Botniska korridoren – – en investering i hela Sverige 8 ARGUMENT FÖR ATT SKYNDA PÅ BESLUTEN Är Botniska korridoren lika viktig för Sverige som för EU? Hur länge ska myten om norra Sverige som tärande fortsätta spridas? Varför satsa på industrin? Det är väl servicesektorn vi lever på nu? Varför kan inte företagen köra allt gods på båt? Hur skulle Skåne klara sig utan bra kommunikationer? Störningar i Bastuträsk påverkar väl inte Helsingborg? Norrland är väl bara kallt och glest befolkat? Har det inte investerats tillräckligt i norr? Här är 8 argument som ger en sann bild av hela Sveriges möjligheter – om Botniska korridoren byggs ut. Hjälp till att sprida argumenten som tar död på myterna! Nu är det dags att starta utbyggnaden av Botniska korrdoren! I Norrland bor 1 150 000 människor. Här finns några av Sveriges mest expansiva och lönsamma råvaruföretag, och många innovativa nya näringar. Men kapacitetsbristen på godsstråket längs Bottenviken och genom Bergslagen är en broms i utvecklingen, inte bara i norr utan i hela landet. 2 Mellan Gävle och Härnösand (26 mil) trängs tågen på ett enkelspår och mellan Umeå och Luleå (27 mil) går järnvägen fem mil in i landet, långt från företag och boende. Idag tar det 40 minuter längre att åka från Sundsvall till Stockholm än vad det gjorde för tio år sedan. EU har insett vikten av Botniska korridoren för Europa och den har prioriterats i Core Network, det viktigaste europeiska stomnätet för transporter. Trots det fortsätter svenska politiker att tveka. 3 EU Core Network Det europeiska strategiska stomnätet, core network, för järnväg säkrar inte bara råvarorna utan knyter också samman Europa. Core Network (EU proposal) Core Network (EU proposal) Trans-National Axis Trans-National Axis Är Botniska korridoren lika viktig för Sverige som för EU? Norra Sveriges råvaror väger tungt i Europa Utvinning och gruvbrytning Förädlingsvärde i gruvnäringen Tillverkning av metaller och metallvaror Tillverkning av maskiner och utrustning Förädlingssteg UtvinningProduktionsvärde, och gruvbrytning euro Tillverkning av metaller och metallvaror Tillverkning av maskiner och utrustning Förädlingssteg Produktionsvärde, euro 2,5 mdr euro 1,6 mdr euro 38 mdr euro 55 mdr euro 2,5 mdr euro 1,6 mdr euro 38 mdr euro 55 mdr euro Av brytningsvärdet på 2,5 miljarder euro i gruvorna i norr vidareförädlas detta till 55 miljarder euro i Sverige och minst tio gånger mer ute i Europa. 4 Tillgången på malm och skog är mycket viktig för Europas inre marknad och stora delar av råvarorna kommer från norra Sverige. Därför har EU prioriterat Botniska korridoren i EU:s mest strategiska transportnät. De svenska och finska regeringarna har arbetat målinriktat för att korridoren ska uppnå den prioriteringen. Däremot är det oklart när de nödvändiga nationella besluten om investeringarna i korridoren ska tas. Industriella transporter är globala De transporter som industrin utför är i hög grad globala och det svenska transportnätet är en del av ett större europeiskt och globalt system där godset inte känner några gränser. Över 90 procent av EU:s järnmalm utvinns i Norrbotten. Malmen hör till de renaste i världen och lönsamheten är mycket stor. Sverige är också världens näst största exportör av papper, massa och sågade trävaror. Skogsindustrin exporterar till många länder i hela världen och den utomeuropeiska andelen ökar. Botniska korridoren är prioriterad av EU Botniska korridoren är ett av de transportstråk som identifierats som av särskild betydelse för EU:s kommunikationer, speciellt avseende Europas råvaruförsörjning. Korridoren blir nu en del av EU:s högst prioriterade stomnät inom TEN-T vilket bland annat innebär att EU kan finansiera 20–30 procent av en investering. Europa är beroende av råvarorna i norr Försörjningen av varor i Europa är beroende av ett sammanhängande, flexibelt och effektivt logistik- och transportsystem. Det tydligaste skälet till att EU har bestämt sig för att prioritera Botniska korridoren i sitt stomnät är just den dominerande ställning svenska och finska råvaror har i den europeiska råvaruförsörjningen vilket också verifieras i det så kallade Råvarudirektivet. FAKTA: Transeuropeiska transportnät (TEN-T) är planeringsverktyget för EU i syfte att maximera logistiken inom infrastruktur och transport inom EU. TEN-T är uppdelat i ett stomnät med högsta prioritet och ett mer övergripande nät. De finansiella satsningarna från EU ska koncentreras till stomnätet. 5 Varför satsa på industrin? Det är väl servicesektorn vi lever på nu? Malm och skog är grunden för ekonomin Gruvproduktion Sveriges och Finlands gruvproduktion år 2011 i förhållande till EU. Basindustrin, som baseras på malm och skog, är grunden för det svenska välståndet. Södra Sverige tjänar miljarder på råvarorna från norr. Varje år bryts järnmalm till ett värde av 2,5 miljarder euro i gruvorna i norr. Malmen vidareförädlas i företag i mellersta och södra Sverige till ett värde av 55 miljarder euro. Skogen är på samma sätt en stark motor i den svenska tillväxten. Basindustrin är grunden för den svenska tjänstesektorn där konsulting, IT och andra serviceyrken i hög grad har en direkt koppling till basindustrins utveckling. Malmen – första steget i accelererande värdekedja Malmen är grunden för produktionen i en värdekedja som innehåller många industrier, på många platser i Sverige och ute i Europa, och där varuvärdet växer för varje steg i kedjan. Lite mer än hälften av malmen används för tillverkning av metaller och metallvaror, resten för tillverkning av maskiner och utrustning. 6 Skogen växer i värde Skogen som avverkas i norr har också ett högt förädlingsvärde, och involverar ett stort antal företag, i hela landet, som tillverkar massa, papper och trävaror. Den svenska exporten av massa är avgörande för tillverkningen av papper i länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike och Sverige står för en femtedel av EU:s konsumtion av sågade trävaror. Förädlingen ger jobb och tillväxt i hela landet Stålindustrin sysselsätter cirka 18 000 personer och skogsindustrin cirka 58 000 personer. En gruvarbetare sätter ytterligare 1–3 andra människor i arbete, inte minst i södra Sverige och nere i Europa. Det handlar om jobb i förädlingsindustrin (verkstäder etc), bygg- och anläggning, transport men inte minst inom tjänstesektorn. Ett annat exempel är den forskning som vuxit fram i nära anknytning till de norrländska universiteten. 8% Skogsnäringen är redan i dag vår största exportindustri med 128 miljarder i exportvärde, det vill säga omkring 11 procent av Sveriges totala export. Det är fantastiska siffror. 8% Järn Sverige Sverige Finland Finland Övriga EU Övriga EU Järn Koppar 10% Koppar 6% 10% 6% 84% 92% Zink Annie Lööf Näringsminister (C) Bly 92% 84% 26% Zink Bly 62% 26% 62% 32% Silver 12% 68% 32% 68% 18% 12% Guld 31% 33% 4% Silver 78% Guld 18% 36% 31% 4% 33% Hur länge ska myten om norra Sverige som ”tärande” fortsätta spridas? Industrins investeringar i genomsnitt 2010–2012 Het zon i norr ger landet tillväxt Kr per invånare år 2011 25 000 20 000 15 000 10 000 Uppsala län Stockholms län Södermanlands län Jönköpings län Östergötlands län Kalmar län Nettoexport per sysselsatt i länet 2011 (varor) Kronobergs län Gotlands län Skåne län Blekinge län Hallands län Västra Götalands län Örebro län Värmlands län Dalarna län Västmanlands län Gävleborgs län Jämtlands län Västernorrlands län Norrbottens län Västerbottens län 5 000 Nettoexport per sysselsatt i länet 2011 (varor) 300 000 Uppsala län Södermanlands län Jönköpings län Östergötlands län Kronobergs län Kalmar län Västra Götalands län Örebro län Värmlands län Västmanlands län Dalarna län Gävleborgs län Västernorrlands län -150 000 Jämtlands län -100 000 Västerbottens län 0 -50 000 Norrbottens län 50 000 Gotlands län 100 000 Blekinge län 150 000 Skåne län Hallands län 200 000 Stockholms län 250 000 Norrland är så långt ifrån ”tärande” som man kan komma. De norrländska råvarorna är helt avgörande för den svenska tillväxten och för tjänstesektorns utveckling. Investeringarna i norr är mycket stora och kommer ge ytterligare fart till den svenska ekonomin. Trots att beskattning av råvaror inte sker regionalt så klarar sig Norrland utan tillskott och bidrag. Det som behövs är ett nationellt ansvarstagande för en fungerande transportinfrastruktur. Starkare tillväxt i norr och högst BRP i landet Norrland har starkare tillväxt än södra Sverige och en stor del av Sveriges varuexport utgörs av malm- och skogsprodukter härifrån. Norrbotten har Sveriges i särklass största nettoexport av varor per anställd med 270 000 kronor. Norrbotten har landets högsta bruttoregionalprodukt (BRP) per anställd och övriga norrländska län ligger högt i jämförelse med övriga Sverige. Investeringar i norra Sverige är åtta gånger större än i Stockholm I Norrbottens län planeras investeringar i industri, samhällsinfrastruktur och energi för drygt 200 miljarder fram till år 2020. I Jämtland sker stora satsningar på turismen. Norrbotten är det län som investerar mest inom industrin, med ca 25 000 kr per invånare och år. Motsvarande siffra för Gävleborgs län är 14 000 kr per invånare. Siffrorna för riket är drygt 5 000 kr och för Stockholm 3 000 kr. Fortsatt expansion skapar framtidstro Näringslivet i norra Sverige består till stor del av gruvor, metallurgi, mekanisk industri, skogsbaserad industri och vattenkraft. Regionens största företag tillhör Sveriges viktigaste och mest lönsamma – LKAB, Boliden, SCA etc. Nya basnäringar växer fram. Turismen omsätter nationellt närmare 100 miljarder per år och växer kraftigt, inte minst i de norra länen. Den digitala industrin är på stark frammarsch. IT-kluster finns i flera städer. FAKTA: • Exporten av skogs- och mineralvaror gav 125 miljarder kr netto till statskassan år 2010. • Norrland hade över 8,1 miljoner gästnätter 2012. • Facebooks första och största serverhall utanför USA växer fram i Luleå. 9 Boliden är den tredje största leverantören av kopparmetall och zinkmetall i Europa. Kapitalbindning Kapitalbindning 50 000 (kr/ton) Järnmalm Koppar Pappersmassa Varför kan inte företagen köra allt gods på båt? Vissa godstransporter måste gå på järnväg 5 000 500 Industri och handel vill förkorta varukedjans genomströmning för att hålla nere kapitalbindningen. De allra flesta företag behöver kombinationen bil, båt och tåg för att klara alla sina behov. Att flytta godstransporter från järnväg till lastbil är svårt. En stor del av godset är för tungt eller stort för att fraktas med bil. Att flytta transporter från tåg till båt är också svårt. Järnvägen kan, till skillnad från båt, tillgodose marknadens krav på ”just-in-time” och korta ledtider för dyra produkter. Idag går en stor del av transporterna av Sveriges viktigaste naturtillgångar – skog och malm – på järnväg. Ut- och inleveranser till Boliden Rönnskär Rönskärsverkens ut- och inleveranser LASTBIL N LASTBIL 190 200 23 110 5 528 Koppar Bly Rånickel Svaveldiox Övrigt 220 26 3 19 4 272 Svavelsyra Koncentrat Koppar Järnsand Zinkklinker Övrigt 430 175 20 20 39 10 694 TO Slagg Järnsand Svaveldiox Svavelsyra Övrigt 52 8 N K TO TÅG TÅG 226 KTON 272 KTON BOLIDEN RÖNNSKÄR K 5 78 BÅT BÅT N TO TO K N 4 69 Kopparslig 402 Blyslig 35 Sand 120 Sekundärmat 60 Kol 70 Kalksten 6 Järnoxid 7 Natronlut 23 Olja 45 Övrigt 17 785 [ prognos år 2007 ] K Koncentrat 171 Sekundärmat 45 Övrigt 10 226 LEVERANSER I KTON/ÅR 8 33 Koncentrat 280 Sekundärmat 7 Grönlut 25 Olja 13 Kalk 3 Övrigt 10 338 10 Bild Boliden Båt, tåg och lastbil är viktiga transportsätt för Boliden Rönnskär, Sveriges enda smältverk för framställning av basmetaller. Botniska korridoren är godspulsådern Botniska korridoren är den dominerande transportleden för gods i norra Europa. Transporterna genereras ofta i den råvarutunga Barentsregionen, transporteras ner längs den svenska norrlandskusten till vidareförädling i södra och mellersta Sverige och sedan vidare ner mot marknaderna och ytterligare förädling på fabriker i Europa. Viktigt med konkurrenskraft på en global marknad De svenska företagen måste ha effektiva och pålitliga logistik-och transportkedjor för tyngre gods för att klara den tuffa internationella konkurrensen. Avstånden, risken för störningar, kostnadsgenererande avgifter och skatter är exempel på utmaningar som drabbar den svenska industrin. En balans som ger konkurrenskraft är en förutsättning. Avstånden är mycket långa för svenska företag Avståndet till marknaderna i Europa, Asien och Mellanöstern är stort och ger ett betydande avståndshandikapp. Transporterna är integrerade i produktionskedjan från råvara till vidareförädling och slutprodukt. Lagerhållningen minskar och ”just-in-time-principen” har fått allt större betydelse. 11 Järnmalm från gruvorna i norra Sverige används i bilindustrier över hela Europa. Störningar i Bastuträsk påverkar väl inte Helsingborg? Transportekonomi och tillförlitlighet är avgörande Från gruva till bil- och produktionsindustri Järnmalmsgruvor Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri Citroén s- Volvo Renault Tillverkningsindustri Scania T in illv du er st kn ri ing Volvo Opel Audi MAN Porsche Mercedes Peugeot BMW Renault Fiat Skoda VW Iveco Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri Järnmalmspellets från anrikningsverken i Malmfälten förädlas till stålämnen i Luleå. Stålämnena förädlas ytterligare i Borlänge för vidare transport till industrier i Europa. 12 Logistik- och produktionskedjorna har korta tidsramar och är beroende av kontinuerliga och effektiva flöden. Bastuträsk låter långt borta men när störningar uppstår där, på ett enkelspår utan möjlighet till omledning, så drabbas enormt många transporter ner mot fabrikerna i söder. Det handlar om stålet på väg mot Borlänge, om kopparn på väg till Helsingborg. Effekten av ett stopp är stor och större avbrott skapar betydande effekter i alla led. Allt hänger ihop. Svajiga transportkostnader För vissa företag utgör transportkostnaderna 20 procent av den totala produktionskostnaden. Företagens transportkostnader är en avgörande faktor för hur ett företag kan klara sig i den internationella konkurrensen. Avstånden i sig är ett grundproblem men också andra faktorer spelar in som planerna på att fyrdubbla banavgifterna, effekterna av svaveldirektivet etc. Störningar kostar pengar Tillförlitligheten till trafiksystemet anger företagen själva annars som det största proble- met. Banor som har stängts på grund av urspårningar, förseningar på grund av andra störningar är situationer som kan skapa mångmiljonförluster för företag som ska leverera i tid till förädling och marknad. Godset är ofta värdefullt och stora delar av företagens lager och kapital finns i transportsystemet, inte minst förädling av malmbaserade produkter är förknippat med stor kapitalbindning och därmed kostnader. Våra in- och uttransporter har stora värden och innebär mycket stor kapitalbindning. Detta medför stora kostnader om flödena inte kan gå som planerat. Vi kan inte lagerlägga på grund av att räntekostnaderna blir så stora. Elektrokoppar Helsingborg Svaveldirektivet ökar trycket på järnvägen Med skärpta miljö- och klimatkrav ökar efterfrågan på järnvägstransporter ytterligare. Från 1 januari 2015 skärps kraven på svavelhalten i marina bränslen i Östersjön och Nordsjön. Kraven skärps mer här än i farvatten som svenska företag konkurrerar med. De ökade kostnader som direktivet medför kan innebära att transporter flyttas från sjöfart till väg och järnväg. Men järnvägen har idag inte kapacitet att ta emot den ökade trafiken. Det begränsar expansionsmöjligheterna och gör företagen mer utsatta för konkurrens från företag i andra länder. 13 Restiderna kan halveras Sett till antal nya turistföretag per invånare är det Jämtlands län som har den starkaste utvecklingen och störst framtidstro finns i Norrbotten. Större delen av Norrlands befolkning på 1 150 000 människor bor i ett pärlband längs kusten. Luleå Piteå Luleå Piteå Skellefteå Skellefteå Nordmaling Luleå Boden Umeå Umeå Umeå Nordmaling Örnsköldsvik Kramfors Härnösand Sveriges mest urbaniserade område Till ytan utgör Norrland 60 procent av Sverige. Det motsvarar en yta större än England, Nederländerna, Danmark och Schweiz tillsammans. Som helhet är Norrland glest befolkat. Större delen av befolkningen på över en miljon bor i ett stråk längs kusten, i ett pärlband av städer. Norrbotten är faktiskt Sveriges mest urbaniserade län. 14 Restiderna kan halveras Genom investeringar i nya banor Gävle-Härnösand och Umeå-Luleå kan restiderna halveras. Fyra timmar Umeå-Luleå blir mindre än två. Genom att detta sker öppnas helt nya möjligheter för rekrytering och arbete längs hela sträckningen och de största vinnarna är de mellanliggande städerna som Söderhamn, Hudiksvall, Skellefteå och Piteå. ca 15,5 tim Örnsköldsvik Så mycket mer än bara råvaror Norrlands näringsliv är så mycket mer än basindustri. Turismen växer starkt. Varje år har Norrland över 8 miljoner gästnätter i Åre och andra fjällanläggningar, Icehotel etc. Runt universiteten har kunskapsintensiva företag byggts, inte minst kopplade till basindustrins behov av kompetens. Ovanpå detta finns en omfattande tjänste- och servicesektor. Örnsköldsvik Kramfors Härnösand Sundsvall Robertsfors Nordmaling I Norrland bor 1 150 000 människor. Befolkningen är koncentrerad längs kusten och i ett pärlband av städer, från Gävle i söder till Luleå i norr, bor 700 000 människor. Städerna är livskraftiga men avstånden mellan dem hindrar fungerande arbetspendling. Om man mäter tätheten av människor per kilometer längs kusten ligger den nära tätheten på sträckorna Stockholm-Malmö respektive Göteborg, storstäderna borträknade. Norrbotniabanan Botniabanan Nya Ostkustbanan 2013, dagtåg Härnösand Sundsvall ca 5,5 tim Norrlandskusten har ett pärlband av städer 2013, buss ca 10,5 tim Norrland är väl bara kallt och glest befolkat? Turistnäringens Företagarindex, Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS), 2013 Det är fullt möjligt att i framtiden åka tåg mellan Stockholm och Luleå på 5,5 tim. Hudiksvall Gävle Uppsala Stockholm Sundsvall Hudiksvall Gävle Uppsala Hudiksvall Stockholm Gävle Uppsala Stockholm Arbetsmarknadsomland, ca 45 min. 15 Kortare restid skapar möjligheter att hitta jobb eller söka personal på en bredare marknad vilket gör att arbetsmarknadsregioner blir större. Hur skulle Skåne klara sig utan bra kommunikationer? En bra bana kan fördubbla befolkningen Större arbetsmarknad har högre lönesumma per sysselsatt Större arbetsmarknader har högre lönesumma per sysselsatt Lönesumma per sysselsatt 2011, kronor 400 000 Stockholm–Solna 350 000 300 000 250 000 200 000 Kiruna Gällivare Örnsköldsvik Göteborg Gävle Sundsvall Malmö Luleå Umeå Skellefteå Söderhamn Hudiksvall Kramfors Östersund Sollefteå LA-region i stråket Luleå-Gävlee Övriga LA-region i de fem nordligaste länen Sysselsatt dagbef 2011 400 000 Annan LA-region 1 000 10 000 100 000 100 000 10 000 1 000 000 Sysselsatt dagbefolkning 2011 Forskningen visar att det finns ett klart samband mellan arbetsmarknadsregionens storlek och lönenivå. Stor region=högre lön vilket i sin tur ökar skatteintäkter. Avstånden mellan städerna längs norrlandskusten är så stora att det är svårt att pendla med bil dagligen. Det är lika avgörande för norrlandskusten som för Skåne eller Stockholm att ha goda kommunikationer. I städer är trängseln problemet, längs norrlandskusten är det avståndet. Snabba tågförbindelser kan undanröja det hindret och skapa helt nya förutsättningar för att få arbetsmarknader att växa ihop och i flera fall fördubblas. Något som i sin tur bidrar till fler jobb, högre löner och större skatteunderlag. utbildningar inte hittar jobb som matcher deras kompetens. Av detta skäl är det angeläget att möjliggöra pendling för att kunna behålla befolkning och klara kompetensförsörjning. Företagen behöver kvalificerad arbetskraft i både norr och söder I de större städerna finns universitet och högskolor. På flera håll finns kompletterande kompetensbehov mellan centralorterna och de större mellanliggande orterna. Eftersom det är svårt att pendla mellan orterna leder det till att företag i området har brist på kvalificerad arbetskraft, medan människor med universitets- Storleken har betydelse och ger stora skatteintäkter Det är helt klart att storleken, när det gäller arbetsmarknadsregioner, har betydelse. Ju större arbetsmarknader, desto högre löner, högre produktivitet eller högre grad av sysselsättning. Detta i sin tur får betydande effekter på skattekraft, BNP etc. Det är inte heller försumbara mått utan i detta fall rör det sig om miljarder. Bättre pendling skapar möjligheter Bättre pendling ger ett mer effektivt resursutnyttjande. Investeringar i utbildning, infrastruktur och realkapital utnyttjas bättre och minskar risken för kompetensflykt. Regionförstoring motverkar negativ befolkningsutveckling. Arbetslösheten ligger klart under rikssnittet på vissa orter och goda kommunikationer är avgörande för detta. FAKTA: Nära 90 procent av regionens arbetsplatser finns inom en timmes restid från de större kustorterna. Problemet är att restiderna mellan orterna är för stora för att kunna möjliggöra pendling i större omfattning. Järnvägen sitter på ett guldägg – det är skrämmande att man inte kommit längre med att satsa på infrastrukturen och förebygga problem. Företagare i norr 17 Botniska korridoren är känslig för störning och förseningar är vanliga. Det påverkar hela Sverige. Har det inte investerats tillräckligt i norr? Investeringar i norr skapar tillväxt i söder Scenarior järnvägsvolymer Järnvägsvolymer Kapacitetsutnyttjande Mton/år 16 14 12 18 8 14 6 12 0 Kiruna Möjlig tillväxt (bl a svaveldirektivet) Mton/år 16 2 Narvik Kiruna Dämpad tillväxt (+1%/år) Trolig tillväxt 10 4 Narvik Scenarior järnvägsvolymer 18 FAKTA: Tillåtna vagnvikter Dämpad tillväxt (+1%/år) Möjlig tillväxt (bl a svaveldirektivet) Ånge Luleå Luleå Trolig tillväxt Vännäs Vännäs Umeå Ånge Sundsvall Umeå Sundsvall 10 8 År 2000 6 Borlänge År 2010 År 2021 Gävle Borlänge Gävle År 2050 Hallsberg Stockholm Hallsberg Stockholm 4 Göteborg 2 0 År 2000 År 2010 År 2021 År 2050 Malmö Kapacitetsutnyttjande Högtrafik 2 tim, 2008 och Botniabanan 2011 Brist Problem Balans Göteborg Tillåtna vagnvikter med ett RC-lok (ton), 2008 Malmö Investeringarna i järnvägsinfrastruktur i Sverige mellan 2007–2013 låg på 2,87 procent av BNP, vilket ska jämföras med 5,74 procent som är genomsnittet i Europa. För underhållet är proportionerna 0,8 procent av BNP mot 2,09 för EU-länderna i snitt. Botniska korridoren är godsets ryggrad genom Sverige. Varje dag fraktas bland annat stål motsvarande ett Eiffeltorn från norr till söder. På samma sätt som investeringar i Hamnbanan i Göteborg, eller fyra spår ner till Malmö, är Botniska korridoren en viktig nationell investering för Sverige. Allt hänger ihop när det gäller att skapa ett funktionellt transportstråk och tvärstråk mellan södra och norra Sverige, utan tydliga brister och trafikekonomiska belastningar. 1400–1600 1200–1300 1000–1100 Låg kapacitet kostar pengar Botniska korridoren består till stor del av ett mycket långt enkelspår. Det gör systemet känsligt för störningar och kapaciteten blir låg beroende på mycket trafik som ger överbelastade banor. Förseningar är vanliga. Järnvägen har några branta backar vilket gör att godstågen bara går med 60 procents last (vagnvikter) och det fördyrar transporterna. Norr om Umeå saknas också möjlighet att leda om trafiken till en parallell bana om en störning sker. Störningar och brister får konsekvenser Kapacitetsbristen i norr hämmar konkurrenskraften. Enkelspår ger stora störningar och avbrott i trafiken leder till mångmiljonkostnader för företag. Dessutom påverkas köparnas förtroende för pålitligheten av leveranser om avbrottet leder till förseningar. Restiderna för resenärer har förlängts kraftigt på vissa sträckor under de senaste åren. Det finns bara en lösning Det finns inga trovärdiga alternativ till att bygga helt ny järnväg mellan Gävle-Härnösand och mellan Umeå-Luleå. Rent tekniskt går det att förbättra situationen med ytterligare mötesstationer men detta ger ingen långsiktig lösning och stora bieffekter. Utbyggnaden kommer att ta tid men måste påbörjas inom kort. Sverige har inget val. 19 Botniska korridoren Norrbotniabanan NYA OSTKUSTBANAN Nya Ostkustbanan NORRBOTNIABANAN LULEÅ HÄRNÖSAND TIMRÅ PITEÅ SUNDSVALL NORDANSTIG NYA OSTKUSTBANAN HUDIKSVALL NORRBOTNIABANAN SKELLEFTEÅ LULEÅ HÄRNÖSAND SÖDERHAMN TIMRÅ PITEÅ SUNDSVALL GÄVLE NORDANSTIG HUDIKSVALL UMEÅ SKELLEFTEÅ Botniska korridoren – godspulsåder med flaskhalsar SÖDERHAMN GÄVLE UMEÅ Definitionen av Botniska korridoren är den primära godstransportleden från Haparanda i norr till Mjölby i söder. Transporterna fortsätter sedan ut mot Göteborgs hamn och Skåne för vidare färd ut mot Europas marknader. På den finska sidan fortsätter Botniska korridoren ner till Helsingfors. eftersom ett tåg kan bära gods motsvarande 30 långtradare. Alternativet till dubbelspår är att bygga 7 nya mötesplatser och rusta upp 14 befintliga mötesplatser. Men effekten blir begränsad och kapaciteten ökar bara med 10 tåg istället för 135 tåg per dygn. Fler tåg innebär längre väntetider och ökade svårigheter att ta igen förseningar. Till korridoren ansluter flöden från inlandets många transportleder vilket gör korridoren till en viktig fråga för hela landet. De största flaskhalsarna är Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand, Sveriges längsta och mest trafikerade enkelspår, Norrbotniabanan, den saknade länken mellan Umeå och Luleå, samt Hallsberg-Degerön i söder. Norrbotniabanan Norrbotniabanan är den saknade länken i Botniska korridoren. Här saknas järnväg helt och hållet på den 27 mil långa kuststräckan Umeå-Skellefteå-Piteå-Luleå där företag och befolkning finns. Idag är den enda transportvägen ett enkelspår med kapacitetsbegränsande backar längs stambanan inne i landet. Nya Ostkustbanan Nya Ostkustbanan, en ny dubbelspårig järnväg mellan Gävle och Härnösand skulle halvera restiderna från 4h 40 min till 2h 20 min och fyrdubbla transporterna från ca 50 till över 200. Genom att bygga Norrbotniabanan skapas ett funktionellt dubbelspår som minskar transportkostnaderna med 30 procent, halverar restiderna mellan Umeå och Luleå från 4h till 2h och som skapar ett avsevärt mer robust transportsystem. På den 26 mil långa sträckan tvingas Trafikverket redan idag säga nej till efterfrågade transporter. Restiderna längs den mycket starka sträckan har på tio år ökat från 3h till 3h 40 min. Ett dubbelspår skulle avlasta E4:an med flera tusen långtradare per dygn Norrbotniabanan är nödvändlig för det investeringsintensiva näringslivet som behöver ständig kompetensförsörjning. Den skulle också bidra till att sänka koldioxidutsläppen med 80 000 ton per år, när fler transporter kan flyttas från väg till järnväg. 21 Botniska korridoren – – en investering i hela Sverige Norra Sverige väger tungt i Europa. Varför tvekar svenska politiker fortfarande? KONTAKT: info@bothniancorridor.com www.bothniancorridor.com Botniska korridoren är ett sammarbetsprojekt mellan länsstyrelser, regioner, landsting och kommuner i Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. • Norra Sveriges råvaror väger tungt i Europa • Malm och skog är grunden för ekonomin • Het zon i norr ger landet tillväxt • Vissa godstransporter måste gå på järnväg • Transportekonomi och tillförlitlighet är avgörande • Norrlandskusten har ett pärlband av städer • En bra bana kan fördubbla befolkningen • Investeringar i norr skapar tillväxt i söder EN INVESTERING I HELA SVERIGE Fakta: ÅF Infrastruktur. Produktion: Hemma Annonsbyrå AB, 2013. 8 argument för att skynda på besluten