Med nya rötter /Sid 12

Praktikan
Tidningen för oss som jobbar
inom Praktikertjänst
2/2012
Med
nya rötter
Profilen:
Den nordligaste mottagningen
"Det är lugnare här uppe" /Sid 19
TEMA:
I en föränderlig
omvärld /Sid 21
/Sid 12
dagsverket:
Delaktighet och trygg­het
på BB Stockholm /Sid 16
» Här är ditt sommar-Sverige « /Sid 35
1
Idealdagen alldeles runt hörnet
Välkommen till din personliga tandtekniker!
Din Idealdag finns närmare än du tror. Praktikertjänsts egna tandtekniker ger
dig lägre administrationsavgifter, kvalitetssäkrade produkter och några av
marknadens bästa garantier. Allt för att ge dig som tandläkare och sköterska
trygghet i vardagen och bästa möjliga service. Du finner alla tandtekniska lab
i Praktikertjänst på www.tandvard.praktikertjanst.se under Tandteknik.
innehåll
Nr 2 2012
Ledare
05 Inblick
08 Utblick
04
10 Reportage:
Under våren har seminariet
Integration i p
­ raktiken
dragit igång inom Praktiker­tjänst. Tanken är att initiativet ska leda till d
­ jupare
förståelse och bättre
kommunikation – k
­ ollegor
emellan men ­också i
mötet med patienter.
I reportaget följer vi med
på seminariet men träffar
också Tedros Amanuel
som flydde från Etiopien
1979, men i dag är läkare
på Praktikertjänsts vårdcentral i Märsta.
21
10
Teknik &
Utveckling:
14
Addera firar 10-årsjubileum
Dagsverket
19 Profilen
16
16
21 Tema: Omvärld
Vi lever i en omvärld i
ständig förändring. I detta
nummers Tema stannar
vi upp och blickar ut över
dagens vård-Sverige, men
siar också om hur fram­
tiden kan komma att se ut.
Klartext
31 Vd-tankar
33 Avkopplat
29
05
33
»Vinst är inget att
skämmas för –
tvärtom ska vi
vara stolta över
våra verksam­
heters fina insatser,
tycker jag!« / Sid 31
3
ledare
Vi lever upp
till vad vi lovar
Så blev det vår och sommar i år
också. Det satt långt inne men till slut
hände det. Årets stämma är avklarad
och vi är på väg mot nya mål. Personligen hade jag förväntat mig fler
frågor och mer debatt under stämmodagen med tanke på den turbulenta
våren, än vad det blev. Att debatten
uteblev hoppas jag är ett gott tecken
och att förklaringar om aktievärden
och andra komplexa frågor har nått ut
och uppfattats väl.
Vi kan konstatera att vi har förmånen att arbeta och verka i ett bolag
som står på stabil grund både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Våra
patientnöjdhetssiffror är på topp och
vi är enligt Dagens Samhälles varumärkesmätning det vårdföretag som
leder attitydmätningen bland politiker och tjänstemän. Detta är viktigt
nu när vi börjar se att politiker, partier
och opinionsbildare börjar röra på sig
inför valet 2014.
» Vi är ett mångfaldsföretag.
Det är bra och en styrka
för oss som företag. «
Att vi uppfattas väl är trevligt att
veta, och något att vara stolt över.
Där­emot kan vi inte slå oss till ro med
det. Vi lever i en föränderlig värld som
ställer krav på att vi hela tiden är på
hugget. Även om vi inte kan se runt
hörn, så kan vi i alla fall försöka.
Praktikan
Tidningen för oss som jobbar
inom Praktikertjänst
2/2012
Med
nya rötter
PROFILEN:
Den nordligaste mottagningen
"Det är lugnare här uppe" /Sid 19
TEMA:
I en föränderlig
omvärld /Sid 21
/Sid 12
DAGSVERKET:
Delaktighet och trygghet
på BB Stockholm /Sid 16
» Här är ditt sommar-Sverige « /Sid 35
På omslaget:
Tedros Amanuel på
Märsta Närvård i
Stockholm /Sid 12
1
Praktikan – personaltidning för
Praktikertjänst AB,
Sveriges största koncern inom privat entreprenörs­
driven tandvård och hälso- och sjukvård.
Utkommer med 4 nummer per år.
Redaktör: Sandra Ekbrant
E-post: sandra.ekbrant@ptj.se
Ansvarig utgivare: Björn Persson
Besöksadress: Adolf Fredriks Kyrkogata 8
Postadress: 103 55 Stockholm
Tfn: 08-789 40 00
Fax: 08-412 49 42
www.praktikertjanst.se
4 Praktikan nummer 2 2012
I detta nummer av Praktikan kan
du läsa om hur vi börjat jobba med integrations- och kulturfrågor. Vi är ett
mångfaldsföretag. Det är bra och en
styrka för oss som företag. Vi har startat en utbildning som vi kallar ”Integration i praktiken”, som bland annat
handlar om hur man leder och verkar
i ett mångkulturellt företag. Det här
är ett nytt initiativ som vi testat under
våren och hoppas kunna erbjuda på
bredare front så småningom.
Vår omvärld förändras. Vårdvärlden förändras och den privata vården
granskas under lupp. Caremaskandalen har inte gjort vårt arbete lättare
men det har hjälpt till att förtydliga
att Praktikertjänst inte är ett företag
som andra. Vi kan genom gemensamt
agerande och gemensam hållning ytterligare stärka bilden av ett bolag
som lever upp till vad vi lovar och gör
som vi säger. Det låter enkelt men vi
är ganska ensamma i den ringhörnan.
De flesta säger en sak och gör något
annat. Den gruppen ska inte vi till­
höra – på något plan.
När den här tidningen går i tryck
har förhoppningsvis sommaren gjort
sitt intåg. Jag vill därför passa på att
önska alla läsare en skön och av­
kopplande sommar. Nästa gång vi
hörs hoppas jag att vi är utvilade,
fulladdade av D-vitamin och ­energi
inför kommande utmaningar och
uppgifter.
Tipsa redaktionen:
Har du nyhetstips, förslag till artiklar, eller
­synpunkter på tidningen?
Skicka e-post till info.praktikan@ptj.se
Textarkiv: Innehållet publiceras och lagras digitalt.
Förbehåll mot detta accepteras ej.
För insänt, obeställt­material ansvaras ej.
Foto omslag: Christian Hagward
Produktion: Åkesson & Curry
Tryckeri: Hylte Tryck AB
Upplaga: 12 100
TS-kontrollerad upplaga: 11 200
Björn Persson, personal- och
kommunikationsdirektör
Adressändring, uppsägning:
Adressändringar samt uppsägningar av tidningen:
Anders Björck, Praktikertjänst AB,
103 55 ­Stockholm
Tfn: 08-789 37 96, fax: 08-412 49 44
E-post: anders.bjorck@ptj.se
Flyttar du? Glöm inte att vid sidan av din nya
adress även uppge din gamla adress och ditt
personnummer­.
Annonser: Alfred Pucek
Tfn: 08-402 41 58
E-post: a.pucek@akessoncurry.com
inblick
Näringsministern på besök / Lustfylld läsning / Första
spadtaget för BB Sophia / Ögonspecialister till Läkarhuset i
Stockholm / Bäst i klassen
Glada rumänska barn
som lärt sig att själva
sköta sina tänder.
Förebyggande arbete lyfter
rumänska skolbarns tandhälsa
Mölndal Rotaryklubbs ideella arbete för ökad tandhälsa för
skolbarn i Rumänien växte från ett projekt på en liten skola
till att omfatta hela landet. Idag sköter mycket sig självt,
men än finns en hel del att göra.
När Mölndal Rotaryklubb, tillsammans med de två Praktikertjänsttandläkarna Stig Fässberg och Leif
Borg, tog över ett litet välgörenhetsprojekt inom rumänsk tand-
Stig Fässberg
Leif Borg
vård för tio år sedan kunde man
inte drömma om att det skulle bli så
stort som det är idag. Det som började med en skola i en liten stad i
västra Rumänien gick via en utökning med ett barnhem till hela städer och hamnade slutligen på en nationell nivå – idag i femton städer.
Inledningsvis skickade man ner
svenska tandläkare för att visa de
lokala tandläkarna hur man lägger
upp sina förebyggande behandlingar, och med tiden lärde de sig sköta det själva.
Idag håller Rotary i Rumänien i
trådarna.
– Allt biståndsarbete ska utgå
från att de i slutändan ska klara av
det själva. Nu rullar det på bra, särskilt som vi fått sponsring av Colgate som ställer upp med fluortandkräm och tandborstar, säger Göran
Hammarskjöld, projektledare och
sekreterare för arbetet.
Man arbetar även med affischkampanjer och att sprida information om tandhälsa på skolor under
dagar då föräldrar bjuds in.
Nu finns planer på att expandera projektet ytterligare, till tio nya
städer, men först vill man utforma
ett ordentligt uppföljningssystem av
det förebyggande tandvårdsarbetet. Eftersom projektet drivs ideellt
och finansieras genom ett 90-konto
är man också tacksam för de bidrag
man kan få.
– Vi vill att alla barn i landet ska
få ta del av det här. Vi siktar på att
Rumänien ska få den bästa tandhälsan i det forna östblocket, säger
­G öran Hammarskjöld. 
Rumänienprojektet
Mölndal Rotaryklubbs Rumänien­
projekt drivs ideellt och finansieras
genom ett 90-konto. Bidrag är
mycket välkomna, bland annat för
inköp av diaplactabletter, material
för fluorlackning med mera.
Postgirokontot är 90 02 51-0.
5
inblick
Bäst i klassen
Näringsminister Annie
Lööf besökte Praktikertjänst i slutet av april.
19 mottagningar inom
Praktikertjänst placerade
sig på topp 100-listan i den
nationella patientenkäten
2011. Inte mindre än
130 000 patienter deltog i
undersökningen.
”Praktikertjänst är en symbol för hur
självklar mångfalden är i Sverige”
I slutet av april bjöds centerpartiledaren och näringsminister Annie Lööf in till en lunch på Praktikertjänst för att bland
annat diskutera entreprenörskap och privat företagande
inom vården. Praktikan fick en pratstund efteråt.
Vad är din syn
på Praktikertjänsts roll i
Vårdsverige?
– Jag är för
mångfald och
valfrihet, och
Praktikertjänst
står just för de
två delarna. Praktikertjänst är också
en symbol för hur självklar mångfalden är i Sverige, och där har koncernen haft en viktig roll.
Centerpartiet vill att 50 procent
av vården i Sverige ska vara privat.
Varför är det viktigt?
– Fös oss är kvaliteten det viktiga, och de rapporter som finns slår
tydligt fast att högre kvalitet nås
genom mångfald, både inom den
privata och offentliga sektorn. Vi
6 Praktikan nummer 2 2012
satte medvetet ett nästan provocerande högt mål eftersom vi tycker det är viktigt att skapa debatt om
den här frågan.
Hur ska målet nås?
– Vi behöver skapa valfrihetssystem inom till exempel äldreomsorgen och specialistsjukvården, vilket
kommer leda till fler aktörer och alternativ som kan komplettera den
offentliga sektorn.
På vilket sätt kan entreprenörskap
inom vården påverka näringslivet
i stort?
– Vård och omsorg är en väldigt
stor del av det offentliga uppdraget. Jag tror att när vi öppnar upp
den för fler aktörer blir det också
en helt ny marknad för näringslivet,
men också möjligheter för männis-
kor inom vården att skapa sig nya
karriärvägar.
Tror du att Sverige i framtiden
kommer få se nya typer av marknader och vårdformer?
– Jag tror att om man öppnar
upp ett offentligt monopol som vi
haft tidigare, som till exempel med
apoteken, så skapar man nya innovativa lösningar. Det skulle inte förvåna mig om det till exempel dyker
upp apotek som testar möjligheten att också vara en vårdcentral. Ju
mer vi möjliggör för kreativitet och
nytänkande, desto bättre är det för
brukaren. 
Söndrumskliniken
Halland(2)
BålstaDoktorn
Uppsala(16)
Sotenäs vårdcentral
VGR(22)
Laurentiuskliniken
Halland(25)
Öregrunds vårdcentral,
Uppsala(30)
Riddarhusläkarna
Kalmar(35)
Vårdcentralen Primapraktiken
VGR(41)
Citymottagningen hälsocentral i Umeå
Västerbotten(56)
Arlanda Sky Clinic
Stockholm(57)
Töcksforspraktiken
Värmland(62)
Vårdcentralen Visborg
Gotland(65)
Läkarhuset Göteborg
VGR(66)
Viktoriakliniken Eldsberga
Halland(73)
Centrumpraktiken Kungälv
VGR(78)
Vårdcentralen Stadsfjärden
Sörmland(84)
Familjehälsan Åstorp
Skåne(88)
Brahehälsan
Skåne(92)
LidingöDoktorn
Stockholm(94)
Viktoriakliniken Halmstad - Kungsgatan
Halland(96)
600
telefonsamtal han­
teras i receptionen
på Praktikertjänsts
­huvudkontor
– ­varje dag.
inblick
Bygget av BB Sophia igång
Bygget av den första helprivata förlossningskliniken har
påbörjats. BB Sophia beräknas stå klart till årsskiftet
2013/2014.
Onsdagen den 2 maj togs det officiella spadtaget för bygget av BB
Sophia. Tillsammans med Sophiahemmet bygger Praktikertjänst den
första helprivata förlossningskliniken i Sverige.
– Idag är en historisk dag. Det
som påbörjades med invigningen
av Sophiahemmet 1887 avslutas nu
med att vi på den sista byggrätten
uppför en förlossningsklinik för alla
stockholmare, sa Per Lundberg, ord-
förande i Sophiahemmet, ideell förening i sitt invigningstal.
Spadtaget togs i soligt majväder
med en trehövdad spade där Prinsessan Christina, fru Magnusson,
Per Lundberg och Carola Lemne, vd
Praktikertjänst, tillsammans invigde
bygget. Klädda i guldhjälmar, gula
stövlar och matchande västar satte
de spaden i marken.
– Tre starka varumärken står
bakom uppförandet av BB Sophia:
Praktikertjänst, BB Stockholm och
Sophiahemmet som alla borgar för
långsiktighet, god omvårdnad och
hög kvalitet, sa Carola Lemne i sitt
tal till de speciellt inbjudna.
BB Sophia kommer att ha plats
för 4 000 förlossningar per år. Här
kommer också att erbjudas intensivvård för både mammor och barn –
och alla Stockholms blivande föräldrar är välkomna.
– Stockholm växer med 3540 000 invånare varje år, och barnafödandet ökar med 1 000 barn
varje år. Det finns ett stort behov av
fler förlossningskliniker och nu har
vårdvalet i Stockholms läns landsting gjort det möjligt för oss att i
framtiden kunna erbjuda ännu ett
BB, sa Björn Zackrisson, affärsområdeschef Praktikertjänst Hälso- och
sjukvård. 
Lustfylld läsning
En bilderbok för vuxna, som
handlar om lust, relationer
och sexualitet i livets olika
skeden. Så beskriver Helena
Cewers boken Lust att ha
lust som kom ut i maj.
Helena Cewers, sexolog och barnmorska,
Slottsstadens mödravård samt Kvinno­
kliniken i Malmö.
– Det är en praktiskt inriktad bok
fylld med tips och
råd om kärlek, sex
och relationer, och
riktar sig till alla
som har lust att
ha lust men känner att de kommit
in i en återvändsgränd, säger Helena, legitimerad
barnmorska och
auktoriserad klinisk sexolog med närmare 40 års
erfarenhet.
Lust att ha lust är utformad som
en bilderbok för att på ett enkelt,
rakt och konkret sätt förmedla känslor och tankar om sex och relationer.
Helena menar att tanken med boken är att avdramatisera sex, och ta
sig an sexualiteten ur ett vardagsperspektiv.
– Det behöver inte alltid vara så
avancerat, svårt eller laddat. Jag vill
ta upp de här frågorna på ett rakt
och direkt sätt: så
här är det att bli
äldre, så här påverkas relationen av att
få barn, till exempel.
Till vardags arbetar Helena Cewers på Praktikertjänstmottagningen
Slottsstadens mödravård samt Kvinnokliniken i Malmö. Under hösten kommer
hon att öppna upp en
sexologmottagning på Slottsstaden, för att ta emot patienter med
exempelvis sexuell olust, smärtor,
erektions- och orgasmstörningar.
– Jag ser ett stort uppdämt behov, det finns väldigt få sexologer och mottagningar att vända sig
till för människor med olustproblematik, inte minst här i Skåne. Att
få behålla och vårda sin lust genom hela livet är oerhört viktigt för
både självkänslan och hälsan, säger
­H elena. 
Ögonläkarna Alexander Podskochy och
Talal Ali på Läkarhuset vid Odenplan i
Stockholm.
Ögonspecialister tar
nya tag i Läkarhuset i
Stockholm
Den 1 april öppnade en ny ögon­
specialistmottagning i Läkarhuset
vid Odenplan i Stockholm. Ögonläkarna Alexander Podskochy och
Talal Ali tog över mottagningen
­efter två äldre kollegor som nu gått
i pension. I och med övertagandet
blev mottagningen auktoriserad i
Vårdval Stockholm – och kan nu ta
emot ännu fler patienter.
– Vi har ökat kapaciteten och vill
gärna ha in så många som möjligt.
Nu försöker vi sprida så mycket information vi kan om att vi finns
och att vi just nu har korta vänte­
tider. Det är ju kul att utnyttja vår
potential och känna att vi gör nytta,
säger Alexander Podskochy.
De tidigare ögonläkarna arbetade deltid, men Alexander och Talal
jobbar heltid. Dessutom har man tre
ögonläkare på konsultbasis, ­varav
två av dem är de tidigare verksamhetsansvariga. Man ser ljust på
framtiden och hoppas kunna expandera verksamheten ytterligare.
– Vi vill gärna bygga en ny
opera­tionssal så att vi även kan
operera gråstarr. Just nu ser vi
över möjligheterna med det, säger
­Alexander Podskochy. 
7
UTblick
Patologer leder löneligan / Nya krafttag mot över­
beläggningar / Hög utbildning ger längre liv
Musik – framtidens medicin?
Ett banbrytande forskningsprojekt vid Sahlgrenska akademin undersöker hur människan biologiskt reagerar på
musik. Syftet är att i framtiden kunna använda musik i
medicinska sammanhang.
Det pågående projektet går under namnet Kroppens partitur. Med
hjälp av avancerad teknik kartläggs
kroppens biologiska reaktioner på
olika musikformer. Genom att växla
karaktär på musiken kan man mäta
försökspersonernas neurofysiologiska reaktioner i form av puls och
pulsvågshastighet, andningsfrekvens, fingertoppstemperatur, hudens ledningsförmåga samt oxy­
tocin- och adrenalinnivåer.
– Studien visar tydligt att musiken påverkar hjärtat. Eftersom impulserna från hjärtat till hjärnan är
fler än impulserna från hjärnan till
hjärtat är detta intressant. Att kunna påverka hjärtat och cirkulationen
Regeringen pressar
Socialstyrelsen
7,6%
Från och med den 8 maj
måste Socialstyrelsen varje
månad lämna in skriftliga
rapporter angående kö­
situationen för klagomålsanmälningar.
När den nya patientsäkerhetslagen
trädde i kraft 1 januari 2011 tog Socialstyrelsen över ansvaret för enskildas anmälningar om fel och brister
inom vården från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. En följd av det
är att utredningarna drar ut på tiden,
vilket regeringen är missnöjd med.
Nu åläggs Socialstyrelsen att löpande lämna in skriftliga redogörelser till socialdepartementet om hur
arbetet med anmälningsärendena
går. Rapporterna ska innehålla uppgifter om antalet inkomna ärenden,
antalet avgjorda ärenden samt den
genomsnittliga handläggningstiden.
Socialstyrelsen ska också lämna
in en redovisning för hur man prioriterar och arbetar med ärenden utifrån en riskanalys. Dessutom ska
man ange vilka mål myndigheten
har för handläggningen. 
växte den privata vård­
sektorn mellan februari
2012 och februari 2011.
Övriga tjänste­sektorn ökade med 1,3%.
Källa: SCB
Lågutbildade i farozonen
Personer som enbart har grundskoleutbildning i bagaget
har högre dödlighet i alla stora folksjukdomar än personer
med eftergymnasial utbildning.
Överbeläggingar ska mätas
Nu tas krafttag för att få kontroll
över överbeläggningar och utlokaliseringar, i en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges
Kommuner och landsting. Alla de landsting
som per den 30 september i år har kontinuerlig koll på sina
överbeläggningar och
utlokaliseringar får dela på
100 miljoner kronor.
8 Praktikan nummer 2 2012
Mätningen ska ske genom att
sjukhusen varje morgon klockan
sex registrerar antalet överbeläggningar per hundra
disponibla vårdplatser,
samt antalet utlokaliserade patienter per
hundra disponibla
vårdplatser.
Vårdplatsläget rapporteras till en nationell
databas hos SKL som just nu
håller på att byggas upp. 
med musik kan vara betydelsefullt
eftersom en stor del av komplikationerna vid operation orsakas av cirkulationsstörningar, säger forskaren
Björn Vickhoff.
I studien har 20 personer av olika åldrar och nationaliteter omväxlande fått lyssna på lugn musik (Ro
med pianisten Rickard Åström),
deppig musik (Weight Of Water
med amerikanska bandet Low), entusiastisk musik (Born To Run med
Bruce Springsteen) och skräckfilmsmusik (bland annat soundtracken till
Psycho och Hajen). 
Uppgifterna kommer från rapporten Folkhälsan i Sverige, som Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut gjort tillsammans. Den visar att
personer med kort utbildning i de
flesta avseenden har sämst hälsa,
och att skillnaderna i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsnivå har ökat.
Samtidigt sjunker andelen elev-
er i årskurs nio som är behöriga till
gymnasiet.
– En mycket stor del av alla sjukdomar och skador finns hos den femtedel av befolkningen som endast
har grundskoleutbildning. Den här
kunskapen är inte ny men utmaningen är att använda den i det förebyggande arbetet, säger Inger Heimerson, projektledare på Socialstyrelsen.
Enligt rapporten finns det också
tecken på att fetma har blivit vanligare bland svenskarna, och även där kan
man se att fetma är vanligare bland
personer med kort utbildning. 
Hela rapporten går att ladda ned
från Socialstyrelsens hemsida:
www.socialstyrelsen.se/publikationer2012
utblick
Patologer tjänar mest
Barnläkare tjänar minst, medan patologer är högst betalda.
Det visar lönestatistik för landstingssektorn.
Medianlönen för alla specialist­
kompetenta läkare är 63 500 k­ ronor
i månaden. Klinisk ­patologi är den
bäst betalda specialiteten, med
en medianlön på 69 200 kronor
per månad. Nästan lika högt ­ligger
neuro­radiologi, neurokirurgi och
rättspsykiatri, enligt den senaste
löne­s tatistiken som baseras på uppgifter från november förra året.
Den lägsta medianlönen har
­läkare inom barn- och ungdomsmedicin (60 200 kronor i månaden)
och näst lägst arbets- och miljömedicin och neurologi (båda på
60 800 kronor per månad).
Löneskillnaderna kan framför
allt förklaras med utbud och efter­
frågan, menar Läkarförbundets
chefsförhandlare Karin Rhenman.
– Brist är det som ger högre lön,
säger Rhenman i en intervju med
Läkartidningen.
Utbud och efterfrågan märks
också av geografiskt. ­E xempelvis
är AT-lönerna lägst bland annat
i ­H alland, Skåne, Stockholm och
­Västra Götaland, medan AT-läkare
på Gotland är de som tjänar bäst. 
Rekordmånga
VAB-dagar
Försäkringskassan betalade ut
rekord­många dagar med tillfällig
föräldrapenning (VAB) i mars i år.
Totalt betalades 631 679 dagar ut,
jämfört med 628 466 samma månad
förra året.
Samtidigt minskade det t­ otala
antalet utbetalade dagar under
årets tre första månader något
­jämfört med 2011. 
Stöd för bättre
kostrådgivning
Livsmedelsverket har fått i uppdrag
av regeringen att stödja ett aktivt och
bevisbaserat arbete för goda mat­
vanor inom hälso- och sjukvården.
Arbetet går ut på att Livsmedels­
verket praktiskt och konkret ska
stödja personalen inom hälso- och
­sjukvården i det rådgivande arbetet.
För att genomföra uppdraget
får Livsmedelsverket använda ­totalt
tre miljoner kronor under 2012,
och uppdraget ska redovisas till
­Regeringskansliet senast den
31 maj 2014. 
Smarta IT-lösningar
Remisser och svar på webben
Vi gör kommunikationen mellan system enkel inom hälso- och sjukvården. Våra tjänster, LabPortalen och eRemiss,
integrerar laboratorier och journalsystem och möjliggör en komplett elektronisk hantering av alla beställningar och svar.
Säkert, enkelt och snabbt.
www.infosolutions.se
9
Nya tankar
om integration
Tvister beror ofta på att folk tänker olika, inte att de kommer från olika länder. Det menar
­Tomas Sandström, en av initiativtagarna till Praktikertjänsts seminarium Integration i praktiken.
Tanken är att initiativet ska leda till djupare förståelse och bättre kommunikation – kollegor
emellan, men också i mötet med patienter. Text Mats Janson Foto Pål Quant
10 Praktikan nummer 2 2012
reportage
Tomas Sandström är
Praktikertjänsts förhandlingschef och ansvarig
för diskrimineringsfrågor. Vid flera tillfällen har han fått
uppleva allvarliga och kostsamma
konsekvenser av dålig kommunikation
– ofta som en direkt följd av kulturella
skillnader. Det var en sådan erfarenhet som gav honom idén till Integration i praktiken, ett seminarium som
alla på Praktikertjänsts huvudkontor
har fått möjligheten att delta i under
våren.
– Vår förhoppning är att det även
ska rullas ut till företagets ­samtliga
kostnadsställen i framtiden, säger
­Tomas Sandström, som än så länge
har fått mycket positiv feedback från
deltagarna.
Seminariet hålls av Tomas Sandström själv i samarbete med ­Sahar
­A lmashta, en fristående ­f öreläsare och
expert på integrations- och migrations­
frågor. Med ­erfarenheter från tre olika
kulturer vet hon hur ­integrationen i ett
samhälle påverkar en individs möjlighet att kommunicera friktionsfritt.
Under det tre timmar långa s­ eminariet
förklarar hon bland annat vad det
innebär att komma till Sverige från ett
annat land.
därför en riktig aha-upplevelse. Det
gav en ökad förståelse för hur det är
att komma till Sverige från ett a­ nnat
land och att etablera sig här, med
allt vad det innebär. Det väckte flera
­existentiella frågor, säger hon.
I arbetet som ekonomiassistent
har man daglig kontakt med praktikerna och Pia Ahlgren känner att
många av hennes medarbetare redan
har haft glädje av vad de lärde sig på
seminariet.
– Sahar slog hål på en del fördomar
och ökade vår förståelse för hur svårt
det kan vara med kommunikationen
om man kommer från en annan kultur och inte har svenska som modersmål. Samtidigt som vi kan tänka på
att formulera om oss väl när vi märker
att någon inte riktigt förstår oss, kan
vi också ställa krav tillbaka på ett respektfullt bemötande.
Leif Augustsson är IT-sektionschef
på Praktikertjänst. För honom gav
seminariet främst insyn i de faktiska
förhållandena kring arbetet med Praktikertjänsts gemensamma värdegrund.
– Det blev uppenbart att det här
är ett viktigt ämne när man fick se
hur fel det kan gå när kommunikationen inte räcker till. För mig är det
Tomas Sandström
Sahars devis är att man blir s­ tarkare
Pia Ahlberg
Leif Augustsson
» I det läget står man inför ett av de viktigaste
besluten i sitt liv, nämligen att satsa på sitt
nya hemland till hundra procent. «
– Man blir som ett barn på nytt,
menar hon. Man förstår ingenting och
måste börja om från början. I det läget
står man inför ett av livets viktigaste
beslut, nämligen att satsa på sitt nya
hemland till hundra procent.
När seminariet hålls för huvud­
kontorets medarbetare är det framför­
allt utformat för att vända sig till
infödda svenskar. För många av
deltagar­na har det fungerat som
en ögonöppnare. Pia Ahlberg är
sektions­chef för Praktikertjänsts
­ekonomiassistenter och deltog med
sina medarbetare.
– Många av oss har inga bekanta
som har gjort den här resan och fick
erfarenheter från Sahars liv. För att
deltagarna ska förstå hur hela kommunikationskedjan påverkas av vår
kulturella bakgrund går hon igenom
olika områden som till exempel kollektivism, familjestrukturer, jämlikhet, heder och skam. Med hjälp av
humor lyckas hon avdramatisera den
kulturella kontexten och uppmuntrar
till diskussion.
– Vi måste stå ut med varandra, och
för att klara av det behöver vi kunskap
och verktyg.
och rikare ju fler erfarenheter och
språk man samlar på sig. Valmöjlig­
heterna i livet kommer genom ­språket.
Hennes egen livshistoria är en bedrift
i sig. Sahar var politiskt aktiv mot
Saddam Hussein och flydde från Irak
som tjugoåring. Sina första åtta år i
exil levde hon i Moskva där hon bland
annat utbildade sig till arkitekt. Därefter hamnade hon med sin före detta
man och första dotter i Bureå, en liten by utanför Skellefteå. Men trots
att hon är envis och ställer höga krav
på sig själv är hon samtidigt noga med
att man inte kan tvätta bort sina minnen och sin bakgrund – lika lite som
man ska överdriva dem. Även om hon
förstår nyanlända invandrare som resignerar inför utmaningen att börja
om från början kan hon som själv är
invandrare kosta på sig att vara lite
extra kritisk mot de som ger upp.

självklart att man reder ut att man har
samma värdegrund innan man anställer någon, och därför tycker jag att den
här kursen borde vara obligatorisk.
Har man gått den kan man inte komma och säga att man inte vet vad det
innebär.
Integration i praktiken är unikt
­ tformad för Praktikertjänst med
u
­utgångspunkt i mänskliga fri- och
rättigheter. Även om seminariet inte
handlar om en särskild invandrargrupp ligger fokus på Mellanöstern
och Nordafrika, ett väldigt splittrat
område vad gäller kultur, traditioner
och språk. Under seminariet b
­ landas
fakta om kulturella olikheter med
Sahar Almashta
11
reportage
Sahar
Almashta
Bor: Bromma i
Stockholm
Familj: Två vuxna
döttrar
Gör: Driver eget
företag med inriktning på politik och
integrationsfrågor.
Tidigare har hon
bland annat forskat
på KTH, arbetat 15
år på konsultföretaget Sweco och
drivit flera projekt
åt Migrationsverket

– Det ligger ett stort ansvar på oss
som kommer hit från ett annat land.
Men samtidigt möts många av inställningen att det är okej, eller till och
med att det förväntas av en, att man
ska leva på bidrag. Det är en riktig
björntjänst från den svenska staten och
det största skälet till att genomsnittstiden är sju år innan man som flykting
står på egna ben i Sverige.
Integration i praktiken är uppbyggd
för att ge utrymme åt flera perspektiv
och förhoppningen är att ­seminariet
ska leda till djupare förståelse och
i förlängningen också bättre kom­
munikation – mellan kollegor men
också i möten med patienter.
» Tvisterna beror på att folk
tänker olika, inte på att vi
kommer från olika länder. «
– Om man rekryterar och löser
konflikter på ett nytt sätt efter den
här kursen har vi snabbt sparat in vad
­seminariet har kostat att genomföra,
säger Tomas Sandström.
Han är också noga med att under­
stryka att Sverige är stort och att det
inte finns något som säger att ­någon
från Vittangi skulle tänka som en
stockholmare. Man ska alltså inte
överdriva de etniska skillnaderna.
– Tvisterna beror på att folk ­tänker
olika, inte på att vi kommer från
­olika länder. 
12 Praktikan nummer 2 2012
Tedros Amanuel är distriktsläkare på Praktikertjänstmottagningen Märsta Närvård och är på många sätt sinnebilden för
lyckad integrering. Trots det menar han att Praktikertjänsts
nya satsning på integration är ytterst välbehövlig.
Text Mats Janson Foto Christian Hagward
Med nya
Som tjugofyraårig
diplomat på det etiopiska utrikesdepartementet förväntades Tedros
Amanuel försvara den Etiopiska militärdiktaturen i Geneve. Men istället
flydde han till Sverige 1979 och tog
jobb som hemspråkslärare i Västberga
i södra Stockholm. Efter två år bestämde hans sig för att sadla om till
läkare och flyttade till Uppsala. Sedan
2006 är han läkare på Praktikertjänsts
vårdcentral i Märsta.
– Det är ett misstag att bosätta sig
i ett invandrartätt område och söka
sin trygghet i den egna kulturen om
man vill bli integrerad i det svenska
samhället. Jag har träffat många invandrare som är här rent fysiskt men
kvar i sitt hemland mentalt och känslomässigt, säger Tedros Amanuel och
fortsätter:
– Är man första generationens invandrare måste man såklart behålla
några av sina rötter, men människan
är inte ett träd som föds, lever och dör
på ett och samma ställe.
Trots att Tedros Amanuel är ordfö-
rande i Svenskeritreanska föreningen
för mänskliga rättigheter är han noga
med att Sverige är hans enda referens
och att han inte har någon expertis i
integrationsfrågor.
– Jag pratar bara utifrån egna erfarenheter, säger han ödmjukt, men jag
är väldigt glad att Praktikertjänst väljer att lyfta den här frågan.
Erfarenheterna har nämligen vi-
sat honom att integrationsfrågan är
komplex. Han har lagt märke till att
så länge man inte känner sig hemma
kommer ens omgivning uppfatta det.
Men trots att han själv har bott 33 år
i Sverige och känner sig väl hemmastadd, händer det att han fortfarande
träffar folk som utgår från att han lever på socialbidrag. Han stöter även
på patienter med jämna mellanrum
som inte vill bli behandlad av honom
på grund av hans bakgrund.
När Tedros talar gör han det lugnt
och välartikulerat. Han bryter inte
mycket, men menar att prata tydligt
och ganska långsamt är ett sätt för
honom att vända en svaghet till en
styrka.
– Att vara läkare handlar mycket
om kommunikation och samtal, och
därför anser vissa att man är en dålig
doktor om man talar dålig svenska.
Han erkänner att läkare med utländsk bakgrund ofta är goda exempel
som sällan lyfts fram när integration
och invandringspolitik diskuteras. Men även inom vården finns det
mycket kvar att göra. Att Praktikertjänst har börjat satsa på att underlätta integrationen är positivt ur många
synvinklar, både när det gäller kommunikationen medarbetare sinsemellan och mellan läkare och patienter.
– Med en bättre förståelse för integrationsfrågor kommer vi dessutom
att bli mer konkurrenskraftiga. Med
den stora andel läkare med utländsk
examen som Praktikertjänst har kom-
Tedros
Amanuel
Bor: i Uppsala
Familj: Fru och tre
döttrar
Gör: Distriktsläkare
på Praktikertjänstmottagningen
Märsta Närvård
rötter
» Att vara läkare handlar mycket om kommunikation och
­samtal, och därför ­anser vissa att man är en ­dålig doktor
om man talar ­dålig svenska. «
mer vi kunna använda våra kunskaper
till att locka till oss nya medarbetare,
men också kunder med invandrarbakgrund, säger Tedros Amanuel.
För att lyckas med integrationen
menar han att det är väldigt mycket
som spelar in. För det första gäller det
att trivas. Man kan må psykiskt dåligt
av att leva i nostalgi och det inverkar
även på den fysiska hälsan. För det
andra spelar ens bakgrund in.
– Kommer man till exempel hit
från Somalia har man inte de bästa
förutsättningarna i dag. Somalia är
ett land som inte har haft en funge-
rande regering på tjugo år och det har
naturligtvis drabbat både skola och
sjukvård. Integrationen ställer därför
väldigt höga krav både på det svenska
samhället och på de som kommer hit,
avslutar Tedros Amanuel. 
Visste
du att…
14,7% av Sveriges
befolkning är född
utomlands. Bland
de legitimerade
läkarna är siffran
34,7% och bland
de legitimerade
tandläkarna 12,6%.
teknik & utveckling
Addera firar 10 år!
Addera, Praktikertjänsts unika program för verksamhets­
utveckling, fyller tio år i år. Hittills har över 500 tandläkarteam gått programmet – och nu ser man fram emot tio nya
framgångsrika år. Text Andreas Grube
– Praktikertjänst ska
ha de bästa tandläkarmottagningarna i landet och
Addera är en av pusselbitarna för att åstadkomma det. Addera
ska bidra till att skapa en trevlig arbetsmiljö, delaktighet för hela teamet
och en långsiktig värdebaserad tandvård, säger Kerstin Wilson, marknads- och utvecklingschef, Praktikertjänst Tandvård, och en av personerna
bakom Adderakonceptet.
Mer motiverade och engagerade
medarbetare är nyckelord i Adderakonceptet. Målet är bland annat att
få patienter som tar större ansvar för
sin tandhälsa, eller ”höja patienternas dentala IQ” som Kerstin också uttrycker det. Genom att patienten blir
en del av teamet minskar mängden
återbud, samtidigt som patienterna
blir friskare och sköter sin munhälsa
bättre.
– Det gör i sin tur att man frigör
tid i verksamheten och kan ägna mer
tid åt till exempel planering och utveckling. Dessutom kan man tydligt
se att Addera bidrar till att öka både
lönsamhet, omsättning och effektivitet om man mäter den i timintäkt, säger Kerstin Wilson.
Grunden till Addera lades tack vare
den amerikanske tandläkaren Jim
Pride som på 70-talet startade Pride Institute, USA:s största managementinstitut för tandläkare. Prides
14 Praktikan nummer 2 2012
utgångspunkt var att tandläkare är
affärsidkare, verksamma i tandläkarbranschen.
Pride föreläste mycket i Skandinavien, och det var i samband med en
sådan föreläsning han kom att inspirera ett antal Praktikertjänstmedarbetare att starta ett liknande program i
Sverige. 1994 startade så utbildningen
Quo Vadis, som sedermera gjordes om
och blev till Addera.
Kerstin Wilson
» Styrkan med Addera är att det
är en väldigt konkret verksam­
hetsutveckling som alltid utgår
från vardagen. «
– Addera bygger på en helhet och
handlar om att alla är med och skapar en bra tandvård, istället för att var
och en gör sin grej, sköter sin uppgift.
Addera ger en öppenhet och en delaktighet i hela verksamheten för alla i
teamet. Det handlar om att sträva mot
gemensamma mål. Man kan dra liknelsen med att bygga en katedral: antingen ser man det som att man bara
staplar stenar dagarna i ända, eller så
ser man det större värdet, att man faktiskt bidrar till att bygga en stor vacker byggnad, säger Kerstin Wilson.
Maria Lettius är sedan september
2010 tandläkare på Praktikertjänstmottagningen Borgentandläkarna i
Maria Lettius
Vesa Kutti
Borlänge. Tillsammans med sitt team
gick hon de första kurserna i Adderaprogrammet under hösten 2011, och
hon tycker att Addera har haft positiva effekter:
– Man får tillfälle att tänka igenom och analysera många delar i
verksamheten, och det ger också möjlighet att utvärdera och se vad man
kan göra bättre för patienterna, mottagningen och teamet.
Marias team består förutom henne
själv av två tandhygienister och en
tandsköterska. Maria menar att en
viktig framgångsfaktor i Addera är att
hela teamet är delaktiga.
– Alla får höra samma saker och
får samma information, vilket ger en
samsyn och samtidigt svetsar samman
teamet. Man kan påminna varandra.
Eftersom Addera utgår från vardagen
har vi också kunnat anpassa innehållet så att det passar just vårt team och
vår mottagning. Vi brukar också ha
regelbundna utvärderingar och uppföljningar internt här på mottagningen. Det blir ett bra tillfälle att lyssna
och prata, och att stämma av att vi
verkligen gjort de saker vi sagt att vi
ska, säger Maria Lettius.
Vesa Kutti har arbetat inom Praktikertjänst i cirka tio år. Han och
hans team på tandläkarmottagningen Hörntanden i Örebro gick utbildningen i Addera under åren 2005 till
2008.
– Vi tyckte att vi hade en väl fungerande verksamhet redan innan, men
hörde från flera kollegor att Addera
var positivt och hade mycket att ge.
Jag förstod att det fanns mer att lära,
inte minst kring relationen mellan
tandläkare och patient.
Så här i efterhand tänker Vesa att
teamet borde börjat Addera direkt när
de kom in i Praktikertjänst.
– Det har skapat högre i tak och
större delaktighet i teamet. Alla vet
vad som som förväntas, vi har alla
samma gemensamma mål. Genom
Addera har vi fått verktygen för att
gemensamt skapa vår idealdag.
Hittills har det varit mycket bra
tryck i Addera – över 500 tandläkarteam har gått programmet under de
första tio åren. Nu fortsätter arbetet
med Addera framåt, och målet är att
minst 30 nya team om året ska börja
utbildningen. Samtidigt fortsätter den
ständiga förändringsprocessen vad
gäller innehåll.
– Vi har ständiga utvecklings- och
utvärderingsträffar för att se över vad
som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Själva grundtanken
förblir densamma, men det är klart
att delar av innehållet måste anpassas
till omvärldens utveckling, både vad
gäller nya tekniska landvinningar och
politiska förändringar, säger Kerstin
Wilson och fortsätter:
– Det är också det som är styrkan
med Addera, det är en väldigt konkret
verksamhetsutveckling som alltid utgår från vardagen. 
Addera i korthet
 Addera-utbildningen löper
över tre år och med ­sammanlagt
nio kurstillfällen.
 Merparten av kurstillfällena är
för hela teamet.
 Ämnen under kursen är bland
annat: Morgonmöten, B
­ udgetering,
Konflikthantering, Samarbete,
Patientmöte, Avvikelsehantering,
­Kommunikation och Coaching.
Vill du veta mer om Addera?
Mer info om upplägg och
kurstillfällen hittar du på Insikt/
Kvalitet&Utveckling/Utveckling/Addera
15
dagsverket
I trygga händer
BB Stockholm har gjort sig vida känt som en mycket populär förlossningsklinik. ­
Med engagerad personal, som har kompetens att sköta alla delar av kliniken, sprids
ett påtagligt lugn och en trygghet som sitter stadigt i korridorerna.
Text Erik Bredhe Foto Christian Hagward
Ett par kommer in genom dörren på BB Stockholm och tittar sig omkring. Kvinnan har en
tårta i handen, mannen håller en
korg med en liten bebis i björndräkt. En liten Axel.
– Ja, men han vet inte om att
han heter det ännu, säger mannen.
Axel gör en liten ansträngning att öppna ögonlocken, men
de faller tungt ner igen. Paret,
Johan och Natalie, är här för
ett återbesök med sin fem dygn
gamle son. De räcker över tårtan
i receptionen och tackar för tiden
under och efter förlossningen.
BB Stockholm är en mycket
populär förlossningsklinik som
toppar listor för patientbemötande. I mars månad slog man
rekord med hela 354 födslar. Ett
ledord för BB Stockholm är att
föräldrarna ska vara delaktiga
i födseln, känna sig trygga och
på samma nivå som personalen.
Man försöker därför ordna så att
de som söker sig hit i så stor utsträckning som möjligt får träffa
samma personal före, under och
efter förlossningen.
– Alla här på mottagningen
utnyttjar hela sitt kompetensområde och kan därför vara med
under alla delar av förlossningen. Det är bra för både oss och
föräldrarna, till exempel kan det
finnas sådant man fått höra från
dem innan förlossningen, något
de berättat, som inte finns med
i journalen. Om någon oro eller
så. Då känner man till det när
det är dags. Dessutom gör det
vårt arbete mer varierat, säger
undersköterska Anna Öhman.
Den här eftermiddagen är det
relativt lugnt på BB Stockholm.
Även om april är en månad med
högtryck på förlossningsmottagningar märks det knappt. Ett par
smyger fram och sätter upp en
liten rosa knappnål på tygkalendern i korridoren, för att visa att
de har fått en dotter. En barnmorska knackar försiktigt på hos
ett par med en ny familjemedlem
för att ge dem några smörgåsar.
Alla hälsar vänligt på oss, såväl
barnmorskor, läkare och undersköterskor som nyblivna föräldrar. Och vi hälsar tillbaka med
stora leenden. Det liksom ligger
i luften. 
 – Hon ska heta Ella May.
Pappa Kieran tittar lite förvånat på sin
tre dagar gamla dotter när mamma
Maria ­berättar vad hon ska heta.
– Haha, okej, det var först nu jag fick
reda på det, säger Kieran.
– Hurra, mamma vann! säger Maria.
Båda är nöjda med vistelsen här
och vittnar om hur vänliga alla v
­ arit
mot dem.
– Jag hade inte kunnat ha det bättre! Eller, jo, smärtan när jag födde
hade jag gärna sluppit.
 Lilla Clara ligger i en BiliSoft för
att ljusbehandlas mot gulsot. Mamma
Anna och pappa Christopher stannar
därför kvar några extra dagar med
sin dotter. Men de klagar inte.
16 Praktikan nummer 2 2012
– Det är jättemysigt här och
­personalen är fantastisk. Men det är
klart, snart börjar man bli sugen på
att åka hem ändå, säger Anna.
 Alla föräldrar som fött barn på
BB Stockholm får en bricka med
smörgåsar, kaffe eller te, och varsitt glas alkoholfri cider. Undersköterska Elisabeth Norrbäck plockar ihop brickan och berättar att de
flesta föräldrar är jättehungriga efter födseln.
– Särskilt papporna! säger hon.
 Innan förlossningen mäter man
alltid barnets hjärtfrekvens.
 Fikarummet bjuder på en möjlighet att prata av sig lite om alla de
känslor man som barnmorska varje
dag delar med föräldrarna.
– Även om man får rutin på hur det
går till är varje födsel helt unik. Alla
förlossningar är olika och man mås-
te vara inkännande och oerhört lyhörd. Så det är klart att det kan vara
skönt att få ventilera sig lite ibland,
säger barnmorska Lilie Larsson.
På bilden även undersköterska
­Elisabeth Norrbäck och barnmorska
Ulrika Bjurling Abrahamsson.
» Ett ledord för BB Stockholm är att
föräldrarna ska vara delaktiga i
­födseln, känna sig trygga och på
samma nivå som personalen. «
Å Klockan är 14.00 och det är dags
för skiftbyte. Personalen går igenom klinikens patienter och fördelar arbetet. En passansvarig utses
som har det övergripande ansvaret
för skiftet och även tar emot telefonsamtal från de som vill komma in
och föda på BB Stockholm.
 Personal.
På BB Stockholm arbetar
56 barnmorskor,
42 undersköter­
skor och 8 läkare.
 Nöjda
­patienter.
96 procent av
BB Stockholms
patienter tycker
att helhetsintrycket av
vården var
”utmärkt eller
mycket bra”.
 Stadig
­ökning. ­
Från 2010 och
2011 skedde en
11 procentig ökning av antalet
förlossningar på
BB Stockholm,
från 3 331 till
3 740 förlossningar, vilket
motsvarar 13
procent av det
totala antalet
födslar i Stockholms län under
förra året.
 Barnmorska Malin Algstedt har
just genomfört två planerade kejsarsnitt och för in detaljerna om
förlossningen och barnet i datorn.
Anledningarna till att snitten genomförs kan vara allt från förloss-
ningsrädsla till att man kanske haft
en jobbig första förlossning och vill
prova något annat. På BB Stockholm genomför man runt två kejsarsnitt om dagen.
17
För dig inom Praktikertjänst:
Mercedes-Benz
till specialpris!
B 180 CDI Business 6 vxl manuell
222.400 kr
Pris fr.
Ordinarie pris: 249.900 kr.
Köp till BusinessPaket-Plus till B-Klass:
Metallic • Parameterstyrning • Adaptiva Xenon
Förvaringspaket • Större tank 66 liter
Pris 17.700 kr (ord pris 19.900 kr)
Alltid med B-Klass Business, den sportiga designversionen Avantgarde med: Aluminiumpaneler •
belysningspaket • fönsterkantslister i polerad aluminium • multifunktionsratt i läder • 4,5" display
i kombiinstrument inkl. växelspak/-väljare i läder • kylargrill med integrerad Mercedes-Benz stjärna
• lättmetallfälgar 17" i 5-dubbelekerdesign (C 220 CDI har 16" fälgar)• stötfångare och sidoskyddslister med kromdekor • klädsel tyg Liverpool/Artico konstläder • Audio 20 med cd-spelare, 5"
färgskärm • Bluetooth handsfree • adaptivt chassi inkl. selektivt stötdämpningssystem • farthållare
• regnsensor • färddator • klimatanläggning (2-zoners) och mycket mer.
C 200 CDI Business Kombi
6 vxl manuell
287.900 kr
Pris fr.
Ordinarie pris: 319.900 kr.
Köp till BusinessPluspaket till C-Klass:
Metallic • Parameterstyrning • Adaptiva Xenon
Förvaringspaket • Större tank 66 liter
Pris 17.910 kr (ord pris 28.850 kr)
Alltid med C-Klass Kombi Business, den sportiga designversionen Avantgarde med: Aluminiumpaneler • belysningspaket • fönsterkantslister i polerad aluminium • multifunktionsratt i läder • 4,5"
display i kombiinstrument inkl. växelspak/-väljare i läder • kylargrill med integrerad Mercedes-Benz
stjärna • lättmetallfälgar 17" i 5-dubbelekerdesign (C 220 CDI har 16" fälgar)• stötfångare och sidoskyddslister med kromdekor • klädsel tyg Liverpool/Artico konstläder • Audio 20 med cd-spelare,
5" färgskärm • Bluetooth handsfree • adaptivt chassi inkl. selektivt stötdämpningssystem • farthållare • regnsensor • färddator • klimatanläggning (2-zoners) och mycket mer.
Gäller endast juridisk person inom Praktikertjänst. Erbjudandet kan inte kombineras med andra avtal eller rabatter.
Bränsledeklaration blandad körning enl. EU-norm: B-Klass fr. 4,4 l/100 km, CO2 fr. 114 g/km. C-Klass Kombi fr. 4,7 l/100 km, CO2 fr. 124 g/km.
Miljöklass EU5.Gäller ej bilar registrerade för yrkestrafik. Reservation för sedvanlig kreditprövning där MBF förbehåller sig rätten till förstahyra.
Bilarna på bilden kan vara extrautrustade.
Kottbygatan 4. Telefon 08-477 22 00
Månd-fred 9-18, lörd-sön 11-15
www.mercedes-benz-stockholm.se
Smista Allé 42, Kungens Kurva. Telefon 08-410 30 400
Månd-fred 9-18, lörd-sön 11-15
www.vehobil.se
Ryttarvägen 4. Telefon 08-477 25 00
Månd-fred 9-18, lörd-sönd 11-15
www.mercedes-benz-stockholm.se
Profilen:
”Det är lugnare här uppe”
Christer Nordström är läkaren
från Gällivare som utbildade sig i
Umeå men som inte stod ut med att
göra sin AT-tjänstgöring i Örebro –
det var alldeles på tok för långt ifrån
skidbackarna och alldeles för omständligt att ta sig dit. Han blev helt
enkelt tvungen att flytta norröver igen
för att fortsätta sin AT där. Idag arbetar Christer på Vittangi vårdcentral, Praktikertjänsts allra nordligaste
vårdcentral. Här trivs han som fisken
i vattnet med en blandad patientgrupp
och varierande utmaningar att lösa i
sitt jobb.
Skidåkningen har haft en stor del
i Christers liv, men 1987 råkade han
ut för en svår olycka i skidbacken: När
han skulle väja för ett barn kraschade
han rakt in i ett träd och skadade sig
då så illa att han fick gå med gipsad
arm och gipsat ben under en lång tid.
– Skidåkningen blev aldrig densamma igen. Som tur är hade jag då
träffat kvinnan som nu är min fru.
Det var en utmaning för förhållandet eftersom jag inte ens klarade av
att duscha själv, minns Christer och
skrattar.
Det geografiska området här uppe
i norr är enormt, och sträcker sig ända
till Treriksröset. På grund av de stora
avstånden tar saker som transporter
och labbtester längre tid, och för att
kunna få verksamheten att fungera i
det gigantiska upptagningsområdet
finns det ambulansförare anställda.
– Här uppe är vi vana vid att det
är lite mer krångel, men vi accepterar det. Vi löser det alltid ändå, säger
Christer lugnt.
Något som han också har märkt är
att det inte tycks vara lika vanligt med
utbrändhet, psykosomatik och psykiatriska diagnoser som det kan vara i
storstäderna.
– Kanske beror det på att det är
lugnare här uppe och man pratar ju
om naturens läkande kraft, funderar
Christer.
Lugnt var det däremot inte då han
var FN-soldat och minröjare i Väst­
sahara under ett halvår 1999.
– Anledningen till att det blev ett
FN-uppdrag var delvis på grund av
äventyrslystnad men också för att jag
var less på jobbet som landstingsanställd, med ständig underbemanning
och mycket jobb. Att det blev just
Västsahara berodde väl mest på slumpen, säger Christer.
Förutom ständiga magsjukor och
mängder av farliga djur som ormar,
spindlar och skorpioner beskriver han
uppdraget som många gånger händelselöst – men med inslag av mycket
stark spänning:
– Jag minns hur minröjarna kunde
Christers
fritidsintressen
1. Flugfiske fick ersätta skidåkningen
2. Renovera sommarstugan, en
kyrka från 20-talet
i Bollnäs
3. Odla rosor
Christer
Nordström
Ålder: 57 år
Yrke: Läkare på
Praktikertjänstmottagningen Vittangi
vårdcentral
Bor: i Vittangi
Familj: Hustru, två
hundar och en katt,
fyra döttrar och två
barnbarn, också
flickor
Motto i livet: ”Det
finns inga smärtfria
liv”
sitta på kvällen i pannlampans sken
och försöka plocka isär en mina och
man sade åt dem att vänta tills det
blev dagsljus och möjlighet till flygevakuering om det skulle smälla…
Äventyrslystnaden har han kvar,
och här hemma i Sverige arbetar
Christer också som fjällräddare vissa
helger. Han instruerar då i första hjälpen, och när olyckan varit framme
fixerar han och hans kollegor frakturer på plats med den begränsade utrustning de kan få med sig. Fjällräddarna gör också eftersök av personer
som gått vilse i fjälltrakterna.
– Som tur är har vi hittills alltid
hittat alla vilsegångna. Vi fjällräddare
är ute när helikoptrarna inte kan flyga, så det kan vara ganska risigt väder,
med starka vindar, berättar Christer.
Nyligen blev han ombedd att medverka som läkare under fjällexpeditionen Fjällräven Polar, eftersom det
behövs någon på plats om något skulle
hända när deltagarna – som består av
vanliga människor från elva olika länder i Europa och ända från Kina – är
ute på den 330 kilometer långa färden
med hundspann.
– De som deltar i Fjällräven Polar
är ofta inte alls vana vid fjälliv och inser inte att det kan vara mycket fysiskt
ansträngande, så då är det bra att ha
en läkare på plats. 
19
Sensordispenser från Dürr Dental –
Sensordispenser
från
Dürr
Dental
–
Sensordispenser
från
Dürr
Dental
–
alltid optimal dosering
alltid
alltid optimal
optimal dosering
dosering
NY
Y
N
NY
TrycklufT
Sug
TrycklufT
BIlD
TrycklufT
Sug
TanDvårD
Sug
BIlD
HygIEn
BIlD
TanDvårD
TanDvårD
HygIEn
HygIEn
Den ekonomiska praktikhygienen:
Hygowipe Plus och Hygocare Plus
Den ekonomiska praktikhygienen:
Den
intelligenta
sensordispensern
från Dürr Dental garanterar
Den
ekonomiska
praktikhygienen:
Hygowipe
Plus
och
Hygocare
Plus
beröringsfri
hygien.
Hygowipe
Plus och Hygocare Plus
Den
intelligenta
sensordispensern
från Dürr Dental garanterar
▪ Enkel,
säker och
ekonomisk
Den
intelligenta
sensordispensern
från Dürr Dental garanterar
beröringsfri
▪ Intelligent hygien.
sensorteknik för beröringsfri utmatning
beröringsfri
hygien.
▪ Enkel,
säker
ekonomisk
av handochoch
ytdesinfektion
▪▪ Enkel,
säker
och
ekonomisk
Intelligentdosering
sensorteknik
för beröringsfri
utmatning
▪ Optimal
för hygienisk
desinfektion
och rengöring
▪ Intelligent
sensorteknik
för
beröringsfri
utmatning
av hand- och ytdesinfektion
av information
hand- dosering
och ytdesinfektion
Mer
under
▪ Optimal
förwww.duerr.de
hygienisk desinfektion och rengöring
▪ Optimal dosering för hygienisk desinfektion och rengöring
Mer information under www.duerr.de
Mer information under www.duerr.de
TEMA: omvärld
En värld
i ständig
förändring
En omvärld i ständig förändring – så ser vardagen ut i Vårdsverige. U
­ nder
de senaste decennierna har politiska reformer och avregleringar format
ett nytt landskap att navigera igenom. Dessutom har nya konkurrenter,
styrda av andra aggressiva affärsmodeller, dykt upp.
Med fokus på småskalighet och mjuka värden som tillgänglighet, patient­
bemötande och kvalitet står Praktikertjänst väl rustat för framtiden.
Text Amanda Quensel Illustration Anne-Li Karlsson
21
TEMA: omvärld
Det utvidgade vård­valet
är de senaste årens viktig­
aste förändring inom den
svenska vården då den
­leder till både ökad kvalitet på sjukvården och samtidigt minskade kostnader. Det menar Hans Dahlgren,
marknads- och affärsutvecklingschef
på Praktikertjänst Hälso- och sjukvård.
Men resan hit var varken rak eller
utan komplikationer.
Möjligheterna att bedriva privat
vård har alltid funnits i Sverige, men
tidigare har de flesta utövarna på ett
eller annat sätt jobbat på uppdrag av
den offentliga vården.
Mellan 1975 och 1993 var privat
verksamma läkare och sjukgymnaster
anslutna till försäkringssystemet via
Försäkringskassan. Under 1980-talet var det vanligt att upphandlingar skedde relativt informellt, medan
upphandlingsprocesserna idag regleras
av Lagen om offentlig upphandling.
I början av 1990-talet infördes husläkarreformen av den borgliga regeringen, då man gav enskilda läkare rätt
att starta egen verksamhet. Det beslutet revs dock upp efter regeringsskiftet
ett par år senare.
Under 1990-talet infördes även den
nationella taxan, som är ett ersättningssystem för privat läkarverksam22 Praktikan nummer 2 2012
Kerstin Wilson
Hans Dahlgren
het. Den 1 januari 1995 kom krav
på samverkansavtal med landstingen
vid nya etableringar. I och med detta
upphörde den fria etableringsrätten
med offentlig finansiering. Merparten av de läkare och sjukgymnaster,
som idag verkar med rätt till ersättning enligt den nationella taxan, etablerade sig under tiden för den fria
etableringsrätten. Sedan 1995 har få
samverkansavtal ingåtts och antalet
etableringar gradvis minskat. – För oss är det svårt att basera
verksamheten på upphandlingar då
det varar en begränsad tid och man
inte kan långsiktigt investera och säkerställa kontinuitet. Därför är vårdval betydligt bättre för Praktikertjänst, säger Hans Dahlgren.
Just vårdvalet i den specialiserade
vården är den stora och avgörande frågan för framtiden, enligt Hans Dahlgren:
– Det är tack vare vårdvalet som
möjligheterna för en vård med hög
kvalitet och säkerhet kan genomföras till en jämförelsevis lägre kostnad,
i förhållande till sjukhusvården som
kostar betydligt mer.
Idag växer vårdvalet för specialister fram i Stockholms län men inte i
samma utsträckning i andra delar av
landet, och uppdelningen av Sverige
rent politiskt styr utvecklingen. I vissa
landsting kommer det troligen att genomföras vårdval. Exempel på dessa
är Halland, Uppsala och Jönköping.
Utformningen av vårdval för specialister har utgått från två modeller, dels som i Stockholm där patienterna har rätt att välja specialistvård
utan att gå via primärvården, dels som
i Halland, där man vill införa en modell där primärvården, via vårdcentralerna, slussar vidare patienterna till
specialistvården. Tandvårdens patienter har alltid
haft möjlighet att välja mellan folktandvård och privat tandvård. Den
privata marknaden har varit uppdelad
mellan Praktikertjänst och tandläkare
med eget bolag, men under de senaste
tio åren har marknaden förändrats berättar Kerstin Wilson, marknads- och
utvecklingschef på Praktikertjänst
Tandvård.
– Sedan några år tillbaka har det
tillkommit flera konkurrenter i form
av stora aktörer, till exempel Colosseum, Tandvårdscentrum och Smile
där ägarna är enskilda finansiärer eller
riskkapitalister.
Dessa aktörer har större möjligheter att köpa upp mottagningar med
kort varsel och sedan bemanna med
tandläkare och konsulter. Praktikertjänsts affärsmodell är unik där ak-
tieägare själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet.
I teorin skulle Praktikertjänst kunna
ha dotterbolag inom tandvården som
driver verksamhet på samma sätt som
övriga större aktörer, men problemet är att man då riskerar att hamna
i konkurrensen med de andra tandvårdsklinikerna inom Praktikertjänst.
Svenskt kvalitetsindex (SKI) 2011
visar att tandläkarmottagningar inom
Praktikertjänst har största kundnöjdheten i tandvårdsbranschen. Kerstin
Wilson tror att det är småskaligheten
och de mjuka värdena som kommer
att vara deras fortsatta konkurrensfördel på den expanderande marknaden för tandvård i Sverige, idag och i
framtiden.
Även inom hälso- och sjukvård har
konkurrenssituationen ändrats under
det senaste decenniet. Praktikertjänst,
som tidigare var den största privata
vårdgivaren och ensamma som stor
aktör på marknaden, har nu fått ökad
konkurrens av stora bolag som ägs av
riskkapitalister.
Trots de förändrade villkoren på
marknaden betonar Hans Dahlgren,
liksom Kerstin Wilson, vikten av att
värna om det småskaliga, där både
medarbetare och patienter känner sig
delaktiga.
– För oss på Praktikertjänst är kvaliteten och kontinuiteten viktig. Vi
vill att utvecklingen av vårdvalet ska
ske på ett seriöst sätt.
I dagsläget är 35 procent av alla pa-
tienter inom primärvården listade hos
privata vårdgivare. Av dessa är 70 procent småföretagare och här ingår även
Praktikertjänst.
I Sverige i stort varierar andelen
patienter som går hos privat vårdgivare. I Stockholm är andelen 60 procent medan snittet för Sverige ligger
på 35 procent. Av de patienter som
valt privat vård har Praktikertjänst 20
procent.
Fördelarna med vårdval i primärvården för Praktikertjänst är tydliga:
man får ett system som gynnar kvalitetskonkurrens och som dessutom
kan förbättra för patienterna när det
gäller såväl säkerhet som vårdkvalitet,
där också bemötandet av patienterna
vägs in.
– Enligt den nationella patientenkäten får Praktikertjänst
högsta betyg när det gäller tillgänglighet, patientbemötande och
kvalitet, säger Hans Dahlgren. 
» För oss på Praktikertjänst är kvaliteten och
kontinuiteten viktig. Vi vill att ­utvecklingen
av vårdvalet ska ske på ett ­seriöst sätt. «
23
TEMA: omvärld
Framtiden:
R Vårdkedjor
R Aktiva patienter
R Privatiseringar
R Internationella influenser
Idag kan en multisjuk
person lätt hamna på en
mängd olika sjukvårdsavdelningar där en sammanhållen vårdkedja saknas. Utmaningen
inför framtiden är att få ihop strukturen och synergin för att hålla ihop
vården för patienterna.
– Hierarkierna inom sjukvårde­n
och politikens dagsform hindrar
i­bland att man tänker i nya banor och
utvecklar nya modeller. Vi på Praktikertjänst behöver inte fråga om råd
– vi kan göra detta givet att vårdval
finns på allt fler områden, säger Hans
Dahlgren, marknads- och affärs­
utvecklingschef på Praktikertjänst
Hälso­- och sjukvård.
För framtiden behövs en vettig finansieringsform, där en vårdgivare till
exempel får en ersättning som följer
hela vårdkedjan. Dessutom krävs en
hel del logistik och ett helt nytt helhetstänk – och i det ingår att man
bryter den rådande indelningen av
sjukvården efter läkarnas olika specialiteter och istället arbetar gränsöverskridande utifrån patientens behov.
24 Praktikan nummer 2 2012
Mats Olsson är framtidsstrateg
inom hälso- och sjukvård på analysföretaget Kairos Future. Han beskriver
ytterligare den stora utmaningen att
bygga hela vårdkedjor.
– Det är inte bara en fråga om
samverkan mellan olika aktörer utan
det handlar om att bygga upp ett helt
ekosystem för att uppnå detta, säger
han.
För att möjliggöra de sömlösa informationsflöden som krävs för att få
vårdkedjorna att fungera behöver man
införa nya digitala systemlösningar
som kommer att ta tid att utveckla.
Uppgiften är inte bara komplex i sig
själv, man kommer också att lägga
mer ansvar på de enskilda individerna. Det handlar om ”co-production”
med patienten och frågan om informationsflöden och samkörning av patientuppgifter kräver också att individerna samtycker till detta.
– Smart teknologi i form av appar
eller liknande som kan ersätta en del
av det som läkare eller sjuksköterskor
gör idag, med patientens egen aktivitet och eget ansvar kan vara en del
av lösningen, säger Mats Olsson. Inte
minst som en del för att möta morgondagens finansieringsutmaningar.
Även Hans Dahlgren betonar vikten
av patientens egen aktivitet och tror
på en växande privat marknad grundad på eget val.
– Jag tror att 50 procent av patienterna kommer gå till privata vårdgivare inom två år, säger Hans Dahlgren.
Andra scenarion som Hans Dahlgren ser i framtiden är att fler offentliga vårdgivare, varav mer än 50
procent går med förlust, kommer att
säljas ut. Även de privata verksamheterna som inte går bra kommer att
möta samma öde.
Däremot anser han inte att det är
aktuellt för Praktikertjänst att köpa
upp dessa kliniker.
– Vår ambition är att utveckla vårt
egna koncept, och de vi konkurrerar
med är de små företagen inom vården,
inte de stora aktörerna som genom
uppköp blir allt större och större.
Om man tittar utanför Sverige har
bland annat Spanien gjort stort in-
Internationella
spaningar:
 Vårdturism inom EU: Patienter i
ett EU-land kan få en nödvändig be­
handling i ett annat EU-land utanför
sitt hemland. Behandlingskostnaden
ska täckas av landet där patienten
har medborgarskap.
 Vårdturism utanför EU: Asiatis­
ka resebyråer satsar stort på att
marknadsföra billig tandvård i
Thailand i samband med semester­
resor. Inte sällan används européer
som svenskar eller tyskar liksom nya
zeeländare och australiensare som
exempel på kunder de vill lyfta fram.
Även länder inom EU är duktiga
på att marknadsföra sig utanför
unionens gränser. Ett framgångs­
rikt exempel är finsk tandvård som
marknadsförs till ryska patienter.
 Minute Clinic, USA: Så kallade
”walk in-clinics” där sjuksköterskor
och läkarassistenter behandlar lätt­
are tillstånd, åkommor och skador.
Man utför även vaccinationer och tar
labbtester som blodsockertest för
diabetiker eller kontroll av astma.
 Hembesök: I USA, Frankrike och
Australien och flera andra länder
finns det läkare som gör hembe­
sök utanför kontorstid, vilket ger
ökad tillgänglighet och service för
patienterna.
 SOS Medicins: SOS Medicins
består av 1 000 heltidsläkare som
arbetar via 60 olika föreningar och
totalt täcker in två tredjedelar av
Frankrike. De har satsat på att ut­
veckla sjukvård utanför ordinarie öp­
pettider i hemmen för att tillgodose
patienternas behov av vård på ett
säkrare sätt. Man har mobil utrust­
ning och kan ta vissa labbtester.
tryck på Hans Dahlgren. Där bedrivs
vården till en tredjedel av kostnaden
vi har i Sverige. I Valencia har man
exempelvis ett system som bygger på
att följa de allra sjukaste patienterna. De som besökt akuten tre gånger
kallas in för kontroll och genomgång
av hälsan inom primärvården.
– De har inte sämre vård utan de
har ersättningssystem som uppmunt-
rar företag att hålla patienter friska,
berättar Hans Dahlgren.
I Norge arbetar man med behandlingslinjer som en modell för att skapa ordning i en fragmentiserad vård,
medan USA satsar mer och mer på att
belöna förebyggande vård genom appar och olika IT-lösningar, vilka gör
att besöken på sjukhusen minskar. 
 IT och kommunikation i England:
I Storbritannien satsar man på tek­
nikutveckling för att kunna erbjuda
mer kontakt och uppföljning av
tester för patienterna, som ska kunna
ta tester hemma och skicka resultat
till sin vårdgivare. Man jobbar också
på att erbjuda patienterna bättre
möjligheter att kommunicera med
sin vårdgivare via internet.
25
TEMA: omvärld
Vården splittrar
partierna
Var står riksdagspartierna när det gäller vård och omsorg?
Här är en snabb översyn av partiernas viktigaste ståndpunkter.
Moderaterna
Centerpartiet
M vill stärka patienternas valfrihet och
möjlighet till inflytande, samt satsa på
patientsäkerhet och tillgänglighet. Under
innevarande mandatperiod satsas bland
annat 2,5 miljarder för fortsatta satsningar
på elektroniska patientjournaler samt
förbättrad tillgång till kunskap för vårdens
medarbetare.
Inom tandvården satsas 1,5 miljarder
kronor på att förstärka tandvårdsreformen
med särskilt riktade insatser till patienter
som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har en försämrad tandhälsa.
C vill privatisera 50 procent av vården.
Man vill ta fram en modell för vårdval i
glesbygd, och samtidigt utöka vårdvalet
inom specialistsjukvården. Partiet anser
att mångfald i vården skapar bättre
kvalitet och patientinflytande, och vill ha
etableringsfrihet både i öppenvård och
specialiserad vård för att även ge plats
åt exempelvis idéburna organisationer,
kooperativ och aktiebolag.
Partiet vill öka patientmakten även inom
tandvården, bland annat genom ökad
konkurrens och bättre tillgänglighet.
Folkpartiet
Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Fp vill fortsätta att utveckla valfrihet,
mångfald och självbestämmande inom
omsorgen, och menar att sjukvård och
äldreomsorg i huvudsak ska betalas solidariskt genom skatt. Man vill också utveckla
vårdgarantin samt stärka äldres rättigheter
genom konkreta garantier i äldreomsorgen.
Tillsammans med övriga allianspartier har
Fp infört ett högkostnadsskydd för tandvård som gäller alla, och en förstärkning
om ett tredje steg i tandvårdsreformen
föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
S säger nej till fri etablering av vårdföretag
och gräddfiler i vården. Bara hälsotillståndet ska få avgöra när och hur patienten får
vård på ett offentligt finansierat sjukhus
– aldrig plånbokens tjocklek eller privata
försäkringar. Partiet vill med hjälp av ekonomiska satsningar modernisera sjukvården och genomföra förbättringar för de
mest sjuka av de äldre.
S vill göra tandvården billigare – ingen ska
behöva avstå från att gå till tandläkaren
på grund av att det är för dyrt. Partiet
anser därför att ingen ska behöva betala
mer än 200 kronor för att undersöka sina
tänder. Man vill också ge ekonomisk hjälp
till personer över 65 år när tandvården blir
för kostsam.
Mp vill införa ett system för att säkra
kvaliteten i vården. Systemet ska utgå
från mätbara faktorer som rör hälsovinst
och nytta för den enskilde patienten,
och samordningen inom sjukvården ska
även omfatta skolan, arbetsplatsen samt
myndigheter som Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan. Partiet betonar
också betydelsen av psykosociala faktorer
i vården.Tandvården ska vara offentligt
finansierad och ingå i ett gemensamt
högkostnadsskydd. Mp anser också att allt
tandvårdsmaterial ska vara innehållsdeklarerat och allergitestat, och att det krävs
forskning kring tandvårdsmaterialens
inverkan på miljö och hälsa.
Kristdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna
Kd vill värna om den solidariskt finansierade
hälso- och sjukvården. De mest sjuka av de
äldre bör få VIP-status i sjukvården och primärvården ska ges ett särskilt äldreuppdrag
för en sammanhållen vård för de mest sjuka.
Den nationella vårdgarantin måste skärpas
ytterligare – målet ska vara en sjukvård utan
köer, och en akutmottagningsgaranti med
maximalt fyra timmars väntetid.
I tandvården vill Kd skapa en prisportal
på internet där patienter kan jämföra
olika vårdgivares priser, samt förbättra
patientens möjlighet till information och
rådgivning tillsammans med sjukvårdsupplysningen.
V vill utveckla primärvården genom att omfördela pengar från sjukvårdens öppenvård
till primärvården. I primär- och distriktsvård
ska patientavgifterma vara låga, eller inga
alls. Partiet är emot att vårdbolag köps
och säljs på en internationell marknad utan
någon demokratisk insyn, och vill riva upp
regeringens beslut om att införa vårdvalssystem inom primärvården.
Kostnaderna för tandvård ska ingå i
samma högkostnadsskydd som resten av
sjukvården, och vänsterpartiet vill förlänga
den fria tandvården för unga till att gälla
alla upp till 25 år.
Sd anser att hälso- och sjukvård ska finansieras solidariskt via skatt och ges efter behov. Partiet vill minska regionala skillnader
för att skapa en jämn och god vård över
hela landet. Sd lägger inget egenvärde i
vem som driver sjukvården, ledstjärnan är
bästa möjliga vård per krona oavsett om
vården drivs i offentlig eller privat regi.
Privata aktörer som är skattefinansierade
ska vara jämställda offentliga aktörer.
26 Praktikan nummer 2 2012
Ge
Ge ett
ett bidrag
bidrag och
och hjälp
hjälp oss
oss på
på
Operation
Smile
att
leenden!
Ge ett bidrag
hjälp oss
på
Operation
Smile och
att sprida
sprida
leenden!
Operation
Smile
att
sprida
leenden!
Många
av barnen som vi träffar
har svårt att
äta och
prata och tvingas
leva undangömda.
Många av barnen som vi träffar har svårt att äta och prata och tvingas leva undangömda.
Tack vare medicinska volontärer, som delar med sig av sin tid och sin kunskap, kan barn med
Tack vare medicinska
volontärer,
som delar
med sig för
av sin
tid familjer.
och sin kunskap,
kan tar
barn
med
ansiktsdeformiteter
operation
deras
Enleva
operation
mindre
Många av barnenerbjudas
som vi träffar
har utan
svårtkostnad
att äta och prata
och tvingas
undangömda.
ansiktsdeformiteter
operation
utan kostnad
för deras familjer.
En liv
operation
tar mindre
än medicinska
en timmeerbjudas
kostar
ca
2 400
kronor.
Din gåva
ettsin
barns
för kan
alltid!
Tack vare
volontärer,
som
delar med
sig avförändrar
sin tid och
kunskap,
barn med
än en timme kostar ca 2 400 kronor. Din gåva förändrar ett barns liv för alltid!
ansiktsdeformiteter erbjudas operation utan kostnad för deras familjer. En operation tar mindre
än en
timme
kostar ca eller
2 400 kronor.
gåva förändrar
barns
för alltid!
Bg
900-2221
sms:aDin
SMILE
till 72ett980
(50liv
kronor)
Bg 900-2221 eller
sms:a SMILE till 72 980 (50 kronor)
www.operationsmile.se
www.operationsmile.se
Bg 900-2221 eller
sms:a SMILE till 72 980 (50 kronor)
www.operationsmile.se
Vi har 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll
Vi har 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll
27
Etch´N´Bond One
self-etching
bonding agent
Etch´N´Bond Duo
adhesivsystem
Meridian ljushärdande
universalkomposit
Latit flow microfin
hybridkomposit
Temprobridge kronoch bromaterial i
komposit
Besök vår hemsida
www.ardent.se
Ex-Bond
singlecomponent
adhesive
Latitude ljushärdande
hybridkomposit
Streamline
Etching gel
Temprofil ljushärdande
fyllnadsmaterial
Kompositpistol
Temprofix självhärdande cement
08-594 412 50
Fax 08-591 161 83
klartext
”Appar är här för att stanna: de gör patienten
delaktig och samtidigt sparas pengar i vården.”
Hans Dahlgren, affärsutvecklingschef Hälso- och sjukvård & Björn Zackrisson
,
affärsområdeschef Hälso- och sjukvård, i en debattartikel på ekuriren.se.
Stödfunktionen
Per Andersson har
­titeln Pension Manager,
­vilket betyder att han är
Praktiker­tjänsts expert på
pensionsfrågor:
Per har arbetat i
företaget i två år,
men har drygt 20
års erfarenhet av
pensionsfrågor
från flera försäkringsbolag.
– Man kan säga att jag förutom
min expertroll har som uppgift att
vara samordnare och koordinator.
Min huvudsakliga uppgift är att se
till att våra pensionsupplägg är moderna och uppdaterade, vilket är ett
ständigt pågående arbete. Jag jobbar tillsammans med Martin Karlsson
som är pensionsutredare, och dessutom finns avdelningen Pensionsservice där fyra personer arbetar.
Lediga veckor i
semesterbostäder
Hur ser en vanlig dag ut för dig?
– Det varierar väldigt mycket
över tid. Just nu sitter jag med i en
grupp som arbetar med att se över
pensionsplanen för praktikerna.
Det gjordes senast 1977, så vi har
en del frågor att se över. Generellt
handlar mitt arbete annars mycket
om utredningar i specifika ärenden,
omvärldsanalyser och att stötta
pensions­service i deras arbete.
Hur fungerar Praktikertjänsts pensionsplaner?
– Vi har ITP-planen och för de
som är verksamhetschefer och aktieägare har vi en egen så kal�lad PTP-plan. Den är bland annat
anpassad för att passa människor
som studerar länge och kommer
ut senare i arbetslivet. Pensionsplanen har alltid varit en viktig del
av Praktikertjänsts koncept, och
den har fungerat väl under åren.
Vilket stöd kan de enskilda praktikerna få när det gäller pensionsfrågor?
– Man kan alltid ringa till Pensionsservice om man har frågor och
funderingar. Man kan till exempel
få hjälp med frågan om hur en löneändring påverkar pensionsavgiften. På Insikt, under rubriken Din anställning/Pensioner finns en länk till
Praktikertjänsts pensionsportal 3P.
Där finns det massor av information
om pensionens storlek och vilka regler som gäller.
Praktikertjänstkoncernen erbjuder
semesterbostäder för alla anställda
genom Stiftelsen Praktikertjänstkonsortiet.
Har du inte planerat din s­ emester
än? På Insikt hittar du alla l­ediga
veckor! 
Insikt/Nytta & nöje/Semester­
bostäder/Lediga-veckor/
Vad är det roligaste med ditt jobb?
– Pensioner är en viktig fråga för
alla, och ett hett ämne i hela samhället. Det är en fråga som berör oss
alla, och samtidigt ett ämne som de
flesta behöver utbildas vidare i. 
Läs mer om pensionsfrågor på
Insikt/Din anställning/Pensioner
Annonstorget
– Praktikertjänsts interna
köp-och-säljmarknad
För dig som vill sälja något, eller
­kanske hyra ut sommarstugan, finns
­Annonstorget på Insikt. Du kan också
lägga ut annonser om något du önskar
köpa eller hyra.
•V
älj mellan två olika områden när du
ska annonsera - privat eller på jobbet.
• D u kan ladda upp max tre bilder
till din annons.
•U
nder Mina annonser ser du ­annonser
som du själv har lagt upp, både
­opublicerade och publicerade.
Du hittar Annonstorget under
rubriken Samverkan eller under
Din anställning/Nytta & nöje.
29
klartext
Årets med­arbetarundersökning
Praktikertjänst
i Almedalen
Praktikertjänst är på plats under
­Almedalsveckan som går av stapeln
första veckan i juli. Två evenemang
kommer att anordnas med fokus på
att lyfta fram frågor kopplade till
kvalitetsmått i vårdvalet.
Under ett frukostseminarium,
som sker i samarbete med Dagens
Medicin och Miljöpartiet, diskuteras på vilket sätt kvaliteten i primärvården mäts och ersätts. I samband
med detta hålls också en paneldiskussion där bland andra Filip-
pa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd,
Stockholms läns landsting, Sineva
­Ribeiro, ordförande Vårdförbundet,
och Björn Zackrisson, affärsområdes­
chef, Praktikertjänst Hälso- och
sjukvård kommer att delta.
Seminarium nummer två anordnas i samarbete med region
­G otland och presenterar fördelarna
med att arbeta som allmänläkare
på Gotland. 
Rapportering från Almedalsveckan kommer att finnas på Insikt.
Tack alla ni som svarade på med­
arbetarundersökningen 2012! Svarsfrekvensen totalt för koncernen blev
48 procent (2010 var det 44 procent).
Ett övergripande resultat för hela
koncernen kommer att redovisats
på Insikt. Resultatet för dotterbolag,
­affärsområdena Hälso- och sjukvård
och Tandvård och Tandteknik samt
för huvudkontoret kommer respek-
tive chef att ta hand om. Dessutom
finns ett resultat för varje verksamhet som har minst fem svarande,
det har skickats ut till respektive
verksamhetschef.
Resultaten kommer även att
jämföras med resultaten från 2010
för att se hur utvecklingen har sett
ut sedan förra undersökningen
gjordes. 
Ny startsida
Praktikertjänsts
verktyg för lönoch personal­
rapportering,
Personal­webben, har
en ny förbättrad
startsida.
Direkt på startsidan ser du vilka­
uppgifter du har att göra i Personalwebben. För chefer kan det bland
annat vara att attestera tidrapporter
och reseräkningar, göra egen körjournal och tidrapport, eller skriva ut
anställningsbevis.
Medarbetare ser till
exempel när det är dags
att rapportera in av­
vikelser i tidrapporten.
Klicka bara på
länken som syns
på startsidan, så kommer du direkt
till sidan där du har en uppgift. 
Du hittar Personalwebben i
orangefärgade verktygsfältet
högst upp på Insikt.
Kom ihåg!
Årets Swedental/Odontologiska Riksstämma
äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den
15-17 november.
Gunilla Sjögren-Sandberg, Peter Stade
och Åsa Sigvardsdotter är de tre nya
mentorerna i programmet.
Framgångsrikt första
mentorskapsår
Den 24 maj summerades den första
omgången av Praktikertjänst Tandvårds mentorskapsprogram, där erfarna tandläkare som kommit en bit
på vägen i liv och karriär är mentorer till kollegor under handledning
av en erfaren mentorskapsledare.
Under dagen fick det gångna
årets mentorer ta emot ett diplom
av VD Carola Lemne för sin insats. 
30 Praktikan nummer 2 2012
Praktikertjänst Tandvård kommer som vanligt att ha en stor
monter (B02:22) med fokus på
rekrytering, men flera nyheter
kommer också att presenteras. I montern träffar du även
representanter för bland annat Opus, Addera, Utbildning
och Inköp.
Tänk på att boka resa och
boende inför mässan i god
tid. Praktikertjänst har förhandlat fram bra priser på tåg
och hotell.
Praktikertjänst står o
­ ckså
som värd för ett symposium
inom ramen för det vetenskapliga programmet på riksstämman. I år kommer ortodontisten Ingemar Swanholm från
Käkkirurgiska kliniken, SUS,
Malmö, att berätta om Operation Smile och dess verksamhet; ”Operation Smile ­sprider
leenden - och ger barnen en
ny chans i livet”. Symposiet
äger rum torsdagen den
15 november klockan 13.00. 
Allt som rör mässan, finner du på Insikt under Kvalitet &
Utveckling/Utbildning/Mässor/Swedental 2012.
vd-tankar
Vinst är inget
att skämmas för
Temat för det här numret av Prak-
tikan är ju vår omvärld och alla förändringar som varit, och som kommer, inom Vårdsverige. Och visst är vi
verksamma i ett spännande område?!
Det finns internationella trender som man kan undra om de är
på väg till Sverige. I mars öppnade
till exempel tandvårdskedjan IDH
i Storbritannien en tandläkarpraktik i livsmedelskedjan Tescos varuhus i Edinburgh. När får vi vår första ”tandläkare-på-ICA” månntro?
kännedom om tandvårdsstödet? Svårt
att säga, men nya regler från och med
årsskiftet ska förhoppningsvis förenkla för tandläkarna och ge ökade möjligheter för patienterna.
En annan trend är de allt större kra-
ven på transparens. Inom tandvården
drar 1177 nu igång en prisjämförelsetjänst. Man kan ha många synpunkter på den (och det har vi också!),
men trenden är tydlig: vår omgivning
förväntar sig mer och mer öppenhet
och insyn om exempelvis priser,
kvalitet, resultat
och bemötande.
Än så länge finns
inte så mycket jämföreslsedata för vare sig
tandvård eller
hälso- och sjukvård enkelt tillgängliga,
men det kommer och det vill till att vi
hänger med på ett professionellt sätt!
vinst vi dessutom genererar sannerligen inte tillkommit på patienternas
”bekostnad” som en del debattörer
gärna vill få det till. Tvärtom uppstår
ju vinsten för att vi med stort engage­
mang och hög effektivitet får lojala
patienter som gärna väljer oss. Vinst är
med andra ord inget att skämmas för
– tvärtom ska vi vara stolta över våra
verksamheters fina insatser, tycker jag!
» För oss som arbetar i den privat
drivna vården är debatten ibland
rätt bedrövande i sitt enögda
­fokuserande på ägandeformer «
En liknande tanke har redan dragit
igång inom hälso- och sjukvråden:
under mars öppnades två ”minutkliniker” vid Kronans Droghandels apotek
i Stockholm. Tanken är att drop-inklinikerna ska bemannas av sjuksköterskor, med läkare som telefon-backup, och hantera enklare sjukdomar,
som halsfluss eller öroninflammationer. Man kan ha många synpunkter kring patientsäkerhet och annat –
men det är helt klart en internationell
trend vi nu ser närma sig.
På ett nationellt plan kan vi se att
det fortfarande är en av fem svenskar
som avstår från tandläkarbesök. Beror det på lågkonjunktur eller dålig
Carola Lemne, vd och
koncernchef Praktikertjänst
Slutligen fortsätter den politis-
ka diskussionen med fokus på vinst i
välfärden.
Tre av fyra ordföranden för Socialdemokraternas arbetarkommuner vill
förbjuda vinstutdelning hos privata
aktörer inom vård, skola och omsorg!
För oss som arbetar i den privat drivna vården är debatten ibland rätt bedrövande i sitt enögda fokuserande på
ägandeformer, och ”vinst” som någon
sorts motsats till ”kvalitet”. Vi vet ju
att vi levererar bra och högt uppskattad vård till våra patienter, och att den
31
Bli månadsgivare i dag.
Ring 020-59 59 59 eller besök cancerfonden.se
avkopplat
”Det enda jag har emot den svenska sommaren
är att den inträffar så sällan”
Staffan Lindén
Ta bättre bilder
med mobilen
En mobilkamera har sina begränsningar, men samtidigt också
fantastiska möjligheter att ta storslagna bilder. Här får du några
enkla tips som gör det roligare att fota och ger dig bättre bilder.
1. Motivet
Ett klassiskt misstag
som är lätt att göra är
att omedvetet råka kapa
ben eller huvud på en person du ska
fotografera, eller att man glömmer
bort hur bilden runt omkring själv­a
huvudmotivet ser ut. Försök därför att ”komponera” bilden innan du
trycker av: Titta på bakgrunden och
se hur den påverkar bilden. Kanske
ska du byta vinkel, eller placera motivet i en annan del av bildrutan?
2. Våga gå nära
Ju närmare du går ditt
motiv desto större närhet får du. Fotograferar du en människa har du då också
större möjlighet att skapa ordentlig
ögonkontakt.
3. Ta många bilder!
Med en mobilkamera
har du inget att förlora, det kostar inte extra att ta fler bilder.
Det kommer också att ge dig övning som ger färdighet plus att du
har större chanser att fånga spontana ögonblick som kan vara roliga
och oväntade.
4. Bestäm dig
Om du försöker få med
för mycket i en bild
kommer den med största sannolikhet bli ointressant. Bestäm dig istället för vilket objekt du
vill ska vara i förgrunden och vad du
vill ska vara i bakgrunden. Det kommer också skapa ett större djup i
din bild.
5. Ta hjälp av tekniken
När det gäller så kallade smarta telefoner som
till exempel iPhone och
Android finns det mängder av smarta och bra appar att ladda hem, både sådana som är gratis och
de som kostar en liten
slant. Botanisera utbudet och testa dig fram!
Med hjälp av apparna kan du enkelt experimentera med olika uttryck och färgskalor. Det
finns också bra redigeringsprogram du kan tanka hem till mobilen där du
kan beskära, ändra färger
och på andra sätt förändra
dina bilder.
6. Lek med ljuset
Ljus är mycket användbart för att skapa känsla
i en bild. Testa att slå av
blixten i mörker och att slå på den
när det är ljust: med en blixt
i dagsljus kan du till exempel fotografera i motljus,
och när du skippar blixten i mörker framträder
ljuskällor som gatlyktor
och stearinljus betydligt
skarpare.
Föreviga sommar­
semestern med stil.
33
avkopplat
Redaktionen tipsar
Recept
Red velvet cake
Bok
Anthony Beevor
Berlin – slutstriden
Tv
Sherlock
De klassiska deckaräventyren –
förflyttade till nutid. Mängder av
­varianter har gjorts av Sir Arthur
Conan Doyles klassiska figur, och den
här BBC-filmatiseringen måste vara
en av de allra mest lyckade. Totalt
har det gjorts två säson­ger med tre
långa avsnitt i varje. Spännande,
actionfyllt och mycket ­underhållande.
Musik
Feist
Metals
Fjärde albumet
från den kanadensiska multibegåvningen Leslie Feist
som under de senaste åren kramats
sönder av kritiker och publik. Här
­låter hon musiken blomma ut i nya
färger och visar återigen att hon är
en av de senaste årens mest intressanta artister.
Beevor är officeren som sadlade
om till populärhistoriker, och som
vunnit massor
av priser för sina
praktverk. Han
har en förmåga
att se de små detaljerna och samtidigt hålla ihop de större sammanhangen för läsaren. Berlin – slutstriden är en lika fascinerande som
skrämmande beskrivning av Andra
världskrigets allra sista dagar. Perfekt läsning för sommarens hängmatta!
Patti Smith
Just Kids
Rockikonen ­Patti
Smiths ­briljant
­berättade självbiografi. ­B oken
är full av ­poetisk
prosa och intres­
santa anekdoter om hennes egen
uppväxt, dåtidens kultur- och
musik­giganter och, inte minst,
­s taden New York.
Denna otroligt saftiga tårta härstammar från den a­ merikanska
­södern. Kakans röda färg ­berodde
från början på en kemisk r­ eaktion
som uppstod när filmjölk, v
­ inäger
och kakao blandades. För att
­kakan ska vara så genuin som
möjligt har vi behållit ursprungs­
ingredienserna men lagt till lite röd
karamellfärg. 10–12 bitar.
3 1/2 dl strösocker
2 ägg
3 1/2 dl vetemjöl
1 tsk bikarbonat
1/2 tsk salt
1 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
1 msk vitvinsvinäger
1 dl raps- eller solrosolja
2 1/2 dl filmjölk
1–2 msk röd karamellfärg
Cream cheese frosting
400 g philadelphiaost eller
annan cream cheese
Ca 3 dl florsocker
Hallon eller andra bär till
garnering
Recept från Sommarens
söta av Lisa Eisenman Frisk
& Monica Eisenman
Värm ugnen till 75 grader. Smörj
och bröa en rund bakform. V
­ ispa
socker och ägg poröst. Blanda de
torra ingredienserna och rör ner i
smeten tillsammans med vitvins­
vinäger, olja och filmjölk. Tillsätt
karamellfärg och vispa till en slät
smet. Häll smeten i formen och
grädda i 40 minuter. Låt kakan
svalna något i formen. Stjälp sedan
upp den på ett galler och låt kallna.
Vispa ihop ingredienserna till frost­
ingen. Skär kakan i tre delar med
en vass kniv och bred frosting på
den undre delen. Lägg försiktigt på
den andra delen och bred frosting
även på den. Lägg på
den översta delen och
bred resten av frostingen
över hela kakan. ­Garnera
eventuellt med hallon
­eller andra bär.
Hallå där…
…Charlotte Perrelli,
schlager­stjärna, bloggare
och författare:
Vad händer för dig i sommar?
– Jag åker på turné med tioårs­
jubilerande Diggiloo, tillsamman­s
med bland andra Markooli­o,
Jessic­a Andersson, Lasse Holm
och The Moniker. Dessutom ska
jag repetera ­inför Evita som
jag ska spela på M
­ almö O
­ pera
i höst. Vad tycker du är roligast med
att medverka i Diggiloo?
– Det är folkfest! Som en
fantastisk semester genom
34 Praktikan nummer 2 2012
hela Sverige där jag får göra det jag
älskar allra mest på kvällarna!
Vilka är dina svenska
sommar­pärlor?
– Småland... Det är hemma i mitt
hjärta, även om jag bott i Stockholm
i 20 år nu. Jag gillar även Öland och
Gotland.
Du spelar in skivor, bloggar,
­t urnerar, skriver böcker, släpper
skönhets­p rodukter – och en m
­ assa
annat. Hur hinner och orkar du
med allt?
– Jag tar en sak i sänder och när
jag väl släpper något så har jag redan gjort arbetet. I vår har det varit
mycket arbete med min parfym-
serie The Girl som nu äntligen
finns i butik.
Vilket är ditt bästa
sommar­m inne?
– Svår fråga… Jag minns husvagnssemestrarna som barn med
värme. Och alla turnéer sommartid
är fantastiska!
Har du något bra boktips för
sommarens hängmatta?
– Mellan två världar av Sylvi­a
Brown är en bok jag verkligen
gilla­r.
avkopplat
Här är ditt sommar-Sverige
Inga planer inför semestern? Ingen fara!
Här listar Praktikan några spontana aktiviteter för
semester­firaren som väljer att stanna i Sverige.
STF Kebnekaise Fjällstation
Kebnekaise, 18 juni-9 sep
The Ultimate Outdoor Pass, för dig under 25
Upplev platser som Pieskehaure, Tarrekaise,
Tjäktja eller Vistas, 8 juni-23 sep
Foto: Markus Alatalo, STF Kebnekaise
Diggiloo
21 orter runt om i landet, 2 juni-25 aug
Foto: Andreas Lindberg, STF
Camp Åre Zipline Park
Åre, hela sommaren
TIPS!
Testa Europas
största linbana
i Åre
Foto: Åre Zipline Park, Camp Åre
Foto: Daniel Eliasson/Diggiloo
Matfesten i Skellefteå
Skellefteå, 30 aug-2 sep
Vansbrosimningen
Vansbro, 8 juli
Foto: Erland Segerstedt/Matfesten i Skellefteå
Friidrotts-SM
Stockholm Stadion, 24-26 aug
DN Galan
Stockholm Stadion, 17 aug
Foto: Åsa Larsson
Åmåls Blues festival
Åmål, 6 juli
Matfestivalen i Skövde
Skövde, 31 aug-1 sep
Hova Riddarvecka
Hova, 7-15 juli
Göteborgs kulturkalas
Göteborg, 14-19 aug
Return of the dinosaurs
Universeum i Göteborg, maj-sep
Stockholms Kulturfestival
Stockholm, 14-19 aug
Foto: Karin Nilsson/Stockholm Kulturfestival
Fotbollslandskamp Sverige-Brasilien
Råsunda Stadion, 15 aug
Riddardagar i Mariefred
Mariefred, 19-22 juli
Medeltidsveckan på Gotland
Visby, 5-12 augusti
Big Power Meet
Västerås, 5-7 juli
Swedish Open Tennis
Båstad, herr 7-15 juli, dam 14-22 juli
Malmöfestivalen
Malmö, 17-24 aug
Foto: Jaixa Imageing Photography
Cooking Copenhagen
Köpenhamn, 24 aug-2 sep
Eldkvarn
Borgholms Slottsruin, 20 juli
Matvandra på Öland
Alvaret, 16 juni-1 sep
Öland Celtic Irish Music Festival
Borgholms Slottsruin, 5 juli
Foto: Christer Lindgren/Cooking Copenhagen
Bornholm Medeltidscenter
Bornholm, 1 maj-30 sep
Foto: Kotte Management AB
35
POSTTIDNING B
Returadress:
Praktikertjänst Praktikan
103 55 Stockholm
221 Fogra39 TAC300 Coated
Nya BMW 1-serien
www.bmw.se
När du älskar
att köra