1. No category

001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 1
Stärk din
RYGG!
Den kompletta handboken
till en friskare rygg
001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 2
Karavan förlag
Box 1206
221 05 Lund
Dedikation
Till Walter
med stor kärlek och tacksamhet
info@karavanforlag.se
www.karavanforlag.se
Till läsaren
Denna bok ska inte användas som ersättning för kvalificerad läkarhjälp. Informationen är korrekt, men författaren
eller förläggaren kan inte hållas ansvariga för vare sig
eventuella misstag eller utelämningar vid textbearbetningen eller någonting som läsaren gör efter att ha tagit
del av informationen. Det sker helt och hållet på läsarens
egen risk.
Originalets titel: Complete Back Workbook
© Collins & Brown 2008, 2014
© Text: Stella Weller 2008, 2014
© Denna svenska utgåva: Karvan förlag 2014
Översättning: Ole Andersson
Faktagranskning: Stefan Karlsson, leg. sjukgymnast
Omslag: Anders Enquist
Omslagsbild: Dan Duchars
Repro: Rival Colour Ltd, UK
Tryck: Printed in China 2014
Tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9
ISBN: 978-91-87239-42-7
001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 3
Stärk din
RYGG!
Den kompletta handboken
till en friskare rygg
Stella Weller
Översättning: Ole Andersson
001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 4
Innehåll
Introduktion
7
Kapitel 1
Om ryggraden
Kapitel 3
8
Att hantera smärta
22
Ryggradens kotor
10
Smärtans funktion
24
Stödmuskler
13
Smärtlindring
26
Kapitel 2
Vad som kan gå fel
14
Fysioterapeutiska behandlingsmetoder
27
Manuella terapier
30
Hållnings- och rörelseterapier
32
Psykofysiologisk terapi
34
Smärta i rygg och nacke
16
Läkemedel
37
Ryggradens delar
18
Kirurgiska ingrepp
38
Diagnostiska tester
19
Kapitel 4
Hållningen är viktig
40
Kroppsrörelser
42
Idrott
56
001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 5
Kapitel 5
Läkande ryggövningar
Kapitel 6
58
Besvär och behandlingsalternativ 114
Varför träna?
60
Ryggmärg och nerver
116
Stretching
61
Kotor
118
Uppvärmningsövningar
62
Leder
120
Läkande träningsprogram
74
Diskar
125
Alternativt läkande träningsprogram
91
Onormal ryggradskrökning
127
Bollövningar
99
Ligament och senor
129
Uppvärmningsövningar
Träning med gymboll
99
103
Muskler
130
Flera strukturer samtidigt
132
Andra sätt att använda en gymboll
111
Ryggont vid graviditet
135
Nedvarvning
112
Ej ryggradsrelaterad ryggsmärta
135
Ordlista
Litteratur
Register
136
139
141
001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 6
001-007 Prelims UK 4.qxd:Layout 1 2014-06-18 11:43 Sida 7
Introduktion
Problemet med ryggont och värk i nacken bara växer. I Storbritannien, USA och
många andra länder har besvären antagit epidemiska proportioner. Statistiken
visar tydligt på en negativ inverkan på produktiviteten och ekonomin, men mänskligt lidande går inte att mäta i pengar. I Stärk din rygg! utforskar vi de bakomliggande orsakerna till ryggont, värk i nacken och relaterade symptom samt olika
sätt att hantera besvären och strategier för att främja läkningen av dem.
Det första kapitlet, Om ryggraden, innehåller en kortfattad och lättfattlig översikt över hur
ryggraden och dess relaterade strukturer är uppbyggda och fungerar. Även en snabb
genomläsning av detta kapitel ger mycket matnyttig information. Den hjälper dig att förstå
vad som kan gå fel och varför det händer, och även logiken bakom de förebyggande
åtgärder som föreslås för att undvika att besvären uppstår.
I kapitlet Vad som kan gå fel tittar vi på de många avvikelser från normal funktion som
kan uppstå i olika strukturer med koppling till ryggen och lär oss en del om några vanliga
tester och metoder som man använder sig av inom vården för att konstatera besvären eller
planera behandling av dem.
I Att hantera smärta undersöker vi varför smärta uppstår och beskriver de många olika
sätt som finns för att hantera smärta, även metoder som du kan testa på egen hand utan
hjälp av någon specialist.
Du får lära dig – och påminns om – vikten av en god hållning i kapitlet Hållningen är
viktig. Där beskrivs också hur rygghälsan påverkas av dåliga vanor i vardagen. Vi tittar på
olika sätt att rätta till dåliga vanor och minska slitaget på ryggen.
Träning som bidrar till att dels läka ryggbesvär, dels förebygga dem, står i fokus i nästa
kapitel, Läkande ryggövningar. Vi ger förslag på två träningsprogram plus uppvärmnings- och
nedvarvningsövningar. I kapitlet påminns du också om varför stretching är viktigt, och du får
tips på hur en gymboll kan användas för att göra ditt träningsprogram roligare.
I kapitlet Besvär och behandlingsalternativ finns information om arton vanliga besvär
som kan uppstå till följd av skador, sjukdomar eller degeneration av ryggraden och relaterade
strukturer: vilka de är, deras symptom och bakomliggande orsaker, förebyggande åtgärder
samt behandlingsmetoder, såväl icke-kirurgiska som kirurgiska.
Oavsett om du tillhör de lyckliga få som aldrig har haft problem med ryggen eller om du
är en av de många som någon gång har tvingats stå ut med ryggont eller något annat ryggrelaterat besvär, är Stärk din rygg! intressant för dig. Den här boken kan vara den vägledning
du behöver i din strävan efter en stark, frisk och besvärsfri rygg.
008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 8
Om ryggraden
Tänk på ryggraden som en stark, rörlig pelare som både kan rotera
och böjas bakåt, framåt och i sidled. Den omger och skyddar
ryggmärgen, en förlängning av hjärnan som utgörs av nervvävnad.
Ryggraden ger även stöd åt huvudet och fäste åt revbenen,
bäckengördeln och ryggmusklerna.
008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 9
008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 10
10 Om ryggraden
Ryggradens kotor
Ryggraden består av 33 kotor. Sju av dessa är halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor.
Fem kotor är sammanvästa till ett enda ben, korsbenet, så även de fyra sista, som kallas
svansbenet (och som ser ut som en göknäbb). De 24 översta kotorna är rörliga, till skillnad
från dem som utgör korsbenet och svansbenet.
Ryggradens krökningar
Sedd från sidan uppvisar ryggraden fyra normala
krökningar. Hals- och ländryggen svankar, medan
bröst- och korsryggen är utåtböjd. Ryggradens
krökningar är viktiga. De ger styrka åt ryggraden,
gör det enklare att hålla balansen när vi står
upprätt, har en stötdämpande funktion när vi går
och skyddar dessutom ryggraden mot frakturer.
Halsdelen
(7 kotor)
En typisk kota
Det finns vissa variationer beroende på i vilken del
av ryggraden kotorna sitter, men de består normalt
av en kotkropp, en kotbåge och ett flertal utskott.
Kotkroppen, den viktbärande delen, utgör kotans
främre del. De övre och nedre ytorna
(ändplattorna) är ojämna, detta för att kunna
hålla de mellanliggande diskarna på plats.
Kotornas främre del och sidor har öppningar
för blodkärl.
Kotbågen består av två korta, kraftiga delar som
sticker ut bakåt och förenas med platta
bågdelar.
Utskotten, sju till antalet, sitter på kotbågen. De
består av ett tvärgående utskott på vardera
sidan och ett enda taggutskott, som fungerar
som handtag i vilka musklerna sitter fast med
senor. De fyra återstående utskotten bildar
leder med kotorna ovanför och nedanför.
Bröstdelen
(12 kotor)
Länddelen
(5 kotor)
Korsbenet
Svansbenet
Normal krökning av ryggraden
008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 11
Om ry g g ra de n 11
008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 12
12 Om ryggraden
Ryggmärgsnerver
Ligament
I ryggradskanalen, som går längs hela ryggraden,
finns ryggmärgen och nerver. Mellan kotorna som
tillsammans bildar ryggraden finns öppningar
(foramina) för nerverna som förbinder ryggmärgen
med olika delar av kroppen.
Där ryggmärgen närmar sig svansbenet finns
en ansamling av nerver som kallas cauda equina
(latin för ”hästsvans”). Dessa nerver leder till
höfterna, benen, vristerna, fötterna och tårna.
Ryggraden stöttas av starka fibrer, så kallade
ligament. De håller ihop kotorna och ger styrka åt
lederna. Ligamenten begränsar även
rörelseförmågan, och fyller på så vis en
skadeförebyggande funktion.
Leder
Mellan kotorna sitter leder av slätt brosk. Lederna
är förstärkta av ligament som går bakom och
framför ryggradens delar längs hela ryggraden.
Dessutom finns det fasettleder på kotornas
baksida.
Fasetterna – som har fått sitt namn av sin släta
yta, ungefär som en slipad ädelsten – bildar leder,
fasettleder, tillsammans med dem som sitter på
kotorna ovanför och nedanför. Varje led omges av
synovialmembran, som utsöndrar en smörjande
ledvätska. Ledytorna täcks av slätt brosk som
underlättar kotornas rörelse mot varandra.
Diskar
Mellan den viktbärande delen av intilliggande
kotor, från andra halskotan till korsbenet, ligger
diskar (mellankotskivor). Varje disk består av en
yttre trådbroskring (anulus fibrosus) och en inre,
mjuk och elastisk bildning (nucleus pulposus).
Diskarna gör ryggraden mer rörlig och har även en
stötdämpande funktion. När diskarna trycks ihop
plattas de till, vidgas och buktar ut.
Senor
Senorna är fibrösa band som fäster kroppens
muskler i ryggens kotor och ben. När
ryggmusklerna drar ihop sig, drar de i senorna,
som i sin tur rör på ryggraden.
Intressant nog har varken senor eller ligament
någon större blodgenomströmning eller särskilt
många nerver, eftersom de utsätts för stora
påfrestningar. Därför är de till stor del beroende av
omgivande vävnad för sin syre- och näringstillförsel. Detta faktum är en del av förklaringen till
varför det tar lång tid för kroppen att läka skador
på senor.
Korsben och bäcken
I fogen där korsbenet och svansbenet möter
höftbenet sitter sakroiliakalederna, som är en del
av bäckenet (bäckenringen eller bäckengördeln).
Bäckengördeln, vars övre del är i förbindelse
med lårbenen, är kroppens viktigaste
viktöverförande struktur. En av bäckengördelns
viktigaste egenskaper är att dess lutningsgrad
påverkar ryggradens normala krökningar. En
onormal lutning av bäckengördeln ger dålig
hållning, vilket kan göra ryggraden mer sårbar för
skada och smärta.
008-013 Spine 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 13:13 Sida 13
Om ryggraden 13
Stödmuskler
Flera muskler – främst ryggmusklerna men indirekt även buk- och benmusklerna – ger stöd
och styrka åt ryggraden. Nedan följer en kort beskrivning av de viktigaste stödmusklerna.
Ryggen
Ryggsträckarmuskeln bildar två pelare, en på
vardera sidan om ryggraden. De håller bålen
upprätt och rätar också ut ryggraden. Dessutom
styr de ryggens böjning (flexion) framåt och i
sidled samt dess rotation.
Breda ryggmuskeln är en bred och platt muskel
som sitter över nedre delen av bröstet och
ländryggen. Den drar det övre armbenet nedåt
och bakåt och roterar armen inåt.
Sätesmusklerna är dem vi sitter på. De reser
bålen från framåtböjt till upprätt läge och
används också till benrörelser, till exempel när
vi går, springer och hoppar.
Kappmuskeln går från nacken och fortsätter
längs axlarna. Den drar tillbaka huvudet och
för ihop axlarna, så att bröstet vidgas.
Bålen
Svaga muskler i bålen är en vanlig orsak till ryggbesvär, eftersom de i kombination med ryggmusklerna bidrar till att ge stadga åt ryggraden.
Följande fyra muskler bildar vad som kan kallas en
bukkorsett:
Raka bukmuskeln är en lång och platt muskel
som går längs bålens framsida, från bröstben
till blygdben, på vardera sidan av en tänkt linje
genom kroppens mitt. Den böjer ryggraden
(när man böjer sig framåt) och ger stöd åt
kroppens inre organ.
Yttre sneda bukmuskeln, vars fibrer går snett
från nedre delen av revbenen till bäckenet
(höftens övre kant), roterar bålen och böjer den
i sidled. Den ger också stöd åt kroppens inre
organ.
Inre sneda bukmuskeln sitter på samma plats som
yttre sneda bukmuskeln, men dess fibrer går i
motsatt riktning. De båda musklerna arbetar
tillsammans för att utföra samma rörelser.
Tvärgående bukmuskeln ligger under de båda
sneda musklerna och hjälper dem i sin
funktion.
Ytterligare förstärkning får ryggmusklerna av en
femte uppsättning bukmuskler, quadratus
lumborum, som sitter i länden på vardera sidan av
ryggraden och går från det sista revbenet till höftbenskammen. De samverkar med övriga
bukmuskler.
Benen
Vissa benmuskler betraktas som sekundära
ryggstöd. Två av dessa, fyrhövdade lårmuskeln och
hamstringsmusklerna, bidrar till bäckenringens
balans och därmed även till att upprätthålla
ryggradens normala krökning, och i förlängningen
en god hållning.
Ländmuskeln går längs skrevet till övre lårbenet.
Höftbensmuskeln går från höftbenet och
sammanstrålar med ländmuskeln. Tillsammans
kallas dessa två muskler, som böjer och roterar
låret, iliopsoas (höft-ländmuskeln).
Fyrhövdade lårmuskeln sitter på lårets framsida.
Den fäster i bäckenet och lårbenet och
fortsätter ner till knäskålens övre del. Den
sträcker knäet.
Hamstringsmusklerna, en muskelgrupp som
består av tre muskler, går längs lårets baksida.
Den har sitt ursprung på sittbensknölen på
bäckenet och fäster nedtill på vadbenet. Den
böjer i knät och sträcker i höften.
Sätesmuskulaturen sträcker höften och rör låret
bort från kroppens mittlinje (abducerar).
Våra kunskaper om hur ryggraden är uppbyggd
och hur den fungerar hjälper oss att förstå varför
vissa typer av ryggbesvär uppstår. Det kan i sin tur
ge oss insikt i hur man bäst tar hand om ryggen
och förebygger uppkomsten av vissa besvär.
014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 14
Vad som kan gå fel
Med tanke på hur invecklad ryggraden är och hur många olika
beståndsdelar den har är det inte svårt att förstå att nack- och
ryggbesvär är så vanliga.
I det här kapitlet tittar vi närmare på vad som kan gå fel med
ryggradens olika delar och relaterade strukturer. Vi ger även några
exempel på problem som kan uppstå på grund av avvikelser från normal
funktion. Dessa åkommor och behandlingen av dem diskuteras
ingående i kapitlet Besvär och behandlingsalternativ (sidan 114).
014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 15
014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 16
16 Vad som kan gå fel
Smärta i rygg och nacke
Det är inte all smärta i rygg och nacke som uppstår till följd av en skada eller repetitiv
överbelastning. Smärtans ursprung kan vara ett helt annat, exempelvis en urinvägsinfektion,
ett magsår eller till och med psykiska besvär.
Smärta i ryggraden
Psykogen smärta
Smärta i rygg och nacke kan uppstå till följd av
biomekanisk påverkan, till exempel en kotkompression, en torsionsskada (vridningsskada)
och vibrationer, exempelvis efter användning av
vissa typer av verktyg (som tryckluftsborrar).
Personer som arbetar inom yrken med tunga eller
repetitiva lyft i framåtböjd position löper störst risk
att drabbas av sådana besvär.
Smärta i ryggraden kan också ha sitt ursprung i
de nedbrytande krafter som uppstår vid infektioner, av tumörer och av reumatoida sjukdomar
som artrit och Bechterews sjukdom (sidan 122).
Degenerativa förändringar, vid exempelvis
benskörhet och spinal stenos (förändringar i
ryggraden), är andra källor till smärta i rygg och
nacke. Osteoporotisk benvävnad är inte lika stark
som frisk benvävnad, vilket innebär att kotor
riskerar att kollapsa och utsätta nerver för tryck,
vilket i sin tur kan orsaka smärta. Vid spinal stenos,
förträngningar i ryggmärgskanalen som leder till
nervkompression, är det nerverna som kommer i
kläm som ger upphov till smärtan.
Smärta som har sitt ursprung i psyket, till exempel
till följd av depression, personlig förlust eller en
livskris av något annat slag, kan också leda till
ryggbesvär. Det kan delvis förklaras av det sätt på
vilket hjärnan bearbetar smärta och av sänkta
halter av endorfiner, kroppens egna smärtlindrande
ämnen.
Ryggont utan koppling till
ryggraden
Smärta i rygg och nacke kan vara förknippad med
flera olika sjukdomstillstånd som inte har sitt
ursprung i ryggraden. Några av dessa är:
Magsår eller sår i tolvfingertarmen
Bukspottkörtelinflammation (pankreatit)
Förstorad bukaorta (stora kroppspulsådern)
Urinvägs- eller njurinflammation
Gynekologiska tillstånd som fibromyom,
endometrios, dysmenorré och
bäckeninflammation
Graviditetskomplikationer, exempelvis
utomkvedshavandeskap
Varningsklockor
Av alla tillstånd som kan utlösa smärta i nacke och
rygg finns det några som kan vara tecken på
allvarlig sjukdom. De kallas därför varningsklockor,
och dessa kräver omedelbar läkarvård. Till
varningsklockorna hör:
En allvarlig fysisk skada, till exempel vid en
bilolycka eller idrottsutövning
Smärta som förvärras nattetid eller när
personen ligger ner
Feber utan uppenbar förklaring
Viktökning eller viktminskning utan uppenbar
förklaring
Tidigare sjukdomar, exempelvis cancer, diabetes,
njursjukdom eller benskörhet
014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 17
Vad som kan gå fel 17
014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 18
18 Vad som kan gå fel
Ryggradens delar
Nedan följer en lista över ryggradens olika delar och exempel på vad som kan gå fel med var
och en av dem. Längre fram i kapitlet tittar vi på diagnostiska metoder som hjälper till att
identifiera specifika tillstånd.
RYGGMÄRG OCH
NERVER
Ryggmärgsskada
Irritation (av till exempel
ischiasnerven) som leder till
ischias
Inflammation
Nervkompression
Direkt inverkan på nerver
DISKAR
Bråckbildning
(vilket kan uppstå i halskotorna
efter en whiplashskada)
SENOR
Senor kan skadas på samma
sätt som ligament (se nedan).
Degeneration
Uttänjning
(som vid spinal stenos)
Cauda equina-syndrom
KOTOR
Utgjutning
Frakturer
ONORMAL
RYGGRADSKRÖKNING
Skolios
Skada (till exempel vid ett fall)
Förlust av benmassa
(ryggradskrökning i sidled)
(som vid benskörhet)
(onormalt svank i ländryggraden)
Infektion
Malignitet
LEDER
Degenerativa förändringar
Ökad lordos
Ökad kyfos
(bakåtvälvning av bröstryggraden;
kutrygg, som ibland uppstår vid
artros)
Sträckning
Glidning
LIGAMENT
Ruptur
Sträckning
Vrickning
Skada
(som vid spondylolistes)
(till exempel en idrottsskada)
(till exempel vid artros)
Kumulativ stress
Dålig hållning
Svullnad
Sträckning av eller artrit
i fasettlederna
Kumulativ stress
(repetitiv överbelastning)
Graviditetskomplikationer
(förslappade ligament i
sakroiliakalederna till följd av
hormonell inverkan)
MUSKLER
Muskelspasm
(som ibland uppstår efter
whiplashskador)
Sträckning
Ruptur
Spänningar
Inflammation
Överanvändning
FLERA STRUKTURER
SAMTIDIGT
Följande tillstånd kan påverka
olika strukturer i ryggen:
Whiplashskada
Degeneration
Inflammation
Instabilitet
(till exempel den glidning som
uppstår vid spondylolistes)
014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 19
Vad som kan gå fel 19
Diagnostiska tester
För att kunna identifiera den bakomliggande orsaken till smärta i rygg och nacke och
åtföljande symptom kan en läkare behöva göra ett eller flera tester. Dessa används för att
bekräfta en diagnos grundad på en fysisk undersökning. Diagnostiska tester kan även göras
för att utesluta andra misstänkta sjukdomar eller som förberedelse inför ett kirurgiskt
ingrepp. De är också användbara som ett stöd inför upprättandet av en behandlingsplan.
Nedanstående metoder är några av de vanligast förekommande i dag.
Magnetisk resonanstomografi
I stället för röntgenstrålning används i denna
metod fluktuerande magnetfält för att skapa bilder
av kroppens strukturer. Vävnader i olika kroppsdelar har nämligen olika resonansfrekvens. Vid
vissa sjukdomstillstånd, till exempel inflammationer, uppstår variationer i dessa frekvenser.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) är en användbar metod för att upptäcka dem.
Magnetisk resonanstomografi ger en mycket
bra bild inte bara av ryggraden, utan även av
mjukvävnad som diskar, muskler och ligament.
Därför är metoden bra vid bedömning av tillstånd
som exempelvis förträngningar i ryggradskanalen
(spinal stenos), ryggmärgsskador, infektioner och
tumörer. Den är också bra i situationer där man
överväger ett kirurgiskt ingrepp för spinal stenos
samt i vissa fall av diskbråck.
Vid undersökningen måste man ligga blickstilla
i ett trångt rör i kanske en timme, och dessförinnan måste eventuell förekomst av metallföremål
på eller i kroppen noga kontrolleras. Personer med
klaustrofobi kan behöva ångestdämpande läkemedel för att kunna genomgå undersökningen.
MRI KAN BEHÖVAS VID
• Akut bedömning av cauda equina-syndrom
(sidan 117)
• Tilltagande neurologiska symptom
• Symptom som tyder på infektion eller tumör
• Bedömning inför operation av spinal stenos
• Bedömning inför operation av diskbråck
• Bedömning av degeneration vid återkommande
eller ihållande ryggont
MRI ÄR INTE ATT REKOMMENDERA
• Vid graviditet
• Efter nyligen genomförd blodkärlskirurgi
• Vid svår klaustrofobi
• Om vederbörande har en pacemaker eller något
annat metallföremål i kroppen
Röntgenundersökning
En röntgenundersökning av ryggraden visar ryggraden, korsbenet och sakroiliakalederna. Den är
användbar vid bedömning av benkvalitet och för
att påvisa artritiska förändringar och diskförträngningar. En läkare ordinerar sannolikt en röntgenundersökning i följande fall:
• Tillstånd som klassas som varningsklockor
(sidan 16)
• Allvarliga skador och misstänkta frakturer
• Tidigare benskörhet eller cancer
• Svår smärta nattetid som antingen förvärras
eller inte lindras av vila
En röntgenundersökning kan även ordineras vid:
• Ihållande ryggont
• Symptom som tyder på instabila kotor
• Misstänkta artritiska förändringar med
exempelvis smärta och nedsatt funktion
Röntgenundersökningar rekommenderas inte vid
graviditet, eftersom de innebär en ökad risk för
fosterskador.
014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 20
20 Vad som kan gå fel
Datortomografi (DT)
Myelografi
I denna undersökningsmetod används vanlig
röntgenstrålning för att skapa en tredimensionell
bild av kroppens strukturer. Det är en smärtfri
procedur som kräver att patienten ligger på en
plattform som förs genom en hästskoformig
ställning.
En datortomografi ger en god bild inte bara av
benstrukturer, utan även av mjuk vävnad som
nerver, diskar och ligament. Därför är den
användbar vid identifiering av tillstånd som spinal
stenos, diskbråck, nervkompression och
benerosion till följd av en infektion eller en tumör.
Den är även användbar vid bedömningar av vissa
tillstånd inför en eventuell operation, till exempel
spinal stenos orsakad av artrit.
Efter en operation hjälper en datortomografi
kirurgen att avgöra om skruvar och plattor har
hamnat rätt, till exempel efter en steloperation i
ryggraden.
Strålningsdosen är minimal, men
datortomografi av gravida kvinnor bör ändå
användas med försiktighet, om den över huvud
taget ska användas.
.
Myelografi innebär insprutning av ett strålsäkert
kontrastmedel i ryggradskanalen, där ryggmärgen
och nervrötter ligger inbäddade. Syftet med
kontrastmedlet är att underlätta diagnostiken.
Därefter tas vanliga röntgenbilder. Proceduren är
användbar vid bedömning av tillstånd som
nervkompression och defekter i ryggmärgen.
Vid myelografi förs en lång nål in i ryggen, och
några av biverkningarna är huvudvärk och nervirritation. Denna metod används ibland i kombination med datortomografi, men den har till stor
del ersatts av magnetisk resonanstomografi.
Isotopdiagnostik
(teknetium och SPECT)
Vid denna typ av undersökning mäts bencellernas
aktivitet. En ofarlig radioaktiv markör injiceras i en
ven i handen och två timmar senare skannas
antingen en viss del av kroppen eller hela. Aktiva
områden visas som ”hetfläckar”.
Denna typ av bentäthetsmätning är ett mycket
bra sätt att upptäcka frakturer. Den registrerar små
skador på skelettet som inte syns på röntgenbilder
och kan hjälpa läkaren att skilja en ny fraktur från
en gammal. Den är också en känslig mätmetod för
att hitta infektioner och metastaser. Även
benskörhet kan upptäckas med hjälp av
isotopdiagnostik.
Liksom andra tester som inbegriper strålning
avråder man från isotopdiagnostik vid graviditet.
SPECT-undersökning
(single photon
emission computed tomography)
En SPECT-undersökning fungerar på ungefär
samma sätt som en normal bentäthetsmätning
och i likhet med en datortomografi ger den
tredimensionella bilder. Detta har visat sig vara
särskilt användbart vid identifiering av artritiska
fasettleder inför injektionsbehandling samt vid
postoperativ utvärdering av steloperation i
ryggraden.
SPECT-undersökningen ersätter varken
datortomografi eller magnetisk resonanstomografi,
men den kan vara en bra metod för att få
ytterligare information om smärtans exakta
ursprung.
014-021 What can go 3.qxd:Layout 1 2014-06-16 14:09 Sida 21
Vad som kan gå fel 21
Diskografi
Nervtester
Diskografi innebär att en nål förs in i en disk, vilket
sker under vägledning av röntgenbilder. Därefter
injiceras ett kontrastmedel och en saltlösning.
Diskografi, som används vid undersökningar av
eventuella bristningar i en disk, utförs normalt
utan vare sig sedering eller narkos, eftersom
patienten behöver kunna berätta hur han eller hon
upplever undersökningen. Lokalbedövning av
huden kan emellertid ges innan nålen förs in.
Några användningsområden för diskografi är:
• Identifiering av disken som är orsak till smärtan
i ryggslutet
• Som ett hjälpmedel för att förutsäga det troliga
resultatet av vissa invasiva behandlingsmetoder
• Som ett hjälpmedel inför ett planerat kirurgiskt
ingrepp och för att förutsäga det sannolika
resultatet av ingreppet
Särskilda nervtester kan genomföras, antingen i
diagnostiskt syfte eller i övervakningssyfte vid
omfattande ryggradskirurgi. Några av dessa är:
• EMG (elektromyografi), en metod som testar
funktionen hos de motoriska nerverna, som får
musklerna att dra ihop sig
• SSEP (somatosensoriska retningssvar), som
testar de sensoriska nervernas integritet
• Nervimpulstest, som mäter de elektriska
impulsernas överföringshastighet längs en nerv
Blodprover
Här följer några tester som kan ordineras i syfte att
identifiera ursprung till smärta i nacke och rygg (se
även ordlistan på sidan 136):
• Fullständig blodkroppsräkning och sänka
(sänkningsreaktion) vid varningsklocka (sidan
16) eller vid smärta som håller i sig i flera
veckor
• Fullständig blodkroppsräkning, sänka,
C-reaktivt protein, tuberkulostest och
blododlingar i syfte att upptäcka en eventuell
infektion
• Fullständig blodkroppsräkning, sänka,
kalciumfosfat, serumproteinhalt och
serumproteinanalys, leverenzym, PSA
(prostataspecifikt antigen) för män i syfte att
upptäcka eventuell malignitet
• Fullständig blodkroppsräkning, sänka,
reumatologisk screening och HLA-B27-test för
att upptäcka sjukliga förändringar i ryggranden
som artrit och Bechterews sjukdom