FOTO: © MIKAEL ANDERSSON/MIRA A State of Migration: Sweden Hur kan vi förena vår tids största utmaningar – migration och en hållbar global existens? Vilken stad växer fram ur migrationens förändringsdynamik? RESOURCES.14 Post-master kurs, 60 nya högskolepoäng, vid Mejan Arc – Arkitektur läsåret 2014–2015 1/5 A State of Migration: Sweden En vid tolkning av begreppet hållbarhet skulle innebära att människan agerar, producerar och konsumerar lokalt, och i praktiken förflyttar sig mindre, och därmed konsumerar såväl mindre energi som resurser. Men samtidigt tvingar klimatförändringar, geopolitiska konflikter och sinande resurser till globalt tilltagande befolkningsrörelser. Lägg därtill aspirationen att förflytta sig för att nå ett bättre liv såsom en del i en mänsklig utvecklingsprocess. Hur kan dessa två av vår tids största utmaningar – migration och en hållbar global existens – förenas? FOTO: © BLOM/SCANPIX Post-master kurs, 60 nya högskolepoäng, vid Mejan Arc – Arkitektur läsåret 2014–2015 2/5 Migration är en historisk drivkraft för samhälls utveckling och urban tillblivelse, men det är också den enskilda individens acceptans av en förändring och av ett byte av en livsmiljö mot en annan. Nya platser över lagras med erfarenheter från tidigare rum och trans nationella relationer förankras i lokal historia. Vilken stad växer fram ur migrationens förändringsdynamik? Migrationens stad Världen över förflyttar sig människor just nu från landsbygd till stad, mellan länder i olika ekonomiska utvecklingsfaser, och från konflikt- och krisdrabbade delar av världen till platser där större stabilitet råder. Två miljarder människor kommer inom en snar framtid att lämna en fattig landsbygd bakom sig och skapa nya relationer i världens städer. Fem miljoner människor rör sig varje år över nationella gränser för större framtidsmöjligheter och än fler kommer att fly sina hem på grund av naturkatastrofer, politiska konflikter eller för att de inte kan hävda sina mänsk liga rättigheter. Det vi kallar för globalisering har också skapat en våg av migration som den globala urbaniseringen är beroende av både i fråga om arbetskraft och nya invånare. Migrationens rörelse riktar sig mot staden samtidigt som den formar och bygger den. Olika tillträden och tillstånd utfärdas för olika medborgare såväl som för olika urbana för ändringsprocesser. I den globala staden blir den papperslösa arbetskraften en förutsättning för stadens bygge och undantagstillståndet en ny norm för att ge en kräsen marknad spelrum i stadens regelverk. A Swedish Urbanism och sociala relationer, ritualer och rörelser har skapats utifrån migrationens kraftfält? Hur formuleras och omformuleras staden utifrån nya medborgares behov, rättigheter och ansvar? Den svenska stadsinvånaren är ett ungt fenomen. Ännu på 50-talet bodde en majoritet av Sveriges befolkning på landet. Den moderna stadsutvecklingen blev en del av det svenska välfärdsbygget, där idén om den goda livsmiljön alstrade normer och regelverk för stadens tillblivelse. Den decentraliserade makten skulle bygga staden nära invånarna med hjälp av ett kom munalt planmonopol. Idag drivs kommunal service i vinstdrivande bolag och kommersiella centra köps upp av internationella investerare. Sverige urbaniseras snabbast i Europa, men vem tillhör staden? Kan en urban förändring ske utifrån det sociala landskap som svensk migration skapat? Kan lagstiftning och nya gräs rotsrörelser mötas i en kommunal planeringsprocess? RESOURCES har under ett antal år studerat urban utveckling i relation till minskade resurser, ett för ändrat klimat och till idén om rätten till staden – med fokus på det globala syd. Här omförhandlas villkoren för staden i brytpunkten mellan ekonomisk tillväxt och demografiska förflyttningar, mellan globala agendor och den lokala invånarens agerande och byggande. Under RESOURCES sista år vid Kungl. Konsthög skolan kommer vi att utforska det urbana Sverige utifrån de förändringsprocesser som äger rum i migra tionens stad. Vi kallar det för A Swedish Urbanism. De svenska rörelsernas stad Sverige har en stark folkrörelsetradition vilken har Svensk nutidshistoria är präglad av befolknings varit avgörande för ett artikulerande av de med strömmar i olika riktningar. Under den senare hälften borgliga rättigheterna. Men den har också varit viktig av 1800-talet och in i det tidiga 1900-talet lämnade för urbaniseringen i sig, och i förlängningen för demo nästan en fjärdedel av befolkningen en utarmad lands kratin och ett svenskt institutionsbyggande. Under de bygd för att söka framtiden i Amerika. Efterkrigs senaste åren har diskussionen om rätten till staden tidens industriella utveckling och bygget av det aktualiserats. Urbana rörelser såsom Pantrarna, Mega svenska välf ärdssamhället ägde rum med hjälp av fonen och nätverket Alby är inte till salu, men också en arbetskraftsinvandring från Finland, Turkiet och mängd mindre mediala föreningar, organiserar sig i Sydeuropa. 70-talets migration präglades av politiska reaktion mot nedläggning av lokal kommunal service flyktingar från Latinamerika, och från 80-talet fram och mot en tilltagande privatisering av offentliga till idag har svensk migration formats av asyl investeringar. Till den urbana agendan läggs en skarp invandring från Irak, Somalia och idag Syrien. Hur kritik mot en strukturell rasism som tar sitt fysiska har den svenska staden och planeringen utvecklats och uttryck i en negligerad miljö och i en ökad bevakning påverkats av migrationens dynamik? Vilka nya rum av det offentliga rummet. I dessa nya folkrörelser finns Post-master kurs, 60 nya högskolepoäng, vid Mejan Arc – Arkitektur läsåret 2014–2015 3/5 också en ambition att lokalisera beslutsprocesser, skapa nya gemensamheter, och att på sikt omdefiniera den svenska demokratin. Som sociolog och forskare Catharina Thörn skriver – de nya urbana rörelserna har antagit den stora utmaningen att göra en skillnad ”på marken”, i en byggd vardag och verklighet. Swedish Realities Vilka berättelser bär den svenska staden på idag? Hur ser relationen mellan stad, migration och arbete ut? Vilka är stadens tillgängliga rum och vem har till träde? Vad ryms inom den svenska bostaden – en gång genomanalyserad och standardiserad – hur ser den ut idag? Är det den intim sfär, en plats för en mängd olika arbeten, eller rent av ett kollektivt rum? RESOURCES.14 kommer att undersöka samband och system som kan tecknas upp från hemmets nod. Hur förvandlas en expanderande kulturell erfarenhet till nya urbana föreställningar? Kursinnehåll mångåriga undersökande av den globala stadens utveckling avslutas nu med den svenska staden i fokus. Inom kursens tema kommer vi att studera det moderna urbana Sverige, migrationens förändrings dynamik, alternativa stadsutvecklingsperspektiv och socio-ekologiska system. Vi ser tillbaka på de filosofiska och arkitektoniska diskussionerna kring rätten till staden och vilka uttryck de tar sig idag. Vi möter Giorgio Agamben och hans tankar kring undantagstillståndet och vi undersöker relationen mellan stad, arbete och mobilitet utifrån teoribild ningar av Saskia Sassen och Silvia Federici. Vi fort sätter våra undersökningar kring gemenskaper och gemensamheter. Vi studerar de svenska folkrörelsernas roll för staden och den decentraliserade svenska makten. Kursens mål är att lära sig av platsspecifika erfarenheter, och att utifrån dessa formulera nya idéer och konkreta förslag om staden och dess möjligheter, men också att skapa ett unikt bidrag till en internatio nell diskussion om en hållbar urban framtid. RESOURCES Samarbeten undervisning bygger på samarbeten med lokala aktörer som under året involveras i kursen. Vi träffar svenska och internationella forskare, praktiker och aktivister som särskilt arbetar med frågor kring RESOURCES migration från bl a Mångkulturellt centrum i Botkyrka, Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society vid Linköpings universitet och från Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare vid Malmö högskola. Vi fortsätter ett kontinuerligt samarbete med Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre. Vi samarbetar även sen flera år med Density Design Lab i Milano för visuali sering av urbana data och med belgiska ShiftN för att utveckla metoder kring scenariotänkande. Perspektiv Undervisningen är upplagd i block med olika fokus. Vi tar utgångspunkt i arkitektur- och stadsbyggnadsteori, resursteori, skönlitteratur och ekonomisk teori. Vi undersöker livsstilsmönster och globala relationer, systemtänkande, urbana rättigheter, scenariometodik och radical mapping. Vi träffar arkitekter, stadsplane rare, natur- och samhällsvetare, ekonomer och konst närer i en tvärvetenskaplig diskurs. I undervisningen läggs stort fokus på visualisering och kommunikation. Årsplan är upplagt i tre-dagars undervisnings pass, varannan vecka (onsdag till fredag), som bryts av veckolånga schemalagda workshops vid tre eller fyra tillfällen. Olika ämnesfält delar året. Varje fält för djupas med föreläsningar och seminarier. Det gemen samma projektarbetet bedrivs som korta workshops som avlöser varandra och bygger projektet kontinuer ligt. RESOURCES.14 börjar vecka 39, 2014 och av slutas vecka 23, 2015. Vinteruppehåll görs från och med vecka 52 till vecka 4. Under tidig vår gör vi en längre studie- och workshopresa i Sverige. Utbild ningen omfattar 60 högskolepoäng. För kursmaterial och resor betalar varje elev 12 000kr fördelade på tre betalningstillfällen, varav 500kr betalas som anmäl ningsavgift i början av augusti. Denna summa betalas inte tillbaka om den antagna skulle få förhinder att delta. Projektet formuleras som en gemensam publika tion och utställning i slutet av året. Året avslutas med en internationell konferens kring temat, som förbereds av gruppen tillsammans med ansvariga lärare. Ansvarig för utbildningen är arkitekt och professor Henrietta Palmer tillsammans med konstnär och adjunkt Katarina Nitsch. RESOURCES.14 Post-master kurs, 60 nya högskolepoäng, vid Mejan Arc – Arkitektur läsåret 2014–2015 4/5 Ansökan MEJAN ARC Till RESOURCES.14 söker vi engagerade personer som vill undersöka dessa frågor och i grupp utveckla sina idéer. Sökande bör visa prov på god gestaltnings förmåga eller relevanta erfarenheter, samt kunna beskriva tankar inom ramen för kursens tema. Sökande skall vara arkitekt eller landskapsarkitekt, stads- eller samhällsplanerare, ingenjör eller designer, eller från annan disciplin – såsom fotograf, författare, filmare, konstnär – med ett uttalat arkitektur- och stadsbyggnadsintresse. Sökande skall ha högskoleexamen från mastersnivå eller motsvarande. För att erhålla poäng och diplom krävs engagemang och 70% närvaro. Ansökan görs med en beskrivande text med motiv till att gå kursen, ett representativt urval av arbetsprover (5–10), ett CV samt ett passfoto. För arbetsprover som är resultat av grupparbete skall en referensperson anges. En digital ansökan görs på https://ansok.kkh.se/arkitektur_2014. Separata arbetsprover skall vara poststämplade eller inlämnade på Konsthögskolan senast den 9 juni 2014. Antagna elever meddelas den 16 juni. är ett forum för arkitekturstudier och urbana frågor på post-master nivå. MEJAN ARC lyfter aktuella samhälliga frågor där arkitektur och stadsbyggande står i fokus och ger möjlighet till engagerande och forskningsinriktade studier under ett års tid. Genom design-baserade metoder undersöker vi staden som livsmiljö i en snabbt föränderlig värld. Skolan erbjuder två heltidskurser i ämnena Arkitektur/Resources och Restaureringskonst och två halvtidskurser i ämnena Konst+ Arkitektur och Arkitekturteori och arkitekturhistoria. Kurserna innehåller före läsningsserier, studieresor och gemensamma seminarier. De två heltidskurserna är organiserade kring projektarbeten, studieresor och workshops. Projekt som genererats vid skolan bildar ofta en plattform och en startpunkt för fortsatta samarbeten. Ytterligare information: Katarina Nitsch, katarina.nitsch@kkh.se www.kkh.se/mejanarc/arkitektur/ Tfn: 0768 50 12 35 Postadress: Kungl. Konsthögskolan Arkitektur Box 163 15, 103 26 Stockholm Besöksadress: Flaggmansvägen 1, Skeppsholmen Post-master kurs, 60 nya högskolepoäng, vid Mejan Arc – Arkitektur läsåret 2014–2015 5/5