Fördomar mot djur? Tack för att du läser detta! Tack för att du har börjat läsa det här lilla häftet. Vi hoppas att du vill avvara de 10-15 minuter som detta kan ta att bläddra igenom. Vårt samhälle utnyttjar djur i en sådan omfattning att det saknar histo riska motsvarigheter. Trots detta är djurfrågorna en blind fläck i diskus sionen om vilket slags samhälle vi vill ha. Frågan om hur vi får vår mat ställs sällan. Eller rättare uttryckt, från vem har vi tagit vår mat? Hur vi behandlar de andra djuren är inte riktigt så problemfritt som tvreklamens Bregottfabrik vill ge sken av. Djurens verklighet döljs nämligen effektivt av våra fördomar. Det fina i det hela är att vi alla kan göra en skillnad för djuren. Varje dag kan vi göra verklighet av de bra idéer vi går och bär på. Ju fler vi är som aktivt visar djuren hänsyn, desto större blir förändringen för dem! Med vänliga hälsningar, Djurens Rätt Vad är Djurens Rätt? Djurens Rätt bildades 1882 och är idag Sveriges största djurrättsorganisation med närmare 36 000 medlemmar. Vi är partipolitiskt fristående och arbe tar med folkbildning och politisk påverkan för ett samhälle som inte förtrycker djur. Djurens Rätt anser att djur ska respekteras som in divider med egna intressen. Djur är levande, kännande varelser – inte saker som människan kan utnyttja. Det är oacceptabelt att människan kränker djurs rätt till ett bra liv. Huvudområdena för vårt arbete är djur försök, livsmedelsindustrin och pälsindustrin. Besök www.djurensratt.se för mer information. ”Djuren i vår värld existerar för sin egen skull. De finns inte till för oss människor mer än färgade människor finns till för vita, eller kvinnor finns till för män.” Alice Walker, författare Foto: Author’s Image ”Alla argument för människans överhöghet kan inte kullkasta detta faktum: i förmågan att lida är djuren våra jämlikar.” Peter Singer, professor i bioetik och författare Grisar År 2006 dödades 3 000 000 grisar i Sverige.1 Hangrisarna kastreras någon dag efter födseln, bland annat för att påverka köttets lukt och smak. Ingreppet görs utan bedövning och är mycket smärtsamt.2 Efter ungefär en månad skiljs smågrisarna från mamman. Det är mycket tidigare än den naturliga tiden för avvänjning, som är cirka 17 veckor hos grisar.3 Efter tre månader intensifieras uppfödningen. Grisarna hålls cirka tio individer per box inomhus i stora stallar. Trängsel och konkurrens vid de två till tre måltiderna per dag gör att grisarna stressas. Detta kan leda till diarré, magsår och beteendestörningar.4 99 procent av grisarna får aldrig vara utomhus. Foto: Gabrielle Meurer Vid ungefär sex månaders ålder transporteras grisarna till ett slakteri. Där hissas de ned i koldioxid för att förlora med vetandet. Efter detta dödas de genom att halsen skärs upp och de förblöder. Foto: Bengt Ekström/SVA Mer information finns på www.djurensratt.se. Källor: 1. Statens Jordbruksverk (2006) Anima lieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2006:12. 2. Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of the Castration of Piglets. The EFSA Journal 91, 1-18. 3. Jensen P (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag. 4. Wülbers-Mindermann M et al. (2000) Beteendeanpassad svinhållning – för minskad stress och sjuklighet. SLU, Fakta Jordbruk 17:2000. Fiskar och andra vattendjur Omkring fem miljarder fiskar dödas varje år i svenska vatten, enligt Fiskeriverket.1 Dessutom dödas varje år ett oräkneligt antal andra vattenlevande djur som kräftor, musslor och räkor. De flesta fiskarna fångas i haven men så kallade fiskodlingar, där fiskar föds upp i inhägnader i vatten, är också vanliga. Många har svårt att identifiera sig med och känna empati för fiskar. Det kan bero på att fiskarna lever i vatten så att vi sällan ser dem, de saknar ansiktsut tryck och skriker inte vid smärta som människor och många andra djur gör. Foto: Olaf Belzer Foto: Karen Dawn Men att fiskar kan känna smärta och lida är många forskare överens om.2 Trots det utsätts fiskarna för stort lidande när de fångas på krokar, fastnar i nät, kvävs till döds när de dras upp i luften, hanteras och dödas på plågsamma sätt. Mer information finns på www.djurensratt.se. Källor: 1. Fiskeriverket. Personligt meddelande 2006-11-06. 2. Chandroo KP et al. (2004) Can fish suffer?: perspectives on sentience, pain, fear and stress. Applied Animal Behaviour Science 86 (2004) 225–250. Kycklingar År 2006 dödades närmare 73 000 000 kycklingar i den svenska köttindustrin.1 Kycklingarna kläcks i maskiner och får aldrig träffa mamman. De hålls inomhus i stallar som rymmer tusentals individer. Kycklingarna är avlade att växa mycket fort. Aveln leder till att kycklingarna utsätts för lidande, till exempel ben problem.2 För varje dag som går växer kycklingarna och det blir allt trängre. Upp till 24 kycklingar kan hållas på varje kvadratmeter.3 Foto: Jens Holm Kycklingarna får leva i ungefär 35 dagar. Då samlas de ihop, packas i burar och transporteras till ett slakteri. Årligen skadas och självdör cirka 150 000 kycklingar i samband med transporter i Sverige.4 På slakteriet hängs de i krokar upp och ned i fötterna, vid fullt medvetande. Kycklingarnas huvuden förs genom ett elektriskt vattenbad för att de ska bedövas innan halsen skärs upp och de förblöder till döds. Foto: Bengt Ekström/SVA Mer information finns på www.djurensratt.se. Källor: 1. Statens Jordbruksverk (2006) Anima lieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2006:12. Sveriges officiella statistik. 2. European Commission (2000) The Welfare of Chickens Kept for Meat Pro duction (Broilers). Report of the Scientific Committé on Animal Health and Animal Welfare. 3. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. DFS 2004:17. Saknum mer L 100. 4. Livsmedelsverket. Personligt medde lande 2007-03-07. Hönor och tuppar I februari 2007 fanns det cirka 6 000 000 hönor i den svenska äggindustrin.1 Av dem hålls drygt 2 300 000 i burar.1 Upp till 16 hönor kan hållas i samma bur, och varje höna ska ha tillgång till minst 600 kvadratcentimeter, vilket motsvarar ett vanligt A4papper.2 Av de hönor som inte hålls i burar hålls de flesta inomhus i grupper på tusentals hönor. I en naturlig flock är det sällan fler än 20-30 individer. Ett all varligt problem i stora grupper är onormala beteen den, till exempel fjäderplockning.3 Foto: Dan Hansson/SCANPIX Foto: Göran Billesson/SCANPIX Hälften av alla kycklingar som kläcks är tuppar. Eftersom de inte lägger ägg dödas de direkt. Omkring 5 000 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje år i Sverige. Hönorna dödas när de inte längre anses lönsamma i produktionen, vid cirka 1½ års ålder. Mer information finns på www.djurensratt.se. Källor: 1. Statens Jordbruksverk. Värphönsregist ret. Personligt meddelande 2007-02-12. 2. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. DFS 2004:17. Saknum mer L 100. 3. Keeling L (2003) Försämras djurskyddet i stora besättningar och stora djurgrupper? Avsnitt i: Smittskydd och djurskydd i stora besättningar. Rapport MAT 21 nr 4/2003. Kor, tjurar och kalvar År 2006 fanns det närmare 1 600 000 kor, kalvar och tjurar i Sverige.1 Av dem var knappt 400 000 kor inom mjölkindustrin.1 Drygt 465 000 kor, kalvar och tjurar dödades under året.2 För att korna ska producera mjölk måste de regelbundet föda kalvar. Det vanliga är att kalven tas från kon direkt eller någon dag efter födseln. Både kon och kalven stressas av separationen3 och att inte få vara tillsammans stämmer dåligt överens med deras naturliga beteende.4 Foto: Jens Holm Hälften av kalvarna som föds är hankalvar och efter som de inte producerar någon mjölk dödas de för att bli köttprodukter. I genomsnitt får en ko i mjölkindustrin leva i fem år innan hon dödas.5 Det går inte att skilja mjölk- och köttindustrin från varandra eftersom 70 procent av det så kallade nötköttet i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin.6 Foto: Jens Holm Mer information finns på www.djurensratt.se. Källor: 1. Statens Jordbruksverk (2006) Husdjur i juni 2006. 2. Statens Jordbruksverk (2006) Anima lieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2006:12. 3. Lidfors L et al. (2004) SLU, Fakta Jordbruk 13:2004. 4. Jensen P (1993) Djurens beteende och orsakerna till det. Stockholm: Natur och Kultur, LT:s förlag. 5. Arla. Hemsida: www.arla.se. Sidan besökt 2007-03-08. 6. Swedish Meats. Hemsida: www.swe dishmeats.com. Sidan besökt 2007-03-28. En betraktelse från ett slakteri ”Det här är helvetet”, tänkte jag. Ungefär så här måste det vara. Fuktiga mular mot kallt järn galler, uppspärrade ögon som söker kontakt i den halvskumma belysningen, djurens urin, bajs och blod mot det hårda betong golvet. Kanske är det som slak teripersonalen säger; att djuren inte fattar någonting. Men när jag såg den kraftiga tjuren instängd i det minimala metallbåset med en päls genomvåt av svett, ska kande ben och ögon som sa: ”Jag är rädd, ta mig härifrån”, undrade jag hur de kunde vara så säkra. Veterinären – som är där för att skydda djuren – förklarar: ”Han var nog en frigående tjur. Har de varit fria är de inte vana vid miljön.” Påminner om medeltiden Tanken om helvetet väcktes redan hos grisarna. Oväsendet slår emot mig med kraft. I en jättelik hall finns massor med bås och en mängd slags metall-betonghagar. Och överallt dessa grisar. Panik slagna utan någonstans att ta vägen. De klättrar på varandra, trampar, biter, bökar och skriker. Många grisar har riv- och bitsår över kroppen. Det påminner mig om någon medeltidsmålning jag har sett av människor som plågas i helvetet. Men här är det grisar. Men förtvivlan och ångesten är nog densamma. Grisar är soci ala som hundar. Nyfikna och oskyldiga djur, vars enda brott är att man någon gång började äta dem sporadiskt för att kom plettera näringsintaget. Idag har komplementet blivit lag. Drygt tre miljoner grisar tvångsuppföds och slaktas i Sverige varje år. Tre miljoner som genomgår detta hel vete. Ingen återvändo Här om någonstans är det No Return som gäller. Grisarna pres sas fram genom smala gångar. Allt närmare målet: gaskammaren och det avgörande knivhugget. Fyra och fyra pressas grisarna in i en hiss. Sen sjunker de ned till gas kammaren. Motvilligt tittar jag ned genom en springa när de når den 90-procentiga koldioxiden. De skriker så där hjärtskärande som bara grisar kan. De tram par, sparkar och kastar sig mot varandra. Paniken är total! Efter några långa sekunder är allt över. Kropparna rullar ut på ett löpande band. En tunga hänger och dinglar, urin sprutar från en gris och en annan ligger med benen tätt intill kroppen och ser ut som ett litet barn som sover. Fort, fort! Nu har slaktaren en dryg minut på sig att skära av hals pulsådern. Görs det inte i tid åter får grisarna medvetandet. En slak tare skär rutinmässigt upp hal sarna och blodet sugs ut via en slang. De döda kropparna dinglar iväg. Och ett aldrig sinande led av grisar står på tur några meter bakom för att bli nästa offer. Vet grisarna om vad som ska hända? Vad betyder annars de skärrade ögonen, skriken och öronen som står rätt upp? Titta inte för länge Snart är min rundtur över och jag ställer några artiga frågor till personalen. Sen står jag en meter ifrån den där tjuren. Han dödas med ett bultskott. ”Man ska inte titta dem för länge i ögonen, då blir dödandet jobbigt”, förklarar veterinären. Just det. Inte se dju ren, tänker jag. Text och foto: Jens Holm EU-parlamentariker Har du fördomar mot djur? ? = Rasism. Sexism. Speciesism. Gamla fördomar är ofta seglivade och osynliga för oss själva. Men när vi väl sett dem är vi skyldiga att ifrågasätta – och att förändra. I vårt samhälle uppfostras vi från barns ben till att acceptera att djur utnyttjas till mat. Sällan tänker vi på vad djuren utsätts för innan de hamnar på våra tallri kar. Sällan diskuterar vi på allvar om vårt utnyttjande av djur är acceptabelt. Våra artfördomar – vår speciesism – gör oss blinda för djurens lidande och död. Ändå vet vi idag att djur är medvetna och kännande varelser. Att de är individer med liv och upplevelser som är viktiga för dem själva. Vi vet också att vi människor inte behöver konsumera djurprodukter för att leva gott. Med den vetskapen följer ett ansvar. Vi kan fortsätta att betala för lidande och död, eller så kan vi behandla djuren med respekt och lämna dem ifred. Djuren har allt att vinna. Det enda vi har att förlora är ännu en fördom. Du kan göra skillnad för djuren! Varför vegan? Människor behöver inte äta kött eller andra djur produkter. År 2007 borde inga djur behöva lida och dö för att vi ska få mat på tallriken. Vi kan alla lägga sojafärs i tacoskalet i stället för köttfärs, eller byta komjölken i kaffet mot havremjölk. Små vardagliga saker som spelar en livsavgörande roll för djuren. Det är det veganism handlar om. Att göra respektfulla val i vardagen. Foto: Carolina Åberg Numera är det enklare än någonsin att vara schysst mot djuren. I varje välsorterad livsmed elsaffär finns idag ett bra utbud av helt vegeta riska produkter. På nästa sida tipsar vi om ett gäng av dessa! Foto: Moa Pårup Genom att äta vegetariskt minskar du effektivt efterfrågan på djurs död och lidande. Vid varje måltid, varje dag. Receptet på saffransplättar hittar du på vår hemsida www.djurensratt.se. Goda och gröna alternativ Mjölk Alpro sojadryck naturell, sötad, choklad m fl GoGreen sojadryck naturell, sötad, vanilj m fl Oatly havredryck naturell och jordgubb-hallon Rice Dream naturell, vanilj m fl GoGreen vanilj, exotiska frukter m fl Yosa persika-passionsfrukt, skogsbär m fl med lingonsylt och en bit vitkål! Findus Falafel med cous cous, grillad röd paprika och ajvar relish Go green chili sin carne – färdigrätt med sojakött, bönor och bulgur Nutanaburgare – gott till pommes eller i bröd! Grädde Smör Carlshamn mjölkfritt margarin/lättmargarin Keiju mjölkfritt Mjölkfria Milda Smörgåspålägg Tartex naturell, örter, vitlök, paprika, champinjon och oliv Tofutti Creamy Smooth naturell, vitlök & örter Kött Hälsans Kök Mince Ridderheims Tzay Sojafärs och sojagrytbitar Veggo sojakyckling, burgare och kebab-bitar Viana Real Jumbos, Fresh Bratwurst, Tofu Wienerkorv och Cocktailkorv Ägg Linfröavkok eller FiberHusk kan användas i mjuka kakor m m No Egg – äggersättning Plamil äggfri majonäs Yoghurt Alpro Yofu naturell, jord gubb, persika, vanilj Studentens lilla snabbmatsguide Blå Band vegetarisk färssås bolognese och Tandoori – perfekt till snabbmakaroner eller ris! Familjen Dafgårds pytt i panna, Goda Gröna morots biffar och falafel Felix potatisbullar – servera Glass Oatly choklad, kola och vanilj SIA sorbet jordgubb, mango m fl Tofuline vanilj, jordgubb, mocca, choklad, tresmak och karamell Tofuline jordgubbsstrutar Tofuline Gold choklad, toffé, vanilj, jordgubb och persika Vaniljsås Alpro Vaniljsås Oatly Vaniljsås Exempel på fler vegetariska produkter finns på www.djurensratt.se Foto: Carolina Åberg Alpro soja cuisine GoGreen MiniMat och Visp Oatly iMAT Sojatoo (vispbar sojagrädde) Förändra världen. Är det möjligt? Självklart. Att bli Djurfadder är enkelt, gör så här: Fyll i kupongen nedan, klipp ur och vik ihop sidan. Posta den sedan portofritt. Ja, jag vill bli Djurfadder och stödja Djurens Rätt med en månadsgåva via autogiro! 500 kr 100 kr 50 kr Annat belopp (minimum 25 kr):......................................... Jag är redan medlem i Djurens Rätt. Medlemsnummer: ............................................................................................................... Beloppet överförs den 28:e varje månad. Betalningsmottagare: Djurens Rätt, Gamla Huddingevägen 437, Box 2005, 125 02 Älvsjö. Organisationsnr: 802002-4496. Bankgironr: 631-8620. Plusgironr: 90 10 87-7. Information om överföring (skriv tydligt) Min banks namn: �� Clearingnr: ............................................................................................................................. Kontonr: ............................................................................................................................. Personnr (10 siffror, krav från Bankgirocentralen): ............................................................................................................................. Foto: Creatas Allt är möjligt bara vi vill. Ett steg du kan ta är att bli medlem i Djurens Rätt. I mer än 125 år har Djurens Rätt kunnat arbeta för djuren, tack vare att tiotusen tals människor har ställt sig på djurens sida. Som Djurfadder – medlem och gåvogivare via autogiro – stödjer du Djurens Rätt med en valfri summa varje månad. Detta är oerhört betydelsefullt då Djurens Rätt är helt beroende av frivilliga bidrag. Som medlem landar ett nytt nummer av tidningen Djurens Rätt i din brevlåda varannan månad. Skänk ett par kronor om dagen – det gör stor skillnad för djuren! Namn: ............................................................................................................................. Postadress: ............................................................................................................................. ............................................................................................................................. E-post: ............................................................................................................................. Tel: ............................................................................................................................. Jag godkänner villkoren för autogiro (angivna på baksidan) Ort och datum: ............................................................................................................................. Kontoinnehavarens namnteckning: ............................................................................................................................. STH07 Porto betalt Foto: Image Source Djurens Rätt Svarspost 120 169 300 125 20 Älvsjö Villkor för autogiro Jag medger att uttag får göras från angivet bankkonto på begäran av angiven betalningsmottagare för överföring till denne via bankernas automatiska betalningstjänst, autogiro. Banken är inte skyldig att pröva behörigheten av eller meddela mig i förväg om begärda uttag. Meddelande om gjorda uttag får jag på kontoutdrag från banken. Medgivandet kan på min begäran överflyttas till annat konto i banken eller till konto i annan bank. Jag ska senast bankdagen före förfallodagen ha tillräckligt med pengar på kontot för mina betalningar. Jag medger att uttaget får belasta mitt konto i banken enligt bankens regler. Uttag från mitt konto får ske på förfallodagen eller inom en vecka därefter om jag i god tid innan förfallodagen fått meddelande om belopp, förfallodag och betalningssätt, eller om jag godkänt uttaget i samband med köp eller beställning av vara eller tjänst. Jag accepterar att banken ska godkänna att mitt konto får användas för autogiro samt att banken och betalningsmottagaren har rätt att i vissa fall avbryta min anslutning till autogirot. Bankgirocentralen BGC AB har i uppdrag att sköta autogirorutinen för bankens räkning. Jag medger därför att uppgifterna ur bankens register om kontots nummer och adress får koordineras med Bankgirocentralens uppgifter till ett register. Mitt medgivande gäller tills vidare. Medgivandet upphör fem bankdagar efter det att jag skriftligen återkallat det hos betalningsmottagaren eller hos banken. Jag kan också stoppa ett eller flera uttag genom att kontakta betalningsmottagaren eller banken senast två bankdagar före förfallodagen. För att vara valbar som ombud till Djurens Rätts riksstämma måste medlem ha erlagt full medlemsavgift för föregående år. Gratis vegetariskt startpaket! Beställ vårt vegetariska startpaket – helt gratis! Där hittar du måltidsförslag, recept, lite näringslära och svar på vanliga frågor. Dessutom ingår en förteckning över en stor del av de vegetariska produkter som finns i Sverige. Beställ via www.djurensratt.se eller SMS:a ordet VEGO till 72120. Vill du informera andra? Vill du dela med dig av den här informationen till andra? Du kan kostnadsfritt beställa fler exem plar av det här häftet från Djurens Rätt. Beställ via www.djurensratt. se, klicka på ”Material”. Där hittar du också allt vårt övriga djurrättsmaterial. www.djurensratt.se På vår webbplats www.djurensratt. se hittar du mer information om vad som sker med djuren i livsmedels-, djurförsöks- och pälsindustrierna. Här kan du kostnadsfritt ladda ned våra rapporter och vårt informa tionsmaterial. Vi har också ett elek troniskt nyhetsbrev som du kan pre numerera på. Helt gratis förstås. Foto: Image Source Djur är individer precis som vi. De har förmågan att uppleva, att känna lidande och lust. Eftersom djur är kännande och medvetna har de också ett moraliskt värde. Av den anledningen måste de ges rätt att få sina intressen och behov tillgodosedda. Djur måste ha rätt att existera för sin egen skull. Djurens Rätt anser att alla djur ska ha rätt att få leva sina liv utifrån sina egna intressen och behov. Djur är inte mat! Gör skillnad för djuren. En måltid i taget. Beställ ett gratis vegetariskt startpaket från Djurens Rätt. SMS:a ordet VEGO till nummer 72120. Djurens Rätt Gamla Huddingevägen 437 Box 2005, 125 02 Älvsjö Telefon: 08-555 914 00 Fax: 08-555 914 50 info@djurensratt.se Tryck: Federativ Tryckeri AB (24373) Foto framsida: Roger Pettersson www.djurensratt.se