KOMVUX Handlingsplan för Krishantering Utfärdad av: Krisledningsgruppen Antagen av: Ledningsgruppen Ansvariga: Mats Kempinsky, Mokhtar Bennis, Mathz Lindberg Giltighet: fr.o.m. 2012-08-01 Reviderad: 2007-01-11, 2008-01-11, 2009-02-13, 2009-10-22, 2011-09-14, 2012-01-18, 2012-06-15, 2013-06-11 HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 2 (26) Innehåll SYFTE ..................................................................................................................................................................................... 4 KÄNNETECKEN PÅ KRIS .......................................................................................................................................................... 4 RISKBESKRIVNING ................................................................................................................................................................. 4 KRISLEDNINGSGRUPPENS ARBETE ......................................................................................................................................... 5 OM EN KRIS INTRÄFFAR......................................................................................................................................................... 5 KRISLEDNINGSGRUPPENS SAMLING .................................................................................................................................................... 5 KRISARBETETS ORGANISATION .......................................................................................................................................................... 5 Stödgrupp som fokuserar på skolans elever......................................................................................................................... 5 Stödgrupp som fokuserar på skolans personal .................................................................................................................... 6 TRYGGHET FÖR DEN ENSKILDE........................................................................................................................................................... 6 KRISINFORMATION................................................................................................................................................................ 6 LEDNINGSLOKAL ............................................................................................................................................................................ 6 UTBILDNING OCH ÖVNING .................................................................................................................................................... 7 BEREDSKAPSLÄGE – KRISLEDNINGSGRUPPENS ANSVARSUPPGIFTER .................................................................................... 7 BILAGOR .............................................................................................................................................................................. 10 FÖRSTA HJÄLPEN PÅ ARBETSPLATSEN (BILAGA 1) ................................................................................................................................ 11 Definitioner......................................................................................................................................................................... 11 Utrustning på skolan .......................................................................................................................................................... 11 KRISSTÖD PÅ ARBETSPLATSEN (BILAGA 2).......................................................................................................................................... 13 Krisreaktioner ..................................................................................................................................................................... 13 Handlingsplan vid kriser ..................................................................................................................................................... 14 Råd vid bemötande av personer i kris ................................................................................................................................ 15 Telefonrådgivning .............................................................................................................................................................. 15 Krisstöd ............................................................................................................................................................................... 15 RESOR M.M. (BILAGA 3) ................................................................................................................................................................ 17 Verksamhet utanför skolan, schemaavvikelse ................................................................................................................... 17 BOMBHOT (BILAGA 4)................................................................................................................................................................... 18 Vid bombhot per telefon .................................................................................................................................................... 18 Minneslista för Gymnasieenhetschef/rektor vid bombhot ................................................................................................. 19 Minneslista för verksamhetsansvarig: ............................................................................................................................... 20 FÖREBYGGANDE ARBETE ................................................................................................................................................................ 20 Hot och våld i arbetet är en arbetsmiljöfråga .................................................................................................................... 20 Handlingsprogram ............................................................................................................................................................. 20 KRISLEDNINGSGRUPP OCH ÖVRIGA VIKTIGA TELEFONNUMMER (BILAGA 5) ............................................................................................... 22 och Tina Fransson, Marika Westerberg m fl ...................................................................................................................... 22 Företagshälsovård .............................................................................................................................................................. 22 Övriga viktiga telefonnummer ........................................................................................................................................... 22 Myndigheter och organisationer ........................................................................................................................................ 23 ÅTERSAMLINGSPLATS EFTER UTRYMNING VID BRANDLARM (BILAGA 6) ................................................................................................... 24 HJÄRTSTARTARE (BILAGA 7) .......................................................................................................................................................... 25 Om hjärtstartare ................................................................................................................................................................ 25 HJÄRT-LUNGRÄDDNING (BILAGA 8)................................................................................................................................................. 26 HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 3 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Syfte Syftet med denna plan för krishantering är att underlätta, vid en eventuell krissituation, för personal, elever (samt vårdnadshavare) på Rudbecksskolan, verksamheterna består av gymnasieskola, Komvux och Särvux. Organisationen ska, vid en svår händelse som berör skolornas verksamhet, kunna hantera situationen på ett sätt så att alla drabbade och berörda får ett så bra psykiskt, fysiskt och socialt omhändertagande som möjligt. Kännetecken på kris En kris kännetecknas av att: • • • • • • • • beslut måste fattas som involverar många aktörer besluten måste fattas under svår tidspress det existerar en känsla av osäkerhet aktörerna står hela tiden inför nya situationer insatser av många aktörer måste koordineras tillgången till information om vad som hänt är till en början begränsad improvisation och flexibilitet är nödvändigt medierna är i hög grad involverade i krisförloppet Riskbeskrivning Följande situationer där akut kris eller allvarlig händelse kan inträffa inom skolans ansvarsområde och som kan påverka verksamheten på Rudbecksskolan: • • • • • allvarlig skada eller akut sjukdomsfall hos personal/elever i större omfattning brand våld eller hot om våld bombhot trafikolycka 4 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Krisledningsgruppens arbete Krisledningsgruppen samlas, vid krissituation, på Rudbecksskolans expedition i gymnasierektors rum, vån 2 i G-huset. Vid händelse av att rummet inte är tillgängligt, träffas gruppen vid personalrummet i B-huset. • • • Vad har hänt? Bedöm krisens omfattning och hur den påverkar skolan. Kontrollera om räddningstjänsten är kontaktad. Om en kris inträffar Krisledningsgruppens samling Ledning för respektive skolenhet, rektor, är sammankallande och har huvudansvaret för krisgruppens arbete. Vid uppkommen krissituation skall krisgruppen snarast samlas för att analysera läget och initiera lämpliga åtgärder. Krisgruppen skall också besluta om den information som skall lämnas vid den akuta situationen och vid krisarbetets olika efterföljande faser. Central uppsamlingsplats är matsalen. I personalrummet i B-huset, finns material tillgängligt för krissituation såsom: Ljus, ljusstakar, duk, filtar, kondoleansbok, första hjälpen-kudde, tändstickor, filtar och kuddar finns i personalrummets krisskåp i hus B. (Diskussion finns om att samlas vid Club 700 vid större katastrofer riktade mot själva skolbyggnaden, exempelvis bombhot, brand. Detta diskuteras vidare i krisledningsgruppen under läsåret 2012/2013.) Krisarbetets organisation Krisarbetet utgår från krisledningsgruppen som leder och fördelar arbetet. Gruppen kan i sin tur engagera stödgrupper beroende på krisarbetets omfattning och inriktning. Stödgrupp som fokuserar på skolans elever • • • • • Rektorer och enhetschef för Komvux Skolsköterska för gymnasiet Kurator för gymnasiet och Komvux berörd lärare tolk vid behov 5 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Stödgrupp som fokuserar på skolans personal • • • • rektor/administrativ chef enhetschef för Komvux skyddsombud företagshälsovårdsrepresentant Trygghet för den enskilde I en krissituation är det viktigt att man ser till den enskildes trygghet. Skicka aldrig hem någon som befinner sig i chocktillstånd. Glöm ej basala behov av mat och dryck, för att höja blodsockernivån så att kroppen orkar hantera chocktillståndet. Värme är centralt, då många fryser i ett chocktillstånd. Om det är möjligt, kontakta även någon utanför skolan som har genomgått utbildning i första hjälpen. Krisinformation Information vid ev händelse skall ske på lämpligt sätt t.ex. via skolornas hemsida (www.orebro.se/rudbecksskolan och www.orebro.se/komvux) och/eller anslås på intern-TV:n, lämpliga dörrar/tavlor beroende på typ av situation. Vid en krissituation kan frånvaro av information leda till ryktesspridning och desinformation. Kontakter med massmedia skall i första hand gå via rektor, chef för Komvux och säkerhetshandläggare vid en krissituation. Var noga med vilken information som ges, till vem och hur den framförs. Vidare kan sedan informationen gå från rektor till övrig krisledningsgrupp, vilka fortsätter att informera kansliet, personal, elever och andra som bör informeras. Programkansliets informatör samt Stadskansliets informatörer kan användas som extra resurser. Ledningslokal Rudbecksskolans kansli, rektors arbetsrum, 019 - 21 65 61 Komvux, 019-21 67 00 6 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Utbildning och övning Huvudansvaret för utbildning och övning ligger hos Komvux enhetschef och rektorer. Krisledningsgruppen skall sammanträda minst en gång per termin. Beredskapsläge – krisledningsgruppens ansvarsuppgifter Funktion Enhetschef Komvux Rektorer Ansvar • • • • • • • • • • • att krisplan, organisation och nödvändiga funktioner finns ser till att ovanstående är aktuell och följer linjeorganisationen för kontinuerlig utbildning och övning sammankallar krisledningsgruppen planerar och organiserar arbetet efter aktuell situation leder och fördelar det operativa arbetet för nödvändiga kontakter (ex anhöriga) information internt och externt (vad, till vilka, hur och när?) svarar för att intern information går ut kallar vid behov in samarbetspartners/extra resurser att nödvändiga aktiviteter genomförs avveckling av krisledningsgruppen 7 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Funktion Ansvar Säkerhetshandläggare • ansvarar och fördelar • • • • • • • • • • • • • • Rektorer Skolsköterska/ kurator 8 (26) föreslår och förbereder att lämplig lokal avskild från ledningsplatsen finns, för att möta media förbereder för kontinuerlig kommunikation planerar för hur dokumentation diarieförs förbereder för hur underlag för beslut kan se ut tar fram informationsunderlag för den egna organisationen och samverkanspartner samt till allmänhet och media svarar för kontinuerlig dokumentation (in och ut) svarar för mediebevakning förbereder underlag för beslut diarieför avslutad dokumentation handlägger de lokala krisberedskapsfrågorna beskriver av tänkbara risker tar fram rutiner och checklista tar fram underlag för kontinuerlig utbildning och träning samt föreslår hur och när sådan genomförs svarar för utvärdering och återkoppling i organisationen föreslår förbättringar • • • beskriver risker i samband med händelsen tar fram rutiner och checklistor Vid svår kris meddelas anhöriga av polis och ibland präst eller annan religiös ledare, ej av skolans krisgrupp. • • • • • • • • • • förbereder utrustning av ledningsplatsen ser till att personlig säkerhetsutrustning vid behov finns hur avlösning av ledningsgruppens personal kan göras att avlösning av ledningsgruppens personal vid behov tillgodoses att arbetsmiljöaspekterna beaktas i samband med händelsen svarar för att särskild lokal för elever/personal/anhöriga finns förbereder hur och vilka persondata som bör tas fram förbereder stöd till berörda tar vid behov fram aktuella persondata svarar för mediabevakning • • • • • information och stöd till berörda svarar för att särskild lokal för personal/anhöriga finns ansvar för att första hjälpen finns och hur den skall användas externa stödgrupper kontaktas vid behov biträder skyddsombud HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Funktion Vaktmästare Kanslipersonal Ansvar • • • • • förbereder utrustning som behövs för att ta emot ”drabbade” ansvar för att få fram mat och dryck vid behov ansvar för transporter utrustning av lokalen för att ta emot ”drabbade” biträder kurator/skolsköterska • biträder säkerhetshandläggare ihop med vaktmästare Kontinuerlig avstämning görs efter övning eller verklig händelse. 9 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Bilagor • • • • • • • • Första hjälpen på arbetsplatsen (bilaga 1) Krisstöd på arbetsplatsen (bilaga 2) Resor (bilaga 3) Bombhot (bilaga 4) Krisledningsgrupp och övriga viktiga telefonnummer (bilaga 5) Återsamlingsplats efter utrymning vid brandlarm (bilaga 6) Hjärtstartare med instruktion Hjärt-lungräddning (bilder) 10 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Första hjälpen på arbetsplatsen (bilaga 1) Definitioner Med första hjälpen avses i detta sammanhang: • • De åtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa eller upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling. De åtgärder som behöver vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård. Med krisstöd avses i detta sammanhang: • Det psykiska och sociala omhändertagandet som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner. Utrustning på skolan När man ska utrusta arbetsplatsen med Första hjälpen-utrustning eller komplettera upp till en acceptabel nivå, bör man tänka på följande: 1. Att alla, även besökare, kan se var den närmaste utrustningen finns och vad den består av (skyltning). 2. Att alla vet vem som ansvarar för utrustningen och vem som är utbildad för att hjälpa till i en akut situation (första hjälpen informationstavla). 3. Att det är fri väg fram till den närmaste utrustningen, med fri väg menas inte bara att det inte står saker i vägen utan berör även andra viktiga frågor: måste man gå i trappor? Finns speciella regler på arbetsplatsen som hindrar någon från att ta sig fram? Är några dörrar låsta? Måste man springa som i en labyrint för att hitta fram? 4. Att den nödvändiga Första-hjälpen-utrustningen inte är längre bort än att man kan sätta igång med omhändertagandet inom någon minut efter att olyckan inträffat. 11 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 5. Att alla på arbetsplatsen har tillgång till: • första hjälpen utrustning (första hjälpen paket, andningsskydd, L-ABC information) • enkla omläggningsartiklar (stödbindor, kompressor, gasbindor, tejp, säkerhetsnålar) • sårvårdsprodukter (pincett, högkvalitativa plåster i flera olika modeller) information och larmtelefon (informationstavla om första hjälpen, L-ABC-folder) 5. Att det vid arbetsstället finns särskilt namngivna personer som har aktuella kunskaper och färdigheter för att ge första hjälpen när behov uppstå. • Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats: Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7), http://www.av.se/lagochratt/afs/afs1999_07.aspx 12 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Krisstöd på arbetsplatsen (bilaga 2) Situationer där kriser kan inträffa inom ansvarsområdet • • • • • • • • • • Akut sjukdomsfall Allvarlig skada hos arbetskamrat Arbetsolycka/färdolycka Brand Dödsfall Våld eller hot om våld Självmord Tillbud Uppsägningar, omstruktureringar Personliga kriser, ex när anhörigs svåra sjukdom eller bortgång, skilsmässa Krisreaktioner Reaktioner efter en krischock brukar följa fyra faser: 1. Chock. Kan vara i några dagar och kännetecknas av att man förnekar verkligheten, vilket ibland kan misstolkas av omgivningen som oberördhet. Det är viktigt att komma ihåg att människor reagerar på olika sätt och att det inte är några rätt eller fel. Eftersom man är i ett stadium av förnekelse är det inte meningsfullt att ge omfattande information i detta skede. Om informationen ända måste ges är det viktigt att kontrollera att den uppfattas. 2. Reaktion. Den drabbade börjar inse vad som skett och starka känslor tränger därför fram. Frågan ”varför” återkommer ideligen. Vanligt är att man drabbas av skuldkänslor och försöker finna en syndabock. Man kan också drabbas av fysiska stressreaktioner så som hjärtklappning och sömnsvårigheter. Reaktionsfasen kan vara upp till några månader. 3. Bearbetning. Den drabbade arbetar mentalt med problemet vilket kan ta upp till ett år. Intresset för omgivningen ökar och försvarsmekanismer och andra stressreaktioner börjar avta. 4. Nyorientering. De psykiska skadorna är läkta och obehagliga känslor har bearbetats. Nyorienteringsfasen har inget slut utan man lever vidare med ”ärr” som alltid kommer att finnas kvar men som inte hindrar en från att fortsätta leva. 13 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Handlingsplan vid kriser Närmaste chef/arbetsledare ska: 1. Se till att utsatt personal/elever inte lämnas ensamma 2. Samla alla som på något sätt är berörda av det som hänt på en trygg och avskild plats så snart som möjligt (innan arbetsplatsen lämnas). Låt gruppen prata om det som hänt, ventilera känslor och stötta varandra. Informera personal/elever om vad som hänt, t.ex. hur olyckan gått till, vilka som skadats och hur de mår. Var tydlig och saklig. Undvik att leta efter syndabockar. Informera om vanliga krisreaktioner (se tidigare), både muntligt och skriftligt. 3. Låt var och en ta kontakt med familjemedlemmar eller annan närstående. Se till att alla har en vuxenkontakt vid hemkomsten och att de får hjälp att ta sig hem. Fråga personal/elev om de behöver hjälp med detta av någon på skolan. 4. Ge omsorg och värme (mat, dryck, filtar etc.). Ge extra omsorg till dem som behöver det. Filtar och kuddar finns i personalrummets krisskåp. 5. Ingen bör gå hem innan mötet är avslutat. 6. Bestäm tid och plats för uppföljning nästa dag. Ha nya uppföljningar efter två till tre dagar, efter en månad och efter tre månader. 7. Vid allvarliga händelser, t ex vid våld och hot ska företagshälsovården eller annan kunnig personal kopplas in för debriefing. Detta innebär att man för en systematisk genomgång av gruppens tankar, reaktioner och känslor. Detta genomförs tidigast ett dygn efter en allvarlig händelse och har som syfte att skapa ett bättre grepp om händelsen, förebygga efterverkningar, stimulera gruppstöd, normalisera känslor, sätta ord på känslor och stimulera en snabbare återgång till vardagen. 8. Det kan vara bra att stanna kvar i eller snabbt återgå till arbetet men viktigt då är att arbetet är anpassat efter förhållandena. 9. Olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet ska anmälas till Försäkringskassan. 10. Allvarliga händelser och olyckor ska följas av åtgärder för att förhindra att det sker igen. 14 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Råd vid bemötande av personer i kris • • • • • • • • Var inte rädd att säga fel saker. Du behöver inte säga så mycket. Lyssna är ofta bättre än att tala. Var delaktig. Låt gärna bli kommentarer som ”du kommer snart över det”. Respektera smärtan och sorgen. Var inte rädd för gråt. Ha gärna pappersnäsdukar till hands. Erbjud gärna praktisk hjälp. Visa att du finns, men låt den som sörjer bestämma hur er kontakt ska vara. Kom ihåg att det förekommer att en person som befinner sig i kris kan verka vara arg och/ eller vill vara för sig själv. Erbjud dig att ställa upp och lyssna om du känner att du vill. Hör av dig då och då och fråga hur det är. Telefonrådgivning Från den 1 januari 2011 har alla medarbetare inom ovanstående förvaltningar möjlighet att kontakta företagshälsovården, Previa, för arbetsrelaterad rådgivning. Vid sjukdomsrelaterade frågor ska man vända sig till sin vårdcentral. Telefontiden hos Previa är kl. 14-15 vardagar. Telefonnumret är 0771 - 16 03 03. Har man inte möjlighet att ringa under telefontid kan man mejla sin fråga till e-postadress: orebrokommun@previa.se Exempel på arbetsrelaterad rådgivning; stress på jobbet, frågor om arbetsmiljön, samarbetsproblem, råd och stöd inför samtal med chefen. Krisstöd Från den 1 maj 2011 kan du som chef kalla in stöd vid krissituationer som påverkar arbetsgruppen och/eller enskilda medarbetare. Stödet kommer från S:t Lukasstiftelsen. Du kan kalla in stödet vid t.ex. akuta sjukdomsfall, allvarlig skada hos medarbetare, arbetsolycka/färdolycka, brand, dödsfall, hot, våld eller vid allvarliga tillbud. S:t Lukas krisstöd finns tillgängligt via telefon dygnet runt, årets alla dagar. Tel 070 - 556 31 21 15 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Krisstödet innebär: • • • • ett snabbt omhändertagande av de/den drabbade för att lindra och förebygga psykiska besvär hjälp att överblicka och bearbeta det som hänt hjälp att snabbt informera berörda stöd för att så snart som möjligt kunna återgå till ordinarie verksamhet Om det är upptaget när du ringer, placeras du i telefonkö med en väntetid på max 5 minuter. Återkoppling vid uppringning/larm sker inom maximalt 2 timmar. Inställelse på plats, efter uppringning/larm, sker inom maximalt 6 timmar. 16 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Resor m.m. (bilaga 3) Vid resor ska följande göras som ett led i att förebygga oklarhetssituationer som kan uppstå vid eventuella olyckor/kriser på annan ort där skolans elever och personal skulle kunna befinna sig i samband med resa. För att minimera onödiga spekulationer och oro är det viktigt att skolan har kunskap om var och när skolans personal/elever befinner sig. • • • • • • Utse och rapportera ansvarig på resan. Denne är ansvarig för att rutinerna följs. Ansvarig ser till att uppgifter lämnas till expeditionen om resesätt, fordon, boende restider etc. Reseblanketten samt deltagarförteckning fylls i. Sätt reseblanketten i original i särskild resepärm. Kopia på blanketten ska tas med på resan. Eventuella förändringar, såväl före som under resan, meddelas till expeditionen. Ansvarig skall ringa skolledningen snarast om något allvarligt inträffat. De som kan bör själva ringa hem och berätta vad som hänt. Ring inte anhöriga med allvarliga besked. Detta ska i stället skötas av polis, präst eller annan religiös ledare! Verksamhet utanför skolan, schemaavvikelse Verksamhet utanför skolan eller inställd/ändrad lektion ska alltid meddelas expeditionen (gymnasiet 019 - 21 65 68, Komvux 019-216050). 17 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Bombhot (bilaga 4) Det har förekommit flera bombhot mot arbetsplatser i Örebro. Hoten har varit falska, avsikten har inte varit att utlösa någon bomb. Trots detta måste varje hot tas på allvar! Förebygg genom information och lättillgängliga minneslistor. Utrymning planeras och övas som vid brandlarm. Vid bombhot per telefon • • • • • Ställ frågor utifrån särskild checklista. Anteckna svaren på checklistan. Bryt inte samtalet, använd en annan telefon och ring 112 - begär polislarm. Meddela ditt telefonnummer, samtalet kan spåras Informera närmaste chef. Informera säkerhetsansvarig i Örebro kommun: Kommunledningskontoret Säkerhetsenheten Box 30010, 701 35 Örebro Besöksadress: Tomtagatan 9, 1 tr Fax 019 - 21 25 10 Säkerhetschef Mats Brantsberg 019 - 21 11 09, 070 - 288 31 42 mats.brantsberg@orebro.se David Sundberg 019 - 21 25 52, 073 - 079 25 52 david.sundberg@orebro.se Daniel Strandberg 019 - 21 25 50, 076 - 551 42 04 daniel.strandberg@orebro 18 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 19 (26) Minneslista för Gymnasieenhetschef/rektor vid bombhot Vid bombhot per telefon: • • • Ställ frågor enligt checklistan nedan – anteckna svaren på blanketten Ring 112 – begär polislarm Informera din närmaste chef Uppgifter om den som ringde (markera det som stämmer med personen): Kön Ålder Sinnesstämning Tal Dialekt Bakgrundsljud man kvinna pojke flicka yngre äldre tonåring lugn upphetsad högljudd lågmäld snabb långsam tydlig sluddrig förvrängd distinkt stamning läspning välvårdat svordomar lokal dialekt svårbestämd ingen dialekt utländsk brytning musik röster gatutrafik oväsen HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Minneslista för verksamhetsansvarig: 1. Informera kundtjänst. 2. Utvärdera hotet i samråd med polisen - visa checklistan. Polisen kan fatta beslut om utrymning, men även om polisen inte gör det, kan arbetsledare själv besluta att utrymma. 3. Kontrollera att alla har lämnat byggnaden. Samverka med polisen om hur det ska göras. 4. Gör närvarokontroll på samlingsplatserna. Samråd med polisen om när personalen kan återgå. 5. Samla och informera all personal. Obs! De som särskilt berörts av hotet behöver prata om vad som hänt och hur de reagerat. Förebyggande arbete Säkerhetsarbetet ska förebygga och begränsa olyckor och skador på människor, egendom och miljö. Säkerhetsarbetet ska präglas av ordning och reda och ett systematiserat arbetssätt, med väl kända och accepterade rutiner som kontinuerligt följs upp. Grunden för säkerhetsarbetet är identifiering av risk, värdering av risk, bearbetning av risk och minskning av konsekvenser vid inträffad skada. Tyngdpunkten inom säkerhetsarbetet ska vara riktat mot de förebyggande åtgärderna, dvs. identifiering, värdering och bearbetning av risker. Hot och våld i arbetet är en arbetsmiljöfråga Enligt Arbetsmiljölagen (AML) ska arbetet vara så riskfritt som möjligt – både fysiskt och psykiskt, med möjlighet till engagemang och arbetsglädje. Ansvaret för en trygg arbetssituation vilar på arbetsgivaren, d.v.s. chefer och arbetsledare. Arbetsgivaren har skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att anställda utsätts för fysisk eller psykisk skada. De anställda ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i de åtgärder som behövs för en god arbetsmiljö. Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska delta redan på planeringsstadiet av nya lokaler eller ny organisation. Handlingsprogram Örebro kommun har ett personalpolitiskt program för säkerhetsfrågor utarbetat av Stadskansliet Personal - ”Hot och våld i arbetslivet”. Eftersom problemen varierar på olika arbetsplatser och för olika grupper, måste dock programmet följas upp, anpassas lokalt till de speciella förhållandena på varje arbetsplats. 20 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Arbetsledningen har ansvaret för att arbetsplatsanpassade handlingsprogram mot hot och våld tas fram: "Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas." (AML kap.3:2a §) - Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) och Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). 21 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Krisledningsgrupp och övriga viktiga telefonnummer (bilaga 5) Befattning Namn Telefon E-post Rektor Mats Kempinsky 21 65 61 mats.kempinsky@orebro.se Rektor Ingela Bergman Persson 21 65 64 ingela.bergman.persson@orebro.se Rektor Mathz Lindberg 21 57 63 mathz.lindberg@orebro.se Enhetschef Komvux Mokhtar Bennis 21 59 30 mokhtar.bennis@orebro.se Planeringschef Inger Berndtsson 21 57 17 inger.berndtsson@orebro.se Skolsköterska Gunilla Werme 21 65 72 gunilla.werme@orebro.se Skolkurator Ing-Marie Schiege 21 65 70 ingmarie.schiege@orebro.se Skyddsombud LR Lars Tivenius 21 65 84 lars.tivenius@orebro.se Skolassistent Bodil Svensson 21 65 65 bodil.svensson@orebro.se Vaktmästare Rebecca Örenius 21 57 24 Rebecca.orenius@orebro.se och Tina Fransson, Marika Westerberg m fl Företagshälsovård Previa S:t Lukas Krisstöd 0771 - 16 03 03 070 - 556 31 21 Övriga viktiga telefonnummer Personal och Arbetsgivare direkt Tolkservice Akutmottagningen USÖ Polis, brådskande Polis, ej brådskande Nerikes Brandkår Räddningstjänst Socialjourenheten, från kl 15.00 Vid bombhot Säkerhetsansvarig, Örebro kommun Nikolai församling, Anders Lennartsson Kommunfastigheter Örebro, dagtid Kommunfastigheter Örebro, kväll och natt SOS-Alarm 5900 019 - 602 31 55 019 - 602 10 00 112 114 14 019 - 20 86 50 112 4505, 019 - 14 93 50 112, begär polislarm 2552 019 - 15 46 09 1211 1213 112, eller, vid ej akuta ärenden, 019 - 45 73 01 22 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Myndigheter och organisationer Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 112 79 Stockholm Tfn 08 - 730 90 00 Fax 08 - 730 19 67 www.av.se Örebrokontor: Fabriksgatan 20, 701 16 Örebro Tel. 010 - 730 90 00 Räddningsverket Norra Klaragatan 651 80 Karlstad 054 - 13 50 00, 0771 - 240 240 www.srv.se Örebro kommuns webbplats www.orebro.se/3886.html Kommunens beredskap för kris Svenska kyrkans kriscentrum Kontaktperson: Leif Selling 0611 - 25 451 Stiftelsen Vårsta Diakonigård Box 134 871 23 Härnösand Tfn 0611 - 127 11 www.varsta.se Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm 08 - 555 530 00 Enheten för hälsoskydd www.sos.se Krisberedskapsmyndigheten Kungsgatan 53 Box 599 101 31 Stockholm 08 - 593 710 00 23 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Återsamlingsplats efter utrymning vid brandlarm (bilaga 6) Denna bilaga är under bearbetning och kommer så snart som möjligt att bifogas detta dokument. 24 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Hjärtstartare (bilaga 7) Om hjärtstartare En hjärtstartare är enkelt uttryckt en maskin som känner av hjärtverksamheten hos en människa. Om det är nödvändigt kan den leverera en strömstöt mot hjärtat och på så sätt återställa den normala rytmen och få hjärtat att slå igen. Självinstruerande En hjärtstartare eller Automatisk Extern Defibrillator (AED) är enkel att använda och kräver inga egentliga förkunskaper. Hjärtstartarna är självinstruerande och vägleder användaren genom de olika moment som ska ske. En del hjärtstartare ger även instruktioner i hur hjärt- och lungräddning ska utföras korrekt. Du kan inte göra fel Hjärtstartaren ger endast rekommendation att ge en strömstöt när hjärtat befinner sig i ett elektriskt kaos, ett så kallat kammarflimmer men aldrig när hjärtat befinner sig i normal hjärtrytm. Man kan med andra ord inte tillfoga skada eller göra fel om man använder en hjärtstartare. 25 (26) HANDLINGSPLAN för krishantering 2013-06-11 Hjärt-lungräddning (bilaga 8) 26 (26)