskott.
… har eget kapital på drygt 1 miljard kronor
och engagemang i 378 företag.
… erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och
olika former av garantier för nyetablering,
utveckling och expansion i små och medelstora företag.
… är delägare i riskkapitalbolag och
företagsinkubatorer.
… medverkar aktivt i Ung Företagsamhet,
Venture Cup och Connect Norr.
… har kontor i Luleå och Sundsvall.
… har en regionalt väl förankrad styrelse och
revisorer utsedda av regeringen.
året som gått - årsredovisning
Året som gått
Norrlandsfondens kunder 2012-12-31 och deras
utveckling föregående femårsperiod
Norrlandsfondens lånestock
Förändring omsättning 2007-2011
Tillväxt 2002-2012
+19%
+93%
msek
utestående lån inkl. borgen, msek
16000
800
12000
600
8000
400
4000
200
0
2007 2008 2009 2010 2011
Förändring antal anställda 2007-2011
0
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Branschfördelning
+34%
personer
9000
6000
3000
0
2007 2008 2009 2010 2011
Turism, 15%
Med/Bioteknik, 5%
Tjänste, 18%
ICT, 16%
Miljö/Energi, 6%
Industri, 40%
3
4
årsredovisning - vd och ordförande
Nu börjar det vända
Norrlandsfonden står väl rustade att möta den
förväntade uppgången i investeringar som nu
skymtar efter ett 2012 där den svaga ekonomiska
utvecklingen i omvärlden – i synnerhet i Europa –
dämpade framtidstron hos svenska företag och hushåll. Det konstaterar Lars-Olov Söderström, vd, och
Anders Öhberg, styrelseordförande när de samtalar
om läget.
– Men samtidigt känns det som att en vändning är på gång. De starka
BNP-siffrorna för sista kvartalet 2012 gav en injektion. Nu handlar det
om att vi själva måste vara på hugget. Leif Boork brukar tala om att det
behövs ”ett extra skär fram mot kassen” och det är precis det som driver
våra medarbetare, säger Anders Öhberg.
– En stark svensk krona har också påverkat efterfrågan på den svenska
exporten. Det norrländska näringslivet, med sitt stora exportberoende,
har dock stått emot den internationella konjunkturnedgången ganska
väl men det är klart att investeringsviljan påverkats, konstaterar
Lars-Olov Söderström.
– Glädjande är dock en fortsatt växande lånestock och att vi kunnat
knyta till oss hela 64 nya kunder i en återhållsam marknad. Mindre
tillfredsställande är att antalet låntagare som ägs eller leds av kvinnor
inte fullt ut nått upp till målet. Där kommer vi att ytterligare intensifiera
insatserna, säger Lars-Olov.
Lars-Olov Söderström, vd
För Norrlandsfonden innebar 2012 utlåning till lika många företag som
föregående år men att utlåningen i kronor blev lägre. Kundernas lånebehov har förändrats. De större investeringsrelaterade krediterna är färre
än föregående år.
vd och ordförande - årsredovisning
Norrlandsfonden har en stark egen ekonomi med ett eget kapital på
drygt en miljard kronor och över 750 miljoner kronor utlånade eller
garanterade. För att säkerställa en långsiktigt förstärkt utlåningskapacitet
har Norrlandsfonden under året upptagit ett långfristigt lån på 200 miljoner kronor av Inlandsinnovation AB. Lånet stärker Norrlandsfondens
möjligheter till fortsatt tillväxt och medför en förhöjd ambition att jobba
med företag belägna i Norrlands inland konstaterar Anders.
– Jag ser samverkan med Inlandsinnovation som en viktig strategisk
insats när det gäller att stärka förutsättningarna för företagen i norr att
utvecklas. Kombinationen investeringar i ägarkapital och finansiering med
topplån, som är vår uppgift är viktig säger Anders Öhberg och fortsätter:
– På sikt ser vi gärna att antalet offentliga aktörer på den norrländska
riskkapitalmarknaden blir färre. Inte för att jag inte tycker om konkurrens
utan för att det är knepigt för företagen när floran är för stor. Många av
aktörerna är också underkritiska i sin kapitalbas och har därmed begränsad uthållighet. Detta har också oberoende utredare pekat på.
Arbetet med att certifiera Norrlandsfondens företags- och kreditanalytiker har slutförts under året. Samtliga analytiker har genomgått fyra olika
utbildningssteg med externa examinatorer. Därmed är en stabil grund
lagd för fortsatt god kvalitet inom Norrlandsfondens kreditorganisation
säger Lars-Olov. Samtidigt kvarstår ambitionen till kontinuerlig utveckling och förbättring av verksamheten. Den löpande dialogen med kunder
och samarbetspartners är den viktigaste källan till förkovringsområden
både för enskilda medarbetare som för organisationen som helhet.
I kvalitetsarbetet ligger också ett fortsatt fokus på personalens arbetsmiljö och hälsa tillägger Lars-Olov. Hållbarhetsfrågorna har dock mer
än bara ett arbetsgivarperspektiv. I Norrlandsfondens roll som långivare
vägs hållbarhetsaspekter in på flera sätt och vi prioriterar företag som
investerar i ny miljövänlig teknik. Norrlandsfondens hållbarhetsarbete
redovisas i den särskilda hållbarhetsredovisningen som en integrerad
del av denna årsredovisning. Tag gärna del av denna för en djupare
inblick i Norrlandsfondens höga ambition vad gäller hållbarhet
uppmanar Lars-Olov.
– Jag ser det som ett gemensamt ansvar och uppdrag för alla oss som
arbetar med företagsfinansiering i Norrland att bidra till att skapa bra
förutsättningar för att stärka investeringsviljan. Norrland har en stor
potential. Avgörande för hur vi ska lyckas är ett gott företagsklimat. Jag
lovar att vi i Norrlandsfonden ska bidra, på alla sätt som vi kan till detta,
avslutar Anders Öhberg.
Glädjande är dock en fortsatt
växande lånestock och att vi kunnat
knyta till oss hela 64 nya kunder
i en återhållsam marknad.
Anders Öhberg, styrelseordförande
5
6
årsredovisning - orbadens konferens & spa
Effektivare uppvärmning viktig satsning
Miljövänligare och effektivare uppvärmningssystem är investeringar som
Norrlandsfonden är extra positivt att gå in med finansiering till. Den
senaste investeringen vid Orbadens Konferens & Spa i Hälsingland är
ett lysande exempel.
– Helene Åkerström Hartman köpte konferensanläggningen 2009 och
har sedan dess jobbat otroligt målmedvetet och seriöst på att utveckla
verksamheten, säger Per-Erik Persson, företagsanalytiker vid Norrlandsfonden i Sundsvall som följt företagets utveckling sedan just 2009.
Då byggdes restaurangen ut och renoveringsarbeten utfördes, bland
annat via finansiering från Norrlandsfonden.
Effektivare uppvärmningssystem
Under 2012 var det sedan dags för nästa stora satsning då spa-delen byggdes ut med 100 kvadratmeter, poolavdelningen renoverades och uppvärmningssystemet byggdes om till ett miljövänligare och effektivare system.
– Det här är åtgärder som stärker anläggningen på marknaden både
ur ett när- och fjärrperspektiv.
Kurort med historia
Orbaden har en historia som sträcker sig tillbaka till början av 1900-talet
då anläggningen med sin kilometerlånga strand vid Ljusnans strand
fungerade som kurort under sommarmånaderna och människor från
huvudstaden Stockholm tog tåget de dryga 30 milen för bad, rekreation
och vila.
– Min farmor och farfar bodde alldeles intill Orbaden berättar Per-Erik,
så jag var där många gånger under somrarna när jag var en liten grabb.
Personligen är det därför lite extra roligt att följa hur Orbaden utvecklas
vidare och jag är imponerad av det jobb som Helene Åkerström
Hartman gjort så här långt.
– Norrlandsfonden har varit med och hjälpt till att göra vår satsning
möjlig. Det som varit extra roligt är det stöd och det positiva bemötande
som handläggarna från Norrlandsfonden visat oss hela vägen, säger
Helen Åkerström Hartman.
orbadens konferens & spa - årsredovisning
7
Per-Erik Persson
Företagsanalytiker
10 år på Norrlandsfonden.
Intressen: Vistas i naturen. Att få
sätta på mig skyddskläderna, ta
motorsågen, åka ut i vår vackra
skog och jobba med kroppen.
8
årsredovisning - certifiering
Birgitta Cajander
Företagsanalytiker
18 år på Norrlandsfonden.
Intressen: Familj och vänner.
Att vara nära naturen via
promenader, skidåkning, skärgårdsturer och svampplockning.
Läser och lyssnar på musik.
Certifiering gav
kvalitetsstämpel
och tydligare roller
Kvalitetssäkring och en tydligare yrkesroll var två viktiga parametrar när
Norrlandsfonden genomförde sin certifiering av medarbetarna. Arbetet
är nu klart och resultatet blev mycket gott.
Under 2012 slutförde Norrlandsfonden den första riktade certifieringen av bolagets kredit- och företagsanalytiker. Syftet är kort och gott att
kvalitetssäkra analytikerna och deras arbete samtidigt som certifieringen
stärker och tydliggör yrkesrollen externt.
– Certifieringen blir även en naturlig del av den introduktion våra
nyanställda får. På så sätt säkerställer vi direkt att de möter kraven från
våra samarbetspartners och kunder, säger Birgitta Cajander, företagsanalytiker som var ansvarig för certifieringsprojektet.
Grundlig benchmark
Innan Norrlandsfonden genomförde sin certifiering gjordes en benchmark mot andra större organisationer som genomfört liknande projekt.
Allt för att kunna genomföra arbetet så effektivt som möjligt. Bland
annat tittade man extra noga på hur andra aktörer inom bank- och
finanssektorn valt att genomföra sina projekt.
– Vi ville helst slippa uppfinna hjulet på nytt. Vi gjorde en grundlig
analys och sammanställde alla fakta, råd och tips men insåg ganska
snabbt att de modeller andra använt inte passade för en liten organisation som vår. Så vi fick ta en annan väg, konstaterar Birgitta Cajander.
Fyra hörnstenar
En arbetsgrupp tillsattes för att arbeta fram rätt modell. Man anlitade
även en erfaren konsult som stöd och för att skapa struktur i projektet.
Gruppen identifierade fyra viktiga hörnstenar för en analytiker på
Norrlandsfonden:
1. Norrlandsfondens ramverk, styrdokument och policyfunktioner
2.Räkenskapsanalys, vikten av förståelse för hur sifferunderlag ska tolkas
3.Finansieringsformer, juridiska frågor som krediträtt och obestånd
4.Att bemöta kunden på rätt sätt.
Självstudier och seminarier
Certifieringen genomfördes via självstudier och ett antal seminariedagar
som sedan följdes upp med en examination på varje delmoment.
Samtliga analytiker är nu certifierade.
I framtiden kommer certifieringen att ingå som en del av den interna
utbildningen vid nyrekryteringar.
– Ja, tanken är att de som börjar arbeta hos oss ska ha genomgått
certifieringen inom ett år, avslutar Birgitta Cajander.
riskkapitalbolag, konjukturbarometer - årsredovisning
Petter Alapää
Företagsanalytiker
7 år på Norrlandsfonden.
Intressen: Träning, gärna längdskidor eller cykling. Gillar även
älgjakten i hembyn som har
det mesta. Sedan är det kul
att lira trummor också.
Norrlandsfonden stimulerar även tillväxt
genom partnerskap i olika intressebolag
För att förbättra norrländska företags tillgång till ägarkapital är det en
del av Norrlandsfondens verksamhet att arbeta via riskkapitalbolag.
Partnerinvest Norr AB, verksamt i Norrbotten och Västerbotten, är ett
exempel på ett sådant bolag.
Norrlandsfonden och Almi Invest AB äger Partnerinvest till lika delar.
Hittills har Partnerinvest investerat i ett 20-tal företag som alla har
gemensamt att de ägs och drivs av hängivna entreprenörer, som vill se
sina företag växa.
En av Partnerinvests stora utmaningar är att hitta medfinansiärer eftersom de inte kan ta hela investeringen själva. För att göra detta har de etablerat ett nätverk av investerare som de investerar tillsammans med. Det
aktuella företaget tillförs därigenom inte bara kapital utan även kompetens
och affärskontakter via Partnerinvest och den medinvesterande partnern.
– Via sitt investerarnätverk kan Partnerinvest bidra till att ett företag
får in en ägare som kan bidra med kapital och branschkompetens. Utan
Partnerinvest kanske företaget och investeraren aldrig hade mötts, säger
Petter Alapää, företagsanalytiker på Norrlandsfonden.
Viljan att växa är viktigast
Företag i de flesta branscher kan bli aktuella att investera i och fokus
ligger på att företaget har en vilja och potential att växa. När Norrlandsfonden bedriver sitt marknadsarbete korsas vägarna ibland av Partnerinvest vilket då ofta leder till ett positivt utbyte för båda parter.
– Partnerinvest bedriver sin verksamhet helt självständigt från
Norrlandsfonden men det hindrar inte att Norrlandsfonden kan tipsa
Partnerinvest om ett intressant företag, och tvärtom. Ibland händer det
också att vi båda är inne och finansierar samma företag, fortsätter Petter
Alapää.
Ett exempel på ett företag som har finansierats av både Norrlandsfonden och Partnerinvest är Likvor AB. Likvor är ett medicinsktekniskt
företag vars produkt grundar sig på närmare 40-års forskning vid Umeå
Universitet och Norrlands Universitetssjukhus.
Företaget har utvecklat ett instrument som används vid neurologiska
undersökningar och det säljs i dag till sjukhus runt om i Europa.
– Vi kom i kontakt med Likvor första gången 2008 och nu finns deras
produkt ute på marknaden.
Konjukturbarometern
En annan del av Norrlandsfondens verksamhet består av Konjunkturbarometern som tagits fram av SCB på uppdrag av Norrlandsfonden
sedan slutet av 90-talet. I denna ger 1000 företag i Norrland sin bild av
konjunkturläget i form av en nulägesbedömning och en prognos för det
kommande halvåret.
– Resultatet presenteras under en road show som går från Luleå, via
Skellefteå, Umeå, Östersund och Sundsvall till Gävle. Bland åhörarna
finns företag och samarbetspartners och presentationerna är mycket
uppskattade. Konjunkturbarometern och det faktum att vi är ute och
besöker det norrländska näringslivet kontinuerligt, ger oss en unik bild
av den norrländska konjunkturen. Det kan vi sedan dra nytta av när vi
bedömer företag och branscher, konstaterar Petter Alapää.
9
10
årsredovisning - kvinnligt nätverk
Kvinnligt nätverk för kvinnliga ledare
Norrlandsfonden har en målsättning att nå ut till fler kvinnor i tillväxtföretag. För att lyckas med det har man bland annat utvecklat ett
speciellt nätverk för dessa kvinnor. Varje år arrangerar Norrlandsfonden
tillsammans med Partnerinvest två nätverksträffar och på programmet
står bland annat företagsbesök och föreläsningar. I grunden handlar det
om att träffas och byta erfarenheter och på så sätt utvecklas som ledare.
Nätverket riktar sig specifikt till kvinnor som äger eller leder tillväxtföretag i Norrbotten och Västerbotten.
– För oss på Norrlandsfonden handlar det om att öka andelen tillväxtföretag som leds eller ägs av kvinnor. Kvinnor finns i alla typer av företagande. Turism dominerar något, men andelen kvinnor ökar exempelvis
inom industrisektorn. Nätverket är mycket värdefullt, inte minst så får vi
en chans att berätta vilka vi är och vad vi gör, säger Susanne Johnsson
företagsanalytiker på Norrlandsfonden.
Flexibilitet och trygghet
Ett exempel på ett industriföretag med en kvinna i ledningen är Nybergs
Mekaniska. Företaget som startade i Kiruna arbetar med högkvalitativ
tillverkning. Idag har man även verksamhet i Piteå, Luleå och Jokkmokk.
– Tack vare Norrlandsfonden har vi kunnat vara mer flexibla i våra
investeringar, vi har kunnat sprida våra risker och på så sätt vuxit oss
starkare. Man kan säga att det har skapat trygghet som möjliggjort vår
tillväxt, säger Anita Forss vd och delägare.
Hand in Hand
Norrlandsfonden har även medverkat till att fler kvinnor i tredje världen
får möjlighet att starta företag. Genom att stödja initiativet ”Hand in
Hand” som samlar in pengar för att hjälpa kvinnor med företagarutbildning och startkapital.
– Istället för att skicka julgåvor och julkort har vi skänkt pengar genom
en uppskattad kampanj på Facebook. En summa på 900 kronor kan
vara tillräckligt för att Hand in Hand ska kunna hjälpa en kvinna i tredje
världen att starta egen verksamhet och vår insats har bidragit till att
55 kvinnor fått det stödet, konstaterar Susanne Johnsson.
kvinnligt nätverk - årsredovisning
Susanne Johnsson
Företagsanalytiker
4 år på Norrlandsfonden.
Intressen: Mina barn och
två barnbarn, skidåkning på
vintern och fågeljakt på hösten.
Sedan gillar jag att umgås
med mina vänner.
11
12
årsredovisning - inkubator
Per Nilsson
Företagsanalytiker
5 år på Norrlandsfonden.
Intressen: Skärgården
och familjens stuga.
Jag är gammal brottare och
tränar mina egna tre barn i
denna stolta och ädla sport.
Inkubatorn, en
kuvös för goda idéer
För att nå företag i de absolut tidigaste skedena arbetar Norrlandsfonden med företagskuvöser eller så kallade inkubatorer. Samarbetet
är en väg för att lokalisera framtida kunder. Kort kan man säga att en
inkubator hjälper nybildade företag att komma igång med verksamheten. Det kan handla om allt från lokaler och utrustning till operativt
stöd och vägledning.
– Inkubatorerna jobbar ofta nära de lokala universiteten. På så sätt
kan man utveckla företagsamhet ur universitetsnära forskning och ge
goda idéer en chans att utvecklas och växa. Det är inte alltid man når
hela vägen, men de projekt som lyfter brukar bli väldigt bra, säger Per
Nilsson företagsanalytiker på Norrlandsfonden.
Nära relation viktigt
Konkret så bistår Norrlandsfonden inkubatorerna med finansiellt stöd
och agerar även strategiskt bollplank i finansiella frågor. Exempelvis
efter att företagens affärsplaner har arbetats fram. En nära relation med
inkubatorerna är mycket viktig om man ska lyckas få fram bra case.
– Vi finansierar i tidiga skeden för att projekt som utvecklats från
forskning och idé till skarp produkt ska kunna nå marknaden, säger
Per Nilsson.
D-Flow och Presto Marine
Två goda exempel på företag som vuxit fram med hjälp av inkubatorer
är Presto Marine i Skellefteå som utvecklat en fartygslyft för jollar och
vattenskotrar och D-Flow som utvecklat en teknik för flödesmätning
av gaser och vätskor i rörelse med hjälp av ultraljud.
– Vi fick ett aktivt operativt stöd av inkubatorn i Luleå som bland
annat kompletterade oss i förhandlingar med kunder i olika länder.
Det gav oss möjlighet att snabbt och professionellt återkoppla till våra
kunder i komplexa juridiska eller affärsmässiga frågor konstaterar
Mats Lindgren vd och en av grundarna av D-Flow.
venture cup - årsredovisning
Erika Enered Fredriksson,
Kreditanalytiker
3 år på Norrlandsfonden.
Intressen: Träning, att vara
fit-for-fight. Instruerar på
gym och har åkt Tjejvasan.
Jag höll även på med konståkning när jag var yngre.
Venture Cup, ett partnerskap som skapar tillväxt
Venture Cup är Sveriges ledande tävling för de som vill utveckla sin
affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Varje
år delar man ut nära två miljoner kronor till spännande affärsidéer och
entreprenörer, allt med syfte att skapa hållbar tillväxt. Norrlandsfonden
är en av Venture Cups viktiga partners.
Vem som helst kan tävla i Venture Cup, det viktiga är bara att man kan
påvisa ”långsiktig och hållbar tillväxt med påvisad efterfrågan från kund”.
Venture Cup är en ideell organisation som förvaltas av en stiftelse. Ursprungligen kommer initiativet från McKinsey & Company som i
samarbete med Chalmers, Göteborgs universitet och dåvarande Teknikbrostiftelsen (Innovationsbron) skapade tävlingen. Varje år tävlar närmare 1000 affärsidéer om den ärofyllda titeln ”Sveriges nästa tillväxtföretag”. Sedan starten 1998 har cirka 12 700 affärsidéer genomgått Venture
Cups process och cirka 30 procent av dessa har blivit till företag.
– Som partner till Venture Cup ser vi flera fördelar. Givetvis handlar
det om att stimulera tillväxt, men för oss är det också centralt att skapa
relationer och bygga nätverk. Många av de som tävlar och finns runt
arrangemanget är potentiella kunder till Norrlandsfonden, konstaterar
Erika Enered Fredriksson på Norrlandsfonden.
Norrlandsfonden i juryn
Partnerskapet med Venture Cup innebär även att Norrlandsfonden har
två representanter i juryn för tävlingen i den norra regionen. Vinnarna
från de fyra regionerna går sedan vidare till en stor Sverigefinal där man
tävlar om titeln och 125 000 kronor. Norrlandsfonden har de senaste åren
även varit värd för Norrlandsfinalen som arrangerats i Luleå och Sundsvall.
–Intresset för tävlingen har ökat med åren och vi märker också en
tydlig höjning av kvaliteten rakt igenom. Att sitta i juryn innebär att vi får
ta del av många spännande projekt, vilket i sig är utvecklande även för
oss, säger Erika Enered Fredriksson.
Pizza.nu ett gott exempel
Tävlingen startades som en ren tävling om den bästa affärsplanen, men
är numera utvecklad till en process där deltagarna får hjälp att utveckla
sin idé till ett färdigt, och förhoppningsvis framgångsrikt affärskoncept
där affärsplanen är ett av delmomenten.
– Pizza.nu är ett bra exempel på ett företag som kom fram via Venture
Cup. Det var ett par studenter vid Luleå tekniska universitet som kläckte
den idén. Bemannings- och rekryteringsföretaget Student Consulting är
ett annat mycket bra exempel på framgång och utveckling som startade
med Venture Cup. Sedan starten 1997 har de haft en fantastisk utveckling och har idag 108 kontor fördelade i Sverige, Norge och Danmark,
avslutar Erika Enered Fredriksson.
13
14
årsredovisning - artboard
Sören Olsson
Företagsanalytiker.
15 år på Norrlandsfonden.
Intressen: Koppla av i naturen.
Sommarstugan, motorbåten,
jakt, fiske och ta del av
barnbarnens idrottande.
Unika på världsmarknaden
Artboard hade en tuff resa i inledningen av sin verksamhet. I dag har
Lars Hennings företag skapat sig en unik position på världsmarknaden –
med stöd av Norrlandsfondens finansieringsupplägg.
Norrlandsfonden kom, för första gången, i kontakt med Artboard
1999. Då skulle företaget lansera en ny produkt, dryboardskivan, för
våtutrymmen på ROT-sidan. Detta på en redan väl etablerad marknad.
En vidareutvecklad idé skulle realiseras till en producerande verklighet.
En byggskiva, lokalt framtagen i Sundsvall.
– Alla nya produkter, inte minst i byggbranschen, möts med skepsis.
Men företagsledaren Lars Henning jobbade hårt och det fanns en stor
potential för den sandwichlaminerade skivan inom andra områden än
enbart den traditionella byggbranschen.
– Det handlar, exempelvis, om tågvagnar och båtar där vikt och brandklass är särskilt väsentligt. I dag har de en helt unik produkt, berättar
Sören Olsson, företagsanalytiker på Norrlandsfonden som jobbat med
Artboard under stora delar av den framgångsrika resan.
Kina är en jättemarknad
Artboard har i dag helt egna produktionslokaler på Timrå industriområde
och exporterar cirka 95 procent av de lättviktsskivor de tillverkar. Bland
annat har Kina blivit en jättemarknad för dem.
– Det är en framgångssaga som tydligt visar på vad uthållighet från
ägarhåll kan betyda. Vi gick in och stöttade i olika skeden, i inledningen
men också när den nya produktionsanläggningen skulle byggas, men
utan Lars Hennings målmedvetenhet och tro så hade det hela blivit
betydligt svårare, konstaterar Sören Olsson.
Samlad produktion ger vinst
Lars Henning konstaterar att Norrlandsfonden varit en av finansiärerna och
en viktig del i utvecklingen av företaget. Inte minst när det gäller export
och den kostsamma expansionen i Kina. Norrlandsfonden har också varit inblandad när Artboard investerade 35 miljoner kronor i en ny fabriksbyggnad.
– Tidigare var vi utspridda på tre ställen. Nu har vi allt samlat under
ett tak vilket ger oss lägre hyreskostnader och en mer effektiv produktion.
Det kommer att ta en period innan vi når full effekt men det här var en
helt nödvändig satsning som Norrlandsfonden varit med och realiserat,
säger Lars Henning.
hammerdals betong - årsredovisning
Inga-Lena Wahlstedt
Företagsanalytiker
5 år på Norrlandsfonden.
Intressen: Matlagning, familj och
vänner. Gillar att jobba praktiskt
med att måla, sy, trädgårdsarbe
samt att vistas i skog och mark,
gärna på skidor. Alla former av
kulturupplevelser inspirerar.
Hållbarhet och långsiktighet - Viktiga ledord
Norrlandsfonden ska främja utvecklingen i tillverkande och tjänsteproducerande företag i Norrland, främst genom att erbjuda topplån till företag.
I detta uppdrag är hållbarhet och långsiktighet två viktiga ledord.
Varje år lånar Norrlandsfonden ut närmare 250 miljoner kronor. Man
lägger ett särskilt intresse vid företag som investerar i ny teknik eller i nya
affärsområden. Här är hållbarhet och långsiktighet viktiga parametrar.
– Ett bra exempel på ett företag som jobbar både långsiktigt och med
hållbarhet i fokus är Hammerdals Betong i Hammerdal. Ett företag som
ägs och drivs i tredje generationen och som kontinuerligt visat prov på hur
smart anpassningsförmåga och långsiktighet kan leda till tillväxt och utveckling, säger Inga-Lena Wahlstedt, företagsanalytiker vid Norrlandsfonden.
Gasa i motvind
Tillsammans med sin personal har bolagets ägare och vd Robert Färdvall
präglat företagskulturen med fokus på långsiktighet. Man har lyckats
styra företaget genom lågkonjunkturer och samtidigt investerat för framtiden. En lyckosam investering bolaget gjort är en frostfri grusficka som
möjliggör optimal gjutning även vintertid. Man har även renoverat och
energieffektiviserat sina industrilokaler samt investerat i ny produktionsutrustning. Allt under en period då efterfrågan varit lite svagare.
– Investeringarna har möjliggjorts med Norrlandsfondens topplån som
en del i finansieringen. Norrlandsfonden har varit otroligt viktiga för oss
och för vår satsning för framtiden, säger Robert Färdvall.
– Jag tycker att de är ett bra exempel på ett lyckat engagemang från
vår sida och som bidrar till att Norrland växer, konstaterar Inga-Lena
Wahlstedt stolt.
Den kraftigt expanderande vindkraften har idag blivit något av en nisch
för företaget, de har bland annat investerat i mobila betongstationer för
att kunna jobba direkt intill vindkraftsparkerna.
Inspirerande mingel
Norrlandsfonden arrangerar varje år så kallade finansmingel där företagare, kunder och andra samarbetspartners träffas och där huvudsyftet är
att ge deltagarna möjlighet att bredda sina nätverk och dela erfarenheter.
– Det är inspirerande träffar. Inte minst för att man möter företagare
utanför sin egen bransch. Vid en av träffarna ifjol berättade Hanna Bruce
från Växbo Lin i Hälsingland sin historia om köpet av den verksamhet som
varje år lockar 90 000 besökare till en by med ett hundratal invånare. Ett
enastående exempel på korsbefruktning mellan produktion och besöksnäring och att våga tänka i andra banor, avslutar Inga-Lena Wahlstedt.
15
16
hållbarhetsredovisning
Hållbarhetsredovisning
2012
Foto: Anna Kern / Johnér
hållbarhetsredovisning
Hållbarhetsstrategi
Denna hållbarhetsredovisning är antagen av Norrlandsfondens styrelse
i februari 2013. Redovisningen beskriver verksamheten och följer Global
Reporting Initiatives (GRIs) riktlinjer enligt redovisningsnivå C+, vilket
bekräftats av extern part. Redovisningen är kvalitetssäkrad genom granskning och bestyrkande av KPMG. Vi redovisar ekonomiska, miljömässiga
och sociala hållbarhetsfrågor. GRIs korstabell redovisas på vår webbsida.
Norrlandsfonden har sedan 2010 lämnat hållbarhetsredovisningar och
avser att varje år rapportera om hållbarhetsarbetet som en integrerad del av
årsredovisningen. För vår första hållbarhetsredovisning fick vi ett hedersomnämnande från Far (branschorganisationen för revisorer och rådgivare).
Norrlandsfonden har 50 års erfarenhet av företagsfinansiering och har
som uppdrag att som komplement till banker tillhandahålla finansiering
åt företag i de fem nordligaste länen. För att regionen även i framtiden
ska vara en attraktiv plats att bo och verka i är det viktigt att företagen
kan utvecklas långsiktigt. Vår roll som ledande topplånefinansiär ger oss
en möjlighet att ta vår del av ansvaret för en positiv utveckling. Genom
hållbarhetsarbetet vid Norrlandsfonden vill vi bidra till ett uthålligt samhälle. Vi strävar efter att kunder, medarbetare och leverantörer engagerar sig
i Norrlandsfonden ska genomsyras av våra kärnvärden långsiktighet,
kompetens och engagemang. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant
sätt att hållbarhetsfrågor får en naturlig del i utförandet av vårt uppdrag
och där vi själva förorsakar så lite miljöpåverkan som möjligt.
Styrelsen fastställer hållbarhetsredovisning, miljöpolicy och kreditpolicy
som tillsammans med övriga redovisade policyer och program är de
viktigaste styrdokumenten för hållbarhetsfrågorna i verksamheten.
i detta arbete.
Målet är att integrera hållbarhet i alla delar av verksamheten med
ett kontinuerligt och målmedvetet hållbarhetsarbete. All verksamhet
sitt engagemang för tio globalt accepterade principer inom områdena
mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning.
Policyer och riktlinjer
• Kreditpolicy
• Kapitalplaceringsreglemente
• Miljöpolicy
• Jämställdhets- och mångfaldspolicy
• Lönepolicy
• Utbildningsprogram
Norrlandsfonden stödjer FN:s Global Compacts principer för hållbar
utveckling. Det är ett strategiskt initiativ som uppmanar aktörer att visa
Intressenter
Våra främsta intressenter är kunder, samarbetspartners, medarbetare och staten i sin roll som huvudman. Vi vill tillsammans med våra
intressenter verka för det gemensamma målet – ett hållbart samhälle.
Genom en kontinuerlig dialog får Norrlandsfonden kännedom om vad
som händer i omvärlden samt de önskemål, krav och förväntningar som
ställs på verksamheten. Dialogen med intressenterna är ett naturligt
inslag i det dagliga arbetet i Norrlandsfonden och underlättar prioriteringar i verksamheten.
Intressentdialog
INTRESSENTGRUPPER
FRÅGOR
DIALOG/ÅTGÄRD
Kunder
Tillgänglighet, service, erbjudande
Personliga möten, dagliga kontakter.
Kundnöjdhet, förbättringspotential
Kundenkäter, VD-kontakter, uppföljning.
Jämställt näringsliv
Nätverksträffar riktade till kvinnor som äger eller leder tillväxtföretag. Syftet är
att stärka dialogen med kvinnor som äger eller leder företag med tillväxtambitioner.
Omvärldsbevakning
Konjunkturenkäter, seminarier, nätverksträffar.
Finansiering, tillgänglighet
Personliga möten, dagliga kontakter.
Samverkan
Seminarier, nätverksträffar.
Verksamhet
Arbetsplatsträffar, verksamhetsplanering.
Kompetensutveckling
Utbildningar, medarbetarsamtal, lönesamtal.
Balans och hälsa
Medarbetarsamtal, friskvård.
Långsiktig ekonomisk utveckling
Årsredovisning, rapporter, möten med ledning och styrelse.
Hållbarhetsmål
Hållbarhetsredovisning.
Intresseorganisationer
Branschfrågor
Möten, seminarier.
Regionala tillväxtfrågor
Medverkan i samhällsdebatten. Bidra till en jämställd regional tillväxt
och verka för ett jämställt näringsliv.
Leverantörer
Hållbarhetsfrågor vid upphandling.
Miljökrav, utvärderingar.
Samarbetspartners
Medarbetare
Staten
Genom fortsatt aktiv dialog och med nyttjande av sociala media har kontakterna med våra intressenter ytterligare kunnat breddats.
17
18
hållbarhetsredovisning - ekonomisk påverkan
Ekonomisk påverkan
Norrlandsfonden ska bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet som
baseras på kundernas behov av kompletterande finansiering över tiden.
För att lyckas med detta måste verksamheten bedrivas på ett ansvarsfullt
och kostnadseffektivt sätt. Det är särskilt viktigt att visa kunder och omvärld att Norrlandsfondens agerande är att lita på även i sämre tider.
Norrlandsfonden arbetar aktivt med att informera om verksamheten.
Verksamheten görs tydlig för kunder och andra intressenter bland annat
genom en transparent räntesättningspolicy vilket ger en trygghet för
kunden och ett förtroende för verksamheten. För att säkerställa styrning
mot marknadsmål görs kontinuerliga resultatuppföljningar på individnivå av genomförda marknadsinsatser. Årets enkäter riktade till kunder
visar på ett fortsatt stort förtroende för Norrlandsfonden.
Några kommentarer från kunder är:
+ snabb handläggning, stort engagemang, bra service
- för höga krav på säkerheter, räntan borde sänkas
Enligt Norrlandsfondens stiftelsestadga ska verksamheten bedrivas på
ett sådant sätt att kapitalet hålls nominellt intakt över tiden. Norrlandsfonden uppbär inga statliga eller andra driftsbidrag för verksamheten.
Norrlandsfondens finansiering bidrar till positiva effekter hos våra
kundföretag. 50 års verksamhet i Norrland har resulterat i beviljade
krediter på över fem miljarder kronor samt genererat investeringar i det
norrländska näringslivet med mångdubbelt belopp.
Foto: Anna Kern / Johnér
Effekter av verksamheten
2010
Omsättningsökningar i kundföretag, föregående 5-årsperiod
60%
31%
19%
Sysselsättningsökningar i kundföretag, antal anställda, föregående 5-årsperiod
44%
45%
34%
Utlåning till företag som ägs eller leds av kvinnor
19%
20%
18%
Utlåning till företag i Norrlands inland, andel av total utlåning
46%
31%
39%
Investeringar i samhället, näringslivsprojekt
Årets utlåning beräknas generera investeringar i norrländskt näringsliv med
2011
2012
1,7 mkr
2,0 mkr
2,7 mkr
1 700 mkr
2 000 mkr
1 300 mkr
Under 2012 har Norrlandsfondens utlånade kapital ökat med 10 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till 740 miljoner kronor.
Uppnått till och med 2012
Prioriteringar 2013
- Eget kapital överstiger med god marginal nominellt avkastningskrav.
- Verksamheten ska bedrivas så att eget kapital behålls intakt.
- Utlåningen har genererat norrländska investeringar på över
sju miljarder kronor de senaste fem åren.
- Bevilja finansiering på 260 miljoner kronor till regionens företag.
- Utlåningen till företag som ägs eller leds av kvinnor har inte uppgått
till målsättningen under 2012.
- Minst 25% av antalet beviljade lån ska avse företag som ägs eller
leds av kvinnor.
- Positiv ekonomisk utveckling i kundföretag.
- Finansieringen ska generera norrländska investeringar
på 900 miljoner kronor.
- Löpande kundundersökningar visar på att våra kunder är mycket
nöjda med vårt arbete.
- Att kundföretagen har en samlad årlig tillväxt på lägst 8% i
omsättning och 4% i antal anställda.
- Andelen nya kunder är större än 50%.
- Medverka till branschförnyelse genom att andelen nya kunder ska
vara större än 50%.
miljöpåverkan - hållbarhetsredovisning
Miljöpåverkan
De senaste åren har vi bedrivit ett målmedvetet miljöarbete med en strävan att minska vår negativa påverkan på miljön. Miljöfrågorna är viktiga inslag i
Norrlandsfondens verksamhet, det gäller såväl den direkta miljöpåverkan från vår egen verksamhet som den indirekta via påverkan från vår kreditgivning
och kapitalförvaltning. Miljöarbetet i Norrlandsfonden styrs av en miljöpolicy som har antagits av Norrlandsfondens styrelse.
Miljönyckeltal
2010
2011
2012
Energiförbrukning (kWh)
42 181
42 151
42 113
- varav från förnybar energi
100%
100%
100%
Energiförbrukning/anställd
2 929
2 757
2 879
Koldioxidutsläpp CO2 (ton)
57,8
73,8
65,5
7%
13%
13%
Köp reduktionsenheter CER/CDM
Ja
Ja
Ja
Utbildning personal miljöfrågor
Ja
Ja
Ja
Papper, elektronik,
glödlampor, batterier
Utökat med metall
Utökat med plast,
kompost, glas
Utlåning energi/miljöföretag (andel av total utlåning)
Övriga miljöåtgärder
Källsortering avfall
För att minska Norrlandsfondens miljöpåverkan är valet av och samverkan med leverantörer viktigt. Vid större upphandlingar efterfrågas och
värderas leverantörens miljöarbete i enlighet med vår miljöpolicy. Övriga
inköp sker med aktiva val av lämpliga miljöalternativ. Norrlandsfondens
ambition är att ligga i framkant vad gäller användning av modern och
effektiv teknik.
Norrlandsfondens egen verksamhet har en begränsad direkt miljöpåverkan huvudsakligen från tjänsteresor samt förbrukning av värme
och el. Målet är att vi ska minska våra egna direktutsläpp från kontorsverksamheten och från resor. Vid tjänsteresande väljer vi miljöklassade
bilar. All personal har genomgått utbildning i eco-driving för att ändra
körbeteende som ger bonuseffekter i form av mindre bränsleförbrukning
och kostnader. Enligt Norrlandsfondens utbildningsprogram ska alla
nyanställda utbildas i eco-driving. Till resandet kopplas även mötesrutiner för att öka andelen möten mellan kontoren via videokonferenser
samt att i ökad utsträckning genomföra externa möten via telefonmöten
och e-möten.
Aktiva åtgärder har vidtagits under senare år för att hålla nere energiförbrukningen bland annat nedsläckning av belysning och inköp av
energieffektiv IT-utrustning. Fortsatta effektiviseringar sker genom en
kontinuerlig översyn av utrustning och lokaler.
Målet är att allt avfall från våra kontorslokaler ska källsorteras vilket nu
är möjligt vid båda kontoren, dvs i Luleå och i Sundsvall. Dialogen med
fastighetsägaren till Luleå-kontoret har resulterat i att kärl för källsortering nu finns i fastigheten.
Genom att beakta miljörisker vid kreditprövning och kapitalplaceringar säkerställs att kreditgivning och kapitalplaceringar inte sker där stora
miljörisker finns. I kreditanalysen ska kredittagarens miljörisker analyseras, tillstånd kontrolleras samt övrigt miljöarbete värderas. All personal
har fått utbildning i miljöfrågor och miljölagstiftning.
Norrlandsfonden främjar teknikutveckling inom miljöområdet genom
att i kreditgivning prioritera företag verksamma inom miljö/energiområdet och företag som investerar i ny teknik.
Vid upphandling av kapitalförvaltare ska hållbarhetsaspekter vägas in
vid bedömning av såväl förvaltarens egen organisation som förvaltarens
kunskap och möjlighet att verkställa Norrlandsfondens krav för sina
placeringar. Hänsyn till hållbarhet och etik finns med i Norrlandsfondens
placeringsreglemente.
Uppnått till och med 2012
Prioriteringar 2013
- De senaste tre åren har utlåningen inom området miljö/energi ökat.
- Fortsatt hög utlåning till miljö/ energiföretag.
- Koldioxidutsläpp har minskat 2012.
- Minskat koldioxidutsläpp.
- Klimatkompenserat koldioxidutsläpp från tjänsteresande.
- Fortsatt klimatkompensering av koldioxidutsläpp.
- Minskad elförbrukning bl a genom successivt inköp/utbyte till
energieffektiv IT-utrustning.
- Kontinuerligt arbete för att hålla nere elförbrukning.
- Förbättrad källsortering av avfall.
- Påbörjad översyn av belysning.
- Genomförd miljöutbildning för all personal.
- Fortsatt hög användning av telefon/videokonferenser.
19
20
hållbarhetsredovisning - social påverkan
Social påverkan
Medarbetare
Norrlandsfonden är beroende av kundernas och omvärldens förtroende.
Det ställer höga krav på gott ledarskap och kompetenta medarbetare.
Medarbetarnas motivation, kompetens och engagemang är en förutsättning för Norrlandsfonden att kunna erbjuda finansieringstjänster med
mycket hög kvalitet till regionens företag. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn, lönepolicyn och utbildningsprogram ska tillsammans bidra till
att Norrlandsfonden kan rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade
medarbetare och därigenom nå framgång i verksamheten.
Norrlandsfonden har som liten organisation möjlighet att föra en kontinuerlig dialog med medarbetarna på frekventa arbetsplatsträffar. I den
process som föregår styrelsens beslut om verksamhetsplan och policyer
är samtliga anställda delaktiga.
Personalnyckeltal
Medeltal anställda
2010
2011
2012
14,4
15,3
14,6
4,4/10,0
4,9/10,4
5,0/9,6
-varav kvinnor
69%
68%
67%
-varav 30-50år
45%
48%
46%
-varav Sundsvall/Luleå
-varav >50 år
55%
52%
54%
Tillsvidareanställda
100%
100%
100%
Heltidsanställda
100%
100%
100%
Sjukfrånvaro
2,6%
1,2%
1,5%
42
41
49
Medarbetarsamtal
100%
100%
100%
Lönesamtal
100%
100%
100%
Utbildningstimmar/anställd
Norrlandsfonden strävar ständigt efter att utveckla och förbättra verksamhet och processer. Det ställer i sin tur krav på kontinuerlig kompetensutveckling i organisationen. Fokus har under året legat på att införa
och genomföra certifiering av företagsanalytiker och kreditanalytiker.
Samtliga företagsanalytiker och kreditanalytiker har klarat certifieringen
under 2012. I framtiden kommer alla nyanställda analytiker att genomgå
certifiering. Övriga utbildningar har bland annat rört etikfrågor, sociala
medier samt miljö- och hållbarhetsfrågor.
uppmärksammas. Det kan gälla diskriminering som har samband med
etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Vid rekrytering ska jämställdhet och mångfald
alltid beaktas.
Norrlandsfonden genomför regelbundet en lönekartläggning för att
säkerställa att det inte förekommer systematiska eller osakliga löneskillnader. Vid senaste kartläggningen kunde inga sådana skillnader påvisas.
Norrlandsfonden har inga bonusprogram för vare sig ledning eller
annan personal. Vi ser det som mycket viktigt att inte arbeta mot kortsiktiga mål om vi långsiktigt ska kunna bidra till en hållbar utveckling.
God arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald
Etik och gemensamma värderingar
En bra arbetsmiljö och friska medarbetare är viktigt för att kunna bedriva
en långsiktigt hållbar verksamhet. Norrlandsfonden arbetar systematiskt
med arbetsmiljöfrågor och har under åren genomfört åtgärder bland
annat för en bra ergonomi vid kontorsplatser. För att identifiera och
förebygga arbetsrelaterade problem erbjuds all personal företagshälsovård och friskvårdsaktiviteter. Norrlandsfonden har även genomfört utbildning i vinterkörning för att minska riskerna vid bilkörning i samband
med tjänsteresor.
Norrlandsfonden eftersträvar rätt balans mellan arbets- och familjeliv
hos medarbetarna. Under de senaste åren har utbildningar och seminarier genomförts i teambuilding samt flera inspirationsföreläsningar med
teman i bland annat motion, livsstilsfrågor och stresshantering.
Norrlandsfonden strävar efter en jämn könsfördelning bland anställda. Jämställdhets- och mångfaldspolicy revideras vart tredje år. Målet om
jämn könsfördelning är uppfyllt för den största gruppen, företagsanalytiker, med fördelningen 50/50. Förutom jämställdhetsaspekter ska också
frågor om mångfald och motverkande av diskriminering
Ett etiskt korrekt agerande i alla delar utgör grunden för att Norrlandsfonden långsiktigt ska kunna bedriva en hållbar verksamhet där
allmänhetens förtroende upprätthålls och där verksamheten kan anses
som sund.
De etiska reglerna styrs idag av Norrlandsfondens kreditpolicy där
även regler runt sekretess, jäv, otillåtna krediter samt hantering av egna
eller närståendes värdepapper återfinns. Verksamheten ska bedrivas
med god affärssed och konsekvent agerande, ett affärsmässigt och riskmedvetet förhållningssätt till kreditfrågor, god kunskap om kunden, rättvis behandling av kundintressen, likabehandling och med en kredithantering där alla moment i kedjan fungerar utan dröjsmål. När någon
i organisationen ställs inför en tveksam situation ur etisk synpunkt ska
vederbörande vända sig till ordförande eller verkställande direktören för
rådgivning. Inga incidenter har rapporterats under 2012. För att fortsatt
säkerställa ett gemensamt förhållningssätt i etiska frågor har all personal
deltagit i en grundläggande utbildning under 2012. Under 2013 kommer
arbetet med att tydliggöra interna och externa riktlinjer att fortsätta.
Kompetensutveckling
social påverkan - hållbarhetsredovisning
Samhällsfrågor
Norrlandsfonden tar ett samhällsansvar, utan egna vinstintressen, genom att stödja olika projekt/initiativ i regionen som bidrar till en
positiv utveckling. Norrlandsfonden stöder projekt som syftar till att
stärka relationen med existerande kunder och potentiella kunder ofta
inriktade på entreprenörskap. I våra satsningar vill vi även bidra till
att nästa generations företag ges bra förutsättningar. Under åren har
Norrlandsfonden lämnat stöd till en rad olika projekt med satsningar på
bl a regionala riskkapitalbolag, företagsinkubatorer samt andra projekt
som har främjat regionens utveckling t ex Connect Norr, Venture Cup
och Ung Företagsamhet. Stödet till företagsinkubatorer har under 2012
utökats med Åkroken Science Park AB.
Norrlandsfonden ansvarar för årliga framtaganden av en Konjunkturbarometer för Norrland som ger en totalbild av konjunkturen för hela
Norrland. Utfallet bryts ned och redovisas länsvis samt även för några
större orter/områden. Resultatet presenteras på utvalda orter och delges
allmänheten, samarbetspartners och företag i regionen. Under 2013
kommer konjunkturprognoserna att utökas.
Norrlandsfondens finansiella stöd till samhällsprojekt uppgick
under 2012 till ca 2,7 miljoner kronor.
Norrlandsfonden har fortsatt under 2012 lämnat bidrag till organisationen Hand in Hand som hjälper kvinnor i utvecklingsländer att starta
företag. Genom Norrlandsfondens bidrag de två senaste åren har nu
totalt 55 kvinnor getts möjlighet att starta företag.
Uppnått till och med 2012
Prioriteringar 2013
- Fortlöpande jämställdhetsarbete har resulterat i fördelningen
50/50 män och kvinnor i gruppen företagsanalytiker.
- Fortsatt låga sjuktal.
- Genomfört flera livsstilsutbildningar för all personal.
- Utökad produktion av konjunkturprognoser.
- Kontinuerliga förebyggande arbetsmiljöinsatser.
- Fortsatt finansiellt stöd till samhällsprojekt.
- Årliga produktioner av konjunkturbarometer.
- Utarbetande av etikpolicy.
- Fortsatt satsning på friskvård.
- Slutfört första omgången av certifiering av analytiker.
- Utökat stöd till företagsinkubatorer.
Kontaktperson för frågor angående denna redovisning är ekonomichef Elisabeth Engström, elisabeth.engstrom@norrlandsfonden.se telefon +46920244250
21
22
årsredovisning
Årsredovisning
2012
Förvaltningsberättelse
23
Resultaträkning
26
Balansräkning
27
Kassaflödesanalys
28
Noter med redovisningsprinciper
och bokslutskommentarer 29
Revisionsberättelse
32
Revisors rapport över översiktlig granskning av Norrlandsfondens
hållbarhetsredovisning
33
Styrelse och vd
34
Personal
35
förvaltningsberättelse - årsredovisning
Förvaltningsberättelse
Inriktning av verksamheten
Verksamhet i intresseföretag
Norrlandsfondens uppdrag är att främja norrländska företags utveckling.
Detta genom att erbjuda små och medelstora företag i Norrland finansiering för nyetablering, utveckling och expansion. Norrlandsfonden kan
också ta initiativ till och finansiera insatser för att utveckla förutsättningarna för näringslivet i Norrland. Exempel på detta är Norrlandsfondens
engagemang i intressebolag och projekt.
Verksamhetens inriktning och målsättningar fastställs av styrelsen i en
Norrlandsfonden är delägare i ett antal riskkapitalbolag och bolag med
inkubatorsverksamhet. Under 2012 har likvidationen av intressebolaget
Norrland Center AB avslutats.
årlig verksamhetsplan.
företag i Norrbottens och Västerbottens län. Alla investeringar ska ske i
partnerskap med privata investerare. Bolaget ägs till hälften av vardera
Norrlandsfonden och Almi Invest AB. Till sitt förfogande har bolaget ett
kapital om 200 mkr, varav ägarna investerat totalt 60 mkr. Övrig finansiering av bolaget kommer från EU strukturfonder samt regional medfinansiering. Den operativa driften av bolaget inleddes under år 2010. Vid
2012 års utgång hade bolaget 13 portföljbolag.
Finansieringsverksamheten
Fortsatt växande lånestock
Under 2012 beviljade Norrlandsfonden krediter till 116 (116) företag
med totalt 209 (329) mkr. Av låntagarna var 55 procent eller 64 företag
nya kunder för Norrlandsfonden. Av årets utlåning har 18 (20) procent
av antalet beviljade krediter lämnats till företag som ägs eller leds av
kvinnor. Årets utlåning beräknas generera investeringar i norrländskt
näringsliv med cirka 1 300 mkr. Vid årets slut hade Norrlandsfonden totalt 378 kunder med ett totalengagemang om 772 mkr. Norrlandsfonden
kan i huvudsak erbjuda företagen finansiering i form av lån, konvertibla
skuldebrev och borgen.
Lån
Företag kan få lån för att investera i maskiner och fastigheter, utveckla
produkter samt för marknadsinsatser. Dessutom kan lån ges för att tillgodose företags behov av rörelsekapital och för finansiering i samband
med ägarskiften i företag. Under 2012 beviljade Norrlandsfonden 80 lån
(90) till ett totalt belopp av 136 (261) mkr.
Konvertibla skuldebrev
Denna finansiella produkt erbjuds företag med spritt ägande och där
t ex riskkapitalbolag eller så kallade affärsänglar investerar parallellt
med Norrlandsfonden. Under 2012 har Norrlandsfonden beviljat 19 (17)
skuldebrev på totalt 40 (19) mkr.
Borgen
Norrlandsfondens borgensåtaganden avser normalt enskilda affärsuppgörelser. I normalfallet betyder det att Norrlandsfonden garanterar
förskott och åtaganden som kundföretag tagit på sig. Borgensåtaganden
kan också gälla för kredit som ställts av bank. Under 2012 har Norrlandsfonden beviljat 26 (25) borgen och garantier på totalt 33 (49) mkr.
Förstärkt kapitalbas
Under 2012 upptog Norrlandsfonden ett långfristigt lån från
Inlandsinnovation AB på 200 mkr i syfte att stärka den långsiktiga
utlåningskapaciteten.
Partnerinvest Övre Norrland AB
Riskkapitalbolaget Partnerinvest Övre Norrland AB bildades under år
2009. Bolaget ska som minoritetsägare investera i små och medelstora
Norr Sådd Holding AB
Bolaget, som bildades år 2000, ska som delägare och aktiv partner bidra
till tillkomsten av s k såddkapitalbolag i anslutning till universitetsorterna i Norrland. Bolaget ägs till hälften av vardera Norrlandsfonden och
Industrifonden. Norr Sådd Holding AB är delägare i Lunova AB i Luleå
och Uminova Invest AB i Umeå.
Arctic Business Incubator AB
Arctic Business Incubator AB bildades under år 2004 för att driva en s k
företagsinkubator för högteknologiska affärsidéer med anknytning till
Luleå tekniska universitet. Bolaget ägs till 20 procent vardera av Norrlandsfonden, Fastighets aktiebolaget Polaris, Luleå kommun, Längmanska
företagarfonden och LTU Holding AB vid Luleå tekniska universitet.
Övrig verksamhet
Norrlandsfonden har under år 2012 varit en aktiv partner i Connect Norr,
Venture Cup och Ung Företagsamhet. Connect Norr är en ideell förening
med syfte att stimulera utvecklingen av tillväxtföretag i Norrland genom att
bl a skapa regionala nätverk. Venture Cup är ett samverkansprojekt som
ska uppmuntra bildandet av nya tillväxtföretag genom att årligen anordna
en affärsplantävling. Ett annat samverkansprojekt är Ung Företagsamhet
som har som syfte att stärka ungdomars entreprenörskap.
Bland andra verksamheter som stöttats av Norrlandsfonden under året
kan nämnas företagsinkubatorerna Movexum AB i Gävleborgs län samt
Åkroken Science Park AB som är knuten till Mittuniversitetet i Sundsvall.
Vidare har Norrlandsfonden sedan många år lämnat ekonomisk stöttning
till Mineraljakten som syftar till att stimulera eftersökning av mineraler.
Norrlandsfonden har under 2012, i likhet med tidigare år, ansvarat
för framtagning av en Konjunkturbarometer för Norrland som ger en
totalbild av konjunkturen för hela Norrland.
23
24
årsredovisning - förvaltningsberättelse
Finansiell riskhantering
Finanspolicy
Norrlandsfonden exponeras för olika typer av finansiella risker. Hanteringen av risker regleras i policyer som fastställts av styrelsen.
Verkställande direktören ansvarar för kreditberedningen. Till hans
förfogande finns en kreditorganisation som består av Norrlandsfondens
egna medarbetare. För placering av stiftelsens likvida medel anlitas
externa kapitalförvaltare för vilka riktlinjer har fastställts i ett placeringsreglemente.
Ränterisker
Ränterisken innebär att värdet på ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadsräntan, vilket kan ha en negativ
inverkan på stiftelsens resultaträkning, balansräkning och kassaflöde.
Norrlandsfondens finansieringskälla är i huvudsak eget kapital. Detta
medför att Norrlandsfonden främst är exponerat för ränterisker vad
gäller placeringar av likvida medel och utestående lånefordringar.
Kreditrisker
Med kreditrisker avses de risker som uppstår vid utlåning och garantigivning och som innebär att motparten inte kan fullgöra sina åtaganden
och därmed orsakar en förlust för stiftelsen. Norrlandsfondens riktlinjer
för utlåningsverksamhet och garantigivning har fastställts i en kreditpolicy för Norrlandsfondens kreditverksamhet. Policyn innehåller bl a regler
för engagemangsnivåer, räntesatser och återbetalningsvillkor. Under året
görs kontinuerliga riskvärderingar som syftar till att på ett rättvisande
sätt kunna värdera kreditportföljen. Riskvärderingen ger också underlag
för bedömning av lånestockens utveckling i riskhänseende. Fem olika
risknivåer används, vilka är styrande för den reservering som görs i
redovisningen.
Förvaltning av Norrlandsfondens likvida medel
Norrlandsfonden har uppdragit åt externa förvaltare att sköta stiftelsens kapitalförvaltning avseende räntebärande värdepapper och aktier
noterade på Stockholmsbörsen eller utländska börser. Avkastningen på
förvaltat kapital har under året uppgått till 5 (1) procent.
Enligt Norrlandsfondens placeringsreglemente ska normalfördelningen mellan räntebärande placeringar och aktier vara 75 procent räntebärande placeringar och 25 procent aktier.
Hållbarhetsarbete
Styrelsen har för år 2012 avlämnat sin tredje hållbarhetsredovisning
enligt Global Reporting Initiatives (GRIs) riktlinjer och på nivå C+, där
+ innebär att redovisningen är granskad av extern part. Det är styrelsen
som fastställer hållbarhetsredovisningen.
Styrelse och verkställande direktör
Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter. Samtliga utses av regeringen
som också utser ordförande. Den nuvarande styrelsen har utsetts för perioden 1 juli 2012 – 30 juni 2013. Fem av ledamöterna har utsetts direkt
av regeringen, fyra efter nomineringsprocess i de fem norrländska landstingen. Styrelsen har inom sig utsett Bernt Söderman till vice ordförande.
Arvode till styrelsen fastställs av regeringen och uppgår till totalt 488 kkr
(426 kkr). Styrelsen har under 2012 bestått av Anders Öhberg (ordförande), Erik Bergkvist, Stina Blombäck, Göran Ericson, Björn Jansson,
Bernt Söderman, Ingrid Wallner, Britt Westerlund och Carina Östansjö.
Samtliga styrelseledamöter är oberoende i förhållande till stiftelsen.
De planer för verksamheten som styr Norrlandsfondens verksamhetsinriktning fastställs årligen av styrelsen. Vidare reviderar styrelsen årligen
arbetsordning för sitt eget arbete, instruktion till verkställande direktören
och rapporteringsinstruktion. Inga kommittéer eller utskott har utsetts
inom styrelsen. Verkställande direktör utses av styrelsen.
Kreditpolicy är det ramverk som innehåller riktlinjer för Norrlandsfondens kreditverksamhet. I policyn regleras att styrelsen ska fatta beslut i
alla kreditärenden som faller utanför verkställande direktörens och ekonomichefens mandat. Förutom bestämmelser om kredithantering och
rollfördelning finns jävsregler samt etikregler som begränsar styrelsens,
verkställande direktörens och övriga anställdas innehav av aktier i kundföretag. Förutom kreditpolicyn fastställer styrelsen årligen policydokument för kapitalförvaltning och miljöarbete inom Norrlandsfonden.
Styrelsens arbete leds av dess ordförande som också är ansvarig för
de årliga utvärderingar av styrelsearbetet som genomförs.
Under 2012 har styrelsen haft sex ordinarie styrelsemöten och därutöver tre extra möten föranledda av enskilda låneärenden. Norrlandsfondens revisorer deltog vid ett tillfälle i samband med att tidigare års
årsredovisning framlades. Norrlandsfondens ekonomichef fungerar som
sekreterare i styrelsen och närvarar därmed på samtliga möten. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av följande tabell:
Namn
Deltagit antal möten/
Totalt antal möten under året
Anders Öhberg, ordf 9/9
Erik Bergkvist
8/9
Stina Blombäck
7/9
Göran Ericson
1/9*
Björn Jansson
9/9
Bernt Söderman
8/9
Ingrid Wallner
9/9
Britt Westerlund
7/9
Carina Östansjö
7/9
*
frånvaro p g a sjukskrivning
Stiftelsens styrning
Styrelsen har beslutat att Norrlandsfonden i tillämpliga delar ska svara
upp mot Svensk kod för bolagsstyrning.
Norrlandsfondens verksamhet har initierats av staten men stiftelsen
har en självständig ställning i förhållande till regeringen. Norrlandsfondens verksamhet bedrivs i stiftelseform, vilket innebär att ingen ägare
finns. Det är stiftelsens stadga som reglerar grunderna för hur stiftelsen
styrs. Stadgan återfinns i sin helhet på Norrlandsfondens hemsida, www.
norrlandsfonden.se. Av stadgan framgår att stiftelsens verksamhet ska
bedrivas på så sätt att det egna kapitalet behålls nominellt intakt.
Det arbete som utförs av verkställande direktören utvärderas löpande
av styrelsen. Verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar på
alla styrelsemöten, utom vid styrelsens utvärdering av hans eget arbete.
Till verkställande direktören utgår marknadsmässig lön, ingen rörlig
ersättning tillkommer och han har inga andra väsentliga uppdrag utanför
Norrlandsfonden.
förvaltningsberättelse - årsredovisning
Intern kontroll
En god intern kontroll är en av grunderna för ett effektivt styrelsearbete.
Styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktör, rapporteringsinstruktioner samt regler i policydokument är samtliga väsentliga
för att en god intern kontroll ska kunna upprätthållas. Internkontrollen
har utformats för att säkerställa tillförlitlighet i intern och extern rapportering. Det är styrelsen och verkställande direktören som ansvarar för
intern kontroll inom Norrlandsfonden.
Revisorer
Norrlandsfondens två revisorer och suppleanter till dessa utses enligt
stadgan av regeringen. För räkenskapsåret 2012 har utsetts auktoriserade revisorerna Hans Åkervall och Hans Öystilä. Ansvarig revisor för
hållbarhetsrevisionen är Åse Bäckström som påtecknar bestyrkanderapport tillsammans med Hans Åkervall. Ersättning till revisorerna framgår
av not 2. Revisor har, i enlighet med gällande rutiner, närvarat vid ett
av styrelsemötena utan samtidig närvaro av verkställande direktör och
ekonomichef.
Resultat
Årets överskott uppgår till 6 (underskott 20) mkr. Det förbättrade resultatet beror främst på en högre avkastning i kapitalförvaltningen.
Utsikter för 2013
Norrlandsfondens målsättning för år 2013 är en växande lånestock.
25
26
årsredovisning - resultaträkning
Resultaträkning
Belopp i kkr
Not
2012
2011
Intäkter
Ränteintäkter lån
34 625
Resultat vid avyttring av konvertibla skuldebrev
–
91
Övriga intäkter
669
677
35 294
36 007
35 239
Kostnader
Personalkostnader
1
-16 530
-16 005
Externa kostnader
2
-7 063
-7 620
Kostnader för egna projekt
3
-2 995
-3 365
Avskrivningar av inventarier
4
-206
-247
Resultat
8 500
8 770
Resultat från finansiella poster
Resultat från värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
5
-495
-607
Ränteintäkter och liknande resultatposter
6
27 765
4 843
Räntekostnader
-1 013
–
Resultat före låneförluster
34 757
13 006
Låneförluster
7
-28 742
-33 437
Årets resultat
6 015
-20 431
balansräkning - årsredovisning
Balansräkning
Belopp i kkr
Not
2012-12-31
2011-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
8
767
754
767
754
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag
Fordringar lån
9
40 324
45 417
729 923
10
740 317
780 641
775 340
Summa anläggningstillgångar
781 408
776 094
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar
8 317
9 874
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
11
3 945
1 400
Förvaltade medel för annans räkning
15
–
68 781
12 262
80 055
12
610 006
406 757
Kassa och bank
14 284
22 911
Kortfristiga placeringar
Summa omsättningstillgångar
636 552
509 723
SUMMA TILLGÅNGAR
1 417 960
1 285 817
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital
Belopp vid årets ingång
1 020 664
Årets resultat
6 015
1 041 095
-20 431
1 026 679
1 020 664
7
184 657
191 161
184 657
191 161
Reserv för befarade förluster
Lån
Långfristiga skulder
Reversskuld
13
200 000
–
200 000
–
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
14
Förvaltade medel för annans räkning
1 439
860
502
497
4 683
3 854
15
–
68 781
6 624
73 992
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
1 417 960
1 285 817
Inga
Inga
STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
Tecknade ramar för garantier och borgensåtaganden
31 589
38 348
27
28
årsredovisning - kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys
Belopp i kkr
2012
2011
Den löpande verksamheten
Resultat efter låneförluster
6 015
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m
34 528
-20 431
37 777
Kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändringar av rörelsekapital
40 543
17 346
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar
67 793
-67 008
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder
-67 368
69 234
Kassaflöde från den löpande verksamheten
40 968
19 572
Låne- och investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-219
-553
Avyttring/minskning av materiella anläggningstillgångar
–
–
Investeringar i finansiella tillgångar
-160 044
-177 855
Avyttring/minskning av finansiella tillgångar
113 917
128 934
Kassaflöde från låne- och investeringsverksamheten
-46 346
-49 474
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
200 000
–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
200 000
–
Årets kassaflöde
194 622
-29 902
Likvida medel vid årets början
429 668
459 570
Likvida medel vid årets slut
624 290
429 668
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS
Betalda räntor i låneverksamheten
Erhållen ränta
37 552
34 090
Erlagd ränta
1 013
–
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm
Av- och nedskrivningar av tillgångar som belastat resultatet
401
-366
Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar
446
1 220
Avskrivningar av lånefordringar
40 185
31 767
Reserveringar för kreditförluster
-6 504
5 156
34 528
37 777
Likvida medel
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank
14 284
22 911
Kortfristiga placeringar
610 006
406 757
624 290
429 668
redovisningsprinciper - årsredovisning
Noter med redovisningsprinciper
och bokslutskommentarer
Fordringar - lån
Lån bokförs i balansräkningen med utbetalda belopp. Reservering
för befarade förluster sker efter individuell värdering. Vid konkurser
Allmänna redovisningsprinciper
avskrivs bevakad fordran utan värdering av möjligheten till utdelning.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen
och Redovisningsrådets rekommendationer. Samma redovisningspriciper tillämpas som föregående år.Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar utgörs av noterade andelar i aktiefonder och
räntefonder samt medel placerade på fasträntekonton hos bank.
Stiftelsens säte
Fondplaceringarna värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och
Stiftelsen Norrlandsfonden bedriver verksamheten i associationsmarknadsvärdet med kollektiv värdering eftersom syftet med att
formen stiftelse och har sitt säte i Luleå kommun.
placera i flera aktieslag och räntebärande värdepapper är att uppnå
Huvudkontorets adress är Köpmangatan 40, Luleå.
riskspridning.
Värderingsprinciper m m
Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsBelopp i kkr om inget annat anges
värden om inget annat anges nedan.
Jämförelsestörande poster
Redovisningsrådets rekommendation nr 4 tillämpas, vilket innebär att
effekter av särskilda händelser och transaktioner av väsentlig betydelse
specificeras inom respektive resultatbegrepp.
Andelar i intresseföretag
Med intresseföretag menas juridisk person där Norrlandsfonden äger
andelar mellan 20 och 50 procent. Aktier och andelar redovisas bland
Finansiella tillgångar under rubriken Andelar i intresseföretag och
värderas till anskaffningsvärden. Nedskrivning sker då stadigvarande
värdenedgång bedöms föreligga.
Avskrivningar enligt plan på inventarier baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd som för datorutrustning och viss annan utrustning beräknas till tre år och för övriga
inventarier till fem år. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.
Händelser efter balansdagen
Det finns inga händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter
balansdagen.
29
30
årsredovisning - noter
NOT 1. Anställda och personalkostnader samt
ersättningar till styrelse och verkställande direktör
NOT 4. Avskrivningar av
materiella anläggningstillgångar
2012
Medelantalet anställda
Luleå
10
Sundsvall
5
Totalt Sverige
15
varav kvinnor
67%
varav män
33%
10
5
15
68%
32%
Könsfördelning i företagsledningen
Andel kv/män
Styrelsen
44%/56%
Övriga ledande befattningshavare
50%/50%
Andel
kv/män
44%/56%
50%/50%
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Styrelse och verkställande direktör
1 610
Övriga anställda
8 130
9 740
Sociala kostnader
6 426
(varav pensionskostnader)
(3 314)
1 593
8 036
9 629
6 023
(2 946)
2011
2012
2011
Inventarier
Inga rörliga ersättningar utgår till ledning eller övriga anställda.
Av stiftelsens pensionskostnader avser 1 036 (892) kkr verkställande
direktören. Stiftelsen följer ITP-planen (avd 2). För verkställande direktören
utgår särskilt premiebaserat tillägg kopplat till löneavstående.
Uppsägningstiden för verkställande direktören från arbetsgivarens sida är
18 månader med avräkning vid erhållande av annan avlönad befattning.
Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader.
206
247
NOT 5. Resultat från värdepapper
och fordringar som är anläggningstillgångar
Resultat vid avyttring av intresseföretag
Årets nedskrivning
2012
-146
641
495 2011
15
592
607
NOT 6. Ränteintäkter och liknande resultatposter
Avkastning andelar i aktiefonder
Avkastning andelar i räntefonder och
övriga ränteplaceringar
Övriga ränteintäkter
2012
14 680
2011
-17 743
12 380
705
27 765
22 036
550
4 843
Avkastningen från fondandelar samt övriga ränteplaceringar avser
utdelningar, ränta, vinster och förluster vid avyttringar samt nedskrivningar
till marknadsvärden.
NOT 7. Låneförluster
NOT 2. Arvode och kostnadsersättning till revisorer
2012
KPMG
Revisionsuppdrag
191
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag
68
Andra uppdrag
71
2011
172
92
115
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen
samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter
som det ankommer på stiftelsens revisorer att utföra samt rådgivning eller annat
biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet
av sådana arbetsuppgifter. Medrevisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag
avses granskning av hållbarhetsredovisning. Allt annat är andra uppdrag.
NOT 3. Kostnader för egna projekt
2012
Låneförluster utgörs av:
Avskrivningar
40 185
Borgensåtaganden
563
Influtet på avskrivna fordringar inkl
royaltyersättningar
-4 898
Förlusttäckningsgaranti från staten
-604
Förändring av reserv för befarade kreditförluster
-6 504
28 742
2011
31 767
616
-3 225
-877
5 156
33 437
Avtal om förlusttäckningsgaranti från staten har tecknats för vissa lån beviljade
under år 2007 - 2012.
NOT 8. Inventarier
2012-12-31
2011-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
5 292
2012
2011
Nyanskaffningar
219
I egna projekt ingår driftsbidragsfinansiering
Avyttringar och utrangeringar
-437
av projekt under året med
1 500
1 000
5 074
Framtida åtaganden avseende
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
driftsbidragsfinansiering
2 000
2 000
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
vid årets början
-4 538
Avyttringar och utrangeringar
437
Årets avskrivning enligt plan
-206
-4 307
Redovisat värde vid årets slut
767
5 266
553
-527
5 292
-4 818
527
-247
-4 538
754
noter - årsredovisning
NOT 9. Andelar i intresseföretag
NOT 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2012-12-31
2011-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Upplupna ränteintäkter på utestående lån
Vid årets början
53 145
54 495
Upplupna ränteintäkter på kortfristiga placeringar
Nyanskaffningar
–
50
Förutbetalda förvaltningsarvoden
Avyttringar
-4 898
-1 400
Övriga poster
48 247
53 145
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
-7 728
-8 341
Återförd nedskrivning
446
1 205
NOT 12. Kortfristiga placeringar
Nedskrivning under året
-641
-592
-7 923
-7 728
Redovisat värde vid årets slut
40 324
45 417
Avyttringar och återförd nedskrivning 2012 hänför sig till likvidation av Norrland
Noterade andelar i aktiefonder
Center AB.
Noterade andelar i räntefonder och
Övriga ränteplaceringar
Specifikation av stiftelsens innehav av andelar i intresseföretag
Antal andelar
Justerat EK
(andel i %) (årets resultat) Bokfört värde
Intresseföretag / Org nr / Säte
Partnerinvest Övre Norrland AB, 50 000
23 112
30 050
556771-4331, Piteå
(50%) (0)
Norr Sådd Holding AB, 556599-8233, Luleå
131 775
(50%)
10 254
(-854)
10 254
Arctic Business Incubator AB, 200
303
556668-3198, Luleå
(20%)
(33)
20
2012-12-31
158
3 142
–
645
3 945
2011-12-31
261
380
122
637
1 400
2012-12-31
Bokfört
värde
155 768
2012-12-31
Marknadsvärde
155 768
454 238
610 006
454 238
610 006
Orealiserade vinster i kortfristiga placeringar uppgick vid årets utgång,
efter kollektiv värdering, till 0 kkr (0 kkr).
NOT 13. Reversskuld
Förfaller senare än fem år efter balansdagen
2012-12-31
200 000
2011-12-31
–
40 324
Med justerat eget kapital avses Norrlandsfondens andel av företagets eget
kapital inkl eget kapitaldelen i obeskattade reserver. Med årets resultat avses
Norrlandsfondens ägarandel avföretagets resultat efter skatt inkl eget
kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver.
NOT 10. Fordringar lån
NOT 14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2012-12-31
2011-12-31
Skulder avseende befarade infriande
av borgensåtaganden
1 863
1 747
Skulder för personalrelaterade kostnader
1 515
1 494
Övriga poster
1 305
613
4 683
3 854
2012-12-31
2011-12-31
NOT 15. Förvaltade medel för annans räkning
Vid årets början
729 923
712 639
Tillkommande fordringar
160 044
177 805
Förvaltade medel består av tillgångar som 2011 överfördes till Stiftelsen
Reglerade fordringar
-109 465
-128 754
Norrlandsfonden frånStiftelsen för Metallurgisk Forskning som ett led
Årets avskrivningar
-40 185
-31 767
i den process som under 2012 lett till avregistrering av den senare stiftelsen.
740 317
729 923
I enlighet med träffat avtal har tillgångarna överförts från Norrlandsfonden
till Metallurgiska Forskningsbolaget i Luleå AB, varefter tillhörande skuld
Varav förfaller inom ett år efter balansdagen
196 013
192 651
har upplösts.
Varav förfaller ett till fem år efter balansdagen
431 913
414 711
Varav förfaller senare än fem år efter balansdagen
31
112 391
122 561
I fordringar lån ingår lån mot konvertibla
skuldebrev med
I fordringar lån ingår vinstandelslån med
I fordringar lån ingår lokaliseringslån med
140 454
15 000
4 701
132 302
15 000
5 193
Utöver lån som redovisas i balansräkningen har
fonden tecknat avtal om att erhålla royalty med
3 644
4 759
Luleå den 19 februari 2013
Anders Öhberg
Styrelsens ordförande
Erik Bergkvist
Ingrid Wallner
Stina Blombäck
Britt Westerlund
Göran Ericson
Carina Östansjö
Björn Jansson
Lars-Olov Söderström
Verkställande direktör
Bernt Söderman
32
årsredovisning - revisionsberättelse
Revisionsberättelse
TILL STYRELSEN I STIFTELSEN NORRLANDSFONDEN, ORG. NR 897000-3003
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftelsen Norrlandsfonden för år 2012.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och
verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en
årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår
revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer
yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig
säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn
väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma
riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i
syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande
om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar
också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper
som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande
direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Stiftelsen Norrlandsfondens finansiella ställning per den
31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för
året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig
med årsredovisningens övriga delar.
Rapport om andra krav enligt
lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision
av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Stiftelsen
Norrlandsfonden för år 2012.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
förvaltningen enligt stiftelselagen och eller stiftelsens stadgar.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid
vår granskning funnit att någon styrelseledamot eller verkställande
direktören handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår
revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och
förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot stiftelsen
eller om det finns skäl för entledigande.
Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller
stiftelsens stadgar.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Styrelseledamöterna och verkställande direktören har inte handlat i
strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar.
Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter och verkställande direktören
beviljas ansvarsfrihet för 2012 års förvaltning.
Luleå den 19 februari 2013
Hans Åkervall Hans Öystilä
Auktoriserad revisor
Auktoriserad revisor
Av regeringen utsedda revisorer
revisors rapport - årsredovisning
Revisors rapport över översiktlig granskning av
Norrlandsfondens hållbarhetsredovisning
TILL LÄSARNA AV NORRLANDSFONDENS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012:
Inledning
Vi har fått i uppdrag av Norrlandsfondens ledning att översiktligt
granska innehållet i Norrlandsfondens hållbarhetsredovisning för
2012. Hållbarhetsredovisningen utgörs av dokumentet ”Norrlandsfondens hållbarhetsredovisning 2012” och ”GRI G3 Korsreferenslista
2012” som återfinns på Norrlandsfondens webbplats www.norrlandsfonden.se. Det är Norrlandsfondens ledning som har ansvaret för det
löpande arbetet med hållbar utveckling utifrån områdena ekonomi,
miljö, medarbetare och samhälle samt för att upprätta och presentera
hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt
ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad
på vår översiktliga granskning.
Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkanden av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som
är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra
analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning
som en revision enligt International Standards on Auditing och god
revisionssed i Sverige har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en
översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en
sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter
som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den
uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför
inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vårt bestyrkande omfattar inte de antaganden som använts eller huruvida det är möjligt för Norrlandsfonden att uppnå framtidsinriktad
information (såsom mål, förväntningar och ambitioner).
De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av
Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting
Initiative (GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av
hållbarhetsredovisningen.
Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet
och risk, bl a utgjorts av följande:
• Uppdatering av vår kunskap och förståelse för
Norrlandsfondens organisation och verksamhet.
•
Samtal med representanter för företagsledningen och arbetsgruppen för hållbarhetsredovisningen i syfte att bedöma om
den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig.
• Att vi har tagit del av interna dokument för att bedöma om den
rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig.
• Bedömning av utformningen av företagets rutiner för
rapportering och redovisning av hållbarhetsrelaterad
information och data.
• Genomgång på stickprovsbasis av underliggande
dokumentation som legat till grund för hållbarhetsrelaterad
information och data i hållbarhetsredovisningen.
• Besök på Norrlandsfondens huvudkontor i Luleå där samman ställningen av hållbarhetsrelaterad information och data utförts.
• Genomgång av kvalitativ information och uttalanden i
hållbarhetsredovisningen.
• Bedömning av Norrlandsfondens uttalade tillämpningsnivå
avseende GRI:s riktlinjer.
• Övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen
och dess format, samt övervägande av informationens inbördes
överensstämmelse med tillämpade kriterier.
Slutsats
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram
några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de
ovan angivna kriterierna.
Stockholm den 19 februari 2013
KPMG AB
Hans Åkervall
Auktoriserad revisor
Åse Bäckström
Specialistmedlem i FAR
33
34
årsredovisning - styrelse och vd
Styrelse och vd
1
6
1. Anders Öhberg, Umeå, ordförande
Född 1953. Ordförande sedan 2007.
Pressansvarig vid Studieförbundet Vuxenskolan.
Styrelseordförande Kalix Folkhögskola,
styrelseuppdrag i Nordreportern AB.
2. Erik Bergkvist, Umeå
Född 1965. Ledamot sedan 2011.
Fil dr nationalekonomi. Regionråd och styrelseordförande Region Västerbotten.
2
7
3. Stina Blombäck, Kalix
Född 1951. Ledamot sedan 2010.
Hållbarhetschef vid BillerudKorsnäs AB. Andra
styrelseuppdrag i bl a Part AB, LTU Holding AB,
Luleå Energi AB och Kalix Vindkraft AB.
4. Göran Ericson, Örnsköldsvik
Född 1958. Ledamot sedan 2009.
VD TM Progress Holding AB. Styrelseordförande
MoDo Hockey AB, Hockeyproffsens Stiftelse för
barn och ungdomar samt styrelseuppdrag
Höga Kusten Flyg AB och Mediapartner i Norr AB.
5. Björn Jansson, Sandviken
Född 1959. Ledamot sedan 2006.
VD Syntronic AB samt ett flertal styrelseuppdrag i
Syntronic-koncernen.
3
8
6. Bernt Söderman, Mattmar, vice ordförande
Född 1944. Ledamot sedan 2007.
Ledamot landstingsfullmäktige Jämtlands läns
landsting. Kommunfullmäktiges ordförande i Åre
kommun. Styrelseordförande Niwentec AB.
7. Ingrid Wallner, Sundsvall
Född 1947. Ledamot sedan 2010.
VD Rutinera AB.
8. Britt Westerlund, Luleå
Född 1948. Ledamot sedan 2011.
Landstingsråd Norrbottens läns landsting.
4
9
9. Carina Östansjö, Bollnäs
Född 1954. Ledamot sedan 2010.
Oppositionslandstingsråd Landstinget Gävleborg.
10. Lars-Olov Söderström, Luleå, verkställande direktör
född 1952. Till Norrlandsfonden 1993.
Civilekonom, tidigare befattning som enhetschef
vid Nutek.
5
10
personal - årsredovisning
Personal
1
4
7
10
13
2
5
8
11
14
3
6
9
12
1. Petter Alapää, Företagsanalytiker Luleå
2. Birgitta Cajander, Företagsanalytiker Luleå
3. Elisabeth Engström, Ekonomichef Luleå
4. Erika Enered Fredriksson, Kreditanalytiker Sundsvall
5. Anna Hedström, Kreditanalytiker Luleå
6. Susanne Johnsson, Företagsanalytiker Luleå
7. Maria Lindberg, Ekonom Luleå
8. Kristina Lindgren, Vd-assistent/Ekonomi/Marknad Luleå
9. Per Nilsson, Företagsanalytiker Luleå
10. Sören Olsson, Företagsanalytiker Sundsvall
11. Per-Erik Persson, Företagsanalytiker Sundsvall
12. Britt Perdal, IT/Ekonomi Luleå
13. Lars-Olov Söderström, Vd Luleå
14. Inga-Lena Wahlstedt, Företagsanalytiker Sundsvall
35
36
Topplån för företag
Norrlandsfondens uppdrag är att vara en möjliggörare. Varje år lånar vi ut
cirka 250 miljoner kronor till nyetablering, utveckling och expansion i det
norrländska näringslivet. För tillfället har vi 378 kunder som förverkligar
sina utvecklingsplaner.
Bra affärsidéer behöver god finansiering. Vår uppgift är att främja utvecklingen
i norrländska företag genom att ställa upp med flexibla topplån när
banken inte kan gå hela vägen. Vi kan också stå för avgörande garantier och
borgensåtaganden.
Sedan Norrlandsfonden grundades 1961 har vi lånat ut cirka fem miljarder
kronor. De har i sin tur genererat investeringar för 16 miljarder. Vi är stolta
över att bidra till att hela Norrland växer och blir ännu starkare.
Luleå Box 56, 971 03 Luleå
tel 0920-24 42 50, fax 0920-24 42 69
Sundsvall Storgatan 31, 852 30 Sundsvall
tel 0920-24 42 50, fax 060-12 31 03
E-post info@norrlandsfonden.se
Hemsida www.norrlandsfonden.se