1. No category

UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ‐ ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI BAKGRUND Sedan 2006 råder en ny specialitetsindelning som innebär att specialitetsbeteckningen Medicinsk radiologi inte finns längre. Framtidens radiologer utbildas nu inom Bild‐ och funktionsmedicin (BFM), till vilken den tidigare specialiteten Klinisk fysiologi blivit grenspecialitet. Företrädare för respektive kompetensområde har inte kunnat enas kring utformningen av BFM‐utbildningen så att framtidens behov av såväl radiologisk som klinisk fysiologisk kompetens tillgodoses. Det har befarats att införandet av BFM skulle innebära svårigheter att rekrytera och utbilda framtida Kliniska fysiologer. Hur rekrytering och utbildning inom Medicinsk radiologi påverkas av BFM är oklart. SYFTE Syftet med undersökningen var att kartlägga hur företrädare för Radiologi och Klinisk fysiologi i Sverige upplever att den nya specialistindelningen har påverkat rekrytering och utbildningsmöjligheter inom Medicinsk radiologi respektive Klinisk fysiologi. METOD Företrädare för radiologiska och kliniskt fysiologiska enheter i Sverige ombads att mellan april och november 2010 fylla i enkäter (Appendix 1, 3), utformade för att belysa bl.a. nuvarande rekryterings‐ och utbildningsmöjligheter i relation till den nya specialistindelningen. RESULTAT I KORTHET Företrädare för 65 av 82 radiologiska enheter och 26 av 29 enheter för Klinisk fysiologi besvarade enkäten. En majoritet av Radiologföreträdarna upplevde att rekrytering inom det egna kompetensområdet som oförändrad sedan införandet av BFM, medan 92% av företrädarna för Klinisk fysiologi upplevde att rekryteringen blivit svårare under samma tid. En stor andel av företrädarna för Klinisk fysiologi angav att en eller flera potentiella blivande Kliniska fysiologer sannolikt avstått från vidare specialistutbildning inom området med anledning av BFM. Ca ¾ av Radiologföreträdarna ansåg att det fanns tillräckliga eller goda möjligheter inom BFM till en adekvat utbildning inom Radiologi medan ungefär samma andel av de Kliniska fysiologerna upplevde möjligheterna att få till stånd en adekvat utbildning i Klinisk fysiologi inom BFM som dåliga. Angående de ca 2,5 åren som en blivande Klinisk fysiolog måste ägna sig åt kompetensområdet Medicinsk radiologi i sin 5‐åriga specialistutbildning i BFM ansåg en majoritet av företrädarna för Radiologi såväl som Klinisk Fysiologi att denna tid inte var väl investerad utbildningstid utan hellre skulle ägnas åt kliniskt fysiologisk utbildning. Av kommentarerna framgår att flera företrädare anser att utbildningstid inom andra kompetensområden än det egna bör anpassas till de modaliteter eller organsystem som bedöms relevanta för det framtida kompetensområdet. SLUTSATS Införandet av BFM har påverkat rekrytering och utbildning inom kompetensområdena Medicinsk radiologi och Klinisk fysiologi väldigt olika. BFM anses inte ha påverkat rekrytering och utbildningsmöjligheter inom Medicinsk radiologi i särskilt stor
utsträckning, medan det i hög grad anses ha påverkat Klinisk fysiologi negativt. 1
RESULTAT Företrädare för 65 av 82 radiologiska enheter och företrädare för 26 av totalt 29 enheter för Klinisk fysiologi besvarade enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 79% respektive 90%. Ytterligare 4 företrädare för radiologiska enheter valde aktivt att ej besvara några frågor med hänvisning till att de var privata enheter utan utbildningsansvar. En sammanställning av frågor rörande rekrytering och utbildning följer nedan. Resultaten är redovisade i diagramform under respektive fråga följt av utvalda kommentarer eller sammanfattning av lämnade kommentarer. Enkäten innehöll också frågor kring typ av sjukhus samt antalet och typ av läkartjänster på kliniken (Appendix 1 och 3) och dessa svar är ej med i sammanställningen. Samtliga kommentarer som lämnats efter varje fråga samt svarsunderlaget till de frågor som sammanfattats finns att tillgå i Appendix 2 och 4. 2
Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande Radiologer respektive Kliniska fysiologer som fullgod? Radiologer: Kliniska fysiologer: Ja
15%
Nej
49%
Ja
51%
Nej
85%
Om Nej på föregående fråga, vad tror Du är den viktigaste anledningen till detta? Av företrädarna för Klinisk fysiologi som svarat nej (22 st) på om de upplevde den nuvarande rekryteringen av blivande Kliniska fysiologer som fullgod angav 18 stycken (82%) att en av de viktigaste anledningarna var den nya specialistindelningen med Klinisk fysiologi som gren till Bild‐ och funktionsmedicin (BFM). Den nya specialistindelningen uppgavs ge en osäkerhet kring Klinisk fysiologi som specialitet och en oklarhet hur ST‐läkarna skall utbildas. Många kliniker har rekryterat läkare från internmedicinska specialiteter, framför allt från kardiologin, men denna väg med dubbelspecialisering upplevs i praktiken som stängd med den nya specialistindelningen. Det angavs också av flera att väldigt få tycks vara intresserade av att bli Kliniska fysiologer om de först måste bli Radiologer och att rekryteringsvägen via Radiologi hittills varit sällsynt. Ett fåtal företrädare för Radiologi angav oklarheter kring den nya specialiteten som bidragande anledningar. Både företrädare för Radiologi och Klinisk fysiologi angav dessutom flera icke BFM‐relaterade skäl till den icke fullgoda rekryteringen såsom att det råder för lite inblick i verksamheten under läkarutbildningen/AT, att specialiteterna gör för lite reklam för sig, att för få ST‐block beviljas och att det råder en brist på specialister/handledare. 3
Hur bedömer Du att den nya specialiteten BFM påverkat rekryteringen av blivande Radiologer respektive Kliniska fysiologer? Radiologer: Kliniska fysiologer: Lättare
4%
Ej svarat Lättare
Svårare
3%
8%
11%
Oförändrat
78%
Oförändrat
4%
Svårare
92%
Kommentarer: Radiologer: ”Har inte upplevt någon förändring.” ”Intresse för ST med inriktning mot radiologi är gott. Vi har en relativt liten avdelning för klinfys och spontant intresse för denna gren är noll.” ”Ur rtg‐perspektiv snarare lättare, nu bredare och ännu mer spännande med tanke på PET etc” ”Kraven på struktur, handledning, kliniskt jobb, mål, personlig utveckling och även vetenskaplig utbildning tycker både ST och jag är mycket positivt!” Kliniska fysiologer: ”Svårt motivera blivande specialister att först bli Radiolog innan man blir Klinisk fysiolog.” ”De tidigare vanligaste rekryteringsvägarna från olika medicinska subspecialiteter har stängts” ”Tre månaders randning av någon som har medicinsk radiologi som mål är knappast tillräckligt för att väcka intresse för fysiologi.” 4
Uppfattar Du det som att någon läkare hos Er avstått från att specialistutbilda sig till Radiolog respektive Klinisk fysiolog med anledning av den nya specialistutbildningen (med Klinisk Fysiologi som gren till BFM)? Radiologer: Kliniska fysiologer: Ej svarat
5%
Ja
6%
Ja
38%
Nej / Ej
svarat
62%
Nej
89%
Kommentarer: Radiologer: ”Backat ur och gått till annan specialitet eftersom det var så oklart med innehållet i BFM” ”Nej men däremot till klinisk fysiolog … som nu tar ca 7 år att bli” Kliniska fysiologer: ”Vi hade en vikarie som dock inte ville bli röntgenläkare” ST‐läkare till verksamhetschef: ”Jag vill bli fullt kompetent i det jag går in i. Om jag går in i ett ST‐block inom klinisk fysiologi så blir det lite av varje och jag blir inte fullt kompetent någonstans. Både röntgen och klin fys har ett stort kunskapsinnehåll.” 5
Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i Radiologi respektive Klinisk fysiologi inom ramen för BFM? Radiologer: Kliniska fysiologer: Vet ej
20%
Goda
26%
Vet ej
4%
Goda
0%
Tillräckliga
20%
Dåliga
6%
Tillräckliga
48%
Dåliga
76%
Kommentarer: Radiologer: ”Utbildningen kommer att bli adekvat men forskningsprofileringen och ledarskapsbiten sammantaget med placering på klin fys gör att kunskapsnivån blir lägre för alla nya specialister”
”Det blir förvisso lite mindre traditionell röntgen men å andra sidan har det tidigare varit
definitiv brist på inslag av fysiologi och nuklearmedicin. Det sistnämnda kommer absolut att
behövas när metoderna utvecklas på det sätt de gör, tex PET-CT.”
”Jag tror att alla måste välja vilken inriktning man går mot eftersom ingen täcker hela fältet.” ”Svårt att få in alla delar som skall ingå på 5 år” Kliniska fysiologer: ”Risk kan finnas att det kan bli mindre lyckligt om intentionen och lex praxis är att BFM bas är att jämställa med nuvarande Medicinsk Radiologi” ”Tiden inom klinisk fysiologi otillräcklig för adekvat utbildning” 6
Hur ställer Du dig till de tre månaderna inom Klinisk fysiologi (inkl. vilo­EKG, arbetsprov, spirometri, lungmekanik, distal tryckmätning, etc.) som en blivande BFMare med inriktning Radiologi måste ha som del i sin 5­åriga specialistutbildning? Radiologer: Kliniska fysiologer: Ej svarat
8%
Denna tid
skulle hellre
användas till
radiologisk
utbildning
46%
Det är väl
investerad
utbildningstid
46%
Denna tid
skulle hellre
användas till
radiologisk
utbildning
46%
Det är väl
investerad
utbildningstid
54%
Kommentarer: Radiologer: ”Den delen bör tas över av kardiologer och lungmedicinare. Vi kan inte pyssla med allt.” ”Vi behöver bli bättre på funktion och att samarbeta och utveckla ihop med fysiologer, kardiologer, lungläkare och många andra specialiteter.” ”Naturligtvis skall man inte utbilda sig i de delar man inte har nytta av som radiolog (tex ekg) medan andra delar kan vara tillräckliga” ”Saknar neutralt svarsalternativ i frågan. Alltid lär man sig något, som man kan ha nytta av.” ”Vi skippar det där med ekg, arbetsprov etc och kör renodlat på sådant som har radiologisk relevans, dvs scint och ultraljud.” ”Våra ST vill bara utbildas inom områden som knyter an till BFM, inte inom t ex arbets‐
ekg eller ulj hjärtan. Det verkar rimligt tycker jag, med tanke på allt annat de ska hinna lära sig.” Kliniska fysiologer: ”Om man inte lägger för mycket tid på vilo‐ekg och arbetsprov utan mer på ultraljud kärl och hjärta kan det vara OK.” ”Mycket av den gemensamma BFM‐utbildningen borde användas till klinisk fysiologi istället för radiologi.” ”3 månader är ingen katastrof för röntgens del, men bättre om det kan användas till röntgenutbildning.” ”Tre månader ger endast orienterande kännedom.” 7
Hur ställer Du dig till de ca 2,5 åren inom radiologisk diagnostik (inkl. diagnostik med radiologiska modaliteter omfattande samtliga organ samt radiologisk primärjourskompetens) som en blivande BFMare med inriktning Klinisk fysiologi måste ha som del i sin 5­åriga specialistutbildning? Radiologer: Kliniska fysiologer: Det är väl
investerad
utbildningstid
4%
Det är väl
investerad
utbildningstid
32%
Denna tid
skulle hellre
användas till
klinisk
fysiologisk
utbildning.
62%
Ej svarat
6%
Ej svarat
8%
Denna tid
skulle hellre
användas till
klinisk
fysiologisk
utbildning.
88%
Kommentarer: Radiologer: ”För klinfys del är detta ett effektivt sätt att abrupt dekapitera hela rekryteringen.” ”Lokalt kan det lösa det på ett förnuftigt sätt…” ”Framtidens kliniska fysiologer får en bredare och ytligare utbildning samtidigt som sjukvården blir mer och mer högspecialicerad, rimmar riktigt dåligt med de krav som kommer att ställas på de diagnostisk specialiteterna.” ”…us utan bilder, typ EKG, arbetsprov och spirometri skall läggas utanför BFM” ”Utbildningen innebär Bild‐och funktionsmedicin som är en kombination av båda. Klin fys är en grenspecialitet till radiologi liksom ex neuroradiologi” ”Det här är en svårare fråga där jag skulle vilja svara mittemellan de två svarsalternativen. En ökad kunskap om radiologi jämfört med "gamla" ST i fysiologi och nuklearmedicin behövs definitivt. Frågan om man måste joura på röntgen kan däremot diskuteras.” Kliniska fysiologer: ”Jag bedömer att 3 till högst 6 mån räcker och att den då är mer inriktad på olika modaliteter inom thorax, kärl och ultraljud. En klinisk randning inom ffa kardiologin men även till viss del kärlkirurgi skulle vara mer till gagn.” ”Skall man bli klinisk fysiolog skall man i första hand utbildas på klinfysmetoder. Om man drar det till sin spets kommer framtidens kliniska fysiologer efter 5 års ST knappt kunna självständigt utföra och besvara ett flertal metoder inom klinisk fysiologi men vara primärjourskompetenta radiologer.” ”Denna mycket skeva fördelning kan inte motiveras på något sätt och ger alldeles för lite fysiologisk kunskap för den framtida fysiologen, vilket kommer att påverka hela vår specialitet negativt.” ”Till stor del bortkastad tid.” 8
DISKUSSION OCH SLUTSATSER Inom de båda kompetensområdena Medicinsk radiologi och Klinisk fysiologi som ingår i större respektive mindre utsträckning i den nya specialiteten BFM bedöms rekryteringen av framtida specialister i stor utsträckning inte vara fullgod. Flera anledningar till detta framkommer i enkäterna men för Klinisk fysiologis del tycks utformningen av BFM vara en av de starkast bidragande orsakerna till rekryteringsproblemet och BFM anses till och med lett till att flera potentiella framtida medarbetare avstått eller hoppat av ST‐utbildningen. Slutsatsen från dessa enkäter är att införandet av BFM har påverkat rekrytering och utbildning inom kompetensområdena medicinsk radiologi och klinisk fysiologi väldigt olika. BFM anses inte ha påverkat rekrytering och utbildningsmöjligheter inom Medicinsk radiologi i särskilt stor utsträckning, medan det i hög grad anses ha påverkat Klinisk fysiologi negativt. Av kommentarerna framgår att flera företrädare för både Radiologi och Klinisk fysiologi anser att viss utbildningstid inom andra diagnostiska kompetensområden än det egna bör vara en del av utbildningen men att denna bör anpassas till de modaliteter eller organsystem som bedöms relevanta för det framtida kompetensområdet. En majoritet av såväl Radiologer som Kliniska fysiologer anser att den långa utbildningstiden inom medicinsk radiologi för blivande Kliniska fysiologer inom BFM hellre skulle användas till klinisk fysiologisk utbildning. Sammanställt av: Henrik Engblom & Magnus Hansson 2011‐02‐15 ST‐läkare i BFM med inriktning Klinisk fysiologi Bild‐ och funktionsdiagnostiskt Centrum, Skånes universitetssjukhus, Lund APPENDIXFÖRTECKNING 1. Enkätfrågor till verksamhetschefer (eller motsvarande) i Medicinsk Radiologi
2. Kommentarer till enkätfrågor från verksamhetschefer i Medicinsk Radiologi 3. Enkätfrågor till verksamhetschefer (eller motsvarande) i Klinisk fysiologi 4. Kommentarer till enkätfrågor från verksamhetschefer i Klinisk fysiologi 9
Appendix 1 Enkätfrågor till verksamhetschefer (eller motsvarande) i Medicinsk Radiologi
Enkät från ST-läkare till verksamhetschefer inom Radiologi/BFM
________________________________________
1.) Till vilken typ av sjukhus är din verksamhet knuten?
[ ] Universitetssjukhus
[ ] Länsdelssjukhus
[ ] Annat
) Kommentar:
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
________________________________________
2.) Hur många ST-läkare (antal personer) arbetar inom Er verksamhet enligt den gamla STutbildningen (Radiologi)?
____________________________________________
3.) Hur många ST-läkare (antal personer) arbetar inom Er verksamhet enligt den nya STutbildningen (Bild- och Funktionsmedicin [BFM])?
____________________________________________
________________________________________
4.) Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande radiologer som fullgod?
[ ] Ja
[ ] Nej
5.) Om Nej på fråga 4, vad tror Du är den viktigaste anledningen till detta?
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
________________________________________
6.) Hur bedömer Du att den nya specialiteten BFM har påverkat rekryteringen av blivande
radiologer?
[ ] Lättare
[ ] Oförändrat
[ ] Svårare
) Kommentar:
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
10
________________________________________
7.) Uppfattar Du det som att någon läkare hos Er avstått från att specialistutbilda sig till
radiolog med anledning av den nya specialistutbildningen (BFM)?
[ ] Ja
[ ] Nej
) Kommentar:
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
________________________________________
8.) Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i Radiologi
inom ramen för BFM?
[ ] Goda
[ ] Tillräckliga
[ ] Dåliga
[ ] Vet ej
) Kommentar:
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
________________________________________
9.) Hur ställer Du dig till de tre månaderna inom Klinisk fysiologi (inkl vilo-EKG, arbetsprov,
spirometri, lungmekanik, distal tryckmätning, etc.) som en blivande BFMare med inriktning
Radiologi måste ha som del i sin 5-åriga specialistutbildning?
[ ] Det är väl investerad utbildningstid
[ ] Denna tid skulle hellre användas till radiologisk utbildning
) Kommentar:
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
____________________________________________
________________________________________
10.) Hur ställer Du dig till de ca 2,5 åren inom radiologisk diagnostik (inkl diagnostik med
radiologiska modaliteter omfattande samtliga organ samt radiologisk primärjourskompetens)
som en blivande BFMare med inriktning Klinisk fysiologi måste ha som del i sin 5-åriga
specialistutbildning?
[ ] Det är väl investerad utbildningstid
[ ] Denna tid skulle hellre användas till klinisk fysiologisk utbildning.
) Kommentar:
____________________________________________
____________________________________________
11
____________________________________________
____________________________________________
________________________________________
Thank You!
Tack för att du tog dig tid att fylla i denna enkät!
12
Appendix 2 Kommentarer till enkätfrågor från verksamhetschefer i Medicinsk Radiologi
4.) Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande radiologer som fullgod?
[ ] Ja
[ ] Nej
5.) Om Nej på fråga 4, vad tror Du är den viktigaste anledningen till detta?
Kommentarer:
Det tar för lång tid med nya utbildningen.
Dålig marknadsföring
Ekonomi och att sjukhuset ligger i en glesbyggd.
För få utbildade i relation till marknadskrafterna
För lite inblick i verksamheten under utbildningen
Lokalt i Kungälv fullgod, men regionalt o nationellt sannolikt fortfarande i underkant
Professionen är dålig på att visa på fördelarna med att arbeta som radiologi.
Radiologi är en okänd verksamhet som inte har någon vidare plats i läkarutbildningen.
Saknas spets kompetens!
Sjukhusets omorganisering till ej helt fullvärdigt akutsjukhus.
Svagt intresse för radiologi
Utbilda fler,
Vet ej, få sökande till tjänster. Intresset har ökat de sista åren.
dålig maknadsföring
svårt att få tag på specialister. Stort intresse från blivande ST-läkare
vet ej
Pga sjukhusets litenhet krävs att ca 2 år + fysiologidelen fullgörs på större klinik och denna
uppdelning av tjänstgöringen är oattraktiv för många
Vi borde anställa flera ST-läkare, men såväl bristande ekonomiska medel som brist på
lämpliga kandidater är ett hinder.
Vi ser problemet i en förlängning. Vi har svårt att rekrytera specialister med 5-10 års
erfarenhet efter specialistexamen.
Svårbegriplig ny specialitet, samt att AT-läkarna inte tjänstgör på Rtg/BFM vilket försvårar
rekryteringen rent allmänt.
nationell brist på specialistutbildade radiologer ST-läkare är lätt att anställa - många sökande
AT-läkare bör få mer information och/eller utbildning om radiologisk verksamhet för att
rekrytering skall kunna ske
problem att få läkare till malmfälten, svårt att få läkare som vill flytta till orten vilket gör att
man får förlita sig på läkare som kommer ett varierande antal veckor/år.
Inga nöjligheter till handledning p g a svår läkarbrist. Dessutom fanns inte resurser inom alla
funktioner (klin fys) för att få ett fullgott innehåll.
bristspecialitet, viktigt att tala om hur viktig röntgen och lab är för att PAS ska kunna ställa
diagnos på sin patient.
Att bröstradiologin här inte är en del av allmänradiologi och att bröstradiologi ej är en
grenspecialitet
Sökande ST som vill bli radiologer och även studierektor har frågor hur man ska nyttja 6
månader på NUK plus klinfys till menigsfull utbidlning med anknytning till verksamheten. Vi
har försökt att vara "kreativa", men studieplan lämnar inte så mycket utrymme för det.
13
Det finns inte ett tillräckligt antal utbildade. Vid mindre enheter är det svårt att handleda flera
ST-läkare om specialisttjänsterna ej är fullt bemannade, då blir ofta ej inställningen så positiv
till att ta emot ST.
Svagt intresse för forskning. Den nya specilteten tog för lång tid på sig att få fram ett
utbildningsprogram.
Lokalt OK, men Regionalt en katastrof med tanke på bristande ST-block, pensionsavgångar
och ökande produktion.
Brist på resurser att handleda gör att färre rekryteras än vad som kunde varit fallet. Dvs vi får
tacka nej till ST för att kunna upprätthålla en vettig kvalitet på de nuvarande.
Många förfrågningar som önskar påbörja utbildningen. För få ST-block beviljade inom
specialiteten.
Att barnradiologin är en relativt smal specialite, mätt mot hela radiologin samt att den är
bunden till universitetsklinik
att vi inom specialiteten gjort för undermålig reklam för oss. Jag tror att den nya specialiteten
har alla möjligheter att positionera sig som stor och viktig i framtida vård. Idag vill många
unga läkare fortfarande ha traditionella specialiteter som kirurg och ortoped.
6.) Hur bedömer Du att den nya specialiteten BFM har påverkat rekryteringen av
blivande radiologer?
Kommentarer:
?
Borde skapa ett större intresse
De flesta verkar ha en inriktning antingen mer mot klin fys eller mer mot röntgen
Har inte upplevt ngn förändring
Ingen erfarenhet sedan tidigare då vi inte haft ST, nu har vi just fått en.
Nu börjar läget bli bättre
Se föregående fråga
Svåröverskådligt vad som gäller.
Synd att det blev den nya indelningen
Ur rtg-perspektiv snarare lättare, nu bredare och ännu mer spännande med tanke på PET etc
Vet ej
Vet ej.
svårt att sia om men intresset för att söka sig till radiologin verkar öka
vet ej!
kunskapen om BFM är ännu dålig, jag tror varken att den avskräcker eller bidrar till ökad
nyfikenhet
Det är lättare att rekrytera men jag tror det är andra faktorer än sammanslagen specialitet som
bidragit till det.
Intresse för ST med inriktning mot radiologi är gott. Vi har en relativt liten avdelning för
klinfys och spontant intresse för denna gren är noll.
de som söker har inte koll på den nya indelningen och jag har svårt att tro att den påverkar så
mkt i val av specialitet. jag är presonligen mkt tveksam till den nya ordningen...
Ställer större krav på placeringar och handledning. I sig inte dåligt på något sätt men det går
inte att rekrytera ST som arbetskraft.
Den nya BoF utbildningen påverkan inte radiologer så mycket. Dock - vet vi att radiologer
används som arbetskraft på universitetssjukhus istället för utbildning (övervakning
arbetsprov) dock detta återstår att se om det blir så.
Krav enpå struktur, handledning, kliniskt jobb, mål, personlig utveckling och även
vetenskaplig utbildning tycker både ST och jag är mycket positivt!
14
7.) Uppfattar Du det som att någon läkare hos Er avstått från att specialistutbilda sig till
radiolog med anledning av den nya specialistutbildningen (BFM)?
Kommentarer:
Backat ur och gått till annan specialitet eftersom det var så oklart med innehållet i BFM
Det har inte funnit några konreta intressenter under den aktuella tiden
Ej aktuellt för oss
En tyskutbildad blivande radiolog, lämnade kliniken pga BFM.
En valde att sluta och flytta utomlands. Berodde nog på andra saker också
Vet ej
Vet ej.
nej men däremot till klinisk fysiolog det är en grenspec som nu tar ca 7 år att bli.
8.) Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i
Radiologi inom ramen för BFM?
Kommentarer:
Dock behövs fler grensoecialiteter
personbundet. Delar av den nya ordningen är ngt inriktad mot universitetssjukhusen.
svårt att svara på
Vissa delar är problematiska för länsdelssjukhuset: Vetenskaplig kompetens knuten till
kliniken: Vi har anställt en docent som konsult. Klinfys: Vi gör en del sånt på röntgen
(doppler, MRT hjärta), och kompletterar med kardiologen och med klins fyslab, men det är
ont om plats på större sjukhus att skicka folk till. Nuclearmedicin: Ont om plats på större
sjukhuset. Mammografi: saknas i utb-planen och vår plan. Kurser i personlig utveckling,
ledarskap, vetenskapsteori: Få platser, glesa kurser. En viktig faktor är att vi har flera ST från
annat EU-land, som snart är klara, och ska komplettera sin utländska tjänstgöring med nya
svenska kraven på så kort tid som 1-2 år...
Goda chanser men det krävs samverkan med andra för att vi ska klara delmålen inom de olika
inriktningarna.
Jag tror att alla måste välja vilken inriktning man går mot eftersom ingen täcker hela fältet.
Problem att få allt att rymmas inom 5 år. Antingen kommer det att ta längre tid eller också får
vissa krav skruvas ner,
Det blir förvisso lite mindre traditionell röntgen men å andra sidan har det tidigare varit
definitiv brist på inslag av sysiologi och nuklearmedicin. Det sistnämnda kommer absolut att
behövas när metoderna utcecklas på det sätt de gör, tex PET-CT.
Varken klin.fys, nuklearmedicin eller forskningshandledare är beredda att hantera den nya
utbildningsplanen.
Utbildningen kommer att bli adekvat men forskningsprofileringen och ledarskapsbiten
sammantaget med placering på klin fys gör att kunskaps nivåen blir lägre för alla nya
specialister
Som tidigare fråga det svåra är för kliniska fysiologer. radiologer mer klart vad utbildningen
skall innehålla.
men det är bara troligen i Sunderbyn, det är probelm med bra handledning som är viktig i
utbildningen. Vi har inte läkare i den utsträckning på plats för bra handledning, bara delar av
utbildning kan göras i malmfälten
Svårt att få tillstånd sammarbete med fysiologkliniken som känner sig "överkörda" och
protektionistiska.
15
Svårt att få in alla delar som skall ingå på 5 år - kommer att krävas ytterligare
handledning/kompletterande utbildning som färdig specialist jämfört med tidigare
Det ska nog gå, men vi vet ännu för litet om vart det hela syftar, i synnerhet vad de nya
specialisterna ska använda sina mer perifera kunskaper till. Avdelningarna är ju fortfarande
uppbyggda till den gamla organisationen.
Eftersom en klinisk fysiolog nu finns på sjukhuset bör det finnas tillräckliget goda möjligheter
På gränsen. Utbildningsplan bör ha större utrymme för den praktiska verksamheten. Kraven i
nivå "skall kunna utföra självständigt" bör omfatta flera moment.
Överambistiösa krav som kan leda till tolkningstvister
9.) Hur ställer Du dig till de tre månaderna inom Klinisk fysiologi (inkl vilo-EKG,
arbetsprov, spirometri, lungmekanik, distal tryckmätning, etc.) som en blivande
BFMare med inriktning Radiologi måste ha som del i sin 5-åriga specialistutbildning?
Kommentarer:
Bra med sidoutbildningar, rekryteringen är svår inom klin fys och mammo också!
Den delen bör tas över av kardiologer och lungemdicinare. Vi kian inte pyssla med allt
Det är bra men sker naturligtvis på bekostnad av annat som också är angeläget
Detta är fel. Ibland omfattar klin fys även nuklearmedicin och då är tiden längre.
Ekokardiografi och kärlultraljud är sannolikt väl intesterad tid, i övrigt inte.
Har inte kompetens att bedöma detta
Jag tror att det är väl använd utbildningstid
Jag tror att vi kan lösa det på ett förnuftigt sätt lokalt även inom BFM
Vi följer socialstyrelsens rekommendationer.
Viktigt att knyta ihop även om det praktiskt kan vara svårt
kanske kan man nyttja denna tid bättre
Saknar neutralt svarsalternativ i frågan. Alltid lär man sig något, som man kan ha nytta av.
Vi skippar det där med ekg, arbetsprov etc och kör renodlat på sådant som har radiologisk
relevans, dvs scint och ultraljud.
Nu måste det ju inte vara spirometri man ägnar sig åt på klinfys, satsa på ultraljud och
fysiologisk förståelse.
Naturligtvis skall man inte utbilda sig i de delar man inte har nytta av som radiolog (tex ekg)
medan andra delar kan vara tillräckliga.
Det är alltid svårt att veta vad man har användning för. Jmf mammografi för neuroradiologer.
Klinfysdelen innehåller även PET-CT
De delar som ni räknar upp inom Klinisk Fysiologi är jag dock tveksam till om det kommer
och se ut så, det finns andra områden inom klinisk fysiologi som dessa tre månader kan
innehålla.
Det beror på hur man använder tiden och hur man lägger upp det - riktlinjerna ger ganska
stora möjligheter till att skapa en bra utbildning. Man ska använda den tiden till att förkovra
sig i den fysiologin som krävs inom "radiologin". Mycket av EKG/spirometri etc krävs bara
kännedom men å andra sidan doppler mätningar odyl är nyttigheter på ett annat sätt. Vi
behöver kunna mer fysiologi för att kunna utveckla våra metoder....
Vi behöver bli bättre på funktion och att samarbeta och utveckla ihop med fysiologer,
kardiologer, lungläkare och många andra specialiteter. Inte minst är PET och SPECT MRperfusion och olika diffusionsus funktionella us som vi måste bli bra på ihop med andra,
annars har vi inget berättigande, bara som bildtittare och överbetalda stafettläkare. ;-D
Svårt att beömma i dagsläget vi får se sedan våra nya BFM genomfört detta får i dagsläget ses
som allmänbildande.
16
Jag tror att den är väl investerad, men det ställer krav på klin fys som ofta är små enheter utan
större vana vid randare av BFM-typ. Våra ST vill bara utbildas inom områden som knyter an
till BFM, inte inom t ex arbets-ekg eller ulj hjärtan. Det verkar rimligt tycker jag, med tanke
på allt annat de ska hinna lära sig.
Detta är till stora delar överdrivet. Ngn typ av introduktion i de olika ämnena kan vara
adekvat men 3 mån är ganska mycket trots allt. ser man till vissa ST läkares placeringar på tex
Ultraljud eller ngn annan sektion kan 3 mån vara allt de har under hela ST´n.
Om man fokuserar på några metoder som kommer att ha anknytning till framtida
arbetsuppgifter. Ex diagnostik av hjärta och kärl behöver kunskap i ulj hjärta och kärl. Vill
man fokusera på urogenital diagnostik kan det vara av värde att lära sig nuk metoder och
cystometri, osv.
För ngn som enbart skall arbeta med rtg kanske av mindre värde men med tanke på helheten,
dvs vår nya specialitet BFM helt ok.
Hade gärna sett att denna tid varit kortare - bra som kompetenshöjning givetvis - men sker på
bekostnad av radiologikunskaperna
Jag känner inte ingen innehålls-exemplena inom parentesen ovan, och håller inte med ordet
"måste". På vårt sjukhus ser vi till att utbildningen på klin fys blir meningsfull!!
Viktigt att avsatt tid för klin fysiologi relateras till utbildningsprogram och utbildningsbok så
att man ej riskerar övervikt för enstaka moment pga brist på kliniska fysiologer.
Jag tror att det skulle vara mer värdefullt att särskilja den inriktningen och utöka tiden till
radiologisk utbildning mer praktiskt då en (större?)del nu är teoretiska block.
10.) Hur ställer Du dig till de ca 2,5 åren inom radiologisk diagnostik (inkl diagnostik
med radiologiska modaliteter omfattande samtliga organ samt radiologisk
primärjourskompetens) som en blivande BFMare med inriktning Klinisk fysiologi
måste ha som del i sin 5-åriga specialistutbildning?
Kommentarer:
Ej helt lätt fråga att besvara utifrån radiologins synvinkel.
För klinfys del är detta ett effektivt sätt att abrupt dekapitera hela rekryteringen.
För lite radiologi
Har ingen klar uppfattning
I längsta laget, men se tidigare kommentarer rent generellt avseende rekrytering.
Ingen kommentar
Lokalt kan det lösa det på ett förnuftigt sätt se föregående kommentar.
kan inte bedöma säkert
Jag tror att klinfys antingen kommer att få fler intresserade, eller färre, pga detta. Vet inte
vilket som händer. Det känns lite långt - hinner man med resten av klinfysutb på den
återstående tiden? Om man gör det så är det helt OK för mej.
Framtidens kliniska fysiloger för en bredare och ytligare utbildning samtidigt som sjukvården
blir mer och mer högspecialicerad, rimmar riktigt dåligt med de krav som kommer att ställas
på de diagnostisk specialiteterna.
Det är här viktigt att komma ihåg att vi skapar en ny utbildning vi kommer alla att bli BFMare
och inte radiologer/kliniska fysiologer.
Jag är tveksam till om detta fungerar i längden för den enskilde, kommer man verkligen att
fortsätta att underhålla denna primärjourskompetens? På hur många sjukhus finns BFMenheter där klinisk fysiolog i praktiken kommer att gå primärjour på rtg efter fullgjord
utbildning? En annan sak är förstås att det finns många beröringspunkter och gränsområden
mellan klinisk fysiologi och röntgen där det är nyttigt för bägge parter med gemensamma
utbildningsdelar, tex viss MR och ultraljudsdiagnostik men även viss CT (tex perfusion).
17
Jag tycker att det verkar vara väl lång tid, om man vill arbeta som kiniskt fysioplog på
änsdelssjukhus i alla fall. Se i övrigt tidigare svar.
Det här är en svårare fråga där jag skulle vilja svara mittemellan de två svarsalternativen. En
ökad kunskap om radiologi jämfört med "gamla" ST i fysiologi och nuklearmedicin behövs
definitivt. Frågan om man måste joura på röntgen kan däremot diskuteras.
Vi skall utbilda BFM:are med klinisk fysiologiska us utan bilder, typ EKG, arbetsprov och
spirometri skall läggas utanför BFM
Det är korsbefruktning och som borde ge bättre möjligheter till rekrytering av fysiologer
precis som om man har mammo på rtg avd så blir det lättare rekrytera mammoläkare!
Tydligt att frågeställaren är blivande radiolog och med begränsat insikt i det område som
drabbats mest av den nya utbildningsplanen
OBS! Det är en gemensam utbildning - man ska inte komma ut som klinisk fysiolog e l l e r
radiolog! Om 5 år: vaför ska inte en "klinisk fysiolog" kunna gå jour på samma sätt som en
mammografi-läkare?
2,5 år är väl långt. Däremot är det självklart att en stor del, minst ett år skall läggas på Rtg,
fokus på DT o MR.
Kanske av mindre värde för ngn som enbart skall arbeta med klinfys men med tanke helheten
(se fg fråga) o behovet av att klara framtida jourlinjer etc helt ok
Utbildningen innebär Bild-och funktionsmedicin som är en kombination av båda. Klin fys är
en grenspecialitet till radiologi liksom ex neuroradiologi
Här har vi inga som arbetar med enbart klinisk fysiologi men jag tycker synd om de som
tänker sig den banan då en hel del av utbildningen riktar sig till radiologi.
Men som nu man valt att göra allt till en specialitet blir det svårt att undvka. Som jag ser det
kan man minimera utbildningen så att man kan göra jourtjänst (vilket på vårt sjukhus går att
göra inom ca 3 mån) Den jourtjänst som sedan finns räcker för att få radiologisk bas och
resten av radiologisk utbildning kan användas på bästa sätt (ultraljud kärl etc, ulj hjärta, mrt
hjärta osv).
18
Appendix 3 Enkät till klinikchefer inom Klinisk Fysiologi Hur många anställda kliniska fysiologer (kliniska heltidstjänster) har Ni på Er klinik? a. antal specialister b. antal icke‐specialister (ST‐läkare och vikarierande underläkare) Kommentar: Hur många läkare delar på dessa heltidstjänster? Kommentar: Hur många ST‐läkare, med avsikt att bli kliniska fysiologer, arbetar för närvarande hos Er enligt a. den gamla ST‐utbildningen (Klinisk Fysiologi egen bas) b. den nya ST‐utbildningen (Klinisk Fysiologi som gren till Bild‐ och Funktionsmedicin) Kommentar: Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande kliniska fysiologer som fullgod? Kommentar: Om Nej på fråga 4, vad tror Du är den viktigaste anledningen till detta? Kommentar: 19
Hur bedömer Du att den nya specialistindelningen, med Klinisk Fysiologi som grenspecielitet till Bild‐ och Funktionsmedicin (BFM), påverkat rekryteringen av blivande kliniska fysiologer? Lättare Oförändrat Svårare Kommentar: Uppfattar Du det som att någon läkare hos Er avstått från att specialistutbilda sig till klinisk fysiolog med anledning av den nya specialistutbildningen med Klinisk Fysiologi som gren till BFM? Kommentar: Om ja på fråga 7, ungefär hur många läkare rör det sig om? Kommentar: Hur bedömer Du att rekryteringen av blivande kliniska fysiologer idag motsvarar Er verksamhets behov av nya medarbetare inom de närmsta 5 åren? Bra Tillräcklig Dålig Vet ej Kommentar: Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i Klinisk Fysiologi med Klinisk Fysiologi som gren till BFM? Goda Tillräckliga Dåliga Vet ej Kommentar: Är det någon fråga vi glömt ställa? Kommentar: 20
Hur ställer Du dig till de tre månaderna inom Klinisk fysiologi (inkl vilo‐EKG, arbetsprov, spirometri, lungmekanik, distal tryckmätning, etc.) som en blivande BFMare med inriktning Radiologi måste ha som del i sin 5‐åriga specialistutbildning? Det är väl investerad utbildningstid Denna tid skulle hellre användas till radiologisk utbildning Kommentar: Hur ställer Du dig till de ca 2,5 åren inom radiologisk diagnostik (inkl diagnostik med radiologiska modaliteter omfattande samtliga organ samt radiologisk primärjourskompetens) som en blivande BFMare med inriktning Klinisk fysiologi måste ha som del i sin 5‐åriga specialistutbildning? Det är väl investerad utbildningstid Denna tid skulle hellre användas till klinisk fysiologisk utbildning. Kommentar: 21
Appendix 4 Lämnade kommentarer till fråga”Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande kliniska fysiologer som fullgod?” Kommentarer från de som svarat Ja: ‐ Hos oss, ja. men ser ett stort problem framöver med nya ST. ‐ Ja, tidigare svårt ‐ Just nu bra, men det är färska individer med mkt begränsad erfarenhet. Exempel på kommentarer från de som svarat Nej: ‐ Katastrof är en någorlunda rimlig beskrivning ‐ Mycket svårt att rekrytera både specialister och ST ‐ Matchar inte pensionsavgångar här, och inte behovet utanför vår Universitetsklinik ‐ ...har vid ett flertal tillfällen de senaste åren annonserat efter klinisk fysiolog men inte lyckats rekrytera någon ‐ Det är mycket svårt pga den nya specialiteten. Jag vet inte hur jag ska göra. ‐ Ej svårt att rekrytera men svårt att få nya ST‐tjänster i Region Skåne. ‐ Upplevs som svår. Vi har vid avdelningen tidigare i omgångar försökt rekrytera dels ur AT‐
läkar‐kadern på sjukhuset och haft informationsträffar utan framgång. Även eftersökt specialist tidigare i omgångar. Endast enstaka sökanden totalt sett Samtliga svar fråga”Om Nej på föregående fråga (Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande kliniska fysiologer som fullgod?), vad tror Du är den viktigaste anledningen till detta?” BFM relaterat, helt eller delvis (18 av 22, 82%, som svarat nej samt 1 av de som svarat ja) : ‐ Med det aktuella regelverket har vi inte ens försökt rekrytera ST, alltför oklart hur dessa skulle utbildas ‐ Kardiologen har varit och är en bra rekryteringsbas för klinisk fysiologi, sällan ngn radiolog kommit och velat bli klinisk fysiolog. Med den långa tid ST‐läkarna i BFM med inriktning klinisk fysiologi skall vara på Röntgenklin finns risk att de väljer att enbart bli BFM:are d v s radiologer och hoppar över grenspecialiteten. ‐ Osäkerhet om framtiden för klinisk fysiologi som direkt följd av den förändrade specialistindelningen. ‐ 1. Nya ST‐utbildningen med BFM 2. Viss generell brist på läkare i landet jämfört med behovet ‐ Sannolikt osäkerheten kring klinisk fysiologi som specialitet i framtiden samt oklarhet kring nuvarande ST‐utbildning ‐ Ett skäl är nog att många specialiteter miniutbildar inom egna metoder. Ett skäl är nog att radiologin är för ”stark” i det nya. Ett skäl är nog att klinfys är lite svårdefinierat (många metoder delas med andra). ‐ Nya specialiteten BFM. Vem vill bli radiolog först för att bli fysiolog? ‐ Lite otillfredställande att man vid grenspecialisering blir borta så länge från kärnverksamheten. Rent praktiskt krävs nu dubbelt antal ST jmfrt tidigare utb plan för att fylla lokala schemat ! ‐ Felet ligger inte enbart i BFM, fler måste attraheras av specialiteten, kombinationstjänstgöring om så önskas, spec inom flera områden ex lungmed, anestesiologi, kardiologi ‐ Tveksamheter bland blivande ST‐läkare då de inte vill bli "radiologer" först ‐ Det går trögt att få in folk som ska göra minst 3 års röntgen och tiden att utbilda folk med näraliggande specialitet inom det gamla systemet börja ebba ut. ‐ Röntgen har inte tidigare varit vanlig rekryteringsväg/ många har tidigare rekryterats via lungmedicin/kardiologi ‐ Ont om färdiga specialister. Svårt att kunna ge klart besked om hur utbildningen kommer att se ut i framtiden. Börjar bli kort om tid att konvertera kardiologer och anestesiologer till fysiologer. 22
‐ Smal specialitet som har väldigt lite kontakt med AT‐läkarna... Den nya ST‐utbildningen gör det ännu svårare att rekrytera ‐ Idiotisk förslag till indelning av specialiteter enbart på teoretisk grund. ‐ Att en läkare med intresse av klinisk fysiologi måste först blir radiolog (BMF). En läkare med kardiologiskt intresse är sannolikt mycket svår att rekrytera via den nya ST‐vägen in i ett BMF‐
block! Det måste till andra vägar in till klinisk fysiologi utan att kräva radiologisk kompetens. ‐ 1) Klinisk Fysiologi är grenspecialitet till BFM; 2) Inga möjligheter för dubbelspecialitet Kardiologi/Klinisk Fysiologi ‐ Har varit svårt att rekrytera i många år då det har varit oklart vad som ska hända med klinisk fysiologi på sikt och vad som ska ingå i klinisk fysiologi. ‐ Just nu landstingets, sjukhusets och divisionens ekonomiska situation. I framtiden specialitetens utformning som gren i BFM Andra skäl: ‐ Vet uppriktigt sagt inte. Kanske att man som AT‐läkare i vägval väljer en direkt patientbehandlande specialitet i högre utsträckning. Har kanske trots allt inte riktigt förstått vad klinisk fysiologi är. ‐ Vi har för lite kontakt med underläkarkåren. Vi har en knepig roll som inte attraherar yngre läkare. Hur många AT‐läkare drömmer om klinisk fysiologi? Jag har inte mött någon. Man vill istället bli kardiologer, kirurger eller specialist med tydligare profil. Vi är för få och syns ej. ‐ Jag uppfattar att det finns en brist på kliniska fysiologer i landet. ‐ För få utlysningar av ST‐tjänster. Andra specialiteter prioriterade Lämnade kommentarer till fråga ”Hur bedömer Du att den nya specialistindelningen, med Klinisk Fysiologi som grenspecielitet till Bild­ och Funktionsmedicin (BFM), påverkat rekryteringen av blivande kliniska fysiologer?” Kommentar från den som svarat Lättare: ‐ Lättare för att specialiteten ”landat ned” efter beslut. Tidigare svävade allt vilket försvårade individuella beslut. Hade specialiteten kvarstått som stabil egen basspecialitet hade vi haft detta läge tidigare enligt bedömning. Kommentarer från de som svarat Svårare: ‐ Svårt motivera blivande specialister att först bli radiolog innan man blir Klinisk fysiolog. Speciellt svårt för de som under mellanperiod sökt Klin Fys men nu blir tvungna gå nya ST‐utb. ‐De tidigare vanligaste rekryteringsvägarna från olika medicinska subspecialiteter har stängts, tre månaders randning av någon som har medicinsk radiologi som mål är knappast tillräckligt för att väcka intresse för fysiologi. ‐ Flera som är intresserade av att bli fysiologer, tvekar då intresse inte finns för radiologi i samma grad. Samtliga svar från de som svarat Ja på fråga ”Uppfattar Du det som att någon läkare hos Er avstått från att specialistutbilda sig till klinisk fysiolog med anledning av den nya specialistutbildningen med Klinisk Fysiologi som gren till BFM?” ‐ Jag har haft många anställningsintervjuer med personer som sökt annons vi haft ute om ST i BFM med inriktning klinisk fysiologi och flera av de sökande hade helst velat bli enbart kliniska fysiologer utan att behöva gå på Röntgenkliniken. Jag har blivit förvånad över detta eftersom jag trott att den nya utbildningen skulle ha varit attraktivare. ‐ Det kan ha bidragit vid val av specialitet hos 1‐2 läkare. ‐ Ja, den enda som visade intresse ‐ Ja, jag håller på att ”tappa” en kollega på detta sätt. … kan tyvärr bli ytterligare en borde fått ett Fys‐block ‐ Ja, hittills har en lovande person valt att hoppa av till BFM med enbart röntgeninriktning. Hur många som hesiterat pga ovanstående går ej att svara på eftersom de aldrig har dykt upp på kliniken. ‐ Ja. Vi hade en vikarie som dock inte ville bli röntgenläkare. 23
‐ Vet inte, men det kan vara så. Eller som min ST‐läkare antydde. ”Jag vill bli fullt kompetent i det jag går in i. Om jag går in i ett ST‐block inom klinisk fysiologi så blir det lite av varje och jag blir inte fullt komptent någonstans. Både röntgen och klin fys har ett stort kunskapsinnehåll. Jag känner att jag nu måste fokusera på röntgen” En tanke värd att notera. Hittills en av två ST‐
läkare ‐ Ja. Det var faktiskt en ST‐läkare som är mycket intresserad av Klinisk Fysiologi men ville också bli Kardiolog. Han föredrog Kardiologi. ‐ Ja. Vet inte hur många det rör sig om exakt, men många har sagt att man ej funderar över klinisk fysiologi då det är så oklart hur utbildningen ska bli och de som redan har en specialitet i någon medicinsk specialitet överväger inte alls en dubbelspecialitet då de först måste vara 3 år på rtg. ‐ Ja, minst 2 personer (1 med delutbildning i kardiologi och 1 med delutbildning i akutmedicin) Kommentarer från fråga ”Hur bedömer Du att rekryteringen av blivande kliniska fysiologer idag motsvarar Er verksamhets behov av nya medarbetare inom de närmsta 5 åren?” indelade efter svarsalternativ. Tillräcklig: ‐ Räknat med ST‐läkarna som kommer att börja i augusti 2010. Annars är svaret Dålig ‐ Tillräcklig. Under förutsättning att de specialister som arbetar idag fortsätter att arbeta på kliniken och att vi får någon sökande till den regionfinansierade ST‐tjänsten. ‐ Kan nuvarande personer behållas så är det en tillräcklig nivå. Dålig: ‐ Svårt rekryteringsläge och det kommer inte bli bättre. ‐ Otillräcklig, vi kommer att få en brist inom fem år (pensionsavgång) och har idag en bemanning som just jämt täcker dagens verksamhet. ‐ Sannolikt svårt – men positiv förhoppning. Vi behöver de närmaste 5 åren anställa 1 ST och troligen 1 specialist ‐ Vi kommer att kläcka 4 nya specialister nästa år som ersätter pensionärerna. Vi behöver utbilda dubbelt så många eftersom hälften går till andra sjukhus + den privata marknaden. Kommande ST‐läkare är borta från Fysiologkliniken i 3 år och behöver då ersättas med en större mängd vikarier/nya ST‐läkare än tidigare. Vet ej: ‐ Vi skall rekrytera med det finns två frestelser: 1. Vi har en kardiolog som vill arbeta hos oss => skapa "kardiologtjänst" inom kliniken (På lång sikt ej optimalt) 2. Avvakta till SoS‐utredningen; finns chans om något år at rekrytera ST‐läk inom basen klinfys (på kort sikt ej optimalt) ‐ Som det ser ut nu kommer behovet inte täckas. Kommentarer från fråga ”Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i Klinisk fysiologi med Klinisk fysiologi som gren till BFM?” indelade efter svarsalternativ. Tillräckliga: ‐ Det går men kommer att ta lång tid att få färdiga BFM‐are med inriktning klinisk fysiologi och risk finns att några ”går förlorade” på vägen. Det kommer att bli glapp i bemanningen då nuvarande fysiologer går i pension och innan vi har nya på plats, detta riskerar att göra att kardiologerna ser en chans att ta över verksamheten. ‐ Det går att skapa utbildningen men den tycks ej vara attraktiv. ‐ De nya BFM med inriktning klin fys kommer att ha en bredare utbildning än vi har och kanske inte är lika specialiserade (som vi äldre) när de är specialister men kommer å andra sidan ha ett bredare metodkunnande. ‐ Ett samarbete med radiologin t ex när det gäller nuklearmedicin skulle kunna fungera bra i en framtid ‐ Ej goda, men framtiden får utvisa om förutsättningarna räcker. Frågetecken angående ”radiologisk omväg”. Behövs två år på Rtg? Dåliga: 24
‐ Risk kan finnas att det kan bli mindre lyckligt om intentionen och lex praxis är att BFM bas är att jämställa med nuvarande Medicinsk Radiologi – dvs basårets 5 år i praktiken blir radiologi. Ter sig svårt att lägga in 5 års specialistutbildning enligt ”gamla systemet” i något års grenspecialisering. Kunskapsmassan blir inte mindre. Tid avsatt för klinisk fysiologi relevant sidoutbildning – ex 3‐6 månader på kardiologenhet och 2‐3 månader på thoraxkirurgisk enhet samt ytterligare 6 månaders sidoutbildning torde vara svårt att realisera utan undanträngningseffekter på annat kunskaps‐ och färdighetsstoff. ‐ Att inom 5 år lägga ca 2½ ‐ 3 år på radiologi kan göra det svårt hinna få tillräcklig färdighet i ultraljud Hjärta & Kärl, EKG & alla andra delområden. ‐ Tiden inom klinisk fysiologi otillräcklig för adekvat utbildning utan förlängning av utbildningstiden jämfört med idag. ‐ teoretiskt upplevs det som omöjligt att få en fysiolog med samma kunskaper med de fysiologer som får spec examen enligt gamla utbildningen ‐ Det ställs höga krav inom BFM (radiologi) för att bli EU‐radiolog. ‐ I xxx har nyligen Klinfys och Röntgen slagits samman till en klinik, vilket sannolikt inte är ngn nackdel. Jag själv, som är chef, är radiolog. Sammanslagningen av klinikerna kan kanske göra att jag kan få ngn ST‐läkare att intressera sig för klin.fys. Tyvärr har röntgen också haft rekryteringsproblem, men detta tycks lätta och ev måste vi överanställa ST inom klinken för att få läkare att välja grenspecialiteten klinfys. ‐ (Dåliga) under nuvarande omständigheter där radiologin har kapat specialiteten BFM. Hade man gemensamt kunnat bygga upp från botten och sett till de olika behoven skulle det kunnat vara annorlunda. ‐ Man får inte tillräckligt lång tid för klinisk fysiologi för att kunna utföra de arbetsuppgifter som krävs som det ser ut nu. Övriga kommentarer: ‐ Jag tycker att tanken med ett utökat samarbete mellan röntgen och klinisk fysiologi är bra. Vi arbetar med likartade metoder och har stor glädje av ett utökat samarbete. Hur detta skall bäst utvecklas är svårt. Troligen hade det underlättat om vi hade två separata ST‐linjer, men med möjlighet att utbyta delar av tiden. Jag föreslår ett block inom BMF med två vägar som kommunicerar, där en går med radiologisk EU‐kompetens och en utan radiologisk kompetens som kan leda till klinisk fysiologi, neuroradiologi eller nuklearmedicin beroende på innehåll. BFM finns ju inte i Europa, så varför i Sverige?!? ‐ Klinisk Fysiologi måste snabbt få bli en egen basspecialitet igen, annars tror jag tyvärr att vår specialitet tynar bort och försvinner på sikt. ”Hur ställer Du dig till de tre månaderna inom Klinisk fysiologi (inkl vilo­EKG, arbetsprov, spirometri, lungmekanik, distal tryckmätning, etc.) som en blivande BFMare med inriktning Radiologi måste ha som del i sin 5­åriga specialistutbildning?” Blir en kort introduktion av viktiga gemensamma områden
Känns i dagsläget inte som något som är till någon större glädje för någon...
Tre månader är inte så lång tid men ändå är detta helt onödigt.
Beror på upplägg och förväntningar. är synsättet att detta krnglat till utbildningen till radiolog
så är svaret givet. Är man däremot öppen för en att ny specialitet uppstått så är svaret ett
annat!
Om man inte lägger för mycket tid på vilo-ekg och arb prov utan mer på ultraljud kärl och
hjärta kan det vara OK.
I bemärkelsen att Klinisk Fysiologi skall ta plats inom BFM så skulle denna tid kunna vara
längre - men det viktiga borde vara (i nuvarande konstellation och specialitetsindelning dvs
BFM - att "smitta" de blivande specialisterna i BFM med funktions/fysiologi tänkande. För
den enskilde ST-läkaren kanske denne inte omedelbart ser "nyttan" med 3 månaders klinisk
25
fysiologi om vederbörande redan från början tänkt sig radiologi i "klassisk mening". Men jag
menar att bredd och kunskap aldrig är fel. Jämför grundutbildningen till läkare - för den som
dag 1 "vet med sig" att vederbörande skall bli kirurg är det ändå i långa loppet av värde att
kunna lite klinisk kemi och psykiatri. Dock under den begränsade formella tiden på 3 månader
är det kanske av värde att inte "pressa in" alltför mycket klinisk fysiologi utan fokusera på
några parad/volym grenar.
Om man "bara" ska bli radiolog är jag tveksam till vad tre månaders klinfysplacering tillför
annat än att i praktiken förlänga ST-blocket motsvarande tid. Om man nyttjar de tre
månaderna till intensiv ultraljudsdiagnostik, främst kärl och till mindre del hjärt-EKO, finns
det ett visst värde tycker jag. I enkäten angivna metoder känns dock överflödiga.
Denna korta tiden är ingen till nytta, man kommer från ST-sida inte inte kunna annat än se
undersökningsrummen, undersökningarna och lite grovt om indikationer och utförande, och
några enstaka tolkningar utförda av fysiolog. Vem "tar hand om" dessa undersökningar
framöver?
Det beror på innehållet. Kärldiagnostik är väl investerad tid. Elementär EKG-tolkning är
också värdefullt.
Svårt att svara på denna fråga, jag förutsätter att de blivande radiologerna är aktiva och själva
är med och avgör vad de kan ha mest nytta av i sin yrkesroll. 3 mån är dock kort tid, det blir
mer som en askultation.
Omvändningen gäller i hög grad. Mkt av den gemensamma BoF-utbildningen borde användas
till klinisk fysiologi istället för radiologi!
3 månader är ingen katastrof för röntgens del, men bättre om det kan användas till
röntgenutbildning.
Jag tycker att tiden skall ägnas åt ultraljud kärl, njurartärer mm. Ev lite eko. Resten kan de
"slippa".
Det är bra med en kortare orientring i klinisk fysiologi, men 3 månader är lite väl lång tid.
Styrande svarsalternativ! Det är tid för auskultation. Om den är adekvat för en rtg-läkare vet
jag inte, då jag ännu inte har fått någon erfarenhet kring detta. Sannolikt inte "väl" investerad
utbildningstid, men kanske en rimlig basnivå för att få kännedom om klinisk fysiologi?
Jag tycker egentligen inget av svaren är bra. Detta kan ju bli vår enda chans att knyta
kontakter med och intressera blivande BFM:are för klinisk fysiologi och att de sedan väljer
KF som grenspecialitet. Har ST-läkaren redan beslutat sig för att bli radiolog så är det förståss
bortkastad tid men som det nu ser ut är det viktigt att vi tar hand om dem och beskriver
fysiologins förträfflighet.
Svår fråga. Beror helt på hur vi kommer att samverka inom BFM. Om nuvarande struktur blir
kvar är det tre oerhört viktiga månader ur rekryteringssynpunkt för oss.
Jag har precis haft en BFM:are med radiologisk inriktning randande 3 mån hos mig. Första 6
v gick till perifer cirkulation och det var bra. Resterande del använda han mest som lästid
eftersom han inte såg sig ha så mycket nytta av UKG,spirometri, sömnapnéreg, EKG och allt
annat som vi gör. En del nuklearmedicin blev det. Jag kände inte heller att det var lätt att
handleda när intresset är högst måttligt och jag vet att de inte kommer att ägna sig åt den
verksamhet som vi gör på klinfys.
Tre månader ger endast orienterande kännedom. För sjukvårdsmässigt användbara kunskaper
skulle 9-12 mpn behövas!
”Hur ställer Du dig till de ca 2,5 åren inom radiologisk diagnostik (inkl diagnostik med radiologiska modaliteter omfattande samtliga organ samt radiologisk primärjourskompetens) som en blivande BFMare med inriktning Klinisk fysiologi måste ha som del i sin 5­åriga specialistutbildning?” 26
3‐6 mån inom radiologi med inriktning på CT‐ och MR‐undersökningar vore mera rimligt Det hade räckt med 3 månader ultraljud och lite CT. Detta försvårar rekryteringen av nya ST‐läkare avsevärt. Omfattningen är i överkant, men se även kommentaren till fråga 1. Till stor del bortkastad tid! Om man i klassisk mening vill bli klinisk fysiolog så förefaller 2,5 år på rtg lite "lång tid". Någon placering på rtg torde dock ‐ ex 3‐6 månader ‐ vara av värde. Inte minst med de hybridmodaliteter som idag finns. Jag bedömmer att 3 till högst 6 mån räcker och att den då är mer inriktad på olika modaliteter inom thorax, kärl och ultraljud. En klinisk randning inom ffa kardiologin men även till viss del kärlkirurgi skulle vara mer till gagn En randning på 6‐12 mån med inriktning ultraljud, CT‐thorax/kardiologi och MR tror jag skulle vara bra även hos blivande kliniska fysiologer. Det är ren slöseri med tiden att lära sig färdigheter som inte har något att göra med funktionell diagnostik. En blivande BFM‐are med kliniskt fysiologisk inriktning ska lära sig detta som har att göra med funktionen såsom nukleärmedicinska delen och MR till exempel. De som söker sig till klinisk fysiologi har annat intresse än de som söker sig till radiologi, se antalet dubbelspecialister i klin fys/rad jmfr med klin fys och diverse internmedicinska spec, nukleärmedicin, mm. Förvisso använder vi apparater och undersöker patienter, men på helt olika sätt och endast i mindre omfattning överlappande. Båda snickare och elektriker använder skruvmejslar, båda medicinare och kirurger skriver in och behandlar patienter...En färdig BoFare med klin fys inriktning kommer inte att ha tid eller möjlighet till att underhålla radiologiska "färdigheterna" från utbildningen, redan nu är kraver på detaljkunskap så stora att det är svårt att uppehålla allt som redan nu finns inom klinisk fysiologi Skall man bli klinisk fysiolog skall man i första hand utbildas på klinfysmetoder. Om man dra det till sin spets kommer framtidens kliniska fysiologer efter 5 års ST knappt kunna självständigt utföra och besvara ett flertal metoder inom klinisk fysiologi men vara primärjourskompetenta radiologer. Om man kan rikta den och utbilda den dr man tror man har behov av om 5 år skulle det vara en god investering. Flera fys/rtg us är redan nu överlappande. Vi visste inte för 10 år sedan att ultraljudsdiagnostiken (hjärta och kärl) skulle bli helt dominerande idag. Kanske har man här mer nytta av att lära sig CT angio än av manometri och urodynamik idag? Utbytet av denna tid beror på hur väl den Klin Fys inriktade kan skräddarsy placeringar inriktningar. Denna tid inkräktar på Klin Fys utb. om man avser kunna Klin Fys inom BFM bas spec. Delar av det är användbart och bra att ha med sig, men det ger en orimlig förlängning av tiden fram till FAKTISK (=reell) specialistkompetens inom klinisk fysiologi Även detta en knepig fråga. Om nuvarande struktur blir kvar så kommer specialiteterna succ att integreras och då är utbildningen inom radiologi viktig. Det känns onödigt tvingande med 2,5 år för att bli EU‐radiolog. En del BFM är helt klart värdefullt för en ST inom klinisk fysiologi att få ta del av. Denna mycket skeva fördelning kan inte motiveras på något sätt och ger alldeles för lite fysiologisk kunskap för den framtida fysiologen, vilket kommer att påverka hela vår specialitet negativt 27
3‐6 månader är helt OK, men det skulle vara på slutet med MR och CT. Som det är nu lär man sig inte tillräckligt för att kunna arbeta som specialist i klinisk fysiologi. 28