1. No category

Tentamen i Patobiologi 2 (LÄLA52, LÄMA52)
23 mars 2012
Skrivtid: 9:00-13:00
Namn:____________________________________
Personnummer:_____________________________
Namnteckning: ______________________________
Läs detta först:
1. Mobiltelefoner skall läggas uppochned på bänken (avstängda), väskor och
ytterkläder skall hängas upp/läggas utmed väggarna eller där
skrivningsvakt anger.
2. Skrivningen består av två delar; totalt 25 sidor.
Del 1: Fallrelaterade frågor 1-3 (18 p). Läs noga instruktionerna på
baksidan av detta blad.
Del 2: Utökade flervalsfrågor UF1-UF2 (16 p) samt Kortsvarsfrågor K1-K29
(62 p). Du får ta upp hela häftet.
Maxpoäng: 96 p
3.
4.
5.
6.
Skriv tydligt! Endast det som kan läsas kommer att bedömas.
Inga hjälpmedel är tillåtna. Skrivvakt tillhandahåller kladdpapper.
Du får inte lämna lokalen förrän 60 min efter skrivtidens början.
Alla måste lämna in sina skrivningar senast vid skrivtidens slut. Även
blanka skrivningar måste lämnas in och vara påskrivna med namn.
7. Samtal får inte förekomma i skrivsal eller vid toalettbesök.
8. Ditt kodnummer är ””: Ta loss sista sidan och ta med hem så att du kommer
ihåg din kod. Skrivningsresultatet läggs ut på hemsidan under denna kod.
Lycka till!
Tentamen Patobiologi 2, 120323
1(25)
INSTRUKTIONER DEL 1
FALLRELATERADE FRÅGOR 1 – 3
•Ta upp det översta papperet från bunten som ligger till höger om dig
på golvet.
•Besvara genom att ringa in rätt svar på varje fråga.
•När du har besvarat frågorna på en sida placeras denna
uppochnervänd på golvet till vänster om din plats.
• Lagt pappersark får inte tas upp igen!
Tentamen Patobiologi 2, 120323
2(25)
FALLFRÅGA 1 (6 p)
Du har just gått på kvällspasset på Akuten och din första patient är Anna.
Anna är en 44-årig 2-barnsmor från södra Skåne, som kommer till Akuten sent en natt pga
svåra magsmärtor. Hon har sedan ett drygt dygn haft tilltagande molvärk under höger arcus
(övre högra kvadranten i buken). Hon känner sig därtill lätt illamående och febrig.
Hon tar inga mediciner. I ungdomen genomgick hon appendektomi. Hon är numera lätt
överviktig och försöker hantera detta med LCHF-diet.
Status i korthet: smärtpåverkad och varm. Ligger stilla på britsen. Tecken till defence vid
palpation under höger arcus. Puls 95/min. BT 135/70. Cor och pulm auskulteras u.a.
F1.1) Den sammantagna bilden får dig att tänka på en diagnos mer än andra. Vilken?
(1p)
F1.2) Vilken av följande provserier har Du störst nytta av för att ställa rätt diagnos?
(1p)
A. Ileus
B. Akut gallstensanfall
C. Akut kolecystit
D. Ulcerös colit
E. MbCrohn
A. B-Hb, P-K, P-Na, P-CRP
B. P-CRP, P-ASAT, P-ALP, P-GT
C. P-Proteinprofil
D. P-ASAT, P-ALAT, P-AFP
E. P-ALP, P-CA125
Tentamen Patobiologi 2, 120323
3(25)
Du har just gått på kvällspasset på Akuten och din första patient är Anna.
Anna är en 44-årig 2-barnsmor från södra Skåne, som kommer till Akuten sent en natt pga svåra magsmärtor.
Hon har sedan ett drygt dygn haft tilltagande molvärk under höger arcus (övre högra kvadranten i buken).
Hon känner sig därtill lätt illamående och febrig.
Hon tar inga mediciner. I ungdomen genomgick hon appendektomi. Hon är numera lätt överviktig och
försöker hantera detta med LCHF-diet.
Status i korthet: smärtpåverkad och varm. Ligger stilla på britsen. Tecken till defence vid palpation under
höger arcus. Puls 95/min. BT 135/70. Cor och pulm auskulteras u.a.
Du bedömer att den mest sannolika diagnosen är akut kolecystit och beställer P-CRP,
P-ASAT, P-ALP, P-GT.
Såväl CRP som ALP och GT är rejält förhöjda, medan ASAT endast är lätt förhöjt.
F1.3) Innan Du sätter upp Anna för akut operation vill Du verifiera din diagnos. Vilken
av följande undersökningsmetoder är mest lämplig i denna akuta situation?
(1p)
A. Ultraljud av lever och gallvägar
B. MR-undersökning av gallvägar och pancreas
C. Röntgen, buköversikt
D. Finnålspunktion med cytologi
E. Röntgen av hjärta lungor
I väntan på undersökningen, medan Du dikterar, funderar Du på patogenesen till akut
kolecystit, som ju ofta är kopplad till gallsten. Du kommer väl ihåg att det finns flera
riskfaktorer för gallstensrelaterade sjukdomar.
F1.4) Vilken av följande är INTE en riskfaktor för att drabbas av gallstensrelaterade
sjukdomar?
A. Övervikt
B. Snabb viktnedgång
C. Manligt kön
D. Användning av p-piller
E. Kronisk hemolytisk sjukdom
Tentamen Patobiologi 2, 120323
(1p)
4(25)
Du har just gått på kvällspasset på Akuten och din första patient är Anna.
Anna är en 44-årig 2-barnsmor från södra Skåne, som kommer till Akuten sent en natt pga svåra magsmärtor.
Hon har sedan ett drygt dygn haft tilltagande molvärk under höger arcus (övre högra kvadranten i buken).
Hon känner sig därtill lätt illamående och febrig.
Hon tar inga mediciner. I ungdomen genomgick hon appendektomi. Hon är numera lätt överviktig och
försöker hantera detta med LCHF-diet.
Status i korthet: smärtpåverkad och varm. Ligger stilla på britsen. Tecken till defence vid palpation under
höger arcus. Puls 95/min. BT 135/70. Cor och pulm auskulteras u.a.
Du bedömer att den mest sannolika diagnosen är akut kolecystit och beställer P-CRP, P-ASAT, P-ALP, P-GT.
Såväl CRP som ALP och GT är rejält förhöjda, medan ASAT endast är lätt förhöjt.
Du beställer ultraljud av lever och gallvägar. Undersökningen visar en förtjockad/ödematös
vägg i gallblåsan samt rikligt med förekomst av gallstenar. Manligt kön är inte en riskfaktor
för gallstenssjukdomar.
Anna blir opererad för sin kolecystit inom ett dygn med laparoskopisk kolecystektomi (s.k.
titthålsoperation eller lap-galla). Den uttagna gallblåsan skickas i sin helhet till
histopatologisk undersökning.
F1.5) Vilka mikroskopiska förändringar förväntar Du dig att patologen ser i gallblåsans
vägg? Ringa in det svar som passar bäst!
(1p)
A. Jättecellsgranulom
B. Massiva lymfocytära infiltrat
C. Massiva infiltrat av neutrofila granulocyter
D. Cellfattig fibros
E. Dysplastiskt epitel
På vissa sjukhus är det tradition att patienten får med sig sina gallstenar hem i en burk. Så
sker i detta fall. När Anna dagen efter operationen får se sina gallstenar frågar hon dig vad
de består av.
F1.6) Vilken av följande substanser är sannolikt huvudbeståndsdelen i Annas stenar? (1p)
A. Kolesterol
B. Bilirubin
C. Kalcium
D. Kalium
E. Bikarbonat
Tentamen Patobiologi 2, 120323
5(25)
Vid akut kolecystit ser man förstås rikligt med neutrofiler i gallblåsans vägg. Anna är en
typisk patient för den vanliga typen av gallsten i Sverige, som består till >50% av kolesterol.
Anna mår fint efter operationen och skrivs ut efter några dagars eftervård.
Tentamen Patobiologi 2, 120323
6(25)
Fallfråga 2 (6p)
Din sista patient den natten på Akuten är Tobias, en 33-årig ensamstående IT-tekniker.
Tobias har haft tilltagande intervallsmärtor över höger flank/sida sedan några timmar.
De har nu blivit outhärdliga.
När Du kommer in till Tobias vankar han av och an i rummet. Han berättar att smärtorna
strålar ut mot ryggen och kommer med ett intervall på cirka 5 minuter. Han har aldrig
känt någon smärta som är så stark och han är märkbart panikslagen.
Det är inte helt lätt att få anamnes ur Tobias, men han lyckas få fram att han tidigare är helt
frisk, inte tar några mediciner och inte har några allergier. Undersökningen är ännu svårare
att göra, men han verkar inte ha några smärtor centralt i buken. Han har ingen feber.
F2.1) Vilket av nedanstående tillstånd är det mest sannolikt att Tobias drabbats av?
(1p)
F2.2) Vilket av nedanstående prover hjälper dig mest i din akuta diagnostik?
(1p)
A. Akut pyelonefrit
B. Njurcancer
C. Njurstensanfall
D. Hjärtinfarkt
E. Ileus
A. Urinsticka med testning för blod
B. Mätning av S-CRP
C. Mätning av B-Hb
D. Urinsticka med testning för glukos
E. Mätning av f-Hb x 3
Tentamen Patobiologi 2, 120323
7(25)
Din sista patient den natten på Akuten är Tobias, en 33-årig ensamstående IT-tekniker. Tobias har haft
tilltagande intervallsmärtor över höger flank/sida sedan några timmar.
De har nu blivit outhärdliga.
När Du kommer in till Tobias vankar han av och an i rummet. Han berättar att smärtorna strålar ut mot
ryggen och kommer med ett intervall på cirka 5 minuter. Han har aldrig
känt någon smärta som är så stark och han är märkbart panikslagen.
Det är inte helt lätt att få anamnes ur Tobias, men han lyckas få fram att han tidigare är helt frisk, inte tar
några mediciner och inte har några allergier. Undersökningen är ännu svårare att göra, men han verkar
inte ha några smärtor centralt i buken. Han har ingen feber.
Du misstänker i första hand ett akut njurstensanfall. I 80% av fallen föreligger då
mikrohematuri, varför Du beställer en urinsticka med testning för blod.
Urinstickan utfaller positivt och Du bestämmer dig att agera som om det vore ett
njurstensanfall. Tobias får 75 mg Voltaren (NSAID) i.m. Redan efter 30 min blir han
mycket bättre och vill gå hem.
F2.3) Hur resonerar Du nu utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet?
(1p)
A. De flesta njurstenar avgår spontant. Han kan gå hem utan uppföljning
eftersom diagnosen är klar.
B. De flesta stenar avgår spontant. Dock är diagnosen inte helt klar, så en uppföljande
undersökning bör göras för att utesluta andra orsaker till anfallet.
C. De flesta stenar avgår spontant, men njursten är tecken på en allvarlig
underliggande sjukdom som måste utredas direkt och han måste stanna kvar på
sjukhuset.
D. Stenarna avgår i regel inte spontant och man bör förbereda för operation till i
morgon.
E. Stenarna avgår i regel inte spontant och man bör operera direkt (=NU) för att
förhindra akut njursvikt.
F2.4) Eftersom Du redan funderar över njursvikt – vilket av följande tillstånd är i regel
INTE förknippat med detta tillstånd?
(1p)
A. Perifera ödem
B. Hypokalemi
C. Hyperfosfatemi
D. Metabol acidos
E. Anemi
Tentamen Patobiologi 2, 120323
8(25)
Din sista patient den natten på Akuten är Tobias, en 33-årig ensamstående IT-tekniker. Tobias har haft
tilltagande intervallsmärtor över höger flank/sida sedan några timmar.
De har nu blivit outhärdliga.
När Du kommer in till Tobias vankar han av och an i rummet. Han berättar att smärtorna strålar ut mot
ryggen och kommer med ett intervall på cirka 5 minuter. Han har aldrig
känt någon smärta som är så stark och han är märkbart panikslagen.
Det är inte helt lätt att få anamnes ur Tobias, men han lyckas få fram att han tidigare är helt frisk, inte tar
några mediciner och inte har några allergier. Undersökningen är ännu svårare att göra, men han verkar
inte ha några smärtor centralt i buken. Han har ingen feber.
Du misstänker i första hand ett akut njurstensanfall. I 80% av fallen föreligger då mikrohematuri, varför Du
beställer en urinsticka med testning för blod.
Urinstickan utfaller positivt och Du bestämmer dig att agera som om det vore ett njurstensanfall. Tobias får
75 mg Voltaren (NSAID) i.m. Redan efter 30 min blir han
mycket bättre och vill gå hem.
De flesta stenar avgår spontant och därför får Tobias gå hem, men han behöver följas upp
med vidare undersökningar för att säkra diagnosen och utesluta allvarligare tillstånd såsom
malignitet i njurar-urinvägar. Njursvikt är förknippat med hyperkalemi, i regel, snarare än
hypokalemi.
Du skriver en remiss till urolog för uppföljning, men vill också se till att de viktigaste
undersökningarna redan är gjorda när Tobias träffar urologen.
F2.5) Vilken av följande undersökningar lämpar sig bäst för att påvisa eventuell
kvarvarande sten i urinvägarna och samtidigt med tillräcklig precision utesluta
tumörsjukdom?
A. Gammakamerarenografi
B. Mätning av Iohexol-clearance
C. Urografi
D. Mätning av Kalciumhalten i urin
E. Ingen av ovanstående
(1p)
F2.6) Med tanke på att njursten kan vara kopplad till vissa underliggande sjukdomar är
det klokt att även ta några blodprover för att utesluta dessa. Vilka blodprover är
mest lämpliga?
(1p)
A. S-Kalciumjon, P-Urat
B. B-Hb, B-SR,
C. P-Cystatin C, P-K
D. P-Na, P-PTH
E. P-TSH, P-PTH
Tentamen Patobiologi 2, 120323
9(25)
Inför urologbesöket beställer Du S-Kalciumjon, P-Urat samt en urografi.
Tentamen Patobiologi 2, 120323
10(25)
Fallfråga 3 (6p)
Inga, 55 år, söker upp dig som vikarierande distriktsläkare eftersom hon känt sig alltmer
trött de senaste månaderna. Tidigare har hon varit frisk frånsett pollenallergi sedan
barndomen, som dock förbättrats successivt de senaste decennierna. Hon tar inga
mediciner alls. Inga arbetar som bibliotekarie, trivs på jobbet och är nu mest frustrerad
över att hon inte orkar med allting hon vill göra där. Hon sover gott och djupt på nätterna,
men känner sig ändå inte pigg när hon vaknar. Hon är gift och har två vuxna barn.
I status finner Du: Puls 55/min. Blodtryck 110/65. Sval hudton.
F3.1) Vilket av följande undersökningar tillför MINST i den vidare utredningen?
A. Vidare intervju med psykiatriskt status
B. Mätning av B-Hb
C. Mätning av P-TSH
D. Mätning av P-Kortisol
E. Mätning av S-Kalciumjon
(1p)
Medan Du beställer labprover kom Inga på att hon faktiskt varit inlagd på sjukhus en gång i
barndomen. Hon berättade att hon vid 5 års ålder hade någon sorts njursjukdom som
gjorde henne svullen i hela kroppen och att det skummade när hon gick på toaletten. Hon
fick behandling och blev helt återställd.
F3.2) Vilken sjukdom misstänker Du i första hand att det rörde sig om?
A. IgA-nefrit
B. Pyelonefrit
C. Njursten
D. Minimal change disease
E. SLE-/lupusnefropati
Tentamen Patobiologi 2, 120323
(1p)
11(25)
Inga, 55 år, söker upp dig som vikarierande distriktsläkare eftersom hon känt sig alltmer trött de senaste
månaderna. Tidigare har hon varit frisk frånsett pollenallergi sedan barndomen, som dock förbättrats
successivt de senaste decennierna. Hon tar inga mediciner alls. Inga arbetar som bibliotekarie, trivs på jobbet
och är nu mest frustrerad över att hon inte orkar med allting hon vill göra där. Hon sover gott och djupt på
nätterna, men känner sig ändå inte pigg när hon vaknar. Hon är gift och har två vuxna barn.
I status finner Du: Puls 55/min. Blodtryck 110/65. Sval hudton.
Du beställer bland annat B-Hb, P-TSH, och S-Kalciumjon. P-Kortisol har föga värde eftersom
det är så stor dygnsvariation i kortisolhalterna i blodet. Därtill gör Du ett s.k. psyk-status
eftersom trötthet kan vara en manifestation av olika psykiatriska sjukdomar. Med tanke på
hennes ålder och sjukdomens förlopp är det mest sannolikt att hon hade minimal change
disease i barndomen.
Av de blodprover Du tog är endast TSH avvikande – det är rejält förhöjt.
F3.3) Hur skulle Du nu bäst klassificera Ingas tillstånd?
(1p)
F3.4) Vad är den mest sannolika diagnosen statistiskt sett?
(1p)
A. Primär hypotyreos
B. Sekundär hypotyreos
C. Primär hypertyreos
D. Sekundär hypertyreos
E. Inget av ovanstående
A. Graves sjukdom
B. Kolloidstruma
C. Hashimotos sjukdom
D. Akut tyreoidit
E. Inget av ovanstående
Tentamen Patobiologi 2, 120323
12(25)
Inga, 55 år, söker upp dig som vikarierande distriktsläkare eftersom hon känt sig alltmer trött de senaste
månaderna. Tidigare har hon varit frisk frånsett pollenallergi sedan barndomen, som dock förbättrats
successivt de senaste decennierna. Hon tar inga mediciner alls. Inga arbetar som bibliotekarie, trivs på jobbet
och är nu mest frustrerad över att hon inte orkar med allting hon vill göra där. Hon sover gott och djupt på
nätterna, men känner sig ändå inte pigg när hon vaknar. Hon är gift och har två vuxna barn.
I status finner Du: Puls 55/min. Blodtryck 110/65. Sval hudton.
Du beställer bland annat B-Hb, P-TSH, och S-Kalciumjon. P-Kortisol har föga värde eftersom det är så stor
dygnsvariation i cortisolhalterna i blodet. Därtill gör Du ett s.k. psyk-status eftersom trötthet kan vara en
manifestation av olika psykiatriska sjukdomar. Med tanke på hennes ålder och sjukdomens förlopp är det
mest sannolikt att hon hade minimal change disease i barndomen.
Av de blodprover Du tog är endast TSH avvikande – det är rejält förhöjt.
Baserat på dina statusfynd och det förhöjda TSH-värdet är det mest sannolikt att Inga har
en primär hypotyreos, dvs en hypotyreos som beror på sänkt produktion av T3 och T4 i
tyreoidea. Rent statistiskt är den vanligaste orsaken till detta i Ingas åldersgrupp
Hashimotos sjukdom.
F3.5) Hur förväntar Du dig att Ingas thyroidea hade tett sig mikroskopiskt om man
hade kunnat studera dess histologi?
A. Infiltrat av neutrofila granulocyter.
B. Infiltrat av lymfocyter/plasmaceller med bildning av germinalcentra.
C. Genomsatt av icke-nekrotiserande jättecellsgranulom
D. Genomsatt av nekrotiserande jättecellsgranulom
E. Normal histologisk bild av tyreoidea.
(1p)
Du vill nu utreda Inga vidare för att se om det verkligen rör sig om Hashimotos sjukdom.
F3.6) Vilket av följande serologiska prover hjälper dig att ställa diagnosen?
A. Anti-TSH-receptor-antikroppar
B. Anti-streptolysin-antikroppar
C. Anti-TPO-antikroppar
D. Anti-T3-antikroppar
E. Anti-T4-antikroppar
Tentamen Patobiologi 2, 120323
(1p)
13(25)
Den klassiska histologiska bilden av Hashimotos sjukdom är dominerad av
lymfocyter/plasmaceller med bildning av germinalcentra. Det är också vanligt med inslag
av fibros. Av de angivna antikropparna är det främst de mot TPO som är associerade med
Hashimotos sjukdom
Tentamen Patobiologi 2, 120323
14(25)
UTÖKADE FLERVALSFRÅGOR UF1-UF2 (16p)
UF1) De kvinnliga organens patobiologi
(8p)
Para ihop följande korta beskrivningar (A-H) med den mest sannolika diagnosen
(1-16) nedan. Varje diagnos får endast användas en gång.
A
B
C
D
Cysta i ett borttaget ovarium från en 33-årig kvinna. Vid uppsnittning
visar sig cystan ha ett karakteristiskt chokladlikt innehåll
makroskopiskt.
Den vanligaste maligna tumören i uterus.
Den vanligaste benigna tumören i uterus.
F
25-årig tjej med ovarialtumör som makroskopiskt ses innehålla talg och
några enstaka tandanlag.
Benign, väl avgränsad brösttumör som består av proliferativt stroma
som trycker ihop kanaler med enradigt gångepitel.
Den vanligaste typen av invasiv/malign brösttumör.
H
Bilateralt svullna bröst hos äldre man med känt alkoholmissbruk.
E
G
Spridning till areolas hud av duktal cancer in situ.
1. Leiomyom
2. Gynekomasti
3. Lipom
4. Adenocarcinom av endometroid typ
5. Lobulär invasiv cancer
6. Endometrios
7. Adenomyos
8. Duktal invasiv cancer
9. Pagets bröstsjukdom
10. Moget teratom
11. Fibroadenom
12. Papillom
13. Adenocarcinom av klarcellig typ
14. Klarcellscancer
15. Lymfogranuloma venerum
16. Leydigcellstumör
Tentamen Patobiologi 2, 120323
15(25)
UF2) Molekylär diagnostik
(8 p)
Para ihop följande korta beskrivningar (A-H) med den närmsta associerade
genen/molekylen/ämnet (1-16) nedan. Varje gen/molekyl/ämne får endast användas en
gång.
A
B
C
D
E
F
G
H
Anses vara en av de viktigaste målgenerna för den deletion som ofta ses
i tumörceller från klarcellig njurcancer.
Kvinna med ovarialcancer vid 58 års ålder, vars dotter fått bröstcancer
vid 32 års ålder och vars syster fick bröstcancer vid 42 års ålder.
Amplifiering av denna gen styr såväl behandling som prognos vid
bröstcancer.
Genen anses vara inaktiverad i majoriteten av adenocarcinom.
Inlagras vid hemokromatos.
Inlagras vid Wilsons sjukdom.
Finns ofta i ökad förekomst vid epitelets basalmembran vid
mikroskopisk kolit.
Tjocktarm med multipla polyper hos 12-årig pojke.
1. VHL
2. CDKN2A (p16)
3. MEN1
4. RET
5. Zink
6. Koppar
7. Järn
8. Kvicksilver
9. APC
10. Kollagen
11. Elastin
12. TP53 (p53)
13. BRCA1
14. MLH1
15. Östrogenreceptor
16. HER2/ NEU/ERBB2
Tentamen Patobiologi 2, 120323
16(25)
KORTSVARSFRÅGOR K1-K29 (62p)
skriv kortfattat och tydligt
K1) Utdrag ur obduktionsremiss: 62-årig man med esofageal skivepitelcancer med
misstänkt metastasering till lymfkörtlar och lungor. Behandlas med palliativ vård
på patienthotellet när akut försämring med diffusa epigastriella smärtor
infaller. Pat blir medvetslös - sjunker kraftigt i blodtryck och förlorar puls. Hjärtlungräddning påbörjas men avbryts efter 20 minuter utan framgång.
a) Nämn en riskfaktor för esofageal skivepitelcancer och en riskfaktor för esofagealt
adenocarcinom.
(2p)
b) Nämn två rimliga orsaker, utifrån obduktionsremissen, som kan ha lett till patientens
plötsliga död. Motivera mycket kort!
(2p)
c) Vid obduktion bekräftas multipla metastaser till lungor samt maligna förändringar i
mediastinala lymfkörtlar.
Ge ett förslag på sannolik stadieindelning av patientens cancer enligt TNMklassifikationen.
(1p)
d. Nämn tre sätt en malignitet kan metastasera på. (1p)
Tentamen Patobiologi 2, 120323
3 rätt =1p, 2 rätt = 0.5 p, 0 el. 1 rätt = 0p
17(25)
K2) En viss typ av glomerulonefrit utgör delkomponent i Henoch-Schönleins syndrom
(HSS), vilken? Vilket nyckelfynd är oundgängligt för patologisk anatomisk diagnos
och var i njuren hittas detta?
(2p)
K3) Vilka andra komponenter ser man vid HSS?
(3p)
K4) På intensivvårdsavdelningen ser du en patient som ligger för akut dialys efter att ha
drabbats av akut tubulär nekros (ATN). Vilka är de två huvudsakliga principiella
orsakerna till ATN?
(2p)
K5) Vad är den viktigaste prognostiska faktorn som anges vid histologisk undersökning
av malignt melanom?
(1p)
K6) Vilken är den lämpligaste terapeutiska åtgärden vid misstanke om malignt melanom
(åtgärd, tid)?
(2p)
K7) Vilken är den vanligaste exogena faktor som orsakar skivepitelcancer i huden?
Tentamen Patobiologi 2, 120323
(1p)
18(25)
K8) Vilken hudcancer svarar bäst mot följande histologiska beskrivning: lesionen utgöres
av multipla noduli av basaloida celler som ses infiltrera genom ett fibröst stroma där
det ställvis ses spaltbildning. Dessutom, vad menar man egentligen med att cellerna är
basaloida?
2p)
K9) Erik var tidigare njurfrisk, hans GFR var 100 ml/min/1.73 m2, och han utsöndrade
med normal kost c:a 700 mosmol per dag. Erik är numera njursjuk och hans GFR
har det senaste året legat stabilt på c:a 20 ml/min/1.73 m2. Hur många mosmol per
dag utsöndrar han nu (med oförändrad kosthållning)? Motivera Ditt svar mycket
kortfattat.
(2p)
K10) Vad är Bence-Jones proteinuri?
(2p)
K11) Vilken klinisk kemisk analys beställer Du i första hand för att diagnostisera celiaki
hos vuxna?
(2p)
Tentamen Patobiologi 2, 120323
19(25)
K12) Vilken klinisk kemisk analys beställer Du vid uppföljning av en patient som
behandlas för tyreoideacancer – i synnerhet efter total tyreoidektomi?
(1p)
K13) Vilken analys beställer Du för att fastställa diagnosen Graves sjukdom? Skriv ut
analysens fullständiga namn.
(2p)
K14) John F. Kennedy diagnostiserades 1947 med Addisons sjukdom. Patienter med
Addison kan ibland kännas igen på ”hudkostymen” – beskriv med några få ord
förändringen och förklara mekanismen.
(3p)
K15) Koncentrationen tyroxinbindande globulin kan öka 3-400% under graviditet.
Hur förändras totalt T4 resp. fritt T4 hos en eutyroid, gravid kvinna?
(2p)
Tentamen Patobiologi 2, 120323
20(25)
K16) Du misstänker att en patient under de senaste månaderna druckit mycket stora
mängder etanol, han är dock helt nykter då Du träffar honom och frun intygar att
han den senaste veckan inte druckit en droppe alkohol.
a) Vilka två alkoholmarkörer kan övervägas för att påvisa missbruket?
(2p)
b) Hur skulle Du beskriva deras specificitet för alkoholmissbruk?
(Ange specificitet för resp. analys som hög eller låg).
(1p)
c) Vilken analys har som regel högst sensitivitet?
(1p)
K17) För att bedöma den biologiska aktiviteten av testosteron beställer man ofta,
förutom S-Testosteron, ytterligare en analys – vilken?
(1p)
K18) En garanterat fullt frisk individ visar sig ligga klart över referensområdet för
S-Amylas. Vad kallas tillståndet? Förklara kortfattat mekanismen.
(2p)
Tentamen Patobiologi 2, 120323
21(25)
K19) Vad är kalprotektin och vilken diagnostisk nytta kan man ha av molekylen?
(2p)
K20) För bedömning av urinutsöndringen av albumin kvantiterar man ibland mängden
albumin i en dygnsmängd urin. Det finns ett för patienten betydligt enklare sätt
att mäta urinutsöndringen av albumin (ett slags index). Vad avses? Förklara
kortfattat principen.
(2p)
K21) Vilken analys beställer Du i första hand vid misstanke på karcinoid? Ange fullständigt
namn och vilken kroppsvätska som analyseras.
(2p)
K22) Hos patienter med uttalat nefrotiskt syndrom beräknas ibland s.k. albuminjusterat
eller fritt kalcium, dvs kalciumkoncentrationen relateras till patientens P-Albumin.
Varför är det av intresse hos dessa patienter och hur bör deras P-Ca-konc. ligga
jämfört med P-Ca hos friska individer för att de inte skall ha några symptom på hypoeller hyperkalcemi? Med P-Ca avses patientens totala kalciumkonc. i plasma.
(2p)
Tentamen Patobiologi 2, 120323
22(25)
K23) Vilka är de huvudsakliga konsekvenserna av släktgiften ur ett medicinskt-genetiskt
perspektiv?
(2p)
K24) Inför operationer i anslutning till njurar och urinvägar kan det vara bra att bestämma
sidofördelningen av njurfunktionen. Hur görs det?
(2p)
K25) Cancermetastaser i skelettet påvisas ofta med skelettscintigrafi. Vad är det för en
process i metastaserna som metoden avspeglar?
(1p)
K26) Venprover ska tas efter att patienten suttit ned i 15 min. Vilka av följande analyter
påverkas märkbart av förändringar i kroppsläget?
Ange + (ökar), - (minskar) eller 0 (förändras ej) när patienten suttit ned en stund
efter att dessförinnan varit uppegående.
(3p) 7 rätt 3p, 6 rätt = 2p, 5 rätt 1p, ≤4rätt = 0p
P-Kreatinin
P-Albumin
P-Na
P-Triglycerider
B-Hb
P-IgG
P-Urat
Tentamen Patobiologi 2, 120323
23(25)
K27) En tumörmarkör kan vara ett värdefullt verktyg vid handläggning av patienter
vid t ex onkologisk klinik men oanvändbara för screening. Förklara kortfattat varför
de kan vara användbara på onkologen respektive varför de inte lämpar sig för
screening.
(2p)
K28) Ge två exempel på undersökningar som används för att belysa njurarnas tubulära
funktion!
(2p)
K29) P-Kalcium är en relativt vanlig analys inom primärvården. Vilka är de två vanligaste
orsakerna till förhöjt P-Kalcium?
(2p)
Tentamen Patobiologi 2, 120323
24(25)
TA MED DENNA MINNESLAPP!
Skrivningarna rättas anonymt. När vi rättar heter du ””.
Ditt skrivningsresultat kommer att presenteras under detta namn.
Länk till skrivningsresultatet kommer att finnas på kursens hemsida
T5 Malmö:
http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_5/malmoe_patobiologi_2
T5 Lund:
http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_5/lund_patobiologi_2
Tentamen Patobiologi 2, 120323
25(25)