Talarmanus - Fairtrade
Talarmanus Till Fairtrades flashpresentation Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 2 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Innehåll 1 – Möt odlare........................................................................................................................... 6 2 – Vad är Fairtrade? ............................................................................................................... 7 3 – Varför finns Fairtrade? ...................................................................................................... 8 4 – Fairtrades arbete, hur funkar det? ................................................................................. 13 5 – Fairtrade i fakta och siffror ............................................................................................. 22 6 – Engagera dig! ................................................................................................................... 25 7 – Håll utkik efter Fairtrade när du handlar! ...................................................................... 27 Värderingsövningar ............................................................................................................... 29 Liten kommunikationsskola ................................................................................................. 28 3 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Hej! Vad roligt att du vill föreläsa om Fairtrade! Den här presentationen är framtagen för att underlätta för dig som vill vara med och sprida information om Fairtrade och därmed bidra till att öka konsumenters kunskap inom detta viktiga ämne. Talarmanuset, som du nu läser, är ett dokument för dig som föreläsare där du kan hämta information, stöd och inspiration till din presentation om Fairtrade. Talarmanuset är inte tänkt att följas ord för ord, du får gärna utgå från dina egna erfarenheter och göra din föreläsning personlig. Det kan dock vara bra att läsa igenom Fairtrades ”kommunikationsskola” på sista sidan i det här dokumentet för att känna dig trygg med Fairtrades grundläggande kommunikation. Presentationen är upplagd så att du kan välja förprogrammerade presentationer eller skapa din egen. Du behöver inte använda alla bilder när du föreläser, var kreativ och skapa din egen variant. Undrar du över något så tveka inte att höra av dig till oss på telefon 08-122 08 900 eller till info@fairtrade.se. Stort lycka till och tack för ditt engagemang, du gör skillnad! Varma hälsningar // Fairtrade Sverige 4 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Hur fungerar presentationen? Startbilden är upplagd som ett kollage där du själv kan välja bland olika bilder och skapa din presentation. Ta hjälp av informationen nedan för att få koll på hur det fungerar. Navigering. Du navigerar i presentationen med hjälp av piltangenterna (framåt- och bakåtpil). Dubbelklick med framåtpil tar dig förbi filmer och bilder med många klick. Grundläggande är en förprogrammerad presentation som passar bra när man vill presentera Fairtrade i stort och få med de huvudsakliga delarna. Fördjupning är en förprogrammerad presentation som passar bra när man har mycket tid, föreläsaren har djup kunskap om Fairtrade eller när man föreläser för en engagerad och kunnig grupp. De rutor som har en flik längst ned i högra hörnet är fördjupningsbilder. Skapa. Här har du möjlighet att skräddarsy din egen presentation. Skapa en presentation genom att klicka på ”skapa” och de bilder du vill ha med. Din presentation sparas automatiskt på datorn du använder, du kan ej spara egen presentation på USB. Namnge presentationen genom att dubbelklicka på rutan. Ta bort markerad presentation (egen presentation). 4A och 4B är slides (om kriterier) med två olika utseenden men med samma innehåll, välj den som passar dig bäst! Ljud/Ljudlös. Vill du ha en presentation med film eller stillbilder? Klickar du på ljud visas filmer, väljer du ljudlös visas istället stillbilder med text. Flash. För att visa presentationen måste programmet flash laddas ner. Här hittar ni den: http://www.adobe.com/se/products/flashplayer/ Q Tillbaks till menyn? Klicka på Q så återgår du till menyn. Spela. När det är dags att köra igång! 5 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 1 – Möt odlare I kapitel 1 ”Möt odlare” lyfter vi relationen mellan odlare och produkt. Vem står bakom de produkter vi handlar? Certifieringsmärke Tid för introduktion och presentation. Tips! Gör gärna din presentation personlig, utgå från dina erfarenheter och glöm inte att vara positiv och tacka för att du har fått komma! 1:1 I butik Tips! Fråga gärna åhörarna om vad de tänker på när de är i en butik. Eller berätta personligt om hur du tänker när du handlar: Stressigt? Många val? Extrapriser? Märken? Finns det möjlighet att påverka? Klick Vi gör dagligen val som påverkar oss själva, miljön och människor runt omkring vår jord. Många av de produkter vi tar för givet och kommer i kontakt med så gott som varje dag har sitt ursprung långt härifrån. Produkter som kaffe, te, kakao, bananer, rosor, ris och socker kommer ofta från utvecklingsländer där arbetssituationen för många odlare och anställda är anmärkningsvärt dålig, t.ex. låga löner som inte går att leva på, osäkra arbetsvillkor och barnarbete. Som konsument kan du vara med och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer för att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor, genom att välja Fairtrade-märkta produkter när du handlar. Eller ljudlös: 1:2 Intro (film eller stillbild) Det är de som producerar våra varor som står i centrum i Fairtrades arbete, därför lyfter vi i den här presentationen fram odlares egna berättelser om vad det innebär för dem att vara Fairtrade-certifierade. Några av de personer som producerar det vi konsumerar presenterar sig i den här filmen, alla arbetar på Fairtrade-certifierade plantage eller kooperativ. 6 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 2 – Vad är Fairtrade? I kapitel 2 tittar vi närmare på Fairtrades vision och certifieringsmärke. 2:1 Intro (film eller stillbild, ljudlöst alternativ) Tips! Ställ gärna rubriken som en fråga till åhörarna, ”Vad är Fairtrade” för dig? Eller ljudlös: FILM: Tsegaye Anebo arbetar på ett kaffekooperativ i Etiopien. Han vill berätta med egna ord om vad Fairtrade är. 2:2 Vision Tips! Skriv gärna ut visionen och klipp isär den i olika kortare meningar eller ord, så deltagarna själva får pussla ihop den. Vad är Fairtrade? Fairtrade är handel med mänskliga rättigheter i fokus. 2:3 Certifieringsmärke Tips! Vad tänker du på när du ser certifieringsmärket? Fråga gärna åhörarna vad de tycker sig se. Papegoja, yin&yang, en väg och en sol? Certifieringsmärket ska symbolisera mötet mellan producent och konsument i en global värld. Det föreställer en människa som sträcker upp handen och vinkar, och som ger oss en vink från butikshyllan när vi handlar. Men det är självklart upp till var och en vad man tycker sig se. Tips! Vad skulle åhörarna svara om de fick frågan ”Vad är Fairtrade?”. Denna fråga leder till nästa bild, där profiltexten är utskriven. 2:4 Certifieringsmärket med profiltext Tips! Förklara gärna nyckelorden i profiltexten, så att åhörarna får en förståelse för innebörden. Eller skriv ut ett papper med vissa nyckelord borttagna som åhörarna får gissa och fylla i innan de ser texten. Fairtrade är en oberoende produktmärkning där certifieringen och kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt kontrollorgan. Fairtrade är en märkning på produkter, inte en märkning på företag, butiker, städer... Om en produkt bär certifieringsmärket kan du vara säker på att den är certifierad i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier. Kriterierna är utarbetade av Fairtrade International (FLO) och baserade på ILOkonventioner. Fairtrade skapar förutsättningar för människor i världens utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor genom handel. Då du som konsument köper Fairtrade-märkt kaffe, te, kakao m.m. är du delaktig i denna utvecklingsprocess. Fairtrades kriterier berör odlare inom småskaligt jordbruk (enskilda odlare äger egen mark) och anställd arbetskraft. Fairtrade riktar sig till utvecklingsländer i Afrika, Asien och Latinamerika inom de områden där det finns ett behov av att förbättra de ekonomiska och sociala förhållandena för odlare och anställda. 7 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 3 – Varför finns Fairtrade? Kapitel 3 berör frågan varför en produktmärkning som Fairtrade behöver finnas och hur det ser ut för odlare och anställda i världen idag. 3:1 Intro (film eller stillbild, ljudlöst alternativ) Tips! Återknyt gärna till rubriken och fråga åhörarna varför de tror att en produktmärkning som Fairtrade behöver finnas? Eller ljudlös: Arbetssituationen för många odlare och anställda i utvecklingsländer är anmärkningsvärt dålig. Låga löner som inte går att leva på, osäkra arbetsvillkor, barnarbete och hantering av miljöfarliga kemikalier förekommer. Det är inte acceptabelt att mänskliga rättigheter kränks i produktionen. FILM: I detta filmklipp berättar Paul Tiony (Kenya), Adola Orisa (Etiopien), Andy Anindo (Kenya) och Belaynesh Mamo (Etiopien) om odlares arbetsvillkor och på vilket sätt Fairtrade bidrar till förbättringar. 3:2 Karta Idag lever 1,4 miljarder människor i extrem fattigdom (Världsbanken) detta är män, kvinnor och barn som lever på mindre än 1,25 dollar/dag. Klick Var sjätte människa går och lägger sig hungrig och 75 % av världens fattiga lever på landsbygden (FAO). 12,3 miljoner människor tvångsarbetar (ILO). 218 miljoner barn arbetar, det är ett av sju barn mellan 5-17 år, och 126 miljoner av dem inom ”värsta formen av barnarbete” (med inverkan på barnets hälsa och skolgång). Enligt en rapport från ILO (2010) minskar barnarbete i sin helhet i världen men ökar i Afrika söder om Sahara. Klick Klick Internationell handel är en nödvändighet för de flesta länders utveckling. För att de allra fattigaste länderna ska kunna dra nytta av den potential som internationell handel innebär krävs bl.a. tydligare och rättvisare handelsregler. Det behövs även investeringar för att stärka länders kapacitet vid handelsförhandlingar samt investeringar i infrastruktur som gör det möjligt för odlare att nå internationella marknader med sina varor. Minst utvecklade länder (gulmarkerade länder i kartan) Fairtrade-certifierade producentorganisationer finns i världens minst utvecklade länder (MUL) samt i utvecklingsländer. De flesta länder som definieras som MUL ligger i Afrika. Klick Definition på MUL-länder (FN) mindre än 75 miljoner invånare låg nationalinkomst (under 900 dollar i BNP/invånare) låg nivå på mänsklig utveckling (ett index baserat på hälso-, närings- och utbildningsstatistik) en viss ekonomisk sårbarhet (ett index baserat på instabilitet, ouppnåelig diversifiering av ekonomin och svagheten med att klassificeras som en liten ekonomi). Utvecklingsländer (grönmarkerade länder i kartan) Det finns ingen internationellt erkänd definition kring vad ett utvecklat land är och mellan länder som är definierade som utvecklingsländer finns stora skillnader. 8 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Definition av utvecklingsländer, enligt IMF och Världsbanken: BNP per capita Export-diversifiering HDI (human development index). Fairtrade-certifierade producentorganisationer (blåmarkerade länder på kartan) Alla Fairtrade-märkta produkter kommer från utvecklingsländer i Afrika, Asien och Latinamerika. Idag finns det 991 Fairtrade-certifierade producentorganisationer i 66 länder, men fler länder har möjlighet att arbeta med Fairtrade. Fairtrade-certifieringens geografiska räckvidd (geographical scope) täcker alla låg- och mellaninkomstländer definierade enligt Världsbanken. Exkluderat är europeiska länder – även Turkiet och Östeuropa – samt G8-länder bl.a. eftersom dessa länder kommit längre gällande arbetslagsstiftning och där det finns en fungerande kontroll hos myndigheterna för att följa upp att detta efterlevs. Klickbara länder (svart kontur på kartan) Detta är en interaktiv övning där ett urval länder, markerade med kontur, är klickbara. Här kan du jämföra fakta om länderna. HDI FN:s utvecklingsprogram UNDP har sedan 1990 tagit fram en årlig rapport om mänsklig utveckling, Human Development Report. Förutom att varje ny rapport tar upp ett specifikt tema innehåller den flera index som mäter välstånd på olika sätt. Det mest kända av dessa index är Human Development Index, HDI. Värdet av indexet sträcker sig från 0 till 1, där 0 är det sämsta och 1 är det bästa värdet. Indexet mäter olika länders genomsnittliga resultat inom tre grundläggande områden: 1. Förväntad livslängd 2. Utbildning 3. Inkomst (BNP per invånare) 3:3 Inkomstfördelning På den här skalan ser vi inkomst/dag mätt i US dollar. Här varierar det mellan 1-100 dollar/dag. År 2000 fanns det cirka 6 miljarder människor på vår jord, så här såg inkomstfördelningen ut i världen då (leder till nästa bild). Klick Det här berget visar antalet människor på olika inkomstnivåer. Klick Inkomstfördelningen i världen är skev. Klick 9 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 20 % av de rikaste har 74 % av inkomsten, 80 % av befolkningen har tillgång till 26 %. Klick De fattigaste 20 % har endast 2 % av inkomsten. Klick År 2000 levde cirka 1,2 miljarder människor i extrem fattigdom. 19 % av världens befolkning levde på mindre än 1 dollar om dagen. Klick 1970 levde 38 % under fattigdomsgränsen, 1,4 miljarder människor, i en värld med lägre inkomster och färre människor. Klick Fram till 1990 hade fattigdomen minskat till 26 %, men p.g.a. befolkningstillväxt var antalet fattiga fortfarande lika högt, 1,4 miljarder. FN:s mål är att halvera detta till 2015. Klick Till år 2000 hade fattigdomen minskat till 1,2 miljarder människor dvs. 19 %. Klick En simulering av framtiden (år 2005) visade att till 2015 kan antalet människor som lever i extrem fattigdom ha minskat till 10 %, 0,7 miljarder. I och med detta kan målet på global nivå uppnås (en halvering av fattigdomen till 2015)! Klick Men andelen fattiga för åren 1990-2000 är ungefärlig och illustrationen om framtiden (2015) är baserad på ekonomisk tillväxt och inkomstfördelningen fram till 2005. År 2008 skedde tyvärr ett trendbrott och fattigdomen började öka igen. Fattigdomsgränsen 1 dollar per dag höjdes 2008 till 1,25 dollar per dag, detta p.g.a. uppdaterade globala prisuppgifter och det visade sig vara dyrare att leva i ett utvecklingsland än man tidigare beräknat. I och med detta ökar också antalet som lever i extrem fattigdom. Idag lever 1,4 miljarder i extrem fattigdom . Det kommer att bli svårt att nå målet med halverad fattigdom trots framsteg på global nivå p.g.a. högre matpriser och finanskris etc. 130- 10 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 155 milj. människor föll tillbaka i fattigdom 2008 och antalet människor som lever på mindre än 2 dollar/dag kan växa med 50 miljoner under 2009 (UNDP). Men som vi såg i framtidssimuleringen så är det möjligt att påverka utvecklingen! Global utveckling om mätstocken hade varit 1,25 dollar om dagen från 1981 och framåt Antal som levde i extrem fattigdom (mindre än motsvarande 1,25 dollar om dagen): 1981: 1,9 miljarder (tidigare uppskattning 1,5 miljarder) 1990: 1,8 miljarder (tidigare uppskattning 1,4 miljarder) 2015: 1 miljard (tidigare uppskattning ca 0,7 miljarder) 3:4 Levnadsvillkor för unga odlare Att vara odlare är ett av världens vanligaste yrken, mer än 1/3 av människorna på vår jord livnär sig på jordbruk. De flesta av världens odlare lever i utvecklingsländer och i de fattigaste länderna utgör andelen odlare uppemot 2/3 av befolkningen. De flesta lever också på småskaligt jordbruk, och producerar huvudsakligen för självhushåll och för en lokal marknad. 75 % av världens fattiga lever på landsbygden. Juan Tum (på bilden) är 15 år och arbetar som grönsaksodlare i Guatemala. Hans arbete på familjens majs- och bönodling är hårt och att leva på små marginaler innebär en stress och sårbarhet för Juan och hans familj. Särskilt sårbara är de för klimatförändringar då skördar kan utebli p.g.a. regn eller torka. Under delar av året t.ex. mellan sådd och skörd måste Juan och hans pappa extraarbeta som daglönare på stora jordbruk med en lön på cirka 30 kr/dag. Juan har små möjligheter att välja ett annat yrke eftersom han bara gått i skolan t.o.m. sjätte klass och för att studera vidare krävs utbildning på annan ort och då måsta han resa med buss. Detta är en extrautgift som Juans familj i dagsläget inte har råd med. Juan arbetar inte på en Fairtrade-certifierad odling. 3:5 International Labour Organization Vad görs på internationellt plan för att göra det bättre för odlare och anställda? Kap. 3 tar upp två exempel, ILO och millenniemålen. Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. Deklarationen är bindande för alla ILO:s medlemmar (183 länder 2009), även de som inte ratificerat de underliggande konventionerna. Därmed är den ett universellt instrument som alla länder ska uppfylla. Fairtrade-kriterierna baseras på de grundläggande ILO-konventionerna. ILO:s 8 kärnkonventioner 1. Tvångsarbete (Nr 29). Kräver förbud mot alla former av tvångsarbete. Vissa undantag tillåts, såsom militärtjänst och nödsituationer (till exempel krig, jordbävningar och bränder). 2. Fri förenings- och organisationsrätt (Nr 87). Fastslår alla arbetares och anställdas rätt att bilda och ansluta sig till den organisation de vill. 3. Fri förhandlingsrätt (Nr 98). Skyddar mot antifacklig diskriminering, mot att arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer stör varandra samt mot åtgärder som hindrar kollektiva förhandlingar. 4. Jämställd lön (Nr 100). Lika lön och förmåner för män och kvinnor för likvärdigt arbete. 5. Slavarbete (Nr 105). Förbjuder användandet av varje form av tvångsarbete som utryck för politiskt tvång eller utbildning, straff mot att utrycka politiska eller ideologiska åsikter, straff mot deltagande i strejker eller demonstrationer etc. 6. Diskriminering (Nr 111). Det ska finnas en nationell policy för att utplåna diskriminering i fråga om tillgång till arbete, vidareutbildning och arbetsförhållanden på grund av ras, kön, religion, politisk åsikt, nationell eller social tillhörighet etc. 7. Minimiålder (Nr 138). För att få bort barnarbete fastställer denna konvention att det inte är tillåtet att anställa personer som inte gått ur grundskolan (ålder varierar mellan länder). 8. Värsta formen av barnarbete (Nr 182). Kräver direkta och effektiva åtgärder för att förhindra och eliminera värsta formerna av barnarbete. Dessa inkl. slaveri och liknande, tvångsrekrytering till väpnade konflikter, användandet av barn i prostitution och pornografi samt förbud mot alla aktiviteter och arbeten som riskerar att skada hälsa, säkerhet och moral hos barn. 11 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 3:6 Millenniemålen För att förbättra livet för de som lever i världens allra fattigaste länder enades världens ledare år 2000 om åtta utvecklingsmål som ska uppnås till 2015. I vissa delar av världen går arbetet riktigt bra, medan det står still eller går bakåt i andra. Löftet gavs vid millennietoppmötet i FN:s generalförsamling 2000 av 189 samlade stats- och regeringschefer. Millenniemålen är nu centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen. 2008 hade 192 länder ställt sig bakom målen och arbetar för att de ska uppfyllas. Engagera dig för millenniemålen genom att välja Fairtrade-märkta produkter! 3:7 Millenniemål 8 Det åttonde målet handlar om de ”rika” ländernas ansvar för millenniemålen. Internationell handel är en nödvändighet för de flesta länders utveckling. För att de allra fattigaste länderna ska kunna dra nytta av den potential som internationell handel innebär krävs bland annat tydligare och rättvisare handelsregler. Det behövs även investeringar för att stärka länders kapacitet vid handelsförhandlingar och investeringar i infrastruktur som gör det möjligt för t.ex. bönder att nå internationella marknader med sina varor. Rika länders subventioner till sitt eget jordbruk innebär också ett stort handelshinder för många fattiga länder. Ett enkelt sätt att hjälpa till i utvecklingen av millenniemål 8 och en rättvisare handel, är genom att välja Fairtrade när du handlar! Millenniemålen 1. Halvera världens fattigdom och hunger 2. Alla barn ska börja skolan 3. Öka jämlikheten mellan kvinnor och män 4. Minska barnadödligheten 5. Minska mödradödligheten 6. Stoppa spridningen av HIV/Aids och andra sjukdomar 7. Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling 8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling, öka samarbetet mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Läs mer: www.hdr.undp.org www.worldbank.org www.unicef.org www.fao.org www.ilo.org www.gapminder.org www.millenniemalen.nu www.undp.se www.utangranser.se www.rattviseakademin.se www.undp.se 12 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 4 – Fairtrades arbete, hur funkar det? I kapitel 4 går vi på djupet med Fairtrades arbete, kriterier och kontroller, hur fungerar det egentligen? Kan man verkligen lita på att Fairtrade funkar? 4:1 Intro (film eller stillbild) Fairtrade arbetar för en världshandel med rättvisa villkor, där producenter i utvecklingsländer har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid. Men hur går det till rent praktiskt? Eller ljudlös: 4:2A Eller 4:2B: Klick I filmen berättar Andy Anindo från Kenya kort om Fairtrade-kriterierna, en grundläggande del i Fairtrades arbete. 4:2a eller 4:2b Fairtrade-kriterier Tips! För att lyfta producenternas röster följer efter 4:2 ett citat kopplat till samtliga kriterier samt en fördjupningsbild. 4:2 kan därför vara en bild som generellt visar vilka kriterier som finns för att därefter gå djupare in på var och en av dem. Understryk gärna att man kan läsa kriterierna i detalj på Fairtrade Internationals hemsida. Fairtrades arbete är baserat på kriterier som är utvecklade av Fairtrade International (FLO, mer info senare i kapitlet). Dessa generella kriterier rör alla producenter oavsett vilken produkt det gäller. Kriterierna skiljer sig något åt beroende på om producenten är en enskild odlare (småskaligt jordbruk) eller en större arbetsgivare med anställd arbetskraft. Kriterierna baseras på ILO:s kärnkonventioner. Handeln med råvaran, efter producent, regleras genom handelskriterier och produktspecifika kriterier. Handelskriterierna ställer krav på bl.a. spårbarhet och skriftliga avtal gällande kvantiteter, kvalitet, pris, betalnings- och leveransvillkor. 4:2A Hållbar utveckling består av tre delar: ekonomisk, social och ekologiskt hållbarhet. Här är även kriterierna uppdelade på detta sätt. Klick 4:2B Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor. När du väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, en inkomst som ger möjlighet till en bättre levnadsstandard och ökad ekonomisk trygghet. Läs mer 4:3 och 4:4. Klick Barnarbete motverkas. När du väljer Fairtrade-märkta produkter motverkar du barnarbete. En förbättrad familjeekonomi gör t.ex. att barn kan gå i skolan istället för att arbeta. Läs mer 4:8 och 4:9. Diskriminering motverkas. När du väljer Fairtrade-märkta produkter är du med och motverkar diskriminering p.g.a. etnicitet, kön, hudfärg, ålder, religiös tillhörighet, etc. Läs mer 4:10 och 4:11. Demokratin främjas. När du väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till demokratiutveckling i världens utvecklingsländer, en möjlighet för odlare och anställda att få ökat inflytande och medbestämmande i sitt arbete och sin vardag. Läs mer 4:12 och 4:13. 13 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Organisationsrätten främjas. När du väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till att anställda i världens utvecklingsländer får ökade möjligheter att organisera sig fackligt. Läs mer 4:14 och 4:15. Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet. När du väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till samhällsutveckling, bl.a. genom premien. Läs mer 4:5, 4:6 och 4:7. Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas. När du väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till ökad miljöhänsyn och omställning till ekologisk produktion i världens utvecklingsländer. Läs mer 4:16 och 4:17. Tips! Det är samma innehåll i 4a och 4b men de visas på två olika sätt. Gör gärna en värderingsövning kring kriterierna, t.ex. vilken del tycker de är viktigast: ekonomisk, social eller miljömässig? 4:3 Förbättrade ekonomiska villkor Comisajul är ett kaffekooperativ på Honduras. 4:4 Förbättrade ekonomiska villkor Minimipris: priset odlarna får när de säljer sina produkter märkta som Fairtrade bestäms precis som för alla produkter utifrån förhandlingar mellan köparen och säljaren beroende på kvalitet, volym, utbud och efterfrågan. Skillnaden är att priset för en Fairtrade-märkt produkt aldrig kan understiga ett fastställt minimipris. Minimipriset ska täcka produktionskostnaden och räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter med fokus på COSP (Cost of sustainable production). Minimipriset skiljer sig mellan olika produkter och länder. Minimipriset är extra viktigt för producenterna när världsmarknadspriserna är låga. Fairtrade är den enda produktmärkningen som säkerställer att betalningen till odlarna som lägst ska täcka produktionskostnaderna. Minimilön: med minimilön avses lön som ligger i nivå med eller överstiger lagstadgad minimilön i respektive land eller utifrån ett regionalt genomsnitt. Genom utvecklingskriterierna säkerställs dessutom att de anställdas löner kontinuerligt ökas, till nivåer motsvarande "levnadslön". Kriterierna för minimilön avser anställd arbetskraft som jobbar på plantage eller i fabriker. Handelsrelationer, avtal, förfinansiering: kriterierna kring ekonomisk utveckling handlar inte enbart om den ekonomiska transaktionen. Grundläggande för Fairtrade är också krav på långsiktiga handelsrelationer och avtal mellan producent och köpare, vilket ger ekonomisk stabilitet och möjlighet till kontinuerlig kvalitets- och verksamhetsutveckling. Producentorganisationen kan begära förfinansiering av köparen, med upp till 60 % av det avtalade priset (ordervärdet). Fairtrade-premie: köparen förbinder sig också att betala en premie, ett ekonomiskt tillskott, till producenten (utöver minimipriset). Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t.ex. i en ny skola, utbildning, bostäder, daghem och hälsovård, eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en 14 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten genom den "ekologiska prisdifferentialen". Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, en viktig aspekt av demokratiutvecklingen. Ex. på förbättrade ekonomiska villkor (2007) Källa: FLO, barchart.com Odlare i Fairtrade-certifierade kaffekooperativ erhöll 88 miljoner kr. i premie, vilket användes främst till: 1. Investeringar i produktionen 2. Samhällsutveckling (infrastruktur, byggnader, bostäder, mikrokrediter, äldreomsorg) 3. Hälsa (hälsovård, sanitet, medicin, nödsituationer) Minimipris, odlarna fick också 252 milj. kronor i prisfördel (utöver premien) en extra intäkt utöver konventionellt pris. 4:5 Fairtrade-premie 4:6 Fairtrade-premie Fairtrade-premien är ett extra ekonomiskt tillskott vid försäljning (utöver minimipriset), detta är unikt för Fairtrade bland produktmärkningar. Köparen av en Fairtrade-certifierad råvara förbinder sig att betala en premie, ett extra ekonomiskt tillskott till producenten, utöver minimipriset. Ju större volymer som köps/säljs desto högre blir premien i absoluta tal. Prisexempel: premien ligger på ca 5 % (beroende på produktgrupp) av försäljningsvärdet. För te är t.ex. premien 0,5-1,10 dollar/kg te. För bananer är det 1 dollar per såld låda. Demokrati: beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, vilket är en viktig del i demokratiutvecklingen. Inom Fairtrade-certifierade kooperativ eller liknande organisationsformer tas dessa beslut vid årsmöten, medan man hos producenter med anställd arbetskraft fattar besluten i en demokratiskt vald premiekommitté. Vid besök hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer syns ofta tydliga resultat av premieanvändning. Utveckla samhället/produktionen: premien går till ett separat konto och används för investeringar i lokalsamhället, till exempel en ny skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård, alltså projekt som gynnar fler människor än enbart dem som är sysselsatta inom produktionen. Men premien kan också användas för just utveckling av produktionen (endast inom kooperativ och liknande organisationsformer, dvs ej plantage med anställd arbetskraft), såsom att bekosta en omställning till ekologisk produktion. 4:7 Premieanvändning Citat om hur premien använts. 15 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 4:8 Barnarbete motverkas 4:9 Barnarbete Fairtrade skiljer i sin definition av barnarbete på barn som hjälper till i arbetet på familjens egen gård och barn som anställs som arbetskraft. Enligt internationella Fairtrade-kriterier får barn hjälpa till på familjens gård så länge det inte inskränker barnets skolgång, utbildning och sociala utveckling. Däremot får inte barn utföra uppgifter av sådant riskfyllt slag att detta kan påverka barnets hälsa och utveckling. Tvångs- eller slavarbete, inklusive trafficking, får inte förekomma – enligt definitionen på ”den värsta formen av barnarbete” – och barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. Ett av sju barn är i världen involverade i arbete som negativt påverkar dess utbildning, hälsa eller säkerhet. Fattigdom är grundorsaken till att barn tvingas arbeta för familjens överlevnad. Fairtrade arbetar för att motverka de grundläggande orsakerna till barnarbete genom att bidra till att producenter i utvecklingsländer får högre inkomster och långsiktiga handelsavtal. Kontroller, stöd och utbildning är viktiga inslag i detta arbete, med syfte att komma till rätta med eventuella missförhållanden och sätta igång en utvecklingsprocess. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom Fairtrade, för att stärka verksamheten och öka möjligheterna att upptäcka och motverka förekomsten av barnarbete. 4:10 Diskriminering motverkas 4:11 Diskriminering motverkas Internationella Fairtrade-kriterier följer ILO:s konvention 111 om förbud mot diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg, kön, sexuell läggning, ålder, funktionshinder och politisk eller religiös övertygelse. Detta innebär att nämnda variabler inte får ligga till grund för beslut som rör anställning eller arbetsvillkor, reglerat genom krav på intern policy och en plan för hur diskriminering motverkas på arbetsplatsen. Vidare ställer utvecklingskriterierna krav på att extra hänsyn ska tas till minoritetsgruppers möjlighet att utvecklas inom verksamheten. 4:12 Demokratiutveckling 4:13 Demokratiutveckling De som arbetar i en Fairtrade-certifierad producentorganisation ska få uttrycka sig fritt och ha möjlighet till inflytande och medbestämmande i frågor som rör verksamheten. Detta yttrar sig t.ex. genom krav på en demokratisk organisationsstruktur och obligatoriska årsmöten där alla kan delta i beslut och uttrycka sig fritt. Den enskilda individen har också möjlighet att göra sin röst hörd i samband med beslut som rör användandet av premien, dvs. medbestämmande i utvecklingen av verksamhet och lokalsamhälle. 16 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 4:14 Organisationsrätt 4:15 Organisationsrätt Alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffa och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter. 4:16 Miljöhänsyn 4:17 Miljöhänsyn En Fairtrade-certifierad producentorganisation måste arbeta med att minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t.ex. om ansvar för grund- och ytvatten, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden och skydd av utrotningshotade arter i området. Som grund för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns FLO:s Prohibited Materials List. Därutöver finns det även ekonomiska incitament att arbeta aktivt med miljöfrågan. En ekologisk certifiering innebär ett ytterligare högre pris för varan, utöver minimipriset och premien. En ekologisk certifiering, ofta bekostad av premien, innebär ofta en ökad försäljning, då produkten kan säljas på nya marknader. Majoriteten av alla Fairtrademärkta produkter i Sverige är ekologiskt odlade, år 2011 var siffran 73 procent. 4:18 Produktgrupper Kriterier utarbetade av Fairtrade International finns för produktgrupperna på bilden. De flesta är livsmedelsprodukter, förutom blommor, bomull, guld, sportbollar, trä och skönhet & hudvård. För "sammansatta" produkter, t ex glass eller chokladkakor, är regeln att allt som finns att tillgå i en produkt som är Fairtrade-märkt också ska vara det, t.ex. socker och vanilj i vaniljglass. Ytterligare en regel är att minst 50 % av ingredienserna i en sammansatt produkt ska vara Fairtrade-certifierade för att man ska kunna märka produkten. Dock gäller att om en betydande ingrediens, utan vilken produkten inte skulle kunna existera, utgör 20 % av torrvikten för produkten så kan man också Fairtrade-märka den (t.ex. juicekoncentrat i apelsinjuice som annars består mestadels av vatten). 4:19 Fairtrade-kriteriernas indelning Generella kriterier Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas 17 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Kriterierna är utarbetade av Fairtrade International i samarbete med de producentnätverk och de nationella Fairtrade-organisationerna som finns i länder runt om i världen. Kriterierna har alla en gemensam utgångspunkt - genom att garantera ett minimipris för råvaran och en långsiktig affärsrelation erbjuds förbättrade villkor för odlare och anställd arbetskraft i utvecklingsländer som annars kan missgynnas av villkoren för världshandeln. Kriterier för utveckling Arbets- och produktionsvillkor varierar oftast från produkt till produkt. Kaffe och kakao odlas till exempel mestadels av odlare som livnär sig genom familjejordbruk. För dessa människor är betalningen för råvaran avgörande för familjeekonomin. Te däremot, odlas oftast på större plantager med anställd arbetskraft. Här spelar lönenivån och arbetsvillkoren en viktigare roll. Med detta som bakgrund bygger de generella internationella Fairtrade-kriterierna på en uppdelning i odlare respektive anställd arbetskraft, baserat på kärnkriterier och utvecklingskriterier: Kriterier för odlare Med odlare avses enskilda individer eller familjer som livnär sig på familjejordbruk och som har gått samman i en producentorganisation, ofta ett kooperativ, förening eller liknande organisationsform, för att skapa skalfördelar och tillsammans utgöra en starkare kraft i den internationella handeln. I de fall då det finns en betydande andel fast eller tillfälligt anställda (t ex säsongsanställda) inom producentorganisationen gäller även kriterier för anställningsvillkor, såsom ickediskriminering, organisationsrätt, hälsa och säkerhet, m.m. Kriterier för anställda Anställd arbetskraft utgörs oftast av människor som jobbar på plantager eller i fabriker som ägs och drivs privat. Kriterierna för anställd arbetskraft handlar framförallt om anställningsvillkor samt hänsyn till de anställdas hälsa och säkerhet. En revidering av kriterierna för anställd arbetskraft har under 2012 varit under arbete. Handelskriterier Handelskriterierna gäller alla aktörer som handlar med (köper och säljer) Fairtrade-certifierade produkter/råvaror, fram till och med att produkten förpackas och märks. Sedan maj 2011 är handelskriterierna indelade i fyra områden: Generellt, handel, produktion samt verksamhet och utveckling. Nedan beskrivs kriterierna övergripande. Generellt Samtliga handelsaktörer som köper/säljer (tillverkar/förpackar/märker) Fairtrade-certifierad råvara inspekteras och certifieras samt följer riktlinjer som rör användningen av Fairtrade-märket på såväl produkter som i marknadsföring. Handel Det ska alltid finnas ett skriftligt avtal mellan köparen och den Fairtrade-certifierade producentorganisationen. Detta avtal bygger på ömsesidighet och tydlig dokumentation, gällande bl a volymer, kvalitet, pris samt betalnings- och leveransvillkor. Produkter/råvara som köps och säljs som Fairtrade-certifierad måste alltid ha producerats av Fairtrade-certifierade producentorganisationer och vara spårbara genom hela handelskedjan, genom dokumentation och 18 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 tydlig märkning. Krav på fysisk spårbarhet undantas för kakao, socker, juice och te, på grund av produktionstekniska orsaker. Produktion Inga generella kriterier. Här gäller de produktspecifika kriterierna. Verksamhet och utveckling Fairtrade syftar till att ge producentorganisationer i utvecklingsländer långsiktig tillgång till en internationell marknad, genom handelsrelationer som bygger på ömsesidig respekt, transparens och engagemang. I detta är också informationsutbyte en viktig del, framförallt för producentorganisationen som då mer effektivt kan planera för sin produktion och leveranser. Producentorganisationen kan begära förfinansiering av köparen, med upp till 60 procent av det avtalade priset (ordervärdet). Prissättningen för en Fairtradecertifierad råvara påverkas bl.a. av minimipriset, premien och den ”ekologiska prisdifferentialen”, samt i övrigt av utbud och efterfrågan. Mer information om minimipris och premie finns specificerat, per produktkategori, i förteckningen över minimipris och premie Produktspecifika kriterier Innehåller produktspecifika tillägg till de generella kriterierna och handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk prisdifferential. 4:20 Fairtrade International Fairtrade Sverige är svensk representant i Fairtrade International (FLO). Fairtrade International, bildat 1997, är en paraplyorganisation med 24 medlemmar. Medlemmarna är 19 märkningsinitiativ (t.ex. Fairtrade Sverige), tre ”marketing organizations” (organisationer som ansvarar för marknadsföring av Fairtrade i sina länder, för närvarande Tjeckien, Korea och Hongkong samt en associerad medlem, Mexiko. Däremot har Fairtrade International ansvar för att teckna licensavtalen) samt tre producentnätverk som representerar Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien. Fairtrade International utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda med hjälp av drygt 50 regionala representanter runt om i 60 länder. Deras jobb består bl.a. i att ha tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information, råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier och hitta nya marknader för sina produkter. 4:21 Regional representant Manuel Aguirre arbetar som regional representant i Peru, och fungerar som stöd för odlare på plats. 4.22 FLO-Cert Hur vet vi att kriterierna efterföljs? FLO-Cert är ett oberoende internationellt certifieringsorgan, som har ansvar för inspektioner och certifiering av producentorganisationer samt hela handelskedjan fram till dess att produkten är förpackad och märkt. FLO-Certs huvudkontor finns i Bonn, men inspektörerna är kontrakterade lokalt och har god kunskap om kulturen och lagarna i landet där inspektionerna utförs. Det finns i dagsläget (2012) ca 120 inspektörer. Alla inspektörer måste varje år genomgå en veckas 19 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 utbildning. FLO-Cert ägs av FLO men drivs som ett oberoende internationellt certifieringsorgan. ISO65: FLO-Cert följer ISO65-standard, d.v.s. den ledande kvalitetsnorm som gäller för certifieringsorganisationer. Detta innebär bl.a.: FLO-Cert har ett kvalitetskontrollsystem för kontinuerlig utveckling av verksamheten FLO-Cert uppfyller krav på transparens i alla processer, d.v.s. öppenhet gentemot kunder och konsumenter i alla led FLO-Cert är en oberoende certifieringsorganisation och behandlar alla kunder lika FLO-Cert utfärder certifikat (garantier) med högsta trovärdighet FLO-Cert kontrolleras av en oberoende tredje part gentemot kriterierna för ISO65. 4.23 Hela handelskedjan Tips! Den här bilden visar handelskedjan i fyra steg: producent, traders, licenstagares samt butik och deras relation till FLO-Cert. Ta en bild i taget, och prata om hur FLO-Cert arbetar med den delen i kedjan. Klick Klick Klick Hur arbetar FLO-Cert? Odlare: de flesta inspektörerna arbetar gentemot producenter. För att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad måste kärnkriterierna uppfyllas. Efter att en initial inspektion är genomförd och godkänd startar sedan en certifieringscykel som innebär årliga kontroller av att kriterierna uppfylls samt gradvisa förbättringar enligt utvecklingskriterierna. Inspektörerna gör intervjuer samt kontrollerar dokumentation såsom köp- och betalningsdokument. En inspektion tar, beroende på storlek, ett par dagar upp till flera veckor att genomföra. Hela handelskedjan: bilden på handelskedjan är förenklad, en generalisering av vilka handelsaktörer som kan ingå i kedjan från producent till konsument. Ibland är de olika funktionerna hopslagna i en och samma aktör, t.ex. producent + processor + exportör, eller importör + tillverkare/förpackare + licenstagare. Hur handelskedjan ser ut kan variera beroende på produktgrupp och förädlingsprocess. Hos övriga handelskedjan sker inspektion en gång var 1-3 år. Då kontrolleras kriterier och dokumentation (t.ex. köp- och betalningsdokument). De i handelskedjan som betalar pris och premie till producent skickar kvartalsvis rapporter till FLO-Cert om vad de köpt och sålt. Licenstagare är de företag som märker en produkt under sitt varumärke, t.ex. Löfbergs Lila. De betalar cirka 2 % av konsumentpriset i licensavgift till Fairtrade (nationellt). Licenstagare inspekteras endast om de även är en del i handelskedjan (fram till att produkten är förpackad och klar). Butik: aktörer inom dagligvaruhandeln, såväl stora som små butiker. Det kan även vara hotell, restaurang, café och vendingföretag. Dessa aktörer som enbart är kopplade till slutkonsument kontrolleras inte av Fairtrade. 20 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 4.24 Inspektör Felipe Arango har varit inspektör för FLO-Cert sedan 2003. Förklaring av de olika begreppen i handelskedjan Producent = plantage eller kooperativ som producerar råvaran. Då Fairtrade-certifieringens syfte är att förbättra villkoren för odlare och anställda i utvecklingsländer ligger tyngdpunkten i kriterier och kontroll här. Processor = ett fristående företag som bearbetar produkten i det land där varan odlas, t.ex. en sockerkvarn. Förekommer endast som aktör om produkten förädlas i någon form. Exportör = förekommer som handelsaktör i de fall producentorganisationen inte själv har kapacitet att exportera, eller där det specifika landets handelsregler kräver en sådan aktör. Importör = den aktör/företag som köper in produkten direkt från utvecklingslandet. Tillverkare/förpackare = aktör som förädlar och förpackar produkten, t.ex. ett kafferosteri. Licenstagare = de företag som märker en produkt under sitt varumärke. Läs mer: inom dagligvaruhandeln eller restaurang och café etc. Dessa aktörer som enbart är kopplade Butiker = aktörer till slutkonsument kontrolleras INTE av Fairtrade. Fairtrade styr därmed inte över slutpriset gentemot konsument. www.fairtrade.net www.fairtrade.se www.ico.or - dagligt världsmarknadspris på kaffe www.flo-cert.net www.fairtrade.org.uk/resources/natural_resources_institute.aspx 21 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 5 – Fairtrade i fakta och siffror Kapitel 5 berör Fairtrades historia, försäljningssiffror och Fairtrades framtidsplaner. Klick Klick Klick Klick Klick 5:1 Historia (fördjupning) Hur startade Fairtrade? Fairtrade (tidigare Rättvisemärkt) har funnits i Sverige sedan 1997 då den första produkten lanserades på den svenska marknaden (kaffe). Men initiativen kring en rättvisare handel kom långt tidigare. Under 60- och 70-talet började en frustration bland olika aktörer växa, personer världen över ville arbeta för förbättrade villkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Mexiko: på 70-talet kom Frans Van der Hoff, holländsk missionär som tidigare bott i Chile, till Mexico. Han märkte hur svårt det var för odlarna att sälja sitt kaffe. Under många år hade de varit tvungna att sälja kaffet till rekordlåga priser till s.k. ”coyotes” (mellanhänder). Eftersom odlarna inte hade några andra köpare så var de tvungna att sälja till mellanhänderna, till det pris de erbjöd. Frans Van der Hoff samlade i början av 80-talet ett hundratal bönder till ett möte för att tillsammans göra något åt deras situation. De startade kooperativet UCIRI. Mexiko – Holland: UCIRI kom sedan i kontakt med organisationer för rättvis handel i ”Nord” för att tillsammans bl.a. råda bot på problemen med många mellanhänder och låga priser. I samarbete med Holland var UCIRI med och grundade den holländska motsvarigheten till Fairtrade ”Max Havelaar” och blev det första certifierade kooperativet. Först ut med en produktmärkning som garanterade förbättrade produktionsförhållanden var därmed Holland 1988. Syftet var att ge marginaliserade odlare marknadstillträde och möjlighet att sälja i stora volymer samt att erbjuda konsumenten en vara som garanterar produktion enligt kriterier för rättvis handel. Max Havelaar var en holländsk sagofigur som kämpade mot exploateringen av kaffeodlare i de holländska kolonierna. Olika certifieringsmärken: efter några år spred sig märkningskonceptet vidare och fler nationella initiativ skapades, t.ex. tyska Transfair och engelska Fairtrade Foundation. I USA och Kanada skapades Transfair. I Finland Reilu Kauppa och Max Havelaar i Danmark och Frankrike. På bilden ser ni ett urval. Rättvisemärkt: bildades 1996 och den första certifierade produkten kom ut på marknaden 1997. Det började i något av en uppförsbacke för Rättvisemärkt i Sverige. Men år 2004 började den ditintills ganska svåra situationen för Rättvisemärkt vända, sakta men säkert. Klick Klick FLO bildades 1997 med syfte att samordna kriterier och kontroll för Fairtrade. En ny internationell produktmärkning var född. Ideella organisationer låg bakom. Alla olika märkningsorganisationer verkade självständigt tills FLO bildades 1997. Internationellt märke, allt eftersom tiden gick började man samarbeta allt mer mellan länderna och 2002 kom ett nytt gemensamt internationellt certifieringsmärke. År 2004 gick dåvarande Rättvisemärkt (nu Fairtrade Sverige) över till det internationella certifieringsmärket. Nästan alla övriga länder med märkningsinitiativ har gått över till det internationella certifieringsmärket. Fairtrade 2010 började Rättvisemärkt använda sitt internationella namn Fairtrade. Klick 22 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Fairtrade idag, i dagsläget finns marknadsorganisationer i 27 länder! Klick det märkningsinitiativ och 5:2 Fairtrade idag Idag finns det ett tjugotal märkningsinitiativ och marknadsorganisationer i 27 länder, t.ex. Fairtrade Sverige. Marknadsorganisationerna skiljer sig från märkningsinitiativen genom att de tecknar licensavtal genom Fairtrade International (märkningsinitiativen tecknar avtalet i sitt land). Marknadsorganisationerna finns i dagsläget i Tjeckien, Korea och Hongkong, dessutom är Mexiko associerad medlem. Sydafrika blev fullvärdig medlem år 2012. Inte mindre än 905 Fairtrade-certifierade producentorganisationer i drygt 60 länder. (Uppdatering nov 2012 – 991 producentorganisationer). Drygt 1,2 miljoner odlare och anställda beräknas gynnas av Fairtrade. Internationellt finns cirka 27 000 (Uppdatering nov 2012 – ca 30 000) olika produkter på marknaden och i Sverige kan vi nu välja mellan drygt 1300 olika produkter. (Uppdatering nov 2012 – 1600 produkter). Och från att det i början bara fanns kriterier för kaffe finns nu kriterier för ett 20-tal olika produktgrupper. 5:3 Försäljningsökning Försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige ökade med 17 procent under 2011 och uppgår till 1,2 miljarder kronor i konsumentvärde. 2007 var ökningen 165 %, 2008 var den 75 %, 2009 25 % och 2010 18 %. Klick Klick Tips! Fråga gärna åhörarna hur många kaffekoppar av 100 som de tror är Fairtrade-märkta i dagsläget i Sverige. Denna bild leder till nästa slide. Men trots fantastiska framgångar är fortfarande endast (i Sverige) 4,8 kaffekoppar av 100 Fairtrade. 4,25 bananer av 100, 2,81 av 100 koppar te. Det finns med andra ord mycket du som konsument kan göra! Och Sverige kan göra mycket mer för att öka efterfrågan av Fairtrademärkta produkter. Här följer några bilder på andelen Fairtrade-märkta bananer i Sverige, Finland, UK och Schweiz. Tips! Fråga gärna åhörarna hur många bananer som de tror är Fairtrade-märkta i de olika länderna innan du visar resultatet. Klick Sverige: 7 % Finland: 17 % UK: 30 % Schweiz: 58 % Klick Fairtrade-märkta bananer och kaffe är de produktgrupper med högst marknadsandel (drygt 5 % vardera) på den svenska marknaden. 23 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Klick Klick Klick Klick Finansiering Fairtrade Sverige Fairtrade Sverige AB är ett icke vinstdrivande bolag som finansieras av licensintäkter från företag som säljer Fairtrade-märkta produkter. I början sköt ägarna, Svenska K:an och LO, till med pengar men sedan 2007 har det gått runt ekonomiskt tack vare licensintäkter. En del av licensintäkterna förs vidare till Fairtrade International för att finansiera dess verksamhet. Svenska kyrkan och LO har aldrig tagit ut vinst, allt överskott återinvesteras i Fairtrade Sveriges eller Fairtrade Internationals arbete. Föreningen för Fairtrade Sverige är en ideell organisation, d.v.s. en icke vinstdrivande verksamhet. Föreningen finansierar sin verksamhet genom anslag bl.a. från SIDA, Postkodstiftelsen och Konsumentverket. Dessutom får föreningen inkomster genom medlemsavgifter, samt försäljning av material och föreläsningar. Läs mer: www.fairtrade.net www.fairtrade.se Rättvis handel – rörelse i rätt riktning, Bokförlaget Tranan, 2002 24 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 6 – Engagera dig! Kapitel 6 visar på olika sätt som du kan engagera dig för Fairtrade! 6:1 Intro (film eller stillbild, ljudlöst alternativ) Det är enkelt och kul att vara med och göra skillnad! Gräsrotsrörelsen för Fairtrade är stor och över världen finns tusentals människor som är med och gör skillnad. Detta är en av Fairtrades framgångsfaktorer. 6:2 Produkter Det viktigaste sättet att engagera sig för Fairtrade är att välja Fairtrademärkta produkter när du handlar, går på café eller bor på hotell. Om vi blir fler som väljer Fairtrade-märkta produkter kan vi göra ännu större skillnad – för fler. Fairtrade handlar om att ge människor möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och entreprenörskap. Fairtrade handlar om marknadskrafter, om utbud och efterfrågan. Ju fler som handlar Fairtrade-märkta produkter, desto större blir skillnaden för odlarna. Film om det stora utbudet av Fairtrade-märkta produkter 6:3 Ambassadör (fördjupning) Sedan 1999 har över 4000 personer utbildat sig till ambassadörer för Fairtrade. Uppdraget är frivilligt och som ambassadör bestämmer man själv om och hur aktiv man vill vara. Kontakta Fairtrade om du vill bli ambassadör. 6:4 Aktivitetsguiden (fördjupning) Får du idétorka? Aktivitetsguiden är sprängfylld med tips på aktiviteter! Beställ eller ladda ner på Fairtrades hemsida. Tips! Beställ gärna en aktivitetsguide och visa upp under föreläsningen. 6:5 Fairtrade Fokus (fördjupning) Fairtrade Sveriges årliga kampanj infaller på hösten och heter Fairtrade Fokus. Under kampanjveckorna samlas dagligvarukedjor, ambassadörer, medlemsorganisationer, Fairtrade City-styrgrupper, politiker och konsumenter för att gemensamt sätta fokus på Fairtrade. Målen med Fairtrade Fokus är att: Öka utbud av och tillgång till Fairtrade-märkta produkter Öka allmänhetens kännedom och kunskap om Fairtrade Öka konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter 6:6 Fairtrade City (fördjupning) Är din kommun Fairtrade City? Var med och påverka din kommun att välja etiskt märkta produkter när de gör upphandlingar. Klick På bilden är de länder markerade där det finns Fairtrade Cities. År 2006 lanserades konceptet Fairtrade City i Sverige. Diplomeringen har funnits sedan 2000 i Storbritannien och i dag finns det över 1000 Fairtrade Cities i Europa, USA, Kanada, Japan och Australien! Karta på Sverige Fairtrade City i Sverige. Det totala värdet av den offentliga 25 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Klick upphandlingen i Sverige uppgår till cirka 400 miljarder kronor. Av det står kommunerna för 250 miljarder. Mycket av det som upphandlas produceras i utvecklingsländer där mänskliga rättigheter ofta kränks under produktionen. Trots att det finns många anledningar till att ta ett större socialt ansvar i den offentliga konsumtionen, och trots att det är lagligt att i samband med upphandling ställa etiska krav, är det fortfarande ovanligt att det sker. Var med och förändra detta! Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Det innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Alla Fairtrade Citydiplomerade kommuner leds av en styrgrupp. Den 17:e maj 2006 diplomerades Malmö, Sveriges första Fairtrade City. Därefter har flera kommuner diplomerats och idag är drygt 50 kommuner diplomerade till Fairtrade City (nov 2012). 6:7 Medlemsorganisationer (fördjupning) I dagsläget (nov 2012) står drygt 50 svenska organisationer bakom föreningen för Fairtrades verksamhet och är med och styr och deltar i föreningens arbete. Medlemsorganisationerna utgör tillsammans fler än 13 miljoner medlemmar och har därmed en enorm potential som arenor för informationsarbete om rättvis handel och Fairtrade! Vilka medlemsorganisationer är du med i? Bland dessa organisationer finns goda möjligheter att både låta sig påverkas av, och att själv påverka! Föreningen för Fairtrade välkomnar fler organisationer att bli medlemmar. Kontakta Fairtrade för mer information. 26 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 7 – Håll utkik efter Fairtrade när du handlar! Kapitel 7 är ett avslutande kort kapitel. 7:1 Avslutande bild. Välj Fairtrade när du handlar, ett enkelt sätt att göra skillnad! 7:2 Frågor? Tips! Lämna gärna utrymme för frågor och reflektion. Och om det kommer frågor som du inte kan svara på, hänvisa till oss på Fairtrade Sverige. Vi hjälper mer än gärna till. 27 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Värderingsövningar Ett bra sätt att få deltagarna engagerade under en föreläsning är genom att låta deltagarna få röra på sig och ta ställning i viktiga frågor. Detta kan man göra bl.a. genom värderingsövningar. ”Fyra hörn” och ”termometern” är jättebra övningar för att få deltagarna att ta ställning och argumentera. Fyra hörn Dela in rummet i fyra hörn som representerar fyra olika svar. Deltagarna väljer ett svar och ställer sig i motsvarande hörn. Det är viktigt att ha ett öppet hörn där andra åsikter kan komma fram. Diskutera sedan varför de har ställt sig i respektive hörn. Understryk att det är tillåtet att byta hörn under övningens gång. Förslag på frågor: 1. Vilka har störst möjlighet att påverka/förändra en orättvis världshandel? 2. Vilka har störst ansvar att påverka/förändra en orättvis världshandel? A) Politiker B) Konsumenter C) Företag D) Eget alternativ 3. Vad innebär globalisering? A) Människors sociala nätverk växer och krig och fördomar minskar B) Klyftorna mellan rika och fattiga växer C) En öppnare världsmarknad som ger ökade möjligheter till utveckling för alla D) Eget alternativ 4. Vilken fråga är viktigast för en bättre värld? A) Rättvis handel B) Jämställdhet C) Demokrati D) Eget alternativ Termometern Förklara för gruppen att det finns en termometer i rummet, som ligger på golvet från ena till andra sidan av rummet. Ena sidan är varm, den andra kall. Den varma sidan är för de som håller med, den kalla för de som inte håller med. Låt deltagarna ställa sig på den grad som motsvarar vad de tycker. Låt sedan några från varje läger berätta om varför de ställde sig just där. Var öppen för diskussion! Förslag nedan: Fattiga länder får skylla sig själva Jag har makt Jag kan göra världen bättre Det är svårt att göra skillnad Demokrati är viktigt i min vardag Fairtrade är ineffektivt 28 Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30 Liten kommunikationsskola Som ambassadör/frivillig för Fairtrade är du inte en officiell representant för Fairtrade. Du representerar alltid i första hand dig själv och konsumentmakten. Men i ditt engagemang kan det ändå vara en trygghet att känna till Fairtrades grundläggande kommunikation och ta del av några tips. Huvudbudskap Fairtrade bygger på handel. Om vi konsumenter efterfrågar varor som är producerade med respekt för mänskliga rättigheter så får vi det. Att handla Fairtrade-märkta produkter är ett enkelt sätt att göra skillnad. Ton Förmedla trovärdighet. När konsumenten köper en Fairtrade-märkt produkt garanteras att Fairtrade-kriterierna är uppfyllda. Budskapet ska vara trovärdigt, lova inte mer än kriteriernas faktiska innebörd. Förmedla positiva associationer! Världen måste givetvis få beskrivas som den ser ut, men tonläget bör aldrig vara fördömande eller enbart fokuserat på problemen. Vi vill fokusera på de positiva värden Fairtrade bidrar till och på konsumentens möjlighet att påverka och förbättra. Vi undviker att kritisera andra märkningar. Målgrupp Vår målsättning är att så många som möjligt ska efterfråga och köpa Fairtrademärkta produkter. Därför undviker vi budskap som förstorar köpbeslutet mer än nödvändigt. Att köpa Fairtrade-märkt ska vara ett enkelt val, och behöver inte vara kopplat till ”hög moral” eller ”politiskt medveten konsumtion”. Tänk på att du som ambassadör framförallt bör rikta dig till ditt lokala område; butiker, caféer, media, politiker, konsumenter i allmänhet och framförallt dina nära och kära! Att kommunicera Dessa frågor är bra att ha väl inövade svar på: Vad är Fairtrade? Varför ska jag köpa Fairtrade-märkta produkter? Hur vet jag att det funkar? När du informerar om Fairtrade, utgå från dig själv, t.ex. ”Jag väljer Fairtrademärkt för att…”. Kommunikation kring namnet Fairtrade Då vi refererar till Fairtrade som en produktmärkning använder vi i första hand uttrycket Fairtrade-märkta produkter, i andra hand Fairtrade-certifierade produkter. Uttrycket certifiering används oftast för att referera till de Fairtradecertifierade producenterna. Det går också att använda Fairtrade-producenter och t.ex. Fairtrade-kaffe vid enklare kommunikation. Ibland går det bra att använda grundformen Fairtrade, t.ex. vid kommunikation kring engagemanget för Fairtrade, kännedomen om Fairtrade och ambassadörer för Fairtrade. Vårt namn, Fairtrade, skrivs alltid i ett ord och med versalt F. Relationen mellan Fairtrade och fair trade finns beskriven på www.fairtrade.se/cldoc/17.htm 29
© Copyright 2024