1. No category

 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Odling av kinakålsfrö en nyhet för Åland. Joachim Regårdh. Foto: Hushållningssällskapet VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 VISION och verksamhetsidé. ”Vår VISION är en lönsam landsbygd där Ålands Hushållningssällskap bidrar med engagemang och kunskap” Vår kunskapsbas förstärks genom de fältförsök som utförs. Foto: Hushållningssällskapet Verksamhetsidé: Ålands Hushållningssällskap skall tillhandahålla en, för lantbruksföretagaren, lönsam rådgivning och service inom områdena husdjursproduktion, trädgårdsodling och växtodling. Verksamhetsidén uppnås genom egna personalresurser *, förmedling av kunskap och rådgivning, studieresor, kurser och projektarbeten. * De egna personalresurserna innefattar ekonomirådgivare, husdjursrådgivare, trädgårdsrådgivare, växtodlingsrådgivare, försökspersonal och seminörer. RESULTATMÅL 2013 Vårt viktigaste mål är att genom rådgivning med hög kvalitet skapa förutsättningar för den åländske jordbrukaren att bedriva sitt lantbruksföretag med god lönsamhet. En förutsättning för detta är att vi skapar attraktiva tjänster som är lönsamhetsskapande. Under 2014 kommer, vid sidan av vår basrådgivning, ett större fokus att läggas på:  att öka samverkan mellan jordbrukare och försöksverksamheten  öka möjligheten till demonstrationsodlingar och försök hos jordbrukare INTERNA MÅL Öka merförsäljningen genom förslag på kompletterande rådgivning, t ex. ekonomisk uppföljning. Foto: Hushållningssällskapet 1. Verkställande direktörens översikt 1.1 Personal, rådgivning/semin: Bäckman‐Hägglund, Tina Ekonomirådgivare Danielsson, Tina Husdjursrådgivare Gabrielsson, Pernilla Trädgårdsrådgivare Knutsson, Hans VD Lundberg, Kerstin Husdjursrådgivare Mattsson, Åsa Seminör Nylund, Henrik Seminör Regårdh, Joachim Växtodlingsrådgivare Personal, Försöksverksamhet: Arola, Emilia Agrolog Eriksson, Gunilla Nat. Kand. Mattsson, Christina Trädgårdsmästare Nordmyr, Per Trädgårdsmästare Söderlund, Niklas Agronom Zakarevskis, Arvis Fältarbete 1.2 Styrelse under året har varit: Ordinarie: Suppleant: Björkén Margareta, Finström Ekström Erik, Jomala Klingberg Lena, Sund Eriksson Tage, Jomala Knutsson Hans, Eckerö. Sekreterare Åkerblom Johan, Saltvik Mörn Nicklas, Saltvik. V ordf. Sandell Bo‐Erik, Finström. Ordf. Söderberg Harry, Finström Styrelsen har hållit 8 protokollförda sammanträden. 1.3 Hushållningssällskapets intäkter/kostnader. Verksamhetsbidrag från Ålands Landskapsregering har erhållits med 276 000€ för Rådgivnings‐ och seminverksamheten samt 400 000 € för Försöksverksamheten. Förrättningsintäkter och övriga intäkter uppgick till 390 136 euro. Årets resultat blev 6 549 € 1.4 Medlemsavgifter 2013. Medlemsavgifterna för 2013 är enl. nedan: Medlemmar som under 2013 har köpt tjänster för ≥300 € exkl. moms (semintjänster och kokontrolltjänster undantagna) är automatiskt medlem för 2014. Möjlighet ges till att avstå medlemskapet. Övriga kan bli medlemmar i Ålands Hushållningssällskap för en avgift om 30 € per år. Medlemsförmåner: - Möjlighet att påverka och delta i utvecklingen av rådgivningen - Rätt att delta och använda sin rösträtt på årsmötet, t.ex. val av styrelse, budget, verksamhetsplan, medlemsavgifter. - Medlemsavgiften avdragsgill i beskattningen för lantbrukare/landsbygdsföretagare - Olika förmåner som styrelsen årligen kan fastställa 1.5 Resultatavtal med Landskapsregeringen Ålands Hushållningssällskap r.f. fungerar som ”takorganisation” för Ålands Fåravelsförening r.f., Föreningen Ålandsfåret r.f., Andelslaget Ålands Maskinring, Ålands Fiskare r.f. samt Ålands Fiskodlarförening r.f. Ett nytt resultatavtal gällande åren 2014 – 2016 har ingåtts med Landskapsregeringen. I det nya avtalet har det tidigare avtalet för Försöksverksamheten införlivats som en del i Hushållningssällskapets verksamhet. I det nya avtalet har verksamhetsbidraget sänkts med 56 000 €/år. För att klara den framtida ekonomin har Hushållningssällskapets tvingats reducera personalstyrkan och det får effekt först under andra halvåret 2014. Februari 2014. Hans Knutsson VD Torrbolstad, april 2013. Foto Hushållningssällskapet 2. Verksamheten 2.1 Allmänt Året har präglats av arbetet med att sammanföra försöksverksamheten och rådgivningen samt att vi ska bli mer synliga utåt. Ett led i detta är bl. a den blogg vi startat, på hemsidan, där vi kontinuerligt rapporterar från försöksverksamheten och övrigt som är aktuellt inom åländskt jordbruk. Dessutom har rådgivarna skrivit ett antal artiklar i lantbrukspressen. I januari genomfördes en välbesökt och givande inspirationsdag, Lantbruk 2013, för åländska jordbrukare förlagt till Alandica. Årets årsstämma genomfördes på f.d. Naturbruksskolan i november. Årsstämman gästades av Mikael Jidenholm från Ugglarps Grönt som höll ett inspirerande föredrag om hur man ska tillvarata möjligheterna. Något helt nytt inom försöksverksamheten är att vi testar blåmussla som gödnings‐
/jordförbättringsmedel. Ett försök som ska pågå under tre år. Besök i grönsaksförsöken, juni 2013. Foto: Hushållningssällskapet 2.2 Ekonomirådgivning Huvuddelen av ekonomirådgivarens arbete har varit fokuserat på investeringsstödsansökningar och generationsskiften. Rådgivaren har också deltagit i Övervakningskommittén för Ålands Landsbygdsutvecklingsprogram 2007‐2013. Rådgivaren är huvudansvarig för Hushållningssällskapets rådgivning i samband med stödråd‐
givningen. Under året har projektet ”Lönsam Gård” startat med 4 företag. Målgruppen är gårdar som med ekonomisk rådgivning vill utveckla företaget. Ekonomirådgivaren har varit initiativtagare till inspirationsdagen ”Lantbruk 2013” som genomfördes på Alandica i januari månad. Ur LoA 2/2013. 2.2 Husdjursrådgivning Foto: VikingGenetics/Faba Hushållningssällskapet har på uppdrag av ÅCA/ Ålandsmejeriet arbetat med mejeriets kvalitetsfrågor och, på uppdrag, genomfört gårdsbesök. Vid gårdsbesöken har mejeriets/besättningens egenkontrollprogram kontrollerats. Veterinär Anne Brunberg, Skultuna, besöker regelbundet ca. 15 besättningar med huvudfokus på fruktsamhetsfrågor och juverhälsa. Även detta år tog vi ut skördetidsprognoser inför vallskörden. ÅCA stod för analyskostnaden och mjölkproducenterna meddelades via sms. Vallmästare 2013. Titeln tillföll Li och Göran Söderlund, Jomala. Motiveringen till Söderlunds pris lyder: ”Specialiserad inriktning på vallodling och ett starkt intresse för att utveckla produktionen av grovfoder syns i år i en sällsynt jämn kvalitet på ensilaget, uppföljd och dokumenterad genom flera foderprover från tre skördar. Jämsides med högkvalitativt ensilage satsar Li och Göran även på betesgång för mjölkkorna, där betesvallarna utnyttjas effektivt genom stripbete och betesgång redan under vallens anläggningsår. Strategin omfattar även produktion av lämpligt ensilage för kvigor och sinkor”. – De är inte bara bäst på Åland utan även i Finland eftersom Åland har bäst vallfoder i landet, säger Tina Danielsson. För ProHäst har vi bloggen: http://prohast.wordpress.com 2.2.1 Kokontrollresultat för 2013. Åland Antal besättningar 33 Koantal 1 550 Medelkoantal 47 Medelproduktion 9 497 kg mjölk Medelproduktion, ECM 10 007 kg Fett % 4,42 Fett kg 420 Protein % 3,44 Protein kg 327 I jämförelse med föregående kontrollår ökade produktionen med 72 kg ECM *) i genomsnitt på de åländska mjölkgårdarna. *) energikorrigerad mjölk, 4 % fett. Kokontrollresultat 2013. Område Antal Mjölk Fett Fett Protein Protein Kor Kg gårdar kg kg % kg % per mjölk gård jmf föreg. år. Åland 33 9497 420 4,42 327 3,44 47 + 5 Lappland 311 9426 378 4,01 315 3,34 29,2 32 Norra Savolax 919 9262 382 4,12 313 3,38 34,9 112 Mellersta 609 8996 383 4,26 312 3,46 38,0 129 Österbotten Nyland 48 8874 379 4,27 309 3,48 41 111 Kg ECM 2011 10007
9388 9377 9317 9215 Hela Finland 2013 6489 8958 371 4,14 301 3,36 35,3 93 9077 Hela Finland 2012 6870 8865 368 4,15 301 3,39 33,1 11 9014 Åland ligger, i kokontrollen, högst i Finland både vad gäller kg mjölk och kg ECM. Mätt på kg ECM ligger vi hela 619 kg högre än området Lappland som kommer på andra plats och hela 930 kg ECM över det finska genomsnittet. 2.2.2 Semin Totalt antal Jmf. med Jmf. med Antal 1:a ins. Jmf.med Varav antal ins. 2013 2012. % 2012. % 2013 2012. % 1:a ins djurägare 2013 4629 +5,2 % 2207 +4,2 % 846 14,7 % Av tabellen framgår att antal mjölkdjur på Åland är svagt ökande, ca. 2 200 st. Andelen insemi‐
nationer utförda av djurägare är 40 % vilket är en ökning med 8 procentenheter jämfört med år 2012. Vi har utökat vår service inom seminverksamheten genom att Åsa Mattsson nu är utbildad ET‐
seminolog. Vi kan nu erbjuda inläggning av embryon under en stor del av året. 2.3 Växtodlingsrådgivning Växtodlingsrådgivningen har under året bedrivits i normal omfattning. Majsodlingen fortsätter att öka år för år och utgör ett viktigt komplement i växtodlingen och i foderstaten för nötkreaturen. Den odling av kinakålsfrö som startade 2012 har fortsatt även under 2013. Vikima seed som ligger bakom odlingen och köper fröskörden vill gärna att vi här på Åland utökar arealen. Åländska kinakålsfrön exporteras sedan till Asien. Majsodling. Foto: Hushållningssällskapet 2.4 Trädgårdsrådgivning Trädgårdsrådgivningen under år 2013 har fortsatt med inriktning på olika baspaket för frukt och bär med oförändrad omfattning i jämförelse med tidigare år. Under växtodlingssäsongen har trädgårds‐
rådgivaren tagit en aktiv del i uppföljningen av försöksverksamheten. På vår blogg läggs, under odlingssäsongen, kontinuerligt ut rapporter från försöksfälten. Blåbär ingår i försöken. Foto: Huhållningssällskapet 2.5 Stödrådgivning Rådgivarna deltog i arbetet med stödansökningar under april månad. Totalt hade vi 176 kunder och totalt såld tid var 250 timmar, vilket blir i genomsnitt 1,4 timmar per kund. Antal sålda timmar har minskat med 11 % jmf. med 2012. 2.6 Försöksverksamheten En av målsättningarna under 2013 har varit att komma odlarnas verklighet närmare, bl.a. genom att lägga ut försöksrutor hos yrkesodlare, ordna ”Öppet Hus” tillfällen, dit odlare bjuds in för att titta på försöken samt genom att i verksamheten i ännu högre grad än förut inrikta sig på försök av praktisk karaktär, som efterfrågas från fältet. Den ekologiska sektorns spannmåls‐
försök har rönt speciellt stor uppmärk‐
samhet, även utanför Åland. Flera grupper var här på studiebesök under säsongens gång! Även sortförsöken med olika typer av proteingrödor Foto: Hushållningssällskapet (t.ex. åkerböna och soja) som odlats på det ekologiska försöksfältet ligger rätt i tiden då man gärna vill kunna förse de åländska korna med närproducerat foder. Inom ramen för de IP‐odlade grönsaksförsöken kan nämnas en ny typ av platt vitkål, som 2013 testades både i säsongsväxthuset samt på friland. Försöken var lyckade och gav bra resultat. Foto: Hushållningssällskapet I samarbete med ÅTH, som utvecklat nya produkter baserade på rotsaker, har under de senaste åren utförts en hel del sortförsök med bl.a. morötter, palsternacka och rödbeta. Flera av sorterna visades på Mini‐
mässan i februari 2014 och det var mycket uppskattat bland besökarna att få smaka på de olika sorterna! Försök inom lökodlingssektorn görs fortlöpande. I år förekom det tyvärr en del angrepp av sjukdomar. Bl.a. drabbades det odlingstekniska försöket med plantlök av både gråmögel och lökvitröta. Foto: Hushållningssällskapet Ett sortförsök med direktsådd lök var i år utplacerat hos en större lökodlare. Inom frukt‐ och bärsektorn har vi flera nya odlingstekniska försök . Olika sorter av höst‐ och sommarhallon ska testas i tunnelodling. Tunneln av typen Haygrove Solo sätts upp våren 2014. Vi testade på våren 2013, i samarbete med Verdera Oy, om det biologiska preparatet Prestop Mix distribuerat av bin, kunde ha effekt på förekomsten av kärnhus‐ och bägarröta i äpple. Prestop har visat sig ha god effekt mot gråmögel i jordgubbe, och då det är främst svamparna gråmögel och Fusarium som orsakar dessa rötor i äpple, kan det vara intressant att se om det fungerar. Försöket utförs i en praktisk odling och fortsätter med samma upplägg säsongen 2014. Under vintern 2013‐ 2014 hade vi ett försök där vi jämförde lagring av äpple av sorten `Santana` från en konventionell yrkesodling, dels i vanlig storlåda, dels i ”ULO‐låda”. För att synliggöra vår verksamhet, och göra den mera lättillgänglig för odlarna, har vi startat upp en blogg, där vi fortlöpande berättar om vad som händer i verksamhet. Resultaten från försöken publiceras fortlöpande på hemsidan. Foto: Hushållningssällskapet 3 Kursverksamhet Under året har följande kurser/aktiviteter anordnats: (Kurserna är genomförda med egen personal om inget annat anges) Lantbruk 2013, inspirationsdag Pro Häst Beskärningskurs, Lene Baarts, Danmark Minimässa Trädgård Växtskyddskurs Bokslutskurs i samarbete med ÅPF Husdjurslära, ”40‐veckorskursen” Ekonomi, ”40‐veckorskursen” Skorvbekämpning, Sören Pagh, BASF Avelsdag, Mari Mukka, Anders Granbäck, Niclas Sjöskog, Faba Tidpunkt januari jan‐aug februari februari februari mars mars‐april mars‐april oktober antal delt. 140 1‐4 23 35 10 30 15 15 20 och Hans Stålhammar, Viking Genetics, Sverige Proteingrödor, Fredrik Fogelberg, Sverige oktober oktober november 17 18 6 Ammu och nättjänster ERFA‐grupper Ekonomi Kinakål Potatis, i samarbete med Chips AB Hälsovård, får. Djurhälsovården Sverige Geta Fruktodlarring, 6 träffar. 4 Studieresor Hushållningssällskapet anordnade under året följande studieresor: Tidpunkt Elmia Inomgård oktober Personalresa Kristianstad, Skåne november 10 10 30 5 fårgårdar 12 antal delt. 18 15 Övrigt: Under januari månad anordnades en informationsdag om majsodling. En fin kväll i augusti anordnades en grillafton i Gottby, ca 50 deltagare. Växtodlingsrådgivaren deltar i Potatisprojektet (i samverkan med Chips Ab) som under året haft 3 möten tillsammans med ca. 30 odlare. Rådgivarna har deltagit i LBU gruppmöten samt två möten med LBU övervakningskommittén. Trädgårdsrådgivaren har deltagit i ÅTH´s odlardagar avseende lök, frukt och grönsaker. 5 Intern utbildning Under året har rådgivarna vidareutvecklats genom egen utbildning via fackpress/litteratur samt att delta i konferenser och studieresor inom sitt ämnesområde. Video och webbkonferenser i följande ämnesområden: Ensilering Robotutfodring Välmående i ladugården Kokompass Fortbildning kokontroll Ekonomiplanering Kolikkurs (Universitetet i Guelph) Växtskydd Kurser/konferenser: Äppelforskning ‐ resultat och framtida tankar SLU, Alnarp Ekokurs för rådgivare Linköping Bladgödslingskurs Köpenhamn Frukt o Bär vinterseminarium Tallin Trädgårdsutställning Lepaa Trädgårdsrådgivarträff Norra Karelen Ekologisk odling i England, studieresa England Kurs i psykisk hälsa Mariehamn Robotdag Jönköping Mjölkföretagardag Jönköping Djurhälsa & Utfodringskonferens Skövde EAAP, (European federation of animal science) Nantes, Frankrike Försöksladugård vid La Jaillière Experimental Farm. Foto: Hushållningssällskapet 6 Mottagna besöksgrupper April SLF, Helsingfors 30 deltagare Maj Gotländsk grupp i försöksverksamheten 10 deltagare Augusti NSL, Helsingfors 15 deltagare September Torsta. Centrum för växtkraft, Östersund 8 deltagare September Andermatt (Madex) och Berner 4 deltagare Oktober SLC Helsingfors 10 deltagare Oktober Verdera 2 deltagare Oktober BASF 1 deltagare Oktober Växtskyddsgrupp SLC, Tukes, Evira, HML 6 deltagare Under året har vi haft flera tillfällen med Öppet Hus i försöksverksamheten där vi visat olika försök i fält samt äpple och grönsaker efter uttag från lager. . White satin (vita morötter) i försök. Foto: Hushållningssällskapet 7 7.1
Övriga organisationer under Hushållningssällskapet. ÅLANDS FÅRAVELSFÖRENING r.f. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningen Föreningen hade under året 99 st. betalande medlemmar. Styrelsen har bestått av ordförande: Cecilia Persson, kassör: Babbi Söderdahl, sekreterare: Anki Lind och Karola Lundström (delar på sysslorna) viceordförande: Ulf Vest samt medlem Camilla Rosenberg, suppleanter: Babbi Söderdahl, Karola Lundström och Gunder Andersson. Materialförvaltare: Mia Söderdahl. Styrelsen har sammanträtt 4 gånger. Tidskriften Fårnytt har utkommit 4 gånger. Cecilia Persson är ansvarig utgivare. Verksamhet Året inleddes med den årliga gemensamma skinnskickningen till Tranås, 484 st. skinn skickades, så man kan fortfarande konstatera att just den verksamheten är populär bland medlemmarna! 19 st. ulleverantörer samskickade ull. I augusti bjöd föreningen medlemmarna på grillfest hemma hos Ann och Åsmund på Marskogens lamm, detta har blivit en trevlig återkommande aktivitet som vi hoppas kan upprätthållas som en tradition! I augusti ordnade föreningen en studieresa till Dalarna, där man bl. a. övernattade på ålandsbekanta Täpp‐Lars fäbodvall. 11 st. medlemmar följde med på resan. Flera av medlemmarna har även varit aktiva på Skördefestens öppna gårdar samt olika marknader. Föreningen har även ordnat en klövvårdskurs i samarbete med Ålands Hushållningssällskap, intresset för denna kurs var stort! Rådgivning Den grundläggande fårrådgivningen har även i år skötts av föreningens egen rådgivare Mia Söderdahl. Mia har som rådgivare deltagit en kurs om lammens tillväxt. Styrelsen önskar som tidigare att medlemmarna i ännu större utsträckning skulle utnyttja vår egen duktiga fårrådgivare! Övrigt Under året har styrelsen bl.a. jobbat med svar på förslaget till Landsbygdsutvecklingsprogram för Åland 2014‐2020. Förslaget har varit ut på remissrunda och styrelsen har lämnat in sitt svar till LR. Årsmöte hölls den 23.03 på Smakbyn, 11 st. medlemmar var närvarande. Fårrådgivare Mia Söderdahl förmedlade information från de kurser och seminarier hon deltagit i under det gångna året. Mötet avslutades med kaffe och ålandspannkaka. 7.2 Föreningen Ålandsfåret r f Föreningen Ålandsfåret r.f. är representerad vid avelskommittén i Finska Fårföreningen. Under det gångna året har föreningens representant bl.a. medverkat i en skrivelse som kommittén har lämnat till JSM om det olämpliga med att Maedi‐Visna – och Scrapie – programmen skulle avgiftsbeläggas. (Avgifterna tillkom trots allt från och med årsskiftet 2014) Föreningen har arbetat kring och gett utlåtande om förslaget till nya Landsbygdsutvecklings‐
programmet för Åland för åren 2014‐2022. Samarbetet med ProAgria i Finland och Lantbrukets Datacentral fortsätter i fråga om övergången till att hantera genbanksdatabasen genom registerprogrammet WebLammas . Arbete med genomgång av bakgrundsuppgifterna för sammanföring av informationen har pågått under år 2013 och fortsätter under 2014. Antalet tackor i reproduktion är fortsättningsvis drygt 1 200. Två medlemsblad har utgivits under verksamhetsåret och kalender för 2014 har delats ut åt samtliga medlemmar vilka har betalat medlemsavgiften. Varje tidning har försetts med finsk resumé. Istället för den planerade tredje medlemstidningen skickades till medlemmarna ordförandes Jul‐ & Nyårshälsning. Föreningen arrangerade i juli tillsammans med Museibyrån ”Ålandsfårets dag” på Jan Karlsgården i Kastelholm. Försäljning av skinn, garn, hantverk och lammkorv. Sven‐Olof Eriksson visade alla hur man spinner. Ålandsfåret r.f. deltog i arangemanget Skördefesten 2013 som ett Plåpp‐åpp‐arrangemang vid Karl‐
Ers hembyggsgård i Bjärström, Finström. Även här hade man försäljning, med tillägget föreningens årskalender 2014. Man visade dessutom hur man spinner. Föreningen har dessutom deltagit i Får‐ och getmarknaden i Åbo med produkter och information om rasen. 7.3 Ålands Fiskare r.f. Verksamhetsberättelse för 2013 Allmänt År 2013 var föreningens 87 verksamhetsår sedan starten som Ålands fiskarförening 1927. Ålands fiskare r.f. är en ideell bransch och intresseorganisation för yrkes‐ och binäringsfisket på Åland. Föreningens verksamhet styrs i hög grad av samarbetsavtalet med landskapsregeringen, via hushållningssällskapet Pro Agria. Dessutom innehar Ålands fiskare r.f. ett ansvar för utvecklandet av fiskerinäringen genom sin position som bransch‐ och intresseorganisation. Föreningen hade under året 161 betalande medlemmar. Som föreningens verksamhetsledare, med ansvar för föreningens dagliga verksamhet, åtaganden, projektverksamhet och skötsel av föreningens anläggningar och affärs‐ och driftsverksamhet, har Fredrik Lundberg fungerat. Föreningens kansli är beläget i Korrvik fiskehamn, som även föreningen sköter om, via sitt helägda dotterbolag Fiskehamn Åland AB. Ålands fiskare informerar kontinuerligt fiskarkåren om aktuella händelser i branschen såväl regionalt som i nationellt respektive EU‐
perspektiv till de delar det är relevant för branschens framtid och utveckling. Föreningen bistår även vid behov myndigheterna för att informera berörda företag om olika beslut och ageranden. Ålands fiskare informerar allmänheten om fiskets betydelse som näring samt om fisket som yrke. Informationsarbetet sköts genom dags ‐ och branschtidningar, medlemsbrev, hemsida, direktkontakt med medlemssammanslutningar samt genom deltagande i allmänna informationstillfällen som t.ex. branschmässor. Ålands fiskare eftersträvar en långsiktigt hållbar utveckling av fisket och tar initiativ till åtgärder som förbättrar infrastrukturen kring fisket och kvaliteten på fisken. ÅF bistår LR vid uppföljning och insamlingen av uppgifter kring fisket samt fungerar som remissinstans i ärenden som berör fisket. Projektverksamhet Ålands fiskar r.f. bedriver en stor del av sin verksamhet i projektform, oftast med stöd av strukturplanen för den åländska fiskerinäringen. Under 2013 har följande projekt varit aktiva.  MSC märkning av det åländska fisket efter sik, gös och abborre. Ålands fiskare r.f. har genomfört en förstahandsutvärdering som gav positivt besked om att det går att MSC certifiera det åländska fisket efter sik, gös och abborre. Under 2013 fortsätter utredningsarbetet, speciellt ifråga om huruvida det är möjligt att samarbeta med andra finska regioner, med liknande fiske vid en eventuell certifiering, och rapporten lever vidare i ett nytt projekt.  Marknadsföringsprojekt Bland konsumenter idag råder en stor förvirring över vilka fiskar som är okej att äta. Olika guider, lobbyingorganisationer och andra lösa källor förespråkar än det ena och än det andra. Enligt alla bedömning är fiskbestånden på Åland i sådant skick att det uttag som sker idag är hållbart och det finns inga skäl att välja bort åländsk fisk från våra matbord. Detta gäller även den lilla mängd Östersjölax som fiskas inom den kvot som Finland, inklusive Åland, årligen tilldelas och således är en lagligt fiskad fisk. Beträffande den lokalt odlade fisken bör man notera att även den uppfyller alla krav för att vara med på matbordet. För dem som har tillgång till kräftvatten med flodkräfta finns det inte heller skäl att ha dåligt samvete om man måttfullt utnyttjar sina fiskemöjligheter. Att flodkräftan rödlistas i övriga världen beror på att man låtit kräftpesten förstöra bestånden genom utplantering av signalkräftor. Sammanfattningsvis kan konstateras att man med gott samvete kan äta våra lokalt fångade åländska fiskar och kräftor. WWF:s Lista, och övriga liknande listor är således inte framtagen för våra lokala bestånd och förhållanden. Vi ville agera utifrån detta faktum, och genomförde under 2012 en reklamkampanj framhäva fördelarna med lokalt fångad fisk och sätta den åländska vildfångade fisken i ett positivt sammanhang. Kampanjen fortsatte under första halvan av 2013, då projektmedel återstod, och en riktad insats för att stöda försäljningen av åländsk havslax och åländsk torsk gjordes under sommaren 2013.  Kollektivt utvecklande av fisket på Åland Ålands fiskares styrelse tog 2013 beslut om att inleda projektet ” Kollektivt utvecklande av fisket på Åland” Projektet går ut på att försöka förbättra möjligheterna att bedriva ett yrkesfiske på Åland genom följande åtgärder: 1. Vägen fram till gemensam MSC märkning för fjällfisk 2. Spårbarhet inom yrkesfisket 3. Utredning om exportbaserad satsning på strömming Åtgärd 1 och 2 är planerade åtgärder som är riktade mot hela branschen, och åtgärd 3 är en specifik utredning om möjligheterna att branschgemensamt vara med och ta fram en exportbaserad satsning på strömming, men anledning av förestående nyetableringar däri, och för att stödja befintligt och traditionellt yrkesfiske efter strömming. Åtgärderna är tänkta att utredas i projektform för att ha ett färdigt underlag för implementering av varje åtgärd. Då de är branschgemensamma och involverar många yrkesutövare behöver man ha ett brett underlag och mycket information samt förankring innan man kommer till genomförandefasen för respektive åtgärd. Gällande miljömärkning har Ålands fiskare r.f. har tidigare gjort en pre‐assessment av möjligheterna att MSC märka det åländska kustfisket efter Sik, Gädda, Gös och Abborre. Den gav en positiv bild av möjligheterna att få en märkning, men sedermera har man gjort bedömningen att det blir alltför kostsamt att enskilt certifiera det åländska fisket. Planen är därför att initiera ett samarbete med omkringliggande regioner, som bedriver ett identiskt fiske, att diskutera möjligheten att genomföra en gemensam MSC märkning. Tanken är främst att diskutera med övriga skärgårdshavet men även Österbotten och svenska skärgården kunde vara samarbetspartners. Åtgärden syftar till att samla representanter för dessa områden till ett gemensamt seminarium där man i bästa fall kan komma överens om att gå vidare med en gemensam certifiering.  Spårbarhet inom yrkesfisket Den 1 januari 2005 trädde den Europeiska livsmedelslagen i kraft (GFL, regulation 178/2002). En förordning från 2009 (1224/ 2009) anger att någon form av märkningssystem ska användas för att uppnå spårbarhet av fisk inom livsmedelskedjor. Förordning 404/2011 specificerar att ett spårbarhetssystem ska vara infört för arter som ingår i en särskild utvecklingsplan senast den 1 januari 2015 För Ålands del är det viktigt att bevaka utvecklingen i de omkringliggande nordiska EU länderna, för att kunna ta tillvara erfarenheterna därifrån. Dock är det fortsättningsvis fördelaktigt för Åland att själv ta ansvar i förverkligandet, då Åland, tack vare självstyrelsen, är att betrakta som en egen fiskerination. För Ålands del är det viktigt att den spårbarhet som krävs i förordningarna utförs med följande i åtanke: 1. Kostnadseffektivt 2. Lätthanterligt i fiskarledet 3. Kompatibelt med ev. nationellt spårbarhetssystem 4. Förenligt med internationellt erkända standarder och specifikationer. Med erfarenheterna från Europeiska spårbarhetsprojekt och ovanstående i åtanke kommer Ålands fiskare r.f. tagit fram ett förslag på system för spårbarhet för det åländska yrkesfisket och fiskindustrin på Åland. 7.4 Ålands Fiskodlarförening r f Ålands fiskodlarförening r. f. Allmän översikt År 2013 har på många sätt varit ett mycket bra år för fiskodlingsverksamheten på Åland. Väder och temperaturförhållanden har varit gynnsamma och milda, utan värmeböljor på sommaren eller extrem kyla under vintern. Tillväxten har således varit god och även romproduktionen har varit hög. Sjukdomsutbrotten har varit mycket få och inte särskilt omfattande. Marknadsläget har också varit betydligt bättre under 2013 än under 2012. Dialogen med Landskapsregeringen har fortsättningsvis varit mycket aktiv i år, både inom ramen för EU‐projektet Aquabest och under framtagandet av Landskapsregeringens vattenbruksstrategi. Uppfattningen är att Landskapsregeringen i högre utsträckning informerar om och samråder kring ärenden och beslut som berör näringen. Även tongångarna i media har blivit mer neutral och i vissa fall till och med positiv och berömmande av näringens framsteg, bland annat uppmärksammades att Storfjärdens fisk vunnit Östersjöfondens pris för sin biodieselproduktion av fiskrens. Landskapsregeringen har en i ordalag positiv inställning till den åländska fiskodlingen, men ännu saknas konkreta beslut, såsom lagändringar för att förverkliga fiskodlingens utvecklingspotential. Utöver detta har föreningen deltagit i diverse seminarier och arbetsgrupper för att informera om och föra fram näringens intressen; Bland annat i arbetsgruppen för Europeiska havs‐ och fiskerifonden 2014‐2020, Regelrådet, Nordiska Skärgårdssamarbetes seminarium om fiske och en vattenbrukshandläggarträff i Härnösand. Produktion och statistik Produktionen av regnbåge har haft en neråtgående trend under flera år, men återhämtade sig under 2012 med en ökning på över 650 ton producerad fisk jämfört med tidigare år. Under 2013 ökade produktionen av regnbåge med ytterligare 500 ton. Siken ökade också med 25 ton, vilket är en mindre ökning än ifjol, då den ökade markant, med 170 ton jämfört med tidigare år. Priserna var låga i början av året men gick sedan stadigt upp och hölls på en högre nivå jämfört med tidigare år. Priserna har hållits höga även i perioder då volymerna på marknaden varit höga (rekordpris för norsk lax i början av 2014) då efterfrågan ökar. Det lägsta månadsmedelpriset för regnbåge var i januari (3,08 €/kg) och det högsta i maj/juni(5,05 €/kg). Motsvarande siffror för siken var i februari (6,44 €/kg) och i december (7,93 €/kg). Statistik fiskodling 2013 Försäljning av matfisk (ton) 4 821 Förstahandsvärde (milj. €) 19 Antal verksamma företag 5 Antal produktionsenheter 23 Sysselsättning (heltidstjänster) 66 7.5 Ålands Maskinring, andelslag Andelslaget Ålands Maskinring har vid slutet av 2013 175 st. medlemmar. Bokslutet för 2013 visar 4 165,88 € i förlust. Orsaken till det dåliga resultatet är främst ökade datakostnader medan intäkterna från provisioner stampar på stället. Åtgärder behöver vidtas för att vända de dåliga resultaten. Ålands Maskinring har via Ålands Hushållningssällskap som takorganisation för primärnäringarna fått ett verksamhetsbidrag på 4000 € från Landskapsregeringen. Andelslaget har under år 2013 uttaxerat en årsavgift på 37 € inkl. moms av sina medlemmar. Styrelse och möten. Vid andelslagets ordinarie stämma 18/3 hos AB Chips valdes följande styrelse; Ole Blomqvist (ordförande), Kristoffer Lundberg (vice ordförande), Jonas Wilhelms, Kenneth Carlsson, Rickard Eklund och Tina Bäckman‐Hägglund. Vid stämman informerade AB Chips om sin verksamhet. Styrelsen har under året haft 4 st. protokollförda möten. Som verksamhetsledare har Bo‐Erik Sandell fungerat. Förmedlingsverksamhet. Provisionen på förmedlade maskintjänster har under 2013 varit 2,5 %. Om man sålt tjänster via maskinringen för mer än 120 000 € har överstigande del varit fri från provision. Under 2013 steg omsättningen på förmedlingar 4,4 % från 608 094,25 € till 634 794,37 exkl. moms, vilket gav 11 777,35 € i provisioner. En förklaring till ökningen är den snörika vintern men även övrigt har lite nya jobb kommit in. Dock behövs mera fakturering via maskinringen om vi skall kunna undvika provisionshöjningar framöver. Förmedlade tjänster, sammandrag: Euro % Entreprenad 28 594 5 Bemanning 48 696 8 Jord och skog 443 333 70 Övrigt 4 690 1 Ospecificerat 109 480 17 Summa: 634 794 100 8. Ekonomi, Ålands Hushållningssällskap. RESULTATRÄKNING År 2013, euro År 2012, euro *) Försäljning 367 596 413 276 Sålda tjänster ÅCA 22 540 22 540 Totala intäkter 390 136 435 816 Sa personalkostnader ‐637 049 ‐612 870 Avskrivningar – 8 732 ‐8 824 S:a inköpskostnader ‐170 541 ‐189 210 S:a övriga kostnader ‐421 087 ‐415 375 S:a kostnader ‐1 237 409 ‐ 1 226 277 S:a investerings‐ o finans verk 2 822 16 979 Extraordinära poster Erhållna bidrag RESULTAT BALANSRÄKNING S:a materiella tillgångar S:a placeringar S:a bestående aktiva S:a fordringar S:a finansiella värdepapper Kassa, bank Ernst Johanssons minnesf. Ålands Seminförening Ålands Kontrollförening S:a rörliga aktiva S:a aktiva 851 000 6 549 5 592 4 000 9 592 59 127 502 762 45 296 4 685 15 203 17 297 649 493 659 085 851 000 77 526 7 333 4 000 11 333,87 128 660 304 428 167 466 4 571 22 881 17 031 650 450 661 784 40 Ekonomi, sammandrag 2013 2012 *) 2011 2010 2009 Intäkter inkl. bidrag 1 241 136 1 286 816 646 998 624 287 592 731 Kostnader 1 237 409 1 226 277 608 213 ‐543 637 ‐598 729 Finansiella int./kostn. 2 822 16 979 ‐3 982 4 184 321 Resultat 6 549 77 526 34 883 84 834 ‐5 677 *) Fr.o.m. 1 januari ingår fd. Ålands Försöksstation i Hushållningssällskapets verksamhet under namnet ” Ålands Hushållningssällskap Försöksverksamheten”. REVISIONSBERÄTTELSE till Ålands Hushållningssällskap rf:s medlemmar Vi har reviderat Ålands Hushållningssällskap r.f.:s bokföring, bokslut och förvaltning för räkenskaps‐
perioden 01.01 – 31.12.2013. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bok‐
slutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida styrelsens medlemmar eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot föreningen, eller brutit mot föreningslagen eller föreningens stadgar. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontroll, som hos föreningen har en betydande inverkan på upprättandet av ett bokslut som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet. Vi anser att vi har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår uppfattning ger bokslutet, som uppvisar en vinst om 6 558,42 euro, riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av föreningens verksamhet samt om dess ekonomiska ställning i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut. Jomala den 25 april 2014 Erika Sjölund, GRM Ulla Eriksson Torggatan 5 22100 Mariehamn Tellholmsvägen 6 22240 Hammarland
Foto: Hushållningssällskapet
Ålands Hushållningssällskap
Jomalagårdsväg 17-3
22150 Jomala
Internet: www.landsbygd.ax/hushallningssallskapet
E-post: fornamn.efternamn@landsbygd.ax