Identifierade gränshinder mellan Sverige och Norge
GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET Identifierade gränshinder mellan Sverige och Norge Författare: Stina Gottlieb, Fyrbodals kommunalförbund Framtagare av undersökning: Annika Daisley, Fyrbodals kommunalförbund • Yvonne Samuelsson, Fyrbodals kommunalförbund Anna Ellmarker Fyrbodals kommunalförbund Undersökningar genomfördes av: Projekt Gränshinder för näringslivet tillsammans med Företagarna i Västra Götaland och Värmland samt med Bedriftsforbundet Layout: Profil reklambyrå och MID Reklambyrå Print: Arkitektkopia Maj 2014 2 Innehåll GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET – mellan Sverige och Norge……………………………………………… 4 Sammanfattning…………………………………………………………………………………………………… 4 Syfte med undersökningen……………………………………………………………………………………… 4 Om projektet ”Gränshinder för näringslivet”…………………………………………………………………… 5 Varandras viktigaste marknader……………………………………………………………………………………… 6 Sveriges utrikeshandel…………………………………………………………………………………………… 6 Norges utrikeshandel…………………………………………………………………………………………… 6 Näringslivsstrukturen samt utländskt ägande av företag…………………………………………………………… 8 Näringslivsstrukturen i Västra Götaland, Värmland och Norge………………………………………………… 8 Utländskt ägande av företag i våra respektive länder………………………………………………………………… 8 Norska företag i Västra Götaland………………………………………………………………………………… 9 Norska företag i Värmland……………………………………………………………………………………… 9 Svenska etableringar i Norge……………………………………………………………………………………… 9 Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge – fokus Västra Götaland………………………………… 10 Företag som inte handlar med utlandet……………………………………………………………………… 11 Företag som handlar med utlandet…………………………………………………………………………… 12 Rådgivningstjänst för näringslivet…………………………………………………………………………… 13 Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte……………………………………………………… 14 Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge – fokus Värmland och Västra Götaland………………… 15 Företag som inte handlar med utlandet……………………………………………………………………… 17 Företag som handlar med utlandet…………………………………………………………………………… 17 Rådgivningstjänst för näringslivet…………………………………………………………………………… 20 Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte……………………………………………………… 21 Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge – fokus Norge…………………………………………… 22 Goda grannar som tjänar på varandra………………………………………………………………………… 22 Geografiskt koncentrerade handelsflöden………………………………………………………………… 23 Gränshinder för näringslivets undersökning i Norge………………………………………………………… 23 Företag som inte handlar med utlandet……………………………………………………………………… 24 Företag som handlar med utlandet…………………………………………………………………………… 25 Rådgivningstjänst för näringslivet…………………………………………………………………………… 27 Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte……………………………………………………… 28 Slutsats…………………………………………………………………………………………………………… 29 3 GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET – mellan Sverige och Norge Sammanfattning Projektet ”Gränshinder för näringslivet”, som drivs av Fyrbodals kommunalförbund/Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalslands och Østfold fylkeskommune, har tillsammans med Företagarna i Västra Götaland och Värmland och Bedriftforbundet gjort en kartläggning om gränshinder kopplat till näringslivet mellan Sverige och Norge. Handeln mellan Sverige och Norge är ur ett globalt perspektiv välfungerande och smidig, världens effektivaste tullsamarbete återfinns här. Men det betyder inte att all gränshandel fungerar hindersfritt. Det finns idag många existerande gränshinder och det interaktiva gränsarbetet gör att samtidigt som många gränshinder löses så uppkommer det samtidigt nya hinder mellan Sverige och Norge, som gör det svårare att a rbeta, studera eller driva verksamhet över landgränserna. Då Norge, tillsammans med Tyskland, är Sveriges viktigaste handelspartner är det viktigt att ta gräns- och handelshindren på allvar då ”små” eller relativt ”enkla” hinder kan få stora konsekvenser i handelsstatistiken. Gränshinder delas huvudsakligen in i två grupper, dels hinder som beror på att nationella regelverk inte fungerar optimalt tillsammans (formella gränshinder), dels hinder som beror på bristande eller svårtill gänglig information (upplevda gränshinder). Sedan finns det även hinder som beror på administrativa svårig heter som kan uppstå när regelverken stämmer överens, men tolkas olika mellan länderna. Ofta förstärker formella och upplevda gränshinder varandra vilket ger en uppförstorad bild av att handel med utlandet är svårt och problemfyllt. En stor del av företagen i Sverige och Norge upplever att det är krångligt och svårt att göra affärer med grannlandet. De största hinder som företag upplever är tull & moms, olikheter i regelverk och s tandarder samt informationsbrist. Idag finns mycket information att hämta bl.a. från internet men informationen är utspridd och det kan vara svårt att få en samlad överblick av hela bilden. ”Gränshinder för näringslivet” kartläggning visar att det finns behov av kvalitativa informationstjänster. Företagen efterfrågar en tydlig informationskanal för att erhålla korrekt information och effektiv rådgivning. Syfte med undersökningen Projektet ”Gränshinder för näringslivet” genomförde undersökningen tillsammans med Företagarna i Värmland och Västra Götaland samt norska Bedriftsforbundet. Enkäterna gick ut till totalt 11 000 företag som representerade fler än tio branscher och hade verksamheter i Västra Götaland, Värmland eller Norge. Syftet med undersökningen är att kartlägga näringslivets erfarenheter, åsikter och attityder om handel mellan Sverige och Norge. Tyngden i undersökningen ligger på vilka gränshinder näringslivet har kommit i kontakt med och hur de gränshindren i ett vidare steg bäst kan hanteras, dvs. finns det ett identifierat stödbehov för gränshinderfrågor kopplat till näringslivets handel mellan Sverige och Norge? Enkätfrågorna är framtagna av Gränskommittén Østfold/Bohuslän-Dalsland projekt ”Gränshinder för näringslivet”. Företagarna och Bedriftforbundet har tillgängliggjort deras medlemslistor och undersökningsprogram. Undersökningen är gjord i tre delar: Västra Götaland utfördes under sommaren 2012 i samarbete med Företagarna Västra Götaland, Värmland under våren 2013 i samarbete med Företagarna Värmland och Norge under våren 2013 i samarbete med Bedriftforbundet. Företagsstrukturen skiljer sig mellan de tre delområdenas upptagningsområden. 4 I undersökningen får företagen svara på frågor i flera kategorier: företagets utlandshandel, uppfattning om gränshinder för dem och deras kunder/leverantörer, företagets faktiska gränshinder, inom vilka områden upplevs flest gränshinder och till sist behov av informationstjänst/stöd. Om projektet ”Gränshinder för näringslivet” Sverige och Norge har utbyte av både varor, tjänster och av arbetskraft som antingen tillfälligt flyttar till grannlandet eller pendlar över gränsen för att arbeta. Gränshinder för näringslivets syfte är att erbjuda näringslivet hjälp inom området ”gränshinder”. Kartläggningen ska bidra till att skapa förutsättningar för ökad tillväxt, stärkt konkurrenskraft och bättra lönsamhet hos företagen. Arbetat ska ligga till grund för vidare utveckling av elimineringsarbetet av gränshinder för näringslivet. Projektets mål är att identifiera, sammanställa och presentera en samlad bild av gränshinder som existerar för svenska och norska företag. Projektet ska även undersöka hur näringslivet kan få en starkare position inom gränshinderarbetet mellan Sverige och Norge, samt inom Norden. Projektet drivs av Fyrbodals kommunalförbund / Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalslands och Østfold fylkeskommune under åren 2011-2014 inom Interreg IV A Sverige-Norgeprogrammet. 5 Varandras viktigaste marknader Sverige och Norge är varandras viktigaste marknader. Detta gör att även ”små” gränshinder kan få s tora ekonomiska konsekvenser. Tabellerna nedan visar den nationella import- och exportstatistiken för 20132003 med de största avsändar- och mottagarländerna. Sveriges utrikeshandel Den svenska statistiken visar att Norge, tillsammans med Tyskland och viss mån Danmark, de senaste åren har varit Sveriges viktigaste marknad. Norge är det land Sverige exporterar mest till. När det kommer till import ligger Norge på en stadig andra plats efter Tyskland. Av de fem största importmarknaderna 2012-2003 är Norge det enda som inte tillhör EU och EU:s tullunion. Sveriges import- och exportstatistik 2012-20031 Sveriges största varuexportmarknader 2012-2003 2012201120102009200820072006200520042003 Norge 1211223333 Tyskland 2122111222 USA 4446532111 Storbritannien 3333454444 Danmark 5554345555 Sveriges största varuimportmarknader 2012-2003 2012 2011 20102009200820072006200520042003 Tyskland 1111111111 Norge 2222333334 Danmark 3333222222 Nederländerna 4444555555 Storbritannien 5555444443 Norges utrikeshandel Den norska offentliga statistiken är uppdelad i två kategorier. Vid export talar man om ”total export” och ”fastlandsexport” (ibland kallad traditionell export). Fastlandsexport är export utan skepp, oljeplattformar, råolja, kondensat och naturgas. På samma vis räknar Norge ”totalimport” och ”import utan skepp och oljeplattformar”. Uppdelningen av statistiken ger en intressant bild av vad som sker när Norges stora offshoremarknads lyfts ut. 2012 så bestod 24 % av Norges BNP av olja och gasverksamhet.2 Statistiken visar att när man kollar på fastlandsexport och import förutom skepp och oljeplattformar så är Sverige Norges största marknad både för import och export, och är så i hela tidsintervallet 2013-2003. Ser man till Norges totala export och import så är Sverige fortfarande den totalt största importmarknaden, men mellan 4-6 plats för totalexporten. 1 Statistiska centralbyrån: Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2012, i löpande priser (2013) Statistiska centralbyrån: Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2011, i löpande priser 2011, 2009, 2007, 2005 och 2003 2 Statistisk årbok 2013, sida 253 6 Norges import- och exportstatistik 2012-20033 Norges största varuexportmarknader, fastlandsexport 2012-2003 2012201120102009200820072006200520042003 Sverige 1111111111 Nederländerna 2454325555 USA 3323434444 Storbritannien 4545542233 Tyskland 5232253322 Norges största varuimportmarknader, import utom skepp och oljeplattformar 2012-2003 2012201120102009200820072006200520042003 Sverige 1111111111 Tyskland 2222222222 Kina 333345555- Danmark 4444343333 Storbritannien 5556534444 Norges största varuexportmarknader, totalexport 2012-2003 2012201120102009200820072006200520042003 Storbritannien 111111111- Nederländerna 222333333- Tyskland 333222222- Sverige 454555666- Frankrike 545444444- Norges största varuimportmarknader, totalimport 2012-2003 2012201120102009200820072006200520042003 Sverige 111111111- Tyskland 222222222- Kina 333345555- Danmark 444434333- Storbritannien 555653444- 3 Statistisk årbok 2013, 2012, 2011, 2010, 2009, 2008, 2007, 2006, 2005 och 2004 7 Näringslivsstrukturen samt utländskt ägande av företag Näringslivsstrukturen i Västra Götaland, Värmland och Norge Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland samt i Norge skiljer sig åt samtidigt som de i mycket påminner om varandra. I Norge finns cirka 527 000 arbetsställen; 99,4% av företagen har färre än 100 anställda och över 60% av företagen har inga anställda4. De små och medelstora företagen står för en stor del av värdeskapandet i norsk ekonomi. Det är dock i den procentuellt lilla gruppen med storföretag, många koncentrerade till Osloregionen, som de största forsknings- och innovationsinvesteringarna sker. Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland överensstämmer ganska väl med strukturen i övriga Sverige men det finns några karaktäristiska drag. Även om näringsgrenarna inom tjänstesektorn s ysselsätter flest människor i Västra Götaland och Värmland, är tillverkningsindustrin mycket viktig och något större i länen än genomsnittet i riket. Den utmärkande skillnaden branschmässigt mellan Västra Götaland och Värmland är att de areella näringarna i snitt sysselsätter fler i Värmland.5 6 Det finns cirka 190 000 arbetsställen i Västra Götaland, närmare 70 procent av alla arbetsställen utgörs av företag utan anställda.7 I Värmland finns över 37 000 arbetsställen, varav 73% utgörs av företag utan anställda.8 Utländskt ägande av företag i våra respektive länder Norge är det land som äger flest utländska företag i Sverige. 2012 fanns 2 241 norskt ägda i Sverige vilket är mer än en fördubbling på 11 år då det bara fanns 1 019 norskägda företag i Sverige 2001. 2012 fanns det i Sverige totalt 14 069 utlandsägda företag och Norge toppar som sagt den listan med dryga 16% av ägandet. På andra plats kommer Danmark (1 340 företag) och på tredje plats USA (1323).9 Även om Norge toppar listan av utlandskontrollerade företag i Sverige så ligger de först på fjärde plats när det kommer till antal anställda i utländska företag i Sverige 2012. Först på den listan ligger USA med 71 904 anställda, följt av Tyskland och Finland med 71 758 respektive 61 341 anställda. Sedan kommer Norge med 56 686 anställda.10 Merparten av de anställda i norskkontrollerade bolag arbetar inom tjänstesektorn (68%) följt av tillverkningsindustrin (23%) och övriga branscher (9%). 4 Små bedrifter – store verdier, sidan 8 (2012) 5 http://www.regionfakta.com/Varmlands-lan/Naringsliv/Branschstruktur/ [2014-05-07] 6 http://www.regionfakta.com/Vastra-Gotalands-lan/Naringsliv/Branschstruktur/ [2014-05-07] 7 http://www.regionfakta.com/Vastra-Gotalands-lan/Naringsliv/Arbetsstallen-efter-antal-anstallda/ [2014-05-07] 8 http://www.regionfakta.com/Varmlands-lan/Naringsliv/Arbetsstallen-efter-antal-anstallda/ [2014-05-07] 9 Norska Företag i Sverige och Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (2012) 10 Utländska företag 2012, Tillväxtanalys (2013) 8 Norska företag i Västra Götaland 2011 fanns 885 stycken norskägda företag i Västra Götaland vilka tillsammans hade 11 100 personer anställda. Detta är en markant ökning med 87 respektive 46 % under perioden 2001-2011. Merparten av de norskkontrollerade företagen i Västra Götaland är lokaliserade i och omkring Göteborg, följt av Bohuslän. Ser man till kommunstorlek i proportion till antal utländska företag och arbetsplatser är det Strömstads kommun som särskilt utmärker sig då nästan en av tio där är anställd av ett norskkontrollerat företag.11 Norska företag i Värmland 2011 var Värmland det län i Sverige med högst andel anställda i norskkontrollerade företag i Sverige. Svenska etableringar i Norge Hela 749 svenska koncerner hade norska etableringar 2011, vilket utgör 31 % av svenska koncerners utlands etablerade dotterbolag. Tjänstesektorn dominerade även här.12 Norsk statistik kompletterar bilden med att det 2011 fanns 1 752 svenskkontrollerade företag i Norge, dessa sysselsatte då över 64 000 personer. Sverige är det land med flest utlandskontrollerade företag i Norge, följt av Danmark och Storbritannien.13 11 Norska Företag i Sverige och Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (2012) 12 Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet 2011, Tillväxtanalys 13 http://www.ssb.no/virksomheter-foretak-og-regnskap/statistikker/utfono [2014-05-08] 9 Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge – fokus Västra Götaland Sommaren 2012 skickades det ut 7 727 enkäter till medlemmarna i Företagarna Västra Götaland, 718 s venska företag svarade, svarandelen blir 9,3 %. Huvuddelen av de svarande var SME-företag med 1-9 anställda, följda av enmansföretag. De svarande företagen var jämt fördelade mellan Västra Götalands olika urbana och rurala segment: storstad, småstad och landsbygd. Även köns- och ålders fördelning av de svarande företagen är representativ för SME-företag i Västra Götaland. Bor du i... AndelKön Andel Storstad 29 % Man 76 % Mindre stad 39 % Kvinna 24 % Landsbygd/glesbygd 32 % Hur många anställda har ditt företag? AndelÅlder Andel 0 anställda 17 % Upp till 39 år 12 % 1-9 anställda 60 % 40-49 år 28 % 10-25 anställda 14 % 50-59 år 33 % 26-49 anställda 4,5 % 60 år eller äldre 27 % Fler än 49 anställda 4,5 % De svarade företagen representerar fler än 10 branscher och de flesta inkomna svar kom från branscherna: Bransch Andel Tillverknings- och utvinningsindustri 16,0 % Handel 13,6 % Byggindustri 11,6 % Företagstjänster 9,6 % Informations- och kommunikationsföretag 7,4 % Energi och miljö 3,6 % Transportföretag 3,5 % Vård och omsorg 1,8 % Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,5 % Personliga och kulturella tjänster m.m. 1,5 % Fastighetsbolag 1,3 % Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,6 % Annat 22,4 % På frågan har ditt företag utländska kunder och leverantörer, svarade 66 % av företagen från Västra Götaland att de bedriver utlandshandel. Merparten bedriver en, globalt sätt, nära utrikeshandel med Norden och Övriga EU. På tredje plats kommer handeln med Asien ovanför handeln med Nordamerika som ligger på fjärdeplats. 10 Figur 1: Ni som har utländska aff ärer - Med vilka världsdelar driver du aff ärer med? 100 % Import 87 % 90 % 80 % Export 76 % 70 % 60 % 56 % 54 % 50 % 40 % 30 % 25 % 20 % 13 % 13 % 11 % 10 % 6% 6% Norden Övriga EU Nordamerika 2% 2% 1% 0 Sydamerika Afrika 6% Australien Asien Företag som inte handlar med utlandet För företag som inte har utländska kunder eller leverantörer uppger företagen att utlandshandel är krångligt (7 %) och de saknar information (7 %) men de flesta uppger att utlandshandel inte är aktuellt just nu (72 %). Figur 2: Ni som inte har utländska kunder eller leverantörer – Varför inte? 80 % 72 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 16 % 10 % 7% 7% Saknar information Krångligt 0 Inte aktuellt Annat Företag som inte har utländska kunder eller leverantörer, men som hade kunnat tänka sig utländska aff ärer, uppger bland annat följande orsaker till varför de inte gör utlandsaff ärer: – saknar nätverk och kontakter – saknar resurser – har inte fått förfrågan från utländsk kund/leverantör – vet inte hur man marknadsför, saknar information- och rådgivning 11 Företag som handlar med utlandet 66% av de företag i Västra Götaland som svarade på enkäten angav att de gjorde aff ärer med utlandet. Av dem så gör 69% aff ärer med Norge: 53% sysslar med export, 5% import och 11% gör både import och export. Figur 3: Ni som har utländska aff ärer – Gör ditt företag aff ärer med Norge? 69% 60 % 53 % 50 % 40 % 31 % 30 % 20 % 11 % 10 % 5% 0 Ja, importerar Ja, exporterar Nej Ja, både importerar och exporterar Av de företag som gör utlandsaff ärer och som har en bestämd uppfattning om hur lätt eller komplicerat det är att göra aff ärer med utlandet så svarade 33% att de tycker det är mycket komplicerat eller komplicerat att göra aff ärer med Norge, 43% av företagen tycker att det är mycket lätt eller lätt. 24% väger mellan att det både kan vara lätt och krångligt. Det som figur 4 visar är att det generellt ses som enklare att göra aff ärer med Danmark och Finland framför Norge och Island. Detta stärker bilden av att handel inom EU:s gränser och tullunion är enklare att bedriva än handel utanför EU. Figur 4: Ni som har utländska aff ärer – Hur lätt uppfattar du att det är att göra aff ärer med de olika nordiska länderna? (Exklusive ”Vet ej”: D.v.s. de respondenter som har kunnat ta ställning till frågan) 60 % 1 = Mycket komplicerat 2 50 % 3 4 43 % 41 % 5 = Mycket lätt 40 % 32% 30 % 28% 27 % 24 % 24% 20 % 17 % 15 % 18% 22% 22% 19 % 17 % 15% 13% 10 % 10 % 5% 5% 3% 0 Danmark Norge Finland Island De tre största gränshinder som företag upplever är tull & moms, regelverk/standarder och informationsbrist. Detta korrelerar väl med Kommerskollegiums rapport ”Sveriges handel med Norge – grannhandel med förhinder?” (2013) som även den slår fast att tullprocedurer, tullar, momsregler, nationella tekniska regelverk är bland de vanligaste hindren svenska företag möter när de gör aff ärer med Norge. Den rapporten slår 12 även fast att många av handelshindren ofta förstoras av att det finns en upplevd förväntansbild av att handel med Norge borde vara lika enkelt, eller till och med enklare än handel med exempelvis Danmark. Rätt information ses som en nyckel för att ge företagen både rätt kunskap och rätt förväntningar för att på så vis undvika en del av handelshindren14. Figur 5: Ni som har utländska kunder – Vilka av följande alternativ upplever du som gränshinder för ditt företag i handeln med Norge? 80 % 68 % 70 % 60 % 50 % 41 % 40 % 30 % 23 % 20 % 10 % 10 % 9% 9% 5% 0 Informationsbrist Regelverk / standarder Tull och moms Språk Kultur Infrastruktur Annat En fjärdedel av företagen i Västra Götaland uppger att de har kommit i kontakt med gränshinder som har försvårat deras förutsättningar att göra aff ärer mot Norge. När företagarna i Västra Götaland fått svara på vilka direkta gränshinder de kommit i kontakt med som försvårat deras förutsättningar att göra utlandsaff ärer med Norge så svarar de bland annat: • Momsregler • Tull och tullprocedurer • Regelverk • Tidskrävande och krånglig byråkrati • Långa leveranstider och dyra frakter • Brist på samlad och lättillgänglig information • Transport av varor, utrustning och verktyg fram och tillbaks över gränsen En stor del av företagen i Västra Götaland anger att gränshinder har påverkan på deras verksamhet, 8% uppger att hinder påverkar mycket men 71% tycker att gränshinder påverkar till viss del eller lite. Motsvarande bedömer 14% bedömer att gränsproblematiken påverkar deras kunder och leverantörer mycket, 42% företagen att gränshinder påverkar lite medan 21 % tycker att de påverkar inget alls. Rådgivningstjänst för näringslivet Frågan ställdes till de företag som har utländska kunder att ange inom vilka områden de skulle värdesätta rådgivning. Företagen fick möjligheten att välja mer än ett område och flera kryssade i ett flertal alternativ. 76% av företagen i Västra Götaland önskade rådgivning i export- och importfrågor, 45% önskar rådgivning i lagar, avtal och regel och 31% i tjänsteutövning. 29% värdesätter rådgivning i skatt- & försäkring, 25% i företagsetablering och 19 % inom anställningsförhållanden. 14 ”Sveriges handel med Norge – grannhandel med förhinder?” Kommerskollegium (2013) 13 Figur 6: Ni som har utländska aff ärer - inom vilka områden skulle ni värdesätta rådgivning? 80 % 76 % 70 % 60 % 50 % 45 % 40 % 31 % 30 % 29% 25 % 19 % 20 % 10 % 3% 0 Export & import Företagsetablering Tjänsteutövning Skatt & försäkring Anställningsförhållande Lagar, avtal & regler Annat Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte Företagen ombads dela med sig av sina egna tankar och idéer beträffande möjligheter att öka aff ärsutbytet mellan Sverige och Norge. Nedan ses en summering av några av de synpunkter som lämnades in. Friare handel Utöka den fria marknaden och tullunionen så att den även inkluderar Norge. Förenkla momsregler och underlätta tullprocedurer. Samarbete, nätverk och marknadsföring Ett utökat samarbete, exempelvis genom en samverkansorganisation mellan Västsverige och Oslo. Många företag upplever att det är svårt att på egen hand finna kontakter för nya kunder och leverantörer. Även nätverkande för erfarenhetsutbyte nämns av flera, inte minst för att få stöd när det går fel eller för att få information om hur andra bemött olika problem eller undvikit fallgropar. Samlad information Det borde finnas en informationstjänst dit företag kan vända sig både via telefon och via webb för att få tillgång till samlad och korrekt information. Regelverken finns beskrivna hos olika myndigheter och det är besvärligt och tidskrävande att få en samlad bild, speciellt när även information från norska myndigheter behövs samlas in. Mallar, grundläggande checklistor och direkta kontaktuppgifter till rätt tjänstemän (undvika att bli runt slussad telefonväxlar) på de olika myndigheterna kommer upp som förslag på enkla verktyg som kan underlätta i processen att handla med Norge. 14 Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge – fokus Värmland och Västra Götaland Under våren 2013 skickades det ut 800 enkäter till medlemmarna i Företagarna i Värmland, 135 företag svarade, svarandelen blir 16,9%. Huvuddelen av de svarande var SME-företag med 1-9 anställda, följda av SME-företag med 10-25 anställda och enmansföretag. Köns- och åldersfördelning av de svarande företagen följer samma mönster som i Västra Götaland, dock med en mindre andel under 40 år. Kön Västra Götaland Värmland Andel Antal AndelAntal Man 75,6% 287 77,8%105 Kvinna 24,4% 89 22,2%30 Ålder Västra Götaland Värmland Andel Antal AndelAntal Upp till 39 år 12,4% 43 5,2% 7 40-49 år 28,0% 102 32,8% 44 50-59 år 32,6% 120 32,8% 44 60 år eller äldre 27,0% 111 29,1% 39 Bor du i… Västra Götaland Värmland Andel Antal AndelAntal Storstad 29,1% 107 54,8%74 Mindre stad 39,1% 24,4% Landsbygd/glesbygd 31,8% 119 20,7%28 Hur många anställda har ditt företag? Västra Götaland Värmland Andel Antal AndelAntal 0 anställda 17,3% 68 13,3% 18 1-9 anställda 59,9% 220 65,2% 88 10-25 anställda 13,9% 55 14,8% 20 26-49 anställda 4,5% 14 3,7% 5 Fler än 49 anställda 4,5% 19 3,0% 4 150 33 De svarande branscherna representerar fler än 10 branscher och fördelningen av svaren ses i tabellen nedan. Majoriteten av svaren kom från företag verksamma inom handel, företagstjänster, tillverkningsoch utvinningsindustrin och byggindustrin. Dessa fyra kategorier ligger även i toppen för svaren för Västra Götaland, om än i annan inbördesordning. 15 Bransch Västra Götaland Värmland Andel Antal Andel Antal Handel 13,7% 50 17,2% 23 Företagstjänster 9,6% 39 16,4% 22 Tillverknings- och utvinningsindustri 16,0% 68 14,2% 19 Byggindustri 11,6% 35 10,4% 14 Utbildning 3,3% 15 5,2% 7 Informations- och kommunikationsföretag 7,4% 26 4,5% 6 Energi och miljö 3,6% 18 2,2% 3 Transportföretag 3,5% 14 2,2% 3 Fastighetsbolag 1,3% 2 2,2% 3 Hotell och restaurang 2,2% 5 0,7% 1 Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,6% 4 0,7% 1 Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,5% 7 0,7% 1 Personliga och kulturella tjänster m.m. 1,5% 9 0,7% 1 Vård och omsorg 1,8% 7 0,0% 0 Annat 22,4% 77 22,4% 30 På frågan har ditt företag utländska kunder och leverantörer, svarade 60 % av företagen från Värmland att de bedriver utlandshandel. Majoriteten bedriver en, internationellt sätt, nära handel med Norden och övriga EU som handelspartners. I stort följer företagen i Värmland samma mönster som företagen i Västra Götaland. Figur 7: Ni som har utländska aff ärer - Med vilka världsdelar driver du aff ärer med? Västra Götaland 100 % 90 % Export 87 % 80 % Import 76 % 70 % 60 % 54 % 56 % 50 % 40 % 30 % 25 % 20 % 11 % 10 % 13 % 13 % 6% 6% 1% 0 Norden Övriga EU Nordamerika Sydamerika 2% Afrika 16 6% 2% Australien Asien Värmland 100 % 90 % Export Import 84 % 80 % 67 % 70 % 61 % 60 % 51 % 50 % 40 % 30 % 24 % 20 % 24 % 15 % 13 % 10 % 5% 0 Norden Övriga EU Nordamerika 6% 2% Sydamerika 2% Afrika 2% 0% Australien Asien Företag som inte handlar med utlandet För företag som inte har utländska kunder eller leverantörer uppger företagen att utlandshandel är krångligt (4%) och att de saknar information (6 %), men de flesta uppger att utlandshandel inte är aktuellt just nu (78%). Som Figur 8 visar har Västra Götaland och Värmland samma svarsmönster. Av de som svarar att de inte har utlandshandel så uppger 20% av företagarna i Värmland att de kan tänka sig eller planerar att inleda utländska aff ärer, motsvarande siffra för Västra Götaland är 29%. Figur 8: Ni som inte har utländska kunder eller leverantörer – Varför inte? 90 % Västra Götaland 78 % 80 % Värmland 72 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 16 % 7% 10 % 6% 7% 12 % 4% 0 Inte aktuellt Saknar information Krångligt Annat Företag som handlar med utlandet 60% av de företag som svarade på enkäten angav att de gjorde aff ärer med utlandet. Av dem så gör 74% aff ärer med Norge, 58% sysslar med export, 3% import och 13% gör både import och export. Även här följer Värmland och Västra Götaland samma mönster. 17 Figur 9: Ni som har utländska aff ärer – Gör ditt företag aff ärer med Norge? Av de företag som gör utlandsaff ärer i Värmland svarade 37% av företagen att de tycker att det är mycket lätt eller lätt att göra aff ärer med Norge. I motsats till Västra Götaland (15%) tycker bara 6% att det är mycket komplicerat. Värmland har dock en högre andel, 58%, som tycker det är krångligt eller svårt att göra handel med grannlandet än vad Västra Götaland har (42%). Kollar man på nordisk nivå så upplever även värmländska företag att det är enklare att göra aff ärer med Finland och Danmark som befinner sig inom EU:s tullunion än det är att göra aff ärer med Norge. Det som bryter mönstret är Island, vilket kan förklaras med att bara 8% av de svarande hade en bestämd uppfattning om hur komplicerat det är att göra aff ärer med Island. Jämför man den siffran med Norge så hade 84% en bestämd uppfattning. Figur 10: Ni som har utländska aff ärer – Hur lätt uppfattar du att det är att göra aff ärer med de olika nordiska länderna? Exklusive ”Vet ej”: D.v.s. de respondenter som har kunnat ta ställning till frågan Västra Götaland 60 % 1 = Mycket komplicerat 2 50 % 3 4 43 % 41 % 5 = Mycket lätt 40 % 32% 30 % 28% 27 % 24 % 24 % 20 % 17 % 18 % 22% 22 % 19 % 17 % 15 % 15 % 13% 10 % 10 % 5% 3% 5% 0 Danmark Norge Finland 18 Island Värmland 60 % 1 = Mycket komplicerat 2 48 % 50 % 3 47 % 4 40% 40 % 5 = Mycket lätt 29% 29 % 30 % 23 % 23 % 20 % 20% 20 % 18 % 17 % 13% 11 % 10 % 0 40 % 6% 13% 4% 0% 0% 0% Danmark Norge Finland Island De tre största gränshinder som företag i Värmland upplever är samma som för Västra Götaland: tull & moms, regelverk/standarder och informationsbrist. Detta styrker alltså även det Kommerskollegiums undersökning ”Sveriges handel med Norge – grannhandel med förhinder?” över vad svenska företag upplever som gränshinder. Figur 11: Ni som har utländska kunder - Vilka av följande alternativ upplever du som gränshinder för ditt företag i handeln med Norge? 80 % Västra Götaland Värmland 68 % 70 % 61 % 60 % 53 % 50 % 41 % 40 % 29 % 30 % 23 % 20 % 10 % 10 % 5% 8% 9% 8% 9% 12 % 0% 0 Informationsbrist Regelverk / standarder Tull och moms Språk Kultur Infrastruktur Annat En fjärdedel av företagen i Värmland uppger att de har kommit i kontakt med direkta gränshinder som har försvårat deras förutsättningar att göra aff ärer mot Norge. Lika många uppger att de inte vet om de har kommit i kontakt med något hinder som har försvarat deras aff ärer med Norge. Även här är mönstret för Värmland och Västra Götaland överensstämmande. I en rapport utgiven av Region Värmlands ”Relationen Sverige-Norge och Värmlands roll” undersöks även där det Värmländska näringslivet attityder till att göra aff ärer med Norge, i den rapporten uppger 48% av de svarande företagen (totalt 300) att det finns hinder för att etablera sig i Norge. Liksom i Gränshinder för näringslivets undersökning och Kommerskollegiums rapport så är tull och skatt det i särklass största handelshindret15. 15 ”Relationen Sverige – Norge och Värmlands roll” Rapport nr 14, Region Värmland (2013) 19 När företagarna i Värmland har fått svara på vilka direkta gränshinder de kommit i kontakt med som försvårat deras förutsättningar att göra utlandsaff ärer med Norge så svarade de bland annat: • Moms, tull och skatteregler • Regelverk och olika standarder • Passera tull med servicebil och verktyg • Komplicerad administration • Långa leveranstider • Norsk kund måste själv betala tull för vara från svenskt bolag – för att förenkla för kund får bolaget öppna firma även i Norge 14% av företagen i Värmland uppger att gränshinder påverkar deras verksamhet mycket och 68% tycker att gränshinder påverkar till viss del eller lite. Motsvarande bedömer 15% av företagen att gränshinder påverkar deras kunder och leverantörer mycket, 41% lite och 17% inget alls medan 27% inte har någon uppfattning. Rådgivningstjänst för näringslivet 54% av företagen i Värmland uppger att det skulle vara värdefullt med en informationstjänst som kunde underlätta handeln med Norge. 14% svarar att det inte skulle värdefullt. Både företagen i Värmland och Västra Götaland är positiva till en utökad informationstjänst för näringslivet. Figur 12: Ni som har utländska aff ärer – Skulle det vara värdefullt för er med en informationstjänst för att underlätta/öka handeln med Norge? 60 % Västra Götaland 54 % Värmland 50 % 40 % 41 % 33% 30 % 32% 27 % 20 % 14 % 10 % 0 Ja Vet ej Nej Frågan ställdes till de företag som har utländska kunder att ange inom vilka områden de skulle värdesätta rådgivning. Företagen fick möjligheten att välja mer än ett område och flera kryssade i ett flertal alternativ. 65% av företagen i Värmland önskade rådgivning i export- och importfrågor, 59% önskar rådgivning i lagar, avtal och regler och 46% värdesätter rådgivning i skatt- & försäkring. 43% i tjänsteutövning, 22% inom anställningsförhållanden och 19% i företagsetablering. 20 Figur 13: Ni som har utländska aff ärer – inom vilka områden skulle ni värdesätta rådgivning? 80 % 70 % 76 % Västra Götaland Värmland 65 % 59 % 60 % 50 % 46 % 43 % 45 % 40 % 31 % 30 % 29 % 25 % 22% 19 % 20 % 19 % 10 % 3% 5% 0 Export och import Företagsetablering Tjänsteutövning Skatt och försäkring Anställningsförhållanden Lagar, avtal och regler Annat Företagen i Värmland ombads dela med sig av sina egna tankar och idéer beträffande möjligheter att öka aff ärsutbytet mellan Sverige och Norge. Nedan ses en summering av några av de synpunkter som kom in. Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte Friare handel Utöka den fria marknaden och tullunionen så att den även inkluderar Norge. Förenkla momsregler och underlätta tullprocedurer. Samlad information Det borde finnas en informationstjänst dit företag kan vända sig både via telefon och via webb för att få tillgång till expert hjälp och samlad korrekt information. Regelverken finns beskrivna hos olika myndigheter och det är besvärligt och tidskrävande att få en samlad bild. Enklare administration Tullhantering mycket kostsam. Och bland annat ett enkelt sätt att få tillbaks utförselpapper tas upp som ett område där det önskas förenkling. Även digital tullklarering efterfrågas som är oberoende av vart gränsen passeras. Samarbete, nätverk och marknadsföring Många företag upplever att det är svårt att på egen hand finna kontakter för nya kunder och leverantörer. Ett marknadsföringscentra eller digitalt forum/media nämns som exempel på önskade matchmaking aktiviteter. Även i Region Värmlands rapport ”Relationen Sverige-Norge och Värmlands roll” uppkommer synpunkten från näringslivet i Värmland att hjälp med kontakter och tillgång till nätverk skulle underlätta för dem att göra aff ärer med Norge16. 16 ”Relationen Sverige – Norge och Värmlands roll” Rapport nr 14, Region Värmland (2013) 21 Gränshinder för näringslivet mellan Sverige och Norge – fokus Norge Goda grannar som tjänar på varandra Norge är som nämnt Sveriges största exportmarknad. I Norges handelsstatistik för 2012 framgår det motsvarande att Sverige är Norges största handelspartner när det kommer till import, följt närmast av Tyskland och Kina, se Figur 14. Ser man till Norges totala export så kommer Sverige först på fjärdeplats efter Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Men då får det vara med i bilden att detta räknar in exporten för petroleumbranschen med råolja, naturgas, kondensat, oljeplattformar och skepp. Plockas dessa produkter bort ur statistiken och man endast kollar på den så kallade ”fastlandsexporten”, det vill säga ej ovanstående produkter, så är Sverige plötsligt Norges största marknad även när det kommer till export. Att Norge och Sverige är viktiga handelspartners för varandra är alltså ställt utan all tvekan. En välfungerande handel över nationsgränserna med få gränshinder är följaktligen oerhört viktigt ur en nationalekonomisk synpunkt, likväl som ur ett regionalt och lokalt näringslivsperspektiv. Som nämnt tidigare har Sverige och Norge ett av världens mest funktionella tullsamarbeten, men då handelsvolymen är så hög kan även små gränshinder få stora konsekvenser. Figur 14: Norges Export 201217 313 Nasjonalregnskap og utenrikshandel Andel av Norges totale import og eksport av varer 2012. Prosent Total import Total eksport 15 30 25 20 10 15 10 5 5 0 0 d e ig er Sv n kla s Ty a Kin r ma ia k n Da n tan ri b or St d A US n r la e d Ne Fr r nk a ike da n le Po a an C St nia an rit b or er d Ne d lan d e lan sk Ty ig er Sv Import utenom skip og oljeplattformer Fr kr an ike A US ar nm Da k a lgi Be ea or r-K Sø lia Ita Fastlandseksport 15 15 10 10 5 5 0 0 d e ig er Sv s Ty n kla a Kin r ma ia k n Da St b or ri n tan A US ike kr d e n r la d Ne Fr an a Ca d na n e le Po ig er Sv 17 ”Statistisk årsbok 2013” Statistisk Sentralbyrå (2013) 22 er d Ne d lan A US St nia an rit b or d lan sk Ty ar nm Da k Fr kr an ike a Kin ea or r-K Sø a lgi Be Geografiskt koncentrerade handelsflöden Norge och Sverige har en lång landsgräns men den landgående godstransporten mellan länderna är i hög grad koncentrerad till Östfold, och då främst genom de två Europavägarna E6 och E18 där över 75% av Norges totala landgående import och export förs över gränsen. E6 kopplar samman Östfold med Västra Götaland medan E18 kopplar samman Östfold med Värmland. Det är på väg E6 som Norges absolut största koncentrerade godsflödet finns med cirka 50% av Norges totala landgående import/export, E18 står för cirka 25%.18 Gränshinder för näringslivets undersökning i Norge Under våren 2013 skickades 2500 enkäter ut till medlemmarna i Bedriftforbundet, 455 norska företag svarade, svarsandelen blir 18%. Huvuddelen av de svarande var män, vilket även var Inom cirkeln sker mer än 75% av Norges totala fallet i Västra Götaland och Värmland. Även åldersfördelningen landgående export och import korrelerar ungefärligt med svaren från Västra Götaland och Värmland. Däremot skiljer sig företagsstrukturen sig något mellan Norge och de svenska regionerna i undersökningen. I Norge består företagsstrukturen huvudsakligen av företag med 1-9 anställda (81%). Detta följs sedan av företag med 10-25 anställda. Antal enmansföretag (med noll anställda) av de svarande företagen är bara 2% vilket är väsentligt färre en de i Västra Götaland och Värmland (17,3% respektive 13,3%). Kön Andel Man 84 % Kvinna 16 % Ålder Andel Upp till 39 år 10 % 40-49 år 23 % 50-59 år 38 % 60 år eller äldre 29 % Hur många anställda har ditt företag Andel 0 anställda 2% 1-9 anställda 81% 10-25 anställda 14% 26-49 anställda 2% Fler än 49 anställda 1% 18 http://www.ostfoldanalyse.no/infrastruktur (2013-10-08) 23 På frågan har ditt företag utländska kunder och leverantörer, svarade 62% av företagen från Norge att de bedriver utlandshandel. Norden och andra länder i Europa är huvudsakliga handelspartners, precis som för företagen i Västra Götaland och Värmland. Sedan kommer Asien och Nordamerika, främst via import men även med en viss del export. Figur 15: Ni som har utländska aff ärer – Med vilka världsdelar driver du aff ärer med? 70 % 60 % 67 % Norden Andre land i Europa Nord-Amerika 56 % Sør-Amerika 50 % Afrika Australia 40 % Asia 29 % 30 % 20 % 25 % 23 % 16% 10 % 6% 2% 2% 3% 2% 4% 6% 3% 0 Import Eksport Företag som inte handlar med utlandet För företag som inte har utländska kunder eller leverantörer uppger företagen att utlandshandel är krångligt (9%) och de saknar information (4%) men de flesta uppger att utlandshandel inte är aktuellt just nu (75%). Detta kan vara för att de bedriver verksamheter med lokal karaktär eller för att företaget inte är i en expansiv fas mot utlandet. Figur 16: Hvorfor har ikke din bedrift internasjonale kunder? Annet 12 % Vanskelig 9% Savner informasjon 4% Ikke nødvändig 75 % 24 Företag som handlar med utlandet Av de företag i Norge som svarat att de gör utländska aff ärer så gör 65% aff ärer med Sverige, 13% sysslar med export, 40% import och 14% gör både import och export. Figur 17: Ni som har utländska aff ärer – Driver din bedrift handel med Sverige? 40 % 40 % 37% 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 13 % 14 % 10 % 5% 0 Ja, importerer Ja, eksporterer Ja, importerer og eksporterer Nei De tre största gränshinder som företag upplever är tull & moms, regelverk/standarder, annat alternativ och informationsbrist. Även här är mönstret lika mellan företagen i Norge och företagen i Västra Götaland och Värmland. Det som skiljer är att norska företagen noterat ”Annat” på tredjeplatsen för gränshinder. Inom ”annat” ryms en variation av olika svar från de norska företagen, exempelvis höga fraktkostnader och långa transporttider. Figur 18: Ni som har utländska kunder – Hvilke av alternativene under opplever du og din bedrift som et hinder for å drive handel med Sverige? 60 % 51 % 50 % 40 % 30 % 24 % 20 % 18 % 12 % 10 % 8% 3% 1% 0 Informasjonssvikt Regelverk / standarder Tull og moms Språk Kultur 25 Infrastruktur Annet En femtedel av företagen i Norge uppger att de har kommit i direkt kontakt med gränshinder som har försvårat deras förutsättningar att göra aff ärer mot Sverige. Ett företag kommenterar att ”er en del varer man bare må la være å ta inn pga tollbarierrer”. Som andra exempel nämns: • Krånglig byråkrati • Höga tullkostnader vilka förhindrar ”småordrar”. Tullavgifter kan ofta vara lika dyra som själva varufrakten. • Tidskrävande tullhantering, tullhantering tar lång tid och vissa papper önskar företagen kunna fylla i själva, importdokument exempelvis. • Transport av underhållsmaskiner och verktyg över gränsen • Frakt, både dyrt och omständligt. En stor del av företagen i Norge anger att gränshinder har påverkan på deras verksamhet, 7% uppger att hinder påverkar mycket och 65% tycker att gränshinder påverkar till viss del eller lite. Figur 19: I hvor stor grad påvirkes din bedrift/organisasjon av byråkrati/regelverk og andre hindringer ved handel med andre bedrifter i Sverige? Mye 7% Vet ikke 2% Ingen ting 25 % Till en viss grad 31 % Lite 34 % När det kommer till hur gränshinder påverkar deras kunder eller leverantörer bedömer 13% av företagen i Norge att gränsproblematiken påverkar mycket, 42% att det påverkar lite medan bara 16% anser att det påverkar deras kunder och leverantörer inget alls. 26 Figur 20: I hvilken grad tror du at dine kunder og leverandører rammes av byråkrati/regelverk eller andre hindringer ved handel med andre bedrifter i Sverige? Ingen ting 16% Vet ikke 29 % Lite 42 % Mye 13 % Rådgivningstjänst för näringslivet 51% av företagen i Norge uppger att det skulle vara värdefullt med en informationstjänst som kunde underlätta handeln med Sverige. 18% svarar att det inte skulle värdefullt. Frågan ställdes till de företag som har utländska kunder att ange inom vilka områden de skulle värdesätta rådgivning. Företagen fick möjligheten att välja mer än ett område och flera kryssade i ett flertal alternativ. 52% av företagen i Norge önskade rådgivning i eksport og import, 40% värdesätter rådgivning i skatt og avgifter och 30% önskar rådgivning i avtaler och regler. 20% inom lover, 19% inom ansettelseforhold, 11% inom bedriftetablering och 6% inom tjenestesektor. Figur 21: Kryss av på de områdene du mener det trengs ekstra informasjon eller rådgivning 60 % 52 % 50 % 40 % 40 % 30 % 30 % 19 % 20 % 20 % 11 % 10 % 6% 6% 0 Eksport og import Bedriftsetablering Tjenestesektor Skatt og avgifter Ansettelseforhold 27 Lover Avtaler og regler Annet Företagens tankar om ett förbättrat handelsutbyte Företagen i Norge ombads lämna övriga kommentarer om handeln mellan Norge och Sverige. Följande synpunkter om problem och behov framfördes. Samlad information Många företag upplever att det är komplicerat att finna rätt information. Exempel som nämns av företagen i Norge är momsfrågor. Momsfrågorna är komplicerade och det är svårt att få svar från skatteetaten. Samma fråga till olika personer på skatteetaten kan också ge olika svar, dessutom kan det ta lång tid att få svar. Även arbetsmiljö och andra skattefrågor nämns, många företag har höga krav på dokumentation och kunskap hos företagen om arbetsmiljöfrågor och skatter, vilket upplevs som komplicerat. Även avtal med utlandet angående garantier är ett problem där importören ofta sitter som ”Svartepetter” på grund av kontrakt med leverantörerna. Samarbete, nätverk och marknadsföring Många företag upplever att det är svårt att på egen hand finna kontakter för nya kunder och leverantörer. 28 Slutsats Syftet med undersökningen var att kartlägga små- och medelstora företags åsikter och attityder kring handel mellan Sverige och Norge. Undersökningen genomfördes i de tre områdena under sommaren 2012 (Västra Götaland) och våren 2013 (Värmland och Norge). Undersökningen är tänkt att skapa en bild av näringslivets utmaningar vid gränsöverskridande handel mellan Sverige och Norge. Det viktiga var att fånga upp behov och påvisa de generella tendenser om hur näringslivet resonerar kring gränshandel. Den första slutsatsen att lyfta är att näringslivet i Norge, Västra Götaland och Värmland upplever de största gränshindren inom samma områden: tull & moms, olikheter i regelverk & standarder samt brist på, eller svårtydd, information. När företagen sedan frågades inom vilka områden de ville ha rådgivning så svarade näringslivet i Norge, Västra Götaland och Värmland att export och import är det område där det är störst behov. Eftersom Sverige och Norge kan sägas vara varandras viktigaste marknader är import- och exportfrågorna viktiga då även små hinder kan få stora konsekvenser. De efterlyser även ganska samstämmigt rådgivning inom ”Lagar, avtal och regler”, ”Skatt och avgifter”, ”Tjänsteutövning” och ”Företagsetablering”. Över 90 % av de som har svarat på undersökningarna är småföretag med upp till 25 anställda. Vilket skulle kunna tolkas som att det är dessa företag som upplever at det är krångligt och svårt att handla med grannlandet. Av de svarande företagen gör över 60% affärer med utlandet, och en stor andel av dem angav att de gjorde affärer med Sverige alternativt Norge. Av de svenska företag som gör affärer med de olika nordiska länderna ses generellt affärer med Norge som mer komplicerade än när de gör affärer med Danmark, och Finland som då befinner sig inom EU:s tullgräns. Ser man till det utländska ägandet av företag i Sverige och Norge blir det även där tydligt hur viktiga länderna är för varandra. Norge är det land som äger flest utländska företag i Sverige, likaså är Sverige det land med flest utlandskontrollerade företag i Norge. 29 Tänkte ha en ren säljare i Norge men insåg snabbt att med tull och moms, där kunden får en faktura från mig och sedan ytterligare fakturor från tullverket … inte gynnade affärerna. Strul med tull och transporter. Ingen kan gi et ordentlig svar på mva og tilatelser til utplassering av underholdningsmaskiner i Sverige. Vi utför installationstjänster och det är ett stort problem att ta med verktyg in i Norge. Tilbakeføring av moms på mindre utgifter som messedeltakelse, seminarer, opphold og slikt, koster ofte mer enn momsen! 12 13 Saxat ur undersökningarna Hvorfor kan vi ikke fylle ut importdokumenter selv!!?? Det största problemet är vår risk att bli drabbade av införselavgifter om mottagaren inte betalar Norge! Katastrofregel. Vårt koncept kräver 24timmarsservice, framme nästa dag. Till Norge tar det minst 3 dagar med tjockt brev … Alltså faller hela affärsidén! Meget store kostnader for fortolling, gjør det umulig å kjøpe småordrer. Mva.-spørsmålene er for kompliserte, og det er vanskelig å få svar fra Skatteetaten. Samme spørsmål til ulike personer i Skatteetaten kan også gi ulike svar. Og når vi og vår kunde i Norge går sammen om å stille spørsmål til Skatteetaten, tar det 5-6 uker før de i det hele tatt tar i saken. Ikke bra! Om projektet ”Gränshinder för näringslivet” ”Gränshinder för Näringslivet” är ett projekt som verkar för att få bort så många gränshinder som möjligt mellan Sverige och Norge, för att på så vis underlätta för affärer och människor. Målet är att stimulera utveckling och tillväxt i gränsregionen Oslo-Göteborg samt Karlstad-Oslo. Projektet drivs av Fyrbodals kommunalförbund/Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland samt Østfold fylkeskommune och sträcker sig fram till halvårsskiftet 2014. Finansiärer är Interreg Sverige-Norge, Nordic Innovation och 20-talet andra samarbetspartner. Fyrbodals kommunalförbund • SE-451 18 • UDDEVALLA, SVERIGE • annika.daisley@fyrbodal.se • Tel +46(0)522-44 08 43
© Copyright 2024