Utvärdering av RIS och GIR.Pdf
Avsedd för Projektgruppen för RIS och GIR Dokumenttyp Slutrapport Datum Juni, 2010 IMPLEMENTERING AV NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Ramböll Management Consulting Krukmakargatan 21 Box 17009 104 62 Stockholm T +46 (0) 8 615 60 00 F +46 (0) 8 615 60 00 +46 (0) 8 615 60 00 3 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR INNEHÅLL 1. 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2. 2.1 2.2 2.3 3. 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 4. 4.1 4.2 5. 5.1 5.2 5.3 5.4 6. 6.1 6.2 6.3 Sammanfattning Utvärderingens frågeställningar Projekten RIS och GIR Slutsatser gällande projektens olika delar Slutsatser gällande projektens måluppfyllelse Slutsatser gällande projektens relevans och hållbarhet Inledning Bakgrund Utvärderingsuppdraget Rapportens disposition Projekten RIS och GIR Bakgrund och sammanhang Syfte och målsättningar Insatser och aktiviteter Projektets personal och organisation Målgrupp Påverkansfaktorer Utvärderingens syfte och genomförande Övergripande frågeställningar Utvärderingens genomförande Analys av projektens olika delar Kunskapskonferenserna Hemsidan De delregionala arbetsgrupperna Kompetensstödjarna Utvärderingens slutsatser Projektens måluppfyllelse Målsättningarnas relevans Effekternas hållbarhet BILAGOR Bilaga 1 Metodbeskrivning Bilaga 2 Enkätresultat Bilaga 3 Intervjupersoner 4 4 4 4 5 6 7 7 8 8 9 9 9 9 10 11 11 14 14 14 16 16 21 22 27 37 37 44 45 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 4 1. SAMMANFATTNING 1.1 Utvärderingens frågeställningar Ramböll Management har genom Västkom fått i uppdrag att utvärdera projekten RIS och GIR avseende processen att implementera de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Västra Götaland. I föreliggande rapport redovisas hur implementeringen av riktlinjerna var tänkt att ske, huruvida implementeringen genomfördes som planerat samt vilka resultat som påvisats. 1.2 Projekten RIS och GIR I februari 2007 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i syfte att utveckla och förbättra vården. För att gynna en samlad implementering av riktlinjerna i Västra Götaland beviljades VästKom, Västra Götalandsregionen och Kriminalvården under 2007 utvecklingsmedel av Länsstyrelsen för ett implementeringsprojekt – RIS. Samtidigt beviljades Sociala resursnämnden i Göteborg medel för implementering inom ramen för projektet GIR, även det ett samverkansprojekt mellan kommun, region och kriminalvård. Syftet med RIS och GIR är att samverkan mellan de tre huvudmännen på lokal nivå ska nå en kvalitet som kommer enskilda till del. Projektens ambition är att skapa goda strukturer och rutiner för samverkan både lokalt och länsövergripande inom missbruks- och beroendevården. RIS arbetar länsövergripande medan GIR är begränsat till Göteborg. Målsättningarna för de båda projekten är att personalen inom kriminalvård (frivård), sjukvård (psykiatri, beroendevård och primärvård) och socialtjänst som möter eller vårdar personer som löper risk för eller har ett etablerat missbruk/beroende ska få ökad förståelse för riktlinjerna, ökade förutsättningar att implementera riktlinjerna och ökad vilja att använda riktlinjerna. RIS uppdrag har primärt omfattat fyra olika delar: Anordnande av kunskapskonferenser. Tillskapande och stöd till fem delregionala arbetsgrupper. Rekrytering och utbildning av kompetensstödjare. Uppbyggnad av hemsida för kunskapsspridning (i samarbete med GIR). Uppdraget för GIR har varit begränsat till Göteborg och primärt omfattat tillskapande och stöd till delregional arbetsgrupp samt utbyggnad av hemsidan för kunskapsspridning (i samarbete med RIS). Arbetet inom GIR har dock i stor utsträckning samordnats med RIS. Kompetensstödjare har exempelvis utsetts även i Göteborg, men detta har skett genom RIS. Likaså har GIRs målgrupp varit representerad på de kunskapskonferenser som RIS har anordnat. 1.3 Slutsatser gällande projektens olika delar Projektledningen för RIS respektive GIR har genomfört ett ambitiöst arbete inom ramen för projekten för att verkställa de aktiviteter som projekten åtagit sig. Aktiviteterna har också vad gäller genomförandet i hög grad följt den ursprungliga planeringen. Iakttagelser gällande konferenserna Kunskapskonferenserna utgick från riktlinjernas olika kapitel och skulle leda till att personalen hos de tre huvudmännen får ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna och en ökad vilja att använda riktlinjerna. Femton konferenstillfällen arrangerades utifrån sex olika teman. Totalt deltog 1 569 personer vid de olika konferenstillfällena, varav majoriteten representerade kommunernas socialtjänst. Rambölls bedömning av konferenserna är att de utgjort en viktig del i implementeringen av riktlinjerna, framför allt på kortare sikt, utifrån att de bidragit till kunskapsspridning av riktlinjernas innehåll samt aktualiserat vikten av riktlinjernas implementering genom att sätta fokus på frågan och bidra till att riktlinjerna fått större uppmärksamhet. Forskning och erfarenhet visar dock att utbildningar och informationstillfällen på längre sikt sällan leder till en faktisk förändring i praktiken, varför effekten av konferenserna primärt bedöms vara kortsiktig. Iakttagelser gällande hemsidan Hemsidans syfte var att bidra till en ökad förståelse för riktlinjerna bland personalen hos de tre huvudmännen. På hemsidan har information om projekten publicerats, och material från kun- UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 5 skapskonferenserna har funnits tillgängligt att ladda ner. Någon exakt siffra för antalet besökare på hemsidan under projekttiden saknas, men sedan 10 september 2009 har närmare 12 000 besök registrerats. Hemsidan har av intervjupersoner bedömts som något svårtillgänglig, vilket utvärderarna instämmer i. Rambölls bedömning av hemsidans bidrag till en ökad förståelse för riktlinjerna är att den i första hand har fungerat som informationsportal och komplement till kunskapskonferenserna. Den bedöms därmed i begränsad utsträckning ha bidragit till en ökad förståelse för riktlinjerna bland huvudmännens personal. Iakttagelser gällande delregionala arbetsgrupper Delregionala arbetsgrupper skulle skapas vars arbete skulle leda till att personalen hos de tre huvudmännen får bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna. Detta skulle ske genom att arbetsgrupperna definierar behovet av samverkan, skapar riktlinjer för den praktiska samverkan, ger personalen mandat att arbeta med implementeringen samt inom respektive organisation erkänner ansvaret för målgruppen. Totalt har fem arbetsgrupper skapats, varav majoriteten har utgått från befintliga samverkansstrukturer. I de flesta fall har dock arbetsgrupperna kompletterats med en representant från Kriminalvården. Mot bakgrund av en komplexitet dels i regionen dels i berörda organisationer tog det olika lång tid att formera grupperna och komma igång med arbetet, vilket medförde att arbetsgrupperna har kommit olika långt i arbetet med riktlinjerna. Vidare förefaller det ha funnits en oklarhet i flera grupper kring det exakta uppdraget, vilket troligtvis hänger samman med att projektledningen för RIS/GIR saknar mandat att ge formella uppdrag till arbetsgrupperna. Även om Berosam och Fyrbodal är två grupper som uppnått flera av de resultatmål man föresatt sig, är Rambölls bedömning att arbetsgrupperna generellt inte har bidragit till projektens måluppfyllelse i den grad det var avsett. Viktiga samverkansstrukturer har dock etablerats i och med arbetsgrupperna, och det finns en tilltro till att alla arbetsgrupperna på sikt kan spela en viktig roll för den fortsatta implementeringen av riktlinjerna. Iakttagelser gällande kompetensstödjarna Kompetensstödjarna skulle leda till att personalen hos de tre huvudmännen får ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna och en ökad vilja att använda riktlinjerna. Detta skulle ske genom att kompetensstödjarna spred kunskap om riktlinjerna och om andra aktörer, förmedlade kontakter till andra aktörer samt vid behov lyfte frågor till respektive förvaltningsledning. Totalt har drygt 140 personer rekryterats och utbildats för uppdraget som kompetensstödjare under projekttiden. Endast en mindre andel av kompetensstödjarna har uppgett att de i stor utsträckning har bidragit till det som ingick i uppdraget. Vidare upplevdes uppdraget av många kompetensstödjare som oklart till en början. RIS och GIR har saknat möjligheter och mandat att detaljreglera innehållet och formerna för kompetensstödjarnas uppdrag, eftersom detta måste komma ifrån respektive kompetensstödjares chef, vilket till viss del bedöms har försvårat processen. Ytterligare en försvårande omständighet är att de delregionala arbetsgrupperna generellt inte har fungerat så som var avsett, och det stöd som arbetsgrupperna skulle utgöra för kompetensstödjarna har därmed till stor del uteblivit. Rambölls bedömning är därmed att kompetensstödjarna inte fullt ut haft den effekt som var avsett, men att de i viss utsträckning har bidragit till en ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna samt en ökad vilja att använda riktlinjerna. Ramböll vill också framhålla att kompetensstödjarna, om förutsättningarna för deras arbete är goda, kan utgöra en mycket viktig resurs framöver i implementeringsarbetet. 1.4 Slutsatser gällande projektens måluppfyllelse Syftet med RIS och GIR var att åstadkomma långsiktiga effekter för stora personalgrupper inom kommun, region och kriminalvård genom att personal som möter eller vårdar personer som löper risk för eller har ett etablerat missbruk/beroende ska erhålla: Ökad förståelse för riktlinjerna Bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna Ökad vilja att använda riktlinjerna Förståelse för riktlinjerna Rambölls bedömning är att kunskapskonferenserna har varit det viktigaste bidraget för att öka personalens förståelse för riktlinjerna. Kommunens personal, som upplevs ha haft god representation vid konferenserna, bedöms ha goda kunskaper om riktlinjerna och konferenserna bedöms UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 6 som viktiga för att sprida information om riktlinjerna och dess implementering. Material från konferenserna har funnits tillgängligt via projektens hemsida, men hemsidans egenvärde för att öka förståelsen för riktlinjerna bedöms som begränsat. Kompetensstödjarna bedöms endast i viss utsträckning ha bidragit till en ökad förståelse för riktlinjerna. Av kompetensstödjarna har dock en mindre andel uppgett att de i stor utsträckning har bidragit till kunskapsspridning om riktlinjerna. Förutsättningar att implementera riktlinjerna Rambölls bedömning är att kunskapskonferenserna har haft störst betydelse för att skapa bättre förutsättningar för implementering av riktlinjerna, utifrån att de har gynnat förståelsen för andra aktörer och engagemanget för målgruppen. De delregionala arbetsgrupperna bedöms i begränsad utsträckning ha bidragit till bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna, utifrån att de har kommit olika långt i arbetet och startsträckan för flera av grupperna var lång. Inom GIR bedöms dock arbetsgruppen i Göteborg ha kommit relativt långt i arbetet, arbetsgruppen tillskrivs därför ett större värde beträffande personalens förutsättningar att implementera riktlinjerna. Vilja att använda riktlinjerna I enlighet med tidigare resonemang bedömer Ramböll att kunskapskonferenserna har varit det viktigaste bidraget för att entusiasmera personalen att använda riktlinjerna, då de har bidragit till att lyfta frågan om riktlinjernas relevans och spridit kunskap om dess innehåll och syfte. Rambölls rekommendationer Trots att projekten RIS och GIR har följt den ursprungliga planeringen och genomförts så som avsett bedöms inte de önskade effekterna till fullo ha uppnåtts. Ramböll menar att detta kan förklaras som ett teorifel, det vill säga de antaganden som gjordes i projektens inledande skede om vad som krävdes för att önskade effekter skulle uppnås visade sig vara bristfälliga. Projekten har också påverkats av olika faktorer som troligtvis har påverkat aktiviteternas utfall och resultat. Exempel på sådana faktorer är Sveriges kommuner och landstings projekt Kunskap till praktik, Riskbruksprojektet samt i viss mån även införandet av vårdval i Västra Götalandsregionen. Rambölls samlade bedömning är att RIS och GIR har utfört ett gediget arbete och bidragit med viktiga strukturer inför den fortsatta implementeringen av riktlinjerna, men att det krävs ytterligare insatser och mer tid för att uppnå de uppsatta effektmålen. Detta gäller särskilt inom regionen och kriminalvården, som överlag tycks ha påverkats i mindre utsträckning än kommunen av de båda projekten. 1.5 Slutsatser gällande projektens relevans och hållbarhet Ramböll bedömer att fortsatta implementeringsprojekt är högst relevanta då stora delar av personalgrupperna inte fullt ut lever upp till de uppsatta målen. Det finns fortfarande ett betydande behov av att öka förståelsen för riktlinjerna, förbättra förutsättningarna att implementera riktlinjerna samt öka viljan att använda riktlinjerna. Vår rekommendation är som tidigare nämnts att i första hand rikta in fortsatta projekt på kunskapsspridning då förståelse för riktlinjerna är en grundläggande förutsättning för att sedan även kunna och vilja implementera riktlinjerna. Rambölls intryck är att politisk förankring inte varit en prioriterad fråga, varken för projektledningen eller för styrgruppen i respektive projekt. Istället har man i första hand koncentrerat sig på att verkställa ett politiskt beslutat uppdrag som i vissa delar inte varit helt tydligt. Rambölls bild är att åtminstone kommunalpolitiker inte varit särskilt delaktiga på konferenserna och inte heller tydliggjort respektive organisations ansvar för implementeringen. Ramböll bedömer det som angeläget att uppnådda resultat inte går förlorade och för att undvika detta är en prioriterad åtgärd att på politisk nivå förankra behovet av att implementera riktlinjerna. Även ur ett hållbarhetsperspektiv finns det anledning att särskilt arbeta vidare med de delregionala arbetsgrupperna och deras stöd till kompetensstödjarna. 7 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 2. INLEDNING Ramböll Management Consulting (fortsättningsvis Ramböll) har på uppdrag av Västkom genomfört en utvärdering av projekten RIS och GIR och föreliggande rapport utgör en sammanfattande skriftlig avrapportering av utvärderingen. I detta inledningskapitel ges först en kortfattad bakgrundsbeskrivning till de utvärderade projekten. Därefter redovisas kortfattat utvärderingsuppdraget och avslutningsvis presenteras rapportens disposition. 2.1 Bakgrund I detta avsnitt ges en kort bakgrundsbeskrivning som sätter in implementeringsprojekten RIS och GIR i ett sammanhang. Inledningsvis beskrivs syftet med de nationella riktlinjerna för missbruksoch beroendevård, därefter redovisas det uttalade behovet av implementeringsprojekt. Varför det behövs nationella riktlinjer Socialstyrelsen publicerad 2007 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (fortsättningsvis riktlinjerna). Arbetet inleddes redan under hösten 2000 då Socialstyrelsen anordnade ett antal seminarier för att undersöka behovet av riktlinjer för behandling av missbruk och beroende av alkohol och narkotika. Intresset för riktlinjer på området bedömdes vara stort, samtidigt som det uppskattades finnas ett gediget kunskapsunderlag. Mot bakgrund av detta påbörjades 2002 arbetet med att ta fram de nationella riktlinjerna. 1 Riktlinjerna är indelade i åtta kapitel och omfattar ett femtiotal rekommendationer, gällande både medicinska och sociala insatser som ges inom kommunernas socialtjänst och landstingens beroendevård. Rekommendationerna är baserade på ett omfattande faktaunderlag från experter på till exempel förebyggande arbete och behandling för alkohol- eller narkotikaproblem. Trots att riktlinjerna primärt vänder sig till socialtjänsten och hälso- och sjukvården så gäller de rekommendationer som riktlinjerna omfattar även för kriminal- och tvångsvård. Riktlinjerna är dock adresserade till de verksamheter som ligger inom Socialstyrelsens uppdrag och ansvar. Syftet med riktlinjerna är att utveckla och förbättra missbruks- och beroendevården. Möjligheten till en förutsägbar tillsyn ökar med nationella riktlinjer som är förankrade hos huvudmännen och andra aktörer, genom att tillsynen över verksamheterna kan bedrivas med stöd av kunskap om vilka metoder och tekniker som är mest effektiva. Vidare syftar riktlinjerna till att på sikt bidra till bättre samverkan och utvecklingen av en gemensam terminologi mellan socialtjänsten och hälsooch sjukvården. Socialstyrelsen har aldrig tidigare tagit fram riktlinjer som strävar efter att förena två huvudmäns verksamheter. Varför det behövs implementeringsprojekt Efter publiceringen av riktlinjerna utarbetade Socialstyrelsen ett implementerings- och utbildningsstöd som ett led i arbetet med att skapa bättre förutsättningar för en bred implementering av riktlinjerna. Skriften har två huvudsakliga syften: 1) att beskriva några viktiga förutsättningar som bör belysas av intressenterna inför implementering av riktlinjerna, och 2) att ge exempel på viktiga frågeställningar som bör tas upp av intressenterna i diskussionerna om innehållet i riktlinjerna. Som exempel på viktiga förutsättningar inför implementeringen lyfter Socialstyrelsen i skriften vikten av politisk förankring, samsyn mellan huvudmännen kring avsatt tid och resurser och betydelsen av en gemensam projektledning/styrgrupp med mandat från båda huvudmännen. Att Socialstyrelsen har valt att utarbeta ett särskilt stöd vid implementeringen av riktlinjerna är inte förvånande, mot bakgrund av de svårigheter att implementera nya arbetssätt och metoder som ofta uppkommer. Socialstyrelsens riktlinjer spänner dessutom över ett stort område och berör många verksamheter och personer med olika professioner, vilket ställer höga krav på en genomtänkt implementering. Inom forskningen talas ofta om det så kallade implementeringsproblemet, det vill säga när politiska beslut inte genomförs så som beslutsfattarna avser. Förklaringar till varför så inte sker knyts ofta till beslutsfattarna och deras handlingsmöjligheter, exempel- 1 Inledning, Vägledning och implementering, Upptäckt och förebyggande verksamhet, Bedömningsinstrument och dokumentation, Narkotika – psykosocial behandling och läkemedelsbehandling, Alkohol – psykosocial behandling och läkemedelsbehandling, Gravida kvinnor och Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet). UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 8 vis att styrningen inte var tydlig, det saknades övervakning av processen och externa aktörer försvårade tillämpningen. Ett annat, eller kompletterande sätt, att förklara implementeringsproblem är att ha fokus på tillämparna, det vill säga inom RIS/GIR de personer som ska arbeta efter riktlinjerna. En förutsättning för att implementeringen av riktlinjerna ska lyckas är att tillämparna i de samverkande organisationerna förstår riktlinjerna och vad som ska implementeras, att de har förutsättningar att implementera riktlinjerna och att de vill arbeta i enlighet med riktlinjerna. Om en eller flera av dessa kriterier inte är uppfyllda kommer implementeringen inte att lyckas. Riktlinjer i samverkan (RIS) och Göteborgs implementering av riktlinjerna (GIR) bildades som ett led i arbetet med att implementera riktlinjerna i Västra Götaland (inklusive Göteborg). Tanken var att genom en anpassning av riktlinjerna efter lokala förhållanden bidra till utvecklingen av en struktur för samverkan. Huvudmännens uppfattning var att extra resurser krävdes för att genomföra en samlad implementering i hela regionen. I Västra Götalandsregionen fanns sedan tidigare samverkansgrupper kring missbruksfrågor på vissa håll i länet, dock för det mesta utan representation från Kriminalvården. Ambitionen för RIS och GIR var att bygga vidare på befintliga samverkansstrukturer och använda de samverkanskonstellationer som redan fanns uppbyggda i implementeringsarbetet. En utmaning var dock att säkra Kriminalvårdens representation i samverkan. Samverkan inom missbruks- och beroendevården har skett tidigare, på nationell nivå men även på regional nivå inom Västra Götalandsregionen. Gemensamt för dessa tidigare försök att öka kvaliteten i missbruks- och beroendevården, är att de samarbetande aktörerna utgår från att samverkan är en bra strategi. Samverkan kan ta sig väldigt många olika uttryck och den stora frågan är då vilken form av samverkan som är mest framgångsrik. Förhoppningsvis kan Ramböll genom föreliggande utvärdering bidra till ytterligare kunskap och erfarenhet kring detta. 2.2 Utvärderingsuppdraget Utvärderingen omfattar den pågående processen med att implementera de nationella riktlinjerna i Västra Götaland – närmare bestämt genomförandet av två projekt; Riktlinjer i samverkan (RIS) och Göteborgs implementering av riktlinjer (GIR). Utvärderingen svarar på de övergripande frågorna; hur det var tänkt att implementeringen av riktlinjerna skulle gå till, huruvida implementeringen skedde som planerat samt vilka möjligheter och utmaningar som kunnat urskiljas i implementeringsprocessen. 2.3 Rapportens disposition Rapporten är uppdelad i sex olika avsnitt. Efter denna inledning följer ett avsnitt (kapitel 3) som beskriver projektet mer ingående. Här beskrivs projektens bakgrund, syfte och målsättningar, organisation, målgrupper mm. Härefter följer ett avsnitt som beskriver utvärderingens syfte och genomförande (kapitel 4). Efter detta presenteras utvärderingens analys av projektets olika delar (kapitel 5). Detta är ett omfattande avsnitt som täcker in såväl projektens aktiviteter som dess resultat och effektivitet. Härpå följer ett summerande avsnitt (kapitel 6) som innehåller utvärderingens slutsatser kring projektens måluppfyllelse, de uppnådda effekternas hållbarhet samt projektmålsättningarnas relevans. I detta avslutande kapitel presenteras även Rambölls rekommendationer för framtiden. Som bilagor till rapporten återfinns en omfattande metodbeskrivning (bilaga 1), en redovisning av samtliga enkätresultat (bilaga 2) samt en redovisning av de intervjupersoner som bidragit till utvärderingen (bilaga 3). Innan vi ger oss i kast med själva utvärderingen vill Ramböll passa på att tacka de personer som tagit sig tid att hjälpa oss med allt från framtagande av statistik till medverkan vid intervjuer – i första hand Malin Sparrström Olers och Staffan Schött som varit våra kontaktpersoner från projektens sida. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 3. 9 PROJEKTEN RIS OCH GIR I detta avsnitt ges en beskrivning av projekten. Först redovisas viktiga bakgrundsfakta. Här ges en kort beskrivning av; projektens finansiering och huvudintressenter, projektverksamhetens lokalisering samt projektens historiska bakgrund. Därefter utvecklas projektens syfta, målsättningar och konkreta insatser. Avslutningsvis ges en övergripande bild av projektens organisation. 3.1 Bakgrund och sammanhang I maj 2007 ansökte Västsvenska Kommunförbundens samorganisation, Västkom, och Västra Götalandsregionen hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län om utvecklingsmedel för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (RIS). I ansökan fanns en inbjudan till Kriminalvården om att medverka i projektet och i oktober 2007 gjorde Kriminalvården en kompletterande ansökan om projektmedel, genom att ställa sig bakom Västkoms och Västra Götalands ansökan. Parallellt med den regionala projektsatsningen ansökte även Sociala resursnämnden i Göteborg under hösten 2007 om medel från Länsstyrelsen för implementering av riktlinjerna (GIR). Länsstyrelsen beviljade i slutet av 2007 medel till de båda projekten, men ett villkor för utbetalning av projektmedlen var att RIS arbete samordnades med GIR. RIS projekttid löper från mars 2008 till februari 2010. Även GIR påbörjade sitt arbete under våren 2008 med avslut våren 2010. I slutet av 2007 beviljades RIS 5 820 000 kronor i projektmedel från Länsstyrelsen. Ett villkor för utbetalning var att arbetat samordnades med Sociala Resursnämnden i Göteborg, som beviljats 1 100 000 kronor från Länsstyrelsen för projektarbete inom ramen för GIR under samma period. 3.2 Syfte och målsättningar RIS syftar till att samverkan mellan de tre huvudmännen (Kriminalvården, Västkom och Västra Götalandsregionen) på lokal nivå ska nå en kvalitet som ska komma enskilda till del. Detsamma gäller för GIR, där ambitionen är begränsad till Göteborg. Ambitionen är att vid projektets slut ha nått fram till goda strukturer och rutiner för samverkan både lokalt och länsövergripande inom missbruks- och beroendevården. Den långsiktiga målsättningen för RIS och GIR är att den kunskap som finns i riktlinjerna ska bli känd och använd inom missbruks- och beroendevården i Västra Götaland. Det som projekten vill uppnå inom projekttiden är att personalen inom kriminalvård (frivård), sjukvård (psykiatri, beroendevård och primärvård) och socialtjänst som möter eller vårdar personer som löper risk för och/eller har ett etablerat missbruk/beroende ska få ökad förståelse för riktlinjerna, ökade förutsättningar att implementera riktlinjerna och ökad vilja att använda riktlinjerna. Ovan uppräknad personal utgör projektets målgrupp. 3.3 Insatser och aktiviteter I detta avsnitt redovisas projektens mer konkreta innehåll. RIS uppdrag är enligt projektplanen att stimulera till lokalt implementeringsarbete i hela länet utifrån lokala förutsättningar. Uppdraget är begränsat till anordnande av konferenser, stöd till och kommunikation med delregionala arbetsgrupper och kompetensstödjare. Arbetet med riktlinjernas implementering på lokal nivå struktureras och organiseras av lokala beslutsfattare. I mån av tid och utrymme kan projektet dock bidra med information och stöd till lokala arbetsgrupper. Nedan beskrivs mer ingående de olika aktiviteter och insatser som projekten ska arbeta med inom ramen för implementeringsprocessen. Delregionala arbetsgrupper Ett övergripande och normativt arbete ska ske i delregionala arbetsgrupper, som i första hand ska bildas utifrån befintliga samverkansstrukturer. I de delregionala arbetsgrupperna ska ingå chefer från de tre huvudmännen i varje delregion. Dialogen i dess grupper syftar till att skapa en gemensam syn på hur huvudmännen kan arbeta tillsammans för att skapa strukturer för samverkan. En gemensam organisation av studiearbetet kring riktlinjerna är tänkt att stimulera till samsyn och ökad samverkan. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 10 Kompetensstödjare Hos de tre huvudmännen ska på varje arbetsplats i varje delregion utses ett antal lokala representanter för uppdraget som kompetensstödjare. Kompetensstödjarna ska erbjudas utbildning för att kunna utgöra ett konkret stöd i implementeringsarbetet av riktlinjerna, lokalt och i samverkan. Det är viktigt att kompetensstödjarna ges ett tydligt mandat för sitt uppdrag från den egna arbetsgivaren. Kunskapskonferenser Utifrån riktlinjernas olika kapitel ska kunskapskonferenser anordnas, i syfte att öka kunskapen om innehållet i riktlinjerna. Konferenserna ska anordnas lokalt i de olika delregionerna. Konferenserna ska genomföras med jämna mellanrum fram till november 2009. Projektet ser gärna att deltagarna kommer från samma delregion och från olika huvudmän för att gemensamt öka sina kunskaper inom området. Hemsida och omvärldsbevakning RIS och GIR ska sträva efter att följa den nationella utvecklingen på området bland annat via kontakt med Forskningsrådet för Missbruks- och beroendefrågor FMB/GU och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vidare har projektet knutit till sig utvalda referenspersoner för rådgivning i förekommande fall. Information om projektets arbete ska under projekttiden finnas på projektens gemensamma hemsida2. För att förenkla tillgången till ny information finns också ett nyhetsbrev att prenumerera på. 3.4 Projektets personal och organisation I Socialstyrelsens implementerings- och utbildningsstöd ges förslag till hur implementeringsarbetet kan organiseras. Där anges att det är lämpligt med en projektledare som bevakar systematiken och kontinuiteten samt i praktiken leder till arbete som ska genomföras. Projektledaren bör arbeta på uppdrag av alla huvudmännen. Utöver projektledning föreslår Socialstyrelsen att arbetsgrupper bildas med deltagare från berörda huvudmän och övriga parter, för att gemensamt arbeta med riktlinjerna. Organisationen för RIS och GIR utgår i stor utsträckning från Socialstyrelsens rekommendationer. I avsnittet nedan beskrivs mer ingående hur projekten är organiserade. Organisation för RIS och GIR RIS och GIR är organiserade på något olika sätt. Gemensamt för båda projekten är att det finns styrgrupper och projektledning. I RIS består styrgruppen av företrädare för Kriminalvården, VästKom och Västra Götalandsregionen. I GIR utgörs styrgruppen av samverkansgruppen för missbruks- och beroendefrågor, Berosam, som också utgör en delregional arbetsgrupp inom ramen för RIS. RIS har en projektgrupp bestående av fem projektledare; två företrädare för länets kommuner, två företrädare för hälso- och sjukvården och en företrädare för kriminalvården. Projektledningen består alltså av företrädare för alla de tre huvudmännen. Projektledarnas geografiska tillhörighet har varit spridd runt om i länet, men varje fredag har projektgruppen samlats för heldagsmöte. Till projektgruppen fanns från början knutet en referensgrupp bestående av sakkunniga från kriminalvården, socialtjänsten, missbruks- och beroendevården samt primärvården. Det har dock framgått att referensgruppen inte har använts under projekttiden och att gruppen således inte haft någon reell funktion. Kopplat till projektgruppen har det skapats fem så kallade delregionala arbetsgrupper med chefer från de tre huvudmännen i varje delregion. Dialogen i dessa grupper syftar till att skapa en gemensam syn på hur huvudmännen kan arbeta tillsammans för att skapa strukturer för samverkan. En gemensam organisation av studiearbetet kring riktlinjerna är tänkt att stimulera till samsyn och ökad samverkan. 2 http:// www.riktlinjerivast.se 11 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Arbetet med GIR sker inom Preventions- och utvecklingsenheten (PrevU), Social Resursförvaltning. GIR har två projektledare anställda på halvtid, varav en av dem även är projektledare för RIS. Figur 1 Organisationsskiss RIS/GIR Uppdragsgivare (3) Styrgrupp (3) Projektgrupp (5) Referensgrupp (8) Delregional arbetsgrupp SIMBA Delregional arbetsgrupp Sjuhärad Delregional arbetsgrupp Fyrbodal Delregional arbetsgrupp Skaraborg Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Delregional arbetsgrupp Göteborg Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Lokal arbetsgrupp Den gula markeringen avser GIR, där den delregionala arbetsgruppen i Göteborg (Berosam) även utgör GIR-projektets egen styrgrupp. Bakgrund till GIR I Göteborg fanns sedan flera år tillbaka en etablerad samverkansgrupp för missbruksfrågor, Berosam, vilken utsågs dels till delregional arbetsgrupp i RIS, dels till styrgrupp för GIR. Berosam har i sin nuvarande form funnits sedan 2005, och då även inkluderat företrädare för kriminalvårdens frivård. Samverkan kring missbruks- och beroendefrågor har dock funnits i Göteborg i olika forum och grupperingar allt sedan 1970-talet, utifrån en medvetenhet om att ingen enskild verksamhet eller organisation ensam kan erbjuda tillräcklig hjälp för personer med ett utvecklat missbruk eller beroende. Projektens bedömning var att arbetet i Göteborg redan innan projekten startade hade kommit långt vad gäller samverkan mellan de tre huvudmännen och arbetet med riktlinjerna, utifrån det arbete som Berosam bedrivit. 3.5 Målgrupp I detta avsnitt ges en kort beskrivning av projektets målgrupp – dvs. vilka personalgrupper det var tänkt att projektet skulle påverka. Målgruppen för RIS och GIR har definierats som all personal inom socialtjänst (IFO), sjukvård (psykiatri, beroendevård och primärvård) och kriminalvård (frivård) som möter eller vårdar personer som löper risk för och/eller har ett etablerar missbruk eller beroende. Denna breda definition av målgruppen innebär att det inte har varit möjligt att närmare precisera vilka yrkeskategorier som omfattas, hur många de är samt vilka organisatoriska nivåer det gäller. Ramböll kan åtminstone konstatera att det är en betydande grupp yrkesmänniskor som på ett eller annat sätt är tänkt att påverkas genom projekten. 3.6 Påverkansfaktorer Projekt genomförs aldrig som en isolerad verksamhet utan förändringar i omvärlden påverkar ständigt förutsättningarna och får betydelse för såväl genomförande som resultat. Nedan redogörs för påverkansfaktorer som har identifierats som särskilt betydelsefulla för RIS och GIR. Ramböll vill göra tydligt att det i dessa avsnitt inte görs någon bedömning av på vilket sätt och i vilken omfattning dessa faktorer påverkat RIS eller GIR, denna analys återkommer i avsnitt 6. I nedanstående avsnitt ges dock en kort beskrivning av vilka dessa påverkansfaktorer är. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 12 Riskbruksprojektet Riskbruksprojektet är ett nationellt regeringsuppdrag och ingår som en del av de nationella alkoholpolitiska åtgärder som riksdagen lade fast i enlighet med proposition 2005/06:30. Målsättningen för projektet är att frågor om alkoholvanor ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården. Projektet riktar sig nationellt till personal inom primärvården, företagshälsovården, sjukhus och universitet och högskolor. En viktig del i projektet är att utveckla och sprida användningen av metoden Motiverande samtal, som har visat sig vara en bra metod för att motivera patienter att förändra sina levnadsvanor. I Västra Götaland har Riskbruksprojektet pågått sedan 2006 med statliga medel för det alkoholförebyggande arbetet inom Primärvården (vårdcentraler, mödravårdcentraler och barnavårdcentraler). En viktig del i projektet har utgjorts av så kallade riskbrukscoacher, som har haft i uppgift att stödja och stimulera det lokala arbetet. Det har också ingått i coachernas uppdrag att arbeta för uppbyggande av lokala kontaktpersoner/team, vilket innefattar en lokal kontaktperson samt läkare och sjuksköterskor som samverkar i riskbruksarbetet. Utöver coacher har projektet arbetet med utbildningsinsatser för personal. Projektledaren för Riskbruksprojektet och de två coacherna har även haft olika uppdrag i RIS. Till exempel har projektledaren för Riskbruksprojektet även varit en av projektledarna för RIS. Kunskap till praktik Sedan maj 2008 bedrivs ett utvecklingsarbete inom SKL, Kunskap till praktik, som bygger på idén att kommuner, landsting och regioner ska ta ett gemensamt ansvar för att Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården och annan aktuell kunskap införs och tillämpas. Målsättningen på sikt är att alla brukare ska få bästa möjliga vård. Kunskap till praktik ska tillsammans med kommuner och landsting/regioner arbeta med att omsätta evidensbaserad kunskap i praktiken. Arbetet sker primärt i två spår: 1. Utveckla ett kvalificerat stöd för kommuner och landsting/regioner genom att utbilda och informera praktiker, chefer och politiker om vilka metoder och arbetssätt som har bäst effekt och att stödja kommuner och landsting i förändringsarbetet. 2. Utveckla en organisatorisk struktur för erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommuner, landsting, lokala FoU-enheter, högskolor och universitet. Kunskap till praktik arbetar på nationell, regional och lokal nivå. Samarbete med Västra Götalands län inleddes i september 2008. De fem delregionerna (Fyrodal, Skaraborg, Sjuhärad, SIMBA och Göteborg med kranskommuner) används inom Kunskap till praktik för att stärka samverkan mellan huvudmännen på lokal nivå. Kunskap till praktik i Västra Götaland har målsättningen för 2010 att i de kommuner som utsetts till utvecklingskommuner ska lokala samverkansavtal mellan kommun och hälso- och sjukvård tas fram. Utvecklingskommunerna är Strömstad, Uddevalla, Stenungsund, Ale, Vara, Bergsjön (stadsdel), Öckerö, Mark, Alingsås och Lerum. Under 2010 pågår utbildningsinsatsen Riskbruk, missbruk och beroende – Kunskap till praktik”, som är en nationell baskurs som sträcker sig över fyra dagar. Kursen riktar sig till all personal som arbetar eller kommer i kontakt med riskbruk, missbruk och beroende. Baskursens syfte är att bidra till att de olika yrkesgrupperna utgår ifrån en gemensam plattform vid utveckling av missbruks- och beroendevården, att frågans komplexitet tydliggörs och att personalen får en orientering i de verktyg som kan bidra till att arbetet blir operativt och resultatinriktat. Baskursen genomförs på fyra orter i Västra Götaland under våren och hösten 2010. Kunskap till praktik är en komplex organisation men på länsplanet finns det en styrgrupp bestående av chefstjänstemän från socialtjänst och hälso- och sjukvård som utvecklar samverkan med andra regionala och lokala aktörer. På regional nivå utarbetar de ett styrdokument som i vilket de tydliggör de olika aktörernas ansvar. Utvecklingsarbetet genomförs av en eller flera processledare och metodstödjare. De träffar skriftliga överenskommelser med de kommuner tillsammans med hälso- och sjukvård lokalt som vill delta i utvecklingsarbetet. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 13 Dessutom driver de utvecklingsprocesser i de kommuner tillsammans med lokala hälso- och sjukvård som deltar, det vill säga stödjer dem när det gäller att komma fram till förbättringsområden i relation till de nationella riktlinjerna och annan befintlig kunskap. Vårdvalet Efter beslut i riksdagen infördes den 1 januari 2010 ett nytt vårdvalssystem för primärvården i Sverige. I Västra Götaland kallas det nya vårdvalssystemet VG Primärvård och infördes den 1 oktober 2009, efter att regionfullmäktige fattat beslut i februari 2009. Vårdvalet innebär kortfattat att primärvården öppnats upp för privata vårdgivare som uppfyller de krav som Västra Götalandsregionen har ställt och som anges i den så kallade Krav- och kvalitetsboken. Från den 1 oktober 2009 har alla invånare rätt att välja vårdgivare. Grundtanken med införandet av vårdval i Västra Götaland är att: Ge patienterna och invånarna en starkare ställning och större inflytande i vården. Bredda vårdutbudet i patientens närområde. Förbättra kvalitet och tillgänglighet och därmed stärka förtroendet för primärvården. Ge vårdgivarna lika uppdrag, större frihet och ökat lokalt ansvar oavsett driftsform. Låta vårdgivarna på ett tydligare sätt än i dag konkurrera på kvalitet. Möta framtida utmaningar på ett offensivt sätt. Krav- och kvalitetsboken anger de förutsättningar som gäller för att som vårdgivare blir godkänd och bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård. I boken redogörs för vårdenheternas uppdrag, allmänna villkor inom en rad områden, regler för val av vårdenhet, uppföljning, ersättning och kostnadsansvar, rapportering och IT samt kontrakt. Hälso- och sjukvårdsutskottet har föreslagit ett flertal justeringar i Krav- och kvalitetsboken från och med 1 januari 2011. Vårdvalet är en omfattande reform som påverkat primärvården i Västa Götaland på flera olika nivåer. Reformen har medfört omfattande organisatoriska förändringar inom befintlig verksamhet, men det har även inneburit att nya aktörer kommit in i verksamheten. Härmed ställs samverkansprojekt som RIS/GIR inför betydande praktiska utmaningar. Metodstödjarprojektet Bland länets fyra kommunalförbund pågår sedan 2007 ett specifikt utvecklingsarbete i syfte att förbättra vården av personer med missbruk eller beroende – det så kallade metodstödjarprojektet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är initiativtagare till att stödresurser för kommunernas socialtjänst i konkreta arbetsmetoder. Även beroendevården, psykiatrin och Kriminalvården ges tillgång till stödresurserna. Länsstyrelsen finansierar fyra regionala stödpersoner och respektive värdorganisation ansvarar för stödpersonerna som primärt har arbetat med att ge utbildning, stöd och handledning till praktiker och chefer i arbetet med standardiserade bedömningsinstrument (ASI, DOK, ADAD, AUDIT, DUDIT m.fl.). Stödresurserna bidrar även till RIS och GIR genom att stödja kompetensstödjarna i bildandet av långsiktiga strukturer för samverkan mellan berörda parter och för att skapa nätverk för kompetensstödjarna. Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk med engagemang i forsknings- och utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk och beroende, med fokus på alkohol och narkotika. FMB medverkar i arbetet med implementeringen av riktlinjerna genom att utbilda personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Genom sin expertkompetens har personal från FMB bidragit till RIS genom att medverka vid kunskapskonferenser och uppföljningsdagar. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 4. 14 UTVÄRDERINGENS SYFTE OCH GENOMFÖRANDE I detta avsnitt redovisas utvärderingens upplägg. Inledningsvis utvecklas utvärderingens övergripande frågeställningar – vad utvärderingen är tänkt att ge svar på. Härefter följer en kort beskrivning av hur utvärderingen är genomförd. 4.1 Övergripande frågeställningar Utvärderingens primära syfte är att bedöma implementeringsprocessen – det vill säga bedöma om RIS och GIR har implementerats på ett bra sätt. Denna fråga kan i sin tur besvaras utifrån ett antal olika aspekter, så kallade utvärderingskriterier. Ramböll har valt att bedöma projekten utifrån följande fyra kriterier: Måluppfyllelse – är de olika projektmålen uppnådda? Effektivitet – har projektet bedrivits på ett effektivt sätt? Relevans – är projektets målsättningar relevanta? Hållbarhet – är uppnådda resultat bestående efter projektets slut? I nästa avsnitt redovisas hur Ramböll gått till väga för att kunna ge svar på dessa utvärderingsfrågor. 4.2 Utvärderingens genomförande I detta avsnitt ges en kort beskrivning av utvärderingens genomförande. En mer omfattande redovisning av hur utvärderingen är utformad, under vilken tid utvärderingen har genomförts samt vilka metoder som använts för datainsamling och analys återfinns i bilaga 1. Grundläggande utvärderingsprinciper Inledningsvis vill vi framhålla att Ramböll alltid genomför utvärderingar i enlighet med vissa regler och riktlinjer: Vi följer Rambölls etiska riktlinjer gällande utvärdering; att vi i utvärderingsprocessen tar hänsyn till alla relevanta intressenters åsikter och behandlar dem på ett ärligt och självständigt sätt, att intervjupersoner behandlas anonymt och med respekt, etc. Vi arbetar för användbarhet; utvärderingen ska vara till praktisk nytta för kundens fortsatta utvecklingsarbete. Våra utvärderingar utgår ifrån insatsens förändringsteori; ett gediget arbete ligger till grund för att utvärderingen verkligen ska utgå från hur det är tänkt att insatsen ska fungera. Vi arbetar med explicita utvärderingskriterier; utvärderingens bedömningar ska göras utifrån tydliga och erkända premisser. Vi använder vårt omfattande kvalitetsverktyg PEQUAT; utvärderingens alla faser stäms av mot Rambölls interna kvalitetsledningssystem. Utvärderingsperiod Utvärderingen har pågått sedan mars månad 2009 då även ett antal workshops genomfördes tillsammans med projektledningen och styrgruppen. Härefter har datainsamling av olika slag genomförts och under våren 2010 har den avslutande analysen genomförts. Utvärderingen avslutas genom ett lärandeseminarium i juni månad 2010. Föreliggande rapport utgör den skriftliga slutrapporteringen. Förändringsteorier Utvärderingen genomförts med hjälp av en så kallad förändringsteori. Syftet med denna är dels att underlätta för projektens genomförande genom att skapa samsyn och tydlighet inom projektoch styrgruppen kring sambandet mellan projektens olika aktiviteter och projektens önskade resultat och effekter. Förändringsteorin underlättar även för utvärderarna då den tydliggör hur projektet är tänkt att fungera och vilka antaganden som ligger bakom projektens utformning. Av denna anledning är även denna rapport på ett konsekvent sätt utformad utifrån förändringsteorin och de definitioner av begrepp som aktiviteter, utfall, resultat och effekter är de som illustreras i nedanstående figurer. 15 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Den förändringsteori som använts arbetades fram under en workshop i samarbete med berörda aktörer. I förändringsteorin tydliggörs alltså sambandet mellan projektens aktiviteter, utfall, resultat och effekter på kort och lång sikt genom ett flödesschema, se nedanstående figur. Figur 2 Förändringsteori för RIS och GIR Utfall Aktiviteter Projektledning •Utveckling och marknadsföring av hemsidan •Uppdatering av information på hemsidan Resultat Effekter Personal •Hemsidan blir besökt och läst Personal •Får aktuell information om riktlinjerna •Kunskap om riktlinjerna Delregional arbetsgrupp Projektledning Delregionala arbetsgrupper •Skapa delregionala arbetsgrupper •Samtalsforum skapas •Stödja gemensamma möten •Samsyn kring målbild och utvecklingsområden •Behov av samverkan identifieras •Riktlinjer för den praktiska samverkan skapas •Personalen ges mandat att arbeta med implementeringen •Erkännande av det egna ansvaret för målgruppen Kompetensstödjare •Inspiration •Kunskap om nätverk Projektledning •Kunskap om riktlinjerna •Rekrytering av kompetensstödjare •Kunskap om FoU •Internat/utbildning av kompetensstödjare •Kunskap om RIS/GIR-projektet •Förståelse för samverkansproblematik •Kunskap och trygghet kring uppdraget All personal inom kriminalvård (frivård), sjukvård (psykiatri, beroendevård och primärvård) och socialtjänst (IFO) som möter eller vårdar personer som löper risk för och/eller har ett etablerat missbruk/beroende Kompetensstödjare •Kunskap sprids om riktlinjerna och deras utveckling •Kunskap sprids om andra aktörer •Kontakter till andra aktörer förmedlas •Frågorna lyfts till respektive förvaltningsledning •Ökad förståelse för riktlinjerna •Bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna •Ökad vilja att använda riktlinjerna •Utökat nätverk Personal •Kunskap om riktlinjerna Personal Projektledning •Konferenser arrangeras •Förståelse för andra aktörer •Deltagande i konferenser •Möten med andra aktörer •Erkännande av den egna organisationens ansvar för målgruppen •Engagemang för målgruppen I figuren illustreras projektens fyra olika spår; att bearbeta personal direkt genom hemsidan och konferenser, att bidra till uppbyggnaden av delregionala arbetsgrupper samt inrättande av kompetensstödjare. Sammantaget förväntas dessa fyra spår bidra till att riktlinjerna implementeras, viket definieras som att alla berörd personal erhåller ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna samt en ökad vilja att arbeta enligt riktlinjerna. För att ge projektledningen goda förutsättningar för sitt arbete erhåller de stöd från en styrgrupp till RIS vars funktion illustreras i nedanstående figur. Figur 3 Förändringsteori för styrgruppens arbete Utfall Aktiviteter Resultat Styrgrupp Styrgrupp Styrgrupp •Samtalsforum skapas •Projektarbetet styrs •Gemensamma möten •Samsyn kring målbild och utvecklingsområden •Projektarbetet avgränsas •Projektet marknadsförs internt Effekter Projektledare •Har bra förutsättningar för sitt arbete 16 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 5. ANALYS AV PROJEKTENS OLIKA DELAR I detta avsnitt redovisas utvärderingens analys och slutsatser för de fyra huvudspår som projekten innehåller: 1. Kunskapskonferenserna 2. Hemsidan 3. De delregionala arbetsgrupperna 4. Kompetensstödjarna För varje enskilt huvudspår görs inledningsvis en beskrivning av projektens aktiviteter, utfall och olika resultat. Därefter följer en bedömning av effektiviteten för respektive spår. 5.1 Kunskapskonferenserna I detta avsnitt redovisas utvärderingens analys och slutsatser gällande konferenserna. Inledningsvis ges en kort beskrivning av vad insamlad data ger vid handen när det gäller aktiviteter och utfall för konferenserna, följt av en redovisning av kunskapskonferensernas resultat. Därefter analyseras materialet mer ingående och projektens effektivitet granskas. Slutligen presenteras Rambölls slutsatser gällande konferensernas påverkan på de övergripande effektmålen. Aktiviteter och utfall Utifrån de teman som behandlas i de nationella riktlinjernas olika kapitel planerades sex konferenser med olika fokus: Vägar ut ur missbruk och beroende Tidig upptäckt och tidiga insatser Narkotika – psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Alkohol – psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Graviditet och missbruk Inledningsvis var tanken att varje konferens skulle arrangeras på fyra geografiskt spridda platser i länet, förutom konferensen om graviditet och missbruk som endast skulle hållas i Göteborg (det vill säga totalt skulle 21 konferenstillfällen genomföras). Vid varje konferens anlitades föreläsare med särskild kunskap om det specifika området. Dock var det inte möjligt för de föreläsare som skulle delta att närvara vid så många tillfällen, vilket gjorde att det totalt arrangerades femton konferenstillfällen runt om i länet. Varje konferens inleddes med att RIS projektledning presenterade sig, berättade om projektarbetet och information om det aktuella läget. Den första konferensen ägde rum i Borås i oktober 2008 och den sista konferensen i Göteborg i november 2009. I tabellen nedan redovisas konferensernas teman, vilka kapitel i riktlinjerna som konferenserna avsåg, föreläsare och antalet tillfällen som respektive konferens hållits. Tabell 1. Översikt över de olika kunskapskonferenserna Tema Avser kapitel Föreläsare Antal tillfällen Geografisk plats Vägar ut ur missbruk och beroende 1 och 2 Jan Blomqvist 4 Mariestad, Göteborg, Borås, Vänersborg Tidig upptäckt och tidiga insatser 3 och 4 Sven Andreasson 2 Göteborg, Trollhättan Narkotika - psykosocial behandling och läkemedelsbehandling 5 Mats Fridell 2 Göteborg, Trollhättan Alkohol – psykosocial behandling och läkemedelsbehandling 6 Fredrik Spak 4 Göteborg, Falköping, Borås, Uddevalla Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) 8 Agneta Öjehagen, Gunilla Cruce 2 Skövde, Göteborg Graviditet och missbruk 7 Ihsan Sarman 1 Göteborg 17 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR De 15 konferenstillfällena besöktes av 1 569 olika personer. 85 personer lyssnade till samtliga sex teman, 130 personer deltog vid fem teman, 188 personer lyssnade till fyra av konferensens teman, 207 personer deltagit vid tre teman, 273 personer lyssnade till två teman och majoriteten, 756 personer, lyssnade till ett tema. Totalt gjordes knappt 3 700 anmälningar till de femton konferenstillfällena. Personal från kommunerna var i majoritet och stod för drygt två tredjedelar av alla anmälningar. Hälso- och sjukvården har haft drygt 600 anmälningar fördelade på främst primärvården (cirka 120), beroendevården (cirka 150), psykiatrin (cirka 170), rättspsykiatrin (cirka 40) och sjukhus (cirka 60). Kriminalvården har stått bakom 250 av anmälningarna. Utöver de tre samverkansaktörerna var även viss personal från andra, externa aktörer, till exempel Statens institutionsstyrelse (SIS) och vissa privata vårdgivare närvarande vid konferenserna. Genomförandet av konferenser hade flera syften. Tanken var att personalen hos de tre samverkande huvudmännen skulle få 1) kunskap om riktlinjerna, 2) förståelse för andra aktörer, 3) erkänna den egna organisationens ansvar för målgruppen, och 4) ett engagemang för målgruppen. Nedan redovisas huruvida dessa resultat uppnåddes. Resultat – kunskap om riktlinjerna En bärande tanke med kunskapskonferenserna var, som namnet antyder, att sprida kunskap om de nationella riktlinjerna och dess innehåll. I den enkät som distribuerades till verksamhetschefer i mars 2010 ombads cheferna bedöma personalens kunskaper om riktlinjerna genom att besvara frågor om hur väl insatt cheferna ansåg att personalen var i riktlinjernas olika kapitel. I genomsnitt 44 procent av cheferna uppgav att deras personal i stor utsträckning var insatta i riktlinjernas olika kapitel. Vad gäller chefernas själva uppgav i genomsnitt 34 procent att de i stor utsträckning var insatta i riktlinjerna, vilket innebär att det finns en tilltro hos cheferna om att personalens kunskaper överstiger de egna kunskaperna. Uppdelat på organisationstillhörighet framkommer dock att det är stor skillnad mellan personalen inom kommunerna och regionen samt kriminalvården, där personal inom kommunerna i betydligt högre utsträckning än inom regionen och kriminalvården bedöms vara väl insatta i riktlinjerna. Diagram 1 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning bedömer du att din personal är insatt i riktlinjerna? Kommun n=71 I stor utsträckning I viss utsträckning Region n=74 Inte alls Ej relevant för verksamheten Kriminalvård n=9 0% 20% 40% 60% 80% 100% En relativt stor andel chefer inom kommuner men framför allt inom kriminalvården och regionen har också angett att deras personal är insatta i riktlinjerna i viss utsträckning. Detta har självklart ett betydande värde och ska ses som ett bra resultat. Ramböll uppfattar dock att projektens målsättning är att all personal är väl förtrogen med riktlinjerna. I den fortsatta framställningen kommer därför fokus att ligga på hur stor andel som i enkäten har uppgett alternativet i stor utsträckning (eller motsvarande). 18 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Beträffande de olika områden som tas upp i riktlinjerna bedöms personalens kännedom variera. I tabellen nedan redovisas hur stor andel av personalen inom kommuner och region som i stor utsträckning bedöms vara insatta i riktlinjernas olika områden. Diagram 2 Andel av personalen som i stor utsträckning bedöms vara insatta i riktlinjernas olika kapitel 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Kommun Region Kriminalvård En relevant aspekt som delvis kan förklara regionens och kriminalvårdens resultat är att personalen inom dessa organisationer i olika hög utsträckning är berörda av riktlinjerna och därmed har olika stora behov av kunskap om det som anges i riktlinjerna. Exempelvis kan nämnas att personalen inom primärvården i hög grad är berörda av riktlinjerna kring tidig upptäckt och tidiga insatser, men däremot inte lika berörda av riktlinjerna kring samsjuklighet eftersom patienter med sådana problem ofta befinner sig på andra nivåer i vårdkedjan. Värt att notera är dock att motsvarande ”kunskapsluckor” inte finns inom kommunens personal. Socialtjänstens personal har inget primärt ansvar för exempelvis missbruk under graviditet, likväl är man i relativt hög grad insatt i dessa delar av riktlinjerna. Ramböll finner det särskilt intressant att resultaten för tidig upptäckt och tidiga insatser trots allt inte är högre för regionens personal. Detta är delar av riktlinjerna som vi uppfattar att en större andel av personalen borde vara väl insatta i. Resultat – förståelse för andra aktörer Genom konferenserna fanns en ambition att det även skulle skapas en ökad förståelse för de andra aktörernas roll och deras arbete med riktlinjerna. Tanken var att olika möten skulle utveckla förståelsen för andra personalgrupper och professioner. Ramböll har ingen riktigt bra data för att kunna bedöma i vilken mån detta skett, men en intressant aspekt av detta är att undersöka hur chefer upplever att personal i andra organisationer arbetar med riktlinjerna i det dagliga arbetet. Enkätresultaten visar att cheferna inom kommunen var måttligt positiva över angelägenheten hos regionens och kriminalvårdens personal, medan cheferna inom regionen var mer positiva till angelägenheten hos kommunens personal. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens personal bedöms vara mer angelägna än regionens och kriminalvårdens personal att arbeta efter riktlinjerna, både av de egna cheferna men också av regionens och av kriminalvårdens chefer. Viss förståelse för denna skillnad i inställning finns mellan huvudmännen, även om uppskattningen av angelägenheten hos andra huvudmäns personal är mer negativ än vad som uppfattas internt. 19 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Resultat – erkännande av den egna organisationens ansvar för målgruppen Konferenserna skulle också leda till ett erkännande hos deltagarna av den egna organisationens ansvar för målgruppen, och därigenom till ett engagemang för målgruppen bland huvudmännens personal. Diagram 3 Hur bedömer du att personalen inom din organisation uppskattar ansvaret för målgruppen? Kommun = 70 Stort ansvar Region = 72 Ganska stort ansvar Inte så stort ansvar Vet inte Kriminalvård = 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% I chefsenkäten framkom att kommunerna är den aktör som tar på sig det absolut största ansvaret för målgruppen, detta gäller både i chefernas skattning av hur personalen ser på organisationens ansvar men också när cheferna själva uppger hur de ser på den egna organisationens ansvar. Anmärkningsvärt är att nästan tjugo procent av personalen inom regionen inte bedöms känna så stort ansvar för målgruppen, samt att noll procent av kriminalvårdens personal bedöms känna ett stort ansvar för målgruppen. Samtidigt ska framhållas att kommunens socialtjänst enligt socialtjänstlagen har det yttersta ansvaret för målgruppen, vilket till viss del kan förklara resultatet. Vid intervjuer med projektledningen har också poängterats att det finns personalgrupper inom regionen som inte har ett uttalat ansvar för målgruppen, men som ingår i en vårdkedja där någon annan aktör har det yttersta ansvaret. Detta förefaller i ännu högra grad vara fallet inom Kriminalvården där alltså ingen chef uppfattar att personalen känner ett stort ansvar för målgruppen. I likhet med tidigare förda resonemang kan det finnas naturliga förklaringar till att regionens och kriminalvårdens personal i mindre grad upplevs ta ett stort ansvar för målgruppen. Ramböll kan dock konstatera att några sådana distinktioner mellan olika personalgrupper aldrig formulerats tydligt i projekten och att resultatmålen därför inte kan anses uppnådda fullt ut. Resultat – engagemang för målgruppen Beträffande engagemanget för målgruppen så uppges personalen inom kommuner i betydligt högre utsträckning än personalen inom regionen och kriminalvården känna ett stort engagemang för målgruppen. Diagram 4 Hur bedömer du att engagemanget för målgruppen ser ut hos personalen inom din verksamhet? Kommun = 70 Stort engagemang Region = 72 Ganska stort engagemang Inte så stort engagemang Vet inte Kriminalvård = 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 20 Drygt 30 procent av personalen inom regionen och 11 procent inom kriminalvården bedöms inte känna så stort engagemang för målgruppen, jämfört med noll procent av personalen inom kommunen. Denna fråga är till viss del sammankopplad med föregående fråga om ansvaret för målgruppen, då det är rimligt att anta att de personalgrupper som endast känner ett begränsat ansvar för målgruppen också upplever ett begränsat engagemang för målgruppen på ett professionellt plan. Kunskapskonferensernas effektivitet Inledningsvis planerades för 21 konferenser men till följd av bland annat bemanningsproblem genomfördes totalt 15 konferenser utifrån sex teman, baserade på riktlinjernas olika kapitel. Konferenserna arrangerades med geografisk spridning, i syfte att underlätta för personal i olika delar av länet att delta. Trots detta har en del personer behövs åka långt för att kunna vara med. Enligt projektets interna uppföljning uppvisar konferensdeltagarna dock god geografisk spridning. Projektledningens uppfattning är att genomförandet av konferenserna var lyckat och att konferenserna lyckades förmedla det som var avsett. Mot bakgrund av det tror projektledningen också att konferenserna lyckades med att uppnå de önskade resultaten. Samtidigt framhålls av flera projektledare att utbildningsinsatser på längre sikt bedöms vara en mindre effektiv metod. Såväl praktisk erfarenhet som systematisk forskning visar att en viss förbättring över tid kan uppmätas efter utbildnings- och informationsinsatser men att förändringarna vanligtvis är små. Det har bland annat visat sig att utbildningsinsatser för större personalgrupper på en arbetsplats är mer effektivt än om enskilda individer utbildas för att därefter sprida det på hemmaplan. En försvårande omständighet vid genomförandet av konferenserna var just att nå ut till all berörd personal. Som redovisats ovan utgjordes majoriteten av konferensdeltagarna av personal från kommunernas socialtjänst. Kriminalvårdens personal var också väl representerad i förhållande till personalgruppens storlek. Vad gäller hälso- och sjukvården var representationen sämre och det fanns en önskan i projektet om större deltagande från framförallt primärvården och psykiatrin. Samtidigt kan det hävdas att kommunerna har ett större ansvar för målgruppen och att det många gånger är svårare för personal inom primär- och slutenvården att komma ifrån då de arbetar utifrån striktare scheman, varför fördelningen av deltagare till viss del uppfattades vara naturlig. Det uppges också vara så att primärvårdens intresse av konferenserna troligtvis är mer begränsat till framför allt riktlinjerna kring tidig upptäckt, och att primärvårdens deltagande även av detta skäl varit sämre vid övriga konferenser. I enkätundersökningen framkom att såväl kunskapen om riktlinjerna som ansvarskänslan och engagemanget för målgruppen bedöms vara större hos personal inom kommunerna än hos personal inom regionen och kriminalvården. Förutsatt att kopplingen mellan konferensernas genomförande och önskade resultat hos deltagarna bedöms vara stark, kan kommunernas överrepresentation vid konferenserna vara en förklaring till att kommunernas personal i högre grad uppvisar önskade resultat. Omvänt kan också sägas att de relativt goda resultaten för kommunernas personal kan vara ett tecken på att konferenserna verkligen bidragit på det sätt som var avsett. Slutsatser gällande kunskapskonferenserna Genom att personalen hos de tre huvudmännen besökte konferenserna var tanken att de skulle få kunskap om riktlinjerna, en förståelse för andra aktörer, erkänna den egna organisationens ansvar för målgruppen samt känna ett ansvar för målgruppen. Detta skulle i sin tur leda till en ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna och en ökad vilja att använda riktlinjerna. Ramböll framhåller att personalens kännedom om riktlinjerna är en grundläggande förutsättning för att de ska kunna förstå riktlinjerna. En förståelse för andra aktörer är centralt för att förutsättningarna för implementering ska vara goda. Ett erkännande av den egna organisationens ansvar för målgruppen har betydelse såväl för förutsättningarna för implementering som för personalens vilja att implementera riktlinjerna. Engagemanget för målgruppen är avgörande för att personalen ska vilja implementera riktlinjerna. 21 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Rambölls bedömning är att kunskapskonferenserna har varit en viktig del i arbetet med implementeringen av riktlinjerna, framför allt på kortare sikt, utifrån att de har bidragit till framför allt ökad kunskap om riktlinjerna. Vad gäller samtliga önskade resultat så uppvisar kommunen en betydligt bättre måluppfyllelse jämfört med regionen och kriminalvården, vilket kan ha att göra med att kommunens personal i större utsträckning deltog på konferenserna men också utifrån att kommunens personal generellt sett berörs av riktlinjerna i högre utsträckning. Inom kommunen bedöms en majoritet av personalen vara väl insatta i riktlinjerna samt känna ett stort ansvar och engagemang för riktlinjernas målgrupp. Mot denna bakgrund menar Ramböll att en betydande del av kommunens personal har erhållit en ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna samt en ökad vilja att arbeta efter riktlinjerna och att mycket tyder på att konferenserna har varit en viktig del för att nå hit. Beträffande regionen och kriminalvården är resultaten troligtvis inte lika bra. Ramböll har tyvärr inte tillräckligt underlag för att kunna bedöma huruvida detta beror på att regionens personal inte har deltagit på konferenserna i lika stor utsträckning, eller om det handlar om att konferenserna inte har mottagits lika väl av regionens personal. En förklaring är troligtvis också, som påtalats tidigare, att all personal inom regionen inte är berörda av riktlinjerna i samma utsträckning. Rambölls sammanfattande bedömning är därmed att konferenserna i viss utsträckning har bidragit till projektets långsiktiga effektmål; en ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna och en ökad vilja att använda riktlinjerna. Rambölls bedömning är också att konferenserna har gett draghjälp till implementeringsarbetet överlag i det avseendet att de har medfört ett ökat fokus på frågorna, och därigenom bidragit till att implementeringen av riktlinjerna har fått större uppmärksamhet. 5.2 Hemsidan I detta avsnitt redovisas utvärderingens analys och slutsatser gällande hemsidan. Inledningsvis ges en kort beskrivning av vad insamlad data ger vid handen när det gäller aktiviteter och utfall, följt av en redovisning av de resultat som kan påvisas till följd av hemsidan. Därefter analyseras materialet mer ingående och projektets effektivitet granskas. Slutligen presenteras våra slutsatser gällande hemsidans påverkan på de övergripande effektmålen. Aktiviteter och utfall RIS och GIR har under projekttiden haft en gemensam hemsida som förvaltats av enheten PrevU inom Social Resursförvaltning, Göteborgs stad.3 Hemsidan har utvecklats inom GIR men fungerat som stöd/verktyg för implementeringsarbetet i hela Västra Götaland. Hemsidan har innehållit information om de båda projekten, information om kommande aktiviteter, dokumentation från genomförda konferenser samt länkar och kontaktuppgifter till styrgrupp och projektledare. En av RIS projektledare har ansvarat för den externa informationen och uppdateringen av hemsidan, men varken RIS eller GIR har själva haft möjlighet att genomföra uppdateringar av informationen. Istället har en kontaktperson inom PrevU administrerat hemsidan efter instruktioner från projekten. Marknadsföring av hemsidan har främst skett vid kunskapskonferenserna, då projektledarna har informerat om hemsidan som informationsportal. Adressen till hemsidan har också funnits tryckt på de pennor och pappersmaterial som delades ut i samband med konferenserna. Sedan 10 september 2009 har 12 000 besök registrerats på hemsidan. En ökning av trafiken har registrerats ju längre projekten har pågått. Resultat – kunskap om riktlinjerna Hemsidans syfte var i första hand att personal hos de olika huvudmännen skulle öka sin kunskap om riktlinjerna. Baserat på tillgängligt underlag är det svårt att uttala sig om huruvida besökarnas kunskaper har ökat, då det inte varit möjligt att mäta i vilken grad besökare har tillgodogjort sig informationen. 3 http://www.riktlinjerivast.se 2010-04-22 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 22 Hemsidans effektivitet Till följd av att hemsidan inte har administrerats internt inom projekten så har möjligheten att styra över hemsidans utformning varit begränsad. Det har inneburit att hemsidan inte har haft det utseende som projekten hade önskat sig. Projektledningen upplever hemsidan som något svåröverskådlig och otydlig, vilket är en uppfattning som också delas av utvärderarna. Vidare har processen med att uppdatera informationen på hemsidan ibland dragit ut på tiden, eftersom projekten inte själva har ägt sin hemsida. Detta har tidvis inneburit att ny information inte funnits på hemsidan inom den tid som projektledningen önskat. Eventuellt borde projektledningen ha intagit en mer aktiv roll i arbetet med att uppdatera hemsidan. Projektledningen har varit noga med att alltid nämna hemsidan i offentliga sammanhang men trots det var hemsidan till en början inte så välbesökt. En viktig förutsättning för att locka besökare till en hemsida är att den är användarvänlig och tilltalande, och Rambölls tolkning är att hemsidan inte har uppfattats så, vilket kan ha påverkat besöksfrekvensen negativt. Slutsatser gällande hemsidan Genom att personalen hos de tre huvudmännen förväntades besöka hemsidan och erhålla kunskaper om riktlinjerna var tanken att främst deras förståelse för riktlinjerna skulle öka. Ramböll framhåller att en ökad förståelse för riktlinjerna är en grundförutsättning för en framgångsrik implementering. Ramböll menar att hemsidan troligtvis inte är den insats som i störst utsträckning har bidragit till att personalen hos de tre huvudmännen har fått ökad förståelse för riktlinjerna. Hemsidan har visserligen innehållit dokumentation från tidigare konferenser, vilket är positivt, men Ramböll menar att detta troligtvis främst fungerat som ett komplement till den kunskapsspridning som skett via konferenserna. Däremot är det sannolikt att hemsidan har fyllt en viktig funktion som informationsportal genom att redogöra för kommande evenemang inom projekten samt innehålla kontaktuppgifter till nyckelpersoner, mm. Samtidigt ska framhållas att hemsidan inte upplevs som användarvänlig, vilket troligtvis har påverkat personalens besöksfrekvens. Rambölls sammanfattande bedömning är därmed att hemsidan endast i begränsad utsträckning har bidragit till en ökad förståelse för riktlinjerna. 5.3 De delregionala arbetsgrupperna I detta avsnitt redovisas utvärderingens resultat gällande de delregionala arbetsgrupperna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av arbetsgrupperna. Härefter ges en beskrivning av i vilken mån planerade aktiviteter genomförts samt om önskat utfall och resultat av dessa uppnåtts. Efter detta analyseras materialet mer ingående och projektens effektivitet granskas. Slutligen presenteras våra slutsatser gällande de delregionala arbetsgruppernas påverkan på projektens långsiktiga effektmål. Aktiviteter och utfall En central del i RIS-projektet var skapandet av delregionala arbetsgrupper. Tanken med dessa är att de ska utgöra en struktur för ett mer lokalt samarbete mellan de olika aktörerna. Genom ett konkret samverkansarbete, bland annat genom framtagande av riktlinjer för praktisk samverkan, är tanken att förutsättningarna för implementeringen av riktlinjerna ska stärkas mer generellt. Fem delregionala arbetsgrupper har skapats inom ramen för RIS-projektet. Bilden av hur arbetet har utformats och vilka utfall och resultat som har uppnåtts har i vissa fall varit svår att fånga. I intervjuerna har Ramböll utgått från den förändringsteori som utarbetats inom ramen för projektet. Av förändringsteorin framgår vilka aktiviteter man inom projektet tänkte sig att de delregionala arbetsgrupperna skulle genomföra och vilka utfall och resultat dessa aktiviteter förväntades leda till. Av intervjuerna har det framgått att dessa utfall, resultat och effekter inte varit förankrade i de delregionala arbetsgrupperna. Ramböll kan konstatera att det finns en osäkerhet om innebörden i dessa begrepp vilket har präglat många av svaren. Ibland har också olika respondenter gett helt olika bilder av samma arbetsgrupp. Nedan ges en generell beskrivning av de delregionala arbetsgrupperna. Då det finns anledning att framhålla någon särskild arbetsgrupp så görs detta. Vad gäller arbetsgruppen GIR görs särskilda redovisningar där Ramböll finner detta vara motiverat. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 23 Projektledningen har haft i uppdrag att skapa delregionala arbetsgrupper. Enligt de nationella riktlinjerna ska nya arbetsgrupper inte organiseras om det redan finns arbetsgrupper som kan användas. Inledningsvis beslutades därmed att delregionala arbetsgrupper skulle skapas inom ramen för de befintliga lokala samverkansstrukturer som fanns i Västra Götalandsregionens fem regioner. Tillgången på lämpliga befintliga lokala samverkansstrukturer och utformningen på dessa skiljde sig åt mellan delregionerna. Projektledningen har inte gett formella uppdrag till de delregionala arbetsgrupperna, och har inte heller haft mandat att göra detta. Uppdragen har istället utformats inom respektive delregional arbetsgrupp. På ett inledande möte i respektive delregional arbetsgrupp har projektledarna informerat om projektet, de tänkta strukturerna och förväntningarna på de delregionala arbetsgrupperna. På dessa inledande möten informerades också om önskemålet om att kriminalvården skulle ingå i de delregionala arbetsgrupperna. Majoriteten av de grupper som tog på sig rollen som delregional arbetsgrupp var befintliga samverkansgrupper för psykiatrifrågor där representanter för hälso- och sjukvården samt kommunerna i området ingick, men där kriminalvården normalt saknades. I några grupper tyckte man inte att det var självklart att missbruksfrågor hörde hemma i gruppen och i Skaraborg valde man av den anledningen att i stället skapa en ny grupp. I följande stycken ges en kortfattad beskrivning av respektive delregional arbetsgrupp Delregional arbetsgrupp i Göteborg med omnejd – GIR. Här utgörs styrgruppen av samverkansgruppen för missbruks- och beroendefrågor, Berosam. Samma grupp utgör också den delregionala arbetsgruppen kopplad till RIS. I Göteborg har samverkansgrupper kring missbruk och beroende funnits länge och i olika konstellationer. Berosam har funnits sedan 2005. Det var därför naturligt att gruppen utsågs till delregional arbetsgrupp. Gruppen träffas 3-4 gånger per termin. Under våren 2010 har det förts en omfattande diskussion om i vilken form och i vilket syfte gruppen ska existera framöver. Delregional arbetsgrupp SIMBA (Samverkan i Mellersta Bohuslän och Ale). Gruppen består av två olika delar. o SIMBA-gruppen fungerar som beslutsgrupp där övergripande beslut fattas. I gruppen ingår representanter från kommuner samt sjukhusdirektör, chefsläkare, klinikchef psykiatrikliniken, primärvårdsdirektör, primärvårdschefer samt processledare. o Psykiatrigruppen är en arbetsgrupp. I gruppen ingår förvaltningschefer från kommuner, chefsläkare från primärvården och klinikchef psykiatrikliniken. Psykiatrigruppen bildades för ett annat syfte, men det var naturligt att lägga RIS-frågorna här. Kriminalvården ingår inte i gruppen. Gruppen träffas 2-3 gånger per termin. Delregional arbetsgrupp i Skaraborg. Här skapades en ny grupp, något som tog tid. Gruppen arbetar på uppdrag från Vårdssamverkan Skaraborg där uppdraget är att identifiera utvecklingsområden för ett eventuellt fortsatt uppdrag från Vårdsamverkan. Uppdraget anses inte överrensstämma med uppdraget från RIS. I gruppen ingår representanter från kommuner, kriminalvård och primärvård. Uppgifterna om hur ofta gruppen träffas går isär. Gruppen ska upplösas till sommaren 2010. Delregional arbetsgrupp i Sjuhärad. Detta är ett delregionalt samverkansråd med representation från kommunernas socialtjänst, psykiatri och primärvård i Sjuhärad. Den delregionala arbetsgruppen utgörs av arbetsutskottet i samverkansrådet för psykisk hälsa, en grupp som fanns sedan tidigare. I gruppen ingår psykiatrin, kommuner, primärvård samt Sjuhärads kommunalförbund. Kriminalvården har inte deltagit i några möten. Delregional arbetsgrupp i Fyrbodal - Vårdsamverkan Fyrbodal var en befintlig men relativt nybildad beredningsgrupp för psykiatrifrågor som kompletterades med tre resurspersoner från kommun och kriminalvård. Utöver de tre resurspersonerna omfattar gruppen representanter för beställarkansliet sjukvården, primärvården, kommuner och kriminalvården. Gruppen träffas ungefär varannan månad. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 24 Ramböll kan konstatera att det har skapats delregionala arbetsgrupper i samtliga regioner. Utformningen på de delregionala arbetsgrupperna skiljer sig åt mellan olika delregioner, något som ligger i linje med hur det var tänkt. Det inledande arbetet i skapandet av delregionala arbetsgrupper bestod av att komplettera befintliga grupper med kriminalvården samt att hitta arbetsätt för att få in missbruksfrågor på dagordningen. Att få in kriminalvården har för vissa grupper tagit lång tid, och i någon grupp har kriminalvården inte deltagit i någon större utsträckning. Också att få upp missbruksfrågor på dagordningen har varit en utmaning för vissa av grupperna. Där har utmaningen främst bestått av brist på tid. Flera av grupperna hade redan tidigare många komplexa och tidskrävande frågor på sitt bord. Att få tid att diskutera ytterligare en komplex fråga har inte varit självklart. Projektledningen har utöver uppdraget att skapa delregionala arbetsgrupper också haft i uppdrag att stödja de delregionala arbetsgrupperna i deras gemensamma möten. Det stödjande arbetet har bestått i att delta på de delregionala arbetsgruppernas möten och ge stöd vid behov. Projektledarna har delat upp sig så att det har varit två personer kopplade till respektive arbetsgrupp. Efterfrågan på stöd från projektledningen har varierat. Någon grupp har föredragit att arbeta utan löpande kontakt med projektledningen, medan någon annan har bjudit in projektledarna till alla sina möten. Projektledarna uppfattar att de i varierad utsträckning har fungerat som draghjälp för frågorna. Rambölls generella bild är att de delregionala arbetsgrupperna inte har känt något större behov av stöd från projektledningen och sällan efterfrågat detta, men att de i allt väsentligt är nöjda med det stöd som har erbjudits. Tanken med de delregionala arbetsgrupperna var att de skulle fungera som samtalsforum och att man i gruppen skulle få en samsyn kring målbild och utvecklingsområden. En betydande startsträcka för att skapa delregionala arbetsgrupper, men kanske framför allt för att etablera RISfrågorna i grupperna, har bidragit till att man i vissa grupper ännu inte hunnit skapa samtalsforum och en samsyn kring målbild och utvecklingsområden. I två grupper där man snabbt har kommit igång som delregional arbetsgrupp, i Fyrbodal och Berosam, är bilden vad gäller samtalsforum och samsyn kring målbild och utvecklingsområden splittrad. I Fyrbodal anser någon att gruppen utgör ett utmärkt samtalsforum medan någon annan anser att det främst är ett mötesforum där det inte finns så mycket tid för samtal. Vad gäller samsyn kring målbild och utvecklingsområden uppger man att detta inte har diskuterats i någon större utsträckning i Fyrbodal. Samtidigt uppger man att man enats om att riskbruk och tidig upptäck är ett område man ska fokusera på. I Berosam anses gruppen utgöra ett bra samtalsforum. Någon lyfter dock att det är mycket som ska hinnas med på mötena och att tiden inte alltid räcker till för diskussion. Vad gäller samtalsforum och samsyn kring målbild och utvecklingsområden skiljer sig svaren åt mellan respondenterna för Berosam. Vissa anser att det absolut är så medan andra tycker att man har långt kvar till en samsyn kring målbild och utvecklingsområden. Vad gäller samtalsforum och samsyn kring målbild och utvecklingsområden är bilden således splittrad och det är också lite oklart för Ramböll vad svaren står för. Vissa tycker att man har kommit långt, andra att man bara har börjat. Rambölls samlade bedömning är att samtalsforum och samsyn kring målbild och utvecklingsområden har åstadkommit i viss mån men inte i den utsträckning som det var tänkt. Resultat - övergripande I följande avsnitt redovisas i vilken mån skapandet av delregionala arbetsgrupper lett till önskat resultat. Tanken med RIS och GIR var att arbetet i respektive delregional arbetsgrupp skulle leda till att man; identifierade behov av samverkan, skapade riktlinjer för praktisk samverkan, gav personalen mandat att arbeta med implementeringen samt skapade ett erkännande det egna ansvaret för målgruppen. Huruvida resultaten har uppnåtts eller ej avgörs till stor del av om den delregionala arbetsgruppen har etablerats och kommit igång med sitt arbete. I de fall då detta har skett sent i projektet är det inte rimligt att anta att de ska ha kommit särskilt långt i arbetet med att identifiera behov UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 25 av samverkan, skapa riktlinjer för praktisk samverkan, ge personalen mandat att arbeta med implementeringen samt att erkänna det egna ansvaret för målgruppen. Även vad gäller uppnådda resultat är de intryck Ramböll har fått genom intervjuerna splittrade och ibland också osäkra då olika respondenter i samma grupp ger olika bilder. Ramböll bedömer att detta dels beror på olika tolkningar av centrala begrepp och målsättningar, dels på att respondenterna har olika hög ambitionsnivå vad gäller samverkan i missbruksfrågor. Nedan ges en generell beskrivning av de delregionala arbetsgrupperna. Då det finns anledning att framhålla någon särskild arbetsgrupp så görs detta. Vad gäller GIR så görs en särskild redovisning där Ramböll finner detta vara motiverat. Resultat - identifiera behov av samverkan Vad gäller målet att identifiera behov av samverkan uppfattar Ramböll att detta är något som alla grupper uppfattar att de har gjort. Det har inte alltid gjorts uttalat men arbetsgrupperna uppfattar att i och med att de träffas och diskuterar frågan så har de också identifierat behovet av att samverkan. I Göteborg uppfattar Ramböll att Berosam inte behövt ägna så mycket tid åt att diskutera behov av samverkan kring riktlinjerna. Vår bild är att man där har kommit långt i processen att identifiera behov av samverkan och att man ser det som en självklarhet att samverka i dessa frågor. Resultat – skapa riktlinjer för praktisk samverkan Bilden vad gäller riktlinjer för praktisk samverkan är inte tydlig men Ramböll uppfattar att sådana riktlinjer inte har utarbetats inom ramen för projektet, eventuellt med något undantag. I Göteborg finns avtal för vissa specifika frågor, detta är avtal som tillkom innan RIS-projektet. I Göteborg har Berosam också börjat arbeta med avvikelsehantering och samordnad vårdplanering. Detta är något som uppfattas som betydelsefullt för förutsättningarna att implementera riktlinjerna. I Fyrbodal har samverkansavtal diskuterats men Ramböll uppfattar att synen på vad ett sådant samverkansavtal skulle innehålla skiljer sig åt mellan olika aktörer. I Sjuhärad har riktlinjer diskuteras med det uppfattas som svårt att åstadkomma. I Skaraborg har arbetsgruppen inte diskuterat riktlinjer då detta inte är något som ingår i det uppdrag gruppen har från Vårdsamverkan Skaraborg. Vad gäller Simba skiljer sig svaren vad gäller riktlinjer åt mellan respondenterna. Resultat - ge personalen mandat att arbeta med implementeringen av riktlinjerna samt erkänna det egna ansvaret för målgruppen Huruvida de delregionala arbetsgrupperna gemensamt har arbetat med att ge personalen mandat att arbeta med implementeringen samt att erkänna det egna ansvaret för målgruppen är svårt att avgöra. Ramböll bedömer att också detta är frågor som arbetsgrupperna inte uttalat har diskuterat i någon större omfattning, vilket har gjort det svårt för intervjupersonerna att besvara frågorna. Många tycker inte att detta är stora frågor för gruppen då det uppfattas att de olika organisationerna har sina olika uppdrag och ansvar. I Fyrbodal lyfts exempelvis att detta inte är en fråga som behöver diskuteras då det är höga chefer som ingår i gruppen och var och en har därmed sitt mandat och sitt ansvar klart för sig. I en annan grupp lyfts dock att det finns utmaningar vad gäller mandaten. Att kommunrepresentanterna aldrig har mandat vid sittande bord gör att arbetet är tidskrävande. Också inom primärvården uppfattas att mandaten har blivit otydligare i och med införandet av vårdvalet. En allmänt förekommande uppfattning hos de personer som Ramböll har intervjuat är att kommunerna har det största ansvaret för missbruksfrågor och att kommunerna också tar det ansvaret. Även kriminalvården anses ha ett tydligt ansvar men under en begränsad tid. Om kriminalvården är den allmänna uppfattningen att de tar sitt ansvar och att de också har outnyttjade re- UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 26 surser inom området. Om samverkan fungerade bra förefaller kriminalvården kunna bidra i större utsträckning än de gör idag. Vad gäller sjukvården är bilden mer splittrad. Här är den allmänna uppfattningen snarare att de inte tar sitt fulla ansvar. Framför allt vad gäller primärvården lyfts det fram kritik mot hur de tar sitt ansvar. Också representanter från sjukvården lyfter fram att det finns svårigheter dels med att hantera missbruksfrågor, dels med att samverka. Att projektet har krockat med införandet av vårdval har ytterligare försvårat för sjukvården att bidra till projektet. Dels har vårdvalet tagit mycket energi från olika organisationer inom sjukvården, dels har det varit svårt att nå ut till nya aktörer inom sjukvården med samverkansfrågor kring riktlinjerna. Mandatfrågan lyfts också som ett bekymmer som uppstått i och med införandet av vårdvalet. De personer som representerar primärvården har inte längre mandat att representera samtliga primärvårdsutförare och representanter för nytillkomna primärvårdsutförare har inte utsetts. Effektivitet - Delregionala arbetsgrupper Ramböll bedömer att skapandet av delregionala arbetsgrupper blev en större utmaning än vad som var tänkt vid planeringen av projekten. En förklaring till detta är att man inte förutsåg komplexiteten vad gäller strukturen dels i regionen dels i de berörda organisationerna. Västra Götaland är en region med både storstad och landsbygd och organisationerna skiljer sig åt dels mellan olika kommuner, dels mellan hälso- och sjukvårdens olika delar. Dessutom har kriminalvården en annan geografisk indelning i sin organisation. Att spridningen vad gäller befintliga samverkansgrupper var stor försvårade också arbetet med att skapa delregionala arbetsgrupper. Detta i kombination med att grupperna inte har tilldelats tydliga uppdrag har bidragit till att startsträckan för att komma igång har blivit lång för flera av grupperna. Följande citat är talande: Vi tänkte att alla skulle marschera på i samma takt, men det går inte att tänka så. Startsträckan för att få igång delregionala arbetsgrupper skiljer sig åt mellan olika delregioner. Ramböll uppfattar att man i Göteborg och Fyrbodal, där befintliga arbetsgrupper låg väl i linje med projektet, kom igång snabbt. En annan framgångsfaktor för en snabb start som lyfts fram är då kommunalförbunden har haft en samordnande roll i att forma grupperna lokalt. Ett administrativt stöd har varit värdefullt i arbetet med att forma och sammankalla grupper. Andra framgångsfaktorer som lyfts fram är enskilda individers kontaktnät inom den egna och andras organisationer. Enskilda individers bidrag till arbetet framhålls som en framgångsfaktor i flera av arbetsgrupperna. Detta är positivt men det utgör också risk att arbetet i vissa fall är personbundet. I någon delregional arbetsgrupp har arbetet påverkats negativt av att personer har bytt arbetsuppgifter och därmed har försvunnit från arbetsgruppen. Tanken med de delregionala arbetsgrupperna var att de skulle fungera som samtalsforum och att det i gruppen skulle skapas en samsyn kring målbild och utvecklingsområden. Att detta har varit svårt att uppnå i de grupper som kommit igång sent i projektet är förståeligt, men också i de delregionala arbetsgrupper där man har kommit i gång bra lyfter man svårigheter i att skapa samtalsforum och att åstadkomma en samsyn kring målbild och utvecklingsområden. Två faktorer lyfts fram som påverkansfaktorer på de delregionala arbetsgruppernas förutsättningar att utgöra samtalsforum och att skapa samsyn kring målbild och utvecklingsområden. Dels framhålls tiden som en viktig faktor. Att det inte finns tillräckligt med tid att diskutera gör att det är svårt att få till ett fungerande samtalsforum och därmed också en samsyn kring målbild och utvecklingsområden. En annan faktor som anses ha betydelse är de skilda uppdrag och mandat som representanterna i gruppen har. Olika uppdrag vad gäller målgruppen och olika starka mandat gör det svårt att enas om en målbild och om utvecklingsområden. Samtidigt som representanter för de delregionala arbetsgrupperna konstaterar att grupperna inte är samtalsforum i den utsträckning som det var tänkt och att det inte alltid finns en samsyn kring målbild och utvecklingsområden så är det många som lyfter värdet av de delregionala arbetsgrupperna. Något som lyfts fram som särskilt värdefullt är att kriminalvården ingår i samverkan. Det är en aktör som tidigare inte ingått i den här typen av samverkan. Det är också en aktör som upplevs ha viktiga resurser för målgruppen. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 27 Slutsatser gällande de delregionala arbetsgrupperna Skapandet av de delregionala arbetsgrupperna har varit avgörande för i vilken utsträckning dessa grupper har bidragit till förväntat utfall och resultat. Förväntat utfall var att de delregionala arbetsgrupperna skulle utgöra samtalsforum och att de skulle nå en samsyn kring målbild och utvecklingsområden. Förväntat resultat var att grupperna skulle identifiera behov av samverkan, skapa riktlinjer för samverkan, att personalen ges mandat att arbeta med implementeringen samt ett erkännande av det egna ansvaret för målgruppen. Hur de delregionala arbetsgrupperna har kommit igång, hur de har tolkat och tagit sig an uppdraget, vilket mandat de har lokalt, mötesfrekvens och vilka frågor de har valt att behandla på mötena skiljer sig åt mellan de olika grupperna. Ramböll bedömer att skapandet av de delregionala arbetsgrupperna inte har fungerat optimalt i alla regioner och att de delregionala arbetsgrupperna därmed i olika hög grad har bidragit till förväntat utfall och resultat. Rambölls bild är att projektledningen för RIS inte i tillräckligt hög grad funnit vägar och metoder för att stödja uppbyggnaden och gemensamma möten i grupperna. I flera av arbetsgrupperna genomförs likväl ett viktigt arbete som i kombination med de andra aktiviteterna i projektet säkert har positiv effekt på förutsättningarna att implementera riktlinjerna. Rambölls samlade bedömning är dock att de delregionala arbetsgrupperna inte bidrar till bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna i den utsträckning som det var tänkt. I majoriteten av arbetsgrupperna har det inte skapats några riktlinjer för den praktiska samverkan, något som var ett tydligt mål för RIS-projektet. Trots detta ger intervjuerna med de delregionala arbetsgrupperna en tydlig bild av att det uppfattas som positivt att dessa grupper finns och att grupperna vill fortsätta att utveckla det arbete som har inletts. Rambölls bedömning är att arbetet med delregionala arbetsgrupper har skapat kontakter mellan myndigheter som tidigare inte har samverkat och att de aktörer som deltar är positiva till att nya arenor för möten och diskussioner har skapats. Ramböll uppfattar också att det finns ett stort engagemang för missbruksfrågor hos många av aktörerna och att det också finns en samstämmighet i att samverkan är av avgörande betydelse för om man ska lyckas ge ett bra stöd på individnivå. Att kontakter och nya nätverk har skapats inom projektet utgör en grund för att gemensamt kunna arbeta vidare med missbruksfrågor och på lite längre sikt är det möjligt att flera av grupperna kan utarbeta lokala riktlinjer för praktisk samverkan. Det finns dock en osäkerhet i grupperna om hur det kommer bli efter det att projektet är slut. Avslutningsvis finns det anledning att framhålla arbetsgruppernas betydelse för andra delar av projektet – i synnerhet vad gäller att skapa goda förutsättningar för kompetensstödjarnas arbete, vilket kommer att utvecklas närmare i nästa avsnitt. 5.4 Kompetensstödjarna I detta avsnitt redovisas utvärderingens analys gällande kompetensstödjarna. Inledningsvis ges en kort beskrivning av vad insamlad data ger vid handen när det gäller aktiviteter och utfall för kompetensstödjarna, följt av en redogörelse för resultaten. Därefter analyseras materialet mer ingående och projektets effektivitet gällande kompetensstödjarna granskas. Slutligen presenteras Rambölls slutsatser gällande kompetensstödjarnas påverkan på projektens långsiktiga effektmål. Avsnittet baseras till viss del på intern uppföljning från RIS, i form av en enkätundersökning till kompetensstödjarna i samband med internaten i juni 2009. Aktiviteter och utfall Rekrytering av kompetensstödjare Vid årsskiftet 2008/2009 skedde rekryteringen av kompetensstödjare. Processen varierade utifrån de olika huvudmännens organisation; för kommunerna och regionen ombads verksamhetschefer via mail att identifiera ett bestämt antal lämpliga personer och inkomma med namn på dessa. Vad gäller psykiatrin och beroendevården var förfarandet dock delvis ett annat, då en av projektledarna för RIS hade god insyn i organisationen och därför själv identifierade ett antal lämpliga personer. Detsamma gällde för Kriminalvården där ett antal representanter från de olika frivårdsdistrikten valdes ut centralt. Ambitionen var att knyta 160 kompetensstödjare till projekten, men den inledande rekryteringen resulterade i 135 personer. Därefter har ett antal kompe- 28 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR tensstödjare tillkommit under projektens genomförande. I februari 2010 uppgick antalet kompetensstödjare till 140 personer. Genomförande av internat och utbildning av kompetensstödjare Tanken med kompetensstödjarna var att de skulle fungera som ett konkret stöd på sina respektive arbetsplatser i implementeringen av riktlinjerna, lokalt och i samverkan. För att kunna utgöra det stöd som var avsett genomgick kompetensstödjarna i juni 2009 en utbildning i form av ett två dagar långt internat. Eftersom kompetensstödjarna var många till antalet genomfördes tre internat riktade till olika delregioner. Vid det första tillfället deltog 65 kompetensstödjare från Göteborg med kranskommuner och SIMBA-området, vid det andra tillfället deltog 50 kompetensstödjare från Fyrbodal och Sjuhärad och vid det tredje tillfället deltog 27 kompetensstödjare från Skaraborg. Totalt deltog alltså 142 personer. Internaten innehöll både riktad information i form av föreläsningar med personer från bland annat Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor, FoU och Handelshögskolan i Göteborg. Totalt medverkade ett tiotal föreläsare. De tre internaten skiljde sig något åt utifrån de olika gruppernas sammansättning men gemensamt för internaten var att den första dagen utgjordes av föreläsningar medan den andra dagen var mer interaktiv och ägnades åt att diskutera och utforska kompetensstödjarrollen med grupparbeten och diskussioner. Kompetensstödjarna fick också möjlighet att strukturerat nätverka med varandra genom att placeras bordsvis över organisationsgränserna. Tanken var att kompetensstödjarna skulle bilda nätverk med varandra, som skulle fungera som stöd i det fortsatta arbetet. Alla kompetensstödjare som var med på internaten ombads fylla i en enkät som administrerades av RIS. Enkäten bestod av sju frågor som besvarades på en femgradig skala från 1. Stämmer inte alls till 5. Stämmer helt. Ramböll har valt att slå samman några av alternativen enligt tabellen nedan i syfte att underlätta analysen och presentationen av resultaten. Tabell 2 Översikt av svarsalternativ Ursprungligt svarsalternativ 1. Stämmer inte alls Nytt svarsalternativ Stämmer i liten utsträckning 2. 3. Varken eller 4. Stämmer i stor utsträckning 5. Stämmer helt Den sammanlagda svarsfrekvensen uppgår till 87 procent eller 123 personer (dock har inte alla respondenter besvarat samtliga frågor). Nedan redovisas i korta drag kompetensstödjarnas uppfattning om internaten. Diagram 5 Har du nu en tydlig uppfattning om vad uppdraget som kompetensstödjare innebär? n=122 100 80 60 40 20 0 Stämmer i liten utsträckning Varken eller Stämmer i stor utsträckning Vid internatens avslut uppgav endast drygt en femtedel av kompetensstödjarna att de hade en tydlig uppfattning om vad uppdraget som kompetensstödjare innebär. Majoriteten, strax över hälften av kompetensstödjarna uppgav varken eller, medan drygt en fjärdedel ansåg att de i liten utsträckning hade fått en tydlig uppfattning om uppdraget. 29 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Diagram 6 Har du fått ökad kunskap om innebörden i de nationella riktlinjerna samt dess koppling till evidensbaserad praktik? n=122 100 80 60 40 20 0 Stämmer i liten utsträckning Varken eller Stämmer i stor utsträckning Vad gäller innehållet i de nationella riktlinjerna uppgav en tredjedel av kompetensstödjarna att internatet bidrog till ökad kunskap om innebörden och riktlinjernas koppling till evidensbaserad praktik. Kompetensstödjarna från Fyrbodal och Sjuhärad uppgav i högre grad att de fått ökade kunskaper jämfört med kompetensstödjarna från de andra regionerna. Mest negativa var kompetensstödjarna från Göteborg med kranskommuner och SIMBA-området där drygt fyrtio procent uppgav att de endast i liten utsträckning erhållit ökad kunskap. Instruktioner hade innan internaten gått ut till personalen hos huvudmännen att läsa om de nationella riktlinjerna, vilket kan vara en förklaring till att endast drygt en tredjedel uppgav att deras kunskaper ökade till följd av internaten. Diagram 7 Har du fått ökad kunskap om vad samverkan innebär? n=123 100 80 60 40 20 0 Stämmer i liten utsträckning Varken eller Stämmer i stor utsträckning Det som tycks ha mottagits mest framgångsrikt under internaten var föreläsningen om samverkan. En klar majoritet av kompetensstödjarna uppgav i enkäten att de fått ökade kunskaper om vad samverkan innebär. Diagram 8 Har du fått med dig några idéer om hur du kan arbeta vidare i ditt uppdrag lokalt, på den egna arbetsplatsen? n=119 100 80 60 40 20 0 Stämmer i liten utsträckning Varken eller Stämmer i stor utsträckning 30 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Beträffande internatens förmåga att inspirera kompetensstödjarna i arbetet, visade svaren att en stor andel av kompetensstödjarna fick med sig idéer inför det fortsatta arbetet från internaten. Mest positiva var kompetensstödjarna från Fyrbodal och Sjuhärad, följt av kompetensstödjarna från Skaraborg. Drygt en tredjedel av kompetensstödjarna från Göteborg med kranskommuner och SIMBA-området uppgav att de endast i liten utsträckning fått med sig några idéer inför det fortsatta arbetet från internatet. Diagram 9 Har du fått ökad kunskap om vilket stöd som finns i din delregion avseende delregional arbetsgrupp, lokal FOU samt FMB? n=120 100 80 60 40 20 0 Stämmer i liten utsträckning Varken eller Stämmer i stor utsträckning En av enkätfrågorna utgick mer specifikt från RIS-/GIR-projektets uppbyggnad och undersökte kunskaperna om projektorganisationen och det stöd som den var tänkt att utgöra. Drygt fyrtio procent av kompetensstödjarna uppgav att de i stor utsträckning fått ökad kunskap om det stöd som finns i delregionerna i form av delregionala arbetsgrupper, lokala FoU och Forskningsrådet för missbruks- och beroendefrågor (FMB). I enkäten ställdes också två frågor direkt kopplade till stödfunktioner och nätverk. Den ena frågan gällde huruvida kompetensstödjarna fått idéer om hur de kan använda sig av andra kompetensstödjare i samverkansarbetet. Här uppgav drygt hälften av respondenterna att de i stor utsträckning fått idéer kring detta genom internaten. Mest positiva var kompetensstödjarna från Fyrbodal och Sjuhärad. Den andra frågan gällde huruvida kompetensstödjarna fått en tydlig bild av vilket stöd som kan förväntas av de delregionala processledarna4. Det var emellertid endast en mindre andel som ansåg att detta skett, drygt 29 procent. Av kompetensstödjarna från Göteborg med kranskommuner och SIMBA-området uppgav över hälften av respondenterna att så endast hade skett i liten utsträckning. Internatens övergripande syfte var att rusta kompetensstödjarna inför deras fortsatta uppdrag. Det som bland annat ingick i kompetensstödjarnas roll under projekttiden var att; 1) sprida kunskap om riktlinjerna och deras utveckling, 2) sprida kunskap om andra aktörer, 3) förmedla kontakter till andra aktörer, och 4) lyfta frågor till respektive förvaltningsledning. Nedan analyseras huruvida dessa resultat uppnåddes. Analysen baseras bland annat på den enkätundersökning som genomfördes i mars 2010, vilken besvarades av 82 kompetensstödjare (alla personer besvarade dock inte samtliga frågor). 4 Sju processledarna ingår i SKL:s projekt Från kunskap till praktik. Processledarna har i RIS använts som stöd till processledarnas nätverk. 31 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Resultat - kunskapsspridning Av 76 kompetensstödjare uppgav drygt 13 procent att de i stor utsträckning har bidragit till kunskapsspridning om riktlinjerna och deras utveckling. Den stora majoriteten upplever att de i viss utsträckning bidragit och endast en mindre del uppger att de inte alls bidragit. Kompetensstödjarna inom kommuner uppgav i större utsträckning än kompetensstödjare inom region och kriminalvård att de i stor utsträckning bidragit till kunskapsspridningen. Diagram 10 Upplever du att du, i din roll som kompetensstödjare, har bidragit till att sprida kunskap om riktlinjerna och deras utveckling? n=76 12% 13% I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 75% Ramböll betonar att en viktig del i samverkan är att inblandade aktörer har kännedom om och förståelse för varandras verksamheter. Av 68 kompetensstödjare uppgav knappt 6 procent att de i stor utsträckning bidragit till kunskapsspridning om andra aktörer. Majoriteten av respondenterna angav att detta skett i viss utsträckning, vilket illustreras i nedanstående diagram. Diagram 11 Upplever du att du, i din roll som kompetensstödjare, har bidragit till att sprida kunskap om andra aktörer? n=68 7% 6% I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 87% Resultat – förmedling av kontakter Kompetensstödjarnas uppdrag var att fungera som ett konkret stöd på sina respektive arbetsplatser. Om problem kopplade till samverkan uppstod vid implementeringen var en tanke att kompetensstödjarna via sina nätverk skulle kunna bistå med kontakter. En viktig del i kompetensstödjarnas arbete är därmed huruvida kontakter till andra aktörer har förmedlats. Här visar enkätresultaten att så har skett i viss utsträckning, men det är bara 13 procent som uppger att 32 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR de i stor utsträckning har bidragit till att förmedla kontakter mellan olika aktörer. Kompetensstödjarna inom kommuner skiljer ut sig i det avseendet att de i betydligt högre utsträckning (20,5 procent) uppgav att de i stor utsträckning har förmedlat kontakter mellan olika aktörer. Diagram 12 Upplever du att du, i din roll som kompetensstödjare, har bidragit till att förmedla kontakter mellan olika aktörer? n = 69 10% 13% I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 77% Resultat – frågor till förvaltningsledning Vid tillfällen när det krävs större beslut eller mandat, och förmedling av kontakter inte bedöms som tillräckligt, kan ett sätt vara att lyfta en fråga/ärende till ledningen. Det är dock endast 7 procent av kompetensstödjarna som uppgav att de i stor utsträckning har bidragit till att så har skett medan en majoritet av kompetensstödjarna i viss utsträckning har bidragit till att frågor/ärenden lyfts till högre instans. Diagram 13 Upplever du att du, i din roll som kompetensstödjare, har bidragit till att frågor/ärenden lyfts till respektive förvaltningsledning? n = 69 7% 30% I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 62% Sammanfattningsvis är det en majoritet av kompetensstödjarna som upplever att de i viss utsträckning har bidragit till implementeringen så som det var tänkt; att sprida kunskap om riktlinjerna och deras utveckling, sprida kunskap om andra aktörer, förmedla kontakter till andra aktörer och vid behov lyfta frågor till högre instans. Det är endast en mindre del av kompetensstödjarna som uppger att de i stor utsträckning har bidragit till att detta har skett, varav kompetensstödjare inom kommunerna är överrepresenterade. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 33 Kompetensstödjarnas effektivitet Hur effektivt arbetet med kompetensstödjarna har varit kan bedömas på flera olika sätt, men de aspekter Ramböll bedömer som mest intressanta att belysa är hur kompetensstödjarna rekryterades och hur internaten genomfördes, samt tydligheten i kompetensstödjarnas uppdrag. Rekrytering av kompetensstödjare och genomförande av internaten Rekryteringen av kompetensstödjare gick till en början långsamt, och det förefaller ha varit svårt att rekrytera så många personer som var avsett. Trots att personer tillkommit under projekttiden blev det totala antalet kompetensstödjare något lägre än vad som var planerat från början. Vad gäller genomförandet av de tre internaten upplevdes de av projektledarna som väl fungerande. Det var ett omfattande och intensivt arbete, då internaten genomfördes löpande direkt efter varandra. Projektledarnas uppfattning är dock att internaten som helhet var lyckade med givande föreläsningar och bra arbete från kompetensstödjarnas sida. Projektledarna uppfattade också att internaten var bra tillfällen för kontaktytor och nätverksbyggande, och att de utgjorde en bra grund för att utveckla vidare former för samverkan. Den enkät som kompetensstödjarna ombads fylla i efter internaten ger vid handen att kompetensstödjarna från Göteborg och SIMBAområdet generellt var mer negativa till vad internatet gav i form av nya kunskaper och idéer. En tanke från utvärderarnas sida är att detta kan ha samband med att dessa kompetensstödjare deltog vid det första internattillfället och att justeringar/förbättringar i genomförandet av internaten gjordes till det andra och tredje tillfället. Endast en liten andel av kompetensstödjarna uppgav att internaten bidrog med ökad kunskap om riktlinjernas innehåll. Detta behöver dock inte nödvändigtvis betraktas som ett misslyckande, utan kan bero på att kompetensstödjarna redan innan internaten hade kunskaper om riktlinjerna och att det därför inte var ny information som presenterades för dem. Denna uppfattning delas av personer ur projektledningen som menar att kännedomen om riktlinjerna sedan tidigare var relativt god hos kompetensstödjarna. Vad gäller uppdraget som kompetensstödjare hade det dock varit önskvärt att flera personer kände en tydlighet i vad som ingår i uppdraget. Detta påtalas också av projektledningen som internatens kritiska punkt, att det var svårt att under så kort tid förankra både projekten som helhet och kompetensstödjarrollen. Flera av projektledarna lyfter att det nog krävdes lite längre tid för att informationen skulle sjunka in. Samtidigt ska framhållas att RIS/GIR inom ramen för projekten inte har haft möjlighet eller mandat att reglera eller detaljstyra kompetensstödjarnas arbete, eftersom detta måste utformas av kompetensstödjarnas respektive chefer. RIS och GIRs mandat är begränsat till att ge information om projekten och syftet med kompetensstödjarrollen, samt bistå med stöd i form av nätverk mellan kompetensstödjarna. Denna problematik utvecklas i nästa avsnitt. Sammanfattningsvis kan om internaten sägas att det största bidraget tycks vara att de fungerande inspirationsskapande och som ett startskott för det fortsatta samverkansarbetet, lokalt och regionalt. Kompetensstödjarnas uppdrag Kompetensstödjarnas uppdrag innebär att fungera som ett stöd i implementeringen av de nationella riktlinjerna. Viktiga komponenter i det arbetet är att sprida kunskaper om riktlinjerna och om andra aktörer, att förmedla kontakter till andra aktörer och att vid behov lyfta frågor till högre instans. Som ovan redovisats har detta skett endast i viss utsträckning. En viktig förutsättning för att kompetensstödjarna ska kunna sprida kunskap om riktlinjerna och deras utveckling är att kompetensstödjarna själva har god kännedom om riktlinjerna. I föregående kapitel redovisades att en tredjedel av kompetensstödjarna uppgav efter internaten att de i stor utsträckning fått ökad kunskap om innebörden i de nationella riktlinjerna, men eftersom frågan var ställd i bemärkelsen ”ökad kunskap” kan den relativt lilla andel som instämde eventuellt förklaras med att kompetensstödjarna redan innan konferensen hade goda kunskaper om riktlinjerna. I den enkätundersökning som Ramböll genomförde i maj 2009, det vill säga endast ett par veckor efter internaten, ställdes frågor om hur väl insatta kompetensstödjarna var i riktlinjernas olika kapitel. 34 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Diagram 14 I vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna? (2009) n=72 3% 7% I stor utsträckning 39% I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet 52% Resultatet visar att knappt fyrtio procent av kompetensstödjarna då angav att de i stor utsträckning var insatta i riktlinjernas olika kapitel. Kompetensstödjarna inom kommunen angav i större utsträckning än kompetensstödjarna inom regionen och kriminalvården att de var väl insatta i riktlinjerna. I enkätundersökningen i mars 2010 ställdes återigen frågor om kunskapen om riktlinjerna. Diagram 15 I vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna? (2010) n=78 2% 5% I stor utsträckning I viss utsträckning 50% 43% Inte alls Ej relevant för min verksamhet Resultatet visar att det har skett en ökning av andelen kompetensstödjare som uppger att de i stor utsträckning är insatta i riktlinjerna, medan andelen som är insatta i viss grad har minskat. Fortfarande uppger personal inom kommunen i högre grad än personal inom regionen och kriminalvården att de är insatta i riktlinjerna i stor utsträckning. Uppdelat på riktlinjernas olika teman framkommer att kännedomen om riktlinjerna kring missbruk och graviditet är betydligt lägre än för övriga teman. I enkäten 2010 uppgav endast 22 procent av kompetensstödjarna att de i stor utsträckning är insatta i riktlinjerna kring detta, vilket endast är en ökning med fyra procentenheter från föregående år. Hela femton procent uppger också i 2010 års enkät att de inte alls är insatta i riktlinjerna på området, vilket kan jämföras med mellan 0-6 procentenheter för övriga teman. En förklaring kan vara att riktlinjerna kring missbruk och graviditet inte berör samtliga personalgrupper, och att en lägre kännedom inom området därmed kan vara naturlig och oproblematisk. 35 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Ytterligare en viktig faktor som rimligtvis påverkar kompetensstödjarnas engagemang och drivkraft i arbetet är hur angelägna kompetensstödjarna själva är att använda riktlinjerna i sitt dagliga arbete. I enkäten 2010 framkom att intresset för riktlinjerna är relativt stort och 56 procent av samtliga kompetensstödjarna är mycket angelägna att använda riktlinjerna, följt av 27 procent som uppger att de är ganska angelägna att arbeta efter riktlinjerna. Här har inte skett några drastiska förändringar jämfört med året innan. Däremot förekommer skillnader mellan kommun, region och kriminalvård. Diagram 16 Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete? Mycket angelägen Kriminalvården n=7 Ganska angelägen Varken eller Region n=26 Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Kommun n=41 Ej relevant för min verksamhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagrammen visar att kompetensstödjarna inom kommuner är mer angelägna att använda riktlinjerna jämfört med regionens och kriminalvårdens kompetensstödjare. Som diskuterats tidigare i rapporten är dock inte all personal inom regionen och kriminalvården berörd av riktlinjerna i samma utsträckning, varför skillnaden inte behöver vara problematisk. Hur kompetensstödjarna ser på behovet av att implementera riktlinjerna ger också en signal om hur aktivt de driver på implementeringsprocessen. Här uppgav en tredjedel av kompetensstödjarna i 2010 års enkät att de anser behovet vara mycket stort, följt av drygt hälften av kompetensstödjarna som uppgav att behovet är ganska stort. Intressant att notera är att behovet av att implementera riktlinjerna har sjunkit enligt kompetensstödjarna, jämfört med föregående års enkät. 2009 uppgav 45 procent av kompetensstödjarna att behovet av implementering var mycket stort, och 44 procent menade att det var ganska stort. Utvärderarnas tolkning av detta är att implementeringsarbetet på vissa håll upplevs ha kommit så pass långt att behovet av implementering inte längre känns lika ”akut”. I februari 2010 genomfördes en uppföljningsdag för alla kompetensstödjare i länet. Träffen arrangerades i Göteborg. Samtliga kompetensstödjare bjöds in och uppslutningen var god med 125 deltagare. Under uppföljningsdagen framkom att kompetensstödjarna sedan internaten åtta månader tidigare hade bildat 14 nätverk. Aktiviteten inom de olika nätverken har dock varierat; en del nätverk har träffats ett flertal gånger medan andra bara har haft ett möte. Av de 14 nätverken var primärvården representerad i en tredjedel, övriga nätverk uppgav att de hade stött på svårigheter i arbetet med att involvera primärvården. Liknande svårigheter uppgavs gälla för personal inom psykiatrins öppenvård. Flera nätverk rapporterade dock en förbättring av samverkan med kriminalvården under projekttiden. Slutsatser gällande kompetensstödjarna Genom att kompetensstödjarna arbetar för att sprida kunskaper om riktlinjerna och om andra aktörer, förmedla kontakter till andra aktörer och vid behov lyfta frågor till högre instans är tanken att implementeringsarbetet ska drivas framåt. Kompetensstödjarna har en särskilt viktig roll i implementeringen då de förväntas bidra såväl till att öka personalens förståelse för riktlinjerna, UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 36 som till att förbättra förutsättningarna för att implementera riktlinjerna och till att öka personalens vilja att använda riktlinjerna. Rambölls bedömning är att arbetet med kompetensstödjarna inte fullt ut har haft den önskade effekten. Trots att rekryteringen av kompetensstödjarna genomfördes i princip enligt planerna, och de tre internat som var planerade arrangerades, så visade den interna enkäten till kompetensstödjarna att internaten inte fullt ut lyckades tydliggöra kompetensstödjarnas roller. Som beskrivits tidigare har RIS/GIR dock saknat möjligheter och mandat att i detalj utforma kompetensstödjarnas uppdrag, vilket har försvårat processen. Tankar har uppkommit huruvida projekten borde ha haft en tydligare dialog med cheferna kring kompetensstödjarnas uppdrag och mandat, och en lärdom inför framtida projekt är att det kommunala självstyret medför begränsningar för styrningen inom ramen för länsövergripande projekt. Även projektets styrgrupp har här en viktig roll och eventuellt hade mer kunna göras för att stötta projektledningen i arbetet med att etablera kompetensstödjarna. Oklarheter i kompetensstödjarnas uppdrag kan förklara de resultat som framkom i enkäten till kompetensstödjarna. Endast en liten andel av kompetensstödjarna ansåg sig i hög grad ha bidragit till att sprida kunskap om riktlinjerna och andra aktörer, förmedla kontakter till andra aktörer och lyfta frågor till respektive förvaltningsledning. Ramböll har uppfattat att kompetensstödjarna i realiteten har mycket begränsade möjligheter att lyfta frågor till högsta ledningen, då nivån på tjänsten inte ger några sådana möjligheter. Detta är därför en målsättning som inte är rimlig att lägga på kompetensstödjarna i deras nuvarande roll. Ramböll menar dock att det är anmärkningsvärt att endast 13 procent av kompetensstödjarna uppgav att de i stor utsträckning har bidragit till kunskapsspridning om riktlinjerna, trots att 50 procent av kompetensstödjarna sa sig i stor utsträckning vara insatta i riktlinjerna. En tolkning av resultaten är att kompetensstödjarna, utöver att uppdraget i alla fall inledningsvis var oklart, har haft begränsat med tid till uppdraget eftersom det tilldelats dem utöver ordinarie tjänster. Det är inte orimligt att anta att det har begränsat hur omfattande arbete som har kunnat göras. Drygt tio procent av kompetensstödjarna har också angett att de anser att behovet av att implementera riktlinjerna inte är så stort, vilket troligtvis också påverkat dessa kompetensstödjares ansträngningar och engagemang för riktlinjerna. Rambölls bedömning är att kompetensstödjarnas effektivitet även påverkats av de delregionala arbetsgruppernas funktion. En mer eller minde uttalad tanke bakom RIS och GIR var att arbetsgrupperna skulle hjälpa till att legitimera kompetensstödjarna i deras roll. Men eftersom arbetsgrupperna inte fungerat som det var tänkt i alla delar av regionen, har heller inte kompetensstödjarna fått det stöd de behövt. Detta kan dock till en del ha kompenserats av det angränsande projektet Kunskap till praktik vars processledare haft en viktig roll i stödet till kompetensstödjarna. Det är dock svårt att uttala sig generellt om hur stor betydelse dessa olika faktorer haft. Rambölls sammanfattande bedömning är därmed att kompetensstödjarna i viss utsträckning har bidragit till de önskade effekterna; en ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna och en ökad vilja att använda riktlinjerna. Utvärderingen visar också att med bättre förutsättningar hade kompetensstödjarna troligtvis kunnat uppvisa en betydligt större effekt på implementeringen av riktlinjerna. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 6. 37 UTVÄRDERINGENS SLUTSATSER I detta kapitel görs en konkluderande analys och bedömning av projekten RIS och GIR. Rambölls slutsatser görs utifrån tre övergripande utvärderingskriterier: Projektens måluppfyllelse. Målsättningarnas relevans. Effekternas hållbarhet. För vart och ett av dessa tre utvärderingskriterier ges avslutningsvis ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet. Eftersom projekten nu är avslutade ska rekommendationerna främst ses som rekommendationer för andra implementeringsprojekt med liknande syfte och inriktning. När det gäller kriteriet hållbarhet finns det dock ett antal rekommendationer som de olika aktörerna i RIS och GIR bör ta i beaktande för att uppnådda resultat inte ska gå förlorade. 6.1 Projektens måluppfyllelse Projekten RIS och GIR syftar till att åstadkomma långsiktiga effekter för stora personalgrupper. Som tidigare redovisats är ambitionen att all personal inom kriminalvården (frivård), sjukvården (psykiatri, beroendevård och primärvård) och socialtjänsten (IFO) som möter eller vårdar personer som löper risk för och/eller har ett etablerat missbruk/beroende ska erhålla: Ökad förståelse för riktlinjerna Bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna Ökad vilja att använda riktlinjerna I tidigare avsnitt har det analyseras i vilken mån respektive aktivitet bedöms ha haft önskad effekt. I detta avsnitt sammanställs dessa analyser och det görs en samlad bedömning av i vilken grad önskade effekter är uppnådda och i vilken grad respektive aktivitet bidragit. Slutligen presenteras Rambölls slutsatser gällande projektens effektivitet. Dels analyseras huruvida eventuella brister kan härröras till projektens utformning eller genomförande, dels analyseras i vilken mån påverkansfaktorer har påverkat måluppfyllelsen. Personalens förståelse för riktlinjerna RIS och GIR har genom en rad aktiviteter arbetat för att personalen hos de tre huvudmännen ska få ökad förståelse för riktlinjerna; konferenser har anordnats, kompetensstödjare har utsetts för att arbeta med kunskapsspridning om riktlinjerna och en hemsida har skapats. Rambölls bedömning är att kunskapskonferenserna har varit det viktigaste bidraget för att öka personalens förståelse för riktlinjerna. I föregående kapitel framkom att kommunernas personal generellt sett bedöms vara betydligt mer insatta i riktlinjerna än regionens personal. En majoritet av kommunernas personal uppges vara insatta i riktlinjerna i stor utsträckning och har således god förståelse för riktlinjerna. Detsamma kan dock inte sägas om regionens personal där endast drygt en fjärdel av personalen bedömdes vara insatta i riktlinjerna i stor utsträckning. En förklaring till skillnaden kan vara att regionen har haft sämre representation på konferenserna jämfört med kommunerna och att de därför inte bedöms ha lika god kunskap om riktlinjernas innehåll. Vad gäller kompetensstödjarna bedömer Ramböll att de endast i viss utsträckning har bidragit till en ökad förståelse för riktlinjerna bland personalen. Bedömningen görs utifrån att endast 13 procent av kompetensstödjarna uppger sig ha bidragit till kunskapsspridning om riktlinjerna. Även hemsidans bidrag till en ökad förståelse för riktlinjerna bedöms av Ramböll vara begränsat. Sammanfattningsvis menar Ramböll att kunskapskonferenserna haft störst betydelse för att öka personalens förståelse för riktlinjerna. Personalens förutsättningar att implementera riktlinjerna RIS och GIR har genom en rad aktiviteter arbetat för att personalen hos de tre huvudmännen ska få bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna; delregionala arbetsgrupper har utsetts, konferenser har anordnats och kompetensstödjare har utsetts. 38 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Rambölls bedömning är att kunskapskonferenserna har haft störst betydelse för att skapa bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna, i alla fall på kort sikt. Utvärderingen har visat goda resultat för kommunens personal beträffande förståelsen för andra aktörer och erkännandet av den egna organisationens ansvar för målgruppen. Resultaten är dock sämre för regionens personal, vilka dock inte deltog på konferenserna i samma utsträckning som kommunernas personal. Vad gäller de delregionala arbetsgrupperna så bedömer Ramböll att de generellt, utifrån att arbetet har kommit olika långt i olika delregioner, hittills i begränsad utsträckning har bidragit till bättre förutsättningar för personalen hos de tre huvudmännen att implementera riktlinjerna. Utifrån att startsträckan för flera av grupperna var lång har de inte kommit så långt i arbetet som från början var planerat, exempelvis har inga riktlinjer för den praktiska samverkan skapats vilket var ett uttalat mål för projekten. Inom ramen för GIR har dock arbetsgruppen i Göteborg skapat rutiner för avvikelsehantering vilket ses som ett viktigt steg på väg mot konkreta riktlinjer. En annan viktig poäng med de delregionala arbetsgrupperna var att ge personalen mandat att arbeta med frågan, vilket av Ramböll bedöms som en viktig del i att skapa förutsättningar för implementering av riktlinjerna. Ramböll har uppfattat att mandatfrågan inte är något som diskuterats i de delregionala arbetsgrupperna i någon större utsträckning. I chefsenkäten ställdes en fråga till cheferna huruvida skillnader i aktörernas mandat och uppdrag påverkar implementeringen negativt. Diagram 17 I vilken grad håller du med om att följande utgör hinder för implementering i din verksamhet idag: Skillnader i aktörernas uppdrag och mandat påverkar implementeringen negativt Kommun n=68 Instämmer helt Region n=72 Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Kriminalvård n=9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Resultaten visar att uppdrags-/mandatfrågan till viss del upplevs vara ett bekymmer, och att detta är ett område som de delregionala arbetsgrupperna eventuellt borde ha ägnat mer tid åt. När kompetensstödjarna ombads svara på samma fråga framkom även där, i något större utsträckning än bland cheferna, att skillnader i aktörernas uppdrag och mandat påverkar implementeringen negativt. Ramböll vill särskilt lyfta att mandatfrågan är central för kompetensstödjarna och deras möjligheter att kunna genomföra sina uppdrag. Detsamma gäller också inom de delregionala arbetsgrupperna, där det måste finnas en tydlighet i uppdraget som kommer centralt från de olika huvudmännen, så att det inte råder någon tvekan om vilken roll de olika organisationerna har i samverkansarbetet. Det är också viktigt att representanterna i arbetsgrupperna har mandat från sina respektive organisationer. Ramböll vill även framhålla att samtliga arbetsgrupper upplevs som viktiga för den fortsatta samverkan, varför Ramböll menar att de på sikt (förutsatt att de består) kan spela en stor roll för den fortsatta implementeringen av riktlinjerna. I chefsenkäten ställdes även frågan huruvida avsaknaden av kommunikationsvägar är ett hinder för implementering. 39 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Diagram 18 I vilken grad håller du med om att följande utgör hinder för implementering i din verksamhet idag: Kommunikationsvägar mellan olika aktörer är inte upprättade Kommun n=67 Instämmer helt Region n=72 Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Kriminalvård n=9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ovanstående diagram visar att detta upplevs vara ett betydande problem. Även om cirka två av tio chefer inte alls håller med är det en majoritet som helt eller till viss del upplever bristen på tydliga kontaktvägar som ett problem. Även kompetensstödjarna ombads svara på frågan i de enkätundersökningar som genomfördes, och där framkom att avsaknaden av kommunikationsvägar uppgavs vara ett betydligt mindre hinder i enkäten 2010 jämfört med föregående år vilket kan vara ett tecken på att RIS/GIR har inverkat positivt på kommunikationen mellan huvudmännen. Ramböll menar att just de delregionala arbetsgrupperna, förutsatt att de fungerar väl, kan utgöra viktiga grundläggande kommunikationsvägar i det fortsatta arbetet, och att de på sikt skulle kunna bidra till att avsaknad av kommunikationsvägar inte överhuvudtaget utgör ett problem. Något som uppges ha än större betydelse är dock att inblandade aktörer har olika mycket tid och resurser att investera i det gemensamma arbetet, vilket har kommit till uttryck bland annat genom en ojämn fördelning av representation vid konferenserna. Att skillnaden mellan aktörernas tid och resurser är ett stort problem illustreras tydligt i nedanstående diagram. Diagram 19 I vilken grad håller du med om att följande utgör hinder för implementering i din verksamhet idag: Inblandade aktörer har olika mycket tid och resurser att investera i det gemensamma arbetet Kommun n=68 Instämmer helt Region n=72 Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Kriminalvård n=9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ytterligare ett hinder som lyfts fram är att de inblandade aktörerna har olika förväntningar på vad det gemensamma arbetet ska resultera i. 40 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Diagram 20 I vilken grad håller du med om att följande utgör hinder för implementering i din verksamhet idag: Förväntningar på vad det gemensamma arbetet ska resultera i skiljer sig åt mellan inblandade aktörer Kommun n=68 Instämmer helt Region n=72 Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Kriminalvård n=9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Här uppger en relativt stor andel av cheferna, framför allt inom kommunerna, att det utgör ett hinder för implementeringen. Sammantaget kan sägas att utgångspunkten för fortsatt implementering av riktlinjerna ser betydligt bättre ut i kommunerna än för regionen och kriminalvården, och det tycks som om förstärkta insatser behövs för att ytterligare engagera regionen och kriminalvården i implementeringsarbetet. Alla de hinder som redovisats ovan är sådant som de delregionala arbetsgrupperna till är tänkta att motverka. Att flera av hindrena fortfarande upplevs som betydande hinder visar att arbetsgrupperna inte haft den effekt som projekten haft som målsättning. Detta är särskilt tydligt när det gäller möjligheten för personalen att hitta tid och resurser för implementeringsarbetet. Detta är enligt Ramböll en fråga om prioriteringar där vi menar att de delregionala arbetsgrupperna har en nyckelroll. Uppenbarligen finns det fortfarande mycket att göra för att ge personalen möjlighet att prioritera dessa frågor högre. Beträffande kompetensstödjarna så bedömer Ramböll att de hittills endast i begränsad utsträckning har bidragit till bättre förutsättningar för implementering av riktlinjerna. Detta grundas på att endast ett fåtal säger sig i stor utsträckning ha arbetat med det som var avsett: sprida kunskaper om andra aktörer, förmedla kontakter till andra aktörer och vid behov lyfta frågor till högre instans. Som ovan nämnts så är en förutsättning för att kompetensstödjarna ska kunna utföra sina uppdrag att de har mandat för arbetet, något som bör säkerställas inför framtiden. Ytterligare en grundförutsättning är att kompetensstödjarna upplever en tydlighet i uppdraget, vilket inte var fallet i projektens inledande skede. När det gäller kompetensstödjarna vill Ramböll dock poängtera att bilden troligtvis blir annorlunda med ett längre tidsperspektiv. Flera företrädare för RIS och GIR hävdar att kompetensstödjarna är den viktigaste faktorn för att skapa bättre förutsättningar för implementering. Ramböll delar denna bedömning förutsatt att kompetensstödjarna ges tydligare uppdrag och mandat, ökat stöd från delregionala arbetsgrupper m.m. Vi bedömer dock att kompetensstödjarna hittills inte alls nått upp till sin fulla potential. Personalens vilja att använda riktlinjerna Slutligen har RIS och GIR genom olika aktiviteter även arbetat för att personalen hos de tre huvudmännen ska få ökad vilja att använda riktlinjerna; konferenser har anordnats för att skapa ett engagemang för målgruppen och kompetensstödjare har utsetts för att driva på arbetet. I enlighet med tidigare resonemang menar Ramböll även här att konferenserna har varit det största bidraget för att entusiasmera personalen att använda riktlinjerna. Kommunernas personal, som i stor utsträckning deltog på konferenserna, bedöms ha ett stort engagemang för målgruppen. Engagemanget för målgruppen bedöms vara lägre bland regionens personal, vilka heller inte närvarade vid konferenserna i samma utsträckning. Ett annat mått på viljan att använda 41 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR riktlinjerna är graden av upplevd angelägenhet. Som redovisats tidigare i rapporten bedöms personalen inom kommunerna vara mer angelägna att använda riktlinjerna jämfört med personal inom regionen. Diagram 21 Hur angelägna bedömer du att personalen i din egen organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägen Kommun Ganska angelägen Varken eller Region Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Kriminalvård Ej relevant för verksamheten 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utifrån vad som ovan redovisats är Rambölls samlade bedömning att kunskapskonferenserna är den aktivitet som hittills har haft störst betydelse för implementeringen av riktlinjerna. I ett längre perspektiv är det mycket möjligt att även kompetensstödjarna kan komma att spela en viktig roll, förutsatt att deras uppdrag är tydligt och att de med hjälp av arbetsgrupperna får mandat och utrymme att arbeta med frågorna. Genomgående i hela utvärderingen har varit kommunernas överrepresentation vad gäller deltagande vid konferenser, uppskattade kunskaper, engagemang etc. Det har framkommit att det har varit svårare att engagera regionens personal, exempelvis för deltagande på konferenser och vid medverkan i kompetensstödjarnätverk. Som tidigare redovisats ställdes i chefsenkäten olika frågor om hinder för implementeringen. Resultatet visar att en faktor som uppges ha betydelse är att motivationen för arbetet skiljer sig åt mellan olika aktörer. Knappt en tredjedel av cheferna inom kommuner och en fjärdedel av cheferna inom regionen respektive drygt en tiondel av kriminalvårdens chefer instämde helt i påståendet. Diagram 22 I vilken grad håller du med om att följande utgör hinder för implementering i din verksamhet idag: Motivationen för arbetet skiljer sig åt mellan inblandade aktörer Kommun n=68 Instämmer helt Region n=72 Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Kriminalvård n=9 0% 20% 40% 60% 80% 100% 42 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Sammanfattningsvis bedöms personalen ha en betydande vilja att arbeta i enlighet med riktlinjerna. Insatserna från RIS och GIR bedöms ha påverkat personalen i positiv riktning och särskild betydelse tillskrivs kunskapskonferenserna. Att en så stor del av personalen fortfarande endast bedöms som ganska angelägen att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet visar att det återstår en del arbete. Ramböll vill dock understryka att ökad förståelse och bättre förutsättningar bör vara prioriterat. Så länge stora delar av personalen fortfarande har bristande kunskaper om riktlinjerna och det i flera avseenden saknas förutsättningar för implementering, är motivationshöjande insatser enligt vår mening inte särskilt effektiva. Analys av måluppfyllelse I detta avsnitt görs en samlad bedömning av hur effektiva projekten RIS och GIR egentligen varit. Dels analyseras huruvida eventuella brister kan härröras till projektens utformning eller genomförande, dels analyseras i vilken mån påverkansfaktorer har påverkat måluppfyllelsen. En enkel figur kan illustrera hur analysen är uppbyggd. Figur 4 Schematisk modell för analys av måluppfyllelse (c) X (a) Y (b) I figuren illustreras hur en aktivitet (X) genom en process (svart pil) är tänkt att leda till en effekt (Y). I figuren illustreras även hur en yttre faktor (grå pil) påverkar effekten. För att på ett bra sätt kunna analysera ett projekts måluppfyllelse bör följande tre frågor ställas: a) Hur har genomförandet fungerat? b) Håller insatsens programteori? c) Hur påverkar olika påverkansfaktorer effekten? På motsvarande sätt analyseras i nedanstående avsnitt om det finns brister i RIS och GIRs genomförande av aktiviteter samt om programteorin håller, dvs. om det verkligen är rimligt att tro att de planerade aktiviteterna ska kunna leda till de önskade effekterna. Därefter analyseras de påverkansfaktorer som Ramböll uppfattat som viktigast att beakta för att förstå och förklara projektets slutliga effekter för målgruppen. Analys av genomförande och programteori Inom utvärdering talas ofta om teorifel respektive genomförandefel. Teorifel innebär att insatsen inte leder fram till det som från början var tänkt på grund av att insatsen bygger på felaktiga antaganden om orsakssambanden mellan aktiviteter och effekter, detta uttrycks ibland även som att den logiska kopplingen mellan aktiviteter och effekter är svag. Genomförandefel betyder att det inte är logiken eller teorin som brister, utan att problemet ligger i att insatsen inte har genomförts på det sätt som krävs och som var planerat från början. Vad gäller RIS/GIR bedömer Ramböll att projektledningen har utfört ett omfattande arbete med att genomföra de aktiviteter som projekten har åtagit sig. Aktiviteterna har också i hög grad följt den ursprungliga planeringen. Trots detta bedöms inte de önskade effekterna ha uppnåtts fullt ut. Ramböll menar att detta i huvudsak kan förklaras som ett teorifel, det vill säga att de antaganden som gjordes i projektens inledande skede om vad som krävdes för att önskade effekterna skulle uppnås visade sig bristfälliga. Rambölls bedömning är att det krävs ytterligare insatser och mer tid för att uppnå de uppsatta effektmålen. Vår bedömning är att det åtminstone är för tidigt att fullt ut bedöma effekterna av kompetensstödjarna och de delregionala arbetsgrupperna. Till skillnad från kunskapskonferensernaär de fortfarande verksamma och på lång sikt kan det mycket väl visa sig att kompetensstödjarna i kombination med arbetsgrupperna är de mest effektiva delarna av projekten. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 43 Analys av påverkansfaktorer Vår slutsats när det gäller påverkansfaktorer är att RIS och GIR i hög grad har påverkats av olika angränsande projekt och processer – kunskap till praktik, riskbruksprojektet och vårdvalet är de viktigaste faktorerna. Projektet Kunskap till praktik är den tveklöst viktigaste faktorn att ta i beaktande vid utvärderingen av RIS och GIR. Rambölls bedömning är att Kunskap till praktik har påverkat både positivt och negativt. Inledningsvis skapades en betydande oreda, och koordinering av projekten tog tid och uppmärksamhet. Framför allt förefaller styrgruppen för RIS ha blivit störda av detta nya, delvis överlappande projekt. Processledarna som var en viktig del i det nya projektet kom in och ledde kompetensstödjarnätverken på ett betydande sätt. Sedan de kom in upptrappades påverkan i alla delar. Inledningsvis hade RIS ett ”tunnare” upplägg, men genom Kunskap till praktik tillkom nya kompletterande delar; utvecklingskommuner och processledare. Formerandet av utvecklingskommuner har tvingat fram ett användande av helhetstänkande som annars inte hade funnits. Att flera av kommunerna i RIS varit utvecklingskommuner bedöms ha sporrat många viktiga aktörer och på ett övergripande sätt stimulerat arbetet med att implementera de nya riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Kunskap till praktik har även bidragit till att kompetensstödjarna får ett regelbundet stöd. Utbildningsmaterial (böcker, filmer m.m) har varit till nytta och detta har på många sätt avlastat RIS. Projektledningen uppfattar även processledarna i Kunskap till praktik som väldigt drivande och det enda negativa som framhållits är att verksamheten och kompetensstödjarna kan riskera att bli allt för beroende av processledarna. Rambölls bedömning av Riskbruksprojektet är att detta liksom Kunskap till praktik fyller en viktig kompletterande funktion till RIS och GIR. Om Riskbruksprojektet försvinner bör någon annan funktion ta över detta arbete. Att löpande ha kontakt med och påverka primärvårdens alla aktörer är viktigt för de mer långsiktiga effekterna. Och då effekterna hittills bedöms vara förhållandevis blygsamma inom regionens personal är det viktigt att inte dessa insatser försvagas ytterligare. Det har varit svårt för Ramböll att värdera den samlade effekten av Riskbruksprojektet. Å ena sidan går det att hävda RIS och GIR avlastats. Å andra sidan finns det tecken som tyder på att projektledningen för RIS och GIR har haft en allt för hög tilltro till Riskbruksprojektets effekt och därmed avhänt sig ansvaret för implementering bland sjukvårdens personal. Detta skulle kunna vara en förklaring till de förhållandevis svaga resultaten bland personalen inom primärvården. En annan tänkbar förklaring är att personal inom hälso- och sjukvården inte uppfattat skillnaden mellan RIS och Riskbruk och att de efter deltagande i Riskbruksutbildningar inte varit intresserade av ytterligare utbildningsinsatser, även om dessa haft ett betydligt bredare innehåll. När det slutligen gäller effekterna av vårdvalet är det Rambölls bedömning att detta påverkat i begränsad omfattning. Reformen har i första hand påverkat genom att stora delar av personalen inom primärvården varit upptagna med omorganisationer mm. och därmed fått svårt att hitta tid för att delta i konferenser och möten med andra aktörer. Den samlade effekten av detta bedöms dock ha begränsats av att vårdvalet kom in i bilden förhållandevis sent i implementeringsprocessen. Rekommendationer gällande måluppfyllelse Rambölls samlade bedömning är att projektens målsättningar till stora delar är uppnådda vad gäller aktiviteter och utfall. Detta gäller såväl kunskapskonferenserna och hemsidan som delregionala arbetsgrupper och kompetensstödjare. När det däremot kommer till de uppställda resultatmålen visar det sig finnas en del brister, främst när det gäller hemsidan, de delregionala arbetsgrupperna och kompetensstödjarna. De brister som tidigare påpekats ska inte upprepas här, men vi vill göra tydligt att detta bedöms har fått konsekvenser för måluppfyllelsen i samtliga delar. För att åstadkomma ökad effekt är Rambölls rekommendation att i första hand utveckla den del som ger legitimitet och mandat åt det fortsatta arbetet med riktlinjernas implementering – de UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 44 delregionala arbetsgrupperna. Härigenom skapas på längre sikt bättre förutsättningar för arbetet, inte minst genom att indirekt stödja kompetensstödjarnas arbete. För att önskade effekter ska uppnås är det även viktigt att förstå de så kallade teorifel vi tidigare identifierat. Detta betyder att Ramböll bedömer att de önskade effekterna inte har möjlighet att uppnås med hjälp av de genomförda aktiviteterna och insatserna - även om de genomförs som planerat. Det kommer alltså att krävas ytterligare insatser för att åstadkomma effekt bland de stora personalgrupper som det här rör sig om. Rambölls rekommendation är vidare att det fortsatta arbetet bör prioritera att öka kunskapen och förbättra förutsättningarna, framför att öka viljan att arbeta med riktlinjerna. 6.2 Målsättningarnas relevans I detta avsnitt redovisas utvärderingens resultat gällande kriteriet relevans. Relevans handlar i det här sammanhanget om att bedöma målsättningarnas relevans, dvs. om projektet haft rätt inriktning sett till verksamhetens behov. Inledningsvis ges en kort beskrivning av Rambölls övergripande inryck utifrån dokumentstudier, enkäter och intervjuer. Härefter analyseras materialet mer ingående och slutligen presenteras våra slutsatser. Iakttagelser Av de intervjuer Ramböll genomfört med chefer i de delregionala arbetsgrupperna framkommer det att syftet med projektet och också det arbetssätt som tillämpats i projektet uppfattas som angelägna. Det finns också ett stort stöd för riktlinjerna och dess innehåll. Trots en medvetenhet om att utmaningarna med att implementera riktlinjerna är stora uppfattar Ramböll att det finns ett stort engagemang för att samverka i detta uppdrag. I utvärderingens inledande skede medverkade Ramböll till att omformulera målsättningarna för RIS och GIR. Från att målen tidigare var uttryckta som att riktlinjerna ska vara ”kända och använda” blev de utryckta som att berörd personal ska få ”ökad förståelse för riktlinjerna”, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna” och ”ökad vilja att använda riktlinjerna”. Detta uppfattades bidra till en ökad tydlighet och dessa målsättningar bedöms av Ramböll vara fortsatt relevanta. Ingen som Ramböll har pratat med har ifrågasatt värdet av att implementera riktlinjerna. Det verkar vara en generell uppfattning att det finns mycket som kan bli bättre inom detta område och att riktlinjerna kan bidra till utveckling. Analys och slutsatser Sett till de brister som tidigare redovisats gällande personalens förståelse, förutsättningar och vilja att implementera riktlinjerna bedömer Ramböll fortsatta ansträngningar för implementering som högst relevanta. Denna slutsats är särskilt tydlig för regionens men också kriminalvårdens personal. Det som därför kan finnas anledning att fundera över är om målsättningarna verkligen bör vara desamma för alla personalgrupper inom de olika verksamheterna. Möjligen finns det anledning att omformulera målen så att de i högre grad ”skräddarsys” efter de specifika behov som kan identifieras inom kriminalvården, sjukvården respektive socialtjänsten. Slutsatsen är att en tidig anpassning av målsättningarna troligtvis hade ökat projektens relevans ytterligare. Detta är viktigt att beakta inför det fortsatta arbetet. Rekommendationer gällande relevans När det gäller relevans bedömer Ramböll att fortsatta implementeringsprojekt är högst relevanta då stora delar av personalgrupperna inte fullt ut lever upp till de uppsatta målen. Det finns idag fortfarande luckor, främst inom regionens och kriminalvårdens personal, när det gäller förståelsen för riktlinjerna, förutsättningarna att implementera riktlinjerna samt viljan att använda riktlinjerna. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 45 Vår rekommendation är som tidigare nämnts att i första hand rikta in fortsatta projekt på kunskapsspridning då förståelse för riktlinjerna är en grundläggande förutsättning för att sedan även kunna och vilja implementera riktlinjerna. Här ska dock påminnas om de baskurser som drivs inom Kunskap till praktik, så ytterligare förstärkningar i dessa delar bör anpassas till att komplettera de redan befintliga kurserna. 6.3 Effekternas hållbarhet I detta avsnitt redovisas utvärderingens resultat gällande kriteriet hållbarhet. Bedömningen av hållbarhet gäller projektens långsiktiga effekter och handlar om vilken anledning det finns att tro att dessa ska vara bestående. Vi gör även en bedömning av i vilken grad projektet har arbetat för bestående effekter. Som tidigare nämnts visar vår utvärdering att projekten haft en begränsad påverkan på de långsiktiga effektmålen. När det gäller hållbarhet gäller vår analys därför snarast vilka kortsiktliga resultat som kan vidmakthållas. Av denna anledning görs den fortsatta analysen av hållbarhet inom ramen för de olika insatsområdena och aktörerna av bestående karaktär, med början i de delregionala arbetsgrupperna och därefter kompetensstödjarna. Delregionala arbetsgrupper Ramböll uppfattar att grupperna troligen kommer att leva i vidare i viss utsträckning men vi noterar en stor osäkerhet i vissa grupper. Det är också osäkert i vilken utsträckning grupperna bidrar till utveckling och hållbarhet. Chansen att grupperna lever vidare ökar dock genom att man valde att utgå från befintliga grupper. En positiv bestående effekt skulle kunna vara att kriminalvården och kriminalvårdens resurser har uppmärksammats av de andra aktörerna, vilket illustreras med nedanstående citat. Vi ser de delregionala arbetsgrupperna som arvtagare till projektet, och vi hoppas att de ska kunna ta över arbetet efter projektet. Vi har valt att bygga vidare på befintliga strukturer, och ett vanligt fenomen är att KV inte har funnits med i de befintliga grupperna, men det tycker jag att vi har lyckats bra med nu. Rambölls utvärdering visar även att det är en stor utmaning att få till arbetsgrupper som fungerar som samtalsforum och där det finns en samsyn kring målbild och utvecklingsområden. Som en följd av det är det också en stor utmaning för en sådan arbetsgrupp att lyckas formalisera samverkan i riktlinjer. För att detta ska lyckas i en så pass komplex organisation som det här är frågan om skulle det behövas en tydlighet vad gäller uppdraget. Tydliga mål eller uppdrag skulle behöva formuleras och förankras politiskt inom respektive organisation så att det inte råder någon tvekan om vilken roll de olika organisationerna har i detta arbete. Vilket ansvar de olika organisationerna har för målgruppen, på vilket sätt respektive organisation kan bidra i en samverkan kring missbruksfrågor men också vad respektive organisation kan förväntas vinna på samverkan är viktigt att tydliggöra. I olika samverkansgrupper är det också viktigt att tydliggöra vilken organisation de olika deltagarna representerar och vilket mandat de har från sina respektive organisationer. Detta är viktigt för det praktiska samverkansarbetet i arbetsgruppen men också för de olika organisationerna som deltar. För att undvika den skörhet som kan uppstå när ett arbete blir personbundet är det viktigt att representanterna har ett tydligt uppdrag från den egna organisationen. Ett uppdrag som vid behov kan övertas av någon annan. De delregionala arbetsgrupperna skulle också behöva komma överrens om rent administrativa och praktiska frågor så att samverkansmöten kan genomföras och följas upp på ett smidigt sätt. Som framgångsfaktor lyfter någon fram att man måste se personalen inom de olika organisationerna som en gemensam resurs. Dels arbetar personalen med missbruksfrågor från olika infallsvinklar, dels rör personal på sig mellan de olika organisationerna. Om organisationerna också lyckas se målgruppen som en gemensam målgrupp så skulle förutsättningarna för samverkan vara mycket goda. 46 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Ramböll uppfattar att det finns en vilja och ett engagemang för att fortsätta det arbete som har påbörjats i de delregionala arbetsgrupperna. Det finns dock många svårigheter i att få till en samverkan som resulterar i att gemensamma riktlinjer utarbetas. Det finns också en oro för hur arbetet ska fortsätta efter projektet har avslutats. Om man på central nivå i Västra Götalandsregionen, Västkom och Kriminalvården vill säkerställa att det arbete som har påbörjats ska leva vidare och utvecklas rekommenderar Ramböll att man på central nivå tydliggör vad som ska uppnås, och att man i samarbete med de delregionala arbetsgrupperna också bedömer förutsättningarna för att detta ska kunna uppnås i de olika regionerna. För detta arbete kan det vara en fördel att utgå från någon form av organisatorisk modell för samverkan, t.ex. den modell som kallas samhandlingstrappan och som Ramböll med framgång använt för att analysera flera andra samverkansprojekt, se nedanstående figur. Figur 5 Samhandlingstrappan Samhandling Man agerar som en gemensam aktör gentemot medborgarna Man agerar som en gemensam aktör gentemot andra aktörer Samverkan Man samverkar i specifika och konkreta frågor Det är tydligt vad man har att vinna på samverkan Man känner förtroende för varandra Man tycker att den andra parten bjuder till i samverkan Samsyn Det finns en gemensam målbild Det finns en samsyn kring viktiga utvecklingsområden Det finns utrymme att diskutera olika handlingsalternativ Samtal Det finns ett samtalsforum/arena Samtalen har ett intressant innehåll Någon person är drivande i samtalen Samtalen utgår från aktörernas behov av utveckling Kompetensstödjare Projekten har lagt ner stor energi på att utbilda drygt 140 kompetensstödjare. Tanken är att dessa ska bidra till implementering av riktlinjerna och säkerställa att resultaten lever vidare i respektive organisation. Ramböll menar att detta inte garanterar någon bestående hållbarhet. Effekterna av kompetensstödjarna bedöms hittills vara begränsade och hållbara effekter kräver därför ytterligare, kompletterande åtgärder. Det kan dock vara en god idé att bygga vidare på konceptet med kompetensstödjare. Ramböll uppfattar att det inte finns någon tidsgräns för kompetensstödjarnas arbete, och att det finns ett stöd för deras arbete och existens ute på arbetsplatserna. Ramböll menar dock att detta arbete måste beakta de problem som gruppen dras med i nuläget, bland annat den osäkerhet som idag finns i gruppen gällande dess mandat och roll i organisationen. Det är även uppenbart att gruppen behöver ytterligare kompetensutveckling för att verkligen kunna fungera som den interna kunskapsbärare det är tänkt. Genom projektet Kunskap till praktik och de processtödjare som här inrättats ger troligtvis kompetensstödjarna ett betydande stöd. Men för hållbara effekter behövs troligtvis även mer permanenta och hållfasta strukturer. Rekommendationer gällande hållbarhet I ett långsiktigt perspektiv är det avgörande med en stark politisk förankring. Rambölls erfarenhet är att politisk förankring spelar en avgörande roll vad gäller resultatens hållbarhet i den här typen av projekt. Detta förefaller vara en svag punkt hos båda projekten. Rambölls intryck är att detta inte varit en prioriterad fråga, varken för projektledningen eller för styrgruppen. Istället har man i första hand koncentrerat sig på att verkställa ett politiskt beslutat uppdrag som i vissa delar inte varit helt tydligt. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 47 Styrgruppen för RIS och GIR har fått i uppdrag att driva projektet, men om inte politiker på lokal nivå också är välinformerade, insatta och angelägna om att implementera riktlinjerna riskerar detta att successivt nedprioriteras och uppnådda effekter att rinna ut i sanden. Rambölls bild är att åtminstone kommunalpolitiker inte varit särskilt delaktiga på konferenserna och inte heller tydliggjort respektive organisations ansvar för implementeringen. I detta sammanhang ska dock nämnas vilka skilda förhållanden som råder mellan kommuner och landsting som styrs av lokala politiker, jämfört med kriminalvården som ytterst styrs av riksdagen. Detta försvårar naturligtvis projektledningens och styrgruppens möjlighet att verka för tydliga politiska mandat. Likväl bedömer vi detta vara en strategiskt viktig uppgift. Ramböll bedömer det som angeläget att uppnådda resultat inte går förlorade och för att undvika detta är en prioriterad åtgärd att på politisk nivå förankra behovet av att implementera riktlinjerna. Även ur ett hållbarhetsperspektiv finns det anledning att särskilt arbeta vidare med de delregionala arbetsgrupperna och deras stöd till kompetensstödjarna. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR BILAGA 1 METODBESKRIVNING 1 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 2 Inledning Syftet med denna bilaga är dels att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i utvärderingen, dels att ge en bild av hur analysen är genomförd. Inledningsvis ges en kort beskrivning av utvärderingen som helhet, hur den är upplagd och när den är genomförd. Utvärderingens utformning och genomförande Utvärderingen av RIS och GIR har pågått under en längre tid och genomförts med flera olika metoder för datainsamling och analys. I detta avsnitt ges en samlad bild av utvärderingens genomförande. Utvärderingsuppdraget Skaraborgs Kommunalförbund är uppdragsgivare för denna utvärdering av processen med implementeringen av de nationella riktlinjerna i Västra Götaland . Utvärderingen rör implementeringen av två projekt; Riktlinjer i samverkan (RIS) och Göteborgs implementering av riktlinjer (GIR). Utvärderingen svarar på de övergripande frågorna hur det var tänkt att implementeringen skulle ske, huruvida implementeringen skedde som planerat samt vilka möjligheter och utmaningar som kunnat urskiljas i processen. Bakgrunden till projekten är att Socialstyrelsen 2007 publicerade nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård riktade till hälso- och sjukvården samt till socialtjänsten. RIS och GIR syftar till att förankra riktlinjerna lokalt med stöd från regional nivå, vilket ska leda till ett länsövergripande samarbete inom missbruks- och beroendevården med strukturer och rutiner för samverkan. Genom stöd och kommunikation med delregionala arbetsgrupper, konferenser och utbildning av lokala kompetensstödjare ska arbetet förankras lokalt, vilket ska leda till att riktlinjerna blir kända hos all berörd personal samt att de används i verksamheten. Processutvärdering Utvärderingen har till viss del utförts som en processutvärdering. Detta har inneburit att vi, som utvärderare, kommit in i processen i ett tidigt skede och bidragit till projektets utveckling – främst genom ett framtagande av projektets förändringsteori. Fokus för utvärderingen har varit att undersöka insatsens genomförande samt värdera hur genomförandet har bidragit till måluppfyllelsen. Genom att studera processen har vi kunnat lyfta fram framgångsfaktorer, problemområden och förbättringspotential. Härigenom har vi även kunnat identifiera orsaker till varför det gått som det gått. Detta har medfört att RIS och GIR får en återkoppling på det arbete som utförts och de frågeställningar och utmaningar som projektet ställts inför. Fokus på implementering I denna utvärdering har fokus legat på implementeringsprocessen och inte på de långsiktiga effekterna av projekten RIS och GIR. I syfte att bedöma var i implementeringsprocessen projekten befinner sig har utgångspunkt tagits i ett teoretiskt ramverk baserat på tre kriterier. Kriterierna avser huruvida aktörerna på de olika nivåerna i projekten har förståelse för arbetssättet, samt att de kan och vill använda sig av arbetssättet i praktiken. För att på ett lyckat sätt kunna implementera riktlinjerna krävs att chefer och medarbetare har förståelse för vad arbetssättet innebär samt hur det ska tillämpas inom ramen för de ordinarie arbetsuppgifterna. För att uppnå en god förståelse krävs dels att innehåll och syfte är kommunicerat till berörda inom organisationen, dels att det är tydligt hur det nya arbetssättet ska vara en del av den ordinarie verksamheten ur organisatoriskt och ekonomiskt perspektiv. Chefer och medarbetare måste även ha praktisk möjlighet att använda sig av det nya arbetssättet, resurser såsom lokaler, utrustning, personal, pengar och tid måste finnas. Slutligen måste en vilja för implementeringen av riktlinjerna finnas hos chefer och medarbetare. Vilja bygger dels på en uppfattning om att målsättningen är relevant, dels på en uppfattning om att det aktuella arbetssättet är rätt metod för att uppnå den. Genom att tydligt fokusera på implementering i utvärderingens analys har Rambölls ambition varit att bidra till att förutsättningarna för implementering stärks och att de nationella riktlinjerna på så sätt kan få avsedd inverkan på hur verksamheten bedrivs i praktiken. Utgångspunkt i en programteori 3 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR I enlighet med anbudet har utvärderingen genomförts med bas i en programteori. Den metodik vi använt oss av kallas för förändringsteori vilken bygger på samma grund som programteori. Den förändringsteori som använts arbetades fram under en workshop i samarbete med berörda aktörer. I förändringsteorin tydliggörs sambandet mellan aktiviteter, utfall, resultat och effekter på kort och lång sikt genom ett flödesschema, se nedanstående figur. Figur 6. Förändringsteori för RIS och GIR Utfall Aktiviteter Projektledning •Utveckling och marknadsföring av hemsidan •Uppdatering av information på hemsidan Resultat Effekter Personal •Hemsidan blir besökt och läst Personal •Får aktuell information om riktlinjerna •Kunskap om riktlinjerna Delregional arbetsgrupp Projektledning Delregionala arbetsgrupper •Skapa delregionala arbetsgrupper •Samtalsforum skapas •Stödja gemensamma möten •Samsyn kring målbild och utvecklingsområden •Behov av samverkan identifieras •Riktlinjer för den praktiska samverkan skapas •Personalen ges mandat att arbeta med implementeringen •Erkännande av det egna ansvaret för målgruppen Kompetensstödjare •Inspiration •Kunskap om nätverk Projektledning •Kunskap om riktlinjerna •Rekrytering av kompetensstödjare •Kunskap om FoU •Internat/utbildning av kompetensstödjare •Kunskap om RIS/GIR-projektet •Förståelse för samverkansproblematik •Kunskap och trygghet kring uppdraget All personal inom kriminalvård (frivård), sjukvård (psykiatri, beroendevård och primärvård) och socialtjänst (IFO) som möter eller vårdar personer som löper risk för och/eller har ett etablerat missbruk/beroende Kompetensstödjare •Kunskap sprids om riktlinjerna och deras utveckling •Kunskap sprids om andra aktörer •Kontakter till andra aktörer förmedlas •Frågorna lyfts till respektive förvaltningsledning •Ökad förståelse för riktlinjerna •Bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna •Ökad vilja att använda riktlinjerna •Utökat nätverk Personal •Kunskap om riktlinjerna Projektledning •Konferenser arrangeras Personal •Förståelse för andra aktörer •Deltagande i konferenser •Möten med andra aktörer •Erkännande av den egna organisationens ansvar för målgruppen •Engagemang för målgruppen I figuren illustreras projektens fyra olika spår; att bearbeta personal direkt genom hemsidan och konferenser, att bidra till uppbyggnaden av delregionala arbetsgrupper samt inrättande av kompetensstödjare. Sammantaget förväntas dessa fyra spår bidra till att riktlinjerna implementeras, viket definieras som att alla berörd personal erhåller ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna samt en ökad vilja att arbeta enligt riktlinjerna. För att ge projektledningen goda förutsättningar för sitt arbete inrättades även en styrgrupp vars funktion illustreras i nedanstående figur. Figur 7. Förändringsteori för styrgruppens arbete Utfall Aktiviteter Resultat Styrgrupp Styrgrupp Styrgrupp •Samtalsforum skapas •Projektarbetet styrs •Gemensamma möten •Samsyn kring målbild och utvecklingsområden •Projektarbetet avgränsas •Projektet marknadsförs internt Effekter Projektledare •Har bra förutsättningar för sitt arbete Utvärderingens olika delmoment och tidplan Utvärderingen påbörjades i mars månad 2009 och inleddes med en förändringsteori-workshop och fastställande av analysram. Därefter genomfördes en nollbasmätning med hjälp av en web-enkät som skickades ut till kompetensstödjarna i mitten av maj. Denna har sedan fungerat som referens- UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 4 punkt för den enkät som skickades ut i mars 2010. Genom att enkäter genomförts vid två olika tidpunkter har förändringar över tid kunnat mätas för denna nyckelgrupp. Under oktober till december månad 2009 genomfördes tre fallstudier; två i Göteborg, på lokal och delregional nivå, och en i Fyrbodal på delregional nivå. Inom ramen för fallstudierna genomfördes intervjuer med representanter från primärvården, socialtjänsten och kriminalvården i form av besöksintervjuer. Syftet med fallstudierna var inte att insamla generaliserbara resultat utan att ge underlag till de djupintervjuer som senare genomförts. Under december månad 2009 till mars månad 2010 genomfördes drygt 20 djupintervjuer med projektledare, styrgrupp, referenspersoner och företrädare för delregionala och lokala arbetsgrupper i syfte att fånga upp kvalitativa frågeställningar i utvärderingen och få en tydlig bild av enskilda delar i implementeringsprocessen. Avslutningsvis har under mars månad 2010 en enkät skickats ut till chefer inom respektive organisation för att bredda datainsamlingen ytterligare, samt för att ge underlag för i vilken utsträckning riktlinjerna implementerats i respektive organisation. Datainsamling inom utvärderingen RIS- och GIR-projektet omfattar många aktörer inom ett antal stora organisationer. Att samla in relevant data av god kvalitet som omfattar alla dessa aktörer har utgjort en stor del i Rambölls utvärdering. I datainsamlingen har Ramböll använt sig av följande datainsamlingsmetoder: Fallstudier Djupintervjuer Enkätundersökning I följande avsnitt redovisas hur datainsamlingen genomförts och det redovisas i vilken mån det bedöms vara en tillräckligt bra grund för att kunna genomföra en stabil analys samt att kunna dra tillförlitliga slutsatser i utvärderingen. Fallstudier För att få en fördjupad förståelse av implementeringen av riktlinjerna i Västra Götaland har Ramböll genomfört fallstudier. Syftet med fallstudierna har varit att få en bild av framgångsfaktorer och eventuella hinder i samverkansarbetet. Fallstudierna har också syftat till att få en ökad förståelse för värdet av de olika genomförda aktiviteterna. Fallstudier har genomförts i form av besöksintervjuer och telefonintervjuer med aktörer som operativt har medverkat i samverkansarbetet. Varje intervju har tagit ca en timme. Intervjuerna har varit semistrukturerade till sin karaktär. Det innebär att Ramböll har utgått från en intervjuguide för att garantera att samma frågeområden har berörts i samtliga intervjuer samtidigt som det har funnits utrymme för att kunna fördjupa sig inom olika områden med olika personer. De frågeguider som har använts har utgått från den förändringsteori och den analysram som utarbetades i uppdragets inledande skede. Fallstudier har genomförts med projektledning samt representanter från tre delregionala arbetsgrupper. Resultatet av fallstudierna har legat till grund för resterande datainsamling som gjorts inom ramen för utvärderingen. Gemförandet av fallstudierna har gått bra. De personer som har valts ut har tagit sig tid att ställa upp på intervjuer. Ramböll uppfattar också att engagemanget för att besvara frågorna har varit stort. Sammantaget hat detta lett till att fallstudierna i stor utsträckning har bidragit till att utvärderarna fått en fördjupad förståelse för implementeringen och vilka framgångsfaktorer och hinder som finns i praktiken. Djupintervjuer För att besvara kvalitativa frågeställningar i utvärderingen och för att få mer komplett information om enskilda delar av implementeringsprocessen har Ramböll genomfört drygt 20 djupintervjuer. I UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 5 djupintervjuerna har Ramböll kunnat fördjupa den kunskap som framkommit i de föregående fallstudierna. Djupintervjuer har genomförts i form av telefonintervjuer. Varje intervju har tagit ca en timme och intervjuerna har, på samma sätt som fallstudierna, varit semistrukturerade till sin karaktär. Djupintervjuer har genomförts med styrgrupp och referensgrupp, projektledning samt representanter från samtliga delregionala arbetsgrupper. Gemförandet av djupintervjuerna har till stor del gått bra. I någon delregional arbetsgrupp har en enskild aktör inte haft tid att ställa upp på en intervju. I några andra fall har personerna haft liten kunskap om projektet och därmed inte kunnat besvara alla frågor. Detta är dock en kunskap i sig som har varit värdefull att få med i utvärderingen. Enkätundersökning För att komplettera den djupare kunskap som Ramböll har fått genom fallstudier och djupintervjuer med en större bredd i underlaget så har också två enkätundersökningar genomförts. Syftet har varit att nå flera personer som berörs av projektet men också att ta reda på om det har skett några förändringar i synen på implementeringsprocessen under RIS-projektets gång. Enkätundersökningarna har administrerats och distribuerats via Ramböll Managements webbaserade enkäthanteringssystem Survey XactTM , ett system där varje respondent får ett epostmeddelande med en unik länk till en enkät som finns på en webbsida. För att maximera svarsfrekvensen har två påminnelser skickats ut i samband med enkäten. Under hösten 2009 genomfördes en enkät som gick ut till kompetensstödjare. Syftet var att få kunskap om deras syn på implementeringsprocessen i ett tidigt skede i projektet. Under våren 2010 genomfördes två enkäter. Det gick då ut en ny enkät till kompetensstödjare för att fånga om det skett några förändringar i synen på implementeringsprocessen. Det gick också ut en enkät till 1:a och 2:a linjens chefer i respektive organisation. Syftet med chefsenkäten var dels att undersöka implementeringsprocessen som sådan, vad som fungerat bra och dåligt, dels att undersöka i vilken mån berörd personal har fått ökad förståelse, bättre möjligheter och ökad vilja att arbeta enligt riktlinjerna. Svarsandelen för de olika enkäterna är drygt 50 %. Räknas även de enkäter in där respondenterna valt att endast besvara delar av enkäten kommer svarsandelen upp i cirka 60 % för båda enkäterna. Detta är en nivå som Ramböll bedömer vara förhållandevis god i ett fall då respondenterna har en relativt lös koppling till projektet. Sammantagen bedömning av datainsamlingen i utvärderingen Ramböll bedömer sammantaget att insamlad data är av god kvalitet i denna utvärdering. Det har funnits en vilja att ställa upp på telefonintervjuer från i stort sett alla tillfrågade. Det har också funnits ett engagemang för frågorna och man har tagit sig tid att reflektera över och besvara frågorna. Också personer som inte haft god kunskap om projektet har tagit sig tid att ställa upp på en intervju. Att få en hög svarsfrekvens på enkäter är alltid en utmaning, en utmaning som kanske är särskilt stor i ett omfattande projekt som RIS där respondenterna ibland har en ganska lös anknytning till projektet. Med en relativt stor målgrupp och en svarsfrekvens på drygt 50 % bedömer Ramböll att den kunskap som enkätundersökningar har bidragit till är tillförlitlig. Då Ramböll försetts med ett antal felaktiga e-postadresser har enkäten inte kunnat nå alla respondenter. Dessa respondenter har, tillsammans med de som av olika anledningar inte haft möjlighet att besvara enkäten, såsom sjukskrivning, semester etc., plockats bort. Totalt har 18 respondenter av ursprungligen 435 plockats bort för de båda enkäterna, vilket bedöms vara en så liten andel att de sammanlagda resultaten inte påverkas. Sammantaget betyder detta att Ramböll har en bra grund för att kunna genomföra en stabil analys samt att kunna dra tillförlitliga slutsatser i utvärderingen. Vi bedömer därför att det inte finns någon anledning att genomföra ytterligare kompletterande datainsamling. 6 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Utvärderingens analys I analysen av insamlad data arbetar Ramböll systematiskt efter erkända metoder och med stöd av ett omfattande kvalitetssäkringssystem. I föreliggande avsnitt beskrivs hur analysen kommer att genomföras. Kapitlet avslutas med en redogörelse för betydelsefulla faktorer att ha i åtanke vid det fortsatta analysarbetet. Analysram De data som har samlats in genom intervjuer och enkät kommer att analyseras utifrån en från början fastställd analysram. Analysramen utgår från den programteori som togs fram tillsammans med projektledningen och styrgruppen i utvärderingens inledande skede. En analysram består av en uppsättning övergripande utvärderingskriterier med tillhörande normer och indikatorer, på vilka Ramböll kommer att basera sin bedömning. Detta illustreras i nedanstående figur. Figur 8. Modell för analysram Indikatorer Standardiserade enheter som mäter; resurser, aktiviteter, utfall, resultat, effekter Utvärderingskriterier Övergripande utvärderingskriterier; relevans, kostnadseffektivitet, måluppfyllelse etc. Bedömning Normer De resultat som insatsen ska uppnå för att kunna betraktas som framgångsrik Utvärderingen kommer att påvisa huruvida de normer som finns fastställa för respektive indikator har uppnåtts. Denna information ligger sedan till grund för Rambölls bedömning av projekten. Genom användandet av en analysram säkerställs en systematisk och kvalitativ analys. Bidragsanalys Utöver analysramen kommer Ramböll att använda sig av en så kallad bidragsanalys för att värdera projektens måluppfyllelse. En bidragsanalys innebär en kvalitativ bedömning av en insats effekter. Bidragsanalysen är tudelad och utgår dels ifrån en teoretisk koppling mellan strategi och effekt (programteorin), dels en bedömning av huruvida genomförandet har fungerat som det ursprungligen var planerat. Om programteorin bedöms som teoretiskt stark, och insatsen har genomförts på ett tillfredsställande sätt, är en rimlig slutsats att projekten har bidragit till att önskade effekter har uppnåtts. Enligt samma logik gäller även att om programteorin saknar kausalitet och/eller insatsen inte har genomförts som planerat så är det rimligt att anta att insatsen inte heller har resulterat i önskade effekter. Den enkla logiken bakom en bidragsanalys illustreras i figuren nedan. Figur 9. Exempel på teorin bakom bidragsanalys Den logiska kopplingen mellan aktiviteter och effekter är stark + Riktlinjerna har implementerats som planerat = Projekten har bidragit till att önskade resultat har uppnåtts Annorlunda uttryckt är det som undersöks genom en bidragsanalys förekomsten av eventuella teorifel och/eller genomförandefel. Teorifel innebär att insatsen inte leder fram till det som från början UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR 7 var tänkt på grund av att insatsen bygger på felaktiga antaganden om orsakssambanden mellan aktiviteter och effekter, det vill säga den logiska kopplingen mellan aktiviteter och effekter är svag. Genomförandefel betyder att det inte är programteorin som brister, utan anledningen till att förväntade effekter inte uppnås är att insatsen inte har genomförts i enlighet med de metoder och på det sätt som från början var planerat. Betydelsefulla faktorer för den fortsatta analysen Det finns ett par faktorer som är viktiga att vara medveten om vid en läsning av analysen. Chefernas bedömning ges central betydelse i analysen Målsättningarna för RIS och GIR är att all personal inom de tre samverkande huvudmännen som möter eller vårdar personer som löper risk för och/eller har ett etablerat missbruk/beroende ska få ökad förståelse för riktlinjerna, bättre förutsättningar att implementera riktlinjerna samt en ökad vilja att använda riktlinjerna. Måluppfyllelsen mäts genom den enkätundersökning som distribuerats till chefer hos de tre samverkande huvudmännen, vilket innebär att cheferna svarar för huruvida de upplever att detta har uppnåtts för deras personal. Ramböll har således inga uppgifter från personalen själva om hur de upplever situationen. Dock menar Ramböll att cheferna bör ha sådan insyn i personalens arbetssituation att de kan bedöma personalens förutsättningar att arbeta efter riktlinjerna och att denna begränsning därför inte innebär något problem. Vi ser i det här fallet heller ingen anledning för chefer att dölja eller överdriva riktlinjernas implementering bland personalen. Av denna anledning bedömer vi deras bedömning av dessa aspekter som tillförlitlig. Enkäten till cheferna saknar nollbas För chefsenkäten saknas en så kallad nollbas, det vill säga det finns endast ett mättillfälle och således är det inte möjligt att på ett säkert sätt mäta en eventuell förändring mellan två tidpunkter. Ramböll ser dock inte heller denna omständighet som ett problem för analysen. Inom utvärderingsforskningen idag förespråkas allt oftare bidragsanalys som metod, framför experimentella studier med olika mätpunkter då forskningen menar att en väl genomförd bidragsanalys är väl så, eller till och med mer, metodologiskt stark. Påverkansfaktorer Avslutningsvis vill Ramböll poängtera vikten av att ta hänsyn till förekomsten av påverkansfaktorer i analysarbetet. En sådan faktor, som påtalats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingen, är projektet Från kunskap till praktik som drivs av SKL. Eftersom detta projekt i stor utsträckning har integrerats med RIS/GIR är det inte möjligt att analysera effekterna av RIS/GIR isolerat. Ramböll kommer dock att genomföra analysen med stor medvetenhet om de båda projektens parallella genomförande, och ta hänsyn till detta i sina slutgiltiga bedömningar. Detsamma gäller även för övriga påverkansfaktorer som bedöms ha betydelse för genomförandet av RIS/GIR som exempelvis införandet av vårdvalsreformen i Västra Götalandsregionen. UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR BILAGA 2 ENKÄTRESULTAT 8 9 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Enkät till chefer (2010) Känner du sedan tidigare till något av projekten Riktlinjer i Samverkan (RIS) eller Göteborgs Implementering av Riktlinjer (GIR)? Ja Nej Totalt Kommun 94,6% 5,4% 74 Region 68,8% 31,2% 77 Kriminalvård 77,8% 22,2% 9 Totalt 81,2% 18,8% 160 Projektet RIS har delat in länet i fem delregioner. Vilken delregion är du huvudsakligen verksam inom? Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg SIMBA-området (Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn) Göteborg med kranskommuner Arbetar övergripande i hela regionen Totalt Kommun 21,6% 10,8% 24,3% 5,4% Region 23,4% 16,9% 14,3% 3,9% Kriminalvård 11,1% 22,2% 11,1% 0,0% Totalt 21,9% 14,4% 18,8% 4,4% 37,8% 0,0% 74 41,6% 0,0% 77 55,6% 0,0% 9 40,6% 0,0% 160 Vilken typ av arbetsledande befattning innehar du? Chef för mindre enhet (1-10 anställda) Chef för mellanstor enhet (11-20 anställda) Chef för stor enhet (21 anställda eller fler) Innehar ingen arbetsledande befattning Totalt Kommun Region 7,9% 10,5% Kriminalvård 0,0% 12,5% 12,2% 35,1% Totalt 9,5% 22,2% 47,3% 80,3% 87,5% 65,2% 5,4% 74 1,3% 76 0,0% 8 3,2% 158 För att på lokal nivå driva implementeringsarbetet och nätverka med omgivande organisationer har lokala kompetensstödjare utbildats. Är du utsedd att vara en kompetensstödjare? Ja Nej Totalt Kommun Region 14,9% 85,1% 74 9,1% 90,9% 77 Kriminalvård 0,0% 100,0% 9 Totalt 11,2% 88,8% 160 10 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR I juni 2009 arrangerades en två dagar lång utbildning för utsedda kompetensstödjare. Deltog du på utbildningsdagarna för kompetensstödjare? Kommun Region 9,7% 90,3% 72 4,0% 96,0% 75 Ja Nej Totalt Kriminalvård 0,0% 100,0% 9 Totalt 6,4% 93,6% 156 Hur fick du kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (flera svar är möjligt)? Kommun Region 79,2% 29,2% Direkt från Socialstyrelsen Genom kollegor som kände till riktlinjerna Genom projektet RIS (Riktlinjer i samverkan) Genom projektet GIR (Göteborgs Implementering av Riktlinjer) Genom SKL:s projekt Kunskap till praktik På annat sätt, nämligen... Vet ej Totalt 54,8% 21,9% Kriminalvård 33,3% 11,1% Totalt 64,9% 24,7% 38,9% 34,2% 88,9% 39,6% 20,8% 6,8% 11,1% 13,6% 8,3% 8,2% 0,0% 7,8% 12,5% 0,0% 72 11,0% 16,4% 73 11,1% 0,0% 9 11,7% 7,8% 154 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Bedömningsinstrument och dokumentation I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 46,5% 46,5% 2,8% 4,2% 71 26,7% 52,0% 16,0% 5,3% 75 Kriminalvård 44,4% 55,6% 0,0% 0,0% 9 Totalt 36,8% 49,7% 9,0% 4,5% 155 11 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Upptäckt och rådgivning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 40,3% 52,8% 1,4% 5,6% 72 29,7% 54,1% 10,8% 5,4% 74 Kriminalvård 11,1% 55,6% 33,3% 0,0% 9 Totalt 33,5% 53,5% 7,7% 5,2% 155 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Behandling I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 45,1% 47,9% 2,8% 4,2% 71 24,3% 56,8% 13,5% 5,4% 74 Kriminalvård 22,2% 77,8% 0,0% 0,0% 9 Totalt 33,8% 53,9% 7,8% 4,5% 154 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Missbruk/beroende under graviditet I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 28,2% 57,7% 9,9% 4,2% 71 21,3% 45,3% 22,7% 10,7% 75 Kriminalvård 0,0% 22,2% 66,7% 11,1% 9 Totalt 23,2% 49,7% 19,4% 7,7% 155 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 50,7% 43,7% 1,4% 4,2% 71 32,4% 51,4% 10,8% 5,4% 74 Kriminalvård 33,3% 66,7% 0,0% 0,0% 9 Totalt 40,9% 48,7% 5,8% 4,5% 154 12 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning bedömer du att din personal är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Bedömningsinstrument och dokumentation I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för verksamheten Totalt Kommun Region 64,8% 32,4% 0,0% 2,8% 71 23,0% 66,2% 9,5% 1,4% 74 Kriminalvård 33,3% 66,7% 0,0% 0,0% 9 Totalt 42,9% 50,6% 4,5% 1,9% 154 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning bedömer du att din personal är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Upptäckt och rådgivning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för verksamheten Totalt Kommun Region 66,7% 29,2% 0,0% 4,2% 72 25,7% 67,6% 5,4% 1,4% 74 Kriminalvård 22,2% 77,8% 0,0% 0,0% 9 Totalt 44,5% 50,3% 2,6% 2,6% 155 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning bedömer du att din personal är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Behandling I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för verksamheten Totalt Kommun Region 64,8% 32,4% 0,0% 2,8% 71 37,8% 54,1% 6,8% 1,4% 74 Kriminalvård 33,3% 66,7% 0,0% 0,0% 9 Totalt 50,0% 44,8% 3,2% 1,9% 154 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning bedömer du att din personal är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Missbruk/beroende under graviditet I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för verksamheten Kommun Region 47,9% 45,1% 4,2% 2,8% 20,3% 55,4% 16,2% 8,1% Kriminalvård 11,1% 66,7% 11,1% 11,1% Totalt 32,5% 51,3% 10,4% 5,8% 13 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Totalt 71 74 9 154 Kriminalvård 33,3% 66,7% 0,0% 0,0% 9 Totalt Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning bedömer du att din personal är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom Kommun Region 57,7% 38,0% 1,4% 2,8% 71 33,3% 58,3% 6,9% 1,4% 72 I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för verksamheten Totalt 44,7% 49,3% 3,9% 2,0% 152 Hur angeläget anser du att det är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Bedömningsinstrument och dokumentation Kommun Region 74,3% 20,0% 1,4% 0,0% 0,0% 4,3% 70 48,6% 40,3% 9,7% 0,0% 0,0% 1,4% 72 Mycket angeläget Ganska angeläget Varken eller Inte särskilt angeläget Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kriminalvård 66,7% 33,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9 Totalt 61,6% 30,5% 5,3% 0,0% 0,0% 2,6% 151 Hur angeläget anser du att det är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Upptäckt och rådgivning Mycket angeläget Ganska angeläget Varken eller Inte särskilt angeläget Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 64,3% 30,0% 0,0% 1,4% 0,0% 4,3% 70 57,5% 37,0% 2,7% 0,0% 0,0% 2,7% 73 Kriminalvård 44,4% 55,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9 Totalt 59,9% 34,9% 1,3% 0,7% 0,0% 3,3% 152 14 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angeläget anser du att det är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Behandling Mycket angeläget Ganska angeläget Varken eller Inte särskilt angeläget Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 75,0% 19,1% 2,9% 0,0% 0,0% 2,9% 68 54,2% 33,3% 6,9% 1,4% 0,0% 4,2% 72 Kriminalvård 77,8% 22,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9 Totalt 65,1% 26,2% 4,7% 0,7% 0,0% 3,4% 149 Hur angeläget anser du att det är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Missbruk/beroende under graviditet Mycket angeläget Ganska angeläget Varken eller Inte särskilt angeläget Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 72,9% 22,9% 1,4% 0,0% 0,0% 2,9% 70 65,8% 20,5% 1,4% 0,0% 1,4% 11,0% 73 Kriminalvård 55,6% 22,2% 0,0% 0,0% 0,0% 22,2% 9 Totalt 68,4% 21,7% 1,3% 0,0% 0,7% 7,9% 152 Hur angeläget anser du att det är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom Mycket angeläget Ganska angeläget Varken eller Inte särskilt angeläget Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 82,6% 14,5% 0,0% 0,0% 0,0% 2,9% 69 68,1% 26,4% 4,2% 0,0% 0,0% 1,4% 72 Kriminalvård 77,8% 22,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9 Totalt 75,3% 20,7% 2,0% 0,0% 0,0% 2,0% 150 15 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägna bedömer du att personalen i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Bedömningsinstrument och dokumentation Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för verksamheten Totalt Kommun Region 58,6% 31,4% 5,7% 0,0% 0,0% 4,3% 70 28,6% 54,3% 12,9% 4,3% 0,0% 0,0% 70 Kriminalvård 22,2% 77,8% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9 Totalt 42,3% 45,0% 8,7% 2,0% 0,0% 2,0% 149 Hur angelägna bedömer du att personalen i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Upptäckt och rådgivning Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för verksamheten Totalt Kommun Region 48,6% 42,9% 1,4% 2,9% 0,0% 4,3% 70 30,0% 52,9% 12,9% 1,4% 0,0% 2,9% 70 Kriminalvård 11,1% 66,7% 22,2% 0,0% 0,0% 0,0% 9 Totalt 37,6% 49,0% 8,1% 2,0% 0,0% 3,4% 149 Hur angelägna bedömer du att personalen i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Behandling Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för verksamheten Totalt Kommun Region 58,6% 35,7% 2,9% 0,0% 0,0% 2,9% 70 31,9% 47,8% 10,1% 7,2% 0,0% 2,9% 69 Kriminalvård 44,4% 44,4% 11,1% 0,0% 0,0% 0,0% 9 Totalt 45,3% 41,9% 6,8% 3,4% 0,0% 2,7% 148 16 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägna bedömer du att personalen i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Missbruk/beroende under graviditet Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för verksamheten Totalt Kommun Region 51,4% 38,6% 7,1% 0,0% 0,0% 2,9% 70 37,7% 33,3% 13,0% 4,3% 1,4% 10,1% 69 Kriminalvård 0,0% 55,6% 11,1% 11,1% 0,0% 22,2% 9 Totalt 41,9% 37,2% 10,1% 2,7% 0,7% 7,4% 148 Hur angelägna bedömer du att personalen i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för verksamheten Totalt Kommun Region 62,9% 31,4% 2,9% 0,0% 0,0% 2,9% 70 34,8% 49,3% 13,0% 2,9% 0,0% 0,0% 69 Kriminalvård 44,4% 55,6% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9 Totalt 48,6% 41,2% 7,4% 1,4% 0,0% 1,4% 148 Hur angelägna bedömer du att samverkande aktörer/huvudmäns personal är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägna Ganska angelägna Varken eller Inte särskilt angelägna Inget intresse alls Totalt Kommun Region 13,2% 50,0% 16,2% 20,6% 0,0% 68 29,0% 42,0% 24,6% 4,3% 0,0% 69 Kriminalvård 22,2% 55,6% 22,2% 0,0% 0,0% 9 Totalt 21,2% 46,6% 20,5% 11,6% 0,0% 146 17 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägna bedömer du att personal inom Kriminalvård är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägna Ganska angelägna Varken eller Inte särskilt angelägna Inget intresse alls Totalt Kommun Region 8,8% 52,9% 35,3% 2,9% 0,0% 68 30,4% 37,5% 30,4% 0,0% 1,8% 56 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 18,5% 46,0% 33,1% 1,6% 0,8% 124 Hur angelägna bedömer du att personal inom kommunen är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägna Ganska angelägna Varken eller Inte särskilt angelägna Inget intresse alls Totalt Kommun Region 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 38,9% 33,3% 22,2% 5,6% 0,0% 54 Kriminalvård 11,1% 44,4% 44,4% 0,0% 0,0% 9 Totalt 34,9% 34,9% 25,4% 4,8% 0,0% 63 Hur angelägna bedömer du att personal inom regionen (sjukvården) är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägna Ganska angelägna Varken eller Inte särskilt angelägna Inget intresse alls Totalt Kommun Region 11,9% 32,2% 20,3% 30,5% 5,1% 59 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 12,5% 50,0% 37,5% 0,0% 0,0% 8 Totalt 11,9% 34,3% 22,4% 26,9% 4,5% 67 Hur uppskattar du din organisations ansvar för målgruppen? Stort ansvar Ganska stort ansvar Inte så stort ansvar Vet inte Totalt Kommun Region 75,7% 20,0% 2,9% 1,4% 70 29,2% 47,2% 19,4% 4,2% 72 Kriminalvård 11,1% 66,7% 22,2% 0,0% 9 Totalt 49,7% 35,8% 11,9% 2,6% 151 18 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur bedömer du att personalen inom din organisation uppskattar ansvaret för målgruppen? Stort ansvar Ganska stort ansvar Inte så stort ansvar Vet inte Totalt Kommun Region 75,7% 18,6% 4,3% 1,4% 70 25,0% 48,6% 22,2% 4,2% 72 Kriminalvård 0,0% 88,9% 11,1% 0,0% 9 Totalt 47,0% 37,1% 13,2% 2,6% 151 Hur bedömer du att engagemanget för målgruppen ser ut hos personalen inom din verksamhet? Stort engagemang Ganska stort engagemang Inte så stort engagemang Vet inte Totalt Kommun Region 81,4% 17,1% 0,0% 1,4% 70 19,4% 48,6% 30,6% 1,4% 72 Kriminalvård 33,3% 55,6% 11,1% 0,0% 9 Totalt 49,0% 34,4% 15,2% 1,3% 151 Hur stort är, enligt dig, behovet av att implementera riktlinjerna i din verksamhet idag? Mycket stort Ganska stort Inte så stort Vet ej Totalt Kommun Region 20,0% 57,1% 22,9% 0,0% 70 25,4% 49,3% 22,5% 2,8% 71 Kriminalvård 11,1% 44,4% 33,3% 11,1% 9 Totalt 22,0% 52,7% 23,3% 2,0% 150 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Regionen (sjukvården) I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 55,7% 42,9% 1,4% 70 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 44,4% 55,6% 0,0% 9 Totalt 54,4% 44,3% 1,3% 79 19 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Kriminalvård I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 30,4% 58,0% 11,6% 69 6,2% 34,4% 59,4% 64 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 18,8% 46,6% 34,6% 133 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Kommun (socialtjänst) I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 0,0% 0,0% 0,0% 0 45,8% 51,4% 2,8% 72 Kriminalvård 66,7% 33,3% 0,0% 9 Totalt 48,1% 49,4% 2,5% 81 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Andra kommuner I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 10,1% 66,7% 23,2% 69 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 10,1% 66,7% 23,2% 69 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Andra stadsdelar I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 36,0% 52,0% 12,0% 25 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 36,0% 52,0% 12,0% 25 20 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR I din verksamhet, finns något av följande uttryck för samverkan mellan olika huvudmän idag? - Riktlinjer för samverkan i enskilda ärenden Ja Nej Vet ej Totalt Kommun Region 56,5% 30,4% 13,0% 69 63,9% 18,1% 18,1% 72 Kriminalvård 55,6% 33,3% 11,1% 9 Totalt 60,0% 24,7% 15,3% 150 I din verksamhet, finns något av följande uttryck för samverkan mellan olika huvudmän idag? - Gemensamma instrument för kartläggning och utredning Ja Nej Vet ej Totalt Kommun Region 33,8% 41,2% 25,0% 68 26,4% 41,7% 31,9% 72 Kriminalvård 66,7% 22,2% 11,1% 9 Totalt 32,2% 40,3% 27,5% 149 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för implementering i din verksamhet idag? - Motivationen för arbetet skiljer sig åt mellan inblandade aktörer Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 29,4% 64,7% 2,9% 2,9% 68 25,0% 50,0% 15,3% 9,7% 72 Kriminalvård 11,1% 88,9% 0,0% 0,0% 9 Totalt 26,2% 59,1% 8,7% 6,0% 149 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för implementering i din verksamhet idag? - Förväntningar på vad det gemensamma arbetet ska resultera i skiljer sig åt mellan inblandade aktörer Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 36,8% 52,9% 1,5% 8,8% 68 23,6% 50,0% 11,1% 15,3% 72 Kriminalvård 11,1% 77,8% 11,1% 0,0% 9 Totalt 28,9% 53,0% 6,7% 11,4% 149 21 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för implementering i din verksamhet idag? - Inblandade aktörer har olika mycket tid och resurser att investera i det gemensamma arbetet Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 48,5% 45,6% 2,9% 2,9% 68 52,8% 38,9% 2,8% 5,6% 72 Kriminalvård 66,7% 33,3% 0,0% 0,0% 9 Totalt 51,7% 41,6% 2,7% 4,0% 149 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för implementering i din verksamhet idag? - Kommunikationsvägar mellan olika aktörer är inte upprättade Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 14,9% 65,7% 17,9% 1,5% 67 19,4% 50,0% 25,0% 5,6% 72 Kriminalvård 33,3% 44,4% 22,2% 0,0% 9 Totalt 18,2% 56,8% 21,6% 3,4% 148 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för implementering i din verksamhet idag? - Skillnader i aktörernas uppdrag och mandat påverkar implementeringen negativt Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 30,9% 50,0% 7,4% 11,8% 68 27,8% 47,2% 9,7% 15,3% 72 Kriminalvård 22,2% 66,7% 0,0% 11,1% 9 Totalt 28,9% 49,7% 8,1% 13,4% 149 22 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för implementering i din verksamhet idag? - Strukturella hinder i form av lagstiftning försvårar implementeringen Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 14,7% 29,4% 45,6% 10,3% 68 11,3% 31,0% 32,4% 25,4% 71 Kriminalvård 11,1% 55,6% 22,2% 11,1% 9 Totalt 12,8% 31,8% 37,8% 17,6% 148 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för implementering i din verksamhet idag? - Strukturella hinder i form av finansieringsregler försvårar implementeringen Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 36,8% 29,4% 20,6% 13,2% 68 28,2% 42,3% 15,5% 14,1% 71 Kriminalvård 11,1% 55,6% 22,2% 11,1% 9 Totalt 31,1% 37,2% 18,2% 13,5% 148 23 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Enkät till kompetensstödjare (2009, nollbas) Känner du sedan tidigare till något av projekten Riktlinjer i Samverkan (RIS) eller Göteborgs Implementering av Riktlinjer (GIR)? Ja Nej Totalt Kommun Region 88,9% 11,1% 45 54,5% 45,5% 33 Kriminalvård 42,9% 57,1% 7 Totalt 71,8% 28,2% 85 Vilken delregion är du huvudsakligen verksam inom? Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg SIMBA-området (Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn) Göteborg med kranskommuner Arbetar övergripande i hela regionen Totalt Kommun Region 27,3% 18,2% 15,2% 0,0% Kriminalvård 28,6% 14,3% 28,6% 0,0% 13,3% 8,9% 13,3% 11,1% Totalt 20,0% 12,9% 15,3% 5,9% 51,1% 2,2% 45 36,4% 3,0% 33 28,6% 0,0% 7 43,5% 2,4% 85 Kommun Region Totalt 28,9% 71,1% 45 24,2% 75,8% 33 Kriminalvård 0,0% 100,0% 7 Innehar du en arbetsledande befattning? Ja Nej Totalt 24,7% 75,3% 85 Är du utsedd att vara en lokal kompetensstödjare? Ja Nej Totalt Kommun Region 84,4% 15,6% 45 90,9% 9,1% 33 Kriminalvård 100,0% 0,0% 7 Totalt 88,2% 11,8% 85 24 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Känner du till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård? Ja Nej Totalt Kommun Region 97,8% 2,2% 45 69,7% 30,3% 33 Kriminalvård 71,4% 28,6% 7 Totalt 84,7% 15,3% 85 Hur fick du kännedom om riktlinjerna (flera svar är möjligt)? Direkt från Socialstyrelsen Genom kollegor som kände till riktlinjerna Genom projektet RIS (Riktlinjer i samverkan) Genom projektet GIR (Göterborgs Implementerin av Riktlinjer) Genom SKL:s projekt Kunskap i praktiken På annat sätt, nämligen... Vet ej Totalt Kommun Region 30,4% 43,5% Kriminalvård 20,0% 20,0% 59,1% 25,0% Totalt 47,2% 30,6% 34,1% 39,1% 100,0% 40,3% 18,2% 0,0% 20,0% 12,5% 4,5% 0,0% 0,0% 2,8% 34,1% 9,1% 44 47,8% 4,3% 23 0,0% 0,0% 5 36,1% 6,9% 72 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter...? - Bedömningsinstrument och dokumentation I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 56,8% 40,9% 2,3% 0,0% 44 30,4% 60,9% 8,7% 0,0% 23 Kriminalvård 20,0% 80,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 45,8% 50,0% 4,2% 0,0% 72 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter...? - Upptäckt och rådgivning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 52,3% 45,5% 2,3% 0,0% 44 47,8% 43,5% 8,7% 0,0% 23 Kriminalvård 20,0% 80,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 48,6% 47,2% 4,2% 0,0% 72 25 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter...? - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 40,9% 54,5% 2,3% 2,3% 44 47,8% 43,5% 8,7% 0,0% 23 Kriminalvård 0,0% 80,0% 20,0% 0,0% 5 Totalt 40,3% 52,8% 5,6% 1,4% 72 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter...? - Missbruk/beroende under graviditet I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 25,6% 60,5% 9,3% 4,7% 43 8,7% 60,9% 13,0% 17,4% 23 Kriminalvård 0,0% 60,0% 40,0% 0,0% 5 Totalt 18,3% 60,6% 12,7% 8,5% 71 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter...? - Behandling I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 45,2% 50,0% 4,8% 0,0% 42 43,5% 39,1% 8,7% 8,7% 23 Kriminalvård 20,0% 60,0% 20,0% 0,0% 5 Totalt 42,9% 47,1% 7,1% 2,9% 70 26 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter...? - Bedömningsinstrument och dokumentation Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 69,8% 27,9% 0,0% 0,0% 0,0% 2,3% 43 54,5% 40,9% 0,0% 4,5% 0,0% 0,0% 22 Kriminalvård 40,0% 60,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 62,9% 34,3% 0,0% 1,4% 0,0% 1,4% 70 Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter...? - Upptäckt och rådgivning Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 67,4% 27,9% 0,0% 0,0% 0,0% 4,7% 43 54,5% 36,4% 0,0% 0,0% 0,0% 9,1% 22 Kriminalvård 60,0% 40,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 62,9% 31,4% 0,0% 0,0% 0,0% 5,7% 70 Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter...? - Behandling Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 69,0% 28,6% 2,4% 0,0% 0,0% 0,0% 42 59,1% 22,7% 4,5% 0,0% 4,5% 9,1% 22 Kriminalvård 60,0% 40,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 65,2% 27,5% 2,9% 0,0% 1,4% 2,9% 69 27 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter...? - Missbruk/beroende under graviditet Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 61,9% 28,6% 2,4% 0,0% 0,0% 7,1% 42 31,8% 36,4% 0,0% 4,5% 4,5% 22,7% 22 Kriminalvård 40,0% 40,0% 20,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 50,7% 31,9% 2,9% 1,4% 1,4% 11,6% 69 Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter...? - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 81,4% 14,0% 2,3% 0,0% 0,0% 2,3% 43 68,2% 18,2% 13,6% 0,0% 0,0% 0,0% 22 Kriminalvård 60,0% 40,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 75,7% 17,1% 5,7% 0,0% 0,0% 1,4% 70 Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter...? - Bedömningsinstrument och dokumentation Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 34,9% 37,2% 20,9% 4,7% 0,0% 2,3% 43 22,7% 36,4% 22,7% 18,2% 0,0% 0,0% 22 Kriminalvård 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 28,6% 41,4% 20,0% 8,6% 0,0% 1,4% 70 28 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter...? - Upptäckt och rådgivning Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 27,9% 44,2% 18,6% 2,3% 0,0% 7,0% 43 27,3% 45,5% 13,6% 4,5% 0,0% 9,1% 22 Kriminalvård 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 25,7% 48,6% 15,7% 2,9% 0,0% 7,1% 70 Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter...? - Behandling Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 39,5% 32,6% 20,9% 4,7% 0,0% 2,3% 43 31,8% 31,8% 13,6% 9,1% 4,5% 9,1% 22 Kriminalvård 20,0% 80,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 35,7% 35,7% 17,1% 5,7% 1,4% 4,3% 70 Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter...? - Missbruk/beroende under graviditet Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 38,1% 33,3% 21,4% 4,8% 0,0% 2,4% 42 27,3% 27,3% 18,2% 13,6% 0,0% 13,6% 22 Kriminalvård 0,0% 80,0% 20,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 31,9% 34,8% 20,3% 7,2% 0,0% 5,8% 69 29 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter...? - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 44,2% 30,2% 16,3% 4,7% 2,3% 2,3% 43 33,3% 33,3% 28,6% 4,8% 0,0% 0,0% 21 Kriminalvård 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 37,7% 36,2% 18,8% 4,3% 1,4% 1,4% 69 Hur angelägna bedömer du att samverkande aktörer/huvudmäns personal är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägna Ganska angelägna Varken eller Inte särskilt angelägna Inget intresse alls Totalt Kommun Region 9,3% 37,2% 34,9% 16,3% 2,3% 43 4,5% 59,1% 36,4% 0,0% 0,0% 22 Kriminalvård 20,0% 80,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 8,6% 47,1% 32,9% 10,0% 1,4% 70 Hur stort är, enligt dig, behovet av att implementera riktlinjerna i din verksamhet idag? Mycket stort Ganska stort Inte så stort Vet ej Totalt Kommun Region 40,5% 47,6% 9,5% 2,4% 42 50,0% 36,4% 13,6% 0,0% 22 Kriminalvård 60,0% 40,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 44,9% 43,5% 10,1% 1,4% 69 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Regionen (sjukvården) I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 46,5% 48,8% 4,7% 43 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 0,0% 85,7% 14,3% 7 Totalt 40,0% 54,0% 6,0% 50 30 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Kriminalvård I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 26,2% 64,3% 9,5% 42 10,0% 40,0% 50,0% 30 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 19,4% 54,2% 26,4% 72 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Kommun (socialtjänst) I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 0,0% 0,0% 0,0% 0 46,9% 43,8% 9,4% 32 Kriminalvård 57,1% 42,9% 0,0% 7 Totalt 48,7% 43,6% 7,7% 39 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Andra kommuner I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 4,9% 43,9% 51,2% 41 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 4,9% 43,9% 51,2% 41 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Andra stadsdelar I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 18,2% 59,1% 22,7% 22 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 18,2% 59,1% 22,7% 22 31 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR I din verksamhet, finns något av följande uttryck för samverkan mellan olika huvudmän idag? - Riktlinjer för samverkan i enskilda ärenden Ja Nej Vet ej Totalt Kommun Region 29,3% 39,0% 31,7% 41 34,4% 15,6% 50,0% 32 Kriminalvård 28,6% 42,9% 28,6% 7 Totalt 31,2% 30,0% 38,8% 80 I din verksamhet, finns något av följande uttryck för samverkan mellan olika huvudmän idag? - Gemensamma instrument för kartläggning och utredning Ja Nej Vet ej Totalt Kommun Region 28,6% 40,5% 31,0% 42 31,2% 25,0% 43,8% 32 Kriminalvård 71,4% 0,0% 28,6% 7 Totalt 33,3% 30,9% 35,8% 81 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder i din verksamhet idag? - Motivationen för arbetet skiljer sig åt mellan inblandade aktörer Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 33,3% 47,6% 9,5% 9,5% 42 40,9% 59,1% 0,0% 0,0% 22 Kriminalvård 40,0% 40,0% 20,0% 0,0% 5 Totalt 36,2% 50,7% 7,2% 5,8% 69 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder i din verksamhet idag? - Förväntningar på vad det gemensamma arbetet ska resultera i skiljer sig åt mellan inblandade aktörer Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 38,1% 42,9% 9,5% 9,5% 42 36,4% 50,0% 9,1% 4,5% 22 Kriminalvård 40,0% 60,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 37,7% 46,4% 8,7% 7,2% 69 32 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder i din verksamhet idag? - Inblandade aktörer har olika mycket tid och resurser att investera i det gemensamma arbetet Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 48,8% 41,5% 4,9% 4,9% 41 40,9% 45,5% 0,0% 13,6% 22 Kriminalvård 60,0% 40,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 47,1% 42,6% 2,9% 7,4% 68 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder i din verksamhet idag? - Kommunikationsvägar mellan olika aktörer är inte upprättade Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 47,6% 42,9% 9,5% 0,0% 42 36,4% 40,9% 22,7% 0,0% 22 Kriminalvård 40,0% 60,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 43,5% 43,5% 13,0% 0,0% 69 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder i din verksamhet idag? - Skillnader i aktörernas uppdrag och mandat påverkar implementeringen negativt Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 36,6% 43,9% 4,9% 14,6% 41 31,8% 45,5% 9,1% 13,6% 22 Kriminalvård 20,0% 80,0% 0,0% 0,0% 5 Totalt 33,8% 47,1% 5,9% 13,2% 68 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder i din verksamhet idag? - Strukturella hinder i form av lagstiftning försvårar implementeringen Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 19,0% 26,2% 35,7% 19,0% 42 14,3% 38,1% 14,3% 33,3% 21 Kriminalvård 20,0% 60,0% 0,0% 20,0% 5 Totalt 17,6% 32,4% 26,5% 23,5% 68 33 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder i din verksamhet idag? - Strukturella hinder i form av finansieringsregler försvårar implementeringen Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 38,1% 33,3% 2,4% 26,2% 42 27,3% 36,4% 0,0% 36,4% 22 Kriminalvård 40,0% 20,0% 0,0% 40,0% 5 Totalt 34,8% 33,3% 1,4% 30,4% 69 34 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Enkät till kompetensstödjare (2010) Känner du sedan tidigare till något av projekten Riktlinjer i Samverkan (RIS) eller Göteborgs Implementering av Riktlinjer (GIR)? Ja Nej Totalt Kommun Region 90,7% 9,3% 43 93,3% 6,7% 30 Kriminalvård 100,0% 0,0% 8 Totalt 92,6% 7,4% 81 Projektet RIS har delat in länet i fem delregioner. Vilken delregion är du huvudsakligen verksam inom? Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg SIMBA-området (Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn) Göteborg med kranskommuner Arbetar övergripande i hela regionen Totalt Kommun Region 23,3% 20,0% 13,3% 6,7% Kriminalvård 22,2% 11,1% 33,3% 11,1% 16,3% 14,0% 14,0% 7,0% Totalt 19,5% 15,9% 15,9% 7,3% 46,5% 2,3% 43 36,7% 0,0% 30 22,2% 0,0% 9 40,2% 1,2% 82 Kommun Region Totalt 39,5% 60,5% 43 16,7% 83,3% 30 Kriminalvård 11,1% 88,9% 9 Innehar du en arbetsledande befattning? Ja Nej Totalt 28,0% 72,0% 82 För att på lokal nivå driva implementeringsarbetet och nätverka med omgivande organisationer har lokala kompetensstödjare utbildats. Är du utsedd att vara en kompetensstödjare? Ja Nej Totalt Kommun Region 92,7% 7,3% 41 86,7% 13,3% 30 Kriminalvård 100,0% 0,0% 9 Totalt 91,2% 8,8% 80 35 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR I juni 2009 arrangerades en två dagar lång utbildning för utsedda kompetensstödjare. Deltog du på utbildningsdagarna för kompetensstödjare? Kommun Region 97,6% 2,4% 42 83,3% 16,7% 30 Ja Nej Totalt Kriminalvård 100,0% 0,0% 9 Totalt 92,6% 7,4% 81 Hur fick du kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (flera svar är möjligt)? Kommun Region 42,5% 27,5% Direkt från Socialstyrelsen Genom kollegor som kände till riktlinjerna Genom projektet RIS (Riktlinjer i samverkan) Genom projektet GIR (Göteborgs Implementering av Riktlinjer) Genom SKL:s projekt Kunskap till praktik På annat sätt, nämligen... Vet ej Totalt 18,5% 14,8% Kriminalvård 0,0% 0,0% Totalt 29,3% 20,0% 42,5% 51,9% 87,5% 50,7% 17,5% 7,4% 12,5% 13,3% 15,0% 3,7% 0,0% 9,3% 17,5% 2,5% 40 18,5% 11,1% 27 12,5% 0,0% 8 17,3% 5,3% 75 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Bedömningsinstrument och dokumentation I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 71,4% 26,2% 0,0% 2,4% 42 53,6% 46,4% 0,0% 0,0% 28 Kriminalvård 50,0% 50,0% 0,0% 0,0% 8 Totalt 62,8% 35,9% 0,0% 1,3% 78 36 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Upptäckt och rådgivning I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 59,5% 38,1% 0,0% 2,4% 42 64,3% 35,7% 0,0% 0,0% 28 Kriminalvård 25,0% 62,5% 0,0% 12,5% 8 Totalt 57,7% 39,7% 0,0% 2,6% 78 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Behandling I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 57,1% 40,5% 0,0% 2,4% 42 57,1% 39,3% 3,6% 0,0% 28 Kriminalvård 12,5% 87,5% 0,0% 0,0% 8 Totalt 52,6% 44,9% 1,3% 1,3% 78 Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Missbruk/beroende under graviditet I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 26,2% 59,5% 9,5% 4,8% 42 17,9% 60,7% 17,9% 3,6% 28 Kriminalvård 12,5% 50,0% 37,5% 0,0% 8 Totalt 21,8% 59,0% 15,4% 3,8% 78 Upplever du att du, i din roll som kompetensstödjare, har bidragit till att sprida kunskap om riktlinjerna och deras utveckling? I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 19,0% 69,0% 11,9% 42 7,7% 84,6% 7,7% 26 Kriminalvård 0,0% 75,0% 25,0% 8 Totalt 13,2% 75,0% 11,8% 76 37 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Beträffande arbetet med vård av personer med missbruks-/beroendeproblem - i vilken utsträckning känner du att du är insatt i riktlinjerna utifrån följande aspekter: - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 66,7% 26,2% 4,8% 2,4% 42 53,6% 35,7% 7,1% 3,6% 28 Kriminalvård 12,5% 75,0% 12,5% 0,0% 8 Totalt 56,4% 34,6% 6,4% 2,6% 78 Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter: - Bedömningsinstrument och dokumentation Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 75,6% 19,5% 2,4% 0,0% 0,0% 2,4% 41 57,7% 26,9% 7,7% 0,0% 0,0% 7,7% 26 Kriminalvård 42,9% 42,9% 0,0% 14,3% 0,0% 0,0% 7 Totalt 66,2% 24,3% 4,1% 1,4% 0,0% 4,1% 74 Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter: - Upptäckt och rådgivning Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 61,0% 24,4% 7,3% 0,0% 0,0% 7,3% 41 53,8% 26,9% 11,5% 0,0% 0,0% 7,7% 26 Kriminalvård 28,6% 42,9% 0,0% 14,3% 0,0% 14,3% 7 Totalt 55,4% 27,0% 8,1% 1,4% 0,0% 8,1% 74 38 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter: - Behandling Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 62,5% 30,0% 2,5% 0,0% 0,0% 5,0% 40 50,0% 26,9% 7,7% 0,0% 0,0% 15,4% 26 Kriminalvård 28,6% 57,1% 0,0% 14,3% 0,0% 0,0% 7 Totalt 54,8% 31,5% 4,1% 1,4% 0,0% 8,2% 73 Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter: - Missbruk/beroende under graviditet Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 53,7% 24,4% 7,3% 0,0% 0,0% 14,6% 41 26,9% 26,9% 15,4% 3,8% 0,0% 26,9% 26 Kriminalvård 0,0% 71,4% 14,3% 14,3% 0,0% 0,0% 7 Totalt 39,2% 29,7% 10,8% 2,7% 0,0% 17,6% 74 Hur angelägen är du att använda riktlinjerna i ditt dagliga arbete utifrån följande aspekter: - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 72,5% 15,0% 5,0% 0,0% 0,0% 7,5% 40 53,8% 23,1% 7,7% 0,0% 0,0% 15,4% 26 Kriminalvård 42,9% 42,9% 0,0% 14,3% 0,0% 0,0% 7 Totalt 63,0% 20,5% 5,5% 1,4% 0,0% 9,6% 73 39 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Bedömningsinstrument och dokumentation Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 40,0% 40,0% 5,0% 7,5% 5,0% 2,5% 40 26,9% 38,5% 19,2% 15,4% 0,0% 0,0% 26 Kriminalvård 14,3% 71,4% 0,0% 14,3% 0,0% 0,0% 7 Totalt 32,9% 42,5% 9,6% 11,0% 2,7% 1,4% 73 Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Upptäckt och rådgivning Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 35,0% 42,5% 2,5% 7,5% 5,0% 7,5% 40 15,4% 42,3% 30,8% 7,7% 0,0% 3,8% 26 Kriminalvård 14,3% 57,1% 0,0% 14,3% 0,0% 14,3% 7 Totalt 26,0% 43,8% 12,3% 8,2% 2,7% 6,8% 73 Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Behandling Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 32,5% 45,0% 10,0% 5,0% 5,0% 2,5% 40 19,2% 42,3% 23,1% 7,7% 0,0% 7,7% 26 Kriminalvård 28,6% 71,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 7 Totalt 27,4% 46,6% 13,7% 5,5% 2,7% 4,1% 73 40 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Missbruk/beroende under graviditet Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 35,0% 35,0% 10,0% 7,5% 5,0% 7,5% 40 19,2% 42,3% 15,4% 3,8% 0,0% 19,2% 26 Kriminalvård 14,3% 42,9% 14,3% 28,6% 0,0% 0,0% 7 Totalt 27,4% 38,4% 12,3% 8,2% 2,7% 11,0% 73 Hur angelägna bedömer du att flertalet i din organisation är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet utifrån följande aspekter: - Samsjuklighet mellan missbruk/beroende och psykisk/somatisk sjukdom Mycket angelägen Ganska angelägen Varken eller Inte särskilt angelägen Inget intresse alls Ej relevant för min verksamhet Totalt Kommun Region 45,0% 37,5% 2,5% 5,0% 5,0% 5,0% 40 26,9% 30,8% 26,9% 7,7% 0,0% 7,7% 26 Kriminalvård 28,6% 71,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 7 Totalt 37,0% 38,4% 11,0% 5,5% 2,7% 5,5% 73 Hur angelägna bedömer du att samverkande aktörer/huvudmäns personal är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägna Ganska angelägna Varken eller Inte särskilt angelägna Inget intresse alls Totalt Kommun Region 9,8% 48,8% 29,3% 12,2% 0,0% 41 23,1% 46,2% 23,1% 7,7% 0,0% 26 Kriminalvård 0,0% 42,9% 42,9% 14,3% 0,0% 7 Totalt 13,5% 47,3% 28,4% 10,8% 0,0% 74 41 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Hur angelägna bedömer du att personal inom Kriminalvård är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägna Ganska angelägna Varken eller Inte särskilt angelägna Inget intresse alls Totalt Kommun Region 15,4% 61,5% 20,5% 2,6% 0,0% 39 23,8% 42,9% 33,3% 0,0% 0,0% 21 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 18,3% 55,0% 25,0% 1,7% 0,0% 60 Hur angelägna bedömer du att personal inom kommunen är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägna Ganska angelägna Varken eller Inte särskilt angelägna Inget intresse alls Totalt Kommun Region 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 15,8% 57,9% 21,1% 5,3% 0,0% 19 Kriminalvård 14,3% 57,1% 28,6% 0,0% 0,0% 7 Totalt 15,4% 57,7% 23,1% 3,8% 0,0% 26 Hur angelägna bedömer du att personal inom regionen (sjukvården) är att använda riktlinjerna i det dagliga arbetet? Mycket angelägna Ganska angelägna Varken eller Inte särskilt angelägna Inget intresse alls Totalt Kommun Region 2,7% 37,8% 24,3% 29,7% 5,4% 37 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 0,0% 42,9% 42,9% 14,3% 0,0% 7 Totalt 2,3% 38,6% 27,3% 27,3% 4,5% 44 Hur stort är, enligt dig, behovet av att implementera riktlinjerna i din verksamhet idag? Mycket stort Ganska stort Inte så stort Vet ej Totalt Kommun Region 29,3% 53,7% 12,2% 4,9% 41 34,6% 50,0% 11,5% 3,8% 26 Kriminalvård 28,6% 57,1% 14,3% 0,0% 7 Totalt 31,1% 52,7% 12,2% 4,1% 74 42 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Regionen (sjukvården) I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 51,2% 43,9% 4,9% 41 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 0,0% 100,0% 0,0% 7 Totalt 43,8% 52,1% 4,2% 48 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Kriminalvård I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 33,3% 61,5% 5,1% 39 15,4% 46,2% 38,5% 26 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 26,2% 55,4% 18,5% 65 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Kommun (socialtjänst) I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 0,0% 0,0% 0,0% 0 50,0% 46,2% 3,8% 26 Kriminalvård 100,0% 0,0% 0,0% 7 Totalt 60,6% 36,4% 3,0% 33 I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Andra kommuner I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 7,7% 53,8% 38,5% 39 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 7,7% 53,8% 38,5% 39 43 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR I vilken utsträckning samarbetar du och din verksamhet med följande aktörer kring missbruks- och beroendefrågor idag? - Andra stadsdelar I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 15,0% 70,0% 15,0% 20 0,0% 0,0% 0,0% 0 Kriminalvård 0,0% 0,0% 0,0% 0 Totalt 15,0% 70,0% 15,0% 20 I din verksamhet, finns något av följande uttryck för samverkan mellan olika huvudmän idag? - Riktlinjer för samverkan i enskilda ärenden Ja Nej Vet ej Totalt Kommun Region 56,4% 25,6% 17,9% 39 61,5% 19,2% 19,2% 26 Kriminalvård 57,1% 28,6% 14,3% 7 Totalt 58,3% 23,6% 18,1% 72 I din verksamhet, finns något av följande uttryck för samverkan mellan olika huvudmän idag? - Gemensamma instrument för kartläggning och utredning Ja Nej Vet ej Totalt Kommun Region 41,0% 41,0% 17,9% 39 36,0% 36,0% 28,0% 25 Kriminalvård 71,4% 14,3% 14,3% 7 Totalt 42,3% 36,6% 21,1% 71 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för din verksamhet idag? - Motivationen för arbetet skiljer sig åt mellan inblandade aktörer Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 41,0% 48,7% 0,0% 10,3% 39 23,1% 61,5% 11,5% 3,8% 26 Kriminalvård 28,6% 57,1% 14,3% 0,0% 7 Totalt 33,3% 54,2% 5,6% 6,9% 72 44 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för din verksamhet idag? - Förväntningar på vad det gemensamma arbetet ska resultera i skiljer sig åt mellan inblandade aktörer Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 28,2% 51,3% 10,3% 10,3% 39 16,0% 68,0% 8,0% 8,0% 25 Kriminalvård 42,9% 57,1% 0,0% 0,0% 7 Totalt 25,4% 57,7% 8,5% 8,5% 71 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för din verksamhet idag? - Inblandade aktörer har olika mycket tid och resurser att investera i det gemensamma arbetet Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 64,1% 30,8% 2,6% 2,6% 39 50,0% 30,8% 7,7% 11,5% 26 Kriminalvård 42,9% 57,1% 0,0% 0,0% 7 Totalt 56,9% 33,3% 4,2% 5,6% 72 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för din verksamhet idag? - Kommunikationsvägar mellan olika aktörer är inte upprättade Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 20,5% 69,2% 2,6% 7,7% 39 23,1% 57,7% 19,2% 0,0% 26 Kriminalvård 14,3% 57,1% 14,3% 14,3% 7 Totalt 20,8% 63,9% 9,7% 5,6% 72 45 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för din verksamhet idag? - Skillnader i aktörernas uppdrag och mandat påverkar implementeringen negativt Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 41,0% 41,0% 10,3% 7,7% 39 34,6% 42,3% 11,5% 11,5% 26 Kriminalvård 42,9% 42,9% 0,0% 14,3% 7 Totalt 38,9% 41,7% 9,7% 9,7% 72 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för din verksamhet idag? - Strukturella hinder i form av lagstiftning försvårar implementeringen Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 7,7% 41,0% 35,9% 15,4% 39 19,2% 34,6% 26,9% 19,2% 26 Kriminalvård 28,6% 71,4% 0,0% 0,0% 7 Totalt 13,9% 41,7% 29,2% 15,3% 72 Nedan listas några tänkbara hinder för implementering av riktlinjerna. I vilken grad håller du med om att dessa utgör hinder för din verksamhet idag? - Strukturella hinder i form av finansieringsregler försvårar implementeringen Instämmer helt Instämmer i viss grad Instämmer inte alls Vet ej Totalt Kommun Region 28,2% 38,5% 12,8% 20,5% 39 26,9% 30,8% 19,2% 23,1% 26 Kriminalvård 28,6% 57,1% 0,0% 14,3% 7 Totalt 27,8% 37,5% 13,9% 20,8% 72 Upplever du att du, i din roll som kompetensstödjare, har bidragit till att sprida kunskap om andra aktörer? I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 5,1% 89,7% 5,1% 39 9,1% 86,4% 4,5% 22 Kriminalvård 0,0% 71,4% 28,6% 7 Totalt 5,9% 86,8% 7,4% 68 46 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Upplever du att du, i din roll som kompetensstödjare, har bidragit till att förmedla kontakter mellan olika aktörer? I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 20,5% 74,4% 5,1% 39 4,3% 82,6% 13,0% 23 Kriminalvård 0,0% 71,4% 28,6% 7 Totalt 13,0% 76,8% 10,1% 69 Upplever du att du, i din roll som kompetensstödjare, har bidragit till att frågor/ärenden kopplade till de nationella riktlinjerna har lyfts till respektive förvaltningsledning? I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Totalt Kommun Region 10,3% 56,4% 33,3% 39 4,3% 78,3% 17,4% 23 Kriminalvård 0,0% 42,9% 57,1% 7 Totalt 7,2% 62,3% 30,4% 69 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR BILAGA 3 INTERVJUPERSONER 47 UTVÄRDERING AV RIS OCH GIR Följande personer har intervjuats inom ramen för utvärderingen. Kriminalvård Jan-Eric Josefsson. Stabschef, Kriminalvården region väst Malin Sparrström Olers. Projektledare Håkan Zandén. Kriminalvårdschef, Fyrbodal Malin Östling. Chef Frivården, Göteborg Sanela Ovcina. Kriminalvårdschef, Sjuhärad Fredrik Olausson. Kriminalvårdschef, Skaraborg Kommun Pia Jonsson-Axelsson. Samordnare Hälsa och socialtjänst, Skaraborgs kommunalförbund Katarina Thunander. Projektledare Staffan Schött. Projektledare Georg Fischer. Metodstödjare ASI/DOK, Skaraborgs kommunalförbund Kristina Jung. Planeringsledare & ordförande Berosam, Stadskansliet Göteborg Ann-Mari Broberg. Sektorschef Arbetsliv och stöd, Kungälvs kommun Bengt Höglander. Socialchef, Tidaholms kommun Region Christina Möller, Samordnare strategiska utvecklingsfrågor inom psykiatri, Västra Götalandsregionen Göran Eriksson. Projektledare Kristina E Olsson. Projektledare Magnus Geirsson. Distriktsläkare, Primärvården Västra Götalandsregionen Per Levander. Samordnare beredningsansvarig hälsa, Fyrbodal Lone Dockered. PVO-chef Ale-Kungälv Bertil Martinsson. Vårdutvecklare, Primärvården Södra Älvsborg Bernt Almgren. Psykiatrisjuksköterska, Primärvården Skaraborg 48
© Copyright 2025