Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

Tema:
Arbetsmiljö, hälsa
och säkerhet
S K O G S I N D U S T R I N S R Å D F ÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Nr 3 2012 | Nyheter från Sirius finns också på www.skogsindustrierna.org/sirius
Den 24 oktober är det
Skyddsombudets Dag. För
hundra år sedan infördes en
bestämmelse i dåvarande
arbetarskyddslagen om att
arbetstagarna hade rätt att
utse ombud. Detta utvecklades sedan till dagens skyddsombud/arbetsmiljöombud
– en beteckning som började
användas 1938.
– Vi har en nollvision som
vi alltid ska sträva mot, säger
Yngve Berglind, huvudskyddsombud på Korsnäs Gävle.
Med fokus
på säkerhet
Få din egen SIRIUS via epost
- beställ på nätet
Du håller just nu tidningen Sirius i din hand.
Du kan få den gratis i digital form.
Beställ på: www.skogsindustrierna.org/sirius
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Det har blivit
bättre - men
än finns
mycket kvar
att göra
Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid
Massa- och pappersindustrin
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
2003
2004
9
2005
2006
Målvärde
2007
8
Sverige och höjdpunkten är som du kanske vet den
24 oktober då det är skyddsombudets dag, vilket
uppmärksammas på arbetsmiljömässan ”Gilla Jobbet”
i Älvsjö.
På 100 år har det hänt en hel del på arbetsmiljöområdet, arbetsolycksfallen har minskat och
arbetsmiljön har förbättrats rejält på de flesta
områden. Antalet olycksfall med frånvaro per 100
anställda ligger till exempel på en tredjedel av vad det
gjorde för 40 år sedan.
Den modell vi har valt i Sverige, där skyddsombuden
spelar en viktig roll, har inte minst inom industrin gett
rejäl effekt på olycksfallsriskerna.
Är vi då färdiga, klara att slå oss till ro med arbetsmiljöarbetet? Nej, än finns det mycket att göra, det
visar inte minst sommarens händelser i bland annat
Iggesund, Vallvik, Skärblacka och Mölnlycke.
Den fysiska arbetsmiljön behöver fortsätta att
förbättras för att minska riskerna och dessutom
påverkas vi av de omorganisationer och nedskärningar
som drabbar branschen, vilket påverkar såväl arbetare
som tjänstemän när det gäller psykosocial arbetsmiljö
och stress.
Då blir det än viktigare att ge tid för skyddsombuden
och arbetsmiljöarbetet.
Vi behöver alla bli bättre på att göra arbetsmiljöarbetet till en del i helheten, inte något som enbart
några ägnar sig åt, när det finns tid.
Arbetsmiljön och riskerna behöver diskuteras mer
direkt på arbetsplatsen, vad har vi för risker som vi
utsätts för och/eller utsätter oss för?
• När gick ni, arbetslaget, igenom och diskuterade en
genomförd skyddsrond senast?
• Ser ni över och resonerar om risker vid
driftsstörningar, t ex spetsdragning?
• När tog du senast upp en arbetsmiljöfråga med
skyddsombudet?
Många gånger tror jag att vi innerst inne vet om eller
åtminstone anar risker i arbetet, men att inget görs
förrän något händer.
Vi har en oerhörd resurs i skyddsombud som har
utbildning i arbetsmiljöfrågor, den resursen och
kunskapen ska användas ännu bättre de kommande
100 åren. Tänk efter före – stötta ditt skyddsombud
och arbetsmiljöarbetet!
Lasse Wåhlstedt
Ombudsman Pappers
2009
2010
Lasse Wåhlstedt
2012 FIRAR VI SKYDDSOMBUDENS 100 första år i
2008
2011
7
6
5
4
3
2
1
Samtliga
Arbetare
Tjänstemän
Kvinnor
Målvärdet för den totala sjukfrånvaron ska ligga under 3,5 procent.
Massa- och pappersindustrin har
satt ett hållbarhetsmål för sjukfrånvaron i branschen som innebär att
den totala sjukfrånvaron, i procent
av ordinarie arbetstiden, ska ligga
under 3,5 procent år 2015.
Detta mål uppnåddes 2009. Särskild
uppmärksamhet ska ägnas åt åtgärder
för att minska sjukfrånvaron bland
kvinnor.
Man kan konstatera att sjukfrånvaron gått ner och att orsaken är dels
att socialförsäkringsreglerna ändrats
genom införande av rehabiliteringskedjan, dels att företagen arbetat stra-
tegiskt med rehabiliteringsfrågorna.
Sjukfrånvaron för kvinnor har
minskat kraftigt, vilket beror på att
långtidssjukfrånvaron för kvinnor i
branschen har gått ner. En låg sjukfrånvaro fordrar ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete och anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder,
det är inget konstant nivå. För andra
kvartalet år 2012 ökar den totala sjukfrånvaron något.
Åkommor som förkylningar, hjärtinfarkter, cancrar mm i en normal population, ger ungefär en sjukfrånvaro
på minst 2%. En total sjukfrånvaro på
under detta indikerar en sjuknärvaro.
Skyddsombud för bättre arbetsmiljö
Enligt Arbetsmiljölagen ska skyddsombud utses på arbetsplatser med
minst fem anställda.
Skyddsombud ska verka för bra arbetsmiljö och att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Man
har rätt att ta del av handlingar som
rör arbetsmiljön, att få utbildning, att
få delta vid planering av nya och ändrade lokaler med mera.
Om arbetet innebär omedelbar allvarlig fara och inte kan ändras genom
att vända sig till arbetsgivaren har
skyddsombudet rätt att stoppa arbetet. Stoppet gäller tills Arbetsmiljöverket tagit ställning.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Med
utbildning
kommer
engagemanget
Personalledare Peter Hansson och skyddsombudet Ove Lönnqvist, båda på Iggesunds Bruk, diskuterar arbetsmiljökursen, BAM.
Skyddsombuden har en viktig roll att
fylla på alla arbetsplatser. Men utan
engagemang från chefer, personalledare och operatörer blir det svårt
att förankra det förebyggande
arbetet. Kursen ”Bättre arbetsmiljö” BAM - ger ett helhetsperspektiv på
arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete för
alla som behöver ha kunskap om hur
arbetsmiljöfrågor ska hanteras.
– Vi måste hela tiden jobba vidare med
arbetsmiljön. Ännu viktigare i dag efter
vår tragiska olycka i sommar, säger Ove
Lönnqvist som är arbetsställets huvudskyddsombud på Iggesunds Bruk.
Ove har under många år haft delansvar för utbildningen, utvecklat och förändrat under åren.
– Vi har lagt upp utbildningen på fyra
dagar, uppdelat på två omgångar med
en vecka mellan omgångarna. Därefter
skall man också gå det som vi kallar ”det
goda arbetet”, som är på 24 timmar och
den genomförs av en extern utbildare
och är mer inriktad på psykosociala frågor.
Bland rubrikerna under BAM-utbildningen finns: ”Hälsorisker, Första Hjälpen, Beredskapsplanen, Heta arbeten,
Arbetsmiljölagen, Systematiskt arbetsmiljöarbete, Jämställdhet, Bildskärmsarbete, Stress, Skyddsronder, Riskanalyser
och Skyddsutrustning.
Lokalt anpassat
– Nästan allt är lokalt anpassat med föreläsare från vår egen organisation, berättar Ove. Fabrikschefen brukar inleda
kursen, personalchefen och Pappers ord-
förande håller i utbildningen om samverksansavtalet osv.
Fabriksövergripande nätverk
Peter Hansson, personalledare inom
produktion Cellulosa ser en förbättrad
samverken mellan de olika leden; operatör, ledare, fack etc som en av de viktigaste effekterna av kursen. Vi fick mötas
med olika erfarenheter och förutsättning och jobba tillsammans med grupparbeten och fingerade skyddsronder.
Eftersom upplägget på kursen gör att
deltagarna kommer från olika avdelningar på fabriken och med olika befattningar, får alla ett fabriksövergripande
nätverk.
– Samtidigt fick jag lära mig och få insikt i regler och rutiner som vi har och
som bl a berör skyddsronder och systematiskt arbetsmiljöarbete.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Det systematiska arbetssättet har förändrat det vardagliga skyddsarbetet, säger Thomas Brännström. Samtidigt har fler förstått det egna ansvaret, att skyddsarbetet inte ligger hos skyddsingenjören.
Med systematiska riskanalyser blev
arbetsmiljö inte någon sidovagn längre
Thomas Brännström såg en tydlig skiljelinje för ungefär femton år sedan när
det gäller synen på arbetsmiljö på hans
egen arbetsplats.
– Och det gäller nog för de flesta liknande arbetsplatser, säger han och berättar hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kom in under andra halvan av
1990-talet.
– Då blev arbetsmiljön ingen sidovagn
som sköttes av skyddsingenjörer och
skyddsombud längre. Det blev en del av
linjearbetet. Alla började inse sitt eget
ansvar och vi började med systematiska
riskanalyser.
Thomas Brännström har många års
erfarenhet av arbetsmiljöarbetet inom
Stora Enso Skutskär. Han är ursprungligen anställd inom verkstad/underhåll
på hydraulverkstaden, men blev tidigt
skyddsombud och snart också arbetsställets huvudskyddsombud i Skutskär.
– Det systematiska arbetet som bygger
på en organisation och ett tydligt ansvar
för chefen har förändrat det vardagliga
skyddsarbetet, menar han. När det tänket kom gick det inte längre att delegera
bort ansvaret, engagemanget ökade och
säkerhetsarbetet fick högre prioritet.
Skulle gå snabbt
Massa- och pappersindustrin är en farlig miljö med tunga produkter, risk för
klämskador, hantering av kemikalier
och värme bland mycket annat.
– Från underhållssidan hade vi tidigare kravet på oss att alla reparationer
skulle gå fort, produktionen gick generellt alltid före säkerheten.
Synen förändrades
Men för runt femton år sedan vände
det även här. Synen på skyddsombuden
förändrades ungefär samtidigt.
– Många såg oss som en slags poliser
förut, säger Thomas Brännström. Vi
skulle vara ute och kolla skyddsutrustningen och skyddsingenjörerna förväntades mäta buller och liknande.
Idag är rollerna mera komplexa. Det
är betydligt större fokus på organisation av arbetet, arbetssätt och liknande
för att förbygga problem, såväl psykiska
som psykosociala, säger han. Samtidigt
är alla införstådda med vikten av att riskanalysera det egna arbetet.
– Det har blivit färre incidenter när
alla förstår det egna ansvaret, att skyddsarbetet inte ligger hos skyddsingenjören, säger Thomas Brännström.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
”Med maktspråk kan vi komma
en bit på vägen men det är
samverkan som löser problemen”
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
Samverkan skapar trygghet,
engagemang och delaktighet
Jarmo Laiho, skyddsombud verkstan, Thomas Björklund, underhålls hef massa bruk och Yngve Berglind diskuterar framför den nya tvättpressen.
För Yngve Berglind, skyddsombud på
Korsnäs Gävle är samverkan ett honnörsord.
Samtidigt är han inte rädd för att ta
till maktspråk - förra vintern stoppade
han med omedelbar verkan arbetet att
ta lab.prover ute på en isbelagd pir utan
räcken.
– Men jag gjorde ingen anmälan till
Arbetsmiljöverket.
– Företaget lyssnade och vi kom överrens. Jag försökte vara tydlig och jag fick
snabb respons. Det var målet för mig, säger Yngve Berglind.
Rätt klimat
Med rätt klimat kan samverkan innebära så mycket, tror han och räknar upp:
engagemang, trygghet, trivsel, arbets-
glädje, dialog/samtal, skratt, delaktighet, utveckling osv.
Yngve är en av landets mer rutinerade
skyddsombud. Sedan maj 1980 har han
jobbat med skyddsarbetet, först som
skyddsombud i Centralverkstaden.
Nu är Yngve SHSO – Samordnande
huvudskyddsombud – och också arbetsställets skyddsombud, som utses av de
samlade facken inom Korsnäs Gävle.
En länk
Rollen som arbetsställets huvudskyddsombud är att vara en länk mellan arbetsgivaren – facket – arbetskamraterna vilket ibland kan vara ganska
knepigt.
– Man kan hamna ibland i kläm. Samverkan är ibland inte helt solklart, säger
han.
Han har sett vikten av tydliga riktlinjer från ledningen:
– Jag har pratat om vikten av tillbudsrapportering i 25 år. Men först när vår
nye fabriksdirektör kom och betonade
samma sak blev det fart.
Nu var budskapet klart: Var inte rädd
för att säga att du gjort bort dig.
Frikopplas
Under det årliga driftstoppet i höstas
beslöts att ett skyddsombud på varje avdelning skulle frikopplas från arbetet på
sitt skift och gå ronder på dagtid under
de fjorton dagar stoppet varade,
– Just det införandet av ronderande
skyddsombud under höst- och vårstopp
med en på förhand godkänd checklista
på arbetsuppgifter, tror jag mycket på,
säger Yngve.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
”Operatörerna och skyddsombuden deltar i projekt, planering och får ett större
ansvar att hjälpa till i arbetsmiljöarbetet”
Vi tar alla ett större ansvar idag
Lasse Johansson på SCA Munksund ser fördelarna med att vara med tidigt i processen,
att jobba förebyggande.
mer medan små projekt kan innebära
stora bekymmer, sammanfattar han.
Under nästa år ska pappersmaskinen på SCA Munksund byggas om för en hastighet på 1.100 meter/minut för tunna ytvikter från dagens 750 meter/minut.
– Det innebär att vi får en möjlighet att gå igenom hela maskinen, se över
gammal utrustning, gamla ställverk och göra en ordentlig riskanalys på alla moment, säger Lasse Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud..
Lasse är arbetsställets huvudskyddsombud på SCA Munksund sedan något år. I
grunden är han processutbildad och har
gått skift i stort sett hela tiden under
sina trettio år på Munksund.
– Men sedan januari i år jobbar jag
heltid med arbetsmiljön, säger han.
Han tar uppgraderingen av pappersmaskinen som ett exempel på hur
skyddsarbetet fungerar idag.
– Vi är med i projekten tidigt, gör våra
egna riskanalyser och kan påverka.
Operatörens synpunkter
Han tar fler exempel:
– När vi ska byta filtar och vira i maskinen innebär det ett farligt klättrande. Vi
har varit med i diskussioner direkt med
leverantören som får höra våra operatö-
rers synpunkter.
Målet är att kunna göra det mest från
golvet, och om det inte går, från tydligt
utmärkta platser med gångbanor och
räcken.
Samtidigt finns operatörens eget ansvar, inte minst för att vara med och ge
synpunkter på förändringar och göra
tillbudsrapporter.
Han har sett under åren hur stora projekt med automatik förankras på ett korrekt sätt. Däremot blir det ibland missar
vid mindre förändringar:
En liten pump kanske ska flyttas en
meter och ingen funderar över konsekvenserna för operatören som ska jobba
med den.
– Stora projekt ger ofta små bekym-
Till mjukare frågor
Som arbetsställets skyddsombud
har hans uppgifter förändrats, från att
kontrollera trappor och belysning till
de mjukare frågorna, som han själv uttrycker det.
– Jag är ute och pratar med folk så
mycket jag hinner, diskuterar skiftgång,
rykten om skiftbyten, folk berättar att
de sover dåligt osv.
Vill engagera skyddsombuden
Han tror på att engagera skyddsombuden, idag finns totalt 30 skyddsombud
på bruket.
Han vill gärna se fler kvinnor representerade i den gruppen, idag finns fyra
varav en enda inom produktion. De övriga tre finns bland Ledarna och Unionen.
– Skyddsombuden kan fungera som
en kontaktlänk mot medarbetarna, informera på arbetsplatsträffar och ta upp
frågor som vi kan jobba vidare med. En
kanal in i skiftlagen. Men då krävs en
känsla av delaktighet.
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDU STRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN
”Den psykosociala arbetsmiljön oroar
mig mest”
Morgan Jakobsson är arbetsställets huvudskyddsombud på Billerud Gruvön.
När Morgan Jakobsson, arbetsställets
skyddsombud på Billerud Gruvön ser
framåt är det den psykosociala miljön
som oroar honom mest.
– Alltmer stress och allt färre anställda
skapar en grogrund för problem. Vi riskerar aggressioner, inte minst inom skiftlagen, säger Morgan, med 30 år bakom sig
på bruket, mesta tiden som operatör på
blekeriets barrlinje.
Han arbetar på Billerud Gruvön där
den största produkten är fluting (det
veckade skiktet i wellpapp). Även liner,
alltså det som utgör ytskiktet i kartonger, är en stor produkt liksom säck- och
förpackningspapper.
Stort fokus på skydd
Morgan har varit skyddsombud sedan
1990-talet, blev arbetsställets skyddsombud för snart tre år sedan.
– Vi har en fabrikschef med stort fokus
på skydd idag. Som skyddsombud har du
stor möjlighet att vara med och påverka.
Själv har han varit en aktiv part i diskussionerna när ett antal stora projekt
rullat igång inom bruket i Grums: ett energiprojekt med en renoverad fastbränslepanna, ny turbin och elmottagning,
ett nytt mixeri och en ny gaspanna. Allt
har genomförts med endast mindre incidenter, som mindre skärsår, blåmärken
och skräp i ögon.
Öppen dialog
Som arbetsställets skyddsombud företräder han samtliga anställda och får en
grundlig insyn i hela företaget. Hans ambition är att alltid ha en öppen dialog,
ta sig tid att gå runt och tala medfolk få
tidiga signaler om problem.
– I mitt jobb är det också väldigt viktigt att alltid ha med sig ett sunt förnuft,
paragraferna ska finnas i botten som ett
stöd, men vi kommer långt genom att
resonera klokt med varandra och alltid
bygga våra beslut på fakta och sanningar.
–Att alltid ha på fötterna i alla diskussioner, bygga på trovärdighet och respekt, förtydligar Morgan.
När det gäller framtiden är hans oro
alltså störst för den psykosociala sidan,
men det finns också rent konkreta problem som han anser måste prioriteras på
den egna arbetsplatsen:
– Rent generellt behöver alla pappersindustrier se över skyddet runt rullmaskinerna. Det är en komplicerad process
där vi måste bli bättre.
– Men vi har också lutolyckorna som
kan förebyggas om vi blir bättre på säker
avställning med bryt och lås.
– Vi måste ha bra rutiner så vi undviker missförstånd.
Sverige
porto
betalt
B
Box 55525, 102 04 Stockholm
De vanligaste skadeorsakerna för arbetsmiljöhändelser som rapporterats
in i PIA-systemet år 2011. (Källa: AFA Försäkring)
200
100
Enligt Arbtsmiljöverket rapporteras
varje år i Sverige cirka 700 olyckor
med stegar i arbetslivet. I medeltal
medför varje olycka 50 sjukdagar.
Inom massa- och pappersindustrin är fall
från höjd inte lika vanlig som fallolckor
på samma nivå (snubbla, halka) men
konsekvenserna är ofta allvarligare.
Fall från höjd utgår cirka fem procent
av alla olyckor som rapporterats in i PIAsystemet för åren 2010 och 2011. Olyckor
Övrigt
Kontakt med
vasst föremål
Utsatt för kyla,
hetta eler strålning
Påkörd, klämd av
fordon eller tuck
Fall från höjd
Fastnat eller klämts
mellan föremål
Brand (även
explosion)
Kontakt med skadligt
ämne (även inandning)
Fall i samma nivå
Snubbla, halka
De vanligaste
skadeorsakerna
Träffats av flygande
eller fallande föremål
Antal
olycksfall
som medfört sjukfrånvaro räknas som
allvarligare. För samma tidsperiod utgör fallolyckor från höjd sex respektive
tio procent av dessa allvarligare olyckor.
Fall från höjd har tyvärr också resulterat
i dödsolyckor i branschen.
Riskbedöm alltid först
Innan du börjar ett arbete på höjd ska
det riskbedömas. På vilken höjd ska
arbetet utföras på? Hur ska arbetet
kunna utföras på ett säkert sätt? Rätt
person för arbetet? Vilka rutiner gäller
på bruket?
Är det mer än två meters höjd ska man
vidta åtgärder som skyddar mot fall.
Samma gäller vid mindre nivåskillnader,
t ex om det finns vätska eller maskindelar under som man kan falla ner i.
Har ytor som man ska gå på betryggande bärighet? Finns skyddsräcken? Vilken
arbetsutrustning behövs? Bärbar stege
kan var okej vid byte av en glödlampa
Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd
för Industriell Utveckling i samverkan.
Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson
Sirius på nätet: www.skogsindustrierna.org/sirius
Text: Där inget annan anges Sven Magnusson
Foto: Där inget annat anges Mårten Ericsson och
Sven Magnusson
men stege är generellt inte det bästa alternativet för arbete på höjd. Istället kan
det vara lämpligt med en mobil arbetsplattform (skylift, saxlift, bomlift mm),
hantverkarställning eller liknande.
Tänk på att lyftanordningar och lyftredskap får bara användas av personer
med dokumenterade teoretiska och
praktiska kunskaper. Dessutom krävs ett
skriftligt tillstånd från arbetsgivaren.
Om man inte kan säkra upp tillräckligt ska fallskyddsutrustning (säkerhetssele) användas. Se till att ni övat ordentligt!
Läs mer på Sirius hemsida eller på Arbetsmiljöverkets hemsida. (det finns länkar till aktuella sidor på Sirius hemsida).
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVE C K L I N G I S A M V E R K A N
Vill du ha ett personligt utskick av Sirius via mejl?
Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.skogsindustrierna.org/sirius
SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVE C K L I N G I S A M V E R K A N