Vatten, joner och syror och baser Vi vet redan det där om atomer… Atomer bygger upp alla ämnen – men atomer består i sin tur av: I atomkärnan: •  Protoner (positiva +) •  Neutroner (neutrala 0) Runt atomkärnan: •  Elektroner (negativa -) (Läs: s 185) Atomer är elektriskt neutralt laddade Antalet protoner (+) och elektroner (-) är lika många i en neutralt laddad atom – lika många plus och minus. Exempel: Syre har 8 protoner och 8 neutroner. 8+(-8)=0 Elektronerna finns i olika “skal” Elektroner befinner sig i skal runt atomkärnan, så nära kärnan som möjligt. Skalen är banor som elektronerna kan röra sig i. 1.  K-skalet, 2 elektroner får plats 2.  M-skalet, 6 elektroner får plats 3.  …Yttersta skalet får plats med 8 elektroner! (Läs: 185) Olika slags atomer… Vilken slags atom det är beror på hur många protoner det finns i kärnan. 1.  Väte – har 1 proton 2.  Helium – har 2 protoner 3.  Litium – har 3 protoner …. Och så vidare! (Läs: 186) Såhär delas atomer in i Periodiska systemet Indelning efter antal protoner! (Läs: s 188-189) Lektionsuppgift: Titta i boken på sidorna 183-189 och svara på: 1.  2.  3.  4.  Vilka 3 delar består en atom av? Vilken är positiv, neagtiv och neutral? Hur ser atomens skal ut? Hur många protoner har kol (C), natrium (Na) och klor (Cl)? Nästa lektion: Läxförhör s 183-189 Laddade atomer kallas för JONER Alla atomer vill ha sitt yttersta skal fullt med elektroner. De kan de göra genom att ge ifrån sig elektroner eller ta upp elektroner till andra atomer. à Då har de inte längre lika många protoner som elektroner och blir laddade. (Läs: 190) Joner vill ha “ÄDELGASSTRUKTUR” När de har fått sitt yttersta skal fullt är de nöjda och har fått “Ädelgasstruktur”= de ser ut som ädelgaser, som alltid är nöjda. (Läs: 190) POSITIVA joner Positiva joner bildas när atomer ger ifrån sig elektroner. Då finns det fler protoner (+) än elektroner (-) à Jonen blir positiv. (Läs: s 190) Exempel: Natrium blir positiv. NEGATIVA joner Negativa joner bildas när atomer tar upp elektroner. Då finns det fler elektroner (-) än protoner (+) à Jonen blir negativ. (Läs: s 190) Exempel: Klor blir negativ. Positiv+negativ jon = ett SALT En kemisk förening som består av joner kallas för ett salt. Exempel “Salt” vi saltar maten med är egentligen ett av många salter och heter NATRIUMKLORID och består av NATRIUM och KLOR. Läs: s 192 Salter är neutrala En negativ jon och en positiv jon tycker om varandra och vill vara ihop. à Salter blir neutrala. Exempel natriumklorid = Na++Cl- =+1+(-1)=O (Läs: s 192) Lektionsuppgift: Titta i boken på sidorna 190-193 och 82-83 och svara på: 1.  2.  3.  4.  Hur bildas en positiv jon? Hur bildas en neagtiv jon? Vad är ett salt? Hur många elektroner har natrium-jonen (Na+) och klorid-jonen (Cl-)? Nästa lektion: Läxförhör s 190-193 och 82-83 Vatten Som vi lärt oss tidigare: Vatten är ett POLÄRT ÄMNE à Har en positiv sida och en negativ sida, som en “magnet”. àLöser andra polära ämnen, men inte opolära. LIKA LÖSER LIKA. àLöser även laddade joner. Läs: s 76 Vatten och salter Vi sa att salt löser sig i vatten à då blir det saltvatten. Salt är en kemisk förening av joner à när salt löser sig i vatten blir jonerna fria och flyter runt som positivt och negativt laddade joner. Läs: s 76 Surt, sött eller basiskt? Vatten med syror i smakar surt och är sura. Motsatsen till “surt” är inte “sött” eller någon annan smak, utan något som kallas “basiskt”. Om vattenblandningen varken är surt eller basiskt kallas det “neutralt”. Läs: s 78 Surt och basiskt mäts i pH pH-skalan mäter hur surt eller basiskt något är. “Surt”= pH 0-6 “neutralt”= pH 7 “Basiskt”= pH 8-14 Läs: s 78 Surt och basiskt mäts i pH En pH-indikator ändrar färg Det finns vissa ämnen som har olika färg i olika pH. De kallas “pH-indikator”. Exempel är BTB och Lackmus: BTB Läs: s 78-79 Surt Neutralt Basiskt Gul Grön Blå Lila Lila-‐Blå Lackmus Röd “Vätejoner” och “hydroxidjoner” Vattenblandningar blir sura och basiska av två olika joner. Ju mer vätejoner H+ det finns, desto surare och lägre pH Ju mer hydroxidjoner OH- det finns, desto mer basiskt och högre pH. Läs: s 78 Neturalisation Blandar man en syra och en bas kan de neutraliera varandra. Det kan man se på jonerna, som då blir oladdat vatten! H+ + OH- =H2O (Läs: s 82 längst ner) Starka och svaga syror Starka syror är surare än svaga. Starka syror släpper ifrån sig vätejoner lättare än svaga syror à Mer vätejoner blir surare. Exempel Svavelsyra, Saltsyra, Salpetersyra= starka syror Ättiksyra (Etansyra)=svag syra Läs: s 80-81 Starka och svaga baser Baser fungerar likadant. Starka baser släpper ifrån sig hydroxidjoner lättare än svaga baser à Mer hydroxidjoner blir mer basiskt. Exempel Natriumhydroxid=stark bas Ammoniak=svag bas Läs: s 80-81 Lektionsuppgift: Titta i boken på sidorna 76-81 + 82 och svara på: 1.  2.  3.  4.  5.  Löser sig salter i vatten? Vilka pH är sura, neutrala och basiska? Vilken jon är sur och vilken är basisk? Varför är vissa syror starka och andra svaga? Skriv ett exempel på en stark och en svag syra. Labb med syror och baser Nästa lektion: Läxförhör s 76-81 och 82 (längst ner) Vattnets kretslopp Vattnet på jorden blir använt om och om igen. Vattnet går runt i ett stort kretslopp som drivs av solen. Läs: s 78 Vattnets kretslopp Va#en från hav och sjöar avdunstar och bildar moln Va#en på jorden rinner ner i sjöar och :llslut i hav Va#en från moln regnar ner på jorden Vattenmolekylen är speciell Vattenmolekylens uppbyggnad är speciell. Den består av väte och syre, men vätena sitter på ena sidan och bildar en vinkel på 105 °. à Därför får vattenmolekylen en plussida och en minus-sida och blir polär. Läs: s 84 Vattenmolekylen är speciell Poläriteten gör att vatten dras till varandra som magneter. à De polära sammanhållande krafterna blir starka, vilket gör att kokpunkten blir hög! Läs: s 84 Lektionsuppgift: Titta i boken på sidorna 74-75 + 84-85 och svara på: 1.  Berätta enkelt om vattnets kretslopp 2.  Hur ser vattenmolekylen ut? (Atomer, vinkel) 3.  Varför är vinkeln på vattenmolekylen viktig för poläriteten? 4.  Varför är poläriteten viktig för den höga kokpunkten? Nästa lektion: Läxförhör s 74-75 och 84-85 Fråga Svara på din whiteboard: