Utsläpp av BDT-vatten BDT-vatten – vad är det? innehåll, miljöpåverkan och behov av rening? Allt normalt hushållsspillvatten, utom vatten från toaletter, d.v.s vatten från t.ex.: • Diskbänken • Diskmaskinen • Handfat, dusch, badkar • Tvätt/tvättmaskin • Skur- och rengöringsvatten • Etc. Håkan Jönsson Prof, kretsloppsteknik SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ www.avloppsguiden.se Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ Resurser i hushållsavlopp, g/p, år, 100% hemvaro 100% Hushållsavlopp – fraktioner 90% • BDT-vatten (bad-, disk-, och tvättvatten; ibland kallat gråvatten efter engelskans greywater) • Urin (urine, yellow water) • Fekalier (i Sverige oftast inkl. toalettpapper; faecal matter, brownwater) • Spolvatten, toalett (flush water) • KL-vatten, urin, fekalier, toalettpapper & spolvatten 70% 431 68 219 183 365 370 876 548 80% 60% 50% 40% 4015 30% 20% 10% 0% Nitrogen Urine Phosphorus Faeces Potassium Greywater Fosfor-fria tvätt och rengöringsmedel! Ref: Ek m.fl., 2011 P-värden, Jönsson m.fl, 2005 övrigt. Denna ger P i BDT 55 g/p, år och P i urin 0,9-1,0 g/pd. Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ BDT-vatten - flöde • • • • • • • • • • 150 l/p,d – NV 1995 122-133 l/p,d – Bromsten (Olsson,1967; Karlgren m.fl., 1977) 110 l/p,d – Gebers (Andersson & Jensen, 2002) 104 l/p,d – Ekoporten (Weglin & Vinnerås, 2000) 70 l/p,d – Vibyåsen (Palmquist, 2001) 68 (47-87) l/p,d (villa, inkl. tvättstuga)- (Wahlström m.fl., 2008) (tvättstugan ca 16 l/p, d) 56 l/p,d – Flintenbreite (Otterpohl) 70-90 l/pd – Hemma, inkl. dubbelspolande toalett (Jönsson) Sätt in vattensnål armatur – spar energi också! Installera vattenmätare Hakan.Jonsson@slu.se Tungmetaller – Sverige – nytt system, mg/p, år 100% 402 http://kt-et.slu.se/ 0 0 1132 4 95 80% 1460 95 186 60% 4 1460 3 146 40% 3906 73 73 5 20% 365 0% Urine Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ 37 110 45 4 Cu Zn Cr Faeces Greywater Hakan.Jonsson@slu.se 69 4 14 4 0 Ni Pb Cd Biowaste 0 Hg Ref: Jönsson et al. 2005. Cd in faeces set to 0.015 mg/p, d http://kt-et.slu.se/ 1 Organiska föroreningar • DEHP, Di (2-etylhexyl) ftalat (DEHP), mjukgörare huvudsakligen i PVC-plaster. • PAH Polyaromatiska kolväten, härstammar huvudsakligen från oljeprodukter • LAS Linjära alkylbensensulfonater, ytaktivt ämne bl.a. i tvättmedel • NP/NPE Nonylphenol/Nonylphenolethoxylates, ytaktiva ämnen och textilier • OP/OPE Oktylfenoler, ytaktiva ämnen och textilier • Bromerade flamskyddsmedel • PCB Polyklorerade bifenoler • Sjunkande nivåer för många, men nya kan tillkomma • Ref: Naturvårdsverket. Redovisning av regeringsuppdrag 21. Uppdatering av "Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp" Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ Olika BDT-vatten Kök BDT-vatten och föroreningar • Tungmetall flöden – mer än in urin och fekalier, ungefär samma som i väl sorterat köksavfall • Kemikalier och smuts/ytskickt är huvudsakliga föroreningskälla – Källkontroll – Undvik färg, gifter, lösningsmedel, disinfektionsämnen, etc. och gärna också parfymer, nya kläder etc. • Köp miljömärkta kemikalier och textilier!! • Det är DU som bestämmer! Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ Klarar sluten tank och lokal BDT-rening hög skyddsnivå? – Fett, matrester, patogener kan förekomma – Fett (även olja) och matavfall skall till köksavfallet! • Tvätt/tvättmaskin – Ludd och fibrer (nedbrytbara och icke nedbrytbara), patogener kan förekomma, blekmedel, optiska vitmedel, disinfektionsämnen, etc. Köp miljömärkta tvättmedel och textilier. • Dusch, tvättställ etc. – Låga koncentrationer, patogener kan förekomma Var sparsam med tvål, schampo, balsam etc. • Grovkök, skurvatten etc. – Föroreningar (tungmetaller, organiska ämnen) från ytor, disinfektionsämnen, parfymer. Sopa/dammsug + köp miljömärkta rengöringsmedel Släng penseln eller lämna tvättvattnet från målningen till farligt avfall Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ • Reduktionskrav: ≥90% BOD och P, ≥ 50% N • Innehåll enligt AR2006 BDT Totalt BDT av tot Reningsbehov N 1,4 14 10% 0% P 0,15 1,65 9% 0% BOD 28 48 58% 83% • Slutsats – med enkel BOD-rening uppfylls kraven för hög skyddsnivå Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ Referenser– avloppssammansättning • Jönsson, H. m.fl. 2005. Composition of urine, faeces, greywater and bio-waste - for utilisation in the URWARE model. Report 2005:6, Urban Water, Chalmers. Sweden. Ladda ned från: www.urbanwater.org • Ek, M. m.fl. 2011. Teknikenkät – enskilda avlopp 2009. Rapport 44. SvenskaMiljöEmissionsData, SMED Tack för uppmärksamheten!! Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ 2 Resurser i avlopp och allt köksavfall, g/p,år (kg/p,år för wet weight) 100% Avloppsutsläpp - hur mycket fosfor blir det? Mängd före rening 80 573 99 230 73 219 183 365 Ett normalhushåll (tot‐P/år) 55 431 80% 548 60% 128 11680 4015 Fritidshuset (tot ‐P/år) 876 329 20% 256 Phosphorus Potassium 0,2 g P in greywater/p,d 100 l greywater/p,d Urine Faeces Sulphur Greywater Hakan.Jonsson@slu.se Endast BDT avlopp gram 16936 60 543 2701 Wet Weight Organic matter 0% Nitrogen => 1 kg => 0,1 kg Räknat på: Specifik fosforbelastning ; WC+BDT =1,7 g/P och dag, BDT 0,185 g/P o dag (Ek m.fl., 2011). Antal personer per hushåll: 2,4 st (SCB) Hemvaro : 65 % 61 36500 40% Blandat avlopp (WC+ BDT) Endast BDT avlopp 21170 Biowaste => 17‐33 Räknat på: Specifik fosforbelastning ; BDT 0,185 g/P och dag (Ek m.fl. 2011). 90 ‐180 persondagar/år, 100% hemvaro. Jönsson et al., 2005 http://kt-et.slu.se/ Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ Peter Ridderstolpe & Håkan Jönsson 2012 Fosforrening av BDT – är det rimligt? BDT- avlopp - hur mycket fosfor blir det? Exempel 1. - Utsläppet före rening motsvarar Befintligt permanenthushåll med en liten (15 m2). gammal men fungerande infiltration. Kommunen uppmanar FÄ att bygga om avloppet med ny infiltration eller minireningsverk. Detta för att minska fosforbelastning på näraliggande sjö då sjön har icke godtagbar ekologisk status enligt vattenmyndigheten. Permanenthus 100 g/år, 2,4 p, 65% Sommarstugan 17 g, 90 persondygn 2600 m2 415 m2 Torrdeposition på sjöyta (8 kg/km2 år) 13000 m2 2080 m2 Vass (5 kg/ha år) 210 m2 33 m2 Brax 15 kg 2,4 kg 21 m torrt dike 21 m2 infiltration 3,3 m (bredd 1m) 3,3 m2 stenkista Avrinning åker-mark (0,4 kg P/ha år) (0,7 % P våtvikt) Retention C:a 5 g/m2 (olika ref) Mängd fosfor, 2,4 personer, 65% hemvaro ( P/år) Till avlopp från hus Retention (minst) Till recipient (max) 100 gram ‐ 50 gram => 50 gram Kostnad för att minska fosforbelastning Ny anläggning (ny infiltration eller ARV) Avskrivningstid Slamtömning 100 000 kr 20 år 800 kr/år Årskostnad (avskrivning, 3% ränta, drift)=> 9000‐6000 kr/år Kostnad för fosforrening (50 gram) 120 000 kr/kg fosfor! Risken är stor för installation av WC och därmed ökning av belastningen! Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ Peter Ridderstolpe & Håkan Jönsson 2012 Hakan.Jonsson@slu.se http://kt-et.slu.se/ Peter Ridderstolpe & Håkan Jönsson 2012 3