1. No category

A lum n it i d n i n gen
− En specialutgåva av ipikuré
nr 5 2010/2011
Fokus:
Innovation &
entreprenörskap
A l um n i t i d n i n g e n
Hej
Tidningen du just nu håller i har
arbetats fram ideellt av en grupp studenter från alla årskurser men med ett
gemensamt fokus på er I-alumner. Jag
kan säga att det är och kommer nog
alltid vara en utmaning att ta fram en
tidning för en så bred målgrupp, för
även om ni har mycket gemensamt
ser era liv väldigt annorlunda ut. En
är produktionstekniker, en annan
forskningsledare, en bor i Täby, en
annan i Kuala Lumpur, en är nybliven
pappa och en annan ser fram emot
barnbarn. Det finns alla typer i det
nätverk av I-alumner från Linköping
som sträcker sig över hela världen.
Jag hoppas trots detta att ni alla ska
hitta intressanta artiklar bland dem
vi tagit fram till årets nummer som
handlar om allt från entreprenörskap
till volentärarbete. Ni kan läsa om Isektionens kärnvärden som vi bygger
vårt arbete inom sektionen kring. Ett
av dem är samhörighet, att verka för
att medlemmarna genom gemenskap
och samhörighet känner en I-anda
som bibehålls även efter studietiden.
Jag hoppas att ni alla känner att oavsett om ni gick ut för två år sedan eller
30 år sedan så är ni alltid I-are.
Jag vill också passa på att tacka alla
som bidragit till denna tidning. Dels
studenterna i redaktionen men framförallt de alumner som skrivit och
bidragit till texter och på andra sätt
stöttat oss. Utan er hade det aldrig
gått.
I detta nummer:
Fokus: Innovation och entreprenörskap
11 - Venture and win, tre I-are startade Linkura.
12 - Göran Felldins syn på innovation och entreprenörskap.
14 - Agricam, från konsultdröm till entreprenör.
15 - Innovationsforskning.
Reportage
5 - Alumn utomlands.
8 - Grubbström.
18 - Björn Blomberg.
I-sektionen
3 - Stuck in the middle,
om AlumnU:s verksamhet.
10 - Vad en I-are är.
22 - Mentorskap.
27 - Volontärarbete.
Övrigt
28 - Finn en gammal vän.
4 - I-pubar.
LiU
26 - Förlorade profiler.
30 - Bologna och 3 + 2 på I.
6 - Framgångsfaktorer.
19 - Morgondagens
marknader.
24 - Placement Report.
Att annonsera:
Vill ert företag synas i nästa års Alumnitidning!?
Kontakta alumnitidningens redaktion,
alumnitidningen@island.liu.se.
Vi ser fram emot att höra er vad
ni tycker om årets tidning. Skicka
iväg dina åsikter, tips och idéer till
alumnitidningen@island.liu.se.
Det är era åsikter vi grundar tidningen
på och utan er input skulle årets tidning inte se ut som den gör.
Alumnitidningen ges ut en gång om året till I-sektionens alumner.
Årets upplaga trycktes i över 5300 exemplar.
Frida Östh,
Chefredaktör
Chefredaktör: Frida Östh, alumnitidningen@island.liu.se
Format: 215 x 280 mm
Tryckeri: Strokirk-Landströms AB
Framsida: iStockphoto.com
Formgivare: Christopher Nilsson, alumnitidningen@island.liu.se
Ansvarig utgivare: Joel Nygårds, info@island.liu.se
2
2 011
A lum n i t i dn i n g e n
I-sektionen
2011
Alumniverksamheten är...
Stuck in the Middle
text
bild
Hösten 2007 gick jag till ett informationsmöte i början på årskurs ett där Isektionens olika utskott presenterades. Jag
visste knappt vad en alumn var för något
men i03:an Carl Althin verkade så skön då
han stod och presenterade Alumniverksamheten att jag resonerade att det vore
kul att jobba med honom. Tre år senare
råkar jag stå i hans skor som ordförande
för Alumniutskottet (AlumnO). Det var
inte riktigt meningen.
Jag får sitta som AlumnO under ett
spännande skede där strategier formuleras
och implementeras. Sektionens verksamhet syftar åt att göra Industriell ekonomi
i Linköping till den attraktivaste tekniska
såväl som ekonomiska utbildningen i
Sverige. Därmed blir utbildningen, studentlivet och studenternas färdigheter så
attraktiva som möjligt för alla intressenter.
Då är frågan hur vi försvarar alumniverksamheten sedan år 2000 som har
gått under formuleringen, ”verksamhet
riktad mot alumner”. Var är studenterna
i sammanhanget? Man kan argumentera
för att det indirekt finns en koppling. En
verksamhet riktad mot alumner skapar
trivsel bland alumner, som får alumner
att prata väl om sin utbildning. Vilket
kan snappas upp av någon HR-avdelning
som får upp ögonen för I-linjen och därmed ökar efterfrågan på oss och gör oss
mer attraktiva. Problemet med en sådan
formulering är att den inte är kongruent
med vår övriga verksamhet – pilarna ska
hela tiden vara riktade mot studenterna.
Hittills, utan ett tydligt syfte eller strategi
har vi varit ”Stuck in the Middle”. Idag
lyder dock alumniverksamheten på sektionsnivå som, ”verksamhet riktad mot
studenter som drar nytta utav alumners
kunskap, erfarenheter och engagemang”.
En sådan omformulering har under detta
år mynnat ut i små och stora förändringar.
Detta möjliggjorde små saker som att helt
enkelt öppnade upp I-pubar för exjobbare
för att underlätta en kunskapsöverföring.
Det har även mynnat ut i större projekt
som Placement Reports - en kartläggning
av var alumnerna får sina första jobb och
beslutsvägen dit i syfte att ge nuvarande
studenter ett bättre beslutsunderlag under
sin studietid. Ett annat exempel är Success Stories där till exempel Swedfunds
VD och I-sektionens grundare, Björn
Blomberg, fyllde hela föreläsningssalen
C2 och höll i en inspirerande och utbildande föreläsning om tillväxtmarknader
och fattigdom i världen. Vi fortsätter
erbjuda alternativa karriärsvägar genom
föreläsningsserien, Vart leder I, och ser
till att studenterna under sina sista år på
I-linjen har ett bollplank och stöd i en Imentor och det är dessa områden vi vill
lägga krut på.
(Jaja, vi tar ändå fram en alumnitidning
åt er för att ni måste påminnas om att ni
inte är bortglömda och att ni fortfarande
kan bistå oss med nytta!)
Med det sagt har vi börjat bygga grunderna till en framtida alumniförening. En
förening som oberoende av sektionen driver frågor och arrangemang som tar tillvara på alumnernas intressen frikopplade
från sektionen. Ett samlat organ som har
stort inflytande på I-linjens utveckling för
ökad konkurrenskraft samt kan arrangera
vidareutbildningar och återträffar med
gamla kursare. Handelshögskolan i Stockholm driver sedan länge en sådan förening
och samlar alla alumner från Handels. På
sektionen ser vi stora möjligheter med en
sådan förening och studenter vill gärna
vara med i en framtida förening. Det
är ju dock lättare sagt än gjort att starta
upp detta. Det behövs firmatecknare, en
styrelse, en verksamhet, resurser…
Vi bygger grunden till en sådan verksamhet redan idag inom Alumniutskottet.
Till exempel genomfördes en mycket
uppskattad frukostföreläsning på World
Trade Center i Stockholm under slutet
av mars tillsammans med Mats Oretorp,
VD för Dell Sverige. Framöver hoppas
jag att, med hjälp av oss studenter som
projektledare, ni kommer få möjlighet att
anordna klass- och årskursåterträffar för
att få kontakt med era gamla klasskamrater igen. Kanske inte på Herrgårn’ om
ni är ovilliga att besöka oss i Linkan men
vi kan komma ut till er i Stockholm och
Göteborg där majoriteten befinner sig.
Vill du höra mer om våra tankar om en
alumniförening? Kontakta oss gärna!
Jag avslutar med några namntips till en
sådan förening som vi I-are föreslog under
vårens I-forum: ”Old-I-s but Gold-I-s”, ”Iare”, ”Illuminati”, ”Ilumni”, ”I i Tiden”,
”I-nsöad”, ”I-sekten” och ”cIrcus”.
Två av årets lyckade arrangemang. Till vänster:
frukostseminarium i Stockholm. Till höger: Kickoff för mentorskapsprogrammet.
Alu mnitidn in gen
3
I-pubar
text Viktor Dahl & Johan Lindh bild Viktor Dahl
I-pubar arrangeras ett par gånger om året och syftar till att ge Ialumner en chans att kunna träffa gamla kursare från Linköping,
för att vidka sitt personliga nätverk eller helt enkelt för att få en
trevlig afterwork. Läs nedan vad Johan Lindh skriver om I-pub
Göteborg.
I-pub Göteborg startades år 2004 av Darya Anisi och vi är idag 84
deltagare från I-linjen på LiTH. Jag uppskattar att vi är åtta personer
som återkommer på de flesta träffarna och sedan är det ett stort antal
personer som kommer någon gång ibland. Jag har träffat ungefär 60 av
84 personer sedan år 2004.
De första åren var I-pub rena pub-träffar där vi träffades fyra till fem
gånger per år och åt mat och drack öl. Därefter har konceptet utvecklats
till vinprovning, bowling, biljard med instruktör, intressanta förläsningar
av bland annat Bo Dankis, före detta VD på Perstorp och Assa Abloy
och Per Norinder, mångårig chef på Volvo PV. Ibland blir det fortfarande
rena pubträffar, men det är inte lika vanligt längre.
Den största nyttan med våra träffar är möjligheten att utöka det personliga nätverket. Vi har stor bredd på deltagarna, allt från personer med
examen 1996 till personer som skriver sina exjobb just nu. Vikten av ett
stort nätverk kan inte underskattas. Ditt första jobb efter examen får du
ofta via sommar- eller exjobb. Ditt nästa jobb får du via jobbsökning.
Men jobb nummer tre, fyra, fem och så vidare får du via dina personliga kontakter. Alla som har jobbat några år vet att de riktigt intressanta
jobberbjudandena inte hittas på jobbsafari.se eller monster.se - de bästa
jobberbjudandena hittas via ditt egna nätverk. Mig veterligen har två
deltagare hittat nya jobb via I-pub Göteborg. Jag förväntar mig att antalet
nya möjligheter kommer att öka markant i takt med att vi deltagare blir
äldre och mer erfarna.
Intresserad av att vara med? Logga in på liu.se/alumni och sök på
”I-puben i Göteborg”.
Vill du veta mer om I-pubar eller ha en
I-pub i din stad?
Skicka ett mail till ipub@island.liu.se eller
logga in på liu.se/alumni och sök på
I-pub.
4
A lum n i t i dn i n g e n
Reportage
Alumn utomlands
En utexaminerad I-are är attraktiv på arbetsmarknaden och kan få ett bra
arbete såväl i Sverige som utomlands. Alumniutskottet har ställt några frågor
till Jonas Lindqvist som har arbetat i Danmark, Kina och nu i Singapore.
Varför valde du att börja jobba utomlands?
– För mig handlade det inte om ett val
utan det var snarare en konsekvens av
att inte låta sig begränsas av geografi. En
intressant jobbmöjlighet dök upp inom ett
företag utanför Sverige och jag tog den.
Vilka är de största skillnaderna som
du kan se jämfört med att jobba i
Sverige?
– Då mitt arbete tagit mig från Danmarks
landsbygd till Singapore via Beijing blir
det ett komplicerat svar. Om jag börjar
med Danmark är skillnaderna givetvis
små men om jag ska nämna något så är
danskar lite mer direkta än svenskar. De
är inte lika beslutsamma som amerikaner
men heller inte lika konsensus-betonade
som svenskar. Jag såg en bild en gång som
jag tyckte beskrev det hela bra. En svensk
beslutsprocess består i en stor spiral som
mynnar ut i ett rakt streck mot målet
samtidigt som en dansk beslutsprocess
sicksackar mot målet - båda med samma
slutresultat. Danskarna är inte lika konflikträdda som svenskar - många möten
hettar till.
I Kina blir listan desto längre men ett
exempel kan vara en betydligt mer hierarkisk struktur där man aldrig ifrågasätter
sin chef. Att ifrågasätta sin chef då andra
sitter i samma rum anses mycket olämpligt
och kan för en svensk leda till problem.
I Kina är personliga relationer betydligt
viktigare än många andra länder - ordet
guangxi används ofta vilket beskriver ett
speciellt moraliskt och personligt band
som ofta är väldigt avgörande då avtal
sluts.
I Singapore arbetar jag med en internationell mix (Indien, Australien, Singapore,
USA med flera) vilket är typiskt här. De
kulturella gränserna suddas därför ut även
om det kinesiska har stort inflytande i
Singapore. Men för att ge ett exempel: i
Indien har man en tendens att se positivt
på saker och allt går att lösa, vilket kan
vara både positivt och negativt. En tysk
kollega beskrev det på ett bra sätt; en
lastbil skenar utför en backe utan bromsar.
För den tyska chauffören uppstår problemet då han upptäcker att bromsarna är
trasiga, för den indiska då lastbilen välter
av vägen.
Vad är den största fördelen respektive
nackdelen med att jobba i Kina?
– Något som jag ser som positivt i de flesta
andra kulturer är förmågan att fatta beslut
och driva saker framåt även om det inte
alltid blir rätt direkt. Saker har en tendens
att ta tid i Skandinavien, även om Danmark verkar vara lite bättre än Sverige är
de också ganska duktiga på att ha möten
om möten för att besluta om nästa möte.
Något som jag ibland saknar är den
skandinaviska öppenheten och förmågan
att tillgodogöra sig kunskaperna hos hela
organisationen istället för att ignorera
dem på botten.
Har du varit med om några lustiga
kulturkrockar?
– Massor, men en som dök upp nu: ett
formellt e-mail inleds vanligen ”Dear”
medan ett mindre formellt inleds ”Hi”.
Jag hade en kinesisk kollega som var lite
osäker på vilket som var mest lämpligt
och därför helgarderade han sig med
”Hi Dear”.
Tror du att du kommer att flytta hem
till Sverige igen?
– Det får framtidens möjligheter
bestämma!
Vad är nyckeln till framgång?
foto privat
Fem I-are resonerar kring vad framgång är och vilka
framgångsfaktorer de tycker är viktigast.
Jag har drivits av att vilja ha
roligt på jobbet, vilket gör att
jag väljer ordet engagemang som min ”framgångsfaktor”.
Det var ett sinande engagemang som gjorde att jag lämnade IT-branchen efter 15 år och satte mig i skolbänken
igen. Denna gång för att ta en magisterexamen i miljö och
hållbart företagande på Stockholms universitet. Sedan dess
arbetar jag som managementkonsult med fokus på hållbarhetsfrågor. Under det här året har jag fått möjlighet att gå in
som vikarierande hållbarhetschef på Åhléns. Det är underbart att få arbeta med
någonting som verkligen engagerar och intresserar mig. Varje dag på jobbet är
spännande, intressant och rolig.
”Engagemang.”
Karin Hanses (tidigare Eriksson), i84:a, bor i Täby och jobbar som managementkonsult på CANEA (25%) och hållbarhetschef på Åhléns (75%).
”Var bäst i världen
på att vara dig själv.”
Framgång, vad innebär det? ”Uppnående av ett visst
mål”, är det bästa jag kan komma på som definition. Jag
har mitt drömjobb, det är framgång för mig. Men vet jag
hur jag nådde hit? Nej. Jag kan titta tillbaka och se hur
jag tog mig hit, men jag hade inte kunnat staka ut vägen
från början. Det låter så enkelt att bli framgångsrik: sätt
upp ett mål, jobba hårt och så uppnår du det. Men hur ska man veta i förväg
att det är rätt mål som sätts upp?
Det bästa rådet jag kan ge för hur man blir framgångsrik, är att vara bäst i
världen på att vara dig själv. Det låter lättare än vad det är.
Johan Beckmann, i94:a, bor i Täby och driver egna företaget Powerfy AB
inom solenergi för utvecklingsländer.
”Att göra klart
det man föresatt sig att göra.”
Framgång, det är att göra klart det man föresatt sig att
göra! Att misslyckas och sedan komma igen. Att vara
snäll, stödjande och lyhörd mot sina arbetskamrater och
relationer, och att själv då och då få känna sig uppskattad
av sin omgivning.”
Anders Segerstedt, i69:a, är professor vid Luleå tekniska universitet.
6
A lum n i t i dn i n g e n
”En vilja till ständig
utveckling.”
Att ständigt
vara nyfiken och
vilja utvecklas
är ett måste för
att hänga med
i utvecklingen
i näringslivet.
Genom att kombinera sin formella utbildning med
praktisk erfarenhet, och sedan bygga
vidare med nya kunskaper gör att man
skapar de bästa förutsättningarna för
att få den karriär och yrkesutveckling
som man själv önskar.
Ulrika Johansson Mellstig, i74:a, bor
i Sollentuna och jobbar som Enterprise
Architect på Ericsson.
”Att veta vad man vill.”
Den första ”framgångsfaktorn” som
jag ser är att känna
sig själv. både styrkor och svagheter,
och att veta vad
man vill. Det finns
så mycket roligt
man kan hålla på
med och idealet är naturligtvis att finna
sin nisch och satsa stenhårt. Själv är jag
snart trettio och får nöja mig med att ha
hittat ett par aspekter som är viktiga för
mig: att våga lita på sitt eget omdöme
och att jobbet erbjuder utvecklingsmöjligheter. Det finns få saker som drar ner
min motivationen i botten som att gå
på autopilot.
Björn Wannberg, Ii01:a, japanska,
bor i Tokyo och jobbar som Country
Internal Communications Responsible
på IKEA.
FOTO: RYNO QUANTZ/SVENSK FRIIDROTT
Svenska landslaget är specialister på friidrott.
Atea är specialister på lösningar inom klient,
datacenter, kommunikation och samverkan.
Tillsammans är du aldrig ensam
När din omvärld ställer höga krav på dig finns Atea där som stöd. Söker du
specialistkunskap, gedigen erfarenhet och framtidens it-lösningar? Berätta
vad du behöver, tillsammans hittar vi den bästa it-lösningen för dina behov.
Svenska landslaget i it-infrastruktur är aldrig långt borta.
OFFICI E LL SPONSOR
T I L L SV E N S K F R I I D R OT T
Atea är Nordens och Baltikums ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi bistår våra
kunder med specialistkompetens, produkter och lösningar. I Sverige finns vi nära dig på ett
trettiotal orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr. www.atea.se
Den 4:e februari invigdes den nya konferenslokalen ”Grubban” i A-Huset av Landshövding Elisabeth Nilsson. Ett flertal utländska
representanter närvarade.
Den nya Grubban
text & bild Raoul Joshi
Ung Företagsamhet (UF) har som syfte att engagera unga i näringsliv och
företagande och har blivit en storslagen succé bland Sveriges unga. Statistik
visar att 24% av dem som har genomgått UF och som driver eget inom 10 år
anställer i snitt fyra personer. Dessa elever har därmed bidragit till minst 180
000 nya arbetstillfällen. Denna artikel handlar dock inte om UF utan om en av
dess grundare - Robert W Grubbström.
Jag står och väntar utanför den nyinvigda lokalen ”Grubban” i A-huset, ett
stenkast från I-arnas datorsal Island, på
den man som lokalen är döpt efter. Detta
är mannen som bland I-studenter i flera
decennier har varit känd för citatet: ”Det
spelar ingen roll vad du läser - så länge
det är jobbigt.”
– Haha. Jag sade det max en eller två
gånger totalt.
Själv har han en civilingenjörsexamen i
Elektroteknik från KTH och tog parallellt även en examen från Handelshögskolan.
– Titta på brittiska företagsledare. De har
oftast läst till exempel latin och andra väldigt svåra ämnen. Det är en del av deras
kultur för att komma långt.
Robert är känd för att ha hållit i bland de
mest utmanande kurserna under I-arnas
studietid – Grubbettan och Grubbtvåan,
som sedan hans pension 2006 har fått de
mer banala namnen Ekonomisk Analys
I och Ekonomisk Analys II. Dessa namn
speglar dock inte heller dess riktiga
8
Alu m n i t i dn i n g e n
namn eller innehåll som är Ekonomisk
Analys: Ekonomisk Teori och Ekonomisk
Analys: Besluts- och Finansiell Metodik.
Teorin i Grubbströms läroböcker håller
lika bra idag som de gjorde för 40 år
sedan men innehållet har dock med åren
förenklats på grund av tryck från kårerna
om att kurserna har varit för svåra. Inga
studenter klagar direkt på att en kurs har
varit för enkel.
Robert har varit aktiv på I-linjen sedan
dess början. 1971-2005 var han aktiv
inom utbildningen men beslöt sig för att
ta uppehåll i och med Institutionen för
produktionsekonomis omstrukturering
till Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling (IEI).
Den resa de flesta teknologerna har sett
är den resa han har gjort som föreläsare
och examinator. Under ytan har dock
resan stundtals varit väldigt jobbig, särskilt
gällande uppbyggandet av Ung Företagsamhet (UF).
Under ett år som gästforskare i Kalifornien på 70-talet kom Grubbström i kontakt med UF:s motsvarande organisation
i USA, Junior Achievement (JA). Vid ett
tidigare tillfälle hade Jan Ekermann tipsat
honom om detta (märkligt nog i samma
korridor som den nya konferenslokalen
”Grubban”). Deras kloka huvuden slogs
ihop och den ideella föreningen UF, med
Grubbström som ordinarie styrelseledamot och Ekermann som ordförande, blev
verklighet.
Grubbström hade svårt att se att detta,
till synes goda initiativ, skulle medföra
problem men i början av 80-talet krävds
samtliga forskare på LiU på listor över
deras respektive bisysslor. Det fanns inget
att anmärka på förutom en sysselsättning
– UF. Vad var detta för trams att få unga
att tro att de kunde leda och driva egna
företag? Krav ställdes på att Grubbström
“Det fanns vissa dagar då man egentligen
inte ville komma till jobbet.”
Reportage
skulle lägga ned verksamheten och det
medförde även diverse tråkiga artiklar i
bland annat Aftonbladet.
den 17:e februari i år. Sedan tidigare har
Grubbström förlänats Riddartecknet 1:a
klass av Finlands Vita Ros Orden och är,
utöver hedersdoktor vid Tekniska Universitetet i Villmanstrand, även hedersdoktor
vid ett par andra utländska lärosäten.
– Naturligtvis var det tungt stundtals. Det
fanns vissa dagar då man egentligen inte
ville komma till jobbet, berättar han.
Idag läggs mycket tid ned på ”The
International Journal of Production
Economics”, den tidskrift som han är
chefredaktör för.
Grubbström och Ekermann mötte detta
motstånd med tystnad och gav inte upp
sin tro på att UF skulle medföra mycket
gott för samhället och detta har lönat
sig än idag, över tre
decennier efter bildandet. Regeringen
beslöt nyligen att
från och med hösten 2011 ska entreprenörskap bli ett eget
ämne på gymnasienivå. Det är kanske
inte så märkligt beslut med tanke på att
Dagens Nyheter i februari konstaterade
att UF-företagande drar in flera miljarder
i skatteintäkter varje år.
– Första åren fick vi
in cirka 200 artiklar
men nu är siffran
1325 stycken, det
var en rejäl ökning
och vi publicerar 20%. Det har varit
väldigt krävande och har tagit all min tid
på sistone.
“Man är inte profet i
sitt eget hemland.”
– Man är inte profet i sitt eget hemland,
säger Grubbström med en glimt i ögat.
Grubbström blickar dock in i framtiden
och hoppas kunna dra ned på den aktiva
tid som tidskriften innebär och fortsätta
sin forskning inom Exergi - energi som
nyttig resurs.
Idag är det dock ett rent nöje att komma
till jobbet på Campus Valla.
– Vad ska denna konferenslokal användas
till?
– Det är väldigt generöst att få ett rum
döpt efter sig. Det uppskattas varmt och
ger incitament till att vilja vara kvar i
universitetsvärlden.
– Den ska användas för att driva vidare
de många olösta frågor som finns.
Jag frågar efter ett exempel och intervjun
avslutas med en ingående diskussion om
lager, investering och transformteori.
Ett rum är dock inte allt Grubbström
har blivit tilldelad. I slutet av förra året
beslöt Finlands president Tarja Halonen
att förläna Grubbström tecknet som Kommendör av Finlands Lejons Orden för
sina mångåriga insatser för främjandet
av svensk-finsk forskning, vilket skedde
– Transformteori är jätteviktigt för att
kunna beräkna NPV (Net Present Value).
Kan du hitta en funktion för lagervärdering i frekvensdomänen så är det bara att
byta frekvensen till en kontinuerlig ränta
så har du nuvärdet.
Robert Grubbström vid talarpodiet.
– Det låter ju inte särskilt svårt, svarar
jag naivt.
Och då kliver föreläsar-Grubbström upp
från sin stol, rör sig mot whiteboardtavlan
och börjar kladda på tavlan.
Man brukar prata om kostnader för ett
positivt lager (lagerhållning) och negativa
lager.
– Negativa lager finns ju inte fysiskt. De
är så kallade back-logs där kostnader är
mer mjuka - till exempel kostnader för
dåligt rykte.
Det hela leder till att om man har en
funktion f(t) som beskriver lagrets kostnader över tid, vill vi endast studera
dess positiva dels transform, det vill säga
L{max{f(t),0}}.
– Till synes enkelt men väldigt svårt.
Ja hur var det nu då: ”Det spelar ingen roll
vad du läser - så länge det är jobbigt.”
Intagningsstatistik på I
HT10
Antal platser
Antal antagna
Betygsintag (max 22.5)
Högskoleprovsintag (max 2.0)
I
Ii-tyska
Ii-franska
180
200
20.85
1.5
10
12
20.50
1.5
10
12
20.90
1.6
Ii-spanska Ii-kinesiska* Ii-japanska*
10
12
20.80
1.3
5
6
18.50
1.5
5
6
16.56
1.3
* Antagning till asienkundkap
Alu mnitidn in gen
9
I-sektionen
Vad en I-are är
text Wilhelm Henriksson
Som scout har jag alltid varit tvungen att förklara att scouting inte enbart handlar om att äta kottar eller hjälpa tanter
över gatan. Värdet och de positiva associationerna sitter djupt rotade hos mig, men är ofta svåra att sammanfatta
och sätta ord på. Samma problematik känner jag för I-linjen. Att förklara för andra vad vi som I-are har för specialitet
eller spetskompetens är inte helt självklart. “Stor bredd” eller “länken mellan ekonomer och ingenjörer” säger en del,
men långt ifrån allt. Vad är det då som får oss att sticka ut jämfört med andra yrkesgrupper?
Kanske är det samhörighet? Vi som sektion jobbar för
att alla I-are ska känna en stark programtillhörighet och
hjälpa varandra både före och efter examen. Den
nyligen lanserade Utlandsportalen skapades
för att underlätta ansökningsprocessen till
utlandsstudier och bibehålla kontakten
mellan I-are ute i världen. Sektionen
har också initierat en plan för att sända ut fler representanter på arrangemang knutna till den europeiska
organisationen för I-are (ESTIEM),
i syfte att stärka samhörigheten och
föra fram Linköping internationellt.
Klasskampen, en sportig uppgörelse
mellan klasserna, kommer att hållas
för första gången i maj och avslutas med
en storslagen final då Clubmästeriet arrangerar Utekravallen. Tillsammans kommer
vi snabbare framåt och har roligare under tiden.
“Samhörighet, kvalitet och
engagemang råkar vara
I-sektionens kärnvärden.”
Kanske är det kvalitet? Målsättningen är att all sektionsverksamhet ska vara den bästa möjliga för studenter
och alumner. LiU:s styrka är det tvärvetenskapliga angreppssättet och den nära anknytningen till näringslivet,
vilket vi strävar efter att vidareutveckla och fördjupa.
Därför driver studienämnden ständigt arbetet med att
förbättra kurserna och studenternas upplevelser. Som
ett steg i förbättringsarbetet på sektionsnivå genomförs
just nu en nöjdhetsundersökning som ett projekt i kursen
Industriell marknadsanalys. Den kommer att ge en god
insikt i hur vi kan jobba för att nå ut till medlemmarna
ännu effektivare och anpassa sektionsverksamheten
efter de faktiska behov och önskemål som finns bland
medlemmarna. Extra fokus ligger för närvarande på hur
vi kan blicka framåt och sätta höga mål för våra utskott
och föreningar på längre sikt, för att säkra kvaliteten.
Kanske är det engagemang? På I-linjen finns en
enorm vilja och att ta tillvara på denna vilja är sektionens viktigaste bränslekälla. Ett förslag som vi
jobbar med för att göra det än mer lärorikt
och attraktivt att engagera sig i sektionen
är att kunna erbjuda alla aktiva en
utskottsrelevant utbildning. Näringslivsutskottet ska få en utbildning i sälj,
tidningsjobbare en layoututbildning,
styrelsen en ledarskapskurs et cetera.
Ett annat tydligt exempel på engagemang är det lag från Linköping
som gick till finalen och vann i den
europeiska case-tävlingen TIMES
i Lissabon, vilket kräver ett stort driv
och hängivenhet. Sedan några år tillbaka
genomför sektionen även en case-tävling för
gymnasieungdomar med syfte att öka intresset
för tekniska utbildningar i allmänhet och I i synnerhet.
Engagemanget är själva essensen i en ideell organisation
som I-sektionen.
Samhörighet, kvalitet och engagemang råkar vara Isektionens kärnvärden. De ska genomsyra allt som sker
i sektionens namn och definiera vårt arbetssätt. Är det
då dessa kärnvärden vi ska använda för att komma bort
från kottar, tanter över gatan, bredd och helikoptrar?
Absolut, men vi måste bli mer konkreta och tydliga än
så, och det är här utmaningen ligger framöver när vi
ska stärka varumärket Industriell ekonomi. Varje I-are
ska ha det enkla svaret på sina läppar, och vad svaret är
ska vi förhoppningsvis komma fram till innan terminen
är slut. En sak är i alla fall säker: alla dessa egenskaper,
klyschor eller inte, gör I-aren som klippt och skuren för
entreprenörskap och innovation. Sektionen kommer
framöver att lyfta fram det som en alternativ karriärväg
och står i startgroparna för ett samarbete med InnovationskontorEtt på LiU. Många vill starta eget och idén är
inte lika viktig som utförandet. Ta chansen att förverkliga
dina idéer eller hjälp någon annan att förverkliga sina!
Wilhelm Henriksson, Ordförande I-sektionen
10
Alu m n i t i dn i n g e n
Fokus
Venture and win
text Markus Niemelä
Tre I-are skrev examensarbetet tillsammans, startade företaget Linkura och
vann entreprenörstävlingen Venture Cup. Med finansieringen klar gör de sig
redo för att satsa.
Marcus Hultberg, Johan Gunnarsson och
Gustaf Hansen heter entreprenörerna
som under sin tid på I-linjen spånade fram
idén som skulle komma att bli kostplaneraren.se. Allt började med ett intresse för
kostlära och en medvetenhet om vad man
får i sig mätt i näringsvärden tillsammans
med en uppenbar brist på ett smidigt och
bra verktyg för att föra en kostdagbok
samt planera sina måltider. Allteftersom
idén utvecklades fann de att deras idé
skulle passa perfekt för personer med kostrelaterade sjukdomar, och det är denna
målgrupp de idag riktar sig mot.
Att vinna Venture Cup har gett företaget
en skjuts framåt. Tävlingen fick dem att
verkligen tänka igenom och formulera
sin affärsidé, något som är användbart i
kommunikationen med investerare och
vid nyrekryteringar.
– Dessutom kan vi säga att vi vunnit
Venture Cup och det har visat sig väldigt
fördelaktigt när vi varit ute och pitchat
för investerare. Även när man pratar med
personer angående anställning har det
varit en tillgång. Vi tror vi blir attraktivare
både som arbetsgivare och investeringsobjekt tack vare Venture Cup.
Finansieringen har de nu fått ordning
på, men det svåraste med att starta upp
ett eget företag tycker det är just utmaningen att komma igång utan något riktigt
startkapital.
– Man tvingas att hitta kreativa lösningar.
Det är inget som vi ligger och gråter över
på kvällarna. Det kan också vara jobbigt
när man står inför extrema motgångar,
men när någonting går bra blir man också
otroligt glad vilket väger upp det negativa.
När man i medgångar får bekräftelse på
att det man gjort är bra är det otroligt
givande. Det är givande att arbeta med
något som man bryr sig om så mycket,
företaget är ju nästan som sitt eget barn.
Nästa steg för Linkura är att anställa
fler programmerare för att utveckla sin
produkt, något som kan bli nästa stora
utmaning som ett litet företag.
– Vi söker mest unga människor och de
som kommer ut och tar examen är oftast
inte intresserade av att stanna i Linköping. Vi kan dock locka med intressanta
områden att jobba inom och ett roligt och
givande arbete.
För att vara entreprenör behövs ingen
kanon-idé tror de.
– Det finns många dåligt skötta företag
som man som I-are kan konkurera ut
genom bättre företagande och genom att
jobba hårdare, menar killarna.
© 2011 Accenture. All rights reserved.
Getting satisfaction from
what you do.
Just another day at the office
for a high performer.
Choose Accenture for a career where the variety of
opportunities and challenges allows you to make a
difference every day. A place where you can develop
your potential and grow professionally, working
alongside talented colleagues. The only place where
you can learn from our unrivalled experience, while
helping our global clients achieve high performance.
If this is your idea of a typical working day, then
Accenture is the place to be.
Visit accenture.se/career
Alu mnitidn in gen
11
Fokus
I fädrens spår, för
framtids segrar...
text Göran Felldin bild Göran Felldin & Frida Östh
i78:an Göran Felldin
Arbetsplats: LiU och InnovationsKontorEtt.
Grundare av Intentia, tidigare VD för
Optimal Solutions AB och Senset AB.
Jag skulle nog karaktärisera mig själv som
entreprenör, till och med en seriell sådan,
eller återfallsentreprenör som min gode
vän Mikael Hult brukar säga. Hur är
man då som entreprenör? Sanningskällan Wikipedia säger att det är någon som
har; förmågan att identifiera möjligheter
och skapa resurser för att ta tillvara på
dessa möjligheter. En person som drivs av;
nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på
arbete, självständighet, envishet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande.
Eller som Joseph Schumpeter säger; ”en
skapare av positiv förstörelse”. Hur som
helst tror inte jag att det är de individuella
egenskaperna som genererar framgång
utan teamskapande, nätverk och företagskultur. Det sistnämnda med tyngdpunkt
på företagskultur. Det är avgörande att
ha skoj i sin vardag. Livet är för kort för
att tas på fullt allvar.
Är det sant att bagarbarn tröttnar på bullar eller att någon
med fog kan säga att han/hon sett allt. Kanske, men det
gäller inte mig. Jag har ett fantastiskt jobb. En roll som medför
att jag ständigt möter entreprenörer, innovatörer, både unga
och lite äldre. Som ansvarig för nyttiggörandet av forskningsresultat, fint ord för innovationsverksamheten, vid Linköpings
universitet och dess omvärld, är detta min vardag. Jag träffar
dagligen studenter med en oerhörd drivkraft och vilja att gå i
Gate, Jobs, Page, Brin eller Zuckerberg’s fotspår. Eller forskare,
med forskningsresultat och innovationer som får mig att tappa
hakan. I en sådan miljö kan man aldrig upphöra att förvånas,
man njuter och tar helt enkelt en bulle till med glädje.
Jaha, ”entreprenör, tycker han ja” kanske du säger. Men med kårhusprojektet
Kårallen och tillväxtbolagen Intentia,
NordNet, Bäwer & Nilsson, Optimal
Solutions och Senset bakom mig så vill
jag hävda att jag kan stå för det. Även
att arbeta på Linköpings universitet kan
ske entreprenöriellt genom att vara en
intraprenör. Och än är det inte slut även
om zenit passerats för några år sedan. Det
finns många nya möjligheter att fånga.
Hur ser då nästa generation på entreprenörskap? Finns det hopp för fosterlandet och är kommande generation djärvare
än min? Både ja och nej. Duktigare, mera
målinriktade och ambitiösare, ja, men
ibland kanske lite väl försiktiga och avvaktande. Men framför allt, de är för få. Såväl
LiU som övrig högre utbildning i Sverige
utbildar i huvudsak för anställningsbar-
“Hur som helst vill jag gärna tro att I-aren i
grunden är entre- eller intraprenöriellt lagd.”
12
A lu m n i t i dn i n g e n
Peter Tillbers klassrumsmålning,
”Blir du lönsam lille vän”.
het. Vilket hemskt ord, får mig att tänka
på Peter Tillbergs klassrumsmålning, ”Blir
du lönsam lille vän”.
Nej, för fram; jag kan, jag vill, jag kommer
att. Och visst ser det bra ut och dagens
studenter gör mig hoppfull. Dessutom
tror jag att vi tillsammans sakta mal ner
den gamla ”Jantelagen” som så länge
paralyserat oss. Googla på Jantelagen, så
får du se vad vi ärvt med modersmjölken.
Huvaligen. Inget som direkt karaktäriserar våra konkurrerande vänner från
Indien, Kina eller USA. Eller hur?
Så låt oss, om inte hylla för det vore ju
osvenskt, men ändå framhålla Kamprad,
Bergqvist, Persson och Lindholm som
goda förebilder. Personer som står för
tillväxt och entreprenöriell urkraft. Låt
våra ungar redan på dagis förstå att man
inte behöver bli vuxen och få ett jobb, utan
att han/hon kan skapa ett. Eller fler. Att
vi genom initiativ av typen Framtidsfrön,
Snilleblixtar och Ung Företagsamhet ger
nästa generation det självförtroende, den
nyfikenhet och den skaparglädje som de
kommer att behöva. Att vara en global
medborgare kommer inte att premiera de
som väntar, utan bara de som ser möjligheten och tar chansen. Vi kommer som
nation inte att lida brist på innovationer,
problemlösningar och idéer, bara på modiga individer som tar dessa lösningar till
marknaden och kunden.
Hur är det med I-are då? Är vi speciellt
lämpade att bli entreprenörer med vår
akademiska bakgrund? Jag har inga som
”Att våga är att förlora
fotfästet en stund. Att
inte våga är att förlora
sig själv.”
helst bevis för det, men det känns så.
Många I-are jag känner eller har träffat, är entreprenörer. Kanske är det den
breda utbildningen som ger baskunskap
både om managementmekanismer och
teknikens avgörande betydelse, som är
orsaken. Eller är det att så många med
olika bakgrund och uppväxt träffas och
delar erfarenheter med varandra under
lång tid. Hur som helst vill jag gärna tro
att I-aren i grunden är entre- eller intraprenöriellt lagd.
Branson, eller att det skulle vara negativt
att göra karriär som anställd i näringslivet,
absolut inte. Men vi måste tillåta mångfalden och uppmuntra egna initiativ mer
än tidigare i en hårt konkurrensutsatt och
krympande värld. Initiativ i alla former
och i alla lägen. Står man still, går man
bakåt. I många fall är man så rädd att
göra fel att man inte gör något alls. Ett
beteende som inte är särskilt kreativt och
som i många fall är helt förödande. I det
fallet kan vi verkligen lära från våra föregångare Ericsson, Dahlén och Nobel. Det
vill säga följa Søren Aabye Kierkegaards
devis ”Att våga är att förlora fotfästet en
stund. Att inte våga är att förlora sig själv”.
Go for it!
Slutligen ett förtydligande. Självklart menar jag inte att alla måste bli en Richard
Alu mnitidn in gen
13
Fokus
Från konsultdröm till
entreprenör
text Sofie Åbyhammar bild Agricam & sxc.hu
I december 2009 tilldelades Ellinor Eineren (i05) Venture Cups pris för Sveriges bästa affärsplan för hennes affärsplan angående ett samarbete mellan företagen Biototal och Termisk
systemteknik. Under arbetets gång insåg Ellinor vilket oerhört marknadsbehov som fanns för
produkten och drömmen om en karriär som managementkonsult byttes snabbt mot en
verklighet med det egna företaget Agricam.
E t t h a l v å r e f t e r Ve n t u r e C u p
grundades Agricam – ett företag som
flätar samman spetskompetenserna hos
det gröna, innovativa företaget Biototal
och det tekniskt starka företaget Termisk
systemteknik. Innan Ellinor kom in i
bilden hade de båda företagen på känn att
deras spetskompetenser skulle gå att kombinera för att uppnå en ny produkt. För
att komma igång tog de hjälp av Venture
Cup som rekryterar studentkonsulter, som
i sin tur gör affärsidéer till affärsplaner.
Ellinor Eineren, som då gick i årskurs 4
på I-linjen, fick uppdraget.
innan den bryter ut.
Ett viktigt steg i affärsprocessen var
att lära känna marknaden.
– Jag hade ingen tidigare erfarenhet från
bondgårdar, så det första jag gjorde var att
köpa mig ett par gummistövlar och göra
praktik hos en mjölkbonde.
Som ung kvinnlig akademiker utan
bakgrund från jordbruk sticker hon
naturligtvis ut bland lantbrukarna som
oftast är män över 30 år som själva vuxit
upp på lantbruk. Ellinor har dock blivit
– Jag hade ingen förkunskap om varken lantbruk eller värmeteknik, så jag
började med att undersöka den ekonomiska
potentialen för några olika produktområden som företagen hade föreslagit,
berättar Ellinor.
Fokus för samarbetet var att hitta
intressanta värmekameraapplikationer
i jordbrukssektorn. Under arbetet med
detta insåg Ellinor att en stor kostnad
hos mjölkbönder är konsekvenserna av
sjukdomen mastit. Mastit är en juverinflammation som dels är mycket smärtsam
för djuren men även kostar de europeiska
lantbruken 25 miljarder kronor per år i
produktionsbortfall, antibiotikaanvändning och veterinärkostnader. Genom
att kombinera Biototal och Termisk
systemtekniks kompetenser föddes idén
att utveckla en värmekamera som kan
identifiera begynnande mastit redan
A lum n i t i dn i n g e n
Ett orosmoment i uppstarten av Agricam
var naturligtvis finansieringen, men även
det löste sig till slut.
– Efter en presentation som jag höll
under LinTeks entreprenörsvecka i höstas
kom Percy Barnevik fram till mig och sa
att jag inte skulle oroa mig över att hitta
investerare, ”pengar finns alltid om nyttan
finns”, sade han. Och han hade rätt!
I dagarna blev det klart att Hushållningssällskapet går in som investerare i
Agricam.
Agricam utvecklar sensorer som upptäcker mastit
hos kossor.
positivt överraskad av den enorma nyfikenhet och det engagemang som hon
har mött. Dels eftersom det finns ett stort
behov av Agricams produkt, men också
för att hon som nyutbildad civilingenjör
utan tidigare koppling till lantbrukssektorn vill satsa på branschen.
– Det är helt enkelt väldigt få entreprenörer som satsar på jordbruksmarknaden
”...det första jag gjorde var att köpa mig ett
par gummistövlar och göra praktik hos
en mjölkbonde.”
14
och lantbrukarna tycker att det är kul
att någon satsar på teknisk utveckling
som gynnar det moderna jordbruket.
Bönderna är generellt väldigt intresserade av nya tekniska lösningar, förklarar
Ellinor.
– Det känns jättebra att det är en investerare som redan är etablerad i branschen.
Det handlar inte bara om att få in riskkapital, utan också om att ha en investerare
som verkligen är intresserad av Agricams
affärsidé och som kan erbjuda ett stort
kontaktnät, berättar Ellinor.
Hösten 2011 räknar Ellinor med att
lansera Agricams första produkt – mastitsensorn. I dagsläget är det fem personer
som jobbar i Agricams projektgrupp, men
än så länge är det bara Ellinor som jobbar
heltid med företaget – övriga är konsulter
från Biototal och Termisk systemteknik.
– Om fem år hoppas jag att Agricam
kommer att ha 15-20 anställda och trefyra produkter i sin produktportfölj. Vi
siktar också på att ta oss ut på den internationella marknaden där behovet är lika
stort som i Sverige, avslutar hon.
Fokus
Innovationsforskning
text Christopher Nilsson bild Privat
Charlotte Norrman är lektor på Linköpings universitet, vilket innebär att hon delar
sin tid mellan forskning och undervisning. Forskningen sker på avdelningen PIE projekt, innovation och entreprenörskap. Men hur går forskning till inom områden
med så stor bredd?
På PIE bedrivs projekt inom tre områden.
Det första är projektledning och ledarskap. Det andra handlar om innovation,
hur nya produkter växer fram och hur
nya branscher uppstår. Det tredje och
sista området, entreprenörskap, fokuseras bland annat på att utveckla modeller
för tidiga utvecklingsskeden, främst för
teknikbaserade företag.
Charlottes väg till PIE är lite ovanlig. Hon
började doktorera vid 35 års ålder efter att
ha jobbat i tio år efter studierna.
– Jag jobbade på en teknikpark där jag
sysslade med att förmedla idéer till kontakter, då väcktes funderingar om hur
man kan göra för att underlätta starten
av nya företag.
Till slut sökte hon en doktorandtjänst
vid Linköpings universitet och numera
delar hon sin tid mellan undervisning
och forskning.
Hur går forskningen till?
– Man samlar in data genom intervjuer
och besök. Problemet med att vara följeforskare är att det är svårt att meritera sig
akademiskt eftersom uppdraget i första
hand går ut på att ge input till projektet.
Det kan vara svårt att gå från coachning
och utvärdering av projekt till att hitta
implikationer om hur man kan förbättra
systemen och göra forskning av det. Som
forskare vill man meritera sig genom
att publiceras i bra tidsskrifter, berättar
hon.
Charlotte har flera publikationer i tidsskrifter och har bland annat deltagit på
en entreprenörskapskonferens i Lausanne där hon, tillsammans med kollegan
Magnus Klofsten, höll i ett föredrag som
lockade en hel del åhörare.
Kan du ge konkreta exempel på forskningsprojekt som du arbetet med?
– Just nu skriver jag tillsammans med en
kollega på en artikel om hur teknik- och
forskningsbaserade företag, baserat på ett
antal parametrar, utvecklas över tid.
– Vi hade visserligen ett bra pass men
det strömmade till en hel del åskådare
precis innan vi skulle hålla föredraget och
sådant är riktigt kul. Har man otur kan
man få ett pass klockan åtta morgonen
efter galamiddagen, och ja, då är det inte
så många som kommer. På det sättet är
forskare lite som studenter, gratis är gott,
berättar Charlotte.
Något annat Charlotte arbetar med är
följeforskning inom olika EU-projekt.
Ett av de projekten syftar till att kommersialisera medicinsk teknik, till exempel
olika sensorer och bildbehandling för
hemsjukvård.
Vad har ni kommit fram till genom era
projekt?
– Ämnet är väldigt brett så det man finner
är små insikter som kan kopplas ihop med
det gamla för att bygga vidare på berget
av kunskap.
– Jag kan inget om medicinsk forskning
eller tekniken de jobbar med i projektverkstäderna men jag förstår problematiken
med att kommersialisera.
När det gäller kommersialisering av tillämpad forskning som exempelvis material, tekniker eller produkter - vi kan ta
exemplet sensorer för medicintekniska
tillämpningar så finns en ganska välut-
vecklad stödstruktur - framförallt kring
Linköpings universitet. Något som dock är
ett problem är att en mycket stor del av de
som forskar inom dessa ”tillämpade” eller
”industrinära” områden vill fortsätta att
vara just forskare - de vill inte, och många
upplever också att de inte kan, bli entreprenörer. Dock är det så att det svenska
innovationssystemet är ganska hårt fokuserat på att det ska startas företag kring
de nya innovationer och produktidéer
som kommer fram. I princip är det heller
inget fel i det för det är en väg, men jag
tror att det är viktigt att man även kan se
andra vägar och stötta forskargrupperna
även där. Exempel på andra vägar är att
man hjälper forskargrupperna i kontakten
med näringslivet, till exempel att hitta
företag som kan ta produktidén vidare
från forskningsprototyp till en kommersiell produkt - ett stort steg som många
forskare inte själva kan ta. Ett annat sätt är
att arbeta med matchning - att till exempel
koppla ihop en forskargrupp med en driftig och entreprenöriell nyutexaminerad
I-student. Dessa åsikter har jag kommit
fram till genom min forskning.
Varför är det viktigt med forskning
inom innovation och entreprenörskap?
– Jag tror det är jätteviktigt för samhället.
Innovation och entreprenörskap skapar
välfärd. Sen är det viktigt att så många
som möjligt, speciellt de unga, får en
förståelse för hur man kan skapa sig ett
eget levebröd. Tiden där man får färdiga
jobb, med färdiga uppgifter i bruken, är
lite förbi. Man måste bli sin egen lyckas
smed, avslutar Charlotte.
Alu mnitidn in gen
15
Reportage
Björn Blomberg med från start
text Sofie Bonander
Björn Blomberg är i69:a och tillhör dem som först började studera Industriell ekonomi i Linköping.
Idag är han VD för Swedfund och ledamot i styrelsen för Gastronomi Sverige AB och har sedan
början av sin karriär haft tretton jobb i sju olika företag i sju länder. För oss berättar Björn om sina
studieerfarenheter och livet efter utbildningens slut.
Björn Blomberg började sina studier på
Industriell ekonomi i Linköping 1969,
efter två års väntan på att utbildningen
skulle starta. Som en av de första studenterna på I-linjen fick han uppleva när
A- och C-huset byggdes och hur det var
att tillhöra Filfak:s studentkår fram till
1971 då teknologerna bildade parti och
kunde bryta sig ur. Kåren bildades och
Björn satt som förste talman. Relativt
snabbt uppmärksammade Björn och hans
studiekamrater behovet av en bokhandel,
kompendietryckeri och restaurang och
startade därför de tjänster som saknades.
Björn rekommenderar alla att engagera
sig i sektionen, kåren och andra aktiviteter
eftersom det är bra att få insikter i annat
än studierna, samtidigt som det kan vara
meriterande i framtiden. En annan positiv effekt är att nya kontakter knyts och
roliga minnen skapas för livet.
Goda språkkunskaper och utlandsutbyten har alltid varit viktigt för Björn och
han visste tidigt i livet att han ville jobba
internationellt. Detta intresse lockade
Björn till att studera Industriell ekonomi
och det bidrog till att han var delaktig i
att Linköpings universitet blev den första skolan att erbjuda språkstudier för
teknologstudenter. Själv anser Björn att
han inte är speciellt språkbegåvad men
ändå försöker han med blandad framgång
tala fem språk, engelska, tyska, japanska,
franska och ryska, utöver modersmålet
svenska. Engelskan utgör en viktig del av
hans arbetsliv och den har han bättrat på
under sina 36 år i arbetslivet. Under en
gästföreläsning på universitetet i höstas
berättade han att människor idag inte ska
vara rädda för språk.
– Dålig engelska är det internationella
språket idag, menar Björn.
18
Alu m n i t i dn i n g e n
Björn anser att man bör studera utomlands under studietiden eftersom det ger
värdefulla erfarenheter för arbetslivet.
i Linköping fick han anställning hos dem
och 1974 var han den bäst betalda nyexaminerade civilingenjören i Sverige.
– Man bör vara där det händer, där det
finns möjligheter, säger han.
Under sina 36 år i arbetslivet har 22
år tillbringats utanför Sverige på tretton
olika jobb, i sju företag, i sju länder. Under
intervjun berättar Björn att han dessutom har suttit i styrelser i 24 länder och
personli- gen anställt och avskedat
medarbetare i 30 länder. Allt resande har
gett Björn en mycket
bred världsbild och
han tycker att det är stimulerande att möta personer
med andra bakgrunder och
personligheter. I samband med resandet
har Björn utvecklat ett intresse för mat
och vin och han är idag ledamot i styrelsen för Gastronomi Sverige AB. Han
har även fått förmånen att få dyka på en
mängd vackra platser runt om i världen
och brukar dessutom, sittandes på en
hästrygg, jaga under ett par veckor om
året i Klippiga bergen. Han medger dock
att det finns en baksida med allt resande,
under några år spenderade han fler nätter
på flygplan än i sin egen säng och det har
tyvärr medfört att det har varit svårt att
vårda familjeförhållanden.
I andra länder finns mycket mer att lära
än ett nytt språk. Därför rekommenderar
han dagens studenter att studera i något
mindre populärt land som Indien eller
någonstans i Afrika istället för
i exempelvis USA.
– Vad finns det i USA
som man inte kan läsa
sig till i en bok, säger
Björn under sitt besök i Linköping.
Under studietiden formades Björns
ledaregenskaper och dessa har han utvecklat under åren. Idag försöker han
anpassa sitt ledarskap efter situation,
person och geografiskt område men det
viktigaste är, enligt Björn, att lära känna
sig själv innan man försöker att förstå och
leda andra. Ett exempel är när han var i
Japan och fick uppleva hur japaner gör
saker ”tvärtemot”. Han fick då lära sig att
följa deras kultur för att kunna genomföra
ett lyckat arbete.
1971 blev Björn den förste av teknologerna på den nya civilingenjörsutbildningen
som anställdes av universitetet som assistent med 25 procents tjänst. Han jobbade
på den Ekonomiska institutionen och
kunde med hjälp av jobbet delfinansiera
sina studier. Därefter blev han assistent till
professor Dag Ericsson inom transportoch materialadministration vilket under
sommaren 1973 ledde till ett konsultjobb
på norska Elkem, Norges då näst största
företag. Efter att ha avslutat sin utbildning
Idag jobbar Björn sedan fem år som VD
för Swedfund, ett företag som erbjuder
riskkapital för investeringar i den privata
sektorn i utvecklings-/tillväxtländer. Han
är bosatt i Sverige och har en sambo som
bor i Lyon. De träffas så ofta de hinner
och varje gång känns livet som en fest.
– Det kanske är dags att spendera mer
tid med henne snart, säger Björn med ett
leende på läpparna.
Reportage
Morgondagens marknader
text Björn Blomberg grafik Christopher Nilsson
I mitten av 2000-talet skedde en förskjutning av den globala
ekonomin. Den totala BNP:n för utvecklings-/tillväxtländerna blev
då större än för de gamla ekonomierna. Prognoserna för den
ekonomiska utvecklingen talar sitt tydliga språk.
Det sker en snabb politisk omvälvning i
de nya ekonomierna. Ekonomiska framsteg sätter press på de styrande och den
nya tekniken gör att missnöjen snabbt
sprids. Detta kan påverka stabiliteten i
den närmaste utvecklingen och gör ekonomiska prognoser mindre tillförlitliga.
Politiska händelser är svårast att förutse.
Vem kunde förutse den senaste tidens
utveckling i Nordafrika bara för några
månader sedan?
Prognoserna över utvecklingen av BNP
kan ge oss viss information. Den samstämmiga bilden är att mellanöstern verkar, i
varje fall på tre till fem års sikt, vara de
ekonomiska vinnarna. Qatar och Irak
nämns som länder där BNP kommer
att utvecklas snabbast på medellång sikt.
Oljereserverna i Irak kommer med stor
sannolikhet innebära att landet går från
fattigdom till ett av världens rikaste länder.
Den ökade efterfrågan på råvaror driver
utvecklingen i länder med mycket råvaror
mot snabbt ökande BNP.
Utvinningen av mineraler och andra
råvaror i Afrika är ett lok för flera av
ekonomierna. Branscher som maskinindustrin och transportnäringen kan
ta rygg på till exempel gruvindustrin.
Ett annat scenario är att förädlingen av
råvarorna sker inom de länder som idag
endast är råvaruleverantörer. Vi kan då se
en utveckling där livsmedelsindustri och
olika typer av processindustri har en ljus
framtid. Det senare skulle bättre bidra
till en snabbare utveckling av BNP och
spridningseffekterna skulle ge ett allmänt
efterfrågelyft. Detta skulle också spilla
över på tjänstesektorn.
Även demografin talar för dagens utvecklings- och tillväxtmarknader. I Afrika är
hälften av invånarna under 26 år. Historiskt har en ung befolkning gynnat en
snabb tillväxt, då såväl produktivitet som
efterfrågan är högre. Samtidigt är belastningen på de sociala systemen mindre,
vilket frigör resurser till högproduktiva
sektorer.
Vi ser nya handelsmönster ta form, en
”gyllene triangel” i form av Kina, Indien
och Afrika håller på att etableras. En
marknad som präglas av 3,5 miljarder
människor, tekniskt kunnande, och få
flaskhalsar i produktionen.
Den undertryckta efterfrågan i utvecklings-/tillväxtländerna är omfattande, ta
Irak som exempel, 30 år av ekonomisk
misskötsel i kombination med en fördubbling av befolkningen under samma tid,
har lett till brister inom nästan alla områden. Prognoserna för
Iraks BNP-utveckling
lovar gott, invånarna blir köpstarka samtidigt
som utbudet
är begränsat.
Exempel på
områden där
behov och efterfrågan är stor är sjukvård, i n f r a struktur och motorfordon, främst
lastbilar. Även konsumtionsvaror
har ett stort efterfrågeöverskott i
Irak. Möbler, kläder, barnkläder
och leksaker finns i begränsad omfattning.
Irak är bara ett land av många där efterfrågan på investerings-, insats- och konsumtionsvaror kommer att öka snabbt. Få
vet om att det är flera länder i Afrika som
redan idag har en högre BNP/capita än
både Kina och Indien. Vissa afrikanska
länder nosar på de länder i Europa med
lägst BNP. Det är inte bara i Asien utvecklingen gått snabbt de senaste åren, många
glömmer de mest framgångsrika länderna
i Afrika. Sex afrikanska länder finns med
på listan över de tio snabbast växande
ekonomierna 2001-2010.
Andra sektorer med en stor potential är
turism och övrig tjänstesektor. Redan idag
krymper industrisektorn i Kina samtidigt
som design och R&D växer snabbt. Utbildningssektorn i Indien producerar ingenjörer i en takt som borde få ansvariga
i väst att reagera. Allt tal om att väst ska
satsa på högförädlad produktion måste
backas upp med åtgärder som matchar
konkurrensen från de nya ekonomierna. Fortsätter utvecklingen vi ser idag kommer
mycket av den mest avancerade tillverkningen också
flytta till de nya
ekonomier na.
Kort sagt finns
det spännande
möjligheter för civilingenjörer som vill
vara med där det
händer!
Afrika är en marknad som
växer starkt.
Alu mnitidn in gen
19
Semestertips från I-alumner
foto Hans Wirfelt, sxc.hu
Mitt smultronställe för sommarsemester
är vårt sommarhus i Gryts skärgård
utanför Valdemarsvik. Min svärfar har
sina rötter där och lät bygga ett hus redan
1959. Den svenska skärgården är fantastiskt vacker och kan upplevas på nära håll
från exempelvis en kajak, segelbåt eller
annan båt. Tusentals öar som väntar på
att utforskas. Sverige är fantastiskt!
Mikael Hult,
affärsutvecklingsdirektör på
Inkubatorutveckling, Linköping
Le Rouret, Frankrike, är en idyll i Provence mellan Medelhavet och Alperna
där jag har spenderat många somrar med
min familj.
Erik Flybring, konsult på
Procurement Power, Stockholm
Jag åker gärna till Italien på semester
och då till Portovenere/Cinque Terre
vid kusten i närheten av Pisa. Det är
otroligt vackert där med solsäkert klimat
och väldigt god mat. Man kan vandra
mellan byarna eller om man föredrar
det åka båt.
Åsa Severed, VD för TV4 Sverige,
Göteborg/Stockholm
Ett riktigt smultronställe för semester är
en av Europas främsta gastronomiska hot
spots - San Sebastian. Det är riktigt härligt
att snurra runt mellan tapasbarerna med
familjen en sommarkväll.
Hans Wirfelt, konsult och
entreprenör, Lidingö
Visste du att…
20
Var femte Natur/Teknik-gymnasist
väljer I som förstahandsval
någonstans i Sverige.
Ii spanska och bioteknikinrikningen
tillkom i början av 2000-talet.
När I-linjen startade satt man i
baracker nere vid Priso, dagens
A-, B - och C - hus var inte färdiga.
Antagningen till I-linjen utökades
med två klasser (60 platser) i mitten
av 2000-talet.
Ii startade 1993 med japanska,
franska och tyska.
Maskinteknik var den första
tekniska inriktningen och att den
andra, elektronik, startade 1976
med 30 försöksteknologer.
Alu m n i t i dn i n g e n
I-talanger
Flera I-alumner finns med när
tidningen Veckans Affärer listar
Sveriges 101 supertalanger 2010.
På plats 55: i95:an Mats Bergman,
har arbetat på flera tillväxtmarknader och är idag chef för Svenska
Exportrådet i Kina.
Fredrik Ruben,
På plats 42: i98:an
nc er nc he f fö r
är se da n 20 09 ko
, som utvecklar
3L System Group
färssystem.
branschspecifika af
n Askfelt,
På plats 73: i96:an Eli
Global
of
nt
är idag Vice Preside
int
t ernaContent Services på de
T Digital
tionella mediabolaget KI
vid huvudkontoret i Prag.
Snabba frågor till ...
i91:an Johanna
Hagelberg
i05:an Mikael
Persson
Vad drömde du om att bli när du var
liten?
– Lärare eller läkare, jag övade på min lillasyster och farmor.
Om du fick läsa en kurs vad skulle det
vara?
– Psykologi, finansieringsanalys eller nanoteknik.
Om du fick vara student igen för en dag
hur skulle du då spendera dagen?
– Då skulle jag cykla uppför märkesbacken,
ha föreläsningar hela dagen, njuta av atmosfären på rasterna, gå på LSIF-gympa och
till sist ha en riktig tentaefterfest.
Vilket uttryck använder du för mycket?
– Ok, bra och men.
Vad drömde du om att bli när du var
liten?
– Jag var länge fast besluten om att bli
stuntman.
Vad är ditt favoritord eller uttryck?
– Är du go’ eller?!
Vart spenderade du de flesta av dina
lördagskvällar under studietiden?
– I någon av alla studiekamraters soffa med
en öl i handen.
Vart hängde du mest när du fick en stund
över på campus?
– I Baljan spenderades inte helt oväntat en
hel del kvalitetstid.
Om du fick ett extra rum där hemma, vad
skulle du ha där?
– En häst.
Vilket yrke skulle du inte vilja pröva
på?
– Alla former av estetiska yrken, kulturarbeten går bort direkt.
Om du fick ett extra rum där hemma, vad
skulle du då ha där?
– Hemmagym - inget snack om saken!
Har du en favoritplats?
– Haga i min hemstad Göteborg är, och har
alltid varit, en personlig favorit.
Alu mnitidn in gen
21
Reportage
Mentorskap Våga vilja utvecklas
text Per-Arne Rudberg bild Privat
rskap
“Ett bra mento
åda parter
bygger på att b
det.”
får ut något av
Mentorskap – vilken bild ger det oss? Den traditionella
bilden är väl den av en ung man som full av vördnad
insuper livets visdom vid en gammal mans fötter. Hur
många fel är det inte i den bilden. I82:an Per-Arne Rudberg ger sin syn på mentorskap.
En typ av mentorskap? Farfar lär mig att ån kan vara farlig.
Adepten är numera ytterst sällan full av
vördnad. Mentorn är långt ifrån alltid
gammal. Insupande av livets visdom
förekommer inte ofta (däremot dricker
vi mycket kaffe). Och varken adepten
eller mentorn är alltid män, det är lika
ofta kvinnor på en, eller båda sidorna.
Vad är då mentorskap? Jag letade fram
en definition:
Min syn på och min erfarenhet av
mentorskap ligger nog närmare det som
brukar kallas coaching. Där mentorskap
är mer av ren rådgivning handlar coachning om att ställa frågor, utmana tankesätt, identifiera mål, upptäcka potential
et cetera. Coachning utgår från adeptens
egen förmåga och potential i högre grad
än mentorskap.
“Mentoring is a process for the informal
transmission of knowledge, social capital,
and the psychosocial support perceived by
the recipient as relevant to work, career, or
professional development; mentoring entails
informal communication, usually face-to-face
and during a sustained period of time, between
a person who is perceived to have greater relevant knowledge, wisdom, or experience (the
mentor) and a person who is perceived to have
less (the protégé).”
I den här artikeln har jag valt att använda
mig av begreppen mentor och mentorskap, även om jag nog egentligen talar
om coachning.
(Alliance for Excellent Education, 2005. Tapping the potential:
Retaining and developing high-quality new teachers.)
Men luktar inte det här väldigt mycket
av det jag nyss påstod att mentorskap
inte är?
22
A lu m n i t i dn i n g e n
Ett bra mentorskap bygger på att båda
parter får ut något. Det måste finnas ett
ömsesidigt värde för att processen ska
fungera och upplevas som meningsfull.
För adepten kan värdet vara att få råd och
tips i början av sin karriär. Att någon som
baserat på sin erfarenhet ställer rätt frågor.
Någon som bidrar med såväl realism som
utmaning i fråga om mål och ambitioner.
Att adepten har någon som man kan testa
sina tankar och idéer på. Kanske mentorn
till och med kan bidra med ett kontaktnät
som underlättar steget ut i eller vidare i
yrkeslivet.
För mentorn kan det handla om att få
en bild av vad nästa generation kollegor
har att bidra med i form av kunskaper
och synsätt. Det handlar också om att
få sina egna tankemönster utmanade
så att mentorn själv kan utvecklas. Som
mentor tvingas man sätta ord på sina
egna tankar och erfarenheter vilket gör
dem tydligare och mer användbara även
i andra situationer. Adepten kan också ge
insikt och kunskap i, om för mentorn, nya
områden. Dessutom är det en glädje i sig
att vara med och se en annan människa
utvecklas.
En förutsättning för ett bra mentorskap
är att adept och mentor redan från början
klargör sina respektive förväntningarna
på mentorskapet. Om adepten i första
hand förväntar sig att mentorn ska bidra
med ett nätverk för framtida jobb och
mentorn utgår från att han/hon ska
bidra med erfarenheter om hur det är att
vara chef så är risken stor att det inte blir
särskilt bra.
Min syn är att adeptens behov ska vara det
som styr. Därför är det viktigt att adepten
är klar över vad han eller hon vill få ut av
relationen. Det är också viktigt att adepten
ställer tydliga krav.
Min erfarenhet är också att man behöver
reda ut vissa grundläggande saker om hur
relationen rent praktiskt ska fungera. Var
och hur ofta ska man ses? Ska adept och
mentor i förväg bestämma ett tema för
varje möte? Ska man ha telefonkontakt
tätare?
Jag använde tidigare ordet process. Ett
bra mentorskap är definitivt en process.
Både adept och mentor förändras under
den processen, det är i sig ett av värdena
för båda parter. Men det kräver en nyfikenhet och en öppenhet för förändring
från båda håll.
Ett mentor-/adeptmöte kan mycket väl
börja i ett resonemang om vad man bör
tänka på i sitt första jobb för att sluta i ett
djupare samtal om människors behov av
att bli sedda. Och en mentor-/adeptrelation som kan börja med välstrukturerade
möten kan efterhand övergå till att bli helt
öppna samtal.
Jag har haft många otroligt givande möten med mina adepter. Jag minns bland
annat ett möte ute på Såstaholm, med
delikat fika i solen, då vi pratade om
hur engagemang och passion förr eller
senare ger resultat trots motigheter på
Nej, det är inte mitt kontor.
vägen. Vilket det gjorde i detta fall – ett
suveränt exjobb!
Kanske är det lite som Hjalmar Gullberg
skriver i sin dikt ”Människors möten”:
Eller den gången då jag och min adept
skulle träffas och prata ledarskap i någon
timme. Efter fyra timmar tittade vi på
klockan och undrade båda två vart tiden
hade tagit vägen. Fast å andra sidan hade
vi diskuterat situationsanpassat ledarskap,
gruppdynamik, förändringsprocesser,
uppläggning av exjobb, kategoristyrning,
KPI och karriärplanering m.m.
Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.
Att ge sig in i en mentor-/adeptrelation är
att våga vilja utvecklas – för båda parter.
”Jag har haft många otroligt givande möten med
mina adepter. Jag minns bl.a. ett möte ute på
Såstaholm, med delikat fika i solen, då vi pratade om
hur engagemang och passion förr eller senare ger
resultat trots motigheter på vägen.”
!
Giva om vägen besked,
därpå skiljas i fred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.
Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.
Om någon vill resonera vidare kring mentorskap och
utveckling så är ni välkomna att höra av
er till mig:
Per-Arne Rudberg, 0735-137473
parudberg@ownit.nu
Mentorskapsprogrammet på I
Varje år anordnar alumniutskottet ett mentorskapsprogram för I-studenter med I-alumner
som mentorer. Tycker du att det låter spännande att vara mentor? Hör gärna av dig till oss
för mer information om mentorskapsprogrammet! E-mail: mentor@island.liu.se
Alu mnitidn in gen
23
Placement Report vart hamnar I-aren?
pågående
Report - en
Placement
g på uppndersöknin
marknadsu
t.
e
mniutskott
drag av Alu
text Malin Olofsson
Att case-träning ska vara bra efter att ha gått ut I och att den tekniska inriktningen inte spelar någon roll är några av
de saker som präntas in i en I-student under studietiden. Vad som händer efter examen och vad som verkligen spelar
roll under studietiden är något som framförallt de yngre studenterna funderar på. I kursen Industriell marknadsanalys
pågår just nu en undersökning som svart på vitt ska ge svar på vilka delar av studietiden som kommer att spela en
viktig roll för I-aren:s första anställning.
Timmar av diskussioner har passerat och
halvtidsrapporten är färdigställd. Många
timmar har spenderats på diskussion och
utformning av en väl uttänkt och rimlig
analysmodell. Efter att ha bollat fram och
tillbaka om vilka faktorer som skulle tas
upp i undersökningen blev det slutgiltiga
resultatet: betyg, arbetslivserfarenheter,
utlandsstudier, förberedelser i form av
case-träning och kontakter, teknisk inriktning, ekonomisk profil och examensarbete. Alla dessa går under en tidsperiod
som räknas från dag 1, när studenten
påbörjade sina studier på Industriell ekonomi, till den dagen då examensarbetet
och kurserna är avklarade. Då tiden har
varit knapp och faktorerna måste vara
lätta att mäta har undersökningen i viss
mån blivit lidande och faktorer som anses
viktiga, som personlighet och bakgrund
innan studietiden, har uteslutits.
I skrivande stund samlas enkäterna in
och resultatet för undersökningen ligger
och lurar runt hörnet. Det är med stor
nyfikenhet från projektgruppen, Alumniutskottet, handledare, andra studenter
och medverkande I-alumner, som vi går
in i analysfasen av arbetet. Kommer våra
fördomar bekräftas? Spelar den tekniska
inriktningen verkligen ingen roll för den
första anställningen? Kommer man få
något i gengäld för all tid som lagts ned på
case-träning och spelar betygen verkligen
någon roll för den första arbetsplatsen
efter examen? Kommer resultatet se likadant ut för alla branscher, eller kommer
betydelsen av olika faktorer att variera
beroende på bransch?
Svaren på dessa frågor och utfallet på
undersökningen kommer inom en snar
framtid. Självklart vill vi dela med oss av
detta och resultatet kommer att finnas
tillgängligt på Alumniportalen (www.
island.liu.se) under vårterminen. Håll
utkik efter detta!
Fram tills undersökningen är färdigställd
har vi frågat tre stycken I-are, som går
andra året, vad de tror om vart i arbetslivet I-arna hamnar och vilka delar de tror
kommer spela roll för deras kommande
första anställning.
Namn: Martin Kaldma
Klass: I2b
Vad tror du att du kommer jobba med
efter I?
– Jag kommer nog jobba inom IT-branschen. Många jobbar nog som konsult
eller som trainee ett år inom ett företag
och utvecklas därifrån. Det verkar som
att många jobbar som managementkonsulter.
Vad tror du är viktigast för att få ditt
första jobb?
– Det beror nog på tjänsten. Söker man
en trainee-tjänst kommer betygen säkert
spela en stor roll om det är många sökande på en och samma tjänst. Sen tror jag
också att engagemang och erfarenheter
kommer vara viktigt.
24
Alu m n i t i dn i n g e n
Namn: Anna Jonsson
Klass: I2c
Namn: Mattias Wrang
Vad jobbar du med efter examen?
– Finans, mitt stora intresse. Jag tror att
många blir konsulter eller jobbar med
logistik.
Vad tror du att du kommer jobba med
efter I?
– Jag vet inte riktigt, kanske med projekt
som konsult inom management eller
marknadsföring. Det verkar som att Iaren oftast är spindeln i nätet vad den än
jobbar med.
Vilka faktorer är viktigast för det
första jobbet?
– Internships kommer nog vara bland det
viktigaste. Ibland kan det nog också vara
viktigt att ha gjort utlandsstudier också.
Vad tror du är viktigast för att få ditt
första jobb?
– Jag tror att personligheten kommer vara
viktigare än det mesta och vad man drivs
av. Det kommer nog väga tyngst.
Klass: I2e
LiU.se/alumni
– Ett nätverk med 78 000 LiU-alumner
Fördelar med att vara registrerad
Du kan hitta gamla vänner från studietiden och de kan hitta dig.
Nyfiken på nytt jobb? Hitta en alumn som jobbar på en liknande position eller
inom ett visst företag du är intresserad av.
Du kan få de senaste nyheterna från I-sektionen och universitetet gällande
evenemang och annat intressant.
Vi i I-sektionens Alumniutskott kan göra ett bättre jobb och hitta dem som har
erfarenheter att dela med sig - till exempel gästföreläsare, mentorer eller till
Alumnitidningen.
Bra uppgifter att hålla uppdaterade
Din mailadress bör inte vara jobbmailen - eftersom den
ändras om du byter jobb.
Bor du utomlands eller inte på din folkbokföringsadress?
Uppdatera då ditt adressfält så att vi kan nå dig med
Alumnitidningen eller inbjudningar till andra arrangemang, till exempel frukostseminarier.
Vad har du jobbat med och vad jobbar du med nu?
Andra alumner vill veta, sektionen vill veta och studenterna
vill veta. Dina uppgifter ger andra studenter ett bättre
beslutsunderlag under studietiden.
Ja
Genom att uppdatera kontaktuppgifterna kan du också
bidra till dagens studenter. Bli mentor, gästföreläs eller bli
kontaktperson. Du kanske inte hinner just idag, men fyll i
att du är intresserad under ”Mitt engagemang” så att
vi kan kontakta dig.
I-cabarégruppen 2015 vill veta hur det var 1983.
Marknadsföringsutskottet vill veta vilka marknadsföringsidéer som fanns 1994. Fylla i om du vara engagerad
under studietiden så att de kan nå dig om de har några
funderingar.
Jag känner till
LiU Update Alumni
Nej
LiU Update Alumni är en
databas för oss på I-sektionen och ett nätverk
bestående av 78 000 alumner
Jag är
nätverksmedlem
Jag har varit
inloggad det senaste halvåret
Jag
uppdaterade min
uppgifter
Registrera
dig på liu.se/alumni
Logga
in på alumninätverket och uppdatera
dina uppgifter
Du är en
stjärna!
Alu mnitidn in gen
25
LiU
”Sollo” - för entreprenörskap
text Grundarna till Sollos minnesfond bild Per-Håkan Börjesson
Grundarna till Sollos minnesfond, varav flera
I-alumner, berättar lite om vem Sollo var.
Lars-Olof ”Sollo” Bäckman
föddes den 13
oktober, 1952.
Sollo var född
och uppvuxen
i Nacka, Stockholm. Universitetstiden spenderade han
i Linköping där han inte bara blev en stor
profil som kårordförande, utan också en
av grundarna till studentorkestern LiTHe
Blås, Studentorkesterfestivalen och blev
även senare lärare och studierektor. Han
tog en civilingenjörsexamen i Industriell
ekonomi och ytterligare en i social gemenskap. Båda mästartitlarna förvaltade han
sedan med framgång livet ut.
Förutom värme och hjärta gav Sollo
sin omgivning rik tillgång till sitt stora
intellekt, en sällsynt skarpsyn och en
bejakande livsglädje - och sitt entreprenörskap. Vid sin bortgång var Sollo en av
Sveriges mest kända affärsänglar med ett
engagemang som spände över ett 50-tal
företag, noterade såväl som onoterade och
ofta med Sollo i ordförandestolen. Men
mängden gick aldrig ut över kvaliteten.
Sollo fann tid för oss alla. Hur han klarade
av det begriper ingen av oss.
Sollo förstod därtill att företagande bara
är ett sätt att uppnå visioner. Han engagerade sig därför mycket i de svenska
forskningsmiljöerna och i internationella
nätverk som TechTour och TiE, vilket
förutom ett oslagbart kontaktnät även
resulterade i en gästprofessur i Prag.
Sollo var en mästare på livsglädje –
något som otaliga fått uppleva. Han tog
dessutom denna glädje in i affärslivet och
menade att om man skämtar och är glad
kan man inte samtidigt luras i affärer.
Strikta gubbar däremot vet man aldrig
vart man har.
Nu är allt detta borta. Det är tomt där
Sollo en gång stod. Men det bullrande
Brian
Förra sommaren gick en mycket omtyckt föreläsare på MAI bort, Brian
Edgar.
A lu m n i t i dn i n g e n
Kampen mot cancern förlorade Sollo,
men kampen för att göra världen lite
bättre genom att se möjligheter och visioner där andra inte ser någonting lever
kvar i alla oss som han inspirerade och
generöst gav sin tid och vänskap till. Han
kommer också att leva kvar genom den
nyinstiftade ”Sollos Minnesfond” som ska
främja det Sollo brann för; entreprenörer,
affärsänglar, att ha kul tillsammans i affärslivet - och njuta av marschmusik!
SOLLOS MINNESFOND
Sollos minnesfond är en fond som
premierar entreprenörsskap och delar ut
pris den 6 juni i år. Läs mer på sollo.se.
jade i en tidigare intervju att han tyckte
att I-studenterna var de mest arroganta
men samtidigt också de mest ambitiösa
studenterna som han någonsin hade undervisat vid tekniska högskolan.
Brian Edgar, född och uppväxt i Nordirland hann arbeta i Kamerun, Ghana och
Botswana innan han 1987 började sin
tjänst på MAI vid Linköpings universitet.
Där han lyckades både fylla de största
föreläsningssalarna, handleda ett flertal
doktorander samt skapa en av de starkaste
forskargrupperna inom den matematiska
delen av allmän relativitetsteori.
26
skrattet, de glada historierna och all hans
energi lever vidare i våra minnen.
!
is is all nosense
”What is this, th
s grunken!?”
How did you pas
text Christopher Nilsson foto Cedric Hanson
Brian hade en speciell relation till Ilinjen. Han uppskattade I-teknologernas
sammanhållning och det ryktas att han
aldrig avslöjade sitt intryck för kollegorna, allt för att inte riskera att någon
skulle få för sig att ta över hans kurser
och ”ta I-arna ifrån honom”. Brian avslö-
“Sollo var en mästare på
livsglädje – något som
otaliga fått uppleva.”
Likaså har I-linjen en speciell relation
till Brian. Vi som har haft nöjet att bli
undervisad av honom minns hans pondus
och värme, inlindat i en nordirländsk
brytning. Han förgyllde inte bara föreläsningarna utan även studentlivet då
årskurserna knöts samman med Brian
som samtalsämne.
Brian Edgar var populär hos studenterna,
till den grad att en årskurs tryckte upp
egna t-shirts i hans ära.
Brian Edgar var i högsta grad en profil
som präglat I-linjen sedan slutet av 80-talet. De studenter som har haft Brian kommer ta med sig hans minne livet ut.
Reportage
I tsunamins kölvatten
text & bild Klas Lundgren
Den 26 december 2004 hände något som inte fick hända. Sydostasien
drabbades av den värsta tänkbara naturkatastrofen - en tsunami.
I-alumnen Klas Lundgren var där och gjorde en hjälpinsats.
Tsunamin som slog hårt mot flera länder
i Sydostasien fick en enorm mediebevakning, just för att väldigt många turister
befann sig i Thailand, Malaysia och andra
länder med kuststräckor mot Indiska
oceanen. Det är idag fortfarande oklart
hur många som egentligen dog i denna
fruktansvärda katastrof men sannolikt
rörde det sig om över 200 000 människor
som fick sätta livet till. Omfattningen av
katastrofen var enorm, stora materiella
skador uppstod och återuppbyggnaden av
regionen blev och är fortfarande mycket
omfattande.
Personligen blev jag synnerligen
berörd. Efter två, tre dagars irritation
över den handfallenhet som svenska
politiker och myndigheter visade upp,
bestämde jag mig för att själv försöka
göra en insats. Eftersom jag tidigare bott
i regionen för Ericssons räkning, var det
självklart att ge mig av dit som volontär.
Efter ett kort samtal med Mats Olsson,
chef på Ericsson i Kina och Sydostasien,
så fick jag kontakt med Mitch Levis, chef
för Ericssons kontor i Indonesien. Mitch
bad mig att sätta mig på första bästa flyg
till Jakarta, väl där blev jag efter en dags
genomgång ombedd att flyga upp till provinshuvudstaden Medan, med närmare
tre miljoner invånare, som ligger strax
söder om Acheprovinsen.
Här började ett projektarbete med att
samordna insatser mot Acheprovinsen
för att försöka få fart på det förstörda
mobilnätet runt kusten på norra Sumatra. Kommunikation var ett måste för
att snabbt få ut hjälp till rätt platser och
tsunamin hade slagit ut hela mobilnätet.
Till min hjälp hade jag ytterligare en
svensk, Jens Nilsen, samt ett 50-tal indonesiska installatörer, både från Ericsson
och från den indonesiska operatören
Telkomsel. Vår första insats var att försöka
Bild efter att tsunamin svept fram.
reda ut i vilken omfattning utrustningen
var förstörd. Det visade sig att i stort sett
samtliga basstationer behövde bytas ut,
men även transmissionen, som förband
basstationerna med växeln, var till stora
delar utslagen.
Därefter fortsatte jobbet med att snabbt
beställa utrustning samt att transportera
ut utrustningen till respektive plats. Medan gjordes till sambandscentral och logistikcenter. Därifrån transporterades allt
material ut till Acheprovinsens kustremsa
som är närmare 1000 kilometer lång. Till
slut var vi tvungna att få ut installatörer till
respektive plats, vilket skedde med hjälp
av lastbilar, flyg och helikopter. Efter fyra
veckors intensivt arbete hade vi lyckats
återbygga dessa 30 basstationer och även
installera ytterligare tio. Det var fyra oerhört omtumlande veckor. Den misär och
det lidande vi mötte var enorm, men vi
fann också en stor vänlighet, nyfikenhet
och ett tillmötesgående som var rörande.
Alla förstod att vi västerlänningar som
kom till Ache var där för att hjälpa till.
Vi såg många döda och kroppar som
lagts i liksäckar utmed vägarna, folket var självklart
chockade och i sorg, men
ändå väldigt vänliga och
hjälpsamma. Totalt dog cirka 150 000
människor i Acheprovinsen. Epicentret
för den underjordiska jordbävningen ute
till havs, låg strax utanför ön Simeule
på Sumatras västsida, därför blev också
vågen som slog in extra stark och hög
på denna sida av Sumatra. Bitvis hade
vågen tagit sig cirka sex kilometer in på
land, nästan allt som kom i vågens väg
spolades bort.
Det mesta som skrivits om tsunamin
i svensk press rörde Thailand, eftersom
det drabbade västvärldens turister, men
i Acheprovinsen dog 20 gånger fler än
i Thailand. Jag är glad att jag fick möjlighet att hjälpa till just i Ache. Jag kan
bara rekommendera alla att någon gång
i livet göra en volontärinsats. Vi som bor
i västvärlden har det fantastiskt bra och vi
kan knappast ana hur det är att drabbas
av en naturkatastrof. Vi ser reportage om
fattigdom eller katastrofer på TV dagligen, men att uppleva på plats och kunna
göra en insats i tredje världen, vare sig det
gäller en katastrof eller humanitär insats
är alltid värt oerhört mycket.
“Den misär och det lidande
vi mötte var enormt.”
Alu mnitidn in gen
27
Reportage
Finn en gammal vän
text Emelie Eriksson bild I-sektionens fotokatalog 89/90
Många använder sig idag av sociala medier så som Facebook och LinkedIn för att hålla kontakten med sina vänner samt för att bygga upp ett personligt nätverk. Kontakterna på Facebook
ökar i takt med antalet skolor du har gått på, arbeten du har haft, fester du har varit på och
självklart måste du också hålla kontakten med det trevliga paret du träffade på den senaste
utlandssemestern! Det är dock inte alltid lika lätt att hitta vänner från långt tillbaka i tiden, speciellt
inte då man till exempel tog examen från Industriell ekonomi på Linköpings universitet 1981 och vill
hitta en vän man lärde känna under ett utlandsår 1979.
Klas Lundgren var en av de första studenterna från Linköpings universitet som
fick möjligheten att åka utomlands under
sina studier. 1978 var nämligen första
året som universitetet skickade studenter
utomlands och de hade då skapat ett avtal
med ett universitet i England. Året därpå
hade möjligheterna utökats och Tyskland
fanns även som alternativ, något som Klas
tog chansen att söka.
Varför valde du att söka en utlandsplats i Tyskland?
– Det kändes roligare att få chansen att
lära sig ytterligare ett språk vid sidan om
svenskan och engelskan. Dessutom fanns
förhoppningen att man då skulle få en
bättre bild av det tyska språket. Undervisningen i grundskolan var väldigt stel
och inriktad på att lära sig grammatiken,
inte hur man skulle föra sig i tal och skrift,
berättar Klas.
“Jag kontaktade Alumniutskottets
ordförande för att få hjälp med att leta
upp Mats.”
själva lägga ner energi på att lära känna
tyskarna. Vi blev riktigt goda vänner med
två killar vid namn Martin Bracker och
Wolfgang Laubach. Tillsammans med
dem hittade vi på väldigt mycket roliga
saker och fick bland annat vara med i
deras ”studentenverbindung”, en social
sammanslutning där man bland annat
hjälpte varandra med studierna. En spännande sak med föreningen var att man
först fick genomgå ett inträdesprov för
att få vara med, nämligen utöva fäktning.
Dock slapp jag och Mats göra detta men
fick ändå vara med i gemenskapen.
Vad hände efter utlandsåret?
– Då Mats och jag hade tagit vår examen
skildes vi åt. Jag flyttade till Stockholm
och han till Västerås. Vi höll kontakten
i några år men som det ofta kan bli ebbade kontakten ut av sig själv. Däremot
höll jag fortfarande kontakt med flera av
tyskarna vi hade lärt känna i Darmstadt
och jag besöker dem minst en gång om
året än idag.
Vad hände sedan?
– Jag och två andra killar, Mats och Björn
från Linköpings universitet fick plats på
det tekniska universitetet i Darmstadt
och vi åkte dit under vårt fjärde år på
utbildningen och stannade i Tyskland
under ett år.
Hur mottogs ni av de tyska
studenterna?
– De tyckte det var väldigt roligt att
träffa studenter från Europa, då de flesta
utbytesstudenter kom från länder i tredje
världen. Jag och Mats såg även till att
Känner du kanske igen någon från denna I-klass som du vill ta kontakt med igen?
28
A lu m n i t i dn i n g e n
Men vad hände med ert ”gäng”? Du,
Mats, Martin och Wolfgang?
– Jo, det var nämligen så att jag var på
bröllop i Tyskland förra året och då visade
det sig att bruden visste vem Wolfgang
var. Hon bjöd därför över honom en
kväll, vilket var väldigt roligt! Wolfgang
hade dessutom fortfarande kontakt med
Martin och vi bestämde oss därför för
att träffas alla tre tillsammans med våra
respektive. Under den träffen kände vi att
det hade varit extra roligt om även Mats
hade varit med, därför bestämde jag mig
för att försöka leta upp honom.
Hur gjorde du då?
– Jag kontaktade Alumniutskottets ordförande Raoul Joshi under hösten 2010 och
tillsammans hjälptes vi åt med att försöka
hitta Mats på LiU Update Alumni.
Hittade ni honom?
– Nja. Inte genom LiU Update Alumni
tyvärr. Men efter mycket om och men
fann jag honom genom hemsidan Stay
Friends, en sökmotor för vänner. Där
fanns en mejladress till Mats som jag skrev
till och vi fick på så sätt kontakt igen.
Så har ni samlats alla fyra nu igen
någonting?
– Nej inte än. Mats jobbar i Vietnam för
tillfället så det är lite svårt för honom att
bara komma förbi just nu. Tanken är dock
att vi skall träffas när man kommer hem
till Sverige igen.
Skulle du uppmana andra att leta upp
sina studiekamrater från universitetstiden?
– Ja absolut! Självklart är ju detta relaterat
till behov och intressen, men jag har själv
fortfarande kontakt med flera från min
studietid och vi har alltid mycket roligt
tillsammans!
Är du också sugen på att leta upp någon av
dina vänner från studietiden?
Pröva då att använda dig av LiUs alumninätverk som du hittar på liu.se/
alumni. Där kan du hitta uppgifter om över 2700 alumner från I-linjen. Har
du själv inte registrerat dig är det hög tid att göra det idag!
Frågor?
Kontakta någon av oss i alumniutskottet: alumnu@island.liu.se
© 2011 Ernst & Young AB. All Rights Reserved.
Applied Value is an international management consulting firm focusing on strategic issues. The
company was founded in 1997 in Boston and has offices in Europe, North America and Asia. Applied
Value offers a complete range of strategic, financial and operational advice to increase shareholder
value of our clients, which are primarily large international corporations.
Please visit www.appliedvaluegroup.com for more information.
Brief Case Studies
Sales Effectiveness
Operational Excellence
Global Sourcing
Applied Value was assigned to
analyze if a blue-chip company
should reprioritize its sales
resources to target large accounts
Applied Value was assigned to
provide an external opinion on a
global engineering company’s
operational excellence program
Applied Value was assigned to
recommend an improved set-up
of a global component
manufacturer’s sourcing function
The analysis included assessing
the market situation to identify
opportunities, estimating
financials, identification of
efficient ways-of-working and
how to realign sales resources
The second opinion included
reviewing initiatives and
achieved savings by interviewing
responsible stakeholders and
reviewing project plans and
initiatives not yet initiated
The analysis first defined the
current sourcing organization and
activities on all levels and
categories, followed by the
identification of gaps between the
current and wanted situation
Applied Value identified several
opportunities to release funds
totaling 25-30 MEUR and
recommended reinvestments in
seven improvement initiatives
that were estimated to generate
increased sales by 10-15 times
the investment
The review showed a discrepancy
between what had been reported
and Applied Value’s assessment
due to poor savings calculations
and overlapping initiatives.
Applied Value identified new
savings opportunities of 50
MEUR that enabled the program
to reach the overall savings target
Applied Value recommended the
company to implement a group
purchasing organization based on
global category teams and clearly
defined category strategies. New
ways-of-working led to improved
resource efficiency and on
average enabled sourcing quickwins of 10% for main categories
BOSTON DETROIT HONG KONG LONDON NEW YORK SHANGHAI STOCKHOLM
AP PL IED VAL UE  LINNÉGATA N 18  BOX 5047  102 41 STOCK HOL M, SW EDE N  TEL 46 8 562 787 00
Nya tillväxtmöjligheter?
Varje företag behöver ständigt utveckla och
förbättra sin verksamhet. Det kan handla om
allt från effektivisering och kostnadsreducering
till outsourcing. Våra managementkonsulter
och rådgivare finns i 140 länder. Oavsett var
i världen du verkar har vi den kunskap och
erfarenhet som krävs för att hjälpa ditt företag.
Vad är nästa steg för ditt företag?
www.ey.com/se
LiU
Bologna och 3+2 på I?
text Frida Östh
Att utbildningen Industriell ekonomi har förändrats sedan starten 1969 finns det inga tvivel om. Det är ett måste för att
följa med i förändringarna som sker i omvärlden och för att tillgodose studenternas kunskapsbehov. Tekniska högskolan, studenterna och näringslivet är de drivande krafterna bakom utvecklingsarbetet som hela tiden pågår inom
programmen. Nästa förändring som ligger i Industriell ekonomis framtid är hur man skall anpassa sig till det omtalade
3+2 systemet.
På grund av, eller kanske tack vare, alla
dessa krafter som påverkar tar arbetet
med att utveckla utbildningen aldrig slut.
Precis som förändringarna har pågått de
senaste 40 åren kommer utbildningen
fortsätta förändras och det är på det sättet
vi fortsätter att producera konkurrenskraftiga I-are som skickas ut i näringslivet.
Nämnden för industriell ekonomi och
logistik
Eller lite behändigare IL-nämnden,
har ansvar för utveckling av tre civ.ing
program, tre kandidatprogram, två
masterprogram och Asienkunskap.
En av de stora frågorna som IL-nämnden
jobbar med nu är det som ofta refereras
till som 3+2, vilket också är en del av Bolognaprocessen. Det man syftar på är att
tre års studier skall resultera i en kandidatexamen som visar att man läst grundnivå
på högskolan, därefter ska man kunna läsa
ytterligare två år för att kunna ta ut en
masterexamen. Ett flertal andra högskolor
och universitet, till exempel Chalmers och
KTH, har infört detta system.
På Industriell ekonomi i Linköping har
det diskuterats vad som är den bästa lösningen för just vår utbildning. I dagsläget
är planen att studenterna ska erbjudas
möjligheten att ta ut en kandidatexamen
och detta ska underlättas i så stor utsträckning som möjligt. Däremot kommer
utbildningen i sig endast att förändras på
det sättet att man lägger in kandidatarbetet som en större kurs i årskurs tre och
framtida studenter kommer fortfarande
söka in till en femårig utbildning. Kandidatarbetet planeras att genomföras i
grupper om sex till åtta personer med ett
fokus på teknik. Detta arbete kan ses som
30
Alu m n i t i dn i n g e n
en förberedelse inför examensarbetet där
man får öva på formalia och att jobba
med ett större arbete. Om det ska vara
obligatoriskt för studenterna att göra ett
kandidatarbete har ännu inte beslutats
och detta beslut kommer forma utbildningens upplägg i framtiden. Det ska
dock vara tydligt att en kandidatexamen
inte ska ses som en klar examen som du
kan gå rakt ut i arbetslivet med, utan det
ska vara ett intyg på att du kommit en bit
på vägen. Därefter läser man ytterligare
två år för att få ut sin civilingenjörs- och
masterexamen och vara färdig I-are.
Utmaningarna som IL-nämnden står
inför i arbetet med denna förändring
är många. Några av frågorna rör hur
man ska göra för att behålla det som gör
I-utbildningen så stark, det vill säga blandningen mellan matematik, teknik och
management. Som det tidigare nämnts
bibehålls en femårig utbildning och man
kommer inte byta till en treårig utbildning
som sedan kompletteras med två år. Planen är att fokus de första tre åren ska ligga
på matematik och teknik medan merparten av managementkurserna skall ligga de
sista två åren men några kurser kommer
att behållas i början av utbildningen. Att
upplägget planeras på detta sätt är för att
IL-nämnden vill bibehålla helheten som
Industriell ekonomi i Linköping ger som
skulle gå förlorad om man bara läste de
första tre eller de sista två i Linköping.
Ytterligare en utmaning som man står
inför är utlandsåret som många väljer
att göra i årskurs tre och det är också då
man från nämnden har rekommenderat
att man som I-are ska åka. Detta är dock
baserat på att utbildningen var 4,5 år och
nu när utbildningen är på fem år finns fler
möjligheter att åka i fyran, i alla fall för de
Bolognaprocessen
Bolognaprocessen är ett samarbete mellan
47 europeiska länder. I Bolognadeklarationen fastställs mål för att skapa ett
europeiskt område för högre utbildning.
(Regeringskansliet)
som läser I. För de studenter som läser I
internationell (Ii) så är utlandsåret obligatoriskt och för att de ska hitta kurser på det
språk de läser är det oftast lättare att hitta
kurserna på kandidatnivå under tredje
året. En möjlighet vore att studenter som
läser ett utlandsår gör sitt kandidatarbete
utomlands men möjligheterna till detta
skiljer sig kraftigt mellan olika länder. En
annan möjlig lösning skulle kunna vara
att man gör sitt kandidatarbete under
fjärde året när man kommit tillbaka från
sitt utlandsår.
Nämnden jobbar med att hitta en lösning
som är så bra som möjligt för studenterna
både på I och Ii. Man har påbörjat en
utredning av Ii för att se hur utbildningen
kan utvecklas och förbättras. Detta arbete
kan förhoppningsvis leda till en bra lösning på frågorna kring kandidatarbetet
för studenterna som åker på utlandsår.
Precis som vid starten av I-linjen så kommer fokus fortsätta att vara att producera
konkurrenskraftiga I-are som är starkt
eftertraktade på arbetsmarknaden. Det
finns med säkerhet fler utmaningar som
väntar oss i framtiden som nämnden och
studenterna ser fram emot att ta sig an
för att skapa en än bättre grund för kommande generationer av I-are!
grafik Christopher Nilsson
c
o
l
p
x
a
Ett
i84:an Michael Hallgren jobbar på Capgemini med affärssystemet SAP. Han bor
i Tibro, är gift och har två barn.
i99:an Jan Goldstein jobbar på Siemens i
Tyskland som Product lifecycle manager.
Han bor i Nürnberg och är singel.
i84:an Anders Rydén jobbar på Jönköping Energi AB som elhandelschef. Han
bor i Smålandsstenar, är 48 år, gift och
har tre barn.
i98:an Ludvig Hermansson jobbar som
Project manager vid Swedish Trade
Council. Han bor numera i Dubai.
i69:an Anders Nilsson jobbar som Supply
manager på Tetra Pak. Han bor i Lund,
är gift och har två utflugna döttrar.
i73:an Stefan Aldén, egenföretagare och
samarbetar med Borås Högskola kring ett
IT-baserat anhörigstödssystem. Han är
gift och har två barnbarn.
r
e
n
m
u
l
k av I-a
i03:an Johan Winberg jobbar som produktionstekniker på Scania CV AB. Han
är nyinflyttad i Huddinge och gift.
i01:an Sven Lees jobbar som produktionsoptimerande energiingenjör på
Sveriges största kraftvärmeverk. Han bor
med sin sambo i Västerås.
i91:an Carl Nilsson jobbar som seniorkonsult på Avega Group. Han bor i
Stockholm med sambo och har ett barn.
i82:an Björn Linder (tidigare Andersson)
jobbar på Region Skåne som projektledare samt konsult på SundCom Group.
Han bor i Falsterbo och är gift, har två
barn.
i86:an Håkan Ivarsson jobbar som managmentkonsult på Leadership Design
Group AB. Han bor i Ekerö, är gift och
har två barn.
i76:an Lars Nordin är partner i investeringsföretaget Connecting Capital Sweden AB. Han bor i Bromma och är gift
samt har två barn varav ett barn läser på
I i Linköping med kinesisk inriktning.
Ii96:an Patrik Kärrberg jobbar som
forskningsledare på London School of
Economics. Han bor med sin flickvän i
centrala London.
i82:an Charles Fox jobbar på Cambio
Healthcare Systems som senior projektledare. Han är gift och bor i Linköping
i78:an Rolf Almroth jobbar på Triona
dels som säljare av konsulttjänster, dels
själv verksam som IT-konsult. Rolf är gift,
har tre barn och bor i Täby.
i74:an Marie-Louise Nässlander jobbar
som projektledare på Saab Dynamics.
Hon bor i Karlskoga, är gift och har
tre döttrar, varav de två äldsta också är
utexaminerade I-are.
i84:an Joachim Berlin jobbar på Lawson
Software Sweden AB som ansvarig för
ett av deras affärsområden i Norden.
Han bor i Linköping, är gift och har två
barn.
i73:an Anders Hylén jobbar på Gartner
som konsult. Han bor i Järfälla med hustrun men barnen är utflugna.
Alu mnitidn in gen
31
Posttidning B
I-sektionen, Kårallen
Tekniska Högskolan
581 83 Linköping
Sveriges trevligaste årsstämma?! Bilder från
årsstämman 2010 på Kastellholmen. Överst till
vänster Erik Brändström, VD Spiltan Fonder,
samt Anja Diedrichs, ekonomiansvarig på Spiltan.
Mittenbilden - delar av Spiltans styrelse tillsammans med ”Aktiestinsen” och längst till höger.
Johan Sjöberg (spiltans styrelse och varm förespråkare för företagande i Småland) med dotter bjuder
på småländska isterband. Nedan aktieägarmingel
i det vackra vädret.
Kom med i Spiltans nätverk
Bli aktieägare i Spiltan! Köp aktier genom Alternativa aktiemarknaden www.alternativa.se.
Börja månadsspara i Spiltan Fonder - www.spiltanfonder.se.
Vill du veta mer om Spiltan besök vår portalsida
www.spiltan.se och leta dig vidare
därifrån. Vill du ha tips och råd om sparande eller ställa frågor - Bli medlem i
Sparklubben.se.
Gilla Spiltan på Facebook
www.facebook.com/Spiltan
Följ Per Håkan Börjesson på Twitter
www.twitter.com/Spiltan
Obs! Spiltan är grundat och till stora delar ägt av I:are.