MYM3-2012 - MediYoga
Yogans Tidlösa Mästare under 1900-talet Vägen till Mästerskap - Lärlingen Ett öga mot Universum Om att släppa taget Depression och Yoga Yogakonst Nätmagasinet Medicinsk Yoga INNEHÅLL: Ledare Feedback Frågor Nyheter Forskning På Temat Universum Solskenshistoria Kolumnen Från Köket Mötet Yogapass Meditation Länkar MediYoga Reflektioner Nästa Nummer Yogakonst Nätmagasinet Medicinsk Yoga Nummer 3 – 2012 Grundare & Utgivare Göran Boll Redaktion Göran Boll Sara Blomberg Bidragande till detta nummer Sara Blomberg Josefine Jäger INTENTION: Helen Kåselöv IMY har sedan starten hösten 1995 som syfte och intention att sprida kunskap om yoga som rehab, terapi och läkekonst brett in i det svenska samhället. Karin Halvarson-Wälivaara Georg Sandgren m.fl. Layout & Design Göran Boll Jonas Rådahl Konstfoto Georg Sandgren Kontakt information info@medicinskyoga.se www.medicinskyoga.se Tel: 08 – 21 03 30 Denna nättidning är publicerad av IMY - Institutet för Medicinsk Yoga Nätmagasinet Medicinsk Yoga Tempot i världen inte minskat. Livet där ute är om möjligt än mer hektiskt sedan förra numret. Som yogi har jag dock kommit på ett knep. Dels andas jag långa djupa andetag genom näsan rätt ofta, sen lyssnar jag inåt varje dag och låter mig styras därifrån. Det är fantastiskt hur detta enkla perspektivskifte förändrar allting. Det är som att jämföra roddbåten med segelbåten. Istället för att slita med årorna seglar jag nu fram. Detta tack vare yogan! NewsFlash som kommer varje fredag levererar det dagsaktuella från yogans värld. Här strävar vi efter fördjupningen, och inte bara i andetaget, vi lär ut yogaseglingens ädla konst. Här kommer nu årets tredje nummer av MediYoga Magazine. Serien Yogans Tidlösa Mästare under 1900-talet förtsätter med en av de verkligt stora: Tirumalai Krishnamacharya. Läs även den andra av fem delar i serien Vägen mot Mästerskap. Möt Helen som motade sin endometrios med yogans hjälp. Karin berättar solskenshistorien om verksamheten med MediYoga på sitt 55+boende och Sara kommer med en tänkvärd artikel om att släppa taget. Josefines nya smoothitips bör inte missas! Vi når allt fler läsare tack vare dig som läser tidningen, att du gillar det du läser och skickar länkar vidare till alla dina ekontakter, kollegor på jobbet, klienter och patienter, släktingar och vänner som på så sätt får upp ögonen för yoga som ett vitalt och viktigt verktyg i sina liv. Man kan sprida ljus och harmoni på många olika sätt. Tack för att du hjälper oss att sprida kunskap om yoga! Vi som arbetar med tidningen uppskattar att få din feedback på det vi gör. MediYoga Magazine distribueras kostnadsfritt via nätet till alla intresserade läsare. Tidningen har inga annonsintäkter och inga sponsorer. Syftet är att sprida kunskap om yoga. Må så gott! Göran Nätmagasinet Medicinsk Yoga 1888 - 1989 “Next time you practice, notice how the practice is serving you. What feelings and responses is it generating in your mind, your heart, your energy level? How do you feel after practice? How do you behave after practice? Think about what you discover in answer to these questions... how is your yoga practice serving you?.” Nätmagasinet Medicinsk Yoga Maila din feedback till: info@medicinskyoga.se – Ett stort varmt tack för tidningen, ser fram emot att läsa serien om vägen till mästerskap. Spännande ! Eva Eriksson – För närvarande håller jag på att gå igenom alla nättidningarna och samlar på mig information av olika slag. Jätteroligt! Och varje fredag ser jag fram emot att läsa NewsFlash. Vilken bra idé! Elisabeth Wikmark – Ett stort tack för både NewsFlash och nättidningen, de är jättebra! Lillianne Ferraud - Jag har läst alla dina tidningar, både papperstidningen och sedan de olika elektroniska tidningarna och jag tycker jag får en väldigt fin bild av yogan genom dem alla, Tack för ditt fina arbete med att sprida yoga. Roger Jonsson Nätmagasinet Medicinsk Yoga Maila dina frågor till: info@medicinskyoga.se Hej Göran Jag är medlem i din FB sida och där ryktas det om ett Startpaket 4. Är det på gång? Sara Hej Sara! Startpaket 4 är inte aktuellt ännu. Det kan komma senare i år eller under 2013 /Göran Hej Göran Jag undrar vilket startpaket du skulle rekommendera en person som lätt blir nedstämd. Anna Lena Hej Anna Lena! Du skulle kunna börja med första två momenten i startpaket 1 och efter en tid göra en liten kort stund Sat Kriya, som med tiden får gå upp i 3 min. När den etablerats lägger du sedan till hjärtmeditationen. / Göran Hej Göran Kan jag göra yogan utan att tona in och tona ut eftersom jag har svårt för dessa? Vad har de för betydelse för passet i sin helhet? Johan Hej Johan! In- och uttoning är som visselpipan för och efter matchen: Viktiga signaler som säger, nu börjar, resp. nu slutar denna aktivitet. Du kan göra yoga utan dessa signaler, men det blir bättre med, även om det kan kännas lite obekvämt eller fånigt i början. /Göran Nätmagasinet Medicinsk Yoga NewsFlash MediYoga Magazine kommer ut åtta gånger per år och innehåller därför få rena nyheter. Dessa hittar du istället i NewsFlash, som sjösattes den 3:e februari i år. I skrivande stund har tretton veckobrev med senaste nytt om MediYoga, forskningsnyheter, mediebevakning mm nått ut till mer än 10 000 yogaintresserade i Sverige och Norge. NewsFlash kommer varje vecka, fredag kl 12:00. Det finns att ladda hem från hemsidan: http://blogg.medicinskyoga.se/?cat=3 Du kan även anmäla ditt intresse direkt i NewsFlash, till höger på sidan, så skickar vi varje fredag över en länk där du direkt kan klicka in dig i NewsFlash och läsa senaste nytt om yoga. Nätmagasinet Medicinsk Yoga Praktik Gun Boll Hälsa Balans Utveckling St. Eriksplan, Stockholm Behandlingar Rosenmetoden, Chakrametoden, Chakraflödesmassage och Chakrabalansering. Kraftfulla behandlingsmetoder för hälsa, balans och utveckling.. Utbildning Utbilda dig i Chakraflödesmassage och Chakrabalansering, en kraftfull och mycket dynamisk behandlingsmetod som balanserar hela människan både fysiskt, mentalt och känslomässigt. Nästa Utbildningstillfälle under hösten 2012: 21-23/9 med uppföljning den 16/11 2012 – Läs mer på www.gunboll.se Varmt välkommen! Adress: Gästrikegatan 22, Stockholm.Telefon 08 – 31 51 72, web: www.gunboll.se e-post: kontakt@gunboll.se Nätmagasinet Medicinsk Yoga Depression och Yoga Begreppet depression är ett lånord från latinets depressio som betyder nedtryckthet. Det är av våra riktigt stora folksjukdomar. Stressrelaterad ohälsa där depression ingår är den idag vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Så många som en miljon människor beräknas ha haft en depression under det senaste året. Det är vanligast bland kvinnor. Man räknar med att minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män någon gång i sitt liv kommer att få en behandlingskrävande depression, och har du varit deprimerad en gång är risken för att du blir det igen 50 procent. Du känner dig ofta nedstämd och får ångest utan någon påtaglig orsak. Minskad matlust, en djup, uttalad trötthet och sömnproblem är vanligt. Depression kan vara tecken på annan sjukdom. Det finns en stor samsjuklighet med ångeststörningar, missbruk och personlighetsstörningar, samt med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och flera andra kroniska sjukdomar. Många endokrina sjukdomar, t.ex. sköldkörtelproblematik och Cushings sjukdom kan ge symptom på depression. Depression skiljer sig från tillfällig nedstämdhet. Det finns en rad faktorer som kan utlösa depression men varför den uppkommer är inte helt klarlagt. Ofta känns livet meningslöst och man ser ingen väg ut ur mörkret. Enligt inlärningspsykologi finns förklaringen i samspelet mellan individ och miljö. En modell föreslår att livshändelser, t.ex. trauma eller förlust, biologisk predisposition eller små dagliga problem och stressmoment, leder till att individen upplever att färre aktiviteter ger positiva konsekvenser, t.ex. känslor av glädje eller kompetens). Fenomenet har berörts i litteraturen sedan flera tusen år, ofta under beteckningen melankoli. Att vara tillfälligt nedstämd är vanligt, det är en naturlig och oftast begriplig reaktion i olika livssituationer. Det är först när nedstämdheten blir djupare, mer ihållande och förekommer dagligen under minst två veckor som det kan röra sig om en depression. Den kan komma utan någon tydlig orsak men kan även utlösas av yttre händelser, stress, smärta, sorg, familjeproblem och andra påfrestnblir svårt att klara av ett arbete. ingar. Depressionen gör ofta att det Nätmagasinet Medicinsk Yoga En depression kan ge symtom som: Nedstämdhet. Du gråter mycket och det känns som att du aldrig ska bli glad igen. Svårighet att påbörja, ta itu med och avsluta olika saker. Rastlöshet, minnesproblem och koncentrationssvårigheter. Ångest, irritation och skuldkänslor. Dålig aptit Konstant trötthet trots att du sover Andnöd, hjärtklappning och muskelvärk Minskat sexuellt intresse Apati. Tankar om döden och på självmord Genom att lära dig känna igen de tidiga varningstecknen kan du minska risken för att bli sjuk. Styrkan på nedstämdheten kan variera under dygnet. Ofta är depressionen värst på morgonen och det är vanligt att personen vaknar tidigare än vanligt. Lätt till måttlig depression med psykoterapi. Bland annat kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi (kbt) har visat goda resultat. Även mindfulness har vetenskapligt stöd för sina effekter. Svår depression behandlas av vården med läkemedel. En populär biologisk hypotes är att hjärnans signalsubstanser är ur system. Man kan hos deprimerade patienter mäta upp förändringar i förhållandet mellan olika signalsubstanser, bl.a. serotonin, dopamin och noradrenalin. De förmedlar impulser som är inblandade i den hjärnaktivitet som tar sig uttryck som känslor, tankar, sömn, aptit och sexualitet. Man har noterat psykiska förändringar när man tillför eller påverkar dessa signalsubstanser. När det gäller yoga och depression så finns det tydliga indikationer på att dessa båda gifter sig lyckligt med varandra. Jag har ett stort antal klienter som genom åren haft stort hjälp av yogan i dessa sammanhang och under 2012 kommer en ny svensk studie att publiceras som visar på signifikans för MediYoga på bl.a. just depression. Mer om den studien i kommande nummer . Forskning på yoga och depression internationell finns det en del publicerat om. Hittills under 2012 har det lagts upp sju nya studier i databasen MEDLINE som visar hur yoga i olika sammanhang har en mätbar påverkan på depression. I Medline får du just nu mer än 160 träffar på sökbegreppet ”depression and yoga”. Läs mer om detta: http://goo.gl/AgCHh Nätmagasinet Medicinsk Yoga Vägen mot Mästerskap den andliga utvecklingens fem steg Det vi gör när vi utövar yoga, säger yogan självt, är att sträva mot en allt ökande medvetenhet. Det yttersta syftet med all form av traditionell yoga är Fullständig Medvetenhet. Vägen till fullständig medvetenhet, till mästerskap handlar om olika utvecklingssteg i den egna andliga utvecklingen, som yogautövaren går igenom, på sin resa från nybörjare till mästare. Alla andliga traditioner har sina egna unika vägar mot ökad medvetenhet. Utvecklingen av människan inom dem alla sker i steg eller hopp. Många lärare och mästare har redogjort för sina olika erfarenheter i sin egen utveckling. De har lämnat kartor och kompasser efter sig, beskrivningar av vägen, av stigen. Erfarenhet blir till kunskap och kunskap blir till visdom. Det finns fem nivåer, fem faser eller steg i denna process, längs denna eldens stig. Nybörjaren. Lärlingen. Hantverkaren. Experten. Mästaren. Den andlige lärarens uppgift är att guida och utmana eleven att röra sig längs stigen och passera, ta sig igenom dessa stadier. Första nivån är nybörjarens. Därefter följer lärlingen. Nätmagasinet Medicinsk Yoga Lärlingen Det andra steget kallas lärlingens, eftersom det innefattar ett utförande av en mängd olika saker. Som lärling börjar du arbeta mer på djupet i dig själv. Du kommer till insikt om att denna process, denna resa kräver en hel del arbete, där gamla mönster ska lösas upp, där du ska växa som människa. Under processen kommer nya frågeställningar upp, som inte var aktuella tidigare. Sadhana – det egna dagliga utövandet, skall nu fördjupas. Här uppstår behovet av att få feedback från en lärare eller från kamrater som går samma väg. Utmaningarna här handlar bland annat om ökad sinnesnärvaro, ett insamlande av upplevelser med olika innebörd, en omdefinition av förväntningarna kring uppgiften och ett utvecklande av starkare koncentration i olika situationer. Under det att lärlingen växer i erfarenhet finns här många element som utvecklar och omdefinierar lärlingens grundförståelse av uppgiften. Det som under novisstadiet kanske setts endast på ett sätt, får i lärlingens ögon nu fler dimensioner. Upplevelserna under denna fas ger dig som lärling många sensoriska signaler. Denna utvidgning av sinnesintrycken är en viktig ingrediens i växandet. Tekniker som öppnar sinnet är bra katalysatorer på denna nivå. Vanligtvis föredrar du en viss form av sinnesintryck framför andra, vilket är en fråga om vana, träning och temperament. Flexibilitet i sinnet är nödvändigt för att gå vidare till nästa steg av inlärning. En färdighet som är central på denna nivå av inlärning är förmågan att kunna hålla fokus när intrycken blir fler. Det handlar om att kunna ta in information från ett större kunskapsområde. I varje ny situation behövs förmågan att börja se skillnader från den ursprungliga regeln och samtidigt kunna rikta koncentrationen mot det som skall läras in. Du har nu tidigare erfarenheter att jämföra den nuvarande situationen med. Praktik gör det lätt att snabbt notera likheter med det förflutna. Så din uppmärksamhet kan därigenom skifta till de olikheter som finns i något sånär liknande, jämförbara omständigheter. En bra lärling utvecklar en omedvetet alert natur gentemot små skillnader i det förflutna. Denna alerta natur försätter dig i ett läge av accederad inlärning och koncentration, ett insamlande av erfarenheter som förbereder dig på att handskas med alltmer komplexa situationer. Ett gott råd till dig som lärling är att läsa om förebilder inom det område som studeras, att lyssna på andra som tränat i andra sammanhang och att ha en mentor, allt för att förbereda dig för nästa nivå, nästa del av stigen, som är hantverkarens. Hantverkarfasen i din utveckling kommer vi att gå igenom i nästa nummer av tidningen, den 15e juni. Göran Boll Nätmagasinet Medicinsk Yoga Tirumalai Krishnamacharya En av Yogans Tidlösa Mästare under 1900-talet Sri Tirumalai Krishnamachaarya (TK) anses av många som den moderna yogans fader och räknas definitivt in i skaran bland de verkligt stora, mest inflytelserika yogalärarna i världen under 1900-talet. En av hans grundprinciper var att alltid lära ut det som var mest rimligt och lämpligt för den enskilde eleven. Några av hans mest kända elever var Pattabhi Jois, BKS Iyengar (som också var hans svåger), Indra Devi, A.G. Mohan och hans egen son TKV Desikachar. TK föddes den 18:e november 1888 i södra Indien som den äldste av sex syskon. Hans far var lärare och TK lärde sig tidigt att läsa och skriva Sanskrit. Han fick även lära sig yogans asanas och andningstekniker av sin far, som dog när TK var tio år gammal och familjen flyttade då till staden Mysore. Han har själv beskrivit hur han vid sexton års ålder hade en djupgående andlig upplevelse där han kom i kontakt med urgammal yogisk kunskap. 1919 vandrade han in i Tibet, till Mount Kailash för att gå i lära hos yogamästaren Sri Ramamohana Brahmachari, där han stannade i sju och ett halvt år och fördjupade sig i yogan, MediYoga Magazine både praktiskt och teoretiskt. 1925 träffade han Namagiriamma, kvinnan han gifte sig med. Efter åren i Tibet återvände TK till Indien och i staden Varanasi träffade han Nalwadi Krishna Raja Wadiyar, Maharajan av Mysore, som tog honom under sitt beskydd och erbjöd honom att öppna en yogaskola i en av flyglarna i sitt palats. TK skrev där också flera böcker, bl.a: Yoga Makaranda, Yogavall och Yogaasanagalu. Under 1920-talet arbetade TK hårt med att öka yogans popularitet, reste runt och föreläste och genomförde många uppvisningar där han demonstrerade olika fysiska förmågor han erhållit genom yogan. Han utvecklade här den kraftfulla fysiska form av yoga vi idag känner som Ashtanga Vinyasa Yoga. När Indien blev självständigt 1947 förlorade TKs yogaskola sitt stöd från myndigheterna och tre år senare stängdes skolan. Efter Mysore och ett par år i Bangalore flyttade TK till Chennai, Indiens fjärde största stad, där han sedan blev kvar under resten av sitt liv. Han som influerat yogautövare över hela världen lämnade själv, bortsett från åren i Tibet, aldrig Indien. I Chennai utvecklade han sin individualiserade approach till yoga, där var och en av alla som kom till honom fick individuellt utformade program att under TK.s överinseende arbeta med, en yogaform som kom att bli känd under namnet Viniyoga. den 28:e februari 1989, mer än hundra år gammal föll TK i koma och avled. Han ansåg att yogan var Indiens förnämsta gåva till världen och såg yogan som både en andlig disciplin och ett verktyg för fysisk hälsa och läkning. Han såg det som centralt att varje elev alltid skulle bli instruerad utifrån sin individuella förmåga att kunna förstå och utöva i varje givet ögonblick. Det finns en del filmer med TK på YouTube, bl.a: En stumfilm från 1938: http://www.youtube.com/watch?v=cd_eTupTCbI En film från 1938 där TK gör yoga med ett av sina barn: http://www.youtube.com/watch?v=b1eXiTm5HY TK tillsammans med Indra Devi, från 1988: http://www.youtube.com/watch?v=QcEe6Jn8ayg MediYoga Magazine Göran Boll Motivation Hur många självhjälpstitlar finns det i världen? Coacher? Bantningsprogram? Yogautbud? Bli smartare? Vackrare? Varför sätter vi människor på Månen, om några decennier säkert på Mars? Varför tävlar vi? Går upp på morgonen? Dras till något snaskigt? Något med kvalité? Lär oss nytt? Gör vi måste, det vi vill, bara för att vi kan, bör, nyfikna, deadlines. Motivation (av motiv), psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Teorier om motivation förklarar varför vi över huvud taget handlar och varför vi gör vissa saker snarare än andra. De behövs för att vi ska förstå det faktum att organismer konsekvent strävar mot bestämda mål med hjälp av flexibla beteenden. Motivationskällan kan antingen förläggas inom personen eller organismen, som i instinkts- eller drivkraftsteorier, eller i yttervärlden, som i s.k. incentivteori. (NE) Belöningar och lycka. Skuld och skam. ”Dä ä kul.” ”Nä, dä ä tråkigt, därför vill jag int gör det.” Viljan. Får nog räcka med uppräkningar; på något sätt finns det lika mycket olika motivation som människor, och fältet är omfattande. Diger litteratur och mycken forskning. Se bara på chefs-och ledarskapshyllorna i biblioteken: ”Hur du motiverar…” Teorierna är många. En sak är säker. Vi alla jobbar med motivationen dagligen på ett eller annat sätt. Jag bevittnade nyss ett litet drama, åtminstone för den lille lintotten; på gatan utanför balkongen, tämligen frisk vind. Fotboll som rullar snabbt iväg. Mamman försöker lugna grabben med några ord, men fruktlöst; han skenar iväg så fort han bara förmår efter bollen som bara rullar och rullar… allt längre bort. Mamman går lugnt efter, men börjar öka takten. Killen tittar med laserfokus på bollen. Där ligger hans motivation. På alla plan. Mamman ökar allt mer och springer om kan komma. Hon hade sin motivation, kalla det så, nog mer instinkt. Boll återförenas i ett leende lika brett som denna dag. MediYoga Magazine killen. Bilar om vi ska och pojke solen lyser Såg denna status på Facebook nyligen: ”…har svårt att höja mig över dagens loja tonart som hittills inbegripit stadsflanerande, utställningsvernissage med (…) med flera samt en stund med Bergtagen i kökssolen) och ta tag i den där vårstädningen som jag hade tänkt mig...” Att göra saker när ”man” har flyt, är ingen sport. Det kan de flesta. Det är när saker måste göras; när trötthet är dukat och motivationen är nere på absoluta fryspunkten. Där… mitt i detta… finns mycket att lära om sig själv. Viljan är då inte ens en abstrakt konstruktion, målen finns på en annan planet; de viktiga målen… vägen är målet. Men, eller tack till… något, kanske en omedveten gnista, kanske en snabb flyktig tanke du inte han uppfatta fick din hand att lyfta sig, dina fötter att gå, munnen kanske att tala och du gjorde något i den riktning du hade tänkte dig. Det lilla, så oändligt lilla, kan vara så oändligt stort och viktigt… Eller så blev du överraskad och började i fel ände… något som inte låg i röret, men som visade sig vara rätt väg. Kanske hade du inte lust med ett dyft, fast du i tanken ”ville”, men det räckte inte ut till kroppen så att säga, men igen… någon i dig, något… gjorde. Det är lätt att drömma. Sanningen kommer i utförandet. Vardagshjältar som inte syns har en daglig kamp; kanske har naturen skapat någon gen som i sin tur ställer till elände för personen, och omvärlden kanske säger samtidigt, att orättvisa existerar, eller någon säger ”karma”. Många är speglarna av vårt inre mot det yttre och tvärtom i en pluralistisk värld – en existens vi föds till att utforska. Den primära motivationen är väl för många av oss rätt självklar på många sätt: den biologiskt betingade: äta, sova, sex… artens fortlevnad, skydd med mera. Den sekundära är kulturellt och socialt betingad; i Sverige tränger du dig inte förbi i en kö. I andra länder ska du pruta på en vara, säljaren förväntar sig närmast det. Kropp/natur och kultur motiverar oss. Hjärnan undersöker sitt ursprung. Mål kan styra upp oss så att både de som våra ögon lyser som fyrar. Skrivet i många artiklar, sagda på föreläsningar, i tusentals och åter tusentals romaner, filmer, runt fikabord, är orden om att i motståndet finns läraren. ”If you can find a path with no obstacles, it probably doesn't lead anywhere.” Frank Clark Varför har vår hjälte inte sällan en både yttre som inre fiende att övervinna? Vår protagonist vi behöver för dramaturgins inflytande. En insteg till skuggbegreppet; C.G. Jungs tankar om den sida av oss där vi mer eller mindre omedvetet gömmer sidor av oss som vi av olika skäl inte vill kännas vid, eller inte är accepterade på något sätt. Absorbera skuggan och välkomna, men låt den inte vinna. En dialog kan ta form. Fruktbar med krut. Måste vi alltid veta varför vi gör olika saker? Vet blomman om varför den söker sig till ljuset? Yogamattan som en fristad, ringar på vattnet… musik i ådrorna. Energi söker sig fram. Entropin minskar. Den medtagna blir medveten; skälen kanske förenklas. Motiven upplöser sig i andningen. Pi tar aldrig slut och det kanske våra skäl inte heller gör. Ibland är det så befriande att bara göra utan att tänka. Vara i görandet och skälen transformeras till liv. Våra inre berg kan vara högre än 8848 meter över mattan, vår djup mer än 10 971 meter, ändå landa i en förkroppsligad gest att det enkla i det lilla kan utföra stordåd i det långa loppet. Lejon kan sova upp till tjugo timmar per dygn. En grizzlybjörn kan skippa idet om föda är lätt att få även under vintern. Naturen vet att spara på energi (Ändå kan mina katter förvisso jaga en vettskrämd fluga hur länge som helst.) Det är väl bara människan som är motiverad att lägga ned timmar på rätt smartphone abonnemang, spara 13.50 i månanden, sedan välja en fyrarätters på restaurangen för 423 kr styck därtill dricks. Vår motivation gör oss både rationella som till levande gåtor i den mån vi ser vad som är under toppen på iseberget. Den nog för många bekanta behovstrappan av Maslow går från det fysiologiska till självförverkligande. Det är inte så lätt att uppfylla de MediYoga Magazine översta stegen om de föregående står tomma. Men det är ett intrikat nätverk av olika nivåer och art på våra drivkrafter; som ofta gäller ”som man frågar får man svar”. Yogan handlar i hög grad om balans i livet. Termen förutsätter kontroll och det vida begreppet makt landar i denna korg; studier på t ex utbrända personer visar att de ofta har haft en låg grad av kontroll i sitt liv. Makt kan vara ett vackert ord; det står i min makt att ge mig (och andra) näring till ett friskt liv. Erkännande, revansch, synas i media… få flest likes på Facebook, hjälpa andra – söka win-win. Steve Jobs, den avlidne och före detta VD på Apple, trodde inte på marknadsundersökningar, utan istället på att visa vad vi behöver. Vi köper och ger oss, kanske i efterhand, goda skäl till vårt varför. Tänker vi efter lever i ett ständigt – och inte sällan, i starkt flöde av ”motivationer” från alla möjliga håll, inte minst inom oss själva. Finns den människan som inte har några motsättningar? Den helgjutna, riktiga, alltså på riktigt, genomäkta, eller får vi ta oss till teaterns värld och projicera ut oss? Lite patina från parnassen glöder fint runt oss. Såg in en annons på TV: ”Hon har varit på väg mot OS sedan hon var liten.” Hoppar tillbaka till 1992. Jag läser på läkarlinjen, är på en fest. Pratar med en tjej som pluggar några terminer över mig. 5.0 på Naturvetenskaplig linje. 2.0 på högskoleprovet. Jobbat en del innan hon sökte. Hon läser annat också vid sidan av: ”Det är så lätt”. Fotografiskt minne. Vinglas. Rött. Tankar som öppnar sig med klockans framfart mot sen natt – historia som talar, i detta fall motiverar: alla i hennes familj är läkare, även bakåt i tiden. Långt tillbaka. ”Jag måste… vet inte vad jag annars ska göra.”, hör jag henne viska. Hennes ögon ser vilsna ut i ett annars perfekt vackert ansikte omgärdat av tämligen blonda något rödlätta lockar. Lätt page. Hon var klar över att hennes motivation hade lejonparten av sitt ursprung i en slags socialisation ur värden som skapades i starka släktband. Men den var inte hon. En smärtsam upptäckt i detta fall. Skulle inte förvåna mig om hon hoppade av och gjorde en omvänd klassresa. I kontrasten finner vi oss själva. Men motivation; Hitler såväl som Gandhi var högt motiverade människor. Motivation är varken ond eller god. Den är en kraft. En granatkastare kan passa att ställa en Fredskalla i och le, månne något ironiskt över våra oxymororer i livet. Motivation: viljeinriktning, lust, sporre… inspiration, eggelse. Var är din passion? Mening? ”What makes you tick?” Människa känn dig själv, så har vi sagt till oss själva i årtusenden. Vet du vem du är, inbegriper det inte att veta vart du vill? Vad du vill? Yogamattans begränsade yta kan ge, kanske inte oändliga vägar, men väl stigarna som leder till vägen. Tunnlar, korsningar, vägarbeten och lite ras, halka och annat får vi nog leva med. Rätt som det är kommer öppna landskap, kanske nära havet. Är vi motiverade tar vi oss fram. En blomma växer på omöjliga klippor. ”Livet vinner alltid”, säger Dr Ian Malcolm (Jeff Goldblum) i Jurassic Park. Du kanske inte kan styra direkt hur dina stamceller ska differentiera till olika sorters celler, men är det vilset och grusigt inombords, är det en god start. Medvetenhet är ett nyckelord. Öppnar upp. Leonard Cohen säger: There is a crack, a crack in everything. That's how the light gets in...” Motivation är en fantastisk kraft, del av oss. Väl värd att utforska. Georg Sandgren, gs@georgsandgren.com MediYoga Magazine MediYoga vid Endometrios Det har visat sig att MediYoga ger effekter på en lång rad olika sjukdomstillstånd där den vanliga vården inte alltid har så mycket att komma med. Tidningen har genom åren presenterat ett antal exempel på detta. När Helen Kåselöv berättade för mig om sin bakgrund, sina problem och hur yogan påverkat hennes liv bad jag henne skriva en artikel till tidningen. Detta är Helens historia. Jag har en sjukdom som heter Endometrios. Det är en (tror läkarna) autoimmun sjukdom, där endometrios vävnad kommer ut i buken, äggstockar, tarmen mm och inte bryts ned av immunförsvaret. Det här kan leda till fruktansvärda smärtor i underlivet, infertilitet, och andra följdsjukdomar som t ex fatigue, matsmältningsproblem och andra smärtor i kroppen t ex huvudvärk, ryggvärk mm. Det kan vara svårt att beskriva den här smärtan i underlivet, när den är som värst, och det kan vara svårt för utomstående att också begripa hur det känns för en person som befinner sig i en sådan skarp och intensiv smärta. Kanske skulle man kunna säga att intensiteten i smärtan kan liknas vid migrän, fast den då är i underlivet. något som jag helt enkelt får lära mig att leva med. Men efter att ha varit utbränd under en längre tid och haft endometrios under många år, sökte jag mig till yogan. Jag behövde något som berörde mig på ett djupare plan i mig själv. När jag kom i kontakt med yogan på IMY kände jag att det var en form som passade mig väldigt bra. Efter någon termin bokade jag tid med Göran Boll för en yogaterapisession. Jag visste inte så mycket vad det handlade om innan vår träff, men kände efter sessionen att nu börjar mitt nya liv! Jag Det tog 17 år för mig att få en diagnos och det är inte ovanligt för drabbade kvinnor att det tar många år innan de till slut får en diagnos. De behandlingar som finns idag är t ex smärtstillande, hormonbehandlingar och operationer. Dessa behandlingar har inte passat mig speciellt bra och jag har ofta känt att endometriosen är MediYoga Magazine satte igång att göra Startpaket 1 under 40 dagar. Snabbt skedde förändringar i mig på ett fysiskt, mentalt och känslomässigt plan. Jag fick ett lugn och en balans, som jag verkligen behövde just då. Jag har sedan dess gjort yoga nästan varje dag. Det har blivit ett naturligt inslag i mitt liv. Det känns väldigt konstigt om jag skulle hoppa över yogan någon dag. Då känns det som om något fattas och jag känner mig lite som en ostämd fiol. Jag förstod tidigt att jag ville bli yogalärare och sprida vidare det som yogan har gjort för mig. När den 2-åriga Yogaterapeututbildningen startade 2009, var det en självklarhet att gå den. Det var en fantastisk utbildning! Att på ett självterapeutiskt sätt känna vad yogan gör på alla plan, samtidigt som jag fick ett fantastiskt verktyg att använda i min yogaverksamhet. Efter att ha gått utbildningen till yogaterapeut, började jag på allvar att försöka förstå min sjukdom och hitta vägar som passar mig, för att nå ett friskare liv. Med yogan som bas, började jag skapa mina egna pass som är anpassade för kvinnor med endometrios, andra underlivssmärtor, menssmärtor och PMS. Jag tittade även på vad kosten och andra livsstilsförändringar kunde göra för att jag skulle må bättre. Jag kände att de här symtomen och sjukdomarna som många kvinnor med underlivssmärtor har, hade gemensamma nämnare och att det borde gå att nå den här målgruppen med samma metod. Jag märkte att yogapassen fungerade väldigt bra för mig. De gav mig väldig energi, kraft och positivitet! Med hjälp av andning och vissa yogaövningar kunde jag också ta mig igenom de stunder som fortfarande var smärtsamma. Tillsammans med en bättre kosthållning och motion kände jag att mina smärtor avtog och jag blev piggare och började kunna slappna av från sjukdomen. Den var inte lika central längre och om smärtan skulle dyka upp, vilket den inte gör speciellt ofta, har jag mina knep för att mota bort den. I min sjukdom är jag så tacksam att jag har yogan som hjälpt mig att må bättre. Ibland gör jag en 40-dagars terapisession, för att se vad som händer. Ibland tar jag ett pass som passar mina behov just då för stunden. Det är så spännande med yoga, vad den kan göra för oss! Kanske inte alltid så lätt alla gånger att förstå exakt vad och hur den påverkar. Men det är ju också det som gör det så spännande. Många fysiska problem har helt försvunnit för mig under de här åren. T ex den konstanta nackvärk som jag efter utbrändheten gick omkring med i några år. Den är nu helt borta. Mina symtom av endometrios har i stort sett försvunnit och jag har blivit mycket piggare och mer inkännande vad jag har för behov. Yogan för mig handlar inte bara om yogaövningar och meditationer. Det handlar också om helheten i livet. Livsstil, mat, motion, vänner, familj, kärlek mm. Det som yogan har gjort för mig, förutom att hjälpa mig i min sjukdom, är att liksom en lök, skala bort de där yttre lagren för att nå den inre kärnan i mig själv. Att vara sann mot mig själv, välja rätt vägar och bryta mönster. Jag känner att det har gett mig en större medvetenhet, som sedan fortsättningsvis har berikat mitt liv väldigt mycket och hjälpt mig att komma i rätt riktning i livet. Jag har stärkt min intuition och litar på vad kropp och sinne signalerar vad som är bäst för mig. Det är en fantastisk resa jag har gjort de här åren. Från att ha mått fruktansvärt dåligt med ofattbara smärtor till att ha ett härligt och fungerande liv idag. Att under resan iaktta förändringarna och lita på att det jag gjort, har varit spännande och mycket lärorikt. Det har krävts en hel del disciplin, tålamod och att jag MediYoga Magazine varit väldigt målinriktad. Men det har helt klart varit värt det! Idag har jag yogaklasser, workshops, individuella yogasessioner och jag har även speciella program för kvinnor som har menssmärtor, underlivssmärtor och PMS. Tillsammans med Anette Hansson håller jag också i en Fördjupningsmodul för Neurologiska sjukdomar, som riktar sig till dig som utbildad instruktör/terapeut i Medicinsk Yoga och behöver en fördjupning vad du ska tänka på när det gäller elever/klienter med den typen av sjukdom. Helén Kåselöv Lärare och terapeut i Mediyoga Info@yoganova.se 076-631 82 3 MediYoga Magazine MediYoga Magazine Hubbleteleskopet som är uppkallat efter den amerikanske astronomen Edwin Hubble är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990. Det går i en omloppsbana cirka 600 km ovanför jorden, utanför atmosfären och tar skarpare bilder än vad som är möjligt från ett markbaserat teleskop. Det är ett av de viktigaste astronomiska instrumenten och har bidragit till en mängd ny kunskap inom detta område. Det mest fantastiska finns alltid inom oss – men detta, långt långt borta, där ute är inte så tokigt det heller. Vi kommer i varje nummer av tidningen under året att på detta sätt presentera en ny makalös vy ut mot det oändliga. MediYoga Magazine Yoga – En bra start på dagen Varje morgon, utom lördag och söndag, träffas några grannar i BoVivas 55+ boende vid Danvikstull i Stockholm för att utöva yoga tillsammans. Det har de gjort sedan hösten 2008. De är glada över att ha tillgång till en motionssal så att de inte behöver åka iväg någonstans. Det är bara att sätta på sig tofflorna och yogakläderna och tassa iväg till sitt yogapass. Det görs olika yogapass varje morgon enligt ett rullande veckoschema. En del grannar kommer varje morgon, medan andra väljer ut de pass under veckan som passar dem bäst. Om alla kommer samtidigt är det i dagsläget tolv yogavänner som tar plats på sina madrasser. Initiativtagaren och yogainstruktören Karin Halvarson-Wälivaara berättar den inspirerande historien. Så här började det Själv började jag med yoga under en mycket krävande period i mitt arbetsliv. En arbetskamrat rådde mig att börja gå på yoga hos Göran Boll. Då skulle jag få lugn och kraft att orka med min vardag. Sagt och gjort. Premiär den 17 september 1997. Och på den vägen är det. Sedan dess har jag troget följt Görans kurser varje termin. När jag långt senare flyttade in i BoVivas 55+ boende visade det sig att där fanns ytterligare tre yogautövare. En av dem, Susanne Ekroth (numera yogainstruktör), kände till Tomas Frankell och hans yogakurser i Spanien (Deva Espaňa). Hösten 2008 åkte vi fyra dit och upptäckte hur skönt det var med yoga varje dag. Så när vi kom hem efter en vecka fortsatte vi med morgonyogan. Då hade vi ett pass som Tomas skissat på ett blädderblock och skickat MediYoga Magazine med oss och ett pass på CD med Göran Boll. Och så sjöng vi mantrasånger med stöd av en CD. Dessa pass varvade vi om och om igen. Fler grannar anslöt successivt. För att kunna leda flera pass och på ett kunnigare sätt, utbildade jag mig till instruktör i Medicinsk Yoga på Institutet för Medicinsk Yoga med Göran Boll som huvudlärare (november 2009 - februari 2010). Nu känner jag mig trygg i min roll. Skulle något orosmoln dyka upp, kan jag enkelt konsultera Göran för rådgivning. Vårt rullande veckoschema På måndagsmorgnarna leder jag något av de pass som ingår i den yogakurs jag för tillfället går hos Göran. Just nu är det Core för hela slanten. fredagens Mjukyoga. Det morgonpasset fick vi med oss från en annan yogaresa till Spanien (Molino del Rey) med Eva Lindblom som lärare. I det passet andas vi speciellt mycket och mjukar upp våra leder. Varje pass avslutas alltid med meditation av något slag. Vi tycker om att sjunga, så det gör vi ofta. Jag behöver aldrig känna mig uppbunden av yogan i huset. Jag kan resa bort utan att yogan avstannar. Det är väl fantastiskt! Vi har numera gott om CD-skivor. Även här har vi ett rullande veckoschema och det finns alltid någon av yogavännerna som sätter på skivan för dagen. Och på fredagar har jag en vikarie i Ellen Bergström, som kan leda Mjukyogan. Yogans betydelse Yogavännerna skulle inte komma morgon efter morgon om yogan inte gav dem något. Det har jag ju förstått. Men jag har faktiskt aldrig frågat vad yogan betyder för dem. Inför den här artikeln passade jag på. Kunde de som kände för det kanske skriva ner några rader och personligen svara på just den frågan? Det kändes varmt och gott i hjärtat när följande svar droppade in. Ingrid Stenbeck tar upp något som hon inte tänkt på förut, nämligen att yogan frigör känslor. På tisdagarna leder jag det gamla beprövade passet som Tomas Frankell skickade med oss på blädderblock 2008. På onsdagarna har vi CD-yoga, så att jag kan fokusera på yogan för egen del. Då alternerar vi mellan tre kortpass (Tomas kortpass 1 & 2 samt Görans yoga-övningar för immunförsvaret). Vi väljer korta pass eftersom vi vill gå stavgång efter yogan och frukosten. På torsdagarna är det alltid Medicinsk Yoga. Och då alternerar jag mellan de olika passen som ingick i min instruktörsutbildning och några andra pass som Göran hållit i sina öppna kurser i Medicinsk Yoga. Yogaveckan avslutas med – Jag känner både glädje och sorg starkare, förklarar hon. Och sen är det fantastiskt att jag genom att blunda och röra mig, får koll på hur kroppen mår, in i minsta detalj. Varje pass är en intensiv upplevelse, även när rörelserna ibland är jobbiga. Kan också efter en jobbig övning när vi sitter och känner efter, få en upplevelse av lätthet, att nästan flyga. Gunnel Gustafsson tycker att rörelserna känns meningsfulla för att öka välbefinnande och rörlighet i vardagslivet och fortsätter. – Under vilan möter jag mitt inre jag, lägger oviktiga händelser och irritationsmoment bakom MediYoga Magazine mig och tar med mig ett inre lugn, en inre jämvikt och styrka för resten av dagen. – Jag har väldigt svårt att koppla av, berättar Siv Weidlitz och tillägger att det därför känns skönt att ligga och andas och bli bortkopplad från verkligheten. Yogans läkande och meditativa funktion för kropp och själ tror jag numera på. Ellen Bergström är med sina 83 år den äldsta i gruppen. – Förutom det rent mentala, tycker jag att yogans stretchande rörelser gör att min begynnande artros i en del av mina leder numera ger mig mindre besvär. Jag har kunnat sluta med tablettmedicinering och behöver bara vid enstaka tillfällen använda inflammationshämmande salva. Ulf Lindberg har inte hållit på så länge med yoga. – Att kombinera MediYoga med andra aktiviteter, t.ex. en promenad varje dag, har förhöjt både livskraft och livslust för mig, tycker Ellen. Det bästa är att åldern inte har någon betydelse. Jag gör så gott jag kan. Nog så viktigt, eftersom jag är hjärtklaffopererad och har kroniskt hjärtflimmer, tillägger hon. – Jag känner redan att jag blivit mjukare i leder och skelett. Första gången jag var på yogaträning kunde jag inte ens ligga med nacken utsträckt, utan var tvungen att ha en kudde under nacken. Men redan efter två-tre gånger kunde jag ta bort kudden. ”Lyckans fjärilar sätter sig på den som har tid att vänta” skrev en vän till Theres Falenius. – Innan yogan kom in i mitt liv var andningen inte den bästa, berättar Ingegerd Nygren. Jag åkte på dunderförkylningar gång på gång och var tvungen att äta stark medicin. Med tiden fick jag både emfysem och kol och får äta medicin. Det är yogans förtjänst att jag kunnat minska på medicineringen och att förkylningarna blivit lindrigare. Jag känner mig mycket bättre och starkare. Att jag dessutom skulle förändras från kvällsmänniska till morgonmänniska på kuppen, trodde jag var en omöjlighet. – Yogan landade hos mig med sin lyckopåse vars innehåll grep tag i mig, beskriver Theres. Så nu sitter jag där på min stol i yogagruppen med mina nedsatta fysiska resurser p.g.a. postpolio. Att jag inte kan göra många av övningarna spelar ingen roll, för det undermedvetna vet inte skillnaden mellan verklighet och visualisering. Jag ser mig själv göra en perfekt ”Båge” och ”Kobra”. – För mig har yogan nästan blivit ett behov, förklarar Ingrid Lundblad-Lindberg. Den har blivit en start på dagen som jag inte gärna vill missa. Yogapasset blir en sorts avstamp inför dagen. Under passet har jag fått lugn och balans och känner mig stärkt att ta tag i det som dagen har att bjuda. När vi avslutat ett pass med en sjungande meditation, känner jag mig ofta glad och går nynnande hem till min frukostgröt. – Sinnestillstånd från Intighet till Närvaro sker då vi tonar in oss med Ong Namo, fortsätter Theres. Jag spårar in på Sinnets anatomi och förlorar mig i ett förändrat medvetandetillstånd. Sinnet förmedlar känslan via Själens transportsystem och alla goda helande sinnen öppnar sig, stagnerad energi löses upp och läkning sker. MediYoga Magazine Theres, som har en naturmedicinsk utbildning, avslutar med följande tre teser: Yoga är ett leklamligt och andligt underhåll. Yoga är att se helheten. För mig är varje yogapass ett” Alla hjärtans dag.” Årlig yogaresa För fjärde året i rad åker de flesta av oss på en härlig yogavecka till Spanien. Eftersom vi är så många, får vi det underbara familjehotellet Molino del Rey för oss själva. (Gå gärna in på www.molinodelrey.es och titta.) Eva Lindblom, eller Evita som hon kallas, är bosatt i Spanien och förlägger kurser där varje år. (Evita hittar du under www.manymoods.org/evita ) Evita tar verkligen hand om oss på ett fantastiskt sätt. Vi tränar yoga två gånger per dag, äter vällagad vegetarisk kost, bastar, simmar i poolen, njuter av massage, vandrar i de Andalusiska bergen, m.m. Tala om en resa för kropp och själ! Den 21 september bär det av igen. Karin Halvarson-Wälivaara Yogainstruktör Foto: Rolf Gustafsson – Vad betyder då yogan för mig själv? Jo, lugn, harmoni, glädje och balans. Jag har lärt känna mig själv bättre och tycker att jag blivit tolerantare, tålmodigare och mer vidsynt. Helheten känns viktigare än detaljer. Och jag håller mig mjuk och smidig. Att få starta dagen tillsammans med mina yogavänner uppskattar jag verkligen. MediYoga Magazine Om att släppa taget Nyligen köpte jag en kristallpendel. Jag behövde fatta ett beslut som jag i åratal brottats med. Jag hade sökt svaret genom att tänka, genom att meditera, genom att fråga Gud, universum, stjärnorna, präster och buddhistiska munkar. Nu hade jag bestämt mig för att överlåta beslutet åt en pendel eftersom vad som helst var bättre än att inte fatta ett beslut. Men pendeln var stilla. Helt orubblig. Och till slut tvingades jag fatta ett beslut som jag inte vågat fatta under många år. Att skjuta upp ett beslut i åratal innefattar en hel del lidande. Och ändå gör vi alla samma sak, vi drar oss för att släppa taget om just det vi egentligen bäst skulle behöva släppa taget om. Lidandet har nämligen blivit det enda vi känner till. Vår trygghetszon. Hur konstigt det än må låta så är offerrollen dessutom en fantastisk roll för den som inte vill ta ansvar. Förr eller senare kommer vi dock till en punkt då vi nått gränsen för vad vi orkar hålla fast vid. Om du kniper ihop knogarna riktigt hårt och håller där ett par minuter märker du hur tröttsamt det blir efter ett tag. Ändå utsätter vi oss för det gång på gång. Kniper och kniper och glömmer bort att det är vi själva som bestämmer när vi vill släppa. Nyligen kom jag till den punkten. Då jag inte orkade mer. Jag fattade ett beslut som vände upp och ner på andra människors liv. Men jag hade inget val. Min överlevnadsinstinkt krävde att jag agerade. Släppa taget. En attityd, central i buddhismen och i all form av meditation. Precis som vi släpper taget om tankar när vi lägger oss på en yogamatta behöver vi släppa taget om föreställningar, om relationer, om konstellationer som inte längre är till vårt bästa. MediYoga Magazine Men varför gör vi då inte det? Vad är det som gör att vi hellre sitter fast än befriar oss själva? Ovissheten, rädslan för det okända? Risken att begå ett misstag? Risken att göra någon annan besviken? Låt oss titta på några av dessa universella rädslor, en i taget. Rätt beslut har en speciell karaktär. Beslut baserade på mentala konstruktioner men utan kontakt med den inre vissheten känns på ett speciellt sätt. Det känns spänt. Det stressar upp kroppen. Det skrämmer oss. För det är inte grundat i hjärtat. En av riskerna med att släppa taget är förlust och det finns ingenting som skrämmer oss människor så mycket som att förlora någonting. Men vad händer med en människa som aldrig fattar obekväma beslut? Hon börjar dö, en smula i taget. Med andra ord så urholkar vi det ” jag” som vi så krampaktigt håller fast vid att upprätthålla. Det rätta beslutet känns alltid lugnt och stilla hur otäckt och obekvämt det än är. Det kan vara smärtsamt, öppna upp för sorg men känns ändå lugnt och stilla. Hur kommer det sig? För att det är grundat i acceptans och medkänsla med oss själva. För att vi låtit hjärtat fatta beslutet. Och hjärtat har alltid rätt. Dessutom är vi rädda för att göra fel, att begå ett misstag. Och vem är då ansvarig? Vi själva! Som grädde på moset riskerar vi att göra andra besvikna och vem vill vara skurken i dramat? Inte jag i alla fall. Hellre martyr och offer än skurk. Men här kommer en lugnande tanke som jag önskar kommit till mig tidigare. Alla beslut är rätt. De ger oss erfarenhet. Och det är erfarenhet som bygger vårt omdöme. Det sker aldrig i omvänd ordning. Dessutom, allt som sker, sker i enlighet med universums plan. De beslut jag tror jag tagit har i själva fallet tagits åt mig. Allt det här är lättare att se då du vågat förlita dig på någonting större än du själv tillräckligt många gånger för att urskilja ett mönster. Du märker att universum ordnar det för dig. Att du är buren. Det du var rädd för men ändå vågade görabelönades dubbelt upp. Du stänger en dörr och i samma ögonblick öppnas en ny. Finns det något mindre filosofiskt, mer konkret och enkelt verktyg när det gäller svåra beslut? Någonting som inte kräver år av ältande och övervägande? Svar: ja. Lyssna på kroppens signaler. Börja där och sluta där. Så nästa gång du möter ambivalens. Ställ dig följande frågor och lyssna sedan på svaret. Om det känns lugnt och stilla är det rätt. Om det känns spänt behöver du bli lite tröttare i knogarna innan du börjar befria fingrarna. 1. Vill du släppa taget (om svaret är nej behöver du lida lite till)? 2. Om ja, när vill du släppa taget? 3. Vad sägs om nu? När du ställt dessa frågor känner du efter hur det känns i kroppen. Där har du svaret. Allt du sökt fanns där hela tiden, i höjd med bröstkorgen. Sara Blomberg Sara Blomberg, instruktör i Mindfulness och i Medicinsk Yoga, är aktuell med det egna programmet Mindfulness för dig i farten - ett 8 veckors program för livspusslare. Sara leder också kvällskurser på IMY. Mer info på: www.dharmakommunikation.se och www.medicinskyoga.se/?verk=kurs&kurs_id=0 Klicka här så kan du läsa mer om Saras retreat på Frötuna Gård - http://goo.gl/SHhgk MediYoga Magazine Lakritssmoothie med to Citronbotten Håkan Flank Lakritsroten är en naturlig växt som växer i Medelhavsländerna. Den vackra svarta färgen utvecklas i processen då lakritsen kommer i kontakt med syre. Hälsomässigt är roten omtyckt för sin fina egenskap att lugna magen och verka slemlösande. Den är naturligt söt och kallas även sötrot. Ayurvediska hälsoföretaget Pukka herbs har exempelvis lakritsrot i nästan alla sina téer för att undvika att konsumenten öser på med socker. Smart drag! Lakrits samsas bra med smaker som choklad (inte för mörk dock), mint, kokos, ananas, syrliga bär som havtorn, vinbär och hallon eller ihop med citrusfrukter som citron och lime... som i den här godingen! Ingredienser: Bas: 5 dl havredryck (alt valfri växtbaserad favoritdryck) Bulk: 3 dl frysta ekologiska banan- eller mangotärningar (lägg i en klyfta färsk ananas om du har hemma) Krydda/boost: 2,5 msk lakritspasta Botten: 2 dl mango-citronsås (mixa 2 dl tinad mango med 2 msk kallt vatten och rivet skal från 1 ekologisk citron) Lakritspasta: 1 dl cashewmjöl (malda cashewnötter) 4 dadlar, madjool - urkärnade Rivet skal från 1 ekologisk citron + 2 msk citronjuice 0,5 msk lakritsgranulat Späd med kallt vatten till en slät pasta Börja med lakritspastan: mixa allt till en jämn massa i en matberedare. Ställ kallt ca 10 min. Mixa smoothien lika slät. Fyll upp 0,5 dl mango-citronsås i varje glas och slå på lakritssmoothien. Toppa med mald lakrits. Lakritslycka! Recept och bild: Josefine Jäger, Jfine cuisine, Matkreatör, kostrådgivare & frilansskribent Josefine Jäger är utbildad kock, kostrådgivare och frilansskribent med kreativt sinne för matlagning, passionerat och välkombinerat med en hälsosam livsstil. Josefine kommer ursprungligen från Värmland men bor numera i Stockholm där hon håller workshops/kurser/föreläsningar samt bloggar i egna företaget Jfine cuisine. Varje månad delar hon med sig av ett favoritrecept till Mediyoga Magazines läsare. Läs mer: http://jfine.se https://www.facebook.com/pages/Jfine-cuisine/186929798442 MediYoga Magazine MediYoga Magazine Kommunikation är en viktig ingrediens för att vidga den egna medvetenheten. Här nedan hittar du länkar till instruktörer, lärare och terapeuter, till yogatidningar, yogaproduktsajter och andra bra yogiska mötesplatser, både i Sverige och internationellt. INSTRUKTÖRER, LÄRARE OCH TERAPEUTER Instruktörer, lärare & terapeuter Medicinsk Yoga http://goo.gl/RTCUo International Association of Yoga Therapists www.iayt.org FORSKNING, HISTORIK OCH FILOSOFI Medline, vetenskaplig forskningsdatabas www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez Georg Feuerstein, filosofi, historik mm. www.traditionalyogastudies.com Guru Ram Das Center for Medicine & Humanology www.grdcenter.org YOGATIDNINGAR Yoganyhetssajten Allt Om Yoga , Sverige www.alltomyoga.se Yoga International Magazine, USA www.himalayaninstitute.org/YI/Default.aspx Yoga Journal, USA www.yogajournal.com Yoga Magazine, England www.yogamagazine.co.uk Yoga Aktuell, Tyskland www.yoga-aktuell.de YOGA PRODUKT SAJTER IMYs egen Yogashop www.medicinskyoga.se/yogashop.htm Sar Nam Versand - stor tysk yogaproduktsajt www.satnam.de Yoga Technology - Bra amerikansk produkt sajt www.yogatech.com BRA SVENSKT MEDIYOGA RETREAT Retreat Marielund i Sörmland www.yogaretreatmarielund.se Vi uppdaterar regelbundet dessa länkar men om det skulle visa sig att någon länk slutat fungera får du gärna meddela oss så ser vi till att snabbt uppdatera och/eller byta ut den MediYoga Magazine Core – Centrering & Balans på djupet Alla upplever vi stress, oro, anspänning, ångest och rädsla som en del av våra liv. Det lär oss hantera olika svåra situationer på ett sätt som bidrar till att stärka vår överlevnad på lång sikt. Utan denna evolutionära instinkt skulle vi och andra arter ha dött ut för länge sedan. Och precis som att olika grader av anspänning och påslag har varit nödvändiga för överlevnaden så har även våra inbyggda avspänningsfunktioner varit en lika naturlig och viktig aspekt av detta överlevnadspaket. Grottlejonet kommer släntrande runt hörnet på jakt efter frukost – systemet går i gång och vi springer och/eller slåss för livet med alla spjäll vidöppna. När vi sedan är utom fara så går systemet ner i varv igen. Likaväl som det nyss var dags att spänna och gasa på så är det nu dags slappna av fullständigt igen. Faran är ju över. Varje gång vi reagerade på detta sätt så lärde vi oss värdefulla överlevnadsläxor, både som individer och som art. Som människor är vi genetiskt kodade, fysiskt, mentalt och emotionellt för att kunna uppleva, uthärda och utvecklas genom denna typ av upplevelser. I den genetiska kodningen ingår även förmågan att kunna slappna av när faran är över. All form av stress, oavsett om den har sin grund i fysiska, mentala eller emotionella processer, påverkar och startar konkret aktivitet i den fysiska kroppen. Nervsystemet signalerar, hormonsystemet insöndrar olika stresshormon, blodflöden ändrar riktning och går från inre organ ut i armar och ben, matsmältningen stannar upp, syn och hörsel förstärks, muskler spänns för att kunna springa eller slåss. Djupt liggande muskelgrupper spänner automatiskt för att skydda vitala inre organ. Kött-och-blodmaskinen du gör sig redo för att agera och överleva. När faran sedan är över är det viktigt att hela denna händelsekedja återställs, att även de djupt liggande musklerna får en möjlighet att slappna av igen. Den evolutionära principen här är att nervsystemet agerar på ett sätt som får kroppen att bokstavligt talat skaka loss spänningarna i muskulaturen. Något vi märker av i en traumatisk situation genom att vi darrar och skakar i hela kroppen när det hemska är över och vi är trygga igen. Den moderna människan är dock så mycket ”i sitt huvud” idag, mest fokuserad på olika mentala processer att den fysiologiska skaka-loss-principen till stora delar tappat greppet om oss. Vi lever i det moderna 24-timmarssamhället med sitt höga tempo, i en konstant ström av nya ”grottlejonattacker” som gör att vi ständigt är på vakt mot nästa attack. Detta ger till följd att vi inte släpper stressen från en situation utan bär den med oss långt efter att själva situationen är över och förbi, den ackumuleras tillsammans med alla tidigare ”lejonattacker” och gör oss konstant, kroniskt stressade. När Linköpings Universitet för ett antal år sedan lät 1000 personer ur normalbefolkningen tugga på bomullstussar, i vilka de sedan mätte stresshormonet kortisol, så visade det sig att nästan alla, 9 av 10 hade rejält förhöjda stressnivåer, över hela dygnet. De gick aldrig ner i varv. Ett av resultaten som forskare internationellt ser av kronisk stress och ångest är en ökad benägenhet till våld i samhället. Ju bättre jag kan släppa stressen och slappna av på djupet, desto lättare blir det att även mentalt och emotionellt släppa taget om de jobbiga händelserna. Även om det är en mental eller emotionell trigger som skapar stress i mig (jag oroar mig t.ex. för att inte kunna betala mina räkningar, eller har för mycket på jobbet den här månaden) så skapar detta en anspänning och påfrestning i den fysiska kroppen. En av de muskler som spänner sig vid stress är Iliopsoas, en djupt liggande muskel i buken som ansvarar för att stabilisera basen av ryggraden. Den böjer och utåtroterar höftleden och böjer ryggraden. Iliopsoas är egentligen ett samlingsnamn på tre separata intilliggande muskler med liknande funktion. Dessa utgörs av: iliacus, psoas major och psoas minor. Musklerna utgår från kotpelaren en bit upp i ryggen och löper sedan ner på insidan av bukhålan för att fästa på lårbenet. De är de enda muskler som binder samman ryggen och benen. När dessa är spända blir vi spända i ländrygg, bäcken och höfter och har t.ex. svårt att sitta på golvet med korslagda ben. Psoas major hör också till en av de hyperirritabla muskler vi kan känna av när vi får massage. Djup och kraftig massage här kan orsaka att man får upp känslor från ingenstans såsom gråt och ilska. Det finns med andra ord tydliga och starka emotionella kopplingar till den anspänning som finns i dessa muskler, vilka heller inte så lätt slappnar av via vanlig stretch, där det blir mer ytliga muskler som påverkas. Så länge Iliopsoas inte slappnar av hålls höfter och bäcken kvar i ett fysiskt järngrepp. Från ett yogiskt perspektiv så börjar allt i och utgår ifrån chakrasystemet. Obalans där skapar mentala och emotionella präglingar och mönster som gör att vi lättare går upp i varv och blir mer rädda, arga, stressade, otrygga, och oroliga i olika situationer. CORE-passen handlar i sin kärna om ditt chakrasystem och även om CORE-passen påverkar hela chakrasystemet så arbetar de primärt med dina nedersta tre chakra, det som i yogan kallas den ”Nedre Triangeln”, där, utifrån yogans perspektiv, det mesta av det vi upplever som jobbigt, smärtsamt, otryggt och fel i våra liv, har sin grund. Tolv pass ingår i CORE. De innefattar ett stort antal övningar som arbetar på att på ett fysiskt plan stretcha och slappna av även Iliopsoas och andra stora djupt liggande muskelgrupper. Samtidigt så arbetar yogan på att via medveten andning påverka hormonflöden, tankekedjor och andra tekniker som går direkt på ditt chakrasystem för att påverka de mentala och emotionella mönstren som kanske ända sedan tidig barndom bidragit till att återkommande skapa stress och låsningar i ditt liv. CORE-passen arbetar på ett fysiskt, ett mentalt, ett emotionellt och ett energimässigt plan – samtidigt! Ett exempel: de enkla ryggvridningar och flexövningar vi gör i yogan stretchar direkt din Iliopsoas vilken ju fäster i ryggraden. Övningarna påverkar rygg, bäcken, ben och samtidigt flödet av spinalvätska runt hela ditt centrala nervsystem (ryggmärg & hjärna), de påverkar flödet av lymfvätska i de små lymfkärlen långs ryggraden, vilket bl.a. påverkar ditt immunförsvar – och de långsamma rörelserna generellt, i synk med den lugna, djupa andningen påverkar och förstärker ett parasympatikus påslag (en lugn-och-ro-respons) i hela ditt biokemiska system vilket drar ner varvtalet och skapar avspänning. Skapar balans. Från ett yogiskt energiperspektiv så skapar övningarna ett öppet flöde genom den centrala ryggkanalen där dina stora chakra fäster. CORE-passen bildar tillsammans med startpaketen och chakrapassen kärnan i det som är MediYoga® och vi kommer under 2012 här i MediYoga Magazine presentera åtta pass ur denna serie. Under våren 2012 kommer alla CORE-pass att spelas in på CD och finns sedan att beställa via YogaShop på hemsidan. Klicka nu på denna länk så får du tillgång till en PDF med CORE – 3. En enkel meditation ingår i varje pass. LÄNK: http://goo.gl/ncdP8 IMY Medicinsk Yoga – MediYoga® är en på 1990-talet svenskutvecklad terapeutisk yogaform som sedan jan. 2010 används inom den svenska vården. Danderyds sjukhus utanför Stockholm var först ut i Skandinavien med att erbjuda MediYoga® som en del av sin reguljära rehabilitering av hjärtinfarktpatienter. Fler sjukhus, vårdcentraler och andra enheter inom landsting och i privat regi över hela landet följer nu i denna utveckling. MediYoga Sweden - Institutet för Medicinsk Yoga Institutet för Medicinsk Yoga – IMY grundat av Göran Boll verkar sedan mitten av 1990-talet aktivt med utbildning, forskning och annan kunskapsspridning om yoga ut i samhället. IMY erbjuder terminsvisa kurser, workshops och annan yogisk verksamhet för allmänheten. För mer information om IMYs verksamhet, se hemsidan: www.medicinskyoga.se Utbildning av instruktörer & lärare/terapeuter Utbildningar i MediYoga® för vårdande personal har pågått sedan 2006 och finns på ett flertal orter runt om i både Sverige och Norge: Instruktörsutbildning, för läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster m.fl. Lärar/terapeututbildning, en 3-term. fortsättning på instruktörsutbildningen Workshops & Tematiska fördjupningsmoduler på olika terapeutiska tema Läs mer om utbildningarna på hemsidan: http://www.medicinskyoga.se/?verk=utb Vetenskaplig forskning Sedan Karolinska Institutet 1997 tillfrågade IMY om att delta i en studie med yoga för kroniska ryggproblem har IMY löpande medverkat i olika forskningsprojekt på K.I. och även under flera år föresläst om yoga och forskning på K.I.s läkarutbildning. Sedan 2004 utvärderar Astra-Zeneca löpande hur MediYoga® påverkar sjukskriven personal. Danderyds sjukhus har sedan 2008 ett löpande forskningssamarbete med IMY avseende MediYoga® vid olika former av hjärtproblem, stroke, fatigue m.m. För mer information om den vetenskapliga forskningen på MediYoga, kontakta Göran Boll på: info@medicinskyoga.se MediYoga International Intresset för MediYoga har spritt sig långt utanför landets gränser och för allt arbete med MediYoga utanför Sverige har företaget MediYoga International bildats. Sedan 2009 finns MediYoga i Norge med utbildningar på flera orter och med verksamhet på norska sjukhus och vårdcentraler. Andra länder i Europa, Amerika och Asien uttrycker intresse och huvudansvarig för alla internationella MediYoga satsningar är Elisabeth Engqvist på MediYoga International. För mer information: elisabeth@mediyoga.com MediYoga® som är en enkel yogaform att utöva och som passar för alla åldrar och alla typer av grupper, har som ett av sina centrala syften att regelmässigt testas och prövas inom ramen för seriös svensk vetenskaplig forskning, för att kunna dokumentera och tydliggöra dess mätbart positiva effekter i olika terapeutiska och medicinska sammanhang. Vem kan lära dig yoga På hemsidan www.medicinskyoga.se finns under rubriken ”Vem kan lära mig” en förteckning över instruktörer och terapeuter över hela landet som leder kurser, workshops, enskilda sessioner m.m. i MediYoga. Här finns även ett Kalendarium med månad-för-månad aktuell kursinformation. Klickar du på den norska flaggan på hemsidan får du tillgång till motsvarande förteckning i Norge. Yoga i Media IMY skickar regelbundet ut pressinfo och MediYoga® uppmärksammas löpande i olika media. 2010-2011 kom närmare 100 artiklar per år, flera TV- och radioinslag om MediYoga® och IMYs verksamhet. Detta nätmagasin kommer ut åtta gånger per år och når mer än 10.000 yogaintresserade över hela Skandinavien. Från och med februari 2012 skickas också varje vecka nyhetsbrevet News Flash ut till alla intresserade. Läs mer på hemsidan: www.medicinskyoga.se Three Minute Yoga Under andra halvan av 1990-talet tog många av Sveriges största och mest välkända arbetsplatser in MediYoga som stresshantering och friskvård för sina anställda. Idag finns också via IMY ett träningskoncept för nätet utvecklat: Three Minute Yoga där allt flera arbetsplatser över hela landet numera erbjuder sina medarbetare enkel tillgång till MediYoga på jobbet via datorn. Läs mer om detta koncept på: www.threeminuteyoga.se Nätbutik Utifrån yogans perspektiv så är det egna regelbundna utövandet av yoga och meditation grundläggande för balans och hälsa. Via MediYogas webshop kan du få allt du behöver för att på ett bra sätt kunna sköta din egen träning: Här finns yogamadrass, kudde och filt, CD med yogapass, meditationer och vacker mantramusik, m.m. Du kan även gå med i CD-KLUBBEN och varje månad få ett CDhäfte med yoga och meditation till starkt reducerat pris direkt hem i brevlådan. Läs mer om de olika yogaprodukterna i shopen på: www.medicinskyoga.se/?visa=shop Är det inbillning – eller är det mer av allt numera? Jobbstress, relationsstress, pengastress, semesterstress, miljöstress, existentiell livsstress och ren tokstress. Alla aspekter av livet i världen stressar oss idag. Inte en vecka passerar utan att det är något som vi måste engagera oss i, för att det finns i maten och luften och påverkar hälsan eller för att det händer i samhället och påverkar jobben och ekonomin (och hälsan). Eller något dramatiskt som hotar hela världens överlevnad på både kort och lång sikt. Händer det inget reellt den här veckan så plockar kvällstidningarna smidigt fram en av de där artiklarna de förutseende nog har på lager inför nyhetsfattiga veckor, där löpsedeln säger att din onda mage kan handla om cancer eller att ditt värkande huvud kan vara en dödlig hjärntumör. När man som jag arbetar terapeutiskt med yoga och leder pass med människor i många olika sammanhang så känns det verkligen att det är på det sättet. Oavsett om jag sitter i ett öppet kvällspass på institutet, i en enskild session med en klient, deltar i ett forskningsprojekt och leder yoga med hjärtpatienter på ett sjukhus, utbildar vårdande personal till yogaterapeuter eller föreläser för chefer i näringslivet och introducerar dem till yoga, så får jag ständigt samma signaler, samma frågor och samma tydliga budskap överallt. Det är inte bara mycket nu, det är mer av allt överallt numera. Stressexperterna kommer med sina goda råd. Lär dig säga NEJ. Rensa i kalendern. Sänk ambitionsnivån. Inse dina begränsningar. Prioritera det som är viktigt. Ta en ledig dag. Lär dig vara lat. Med mera. Alla glömmer de det första steget. Det som gör att du förmår ta ett av alla de där andra stegen de föreslår. Här kommer nu steg 1, en enkel instruktion till världens mest effektiva form av stressreducering. Sätt dig rakt upp, lägg en hand på magen, täck över naveln, den andra handen vilar högt upp i bröstet. Slut ögonen och ta ett långsamt djupt andetag in genom näsan. Känn hur magen trycker ut. Fortsätt andas in så att även bröstkorgen expanderar. Ta ett mycket djupare andetag än du brukar, så djupt som du klarar av. När det är fullt släpper du mjukt men direkt taget och låter lugnt luften pysa ur dig igen. När det slutat pysa, sitt ett par sekunder, fullständigt avslappnad och vänta på att kroppen själv ska ta initiativ till nästa inandning. När du känner den impulsen repeterar du processen om igen. Börja morgonen i sängen på detta sätt, 10 andetag. Fortsätt när du sitter på toa, på bussen till jobbet, när du har ett par minuter över för dig själv framför datorn, innan du går på lunch, när du kommer tillbaka från lunch, när du går på toa på jobbet, på tåget hem, i TV-soffan, i sängen när du precis släckt lampan. Det bästa med andningen är att den inte tar tid från annat. Du ska ju ändå andas, hela tiden. Pröva detta varje dag under en vecka och skriv sen ett mail till mig och berätta hur du upplevde den veckan. Skriv till info@medicinskyoga.se Må så gott! Göran av MediYoga Magazine kommer till dig med en enkel knapptryckning den 15/6 2012 Ur innehållet: - Yogans Tidlösa Mästare – Swami Satyananda Saraswati - Forskning: Yoga och Högt Blodtryck - Vägen till Mästerskap: Hantverkaren - Nytt spännande från Köket - Ett nytt CORE-yogapass och mer yogakonst - m.m. Du kan ovan datum hämta det nya numret av tidningen på hemsidan, alternativt anmäla dig som e-prenumerant så skickar vi en magisk länk till din e-postlåda. Gå då in på www.medicinskyoga.se Klicka på den lilla fågeln ner till höger på sidan och skriv in din e-postadress där så är det klart. Du får sedan löpande info om yoga från oss. Bidra till att sprida information om yogan genom att skicka länken till tidningen vidare till alla du har i ditt eget e-register som du tror kan vara intresserade av yoga. Tack! Vill du avregistrera dig från dessa utskick - Klicka här Yogakonst IMY har ett mångårigt samarbete med bildkonstnären Georg Sandgren. I varje nummer av MYM bidrar han till att göra sista sidan till en verklig konstupplevelse. Mer av Georgs konst kan du se på: www.georgsandgren.com
© Copyright 2024