1. No category

Vanliga frågor med svar för ATP-mätningar
1. FRÅGA: Kan man lita på mätresultatet om den rengjorda ytan har torkats av med torkypapper?
SVAR: Ja, papper innehåller inget mätbart ATP.
2. FRÅGA: Kan man ta prov på alla material (ex. träskärbrädor)?
SVAR: Ja alla icke-absorberande och släta, men material med sprickor, porer eller ojämna ytor är
svårare att rengöra. Gamla och slitna träskärbrädor kan därför ge höga ATP-värden efter
rengöringen. I sådana fall bör skärbrädan slipas eller bytas ut.
3. FRÅGA: Kan vissa maskindiskmedel/torkmedel ge utslag på ATP-mätaren? Det nya torkmedlet
som kommunen har upphandlat (Rekal supreme) gör att disken inte torkar lika bra och det blir
inte längre godkända resultat vid mätningarna.
SVAR: Alla kemikalier är potentiella felkällor. Efter en rengöring så är dock ytan fri från det mesta
av rengöringsmedlet/torkmedlet och då är felkällan försumbar i praktiken. Angående blöta ytor
se fråga 13.
4. FRÅGA: Hur är nivåerna för gränsvärdena satta vid livsmedelskontrollen?
SVAR: Livsmedelsverket sätter inga gränsvärden för rengöringsmätningar. En verksamhet kan
validera sina egna gränsvärden (relaterad till verksamhetens smutssammansättning) eller
använda de allmänna gränser som FOOD DIAGNOSTICS rekommenderar. ATP-gränsvärdena för
SystemSURE Plus är baserad på erfarenheter från livsmedelsbranschen och mikrobiologiska
korrelationsstudier.
5. FRÅGA: Vilka gränsvärden är rimliga att använda sig av vid livsmedelskontroll på ytor i direkt
kontakt med livsmedel respektive ytor som oftast inte är direktkontakt med livsmedel då man
brukar ha skärbräda emellan (som arbetsbänkar)?
SVAR: De gränsvärden som vi rekommenderar för direkta kontaktytor, s.k. A-ytor är följande:
•
•
•
Godkänd ≤ 15 RLU
Godkänd med anmärkning = 16-30 RLU
Ej godkänd > 30 RLU
De gränsvärden som vi rekommenderar för indirekta kontaktytor, s.k. B-ytor är följande:
•
•
•
Godkänd ≤ 100 RLU
Godkänd med anmärkning = 101-200 RLU
Ej godkänd > 200 RLU
6. FRÅGA: Vilka gränsvärden gäller för hygienkontroller inom vården?
SVAR: ATP-gränsvärden för olika hygiennivåer inom sjukvården finns fastställda i den danska
hygienstandarden DS 2451-10 och är översatt till svenska. Standarden är normativ till Nordisk
Städstandard, SS 627801: 2012 (tidigare INSTA 800).
Datum: 2014-06-03
1
7. FRÅGA: Vilka gränsvärden gäller för endoskop?
SVAR: Gränsvärdet som rekommenderas av Hygiena är ≤ 45 RLU för godkänt. För att ta prover i
endoskop behöver man en speciell svabb anpassad för ändamålet som kallas EndoSwab.
8. FRÅGA: Vilka gränsvärden gäller för hygienutrymmen i t.ex. skola eller dagis?
SVAR: Ingen standard eller allmän rekommendation finns etablerad, men traditionellt betraktas
ytor som hygieniska när den bakteriella nivån ≤ 2.5 CFU/cm², vilket motsvarar ≤ 100 RLU.
9. FRÅGA: Hur ofta behöver ATP-mätaren kalibreras och hur gör man det?
SVAR: Det räcker med en kalibreringskontroll 1 gång per år för att säkerställa ATP-mätarens
tillförlitlighet. Kontrollen utförs med hjälp av ett kontrollkit (PD4000) bestående av en positiv och
negativ stav. Efter kontrollen erhåller man ett intyg.
10. FRÅGA: Kan man använda mätvärdena som underlag för att ge avvikelse vid
livsmedelskontroll?
SVAR: Livsmedelsverket svarar indirekt på denna fråga i sin vägledningsskrift ”Sanktioner i
livsmedelslagstiftningen” (sid 16-17). Vid brister i systemet för egenkontrollen så skriver man
bl.a. så här:
Av motiveringen till beslutet måste det alltså framgå exempel på de avvikelser som visar att ett
systemfel föreligger… Ett exempel på detta är att man vid kontroll funnit att arbetsytorna i
exempelvis köket är dåligt rengjorda, vilket inte skulle ha varit fallet om företaget haft en
fungerande rutin för rengöring och en fungerande uppföljning av rengöringsrutinen… Man
betraktar således de konkreta bristerna som symptom på att egenkontrollen inte fungerar.
Vid samtal med juridisk expertis hos livsmedelsverket får man veta att kontroller kan bestå av
mätningar som t.ex. temperaturmätningar och ATP-mätningar (se även Livsmedelsverkets
”Vägledning till kontrollmyndigheter”, sid 19, sid 22 samt sid 32). För att mätningarna ska vara
användbara krävs att dessa är tillförlitliga, dvs. de utfördes av personer utbildade i metoden,
enligt gällande instruktioner och med en kalibrerad utrustning som har tillräcklig prestanda.
Detta betyder att om rengöringen underkänns enligt tillförlitliga ATP-mätningar, dvs. har
konkreta brister, då är detta ett ”symptom” på att egenkontrollen inte fungerar. ATP-mätningar
kan därför vara ett utmärkt stöd vid förelägganden.
11. FRÅGA: Finns det andra som har haft problem med att svabbarna torkar innan man använder
dem? Har det blivit sämre (bättre för VU) resultat om topsen var halvtorr?
SVAR: Svabbarna håller sig normalt fuktiga inom sin hållbarhetstid. Misstänker man att något är
fel med en produkt bör man kontakta FOOD DIAGNOSTICS. En viss fuktighetsmängd behövs för
att få ett reproducerbart provupptag. Halvtorra eller torra svabbar kan ge lägre värden.
12. FRÅGA: Finns ett samband mellan ATP och totalantal?
SVAR: Ja, men sambandet beror på omständigheterna. ATP-mätvärdena återspeglar oftast ATP
från alla typer av celler och inte bara bakterier. Följaktligen finns sällan en bra korrelation mellan
ATP och totalantal på grund av närvaron av organiskt material som hudpartiklar, matrester etc.
Dessutom varierar ATP-innehållet i olika typer av celler kraftigt beroende på deras storlek,
näringsnivå och tillstånd. Jäst och mögel, till exempel, innehåller 100 gånger mer ATP jämfört
med små koliforma bakterier. Stora somatiska celler innehåller i sin tur mer än 1,000 gånger så
mycket ATP.
Datum: 2014-06-03
2
13. FRÅGA: Varför kan man få höga ATP-värden trots att provytan precis rengjorts, torkats, ser ren
ut och desinfekterats?
SVAR: Bara för att det ser rent ut är ingen garanti för att det är rent. Desinfektionen dödar
mikroorganismer men lämnar kvar organiskt material med ATP. Höga ATP-värden tyder på att
rengöringen inte varit tillräckligt effektiv. Det förekommer kanske biofilm som ofta kräver flera
rengöringar för att få bort. Vi rekommenderar vår produkt Biofinder för att undersöka om man
har en beläggning.
14. FRÅGA: Kan man mäta blöta ytor?
SVAR: Ja, men provupptaget tenderar att bli större om ytan i normala fall skall vara torr (se även
fråga 10 angående varför svabbens fuktmängd är viktig). Om det behövs torka upp vattnet
försiktigt med papper innan mätning.
15. FRÅGA: Kan man mäta handhygien med ATP?
SVAR: Ja, och gränsvärdena kan sättas till ≤ 100 RLU godkänt, mellan 100-200 RLU godkänt med
anmärkning och > 200 RLU ej godkänt. För en del människor kan det dock vara svårt att komma
under 100 RLU trots en fullgod handtvätt beroende på hudens beskaffenhet. Vi rekommenderar
därför att istället mäta innan och efter handtvätten vilket är mera pedagogiskt. ATP halten bör då
minska med 80 % efter en korrekt tvättning.
16. FRÅGA: Enheten för mätning av ATP-tester kallas för Relative Light Unit (RLU). Vad har RLU för
relation till en standardiserad mätenhet?
SVAR: RLU är ingen standardiserad mätenhet utan en relativ mätenhet. Mätvärdet är relaterat till
”mol” ATP. Mol är SI-enheten för substansmängd. 1 RLU motsvarar 1 femtomol ATP. Detta gäller
för SystemSURE Plus med Ultrasnap.
17. FRÅGA: Kan man jämföra mätningar gjorda med olika instrument?
SVAR: Ja, om man använder SystemSURE Plus ATP-system. Andra system har andra gränsvärden
beroende på att de har en annan kvalitet på enzymet i svabben och att instrumentet mäter på
ett annat sätt.
18. FRÅGA: Varför måste svabben ha uppnått rumstemperatur vid mätning?
SVAR: När man tar provet så ska Ultrasnap (svabben) uppnått rumstemperatur. Om den är för
kall så får man ett lägre värde. Det går bra att värma den i handen om den är för kall. Det är
enzymet i toppen av svabben som ska uppnå rumstemperatur.
19. FRÅGA: Varför kan man få låga ATP-värden trots att man ser att det är jättesmutsigt?
SVAR: Ser man smutsen behöver man inte mäta! Provytan bör vara rengjord eller synligt ren
innan man mäter med SystemSURE Plus. Om svabben blir kraftigt nedsmutsad kan ATPreaktionen försvagas vilket ger lägre värden. ATP-reagenset har en buffrande förmåga men klarar
inte hur mycket prov som helst. Det kan också vara svårt att mäta ATP från vissa typer av
livsmedel, t.ex. väldigt oljiga produkter eller hårt rostade produkter som kaffe och nötter. Sand,
fibrer, kol, papper, oorganiskt damm etc. innehåller inget ATP.
Datum: 2014-06-03
3
20. FRÅGA: Kan man mäta vattnets kvalité genom ATP-mätningar?
SVAR: Ska du mäta totalmängden ATP i vatten rekommenderas Aquasnap för provtagningen.
SystemSURE Plus fungerar då som en rengöringsmätare med vattenprover. Aquasnap kan
användas för att kontrollera t.ex. sköljvatten från ledningar, behållare och maskiner. Man kan
också använda Aquasnap för att kontrollera rengöringen av ismaskiner (isvattenprover).
Vill du däremot kontrollera dricksvattenkvalité krävs andra typer av mikrobiologiska och kemiska
mätmetoder som kan avgöra om det föreligger en direkt hälsorisk.
21. FRÅGA: Vad är AMP och behöver det mätas?
SVAR: När en organism dör så sjunker ATP-halten i cellerna hastigt genom att omvandlas till AMP
(adenosinmonofosfat). Detta sker inte till en nollnivå som ibland påstås utan till en stabil
jämviktsnivå som kan mätas med SystemSURE Plus/Ultrasnap ned till 1 femtomol ATP. Systemet
är mycket känslig och behöver inte förstärkas genom AMP-mätning.
22. Finns det olika sorters ATP?
SVAR: Nej, men det kan finnas tre olika källor till ATP: somatiska celler, extracellulärt fritt och
mikrobiellt. SystemSURE mäter total ATP, dvs. ATP från alla tre källor. Man brukar ibland tala om
ATP från levande eller döda celler vilket kan vara förvirrande. Det som vanligen avses med
”levande celler” är mikroorganismer vars cellväggar är intakta tillskillnader från ”döda celler”.
23. FRÅGA: Hur fungerar en Ultrasnap?
När Ultrasnap-reagenset kommer i kontakt med cellernas ATP så sätter det igång en ljusreaktion
som kallas ATP bioluminiscens. Samma reaktion förekommer hos eldflugor när de lyser. Ljuset
mäts i ATP-mätaren och ger ett mått på hygienen.
Det finns säkert fler saker och frågor ni funderar över och då kan ni ringa
Dan Jeppsson (order) 031-335 13 62 eller Frank Axelsson (produktansvarig) 031-0705 59 11 41.
E-post: info@food-diagnostics.se
FOOD DIAGNOSTICS AB
Box 5401
402 29 Göteborg
Tel. 031-335 13 61
Fax. 031-335 13 63
Besöksadress: Frans Perssons väg 6, 412 76 Göteborg.
Datum: 2014-06-03
4