1. No category

TEMA: RAPS
46 Vinterraps i Sydsverige
Sydsvenske erfaringer med etablering
og gødskning af vinterraps
Agronom Albin Gunnarson
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
albin@svenskraps.se
I Sverige har under de senaste åren en stor del av försöksoch utvecklingsarbetet fokuserats kring att anlägga och bygga
bra höstrapsbestånd på hösten.
Minst 80% av skördeutbytet
grundläggs med rätt höståtgärder. På våren handlar det om
att underhålla och försvara den
skördepotential man byggt upp
på hösten. Att etablera ett bestånd i tid är av störst betydelse.
Tätt därefter kommer rätt höstgödsling.
Etableringsmetod och såtid
I Sverige har vi under de senaste
10 åren utfört en mängd olika
etableringsförsök och demonstrationer. Slutsatserna av dessa
försök är att alla metoder fungerar. Traditionell plöjning är
det säkraste men den metod som
leder till den snabbaste uppkomsten kommer att vara den metod
som ger den högsta skörden.
De svenska såtidsförsöken
med höstrapssorter genomfördes under samma tidsperiod som
de danska såtidsförsöken 20062010 och på samma sätt med tre
2015
196
linjer och tre hybrider och gav
i princip samma resultat. Varje
dygns senare såtid sänker skörden med i genomsnitt 46 kg/ha.
Gödsling
Idag ligger ett stort fokus på
gödsling. Från att tidigare ha
handlat om tidpunkter och vårkvävegivans delning eller inte så handlar i dagens Svenska
höstrapsodling det mesta om
höstgödsling och situationsanpassning av vårkvävegivan.
I 20/20 projektet gjordes försök med kvävestegar på hösten
vilka visade att höstraps har ett
optimalt kvävegödslingsbehov
på 71 kg/ha. Regelverket kring
höstgödsling i Sverige har med
stöd av försöken tillåtit en kvävegiva på max 60 kg lättrörligt
kväve till höstraps vilket är 20
kg högre än för andra grödor.
Att göra mer kväve tillgängligt
än de 60 lättrörliga kilona man
får tillföra låter sig göras med
organiska gödselmedel där ammoniumkvävet är begränsande. Att höstraps tar upp mycket
kväve visar kväveklippningar
från exempelvis Svenska försök samt odlarerfarenheter insamlade av Sveriges Frö och
Oljeväxtodlare i samband med
utveckling av den svenska Kvävepåsen.
Att höstrapsgrödan skall vara vältankad med växtnäring på
hösten visar alla Svenska höstgödslingsförsök. Resultaten är
entydiga. Vinterskador i kväveförsök har endast förekommit vid de lägre gödselgivorna
upp till 40 kg/ha. I alla 31 försöken i serien OS3 188 20082012 var övervintringen bättre
med 60 respektive 80 kg kväve när höstrapsgrödan utsattes
för vinterpåfrestning. Samma
sak har observerats i Yaraförsök med NPK där kvävegivan
är konstant på hösten med 60
kg kväve. Höstgödsling med ren
ammoniumsulfat hade i YA1301
en överlevnad på 35-40% medan NPK gödsling låg på mellan 60-90% och produkten Yara
Mila Raps 17-5-10+B+Mg på
90-100% i försök med vinterpåfrestning.
Merskördarna av att gödsla
Se PowerPoint-show med indlæg på www.plantekongres.dk
TEMA: RAPS
Vinterraps i Sydsverige
med Yara Mila Raps på hösten
har fram till skörd 2013 varit
224 kg/ha. Att köra första vårgivan om 80 kg N med Yara Mila Raps har gett merskördar på
ytterligare 164 kg/ha. Räknar
man ekonomi på medeltalen i
försöksserien med ett fröpris på
3,30 + oljehaltsreglering så är
höstgödslingen med Yara Mila
Raps lönsam medan vårgödslingen inte är det. Men när det gäller vårgödsling med NPK så är
även den lönsam på svaga fosforklasser eller höga pH.
Att höstgödsla med NPK leder också till att det totala kväveupptaget ökar. Att med 60 kg
N i form av tillfört NPK lyckas
komma upp över 60 kg N i upptaget kväve är mycket intressant. De leder till ett lägre vårkvävebehov om c:a 20 kg vilket
i praktiken höjer värdet av höstgödslingen med NPK med 180
till 200 kr./ha. Skördeökningarna är förstås störst i de lägsta
fosforklasserna eller med höga
pH men resultaten är ändå goda vid ganska bra fosforstatus i
jorden. Låt oss därför fastslå att
höstgödsling till höstraps är av
mycket stor betydelse, både för
övervintring och skörd.
Vårkväve och Kvävepåsen
I nya kväveförsök med kvävestegar på våren kombinerat
med mätningar av kväveupptaget på hösten arbetar vi fram
ett nytt Svenskt sätt att kunnat
fastslå optimal vårkvävegiva.
Med höstkväveupptaget tillsammans med vårkväveupptaget i
ett ogödslat försöksled på våren som speglar mineraliseringen och optimal skörd har en
Svensk formel för vårkvävegivans storlek kunnat fastslås. Efter försöksbearbetning 2014 har
formeln reviderats något från
2013 till
Nvårgiva = 250 – 0,98NHöstupptag – 1,21Nmin vår Denna formel finns på www.
svenskraps.se och kan uppdateras årligen med fler försöksresultat. Hösten 2014 ingår 18 försök i formeln och ytterligare 6
planeras i vår.
Att använda metoden kräver att odlaren klipper och väger en kvadratmeter raps så sent
som möjligt men före första riktiga frosten. Detta bör upprepas
på en handfull platser. Den våta
vikten växtmaterial matas in i
formeln samtidigt som användaren måste ange en förväntad mineralisering. Kvävevågen som
formeln kallas returnerar en vårkväverekommendation.
Verktyget Kvävevågen ger
odlaren en utmärkt möjlighet att
både sänka och höja sin kvävegiva mot det normala. Ju kraftigare raps destå lägre kvävebehov
och tvärt om. Att ha bra kunskap om sin jords kvävemineralisering gör metoden bättre. Samtidigt visar en känslighetsanalys
för metoden att riskerna med att
optimera fel är begränsade. 30
kg fel kvävegiva kostar i medeltal 150 kr./ha.
Serien OS3 192 som resulterat i framtagandet av en Svensk
Kvävepåse är ett viktigt och användbart verktyg för att optimera vårgödslingen i höstraps och
försöka göra mer rätt. Liknande
metoder används i både Frankrike och Tyskland. Att följa
gamla rekommendationer baserade på enbart förväntad skörd
riskerar både oekonomisk gödsling och kväveläckage. Nackdelarna med Kvävepåsen blir
Se PowerPoint-show med indlæg på www.plantekongres.dk
R2= 0,77
att det är svårt att gissa sin mineralisering. Nämnas bör också
att gödsling med Yara N-sensor
bygger på motsvarande princip
och är egentligen ett ännu mer
platsspecifikt verktyg även om
N-sensorn behöver anpassas till
ett engivesystem.
■
2015
197
46