RUBRIKSPRÅK I DIGITALA TIDNINGAR

FACULTEIT LETTEREN EN WIJSBEGEERTE
RUBRIKSPR˚
AK I DIGITALA TIDNINGAR
P˚
A SPANING EFTER SKILLNADER MELLAN SVERIGESVENSKA OCH FINLANDSSVENSKA
Charlotte M. J. A. Depicker
Masterproef voorgedragen tot het behalen van de graad
Master in de taal- en letterkunde
Scandinavistiek
2014
Promotor:
Dr. Gudrun Rawoens
Universiteit Gent
Copromotor:
Dr. Albert Oosterhof
KU Leuven
Inneh˚
all
F¨
orord
4
Symboler
5
Figurer
6
Tabeller
7
1 Inledning
8
2 Teoretisk bakgrund
2.1 Sverigesvenska vs. finlandssvenska . .
2.1.1 Svenska som bicentriskt spr˚
ak
2.1.2 Spr˚
akliga skillnader . . . . . .
2.2 Rubrikspr˚
ak i tryckta tidningar . . .
2.2.1 Rubrikspr˚
akets funktioner . .
2.2.2 K¨annetecken p˚
a rubrikspr˚
ak .
2.2.3 Satstyper i rubrikspr˚
ak . . . .
2.3 Tryckta vs. digitala tidningar . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
10
10
10
11
13
13
14
22
25
3 Metod och material
3.1 Tidningarnas urval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.2 Rubrikernas urval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3.3 Nollhypotes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
27
27
28
29
4 Analys
4.1 Fullst¨andiga huvudsatser . . . . . . . . .
4.1.1 Tre prim¨ara satsdelar . . . . . . .
4.1.2 Fyra prim¨ara satsdelar . . . . . .
¨
4.1.3 Ovriga
kombinationer . . . . . . .
4.1.4 Sverigesvenska vs. finlandssvenska
4.2 Verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.2.1 Finita och infinita verb . . . . . .
4.2.2 Verben vara och bli . . . . . . . .
4.2.3 Tempus . . . . . . . . . . . . . .
4.3 Initialord . . . . . . . . . . . . . . . . . .
31
31
34
37
40
43
45
45
47
51
56
2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . .
huvudsatser
. . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . .
. . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. . . . . . . .
. . . . . . . .
. . . . . . . .
. . . . . . . .
i rubrikspr˚
ak
. . . . . . . .
. . . . . . . .
. . . . . . . .
. . . . . . . .
. . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
4.4
4.5
4.6
Artiklar . . . . . . . . . . .
4.4.1 Obest¨amd artikel . .
4.4.2 Best¨amd artikel . . .
Infinitivm¨arket att . . . . .
Satstyper i digitala rubriker
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
58
58
60
63
67
5 Konklusion
70
Bilagor
5.1 Svenska Dagbladet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.2 Hufvudstadsbladet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
74
74
90
3
F¨
orord
¨
Antligen!
H¨ar kommer avhandlingen som till˚
ater mig att avsluta mina universitetsstudier.
Det har nu g˚
att fem ˚
ar sedan jag b¨orjade att f¨ordjupa mig i ett av v¨arldens vackraste spr˚
ak:
svenskan. Det har varit fem vackra, l¨arorika dock ibland sv˚
ara ˚
ar med m˚
anga sn¨alla och
intressanta m¨anniskor. Denna avhandling bildar kronan p˚
a min underbara tid som student i
Gent, och jag vill g¨arna tacka n˚
agra m¨anniskor vid det h¨ar tillf¨allet f¨or deras st¨od och v¨arme.
F¨orst och fr¨amst vill jag g¨arna tacka min handledare, Gudrun Rawoens. Tack vare hennes
hj¨alp kom jag i kontakt med rubrikspr˚
ak, ett ¨amne som visade sig v¨aldigt intressant. Dessutom har hon hj¨alpt mig genom skrivprocessen med mycket t˚
alamod, vilket jag ¨ar v¨aldigt
tacksam f¨or.
Vidare vill jag g¨arna tacka mina k¨ara f¨or¨aldrar. De har gett mig chansen att studera och
att g¨ora allt jag ville i livet. De ¨ar utan tvivel v¨arldens allra b¨asta f¨or¨aldrar.
Last but not least: ett stort tack till min k¨ara f¨astman Craig. Utan hans t˚
alamod, sn¨alla
ord och varma kram i tider d˚
a jag inte kunde se skogen f¨or bara tr¨an skulle jag aldrig ha
klarat denna avhandling. Tusen tack.
4
Symboler
V
= finit verb
IV
= infinit verb
S
= subjekt
Od
= direkt objekt
Oi
= indirekt objekt
Op
= prepositionsobjekt
Sp
= subjektiv predikativ
OP
= objektiv predikativ
A
= tids-, s¨atts-, rums-, omst¨andighetsadverbial
Sa
= satsadverbial
Ag
= agent
SVD
= Svenska Dagbladet
HBL
= Hufvudstadsbladet
#
= antal
5
Figurer
2.1
2.2
2.3
En semla p˚
a SVSV respektive FISV. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Hufvudstadsbladets f¨orstasida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Svenska Dagbladets f¨orstasida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
13
25
26
3.1
3.2
Svenska Dagbladet (25 april 2014) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Hufvudstadsbladet (25 april 2014) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
28
29
4.1
De mest popul¨ara kombinationerna av s˚
avel 3 som 4 satsdelar i rubrikspr˚
ak
38
6
Tabeller
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
4.9
4.10
4.11
4.12
4.13
(O)fullst¨andiga huvudsatser i svenskt rubrikspr˚
ak
Satsanalys av fullst¨andiga huvudsatser . . . . . .
Satsanalys av fullst¨andiga huvudsatser . . . . . .
Finita verb i svenska rubriker . . . . . . . . . . .
Vara och bli som finita verb i svenskt rubrikspr˚
ak
Tempus i svenskt rubrikspr˚
ak . . . . . . . . . . .
Perfektum i svenskt rubrikspr˚
ak . . . . . . . . . .
Initialord i svenskt rubrikspr˚
ak . . . . . . . . . .
Obest¨amda nominalfraser i svenskt rubrikspr˚
ak .
Best¨amda nominalfraser i svenskt rubrikspr˚
ak . .
Best¨amd artikel i svenskt rubrikspr˚
ak . . . . . . .
Infinitiv i svenskt rubrikspr˚
ak . . . . . . . . . . .
Satstyperna i svenskt rubrikspr˚
ak . . . . . . . . .
7
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
32
33
43
45
47
51
55
57
58
60
62
63
67
Kapitel 1
Inledning
Rubrikspr˚
ak, visst. Men det h¨ar ¨ar v¨al ¨and˚
a bara d˚
alig svenska? Detta var en tweet som skickades av redakt¨oren Fredrik Lindstrand via den sociala netverkstj¨ansten Twitter. Lindstr¨om
tillfogar till denna tweet en bild p˚
a en artikel som publicerades i Sydsvenskan. P˚
a bilden f˚
ar
man d˚
a l¨asa f¨oljande rubrik:
Ozzy g¨or det
l¨attare ¨oppna
orange kuvert
Det ¨ar denna rubrik som Lindstr¨oms tweet syftar p˚
a. Rubriken bryter enligt Lindstrand inte
bara mot de grammatiska reglerna i standardsvenskan, utan ocks˚
a mot syntaxen av svenskt
rubrikspr˚
ak, en genre som till˚
ater n˚
agra s¨arskilda syntaktiska drag som bl.a. utel¨amningen
av obest¨amd artikel. Hans anm¨arkning syftar f¨ormodligen p˚
a fr˚
anvaron av infinitvm¨arket
att framf¨or verbet ¨oppna. I vanlig prosa skulle exemplet med all s¨akerhet betraktas som
ogrammatiskt, men det g¨aller d¨arf¨or inte automatiskt rubrikspr˚
ak. Det ¨ar allm¨ant k¨ant att
rubrikspr˚
ak har egna grammatiska regler som emellertid kan vara sv˚
ara att avgr¨ansa.
I denna uppsats a¨r m˚
als¨attningen tv˚
aledig. F¨or det f¨orsta unders¨oker jag om det g˚
ar an
att hitta ett grammatiskt m¨onster i rubrikspr˚
ak som anv¨ands i digitala tidningar. Denna
unders¨okning ska f¨orhoppningsvis till˚
ata mig att best¨amma n¨armare hur de grammatiska
reglerna ser ut n¨ar det g¨aller rubrikspr˚
ak, just genom att avsl¨oja grammatiska tendenser med
hj¨alp av en v¨albalanserad korpus. Det ¨ar emellertid inte meningen att skriva en handledning
som kan konsulteras av journalister ifall det finns tvivel ¨over rubrikernas grammatikalitet. N¨ar
allt kommer omkring spelar journalisternas spr˚
akk¨ansla en avg¨orande roll i deras skrivprocess.
Denna uppsats siktar p˚
a att beskriva allm¨anna tendenser, och jag hoppas kunna svara p˚
a
Lindstrands fr˚
aga Men det h¨ar ¨ar v¨al ¨and˚
a bara d˚
alig svenska? med Ja och nej. Tendensen
att utel¨amna infinitivm¨arket ¨ar s˚
adant att...
Uppsatsens andra och viktigaste m˚
als¨attning ¨ar att kartl¨agga m¨ojliga divergenser mellan
8
sverigesvenska och finlandssvenska rubriker. Detta ¨ar en fr˚
agest¨allning som jag intresserar
mig s¨arskilt mycket f¨or, eftersom det kan dras paralleller mellan f¨orh˚
allandet sverigesvenska/finlandssvenska ˚
a ena sidan, och f¨orh˚
allandet nederl¨andska/flaml¨andska1 ˚
a andra sidan.
Flaml¨andska ¨ar mitt modersm˚
al och kan betraktas som en natiolekt av nederl¨andskan, precis
som finlandssvenska ¨ar en natiolekt av svenskan. S˚
avel sverigesvenska som nederl¨andska betraktas som dominant i f¨orh˚
allande till dessa tv˚
a natiolekter, och denna asymmetri ser till att
jag har n˚
agra spr˚
akattityder gemensamma med de svenskspr˚
akiga finl¨andarna. Jag k¨anner
sympati f¨or dem eftersom vi ¨ar b˚
ada tv˚
a lillebror till en st¨orre spr˚
akvarietet. Jag tror att
det kan vara intressant och roligt att unders¨oka om det finns syntaktiska drag som r˚
ader finlandssvenskt rubrikspr˚
ak men som inte r˚
ader sverigesvenskt rubrikspr˚
ak. H¨artill unders¨oker
jag frekvensen av vissa syntaktiska konstruktioner i respektive spr˚
akvarieteterna och f¨ors¨oker
jag p˚
a s˚
a s¨att uppt¨acka grammatiska tendenser som ¨ar typiska f¨or b¨agge tv˚
a.
Kapitel 2 inneh˚
aller den teoretiska bakgrunden till denna unders¨okning. Jag ger f¨orst en
allandet sverigesvenska/finlandssvenska innan jag g˚
ar in p˚
a litteraturen om
¨oversikt ¨over f¨orh˚
rubrikspr˚
akets egenskaper i tryckta tidningar. I kapitel 3 f¨orklaras d˚
a metoden som anv¨ands
f¨or denna unders¨okning samt hur korpusen blev sammanst¨alld. Kapitel 4 ˚
aterger sen sj¨alva
analysen d¨ar jag kartl¨agger aktuella syntaktiska drag p˚
a digitala rubriker. Jag fokuserar
fr¨amst p˚
a m¨ojliga divergenser mellan sverigesvenska och finlandssvenska. Till sist inneh˚
aller
kapitel 5 unders¨okningens slutsats och kommer jag att svara utf¨orligt p˚
a Lindstrands tweet
om rubriken nu var bara d˚
alig svenska eller ej.
1
Termen nederl¨
andska syftar p˚
a den variant av nederl¨andska som talas i Nederl¨anderna (Nederlands
Nederlands) medan termen flaml¨
andska (Vlaams eller Belgisch Nederlands) syftar p˚
a varianten som talas i
Belgien.
9
Kapitel 2
Teoretisk bakgrund
2.1
Sverigesvenska vs. finlandssvenska
I detta kapitel f¨oljer lite mer information om f¨orh˚
allandet Sverige/Finland samt f¨orh˚
allandet
sverigesvenska/finlandssvenska.
2.1.1
Svenska som bicentriskt spr˚
ak
Svenskan talas b˚
ade i Sverige och Finland. S˚
aledes kan spr˚
aket betecknas som bicentriskt
sedan det talas i mer ¨an ett land [1, 9]. Svenskan som talas i Sverige kallas f¨or sverigesvenska
(SVSV) eller rikssvenska medan varianten i Finland fick namnet finlandssvenska (FISV).
Ett f¨orsta k¨annetecken p˚
a svenska som bicentriskt spr˚
ak ¨ar att det finns olika normgivande
centra mot vilka de svenska spr˚
akbrukarna orienterar sig. I Sverige tar Svenska Spr˚
akn¨amnden
och Tekniska nomenklaturcentralen hand om spr˚
akplanering och spr˚
akpolitik medan i Finland
det ¨ar byr˚
an f¨or svenska spr˚
aket, Svenska spr˚
akn¨amden i Finland och Stadsr˚
adets svenska
spr˚
akn¨amnd som sysslar med detta. Nordic Language Secretariat fungerar h¨ar som paraplyorganisation f¨or Svenska Spr˚
akn¨amnden i Sverige och den finska byr˚
an f¨or svenska spr˚
aket s˚
a
att de har en slags platform d¨ar de kan jobba tillsammans. Reuter (1992) h¨avdar i det h¨ar
sammanhanget att de spr˚
akliga r˚
agorna kommer huvudsakligen fr˚
an Finland medan svaren
kommer fr¨amst fr˚
an Sverige [20]. Detta visar att det finns ett asymmetriskt f¨orh˚
allande p˚
a det
spr˚
akliga planet, vilket leder oss till det andra k¨annetecknet p˚
a bicentriska spr˚
ak, n¨amligen
assymetrien mellan tv˚
a varieteter.
I ett sociolingvistiskt avseende betraktas sverigsvenska som den dominanta varieteten medan finlandssvenska klassificeras under periferivarieteterna. Laureys (2004) p˚
ast˚
ar att varietetens (historiska) status h¨anger n¨ara ihop med statusen som h¨or till det geografriska omr˚
adet
d¨ar varieteten talas. Enligt Clyne (1992) finns det v¨axlande faktorer som kan best¨amma en
s˚
adan intern status. En f¨orsta faktor kan vara befolkningens storlek. Svenskan talas av cirka
10
10 miljoner personer i Sverige respektive 300.000 personer i Finland. Antalet svenskspr˚
a kiga i
Sverige ¨ar allts˚
a avsev¨art st¨orre, och kan m¨ojligen f¨orklara varf¨or sverigesvenska anses som dominant. En annan faktor som kan f¨orklara assymetrien ¨ar de historiska maktsf¨orh˚
allandena
mellan de tv˚
a varieteterna. Sverige och Finland ¨ar tv˚
a gr¨annlander som delar en gemensam historia. De ingick i samma riket i fem hundra ˚
ar tills Ryssland annekterade Finland
˚
aren 1808-1809. Under denna perioden flyttade m˚
anga svenskar till Finland p˚
a fredlig v¨ag.
Det var tal om en fredlig samexistens mellan de b˚
ade spr˚
akgrupperna, men m˚
anga av de
h¨ogre tj¨anstem¨annen var av svenskt ursprung och svenskan blev administrationens och undervisningens huvudspr˚
ak. I det officiella livet i Finland befann det svenska spr˚
aket sig i ett
¨overl¨agset l¨age. Det var f¨orst i mitten av 1800-talet som finskan kunde vinna terr¨ang igen tack
vare tillv¨axten av ett nationellt medvetande i hela Europa. Nuf¨ortiden ¨ar Finland ett officiellt
flerspr˚
akigt land, men finlandssvenskarna ¨ar ¨overtydligt i minoritet med blott 300.000 talare.
Svenskan i Finland har p˚
a sistone st¨andigt f¨orlorat i popularitet och det bidrar till att den f˚
ar
pr¨ageln periferivarietet medan sverigesvenskan betraktas som den dominanta varieteten. Till
sist n¨amner Clyne att ekonomisk och politisk makt samt kulturellt ¨overhand och mediernas
p˚
averkan kan ocks˚
a vara avg¨orande faktorer f¨or att best¨amma den dominanta varieteten.
2.1.2
Spr˚
akliga skillnader
Det faktum att Sverige och Finland har vart sitt normgivande centrum tyder p˚
a att det
finns spr˚
akliga skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska. Mikael Reuter (1992)
beskriver variationen i artikeln Swedish as a pluricentric language och jag tar h¨ansyn till
s˚
avel fonologin som morfologi, syntax, pragmatik, stavning och vokabul¨ar. Jag baserar mig
huvudsakligen p˚
a denna text f¨or att kunna ˚
aterge i korthet skillnaderna mellan SVSV och
FISV.
Reuter h¨avdar i sin artikel att de st¨orsta spr˚
akliga skillnaderna mellan sverigesvenska och
finlandssvenska kan hittas i informellt talat spr˚
a k medan formellt skriftspr˚
ak l¨amnar f¨oga
utrymme f¨or divergenser. Eftersom jag unders¨oker svenska rubriker och s˚
aledes fokuserar p˚
a
skriftspr˚
ak, kan det visa sig vara en utmaning att hitta n˚
agra betydande skillnader. Dessutom
g˚
ar det inte an att ta med fonologiska drag i min unders¨okning trots att finlandsvenska
huvudsakligen skiljer sig fr˚
an sverigesvenska genom fonologin. Det finlandssvenska uttalet
p˚
averkas n¨amligen av finska och ¨ar mer arkaiskt ¨an sverigesvenskans uttal.
2.1.2.1
Morfologi, syntax och pragmatik
I Finland ¨ar talarna n¨ara bekanta med den sverigesvenska morfologin och syntaxen. I Sverige
d¨aremot k¨anner man inte till de flesta syntaktiska konstruktioner och morfoligiska drag som
a¨r g˚
angbart i finlandssvenskan. Typiska exempel p˚
a s˚
adana egenheter a¨r bl.a. anv¨andningen
11
av vissa prepositioner och b¨ojningen av ett antal verb och substantiv.
Finskan har syntaktiskt sett v¨axande inflytande p˚
a svenskan som talas i Finland. I regel
b¨orjar det med vad i f¨orsta instans skulle betraktas som ett ¨overs¨attningsfel (Reuter, 1992),
t.ex. ordf¨oljd eller den syntetiska s- genitiven som ¨ar i enlighet med den finska grammatiken.
F¨or eller senare upptas dessa s¨ardrag i svenska texter, men de anses vara i strid med de
vanliga svenska syntaxreglerna. P˚
averkan av finskan p˚
a ordf¨oljd och ordval ¨ar stor i talat
spr˚
a k, speciellt i regionen runtomkring Helsingfors. D¨ar k¨oper man n˚
agonting fr˚
an butiken
medan man handlar p˚
a standard svenska i butiken. Denna avvikande prepositionsanv¨andning
a resultatet av ett finskt inflytande.
¨ar ocks˚
Vidare kan det iakttas en tydlig inblandning av finskan p˚
a den pragmatiska niv˚
an. Anv¨andningen
av modalitetsmark¨orer, diskurspartiklar (t.ex. ju, liksom, typ) och vissa idiomatiska uttryck
sker v¨aldigt ofta p˚
a samma s¨att p˚
a b˚
ade finska och finlandssvenska, medan det pragmatiska
m¨onstret p˚
a sverigesvenska ¨ar annorlunda (Saari, 1989). S˚
a anv¨ander man p˚
a sverigesvenska
helst f¨orsk¨onande omskrivningar s˚
a som gravt synskadad i st¨allet f¨or blind och r¨orelsehindrad
i st¨allet f¨or invalid. Hittils ¨ar ben¨agenheten f¨or eufemismer snarare s¨allsynt i finlandssvenska.
2.1.2.2
Stavning och vokabul¨
ar
P˚
a sverigesvenska och finlandssvenska stavas ord p˚
a samma s¨att trots att de inte har samma
uttal. Det hanteras allts˚
a samma stavningsregler i b˚
ada l¨ander. Svenska Akademiens ordlista
s¨atts upp som norm i b˚
a de varieterna och g¨aller s˚
a v¨al stavning som b¨ojning.
P˚
a det lexikala planet finns det divergenser som inte bara kan hittas i tal- utan ocks˚
ai
skriftspr˚
a k. Till skillnad fr˚
an de flesta fonologiska divergenserna som ¨ar systematiska och
stadiga beror lexikala skillnader mycket p˚
a kontexten och p˚
a typen och m˚
alet som kan kopplas
till texten. Clyne p˚
ast˚
ar i det h¨ar sammanhanget att ju mer formell en text p˚
a finlandssvenska
akdrag)
¨ar desto mindre finlandismer (i.e. ett ¨overordnade begrepp f¨or s¨arfinlandssvenska spr˚
den inneh˚
aller. Till exempel, i en artikel i en svensk tidning eller i en ˚
arsedivisning fr˚
an ett
stort finskt f¨oretag anv¨ands det s¨allan finlandismer. D¨aremot s˚
a kan en informell facebookkonversation eller ett vardagligt samtal mellan mor och son ha gott om finlandismer, speciellt
i omr˚
adena d¨ar finskan har en dominerande l¨aggning. Figur 3.1(b) samt figur 3.2(b) ¨ar tv˚
a
sk¨armdumpar
Martin (2001) h¨avdar att det nederl¨andska ordf¨orr˚
adet kan delas upp i fem segment n¨ar
man tittar p˚
a nationens dimensionerna. Laureys (2004) skriver i sin artikel Over Belgicismen en finlandismen att samma uppdelning kan g¨oras f¨or det svenska ordf¨orr˚
adet. Finland och Sverige har till st¨orsta delen ett gemensamt ordf¨orr˚
ad. Det ¨ar det f¨orsta segmentet som ¨ar knuten till svenskan. Vidare finns det tv˚
a nationsbundna segment av det
svenska standardspr˚
aket, n¨amligen sverigesvenska och finlandssvenska. De tv˚
a sista segmenten ¨ar ocks˚
a nationsbundna men de tillh¨or inte standardspr˚
aket. Det handlar d˚
a bl.a.
12
om ungdomsspr˚
ak, slang, osv. N¨ar man j¨amf¨or d˚
a sverigesvenska med finlandssvenska kan
det urskiljas tre ekvivalenter: nollekvivalenter (ord eller uttryck som bara f¨orekommer i
en natiolekt), fullst¨andiga eller delekvivalenter (ord eller uttryck f¨or vilken det finns synonymer eller varianter i natiolekterna) och till sist pseudo-ekvivalenter (ord eller uttryck
som har samma form men en annan betydelse i sverigesvenska respektive finlandssvenska).
Ordet semla ¨ar ett exempel p˚
a en del-ekvivalent. En semla h¨anvisar
i Sverige till en slags bulle av ljust vetebr¨od som ¨ar fylld med mandelmassa och gr¨adde, medan ordet anv¨ands p˚
a finlandssvenska f¨or
en liknande bakelse som svenskarna skulle kalla en sm˚
afranska eller en fralla. Exempel p˚
a pseudo-ekvivalenter ¨ar orden medelsvensagg som bara f¨orekommer p˚
a sveriFigur 2.1: En semla p˚
a son invandrarverket kallortstill¨
gesvenska ˚
a ena sidan, och de finlandssvenska orden arbetarinstitut,
SVSV respektive FISV.
flerv˚
aningshus, menf¨ore ˚
a andra sidan. Pseudo-ekvivalenterna ¨ar oftast falska v¨anner p˚
a den lexematiska eller den pragmatiska niv˚
an. Orden eller uttrycken har
d˚
a samma form, men de delar inte (helt) samma betydelse. Ordet h¨amta till exempel anv¨ands
i b˚
ade sverigesvenska och finlandssvenska, men har betydelsen g˚
a efter (SVSV) eller medf¨ora
(FISV).
2.2
Rubrikspr˚
ak i tryckta tidningar
Halliday (1967) h¨avdar att rubrikernas grammatik skiljer sig fr˚
an grammatiken i vanlig prosa.
Den kallas f¨or economy grammar och uppfyller kravet p˚
a en kommunikativ effekt och extrem
korthet. Alla spr˚
ak som kan beskrivas i termer av denna economy grammar tillh¨or det som
kallas f¨or block language. Enligt Straumann (1935) ¨ar block language inte begr¨ansad till
tidningsrubriker utan termen syftar ocks˚
a p˚
a den typ av spr˚
akliga yttrande som f¨orekommer
i boktitlar, dagb¨ocker, telegram, annonser, ordb¨ocker, kataloger, recept, osv. Block language
aledes det ¨overordnade begreppet f¨or bl.a. rubrikspr˚
ak. I det som f¨oljer ger jag f¨orst
¨ar s˚
en ¨oversikt ¨over funktionerna som ¨ar f¨orknippade med rubrikspr˚
ak. Till sist tittar jag lite
n¨armare p˚
a olika grammatiska k¨annetecken.
2.2.1
Rubrikspr˚
akets funktioner
Grammatiska k¨annetecken p˚
a rubrikspr˚
ak kan delvis f¨orklaras av rubrikspr˚
akets funktioner.
Det f¨oljande ¨ar baserat p˚
a M˚
ardhs avhandling Headlinese (1980).
En av rubrikspr˚
akets huvudfunktioner ¨ar att underl¨atta det f¨or l¨asarna att hitta precis
nyheterna de a¨r intresserade i. I regel sammanfattar rubriker artiklarnas inneh˚
all. Detta
inneb¨ar att l¨asarna kan f˚
a en tydlig bild av det som st˚
ar i tidningen genom att l¨asa igenom
13
rubrikerna. Ju kortare rubriken ¨ar, desto snabbare l¨asarna kan skapa sig en bild av sj¨alva
artikeln.
En annan viktig funktion av rubrikspr˚
ak har att g¨ora med att kunna f˚
anga l¨asarnas
uppm¨arksamhet. Ett hj¨alpmedel f¨or detta ¨andam˚
al ¨ar rubrikens lay-out. Typsnittet ¨ar normalt sett s˚
adant att rubriken skiljer sig fr˚
an br¨odtexten genom st¨orre, tjockare bokst¨aver till
och med en annan f¨arg. N¨ar rubrikernas lay-out lyckats v¨acka uppm¨arksamheten, ska sj¨alva
rubriken formuleras p˚
a s˚
a s¨att att l¨asarna ¨ar ben¨agna att vilja l¨asa artikeln eller ¨aven k¨opa
den tryckta tidningen i aff¨arerna.
Det finns enligt M˚
ardh tv˚
a slags rubriker: summary heads och connotative heads. Summary
heads ¨ar rubriker som p˚
a ett neutralt s¨att ˚
aterger artikelns inneh˚
all. Arnold (1969) skriver
att en s˚
adan rubrik boils the gist of the story into a terse sentence. Nedanst˚
aende rubrik ¨ar
ett exempel p˚
a en summary head:
Sk˚
adespelaren Bob Hoskins d¨od (SVDA1)
Genom att l¨asa denna rubrik f˚
ar l¨asarna omedelbart veta vad artikeln handlar om, n¨amligen
att Bob Hoskins, sk˚
adespelare, har avlidit. Br¨odtexten till rubriken ¨ar:
Den brittiske sk˚
adespelaren Bob Hoskins har avlidit, 71 ˚
ar gammal, uppger
Reuters. Han ¨ar mest k¨and f¨or sina roller i filmer som ”Vem satte dit Roger
Rabbit?” och ”K¨arleksfeber”.
Summary heads ¨ar allts˚
a inte alls fantasieggande. Connotative heads d¨aremot f¨ors¨oker v¨acka
nyfikenheten genom att sl¨appa v¨aldigt litet eller ingenting alls om det som st˚
ar i artikeln. Se
p˚
a det f¨oljande exemplet:
Vacker Venus p˚
a Orion tappar rytmen (SVD515)
Det a¨r ett bra exempel p˚
a connotative heads d¨arf¨or att rubriken har n˚
agra typiska k¨annetecken
p˚
a det: det g¨ors bruk av humor samt ordlekar. Artikeln handlar om teaterdikten Venus som
spelas p˚
a Orionteatern, varav andra akten ¨ar tung och lite l˚
angsam enligt journalisten.
2.2.2
K¨
annetecken p˚
a rubrikspr˚
ak
M˚
ardh (1980) och Conon (1973) n¨amner n˚
agra k¨annetecken p˚
a rubrikspr˚
ak i sina examensarbeten Headlinese; On the grammar of English front page headlines respektive Rubrikspr˚
aket
p˚
a Dagens Nyheters f¨orstasidor. M˚
ardh skriver om engelska rubriker medan Conon unders¨oker svenska rubriker. Detta oaktat tar jag M˚
ardhs resultat om engelska rubriker med i
detta avsnitt, eftersom rubrikspr˚
akets funktioner ¨ar oberoende av vilket specifikt spr˚
ak det
nu handlar om. Funktionerna f¨orblir de samma p˚
a svenska som p˚
a engelska. Dessutom tillh¨or
14
b˚
ade svenska och engelska de germanska spr˚
aken, vilket inneb¨ar bl.a. att vissa syntaktiska
egenskaper eller system ¨ar desamma. Alla exempel som ges i detta kapitel ¨ar tagna ur min
egen korpus f¨orutom de engelska rubrikerna; de h¨arstammar fr˚
an M˚
ardhs korpus.
2.2.2.1
(O)fullst¨
andiga huvudsatser
F¨or det f¨orsta ¨ar rubriker enligt M˚
ardh ofta ingen fullst¨andig huvudsats eller makrosyntagm1
utan snarare mindre syntaktiska enheter s˚
a som en bisats eller en nominalfras:
N¨ar din hj¨arna slutar att fungera (HBL224)
Tidernas st¨orsta charterfloppar (SVD115)
En i¨ogonfallande grupp av rubriker som blev p˚
apekad av ˚
Akermalm (1962) och som inte
utg¨ors av makrosyntagmer, inneh˚
aller rubriker som saknar utsatt finit verb:
Hollandes sambo p˚
a sjukhus (HBL224)
Conon h¨avdar i det h¨ar sammanhanget att ju ¨aldre rubrikerna ¨ar, desto sv˚
arare det blir att
hitta n˚
agra spr˚
akliga skillnader mellan rubrikerna och vanlig prosa. Det kan f¨orklaras av det
faktum att det var bara under och efter f¨orsta v¨arldskriget som rubrikstilen utvecklade sig
mot sin nuvarande form. Fullst¨andiga satser och mycket korta, elliptiska uttryck f¨orekom
bredvid varandra sedan dess.
I motsats till Conons diakroniska unders¨okning som avslutades 1973, forskar jag p˚
a ett
synkront s¨att med en aktuell korpus. Mina f¨orv¨antningar ¨ar s˚
adana att det kommer att finnas
en avsev¨ard skillnad mellan rubrikerna och vanlig prosa. Detta ¨ar en skillnad som ligger i
linje med Conons resultat.
I fall rubrikerna ¨ar fullst¨andiga huvudsatser, ¨ar de ofta v¨aldigt korta. I f¨orsta instans skulle
de inte betraktas som uppseendev¨ackande i annan prosa. Det ¨ar bara n¨ar m˚
anga s˚
adana korta
meningar skulle f¨orekomma i en text som spr˚
aket skulle f˚
a pr¨ageln rubrikstil.
En bra morgon b¨orjar med lunch (HBL389)
Sponsorer jublar ¨over medaljerna (SVD250)
1
En makrosyntagm ¨
ar enligt Josefsson (2009:18) ”den minsta syntaktiska enheten som inte har n˚
agra
syntaktiska relationer med n˚
agon annan enhet. Den typiska makrosyntagmen ¨ar en huvudsats.”
15
2.2.2.2
Substantiv och nominalfraser i rubrikspr˚
ak
Vidare a¨r rubrikspr˚
ak k¨annetecknat av nominalfraser som a¨r mycket modifierade. En s˚
adan
nominalfras kan f¨ormedla en r¨att komplicerad tanke och det kr¨avs v¨aldigt ofta att l¨asa kontexten f¨or att kunna tolka rubriken ordentligt. Om man inte har l¨ast artikeln s˚
a kan man
inte veta vad rubriken precis handlar om:
Lysande studie i ren ondska
¨
MAJESTATISKT
V¨alskrivna dialoger, gott sk˚
adespeleri och dramatiska
¨ogonblick av f¨orl¨osning. Fj¨arde s¨asongen av Game of thrones, med premi¨ar
m˚
andag, l¨ar bli seriens h¨ojdpunkt med lika delar sk¨onhet och salt, skriver SvD:s
Thomas Engstr¨om. (SVD)
Det a¨r dessutom inte bara nominalfraserna som kan vara modifierade. Sj¨alva substantivet
kan ocks˚
a konstrueras enligt vissa morfologiska regler som ¨ar speciellt k¨annetecknande f¨or
rubrikspr˚
ak, som t. ex. initialord.
2.2.2.2.1 Initialord Journalister anv¨ander sig ofta av initialsammans¨attningar och uppfyller s˚
aledes kravet p˚
a extrem korthet. Conon definierar initialord i sin unders¨okning som
ord som ¨ar bildade av initialer eller initialstavelser i basordet och n¨amner exempelvis orden
JO, Asea och S¨apo. Initialord kan ocks˚
a vara komposita, vilket inneb¨ar att ord kan best˚
a
av flera led varav ett en initial eller ett initialord:
Egna intressen tar ¨over i USA-politiken (SVD305)
NATO-r¨addaren i n¨oden? (HBL391)
I det ovanst˚
aende exemplet ¨ar USA-politiken ett enda ord medan id´en omskrivs i texten
med uppl¨osningen den inrikespolitiska utvecklingen i USA. Genom initialsammans¨attningar
slipper journalister skriva ordet eller nominalfrasen ut helt, vilket ¨ar rubrikspr˚
akets tv˚
ang
till koncentration (˚
Akermalm, 1962) till f¨ordel. Det ¨ar ett element som visar den ekonomiska
l¨aggningen p˚
a rubrikspr˚
akets grammatik. Det ¨ar dock viktigt att n¨amna h¨ar att initialorden
inte alltid l¨osas upp i texten. Conon (1973) skriver att initialsammans¨attningar ¨ar till och
med vanligare ¨an uppl¨osningen. Oavsett detta betraktas initialord som typiska rubrikord,
just p˚
a grund av deras ekonomiska egenskaper. Initialordens korthet och l¨atthanterlighet
kan dock motv¨agas av bristande tydlighet ifall f¨orkortningen ¨ar mindre frekvent. F¨or m˚
anga
l¨asare kan initialordet d˚
a uppfattas som helt ok¨ant eller oklart.
Conon (1973) har unders¨okt initialordens frekvens i sin diakroniska unders¨okning Rubrikspr˚
aket p˚
a Dagens Nyheters f¨orstasidor. P˚
a grund av sina statistiska resultat kunde han
16
dra slutsatsen att antalet initialord i rubrikerna har b¨orjat ¨oka under ˚
aren n¨armast f¨ore 1940.
Det har fortsatt s˚
a fram till 1950 d˚
a frekvensen stabiliserades och initialord kunde hittas i
minst 10 procent av rubrikerna. I kapitel 4 f¨oljer en ¨oversikt ¨over den aktuella frekvensen av
initialord i s˚
avel Svenska Dagbladet som Hufvudstadsbladet.
2.2.2.2.2 Obest¨
amd artikel Ett k¨annetecken p˚
a rubrikspr˚
ak som M˚
ardh (1980) n¨amner
ag informationsv¨arde s˚
a som artiklarna :
¨ar utel¨amnandet av ord av l˚
R¨att att sparka tr¨ott anst¨alld (SVD541)
Ugglornas krig saknar klok l¨osning (HBL316)
Conon (1973) tillskriver den obest¨amda artikelns fr˚
anvaro fr¨amst till koncentrationskravet.
En rubrik ska vara kort och koncis s˚
a att l¨asarna snabbt f˚
ar ta reda p˚
a vad artikeln handlar om. Den obest¨amda artikeln har inget stort merv¨arde till rubrikens inneh˚
all och l¨amnas
d¨arf¨or g¨arna ute. Sw¨ard kommer redan till samma beslut knappt fyrtio ˚
ar tidigare, ˚
ar 1932.
Han skrev d˚
a ”att obest¨amda artikeln t¨amligen allm¨ant utel¨amnas, antingen substantivet
har adjektivattribut eller inte”. ˚
Akermalm (1962) h˚
aller med om det Sw¨ard p˚
ast˚
ar trettio ˚
ar
senare efter att hitta i sitt material en enda nyhetsrubrik med utsatt artikel och tusentals
rubriker utan obest¨amd artikel. Om det skulle f¨orekomma en utsatt obest¨amd artikel i rubrikerna, s˚
a skulle ˚
akermalm betrakta det som ett undantag fr˚
an regeln. Conon (1973) lyckas i
sin diakroniska unders¨okning uttrycka obest¨amda artikelns n¨arvaro i siffror, och konstaterar
att evolutionen av en minskning av obest¨amda artiklar gick hand i hand med i h¨ogra grad
ekonomiska rubriker. P˚
a 1930-talet var rubrikspr˚
ak inte lika ekonomiskt som p˚
a 1970-talet
och hade ungef¨ar 1/6 av rubrikerna en obest¨amd artikel. Detta kommer ¨overens med Sw¨ards
uppfattning att obest¨amda artiklar t¨amligen allm¨ant utel¨amnas. N¨ar Conon d˚
a kommer in p˚
a
1950- och 1960-talen ser han att det bara ¨ar 0,2% av rubrikerna som inneh˚
aller obest¨amda
artiklar, vilket ocks˚
a motsvarar ˚
akermalms (1962) konstaterande Att ordet saknas, ¨ar det
normala, det regelbundna. Conon h¨avdar ˚
ar 1973 att artikelfrekvensen konstant ligger under
en procent efter andra v¨arldskriget. Viktigt att n¨amna h¨ar ¨ar att s˚
avel Sw¨ard som ˚
Akermalm
som Conon skriver om tryckta tidningar. I denna unders¨okning forskas endast i digitala tidningsrubriker, och en snabb ¨oversikt ¨over rubrikerna tyder p˚
a att artikelfrekvensen kommer
att ligga h¨ogre ¨an en procent. Detta ska diskuteras ing˚
aende i kapitel 5.
2.2.2.2.3 Best¨
amd artikel Den obest¨amda artikeln utel¨amnas ofta p˚
a grund av sitt l˚
aga
informationsv¨arde. Det samma g¨aller f¨or den frist˚
aende best¨amda artikeln, som inte r¨aknas
till betydelsefulla ord. Conon (1973) tillskriver s˚
aledes den prepositiva artikelns utel¨amning
liksom han gjorde det f¨or obest¨amda artiklar till rubrikspr˚
akets koncentrationskrav. N˚
agot
17
som underl¨attar den prepositiva artikelns utel¨amning ¨ar det faktum att svenska substantiv
kan ha best¨amd slutartikel. Exempel p˚
a rubriker som saknar utsatt best¨amd artikel:
Nu g˚
ar klassiska folkabussen i graven (SVD43)
D¨oda finl¨andaren i Syrien kring 20 ˚
ar (HBL277)
De vanligaste uttryckstyper som saknar utsatt prepositiv artikel a¨r enligt Conon komparativ,
superlativ, ordningstal, nationalitetsadjektiv, uttryck med enhetlig betydelse (individnamn)
och uttryck med f¨orst¨arkningsord av typen ”vida v¨arlden”, ”hela Norden”.
Conon har studerat den prepositiva artikelns frekvensutveckling och har konstaterat att
den prepositiva artikeln n˚
adde sin kulmen ˚
ar 1915 med siffran 18%. Frekvensen har d˚
a
t¨amligen kontinuerligt minskat till bara 0,6% ˚
ar 1960. I kapitel 5 diskuteras ing˚
aende artikelns frekvens s˚
a som den a¨r ˚
ar 2014 i digitala rubriker. Mina f¨orv¨antningar efter en kort
adana att frekvensen kommer att vara avvikande fr˚
an
¨overblick ¨over min digitala korpus ¨ar s˚
Conons iakttagelser.
2.2.2.3
Verb
I detta kapitel diskuteras det finita verbet i rubrikspr˚
ak, samt vilka tempus som f¨orekommer
mest och infinitivm¨arkets beteende i rubriker.
2.2.2.3.1 Det finita verbet Den svenska journalisten Set Poppius2 h¨avdar i sin journalisthandbok Journalisten (1947) att verbl¨osa rubriker ¨ar idealet f¨or den inbitna rubriksf¨orfattaren.
Conon (1973) i sin tur tycker att Poppius ¨overdriver och skriver att han f¨ormodligen pratar
om finita verb som utel¨amnas i rubriker i st¨allet f¨or b˚
ade finita och infinita verb. Dessutom
g˚
ar den tesen inte ihop med det Conon hittar i sin korpus: vid tiden f¨or Poppius uttalande
f¨orverkligar knappt h¨alften av rubrikerna detta p˚
ast˚
adda idealet. Andra journalister eller
f¨orfattare h˚
aller inte heller med om Poppius synpunkter och ser mer positivt p˚
a verbens
f¨orekomst. Karlgren t.ex. skriver:
Verb m˚
aste allts˚
a finnas, men det ¨ar d¨arf¨or inte n¨odv¨andigt att det ¨ar utsatt: det
kan i m˚
anga fall underf¨orst˚
as. (Karlgren, 1923)
Karlgren anf¨or h¨ar en viktig punkt, n¨amligen att varje rubrik har ett verb som dock inte alltid
beh¨over vara utsatt i rubriken. Det ¨ar n˚
agonting som Radder och Garst bejakar fullst¨andigt:
Every headline must (...) have a verb. It is desirable although not necessary that
each deck be a complete sentence (Radder, 1924)
2
Set Poppius (1858-1972) var en svensk journalist, redakt¨or och ¨aven grundare av en skola som underviser
i journalistik: Poppius Journalistskola.
18
We may therefore take it as one of our first guides that every part of a headline
should contain a verb. The headline verb may be either explicit or implied. (Garst,
1963)
H¨artill kan till¨aggas att utel¨amningen av ord med l˚
agt informationsv¨arde a¨r k¨annetecknande
f¨or rubrikspr˚
ak (M˚
ardh, 1980), allt f¨or att rubriken ska vara kort men fortfarande f¨ormedlar
tillr¨ackligt mycket information om sj¨alva artikeln. Det anknyter till att rubrikspr˚
ak betraktas
som ekonomiskt och kan f¨orklaras p˚
a grund av koncentrationskravet (cfr. supra). S˚
aledes
v¨aljer journalisterna ofta att utel¨amna hj¨alpverben vara och bli vid passiv omskrivning med
perfekt particip. t.ex.:
(1) Explosion f˚
angad p˚
a film (SVD1)
(2) Nieminen utslagen i australiska o¨ppna (HBL85)
Denna typ f¨orekommer s˚
a ofta enligt ˚
Akermalm (1962) att den kan betraktas som ett av
rubrikspr˚
akets viktiga k¨annetecken. Genom att anv¨anda ett particip ges det uttryck f¨or det
skeende eller den handling som artikeln handlar om. N¨ar man l¨aser h¨arnedan det Garst
skriver, s˚
a f¨orst˚
ar man gott att hj¨alpverben vara och bli utel¨amnas g¨arna i rubriker p˚
a grund
av sitt l˚
aga informationsv¨arde:
All well-chosen, potent verb can suffuse the head with energy; a flat, colorless
one leaves it limp and lifeless. The verb determines whether the headline contains
”punch” or is dull. (Garst, 1963)
Hj¨alpverben vara och bli bidrar inte till rubrikernas semantiska rikedom och s˚
adana inneh˚
allsl¨osa ord skulle allts˚
a absorbera alltf¨or dyrbart utrymme. Det finns dock andra finita
verb f¨orutom dessa tv˚
a hj¨alpverb som utel¨amnas ifall de ¨ar av noll och intet v¨arde f¨or rubrikernas inneh˚
all. Detta bekr¨aftas av ˚
Akermalm:
F¨orutom former av ’vara’ och ’bli’ utel¨amnas verbet ¨overhuvudtaget r¨att ofta, en
radikal ˚
atg¨ard f¨or att spara utrymme. (˚
Akermalm, 1962)
Nedanst˚
aende rubriker tj¨anar som exempel p˚
a rubriker utan finit verb som inte bara kan
suppleras med former av vara och bli utan ocks˚
a med andra verb.
(3) Zlatan favorit inf¨or priset f¨or ˚
arets m˚
al (SVD104)
(4) Putin bara en av Ukrainas pr¨ovningar (HBL420)
19
Conon har inte lyckats hitta en riktig tydlig trend som beskriver frekvensen av rubriker
utan finit verb under perioden 1910-1960. Siffrorna v¨axlar mellan minst 45,6% ˚
ar 1930 och
h¨ogst 71,6% ˚
ar 1915. Den enda trenden som kunde observeras ¨ar att det finita verbet blev
alltmer utel¨amnat fr˚
an b¨orjan av andra v¨arldskriget fram till 1960. Denna trend motsvarar
koncentrationskravet som har blivit st¨orre med ˚
aren: ju ¨aldre rubrikerna ¨ar, desto st¨orre
chansen att de inneh˚
aller ett utsatt finit verb.
Conon har ocks˚
a unders¨okt frekvensen av hj¨alpverb som utel¨amnas vid predikativt perfekt
particip i sin diakroniska korpus, och har sett att trenden under ˚
aren 1910-1960 inte st¨ammer
¨overens med det man skulle f¨orv¨anta sig. I motsats till att det alltmer skulle f¨orekomma predikativt perfekt particip utan hj¨alpverb, kunde det allt mindre hittas en s˚
adan konstruktion
under den forskade perioden. Frekvensen har relativt st¨andigt minskat fr˚
an 17,4% ˚
ar 1910
till 4,6% ˚
ar 1960. Denna tillbakag˚
ang rimmar inte med koncentrationskravet, men Conon
f¨ors¨oker s¨atta detta i samband med preteritums motsvarande frammarsch (Conon, 1973).
B˚
ade preteritum och particip tyder p˚
a f¨orfluten tid och kan allts˚
a t¨ankas ers¨atta varandra.
preteritums frekvens i Conons corpus var 2,8% 1910 och 18,2% 1960, och ¨ar s˚
aledes motsatsen
till participets frekvens.
2.2.2.3.2
Tempus
Presens Presens utg¨or den tempusform som s˚
avel amerikanska handb¨ocker som Karlgren (1923) f¨orordrar. Det a¨r det vanligaste tempus i rubrikspr˚
ak (˚
Akermalm, 1962) med
siffran 26,4% 1960. Presens f¨oljs av preteritum som f¨orekommer i 18,2% av rubrikerna samma ˚
ar, perfektum och pluskvamperfektum i sin tur kunde sammanlagt hittas i bara 0,4% av
rubrikerna (Conon, 1973). En orsak till presens’ succ´e kan m¨ojligen vara att presensformen
l˚
ater g¨arna anv¨anda sig f¨or att beskriva handlingar som har h¨ant i f¨orfluten tid. I Headlines
and Deadlines skriver Garst:
For one thing, the present tense is customarily used to describe past events. (...)
In most instances verbs in the present tense are shorter than those in the past,
and space is always in demand in the headline. It takes fewer letters for example,
to say ’Thief Robs Grocery’ than to say ’Thief Robbed Grocery’. (Garst, 1963)
F¨orutom nutid och d˚
atid kan presens ocks˚
a beteckna kommande tid. Det ska p˚
apekas i detta
sammanhang att presens syftar p˚
a tempusformen, oavsett betydelse. Precis som Garst p˚
ast˚
ar
ovan, kan anv¨andningen av presensformen leda till i h¨ogre grad ekonomiska rubriker eftersom
presensform ¨ar n¨astan alltid kortare ¨an verbformerna i andra tempus.
F¨orutom de ekonomiska egenskaperna av dessa tre presensformer ¨ar en annan f¨ordel av
denna tempusform enligt Conon att nyheterna ser f¨arskare ut. Allt detta ser till att journalister betraktar presens som ett gynnat tempus i deras rubriker.
20
Preteritum Presens ¨ar det mest popul¨ara tempus att anv¨anda i rubrikerna, preteritum f¨oljer som den nst vanligaste tempusformen. Som man kunde l¨asa ovan har preteritum
st¨andigt vunnit betydligt ¨okad terr¨ang under perioden 1910-1960. Frekvensen av preteritums
n¨arvaro i rubriker ¨okade fr˚
an 2,8% 1910 till 18,2% 1960. Anv¨andningen av detta tempus f¨or
f¨orfluten tid har allts˚
a ¨okat mycket. Exempel p˚
a preteritum:
(5) Banksy-utst¨allning lockade hundratals (SVD593)
(6) Staden fick nog av b˚
atskrotet (HBL367)
Det som ¨ar intressant h¨ar ¨ar att perfektum och pluskvamperfektum har n¨astan helt
f¨orsvunnit 1960 (cfr. infra) samtidigt som predikativt perfekt particip k¨anner en stor tillbakag˚
ang under perioden 1910-1960. Preteritum d¨aremot har st¨andigt vunnit i popularitet.
Enligt Conon (1973) ¨ar dessa frekvenser ingen slump och finns det ett samband. S˚
aledes
h¨avdar han att preteritum har ersatt alla ovanst˚
aende konstruktionerna, vilket enligt Wess´en
(1956) betyder att preteritum har ˚
aterf˚
att en funktion som den ofta hade i fornsvenskan.
Vidare ¨ar de tv˚
a mest frekventa tempus (presens och preteritum) de enda tv˚
a enkla tempus
i svenska, i.e. de enda tempus som inte beh¨over n˚
agot hj¨alpverb. (Josefsson, 2009) Notera
att det sparas mer utrymme i rubrikerna genom att anv¨anda dessa tv˚
a tempus i motsats
till perfektum och pluskvamperfektum. Presens och preteritum uppfyller d˚
a b¨ast koncentrationskravet och f¨oredras s˚
aledes av journalisterna.
Perfektum och Pluskvamperfektum D˚
a Conon gjorde sin korpusunders¨okning 1973
slog han fast att b˚
ade perfektum och pluskvamperfektum hade n¨astan helt f¨orsvunnit. I 1960
inneh¨oll endast 0,4% av rubrikerna antingen perfektum eller pluskvamperfektum. Dessutom
f¨orekom de oftast i underrubriker, d¨ar koncentrationskravet ¨ar mycket mindre ¨an i huvudrubrikerna. Jag tog inte med n˚
agra underrubriker i min korpus s˚
a det kan vara intressant att
kolla hur den aktuella situationen ¨ar f¨or digitala huvudrubriker i 2014. Man skulle f¨orv¨anta
sig att dessa tempus n¨astan inte f¨orekommer. Hursomhelst menar Conon (1973) att b˚
ade perfektum och pluskvamperfektum ¨ar betydligt mera s¨allsynta i rubrikerna ¨an i texten. H¨arnedan
f¨oljer tv˚
a exempel p˚
a perfektum:
(7) F¨orfattarna har gl¨omt ¨aventyret (SVD22)
(8) ”EU har skyddat oss fr˚
an kriser” (HBL82)
Exemplen har tagits ur min egen korpus vilket tyder p˚
a att perfektum inte dog ut i nutida
rubrikspr˚
ak.
21
2.2.2.3.3 Infinitivm¨
arket att Infinitivm¨arket att utel¨amnas ofta i rubrikspr˚
ak, det ¨ar
n˚
agonting som Sw¨ard (1932), ˚
Akermalm (1962) och Palm´er (1947) bekr¨aftar. Fenomenet ¨ar
dock inte begr¨ansat till tidningsrubriker utan f¨orekommer ocks˚
a r¨att ofta i modern svenska. Vi talar om ren infinitiv n¨ar infinitivm¨arket utel¨amnas. I svenskan som talas idag faller
infinitivm¨arket i regel bort vid modala hj¨alpverb, objektiv infinitiv och subjektiv infinitiv.
Infinitivm¨arket ¨ar utsatt ifall infinitiven tj¨anar som best¨amning till adjektivet, till substantivet, och n¨ar infinitiven konstrueras med en preposition. I fall det handlar om k¨ansli-, aff¨arsoch telegramstil (Palm´er, 1947) eller rubrik- och annonsstil (Conon, 1973) kan ¨aven dessa
konstruktioner som har utsatt infinitivm¨arke ers¨attas av ren infinitiv (ex. 9-10). Subjekt eller
objekt kan ocks˚
a utg¨oras av ren infinitiv (ex. 11) men det finns mest ett utsatt infinitivm¨arke
i dessa svenska konstruktioner (Conon, 1973).
(9) Det ¨ar sv˚
art att f¨or¨alska sig i Vanda (HBL103)
(10) L¨attnad att f˚
a uppr¨attelse (HBL165)
(11) Stoppa mutor kr¨aver resurser (SVD274)
Conon har unders¨okt frekvenserna av infinitiv och infinitivm¨arken. Anv¨andningen av
infinitv har minskat under perioden 1910-1960. D¨ar den f¨orekom i 10,2% av rubrikerna 1910,
f¨orekom den i endast 5,6% av rubrikerna 1960. Infinitivm¨arket ¨ar i samma period ocks˚
a p˚
a
tillbakag˚
ang: det f¨orekom i 2,2% av rubrikerna 1910 och har sen relativt st¨andigt minskat till
0,2% 1960. Infinitivm¨arket f¨orekom d˚
a i s˚
avel konstruktioner d¨ar det kr¨avs ett infinitivm¨arke
som konstruktioner som till˚
ater ren infintiv. En blick p˚
a frekvensen av ren infinitiv visar att
den blev alltmer popul¨ar: frekvensen gick fr˚
an 1,4% 1910 till 4,4% 1960. Det handlar d˚
a om
ren infinitiv vid s˚
avel vissa verb som vid substantiv, adjektiv, particip och ren infinitiv som
subjekt.
Infinitivm¨arkets tillbakag˚
ang kan ˚
aterigen f¨orklaras av koncentrationskravet; det sparas
dyrbart utrymme genom att utel¨amna det. Det samma g¨aller f¨or infinitiv ¨overhuvudtaget
som har tappat procentuellt sett mer terr¨ang. Konstruktioner med infinitiv tar enligt Conon (1973) mer utrymme och utel¨amnas d¨arf¨or g¨arna. I kapitel 4 diskuterar jag ing˚
aende
infinitivm¨arkets aktuella status i svenskt rubrikspr˚
ak.
2.2.3
Satstyper i rubrikspr˚
ak
Det finns fyra grundl¨aggande spr˚
akhandlingar i svenska: p˚
ast˚
aende, fr˚
aga, uppmaning och
k¨anslouttryck. Dessa spr˚
akhandlingar motsvaras typiskt av s¨arskilda satstyper (Josefsson,
2009):
22
Spr˚
akhandling
p˚
ast˚
aende
fr˚
aga
uppmaning
k¨ansloutrryck
Typisk satstyp
deklarativa satser
interrogativa satser
imperativa satser
exklamativa satser
Exempel
Charlotta l¨aser en bok.
Tycker hon om att l¨asa?
Fokusera p˚
a avhandlingen!
Vad jag ¨ar duktig!
Rubriker kan ocks˚
a delas upp i dessa fyra satstyper. Conon har inte unders¨okt i sin avhandling
vilka ¨ar de mest popul¨ara satstyperna p˚
a rubriksvenska, s˚
a jag baserar mig huvudsakligen p˚
a
M˚
ardhs forskningsr¨on om engelska rubriker f¨or att kartl¨agga hur rubrikspr˚
ak och satstyper
st¨aller sig till varandra. I kapitel 5 analyseras de olika satstyperna inneg˚
aende f¨or digitala
rubriker p˚
a s˚
avel sverigesvenska som finlandssvenska. Det kan vara intressant att unders¨oka,
eftersom de interrogativa och imperativa satstyperna oftast medf¨or lite schvung hos l¨asarna,
vilket beveker dem till att l¨asa artiklarna i fr˚
aga. Det anknyter till en av rubrikspr˚
akets
funktioner.
2.2.3.1
Deklarativa satser
N¨ar rubriker ¨ar deklarativa satser ¨ar deras prim¨ara funktion att f¨ormedla information. M˚
ardh
(1980) har kunnat fastst¨alla i sin korpusunders¨okning om engelska rubriker att denna satstyp
¨ar mest frekvent. Hon har unders¨okt tidningarna the Times och the Daily Mirror, vilka
omfattar var respektive 99,2% och 87,1% deklarativa satser. Hon ger f¨oljande exempel:
(1) Autobahn bridge collapse kills nine men
(2) J H Vavasseur suspension
2.2.3.2
Interrogativa satser
Interrogativa satser anv¨ands i prosa huvudsakligen f¨or att f¨ormedla talarens okunnighet om
viss information som lyssnaren/l¨asaren f¨orv¨antas klarg¨ora. N¨ar det g¨aller rubrikspr˚
ak h˚
aller
det inte, eftersom journalister ofta sj¨alva kan ge svaret p˚
a deras egna fr˚
agor. Ibland anv¨ands
interrogativa satser n¨ar det inte finns tillr¨ackligt information f¨or att kunna f¨ormedla ett tillfredsst¨allande svar och ˚
aterges i artikeln endast n˚
agra m¨ojliga utkomster (ex. 3). Interrogativa
satser i rubrikspr˚
ak blir dock mest brukt f¨or att visa l¨asarna vilka fr˚
agor kommer att svaras
i artiklarna (ex. 4). Exemplen togs ˚
aterigen ur M˚
ardhs (1980) avhandling.
(3) Who will take up France’s burdens?
(4) WHO shared a date with way-out Nureyev?
23
S˚
adana interrogativa rubriker anv¨ands huvudsakligen f¨or att befr¨amja att l¨asa artiklarna.
Fr˚
agorna i rubriker f¨orv¨antas reta l¨asarnas nyfikenhet p˚
a s˚
a s¨att att de g¨arna vill konsultera
texten f¨or att hitta svaren.
I M˚
ardhs engelskspr˚
akiga korpus kunde i the Times hittas i 0,5% av rubrikerna n˚
agon
intterrogativ sats, medan the Daily Mirror hade i 4,9% av rubrikerna att g¨ora med denna
satstyp. I j¨amf¨orelse med den deklarativa satstypen ¨ar den interrogativa satstypen allts˚
a
ingen stor succ´e.
2.2.3.3
Imperativa satser
Vid uppmaningar st˚
ar verbet i imperativformen och utel¨amnas subjekt oftast. I M˚
ardhs
korpus kunde i the Times och the Daily Mirror hittas respektiva 0,2% och 3,7% imperativa
satser. Enligt M˚
ardh (1980) ¨ar denna satstyp ett hj¨alpmedel i rubrikspr˚
ak som siktar p˚
a att
ber¨ora l¨asarna/lyssnare. Genom imperativer tilltalas l¨asarna/lyssnare direkt och bevekas de
till aktion (ex. 5, ex. 6):
(5) FOR ALL OUR TOMORROWS VOTE LABOUR TODAY (the Daily
Mirror)
(6) Help us to find out THE TRUTH ABOUT WOMEN (the Daily Mirror)
Ibland blir den tilltalade personen explicit n¨amnd i rubriken, som t.ex.:
(7) Libs tell Wilson: Cool it or else (the Daily Mirror)
Texten som f¨oljer efter rubriken kan likas˚
a inneh˚
alla mer information om personen som
f˚
ar uppmaningen (ex. 8):
(8) Get sterilized! PRICE OF A WIFE’S HOME LOAN (the Daily Mirror)
2.2.3.4
Exklamativa satser
K¨anslouttryck slutar i regel p˚
a utropstecken och bildas fr¨amst av fria bisatser. M˚
ardh noterade att frekvensen av denna satsyp i engelskspr˚
a kig korpus var 4,2% vad som g¨aller the
Daily Mirror. I the Times fanns inga exklamativa satser alls.
(7) Oh, what a bonnie bonanza!
(8) JUST DIVINE!
24
2.3
Tryckta vs. digitala tidningar
I det h¨ar kapitlet j¨amf¨or jag kort tryckta tidningar med digitala tidningar och fokuserar jag
p˚
a den typografiska aspekten.
Det har mest unders¨okts och skrivits om rubrikspr˚
ak i papperstidningar. I den h¨ar unders¨okningen har jag best¨amt mig f¨or att arbeta med n¨attidningar. Jag analyserar b˚
ade
sverigesvenska och finlandssvenska rubriker av Svenska Dagbladet respektive Hufvudstadsbladet och h¨amtade artiklarna fr˚
an internetsidorna www.svd.se respektive www.hbl.fi. Det
motsvarar mina f¨orv¨antningar att tidningarnas layout p˚
a n¨atet i stor utstr¨ackning skiljer sig
fr˚
an tidningarnas layout tryckt p˚
a papper. Figur 2.1 visar att Svenska Dagbladets f¨orstasida
inneh˚
aller f¨arre rubriker i den tryckta versionen (3 i total) ¨an webbuppl˚
agans f¨orstasida (18
i total). Det samma g¨aller Hufvudstadsbladet (figur 2.2), d¨ar f¨orstasidan tryckt p˚
a papper
inneh˚
aller 8 rubriker medan den digitala f¨orstasida inneh˚
aller 21. Det b¨or noteras h¨ar att
det ¨ar r¨att sv˚
art att tala om en f¨orstasida n¨ar det handlar om tidningarnas webbuppl˚
agor.
Det ¨ar n¨amligen m¨ojligt att skrolla ner f¨or att f˚
a se fler artiklar och rubriker n¨ar man g˚
ar
in i webbplatsen. S˚
aledes begr¨ansar jag begreppet f¨orstasida i det h¨ar sammanhanget till
den f¨orsta digitala bilden som l¨asarna f˚
ar se vid webbplatsens konsultering. Det handlar d˚
a
om ett flytande begrepp. Figurerna 2.1(b) och 2.2(b) ˚
aterger tv˚
a sk¨armdumpar som togs av
tidningarnas f¨orstasidor s˚
a som jag kunde se dem p˚
a min dator. Om denna skillnad i layout
ocks˚
a medf¨or n˚
agra syntaktiska divergenser eller andra funktioner, behandlas i kapitel 4.
(a) Papperstidning (den 7 augusti 2014)
(b) N¨attidning (den 30 mars 2014)
Figur 2.2: Hufvudstadsbladets f¨
orstasida
25
(b) N¨attidning (den 30 mars 2014)
(a) Papperstidning (den 30 april 2011)
Figur 2.3: Svenska Dagbladets f¨
orstasida
26
Kapitel 3
Metod och material
F¨or att kunna beskriva och j¨amf¨ora sverigesvenskt och finlandssvenskt rubrikspr˚
ak i digitala tidningar beh¨over jag en samtida, v¨albalanserad korpus som omfattar ett tillr¨ackligt
antal sverigesvenska och finlandssvenska rubriker. Detta kapitel handlar om hur min korpus
˚
astadkom. F¨orst ger lite mer information om tidningarna som valdes i Sverige och Finland
i avsnitt 3.1, sen beskriver jag noggrant vilka och hur m˚
anga rubriker selekterades till min
korpus i avsnitt 3.2. Till sist ˚
aterges i avsnitt 3.3 den statistiska bakgrunden f¨or analysen
som gjordes med hj¨alp av uppgifterna i korpusen.
3.1
Tidningarnas urval
Min korpus best˚
ar endast av rubriker h¨amtade fr˚
an digitala tidningar. Jag har allts˚
a vid inget
tillf¨alle jobbat med papperstidningar. Detta var ett medvetet val och det finns tv˚
a faktorer
som spelar in d¨ar. F¨or det f¨orsta ¨ar tidningar p˚
a n¨atet ett relativt nytt fenomen som dyker
upp p˚
a scenen f¨or f¨orsta g˚
angen p˚
a 2000-talet. Det g¨or det intressant att forska i eftersom det
inte ¨an finns en djupg˚
aende unders¨okning som kartl¨agger eventuella spr˚
akliga skillnader med
rubriker i tryckta tidningar. Den andra faktorn som pl¨aderar f¨or anv¨andningen av digitala
tidningar ¨ar deras tillg¨anglighet. Det ¨ar v¨aldigt enkelt att konstruera en korpus genom att
kopiera rubrikerna p˚
a tidningarnas hemsida f¨or att sen klistra in dem i ett dokument. Tryckta
tidningar har i mitt fall en l¨agre niv˚
a anv¨andarv¨anlighet sedan jag inte forskar i Sverige eller
Finland och svenska tidningar inte ¨ar till hands i aff¨arerna h¨ar.
Med tanke p˚
a den komparativa naturen av denna unders¨okning talar det f¨or sig sj¨alv att
korpusen delas upp i tv˚
a: en del inneh˚
aller rubriker som motsvarar den sverigesvenska varieteten och en annan del ¨ar representativ f¨or den finlandssvenska varieteten. Jag tog tidningen
Svenska Dagbladet som k¨alla till de sverigesvenska rubrikerna. Webbadressen ¨ar www.svd.se.
Tidningen grundades 1884 och har s¨ate i Stockholm. I 2013 hade Svenska Dagbladet varje
dag dryggt 404 000 l¨asare. Den ¨ar den tredje st¨orsta abonnerade morgontidningen i Sverige
27
(TS Mediefakta, 2014). Svenska Dagbladet betecknar sig politiskt som obunden moderat. De
finlandssvenska rubrikerna tog jag fr˚
an den svenskspr˚
akiga finl¨andska tidningen Hufvudstadsbladet med webbadressen www.hbl.fi. Tidningen grundades 1864 av August Schauman och
utkommer i Helsingfors. Den n˚
ar 102 000 l¨asare dagligen och blir h¨armed Finlands st¨orsta
svenskspr˚
akiga tidning (www.hbl.fi, 2014). Hufvudstadsbladet betecknar sig politiskt som
oberoende borgerlig liberal. Hufvudstadsbladet ¨ar medveten om att svenskans position i Finland ¨ar annorlunda ¨an svenskans position i Sverige:
Hufvudstadsbladets historia ¨ar ouppl¨osligt sammanl¨ankad med det svenska spr˚
akets
st¨allning i Finland, den finlandssvenska livsstilen och kulturen. (www.hbl.fi, 2014)
S˚
aledes kan Svenska Dagbladet och Hufvudstadsbladet betraktas som tv˚
a ledande tidningar
i Sverige respektive Finland, som b˚
ada l¨ampar sig f¨or att skaffa rubriker skrivna p˚
a sverigesvenska respektive finlandssvenska.
3.2
Rubrikernas urval
Totalt har jag samlat 1200 rubriker inom en tidsperiod p˚
a knappt fyra m˚
anader: 600 sverigesvenska rubriker fr˚
an Svenska Dagbladet och lika m˚
anga finlandssvenska rubriker fr˚
an
Hufvudstadsbladet. P˚
a s˚
a s¨att f¨orfogar jag ¨over ett tillr¨ackligt antal rubriker f¨or att kunna
kartl¨agga syntaktiska skillnader mellan b˚
ada varieterna. Alla artiklar daterar fr˚
an perioden
mellan december 2013 och mars 2014. Detta betyder att denna unders¨okning ¨ar synkron och
˚
aterspeglar det aktuella f¨orh˚
allandet mellan sverigesvenska och finlandssvenska.
Figur 3.1: Svenska Dagbladet (25 april 2014)
F¨orst och fr¨amst ¨ar det viktigt att begr¨ansa begreppet rubrik. Conon (1973) definierar en
rubrik som ett meddelande, (...) tryckt i en och samma rubrikstil (...) och typgrad (storlek),
som bildar en typografisk enhet inom en viss spaltbredd. Svenska Dagbladets arbetss¨att skiljer
sig l¨att fr˚
an Hufvudstadsbladet. Medan f¨orstn¨amnda tidningen anv¨ander s˚
avel rubriker som
28
underrubriker, slipper finska journalister att skriva underrubriker i Hufvudstadsbladet. Figur
3.1 visar tv˚
a rubriker h¨amtade ur Svenska Dagbladet som best˚
ar var av rubriker samt underrubriker. De har inte samma rubrikstil och typgrad och det finns ingen typografisk enhet
mellan dem. Det ¨overensst¨ammer med Conons definition i det att denna skillnad tyder p˚
a
att det inte kan handla om en enda rubrik. Rubrikerna s˚
avel som underrubrikerna ¨ar dock
skrivna p˚
a rubrikspr˚
ak: det finns korta meningar och den obest¨amda artikeln ett utel¨amnas
(t.ex. Allt mer talar f¨or (ett) nytt Rysslandsstyrt n¨at).
Figur 3.2: Hufvudstadsbladet (25 april 2014)
Om vi nu tittar p˚
a de tv˚
a artiklarna i Hufvudstadsbladet (figur 3.2) m¨arks det att det inte finns n˚
agra underrubriker. Det som st˚
ar efter rubriken tillh¨or br¨odtexten och kan inte
betraktas som rubrikspr˚
ak. Logiskt sett har jag best¨amt mig att inte ta med Svenska Dagbladets underrubriker i korpusen, eftersom jag inte kan j¨amf¨ora sverigesvenska med overkliga
finlandssvenska underrubriker. Genom att nonchalera Svenska Dagbladets underrubriker kan
jag fokusera p˚
a sverigesvenska och finlandssvenska rubriker i st¨allet, vilket kommer analysens
kvalitet till godo.
3.3
Nollhypotes
I kapitel 4 ¨ar jag p˚
a spaning efter skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska vad
som g¨aller rubrikspr˚
ak i respektive Sverige och Finland. Det vore ovanligt att jag skulle f˚
a
exakt samma resultat f¨or b˚
ada spr˚
akvarianterna, och jag f¨orv¨anter mig s˚
aledes att hitta n˚
agra
avvikande procentsatser p˚
a olika k¨annetecken p˚
a rubrikspr˚
ak. F¨or att unders¨oka om dessa
skillnader inte beror p˚
a slumpen och tyder p˚
a en signifikant olikhet mellan sverigesvenska
och finlandssvenska, utnyttjas en hypotespr¨ovning.
Vid hypotespr¨ovningen formuleras en nollhypotes (H0 ) och en mothypotes (H1 ). Nollhypotesen utg˚
ar ifr˚
an att det inte finns n˚
agra signifikanta skillnader mellan de tv˚
a unders¨okta
29
spr˚
akvarieterna och att b˚
ade SVSV (p1 ) och FISV (p2 ) s˚
aledes ¨ar desamma. Mothypotesen
omfattar d˚
a det man vill testa; i den h¨ar unders¨okning skulle den formuleras s˚
a att svenskt
rubrikspr˚
ak i Sverige (p1 ) och Finland (p2 ) skiljer sig fr˚
an varandra:
H0 : p1 − p2 = 0
H1 : p1 − p2 6= 0
N¨ar man vill bevisa att det finns signifikanta skillnader mellan SVSV och FISV ska nollhypotesen f¨orkastas. Om det inte g˚
ar att f¨orkasta nollhypotesen, kan det inte dras f¨or stora
slutsatser och beror de hittade skillnaderna mellan SVSV och FISV p˚
a slumpen. H¨arnedan
f¨oljer ekvationen som anv¨ands f¨or att best¨amma om nollhypotesen f¨orkastas eller ej.
pˆ =
z=q
x1 + x2
n1 + n2
pˆ1 − pˆ2
pˆqˆ( n11 +
1
)
n2
Med hj¨alp av denna ekvation j¨amf¨or jag systematiskt de olika antalen sverigesvenska och
finlandssvenska aspekter av rubrikspr˚
ak.
30
Kapitel 4
Analys
I detta kapitel f¨oljer analysen av s˚
avel SVD:s som HBL:s korpus. H¨ar ˚
aterges mina forskningsr¨on om olika aspekter p˚
a svenskt svensktrubrikspr˚
ak och j¨amf¨or jag den finlandssvenska
med den sverigesvenska varieteten. I avsnitt 4.1 behandlas alla fullst¨andiga huvudsatser i rubrikerna och diskuterar jag ing˚
aende antalet prim¨ara satsdelar som dessa rubriker inneh˚
aller.
Satsl¨osning av rubriker har inte har analyserats i tidigare forskning s˚
a det kan en intressant
aspekt av rubrikspr˚
ak att unders¨oka. Avsnitt 4.2 handlar om verb i rubrikspr˚
ak och jag analyserar s˚
avel finita samt infinitia verb som tempus. I avsnitt 4.3 fokuserar jag p˚
a initialord.
Avsnitt 4.4 handlar om b˚
ade best¨amd och obest¨amd artikel i rubrikerna, medan avsnitt 4.5
handlar om inifinitivm¨arket att. Till sist ˚
aterges i avsnitt 4.6 de olika satstyperna i s˚
avel SVD
som HBL.
4.1
Fullst¨
andiga huvudsatser
Rubrikspr˚
ak ¨ar v¨aldigt ekonomiskt och k¨anner en stor tv˚
ang till koncentration. Det f¨orklaras
bl.a. av en av rubrikernas viktigaste funkioner, som siktar p˚
a att f¨ormedla mycket information
om de matchande artiklarna. Genom korta rubriker kan l¨asarna d˚
a snabbt skapa sig en bild
av artiklarnas inneh˚
all (cfr. supra). Detta koncentrationskrav har till f¨oljd att det g¨arna
utel¨amnas ord med l˚
agt informationsv¨arde, vilket i sig leder till rubriker som inte best˚
ar av
fullst¨andiga huvudsatser. Det finns dock en hel del rubriker som har ett tillr¨ackligt antal
prim¨ara satsdelar till f¨orfogande f¨or att kunna klassas som fullst¨andiga huvudsatser. Tabell
4.1 visar att SVD:s korpus inneh˚
aller 600 rubriker varav 239 ¨ar fullst¨andiga huvudsatser,
och 361 rubriker ¨ar ofullst¨andiga huvudsatser. Av HBL:s 600 rubriker ¨ar 221 fullst¨andiga
huvudsatser medan 379 rubriker inte ¨ar det. S˚
aledes g¨aller det f¨or s˚
avel SVD som HBL att
huvuddelen av rubrikerna ¨ar ofullst¨andiga huvudsatser.
31
Tabell 4.1: (O)fullst¨
andiga huvudsatser i svenskt rubrikspr˚
ak
Svenska Dagbladet
Hufvudstadsbladet
Ord/rubrik # rubriker
%
Ord/rubrik # rubriker
%
Fullst. huvudsats
5,8
239
39,7
5,1
221
37,3
Ofullst. huvudsats
5,5
361
60,3
5,0
379
62,7
Tot.
600
100%
600
100%
De fullst¨andiga huvudsatserna ¨ar utrustade med alla de grammatiska elementen som
beh¨ovs. S˚
aledes finns det ingen utel¨amning av bl.a. obest¨amd/best¨amd artikel (ex. 1, 3),
infinitivm¨arke (ex. 2, 4) ifall deras f¨orekomst ¨ar obligatorisk. F¨oljande rubriker ur min korpus
a s˚
adana fullst¨andiga huvudsatser:
¨ar exempel p˚
(1) ”Sverige ¨ar ett fantasiland” (SVD27)
(2) ”Krim riskerar att bli ett nytt Tjetjenien” (SVD591)
(3) Maltas stora son ¨ar stark som en hingst (HBL341)
(4) Det ¨ar sv˚
art att f¨or¨alska sig i Vanda (HBL103)
Om man l¨aser ovanst˚
aende exempel utan att veta att det handlar om rubriker, kan man
gott t¨anka sig att det g¨aller vanlig prosa i st¨allet f¨or rubrikspr˚
ak. Det utel¨amnas inte n˚
agra
syntaktiska element. Det finns dock ett speciellt k¨annetecken gemensamt f¨or alla dessa rubriker som avsl¨ojer deras ekonomiska karakt¨ar: det faktum att rubrikerna alla a¨r relativt korta
i j¨amf¨orelse med fullst¨andiga huvudsatser i prosa. Tabell 4.1 visar att rubriker i Svenska
Dagbladet och Hufvudstadsbladet genomsnittligt best˚
ar av 5,8 respektive 5,1 ord ifall de ¨ar
fullst¨andiga. I prosa a¨r det i sig inget konstigt med huvudsatser som best˚
ar av 5 ord, men
m˚
anga s˚
adana korta huvudsatser bredvid varandra vore konstigt. F¨or att illustrera detta, tar
jag slumpm¨assigt en artikel av SVD och en annan av HBL (de kan hittas i bilagorna) och
kollar jag hur m˚
anga ord br¨odtexternas huvudsatser genomsnittligt inneh˚
aller. SVD:s artikel
har huvudsatser av genomsnittligt 13,5 ord, medan HBL:s huvudsatser i br¨odtexten genomsnittligt best˚
ar av 15,7 ord. Det finns i b˚
ada fallen tal om n¨astan 3 g˚
anger s˚
a m˚
anga ord n¨ar
det g¨aller prosa a¨n n¨ar det g¨aller rubrikerna. Dessutom sl˚
ar jag fast att en ’fullst¨andig’ rubrik
i SVD bildas av minst 3 (ex. 5) och h¨ogst 10 (ex. 6) ord, medan den l¨angsta huvudsatsen
i br¨odtexten best˚
ar av 25 ord. HBL:s fullst¨andiga rubriker best˚
ar av minst 2 (ex. 7) och
h¨ogst 9 (ex. 8) ord, medan br¨odtextens l¨angsta huvudsats bildas av 32 ord. N¨ar rubriker a¨r
fullst¨andiga huvudsatser betyder det allts˚
a inte att de automatiskt ¨ar l˚
anga, det ¨ar snarare
32
tv¨artom. P˚
a s˚
a s¨att fyller dessa rubriker upp till kravet p˚
a korthet, som ¨ar s˚
a ofta kopplat
till rubrikspr˚
ak.
(5) V˚
ardnadstvister ¨okar lavinartat (SVD18)
(6) Man skulle lura dem att g˚
a med p˚
a det h¨ar (SVD209)
(7) R¨aikk¨onen kraschade (HBL274)
(8) Marian ˚
akte til Somalia f¨or att hj¨alpa de sjuka (HBL171)
Om rubrikerna klassas som fullst¨andiga huvudsatser ska de uppfylla vissa villkor. F¨or det
f¨orsta ska de ha formen av antingen ett p˚
astaende, en fr˚
aga (s˚
avel ja/nej-fr˚
agor som v-fr˚
agor1 )
eller en uppmaning med verbet i imperativ. I alla dessa satstyper f¨orekommer ett finit verb,
vilket s˚
aledes verkar vara en n¨odv¨andig f¨oruts¨attning f¨or klassificeringen. Det finita verbet
utg¨or i s˚
a fall predikatet eller en del av predikatet. F¨or varje rubrik som ¨ar en fullst¨andig
huvudsats har jag gjort en satsanalys. Av tabell 4.2 framg˚
ar resultatet tillsammans med
2
procentsatserna . L¨agg m¨arke till att predikatet f¨orekommer i varje kategori och kombination.
Tabell 4.2: Satsanalys av fullst¨
andiga huvudsatser
Svenska Dagbladet
# rubriker
%
2 prim¨
ara satsdelar
12
5,0%
SP
3
1,3
POd
7
2,9
¨
Ovrigt
2
0,8
3 prim¨
ara satsdelar
140
58,6%
SPOd
60
25,1
SPOp
13
5,4
SPA
29
12,1
SPSp
30
12,6
Sf PSe
4
1,7
¨
Ovrigt
4
1,7
1
Hufvudstadsbladet
# rubriker
%
12
5,4%
10
4,5
0
0
2
0,9
145
65,6%
59
26,7
23
10,4
34
15,4
25
11,3
1
0,5
3
1,4
V-fr˚
agor inleds med ett fr˚
ageord, t.ex. vem, vilken, vad, hur, n¨ar,...
Initialorden i tabellen byggs med de f¨orsta bokst¨aver av rubrikernas funktioner i fr˚
aga; p˚
a s˚
a s¨att h¨
anvisar
SPOd till rubrikerna som har subjekt (S), predikat (P) och direkt objekt (Od ). Dit finns en lista ¨
over alla
f¨
orkortningar p˚
a s. 4.
2
33
4 prim¨
ara satsdelar
SPOd Op
SPOd A
SPOd Sa
SPSpA
SPAA
SPSpSa
¨
Ovrigt
5 prim¨
ara satsdelar
Samordning
TOTALT
71
9
20
3
10
7
5
17
9
7
239
29,7%
3,8
8,4
1,3
4,2
2,9
2,1
7,1
3,8%
2,9%
100%
55
3
16
7
10
7
1
11
2
7
221
24,9%
1,4
7,2
3,2
4,5
3,2
0,5
4,9
0,9%
3,2%
100%
F¨orst och fr¨amst konstaterar jag att huvuddelen av rubrikerna bildas av 3 prim¨ara satsdelar.
Detta g¨aller s˚
avel SVD som HBL, som har procentsatserna 58,6% respektive 65,6%. Gruppen som kommer p˚
a andra platsen ¨ar rubrikerna best˚
aende av 4 prim¨ara satsdelar: SVD
har i totalt 29,7% s˚
adana rubriker, medan HBL 24,9%. D¨arefter kommer den 2 prim¨ara
satsdelarsgruppen, f¨oljd av den 5 prim¨ara satsdelarsgruppen och till sist kommer gruppen
samordning.
4.1.1
Tre prim¨
ara satsdelar
Omkring en fj¨arde av rubrikerna har subjekt, predikat och direkt objekt som de enda 3
prim¨ara satsdelarna. H¨armed blir en kombination av dessa tre prim¨ara satsdelar den mest
popul¨ara konstruktionen ifall rubrikerna ¨ar sj¨alvst¨andiga huvudsatser. F¨oljande rubrikerna
(9-12) best˚
ar av dessa 3 prim¨ara satsdelar:
(9) F¨orfattarna
har gl¨omt
¨aventyret (SVD22)
S
P
Od
(10) De svagaste
beh¨over
ett b¨attre system (SVD346)
S
P
Od
(11) Hundmat
ger
perfekta bilder p˚
a skogens konung (HBL100)
S
P
Od
skapar
stress (HBL110)
(12) Alltf¨or m˚
anga valm¨ojligheter
S
P
Od
Den andra st¨orsta gruppen inom denna kategori inneh˚
aller rubrikerna som bildas av ett
subjekt, ett predikat och ett adverbial. I SVD:s korpus f¨orekommer denna kombination 29
34
g˚
anger per 239 fullst¨andiga rubriker, vilket betyder att kombinationen finns i 12,1% av rubrikerna. I HBL:s korpus hittar jag 34 rubriker som har subjekt, predikat och adverbial (ex.1316). Det kommer ¨overens med procentsatsen 15,4%. L¨agg m¨arke till att dessa procentsatser
g¨aller endast rubrikerna som ¨ar sj¨alvst¨andiga huvudsatser.
(13) V˚
ardnadstvister
lavinartat (SVD18)
¨okar
S
P
A
(14) Victoria
skadades
under skidsemestern (SVD56)
S
P
A
(15) Fagerlunds favorit
vann
i˚
Abo (HBL269)
S
P
A
¨
drunknade
utanf¨or Jemen (HBL402)
(16) Over
40
S
P
A
Vidare utg¨or en kombination av subjekt, predikativ och subjektiv predikativ den tredje
st¨orsta gruppen vid rubriker best˚
aende av 3 prim¨ara satsdelar (ex. 17-20). I SVD f¨orekommer
en kombination av dessa 3 prim¨ara satsdelar dock lika ofta som kombinationen subjekt,
predikat och adverbial; jag hittar f¨or b˚
ada tv˚
a 29 rubriker vilket motsvarar 12,1% fullst¨andiga
huvudsatser. N¨ar det g¨aller HBL konstaterar jag att S, P, SP-kombinationen ¨ar mindre
frekvent ¨an SPA-kombinationen. I totalt kan den f¨orstn¨amnda kombinationen hittas i 25
rubriker, vilket kommer ¨overens med 11,3% av 221 fullst¨andiga huvudsatser. H¨ar ¨ar n˚
agra
exempel p˚
a s˚
adana rubriker:
(17) Hon
a¨r
n¨aringslivets m¨aktigaste kvinna (SVD415)
S
P
SP
(18) Pharell Williams nya disco
tr˚
akig (SVD439)
¨ar
S
P
SP
(19) Nationalstaternas Europa
vore
rena dynamiten (HBL248)
S
P
SP
˚
(20) Viirus
blev
Arets teater (HBL414)
S
P
SP
En annan anm¨arkningsv¨ard kombination ¨ar SPOp -kombinationen eftersom den f¨orekommer
n¨astan dubbelt s˚
a mycket i HBL som i SVD med de respektive procentsatserna 10,4% och
5,4%. F¨oljande rubriker (21-24) inneh˚
aller subjekt, predikat och prepositionsobjekt:
35
(21) Nya milj¨okrav
sl˚
ar
mot billig och ren el (SVD67)
S
P
Op
(22) Sponsorer
jublar
¨over medaljerna (SVD250)
S
P
Op
(23) Tusentals
demonstrerade
mot sexuellt v˚
ald (HBL156)
S
P
Op
f¨or Krim (HBL491)
(24) Ukraina
t¨anker k¨ampa
S
P
Op
Vidare visar tabell 4.2 att det finns i SVD:s korpus fem rubriker som best˚
ar av kombinationen formellt subjekt, egentligt subjekt och predikat, medan det kan hittas i HBL:s korpos
endast en rubrik. Det motsvarar de respektive procentsatserna 2,1% och 0,5%. F¨oljande rubriker (25-27) illustrerar denna kombination:
(25) Det
S
(26) Det
S
(27) Det
S
en tidsfr˚
aga innan olyckor sker (SVD451)
¨ar
P
Se
¨
som att s¨oka av hela Ostersj¨
on (SVD562)
¨ar
P
Op
finns
alltf¨or m˚
anga osynliga barn (HBL27)
P
Op
Det finns a¨ven 2 kombinationer som a¨r exklusiva f¨or SVD, n¨amligen POd Op -kombinationen
(ex. 28) och POp A-kombinationen (ex. 29). Dessa kategorier var inneh˚
aller en enda rubrik. I
b˚
ada fallen handlar det om en imperativ, vilket f¨orklarar avsaknaden av ett subjekt.
(28) S¨ag
adj¨o
till de eviga gr˚
av¨adersdagarna (SVD74)
P
Od
Op
(29) V˚
aga tala
mer
om otrygghet (SVD80)
P
Ad
Op
Det finns en annan kombination som ocks˚
a saknar subjekt, och det ¨ar POd A-kombinationen.
H¨ar handlar det ocks˚
a om imperativa satser, men i motsats till de tv˚
a f¨orstn¨amnda kombinationerna hittar jag denna POd A-kombination i s˚
avel sverigesvenska som finlandssvenska
rubriker:
(30) Se
P
hela v¨arldens diktatorer
Od
36
i l¨askkylar (SVD480)
A
(31) Ta med
gev¨aret
n¨ar du sl¨anger soporna (SVD504)
P
Ad
A
(32) L¨amna
hj¨arnan
i garderoben (HBL141)
P
Od
A
st¨odboendena
i staden (HBL362)
(33) Sprid ut
P
Od
A
Till sist hittar jag en enda rubrik i HBL:s korpus som kombinerar subjekt, predikat och
satsadverbial. Kombinationen av dessa 3 satsdelar ¨ar exkluxiv f¨or HBL och finns s˚
aledes inte
i SVD:s korpus.
blir (avi )
P
(34) F¨orbudet mot sexk¨op
S
4.1.2
inte
SA
avi (HBL323)
Fyra prim¨
ara satsdelar
Av alla rubriker som a¨r sj¨alvst¨andiga huvudsatser, finns det f¨or SVD 71 rubriker best˚
aende av
4 prim¨ara satsdelar och f¨or HBL 55. Detta kommer ¨overens med de respektive procentsatserna
29,7% och 24,9%. H¨armed utg¨or dessa rubriker best˚
aende av 4 prim¨ara satsdelar den andra
mest popul¨ara kategorin. Gruppen som inneh˚
aller rubriker best˚
aende av 3 prim¨ara satsdelar
kommer n¨amligen p˚
a f¨orsta plats (cfr. supra). D¨ar det kan urskiljas 9 olika kombinationer i
den 3 satsdelar-kategorin, hittar jag i den h¨ar kategorin 17 etablerade kombinationer. Den
mest f¨orekommande kombinationen a¨r SPOd A-kombinationen; av tabell 4.2 framg˚
ar att 20
rubriker tar denna form i SVD medan det finns i HBL:s korpus 16 s˚
adana rubriker. Det
kommer ¨overens med 8,4% och 7,2% f¨or respektive SVD och HBL. F¨oljande rubriker ¨ar
exempel p˚
a SPOd A-kombinationen:
(35) Tjuven
konton
i Stigs namn (SVD46)
¨oppnade
S
P
Od
A
(36) Hemdatormarknaden
ser
ljuset
i tunneln (SVD84)
S
P
Od
A
(37) Hennes uppfinning
r¨addar
liv
vid kriser (HBL9)
S
P
Od
A
(38) H¨ar
st¨oper
politikerna
ny˚
arslyckor (HBL60)
A
P
S
Od
37
Det v¨acker stor uppm¨arksamhet att SPOd A-kombinationen h¨ar utg¨or den st¨orsta gruppen
eftersom SPOd -kombinationen ¨ar den mest popul¨ara kombinationen i den 3 prim¨ara satsdelargruppen, f¨oljd av SPA-kombinationen. SPOd A-kombinationen omfattar d˚
a dessa tv˚
a grupper.
Detta illustreras av figur (4.1). L¨agg m¨arke till att procentsatserna i figur 4.1 h¨anvisar till
antalet rubriker f¨or varje kombination och p˚
a inget s¨att kumulerar olika kombinationer; p˚
a
s˚
a s¨att ¨ar t.ex. SPOd A:s 8,4% exklusivt SPOd :s 25,1% och SPA:s 12,1%. Av figuren framg˚
ar
dock ocks˚
a att ungef¨ar h¨alften (45,6%) av de fullst¨andiga huvudsatser-rubrikerna i SVD
bildas med hj¨alp av en av dessa 3 kombinationer. Det samma g¨aller HBL, d¨ar 49,3% av
rubrikerna utg¨ors av antingen SPOd , SPA eller SPOd A.
Figur 4.1: De mest popul¨
ara kombinationerna av s˚
avel 3 som 4 satsdelar i rubrikspr˚
ak
H¨arnedan finns exempel p˚
a alla de ¨ovriga kombinationerna i rubrikerna best˚
aende av 4
prim¨ara satsdelar:
a) SPOd Op (SVD: 9 rb / HBL: 3 rb)
(39) V¨arlden
m˚
aste s¨atta
mer press
p˚
a Syrien (SVD156)
(40) EU
har skyddat
oss
fr˚
an kriser (HBL82)
b) SPSaOd (SVD: 3 rb / HBL: 7 rb)
(41) Marknaden
kan
inte
l¨osa
allt (SVD270)
(42) Tymosjenkos ˚
aterkomst
l¨oser
inte
problemen (HBL250)
c) SPSpOp (SVD: 3 rb / HBL: 0 rb)
(43) Leksand
en mardr¨om
f¨or FBK (SVD45)
¨ar
38
d) SPSpA (SVD: 10 rb / HBL: 10 rb)
(44) V˚
ar pizzabransch
unik
i Norden (SVD50)
¨ar
(45) Hon
f˚
ange
i Finlands demokrati (HBL102)
¨ar
e) SPSpSa (SVD: 5 rb / HBL: 1 rb)
(46) M˚
anga h¨ar hemma
blir
nog
besvikna (SVD107)
(47) Stora valpengar
f¨oresl˚
as
alltid
vara
offentliga (HBL208)
f ) SPSpOi (SVD: 0 rb / HBL: 1 rb)
(48) Euron
har varit
skadlig
f¨or Finland (HBL294)
g) SPAA (SVD: 7 / HBL: 7)
(49) Jag
gick
i tanf¨allan
p˚
a Kanrie¨oarna (SVD113)
(50) Linus Torvalds
trivs
b¨ast
framf¨or datorn (HBL168)
h) Sf Se PSp (SVD: 3 / HBL: 1)
(51) Det
ska va’
fel
att skriva fel (SVD120)
(52) Det
sv˚
art
att f¨or¨alska sig i Vanda (HBL103)
¨ar
i) SPAOd (SVD: 1 / HBL: 0)
(53) Har
f¨orfattarna
helt
gl¨omt
j) SPSaA (SVD: 0 / HBL: 1)
(54) Varf¨or
revolterar
de unga
k) SPAgA (SVD: 2 / HBL: 0)
(55) Tiggare
k¨ordes
bort
l) SPOd Oi (SVD: 3 / HBL: 1)
(56) Putins charmkurs
ska l¨ara
(57) Klotter
kostar
staden
inte? (HBL216)
av poliser (SVD207)
ryssar
att le (SVD239)
1,5 miljoner (HBL543)
m) Sf Se PA (SVD: 1 / HBL: 0)
(58) Det
ett inferno av byggen
¨ar
39
¨aventyret? (SVD75)
inf¨or VM (SVD418)
n) SPOd Op (SVD: 2 / HBL: 2)
(59) Rysk aggression
g¨or
FN:s brister
tydligare (SVD469)
(60) Fastighetsskatten
kan g¨ora
Benitas boende
dyrt (HBL492)
o) SPOi Op (SVD: 1 / HBL: 0)
(61) Bergman
fick
mig
att vilja regissera (SVD517)
h) SPOp A (SVD: 1 / HBL: 5)
(62) Zlatan
lurade sig
till mat
(63) UM
manar
till f¨orsiktighet
4.1.3
p˚
a tr¨aningsl¨agret (SVD598)
i Bangkok (HBL45)
¨
Ovriga
kombinationer
Huvuddelen av rubrikerna som ¨ar fullst¨andiga huvudsatser best˚
ar av antingen tre eller fyra
prim¨ara satsdelar. Det handlar om 89,3% av rubrikerna vad som g¨aller SVD och om 90,5%
vad som g¨aller HBL. Detta inneb¨ar att det finns ungef¨ar en tionde rubriker i b˚
ada tidningarna
som konstrueras p˚
a ett annat s¨att.
4.1.3.1
Tv˚
a prim¨
ara satsdelar
S˚
aledes hittas det bl.a. rubriker som best˚
ar av tv˚
a prim¨ara satsdelar. De f¨orekommer i s˚
avel
SVD som HBL. Av tabell 4.2 framg˚
ar att SVD:s korpus omfattar i totalt tolva rubriker som
var kombinerar tv˚
a prim¨ara satsdelar. Antalet kommer ¨overens med 5,0% av de fullst¨andiga
rubrikerna. Hufvudstadsbladet l¨agger fram liknande resultat: i totalt hittas det tolva rubriker
i korpusen, vilket motsvarar 5,4%. Det finns dock en skillnad p˚
a de tv˚
a prim¨ara satsdelar som
kombineras. I lejonparten av SVD:s rubriker handlar det om imperativa satser d¨ar subjektet
utel¨amnas. POd - och POp -kombinationerna (ex. 64-66) ¨ar mest frekventa med respektive sju
och tv˚
a rubriker. Det finns totalt tre rubriker som har utsatt subjekt och predikat. F¨oljande
rubriker illustrerar varje kombination:
(64) Skapa
en gr¨on nordisk bank (SVD68)
P
Od
(65) Sluta hoppas
p˚
a ett globalt klimatavtal (SVD188)
P
Op
(66) Spelmonopolet i Norge
kan falla (SVD215)
S
P
40
HBL:s korpus omfattar som sagt lika m˚
anga rubriker best˚
aende av tv˚
a prim¨ara satsdelar som
SVD:s korpus, n¨amligen tolva i totalt. Bara tv˚
a av dessa rubriker saknar subjekt p˚
a grund
av deras imperativa satstyp och inneh˚
aller b˚
ade predikat och adverbial. De ¨ovriga tio klassas
under SP-kombinationen. Exempel (67-68) p˚
a dessa tv˚
a kombinationer:
(67) Se
v˚
ar video fr˚
an Krims st¨orsta stad (HBL333)
P
Od
(68) Hoppa dig
till Beachform (HBL260)
P
A
4.1.3.2
Fem prim¨
ara satsdelar
F¨orutom rubrikerna best˚
aende av tv˚
a prim¨ara satsdelar ˚
aterfinns ocks˚
a rubriker som omfattar
fem olika funktioner i b˚
ada korpusarna. Det ¨ar dock inget vanligt fenomen att ha s˚
a m˚
anga
prim¨ara satsdelar i en enda rubrik; f¨or SVD har jag i totalt nio rubriker medan HBL f¨orser
mig med tv˚
a rubriker (cfr. tabell 4.2). Det handlar d˚
a i totalt om 3,8% respektive 0,9% av
alla de fullst¨andiga rubriker. Det g˚
ar inte an att urskilja n˚
agon popul¨ar kombination h¨ar,
eftersom det finns knappt tio olika kombinationer f¨or elva rubriker. SVD och HBL har ingen
kombination gemensamt. H¨arnedan f¨oljer n˚
agra tillf¨alligt valda rubriker ur denna kategori av
s˚
avel SVD som HBL:
(69) Det
Sf
(70) Det
Sf
¨ar
P
¨ar
P
s¨akert
Sp
aldrig
Sa
att ˚
aka t˚
ag
i Sverige (SVD157)
Se
A
f¨or sent
att byta bransch (HBL29)
Sp
Se
Grunden till att kombinationen av fem prim¨ara satsdelar ¨ar relativt s¨allsyn ¨ar rubrikspr˚
akets
tv˚
ang till koncentration. I de flesta fall ¨ar tre eller fyra prim¨ara satsdelar mer ekonomiska ¨an
fem prim¨ara satsdelar.
4.1.3.3
Samordning
En sista kategori som kan urskiljas inneh˚
aller rubriker som kan analyseras som tv˚
a fullst¨andiga
huvudsatser, skilda fr˚
an varandra antingen genom konjunktioner (ex. 71-72) eller genom interpunktionstecken (ex. 73-74).
(71) Egg ¨ar bra men b¨or inte overdoseras (SVD417)
(72) Ta av byxorna och hoppa p˚
a metron (HBL48)
41
(73) Vill ni forts¨atta k¨ora bil? T¨ank om (SVD173)
(74) H¨ogholmen fick en tiger. Se videon! (HBL387)
H¨ar p˚
a nytt konstaterar jag att varje rubrik best˚
ar av h¨ogst fem prim¨ara satsdelar, ¨aven
om det finns tal om flera fullst¨andiga huvudsatser (konjunktionerna r¨aknas inte med h¨ar).
I exempel (72) och (73) kan fyra prim¨ara satsdelar urskiljas, medan det finns i exempel
(71) och (74) fem prim¨ara satsdelar. Fr˚
agan ¨ar om dessa iakttagelser kan l¨ankas ihop med
kravet p˚
a extrem korthet som a¨r s˚
a k¨annetecknande f¨or rubrikspr˚
ak. F¨or att kunna svara
p˚
a denna fr˚
aga skulle jag beh¨ova en extra korpus som omfattar fullst¨andiga huvudsatser
h¨amtade ur vanlig prosa f¨or att unders¨oka hur m˚
anga prim¨ara satsdelar satserna i modern
svenska genomsnittligt inneh˚
aller. Eftersom konstruktionen av en s˚
adan korpus skulle leda
mig alltf¨or l˚
angt fr˚
an min egentliga unders¨okning, l¨oser jag det p˚
a ett annat s¨att; jag tar
slumpm¨assigt tre svenska b¨ocker ur min bokhylla och skriver ner h¨ar de allra f¨orsta satserna
som st˚
ar i dessa b¨ocker. Sen tittar jag hur m˚
anga prim¨ara satsdelar var sats inneh˚
aller, och
jag j¨amf¨or det med mina tidigare hittade forskningsr¨on. Det g˚
ar dock inte an att l¨agga fram
n˚
agot bindande bevis p˚
a rubrikspr˚
akets ekonomi p˚
a grund av denna j¨amf¨orelse, men den kan
ge en ungef¨arlig id´e. H¨arnedan f¨oljer s˚
aledes exemplen (75-77) ur de tre slumpm¨assigt valda
romanerna:
(75) London hade varit i vinterns kalla grepp under tre veckor och fr˚
agan p˚
a
allas l¨appar var om isen p˚
a Themsen var tillr¨ackligt tjock f¨or att b¨ara tyngden
fr˚
an frostmarknader. (CORNICK, Skandalernas lord)
(76) Det fanns dagar, p˚
a Atlanten, med obruten horisont runt om, d˚
a hav och
himmel hade samma djupt klarbl˚
a f¨arg. (LARSSON, B., Dr¨ommar vid havet)
(77) R¨atteg˚
angen var ofr˚
ankomligt ¨over och allt som kunnat s¨agas hade redan
sagts. (LARSSON, S., M¨an som hatar kvinnor)
Det f¨orsta som a¨r p˚
afallande a¨r att alla dessa fullst¨andiga satser a¨r m¨arkligt l¨angre a¨n rubrikerna som har passerat revy i denna unders¨okning. Formellt sett beh¨over ingen rubrik tv˚
a
rader, inte ens ifall det finns tal om samordning (cfr. supra), medan en enda rad d¨aremot
inte r¨acker till ovanst˚
aende prosa-exemplen. Vidare varierar antalet prim¨ara satsdelar f¨or
prosa-exemplen fr˚
an sex (ex. (76): Sf PSe AAA och ex. (77-: SPSp(konj)SPSa) till sju (ex.
(75): SPAA(konj)SPSp), vilket ligger h¨ogre ¨an det maximala antalet prim¨ara satsdelar vid
42
rubriker, n¨amligen fem. Det vore intressant f¨or vidare forskning att unders¨oka denna skillnad
mer djupg˚
aende. Detta oaktat v˚
agar jag p˚
ast˚
a att rubrikerna ¨ar ekonomiska och s˚
aledes fyller
upp kraven p˚
a korthet n¨ar det g¨aller prim¨ara satsdelar. Den avg¨orande faktorn f¨or denna konklusion ¨ar det faktum att p˚
a 1200 rubriker inte en enda rubrik inneh˚
aller mer ¨an fem prim¨ara
satsdelar och att tre slumpm¨assigt valda satser ur vanlig prosa har minst 6 funktioner.
En annan fr˚
aga om samordning som kommer upp har ocks˚
a att g¨ora med koncentrationskravet. Man kan undra sig om tv˚
a fullst¨andiga huvudsatser i en enda rubrik inte bryter mot
kraven p˚
a ekonomisk korthet. Jag vet redan att det maximala antalet prim¨ara satsdelar inte
p˚
averkas vid samordning och att det s˚
aledes aldrig finns mer ¨an fem funktioner i en rubrik.
Om jag nu unders¨oker hur m˚
anga ord det finns per rubrik, har jag b¨attre koll p˚
a om det
finns en skillnad i l¨angd mellan enkla huvudsatser och samordning.
Tabell 4.3: Satsanalys av fullst¨
andiga huvudsatser
Svenska Dagbladet
Hufvudstadsbladet
# rubriker ord/rubrik # rubriker ord/rubrik
Enkel huvudsats
232
5,8
214
5,1
Samordning
7
6,3
7
6,0
Tillsammans
239
5,8
221
Av tabell 4.3 framg˚
ar att enkla huvudsatser i SVD genomsnittligt inneh˚
aller 5,8 ord medan
sammansatta 6,3. I HBL d¨aremot finns det ungef¨ar 5,1 ord per rubrik ifall det handlar om
enkla huvudsatser, medan samordning ger 6 ord per rubrik. Skillnaden mellan samordning och
enkla huvudsatser kan betraktas som liten, och i b˚
ada fallen ¨ar genomsnittet tillfredsst¨allande
f¨or rubrikspr˚
akets ekonomiska karakt¨ar.
4.1.4
Sverigesvenska vs. finlandssvenska huvudsatser i rubrikspr˚
ak
Hittils har jag unders¨okt och skrivit om fullst¨andiga huvudsatser i svenskt rubrikspr˚
ak och har
jag fr¨amst fokuserat p˚
a de olika procentsatserna, utan att uttala mig om m¨ojliga signifikanta
skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska. I det h¨ar avsnittet j¨amf¨or jag dessa tv˚
a
spr˚
akvarianter med hj¨alp av den statistiska metoden som beskrivs i kapitel 3.
F¨orst och fr¨amst konstaterar jag att varken SVD eller HBL har signifikant fler sj¨alvst¨andiga
huvudsatser till f¨orfogande. Skillnaden mellan SVD (239 rubriker) och HBL (221) ¨ar inte stor
nog f¨or att kunna betraktas som signifikant. Detta g¨aller s˚
aledes ocks˚
a de ofullst¨andiga huvudsatserna i b˚
ada tidningar; det finns ingen tydlig tendens som best¨ammer att SVD skulle
ha mer ofullst¨andiga rubriker ¨an HBL och vice versa.
Sen konstaterar jag att SVD har flera rubriker som best˚
ar av 4 prim¨ara satsdelar ¨an
HBL. Det samma g¨aller rubrikerna best˚
aende av 5 prim¨ara satsdelar. Genom att till¨ampa
43
den statistiska metoden p˚
a antalen, hittar jag att skillnaden i b˚
ada fallen ¨ar signifikant. Detta
inneb¨ar att det finns en st¨orre chans f¨or SVD att ha fullst¨andiga huvudsatser best˚
aende av
fyra eller fem prim¨ara satsdelar som rubriker i j¨amf¨orelse med HBL. Det kan l¨ankas ihop
med hur m˚
anga ord per rubrik det genomsnittligt finns i b˚
ada tidningar (cfr. ovan): SVD:s
rubriker ¨ar 5,8 ord l˚
anga och HBL:s rubriker 5,1. Det faktum att det hittas flera rubriker av 4
och 5 prim¨ara satsdelar i SVD f¨orklarar m¨ojligen att SVD:s genomsnitt ligger h¨ogre ¨an HBL:s
genomsnitt; flera satsdelar leder vanligtvis till flera ord. De andra tv˚
a grupperna som omfattar
2 respektive 3 prim¨ara satsdelar visar d¨aremot ingen avsev¨ard skillnad mellan sverigesvenska
och finlandssvenska rubriker. Den statistiska metoden bekr¨aftar att rubrikernas antal varierar
i den m˚
an att varje skillnad mellan de tv˚
a tidningarna beror p˚
a slump.
Till sist analyserar de enstaka grupperna som urskiljas fr˚
an alla de fullst¨andiga huvudsatserna. Jag f˚
ar ungef¨ar samma resultat som ovan; det finns i stor grad inga signifikanta
skillnader mellan HBL och SVD, med undantag f¨or n˚
agra kombinationer. S˚
aledes finns det
inom gruppen som omfattar alla m¨ojliga kombinationer av 3 prim¨ara satsdelar ingen kombination som anv¨ands betydligt mer i en av de tv˚
a tidningarna. Det samma g¨aller f¨or alla
de andra kombinationerna i de andra grupperna, med undantag f¨or en enda grupp: den som
omfattar kombinationerna av tv˚
a prim¨ara satsdelar. D¨ar ser jag att den imperativa satstypen
f¨orekommer avsev¨art oftare i de sverigesvenska rubrikerna ¨an i de finlandssvenska. N¨ar jag d˚
a
till¨ampar nollhypotesen p˚
a procentsatserna f˚
ar jag resultatet att det ¨ar ingen slump att det
finns fler imperativer i den 2 prim¨ara-satsdelarsgruppen hos SVD ¨an hos HBL. Iakttagelsen
kan tolkas p˚
a detta vis: om jag tr¨affar en rubrik som ¨ar en fullst¨andig huvudsats samt best˚
ar
av tv˚
a prim¨ara satsdelar, ¨ar chansen st¨orre att det ¨ar en imperativ i SVD och en deklarativ
sats i HBL.
Fr˚
an procentsatserna och forskningsr¨onen i detta kapittel konkluderar jag att s˚
avel SVD
som HBL har grovt sett i fyra fall av tio rubriker som ¨ar sj¨alvst¨andiga huvudsatser. Av
dessa rubriker best˚
ar d˚
a lejonparten av antingen tre eller fyra prim¨ara satsdelar; medan
kombinationerna av b˚
ade tv˚
a och fem prim¨ara satsdelar ¨ar i kraftig minoritet. De popul¨arsta
kombinationerna av prim¨ara satsdelar i b˚
ada tidningarna inneh˚
aller antingen subjekt, predikat och direkt objekt (SPOd ) eller subjekt, predikat och adverbial (SPA) eller subjekt,
predikat, direkt objekt och adverbial (SPOd A). SVD och HBL skiljer sig fr˚
an varandra i det
att det f¨orekommer oftare rubriker i SVD som har antingen fyra eller fem prim¨ara satsdelar.
Det ser till att de fullst¨andiga huvudsatserna i sverigesvenskt rubrikspr˚
ak ¨ar lite l¨angre ¨an
de fullst¨andiga huvudsatserna i finlandsvenskt rubrikspr˚
ak. Detta oaktat fyller s˚
avel sverigesvenska som finlandsvenksa upp kraven p˚
a korthet. Vidare finns det inga andra signifikanta
skillnader mellan b˚
ada spr˚
akvarianter.
44
4.2
Verb
I f¨orra kapitlet har jag unders¨okt och kartlagt b˚
ade skillnader och likheter mellan sverigesvenska och finlandssvenska n¨ar det g¨aller fullst¨andiga huvudsatser. I det h¨ar kapitlet fokuserar
jag p˚
a verb. Jag unders¨oker b˚
ade tempus och finita verb, och h¨artill diskuterar jag de olika
tendenserna.
4.2.1
Finita och infinita verb
F¨orst och fr¨amst ¨ar det viktigt att n¨amna att verb kan st˚
a i finit och i infinit form. Finita
verb ¨ar b¨ojda i tempus och/eller modus. Det betyder att det finita verbet uttrycker antingen
presens eller preteritum (tempus) och tillh¨or antingen den indikativa, den konjunktiva eller
den imperativa satstypen. Det finns d¨aremot tv˚
a infinita verbformer: infinitiv och supinum.
3
L¨agg m¨arke till att ren infinitiv r¨aknas som finit verb ifall det handlar om en imperativ,
trots att formen kommer ¨overens med formen av infinitiv som infinit verb (ex. 1 och 2).
(1) Hitta likasinnade att tr¨ana med (SVD29)
FV
IV
(2) V˚
aga tala mer om otrygghet (SVD80)
FV
IV
I detta avsnitt fokuserar jag p˚
a de finita verben eftersom de utel¨amnas ofta av koncentrationssk¨al. Tabell 4.4 ˚
aterger hur m˚
anga rubriker det finns som inneh˚
aller ett finit verb. I
vissa fall finns det ¨aven tal om tv˚
a predikativ i en enda sats:
Tabell 4.4: Finita verb i svenska rubriker
Utan finit verb
1 finit verb
2 finita verb
TOTALT
# SVD rubriker
126
442
34
600
# HBL rubriker
192
395
13
600
Av tabellen framg˚
ar att huvuddelen av rubrikerna inneh˚
aller minst ett finit verb. SVD har 126
rubriker som saknar (utsatt) finit verb. Logiskt sett finns det d˚
a 476 rubriker d¨ar finita verb
f¨orekommer. Antalet rubriker utan finit verb ligger h¨ogre n¨ar det g¨aller HBL; 192 rubriker
saknar utsatt finit verb. HBL har s˚
aledes 408 rubriker som inneh˚
aller minst ett finit verb.
Det ¨ar viktigt att f¨orklara urvalskriterierna i detta sammanhang. Det spelar ingen roll om
3
Ren infinitv saknar infinitvm¨
arket att.
45
det finita verbet utg¨or (en del av) predikatet i en fullst¨andig huvudsats (ex. 3 och ex. 4) eller
om det f¨orekommer i en bisats (ex. 4 och ex. 5). Alla finita verb som jag hittar i rubrikerna
r¨aknas, jag begr¨anser mig inte till de finita verben som utg¨or en prim¨ar satsdel. S˚
aledes kan
det i vissa fall h¨anda att rubrikerna inneh˚
aller tv˚
a predikat; antingen finns det ett predikat
i huvudsatsen och ett i bisatsen (ex. 7 och ex. 8) eller det finns tal om samordning d¨ar tv˚
a
predikat f¨orekommer i tv˚
a kombinerade huvudsatser (ex. 9 och ex. 10).
(3) Sant eller falskt ¨ar inte det avg¨orande (SVD348)
(4) Varmt v¨ader r¨addade Morgenstern (HBL72)
(5) Yrkena som ger b¨ast betalt i Sverige (SVD8)
(6) Helikoptern som ska hj¨alpa luftv¨arnet (HBL84)
(7) De skrev att jag var j¨avligt st¨orig (SVD5)
(8) Spelarna ser det inte som vi journalister g¨or (HBL397)
(9) Fredrik Reinfeldt g¨or som Olofsson – duckar (SVD51)
(10) Dagisbarn gl¨omdes kvar – tanterna gick hem (HBL301)
L¨agg m¨arke till att det saknas grammatiska element i exempel 7: det andra predikatet duckar
saknar subjekt. Detta oaktat betraktas rubriken fortfarande som ett samordningsfall eftersom
jag inte tar h¨ansyn till utel¨amnade grammatiska element i klassifieringsprocessen.
Om jag nu j¨amf¨or de sverigesvenska rubrikerna med de finlandssvenska p˚
a grund av den
statistiska metoden som beskrivs i kapitel 3 , hittar jag n˚
agra signifikanta skillnader mellan
b˚
ada spr˚
akvarianterna. F¨or det f¨orsta finns det betydligt fler finlandssvenska rubriker som
saknar ett finit verb. Chansen ¨ar st¨orre att hitta en verbl¨ost rubrik i HBL ¨an i SVD. Vidare
konstaterar jag att HBL har mindre rubriker som inneh˚
aller tv˚
a predikat ¨an SVD; skillnaden
mellan 34 sverigesvenska rubriker ˚
a ena sidan och 13 finlandssvenska rubriker ˚
a andra sidan
a slump. Om jag till sist tittar
¨ar stor nog f¨or att kunna prata om en skillnad som inte beror p˚
p˚
a antalet rubriker som inneh˚
aller precis ett predikat, hittar jag ingen skillnad mellan b˚
ada
spr˚
akvarianterna som ¨ar signifikant nog; chansen ¨ar lika stor att hitta en s˚
adan rubrik i SVD
som i HBL.
46
4.2.2
Verben vara och bli
Tidigare forskning (M˚
ardh, 1980 och Conon, 1973) visar att det finita verbet vara utel¨amnas
r¨att ofta i rubrikspr˚
ak p˚
a grund av koncentrationssk¨al. I detta avsnitt fokuserar jag huvudsakligen p˚
a verbet vara som kopula. Det inneb¨ar att jag analyserar de finita formerna av
verbet vara n¨ar verbet anv¨ands i rubriken som ett bindeverb. Verbet bindar i s˚
a fall ihop
subjekt och subjektiv predikativ eller formellt subjekt och egentligt subjekt. Sj¨alva verbet
saknar i b˚
ada fallen ett semantiskt inneh˚
all, vilket ¨ar grunden till att den utel¨amnas r¨att
ofta i rubrikspr˚
ak. Rubrikerna ska ju vara s˚
a korta som m¨ojligt men fortfarande f¨ormedla
tillfredsst¨allande mycket information.
Tabell 4.5: Vara och bli som finita verb i svenskt rubrikspr˚
ak
# SVD rubriker
Utsatt
79
Vara/bli
77
Passiv omskrivning
2
Utel¨
amnat
76
Passiv omskrivning
12
SP utan perfekt particip
43
Se
21
TOTALT
155
# HBL rubriker
45
44
1
89
26
57
6
134
Jag b¨orjar med att fokusera p˚
a de finita verben vara och bli som ¨ar utsatta i rubrikerna.
Tabell 4.5 visar att SVD:s korpus inneh˚
aller 79 rubriker d¨ar en finit form av verbet vara eller
bli f¨orekommer. Av dessa 79 rubriker utg¨or verbet i tv˚
a fall en del av passiv omskrivning med
perfekt particip (ex. 11 och ex. 12). I de ¨ovriga 77 rubrikerna tj¨anar verbet som bindeverb
mellan subjekt och subjektiv predikativ eller mellan formellt och egentligt subjekt. Subjektiv
predikativ bildas i s˚
a fall av antingen en nominalfras (ex. 13), ett adverb (ex. 14) eller en
adjektivfras (ex. 15). L¨agg m¨arke till att passiv omskrivning med perfekt particip ocks˚
a
h¨or under subjektiv predikativ, men eftersom passiv omskrivning med perfekt particip oftast
behandlas separat i litteraturen v¨aljer jag likas˚
a att behandla den separat i min unders¨okning.
(11) ”Filmen ¨
ar pepprad med ¨overtramp” (SVD236)
(12) -42 – k¨oldrekord ¨
ar slaget igen (SVD183)
(13) ”Min gubbpappa var en transperson” (SVD179)
(14) H¨ar ¨
ar de hetaste bilarna fr˚
an Gen`eve (SVD454)
47
(15) Pharell Williams nya disco ¨
ar tr˚
akig (SVD439)
Exempel 16 illustrerar att verbet vara kan f¨orekomma i en rubrik tillsammans med formellt
och egentligt subjekt. Exemplet verkar strida mot rubrikspr˚
akets riktlinjer; det och ¨ar ¨ar
tv˚
a betydelsetomma/betydelsesvaga formella ord som inte bidrar till rubrikens semantiska
inneh˚
all utan som stj¨al alltf¨or dyrbart utrymme.
(16) ”Det ¨
ar s¨akert att ˚
aka t˚
ag i Sverige” (SVD157)
Vid utel¨amningen av dessa tv˚
a ord skulle rubriken ocks˚
a k¨annas som en acceptabel rubrik:
S¨akert att ˚
aka t˚
ag i Sverige.
HBL f¨orfogar i j¨amf¨orelse med SVD ¨over f¨arre rubriker som har utsatt finit verb; jag
hittar totalt 45 rubriker varav precis en inneh˚
aller finit verb vid passiv omskrivning med
perfekt particip. I de ¨ovriga 44 rubrikerna bindar verbet ihop antingen subjekt och subjektiv
predikativ eller formellt och egentligt subjekt.
Fr˚
agan ¨ar varf¨or journalisten l˚
ater s˚
avel det formella subjektet det som bindeverbet ¨ar vara
utsatta i rubriken trots att det bryter mot koncentrationskravet. Fr˚
agan kan utvidgas och
snarare g¨alla bindeverbets n¨arvaro i rubriker i allm¨anhet. Det finns tv˚
a sannolika f¨orklaringar.
F¨or det f¨orsta kan den typografiska sidan spela n˚
agon roll h¨ar. M˚
ardh (1980) p˚
ast˚
ar att
typografin kan p˚
averka artiklarnas n¨arvaro. Jag drar en parallel mellan artiklarna ˚
a ena sida
och hj¨alpverben vara och bli ˚
a andra sida. Grunden till att typografin f¨ororsakar artiklarnas
n¨arvaro kan vara behovet att undvika alltf¨or mycket vitt utrymme i tidningen. Det samma
g¨aller tv¨artom; artiklarna kan strykas p˚
a grund av att det inte finns plats nog. Det ¨ar m¨ojligt
att hj¨alpverbets n¨arvaro i exempel 16 kan f¨orklaras av samma sk¨al som artiklarnas n¨arvaro,
n¨amligen att verbet kan vara utsatt s˚
a att rubriken inte medf¨or alltf¨or mycket tomrum i
tidningen. Det g˚
ar tyv¨arr inte an att kontrollera detta eftersom jag inte tog h¨ansyn till den
typografiska aspekten vid min korpus konstruktion. Det kan vara intressant att unders¨oka
detta i vidare forskning. M˚
ardh (1980) betonar dock att typografins inflytande inte k¨anner
n˚
agot avg¨orande bevis utan snarare antas som en trolig f¨orklaring f¨or de inneh˚
allsl¨osa ordens
n¨arvaro. En annan f¨orklaring som ¨ar mer sannolik ¨an den typografiska f¨orklaringen, ¨ar det
faktum att det handlar i m˚
anga fall om citat. Genom citat ˚
aterger rubrikerna inte tidningens
syn p˚
a saken utan f¨ormedlar de tankarna som andra personer ¨ar ansvariga f¨or. Citat anges
vanligen med hj¨alp av citattecken (ex. 13) och i vissa fall finns citatens ¨agare utsatt innan
sj¨alva citaten (ex. 17).
akte p˚
a stryk p˚
a skolg˚
arden (SVD161)
(17) Sj¨ostedt: Jag ˚
48
I tidningen ska citaten d˚
a˚
aterges s˚
a sanningsenlig som m¨ojligt, vilket inneb¨ar att typiska
k¨annetecken p˚
a rubrikspr˚
ak s˚
a som utel¨amningen av hj¨alpverb och artiklar knuffas i skymundan. M˚
ardh skriver om detta det f¨oljande:
As one of the functions of quotation marks is to suggest to the reader that the
matter included by them is a correct representation of what has actually been
uttered, one might expect ungrammatical zero article to be absent or, at least, less
frequent in quotations than in the rest of the corpus. (M˚
ardh, 1980)
Jag konstaterar att SVD:s och HBL:s korpus inneh˚
aller respektive 13,2% (79 per 600)
och 7,5% (45 per 600) rubriker som har utsatt finit verb. Om jag uts¨atter dessa antal f¨or
nollhypotesen (cfr. supra) blir det tydligt att skillnaden mellan de tv˚
a tidningarna och s˚
aledes
mellan sverigesvenska och finlandssvenska om¨ojligt kan vara slumpm¨assig. Chansen a¨r st¨orre
att antr¨affa de finita verben vara och bli i de sverigesvenska rubrikerna ¨an i de finlandssvenska
rubrikerna. Situationen ¨ar precis omv¨and n¨ar det g¨aller rubrikerna d¨ar hj¨alpverbet vara eller
bli stryks. Av tabell 4.5 framg˚
ar att SVD:s korpus omfattar totalt 76 s˚
adana rubriker vilket
kommer ¨overens med 12,7% av de 600 rubrikerna medan jag hittar 89 s˚
adana rubriker i HBL:s
korpus, detta motsvarar i sin tur 14,8% av alla finlandssvenska rubriker. Nollhypotesen visar
h¨ar p˚
a nytt att skillnaden inte beror p˚
a slumpen och s˚
aledes a¨r signifikant; de finita verben
vara och bli utel¨amnas mer frekvent i HBL ¨an i SVD.
Hj¨alpverbet vara eller bli utel¨amnas oftast framf¨or subjektiv predikat f¨orutom den som
konstrueras med perfekt particip. Totalt hittar jag 43 rubriker i SVD och 57 rubriker i HBL
som passar in i denna konstruktion. Subjektiv predikativ kan d˚
a precis som ovan bildas av
antingen en nominalfras (ex. 18), en adverbfras (ex. 19) eller en adjektivfras (ex. 20). Vidare
har SVD och HBL respektive 12 och 26 rubriker som inneh˚
aller passiv omskrivning med
perfekt particip (s˚
aledes ocks˚
a subjektiv predikativ), detta illustreras av exemplen 21 och 22.
Nollhypotesen f¨orkastas n¨ar jag unders¨oker dessa tal, vilket tyder p˚
a att HBL har betydligt
4
mer verbl¨osa rubriker som har passiv omskrivning med perfekt particip.
(18) Krisen {Ø} ett survival of the fittest (SVD2)
(19) Janne Korpi {Ø} p˚
a pallen i Burton European Open (HBL151)
(20) Olympiastadion {Ø} o¨ppen f¨or skridsko˚
akare (HBL203)
(21) Schumacher {Ø} allvarligt skadad (SVD3)
4
Med verbl¨
osa rubriker menas rubriker som saknar utsatt finit verb.
49
(22) F¨orsvunnen flicka {Ø} upphittad i Esbo (SVD439)
Vidare finns det rubriker som verkar vara egentligt subjekt men som saknar b˚
ade formellt
subjekt och finit verb (ex. 23 och ex. 24). I SVD hittar jag 21 s˚
adana konstruktioner medan
jag hittar 6 rubriker i HBL. H˚
ar p˚
a nytt ¨ar skillnaden signifikant och ¨ar det ingen slump att
SVD:s korpus inneh˚
aller mer egentliga subjekt utan formellt subjekt och finit verb ¨an HBL.
(23) Svenskt att springa ute med barnvagn (SVD60)
(24) ”Sansl¨ost att bristen p˚
a l¨arare lever kvar” (HBL600)
Jag v¨aljer att r¨akna exempel 23 och 24 som egentliga subjekt, trots att det skulle vara
m¨ojligt att analysera dem som SpS-kombinationer som saknar bindeverbet vara (ex. 23i och
ex 24i ).
(23i ) Att springa ute med barnvagn {¨ar} svenskt
(24i )”Att bristen p˚
a l¨arare lever kvar {¨ar} sansl¨ost”
Ordf¨oljden ¨ar dock utslagsgivande; i de ursprungliga rubrikerna st˚
ar adjektiverna svenskt och
sansl¨ost innan infinitivfraserna, och kommer ordf¨oljden ¨overens med hur det skulle vara i
Sf PSe -kombinationen ifall ingen prim¨ar satsdel utel¨amnas (ex. 23ii och ex. 24ii ).
(23ii ) {Det ¨ar} svenskt att springa ute med barnvagn
(24ii ) ”{Det ¨ar} sansl¨ost att bristen p˚
a l¨arare lever kvar”
Det ¨ar emellertid inte alltid l¨att att best¨amma om rubrikerna utg¨or egentliga subjekt. Ofta
best˚
ar rubrikerna av en enda nominalfras (ex. 25) som kan l¨att suppleras med formellt subjekt
och predikat (ex. 25i ) men likas˚
a med andra verb ¨an vara eller bli (ex. 25ii ).
(25) ”Det digitala uppvaknandets ˚
ar” (SVD21)
(25i ) ”{Det ¨ar} det digitala uppvaknandets ˚
ar”
50
(25ii ) ”Det digitala uppvaknandets ˚
ar {har kommit}”
Jag r¨aknar s˚
aledes inte med rubrikerna best˚
aende av en enda nominalfras n¨ar jag samlar
rubrikerna d¨ar formellt subjekt och predikat stryks.
Till sist n¨amnar jag n˚
agra speciella fall, d¨ar journalister anv¨ander sig av n˚
agra knep f¨or
att slippa skriva verb i rubrikerna. De anv¨ander sig i s˚
a fall av matematiska tecken (ex. 26
och ex. 27) eller av skiljetecken (ex. 28), vilka ¨ar b˚
ada tv˚
a v¨aldigt ekonomiska:
(26) ”Kvinna + man + barn = Oj¨amst¨allt hemma” (SVD414)
(27) R¨att bok + r¨att l¨arare = magi (HBL147)
(28) ˚
Arets idrottare 2013: Tero Pitk¨am¨aki! (HBL93)
Likhetstecknen i ex. 26 och ex. 27 betyder samma som verbet ¨ar och n¨ar man l¨aser upp
h¨ogt rubrikerna l¨aser man automatiskt ¨ar n¨ar man kommer fram till dessa matematiska
symboler. Det samma g¨aller ex. 28, d¨ar kolon kan ers¨attas av verbet ¨ar. S˚
adana tecken tar
s˚
a lite plats som m¨ojligt i rubriken i motsats till verbet som minst tar tv˚
a tecken och s˚
aledes
leder till ett st¨orre spaltbredd.
4.2.3
Tempus
Hittills har jag unders¨okt och kartlagt vilka och hur m˚
anga finita verb det f¨orekommer i
rubrikerna. Nu vill jag g¨arna fokusera p˚
a de olika tempus som anv¨ands i b˚
ade sverigesvenskt
och finlandssvenskt rubrikspr˚
ak.
Tabell 4.6: Tempus i svenskt rubrikspr˚
ak
ENKLA TEMPUS
PRESENS
Indikativ presens
Imperativ presens
PRETERITUM
Indikativ preteritum
Konjunktiv preteritum
# SVD tempusformer # HBL tempusformer
441 (91,9%)
383 (93,4%)
377
283
352
266
25
17
64
100
62
99
2
1
51
SAMMANSATTA TEMPUS
Perfektum
Futurum
Futurum preteriti
Futurum exaktum
Futurum exaktum preteriti
TOTALT
39 (8,1%)
21
13
2
1
2
480 (100%)
27 (6,6%)
12
11
1
3
0
410 (100%)
F¨orst och fr¨amst urskiljer jag enkla och sammansatta tempusformer. Logiskt sett byggs
en enkel tempusform med ett enda verb, medan en sammansatt tempusform minst byggs av
tv˚
a verb (hj¨alpverb + infinitiv eller hj¨alpverb + supinum); i rubrikerna ur SVD:s samt HBL:s
korpus hittar jag sammansatta tempusformer som h¨ogst bildas av tre verbformer. Jag hittar
totalt 441 enkla tempusformer i Svenska Dagbladet, vilket st¨ammer ¨overens med 91,9% av
SVD:s tempusformer. HBL i sin tur har 383 enkla tempusformer som st˚
ar f¨or s˚
a mycket som
93,4% av tempusformerna. De sammansatta tempusformerna ¨ar d¨aremot i tydlig minoritet.
Med knappt 39 tempusformer i SVD (8,1%) och knappt 27 i HBL (6,6%) ¨ar det hur klart
som helst att journalister f¨oredrar att anv¨anda enkla tempus ¨over sammansatta tempus. En
statistisk analys av dessa procentsatser visar att det inte finns n˚
agon signifikant skillnad
mellan sverigesvenska och finlandssvenska; om vi fokuserar p˚
a antalet tempusformerna s˚
a ser
vi att det ungef¨ar finns samma f¨orh˚
allandet mellan enkla och sammansatta tempusformer i
b˚
ada spr˚
akvarianterna. Med koncentrationskravet i bakhuvudet ¨ar det inget konstigt med det
faktum att enkla tempusformer r˚
ader rubrikspr˚
aket i s˚
avel den sverigesvenska som den finlandssvenska korpusen. Enkla tempusformer tar generellt sett mindre plats ¨an sammansatta
tempusformer.
4.2.3.1
Enkla tempus
Nu unders¨oker jag hur f¨orh˚
allanden visar sig inom den enkla tempusgruppen. Det finns
n¨amligen tv˚
a grundl¨aggande tempus som har en enkel tempusform: presens (ex. 29-32) och
preteritum (ex. 33-36).
(29) F¨orklaringar r¨acker inte, Postkodlotteriet (SVD96)
(30) Haglund: dr¨onaff¨ar omv¨arderas (HBL158)
(31) Hitta likasinnade att tr¨ana med (SVD29)
(32) F¨olj med Kazakstan-Finland (HBL155)
52
(33) Britter l˚
ag bakom svag GSM-kryptering (SVD92)
(34) Flygv¨ardinna mordhotades (HBL140)
(35) M˚
atte de r¨odgr¨ona vinna valet (SVD309)
(36) ”Nationalstaternas Europa vore rena dynamiten” (HBL248)
Av tabell 4.6 framg˚
ar att det finns 377 presensformer i SVD. Presensformerna st¨ammer
¨overens med 78,5% av SVD:s tempusformer och med 62,8% av alla sverigesvenska rubriker.
Presens a¨r med stort f¨orspr˚
ang det mest popul¨ara tempuset i SVD, eftersom preteritum f¨oljer
p˚
a andra platsen med knappt 64 exempel, vilket st˚
ar f¨or 13,3% av SVD:s tempusformer och f¨or
10,7% av alla sverigesvenska rubriker. Om jag tittar p˚
a situationen f¨or HBL konstaterar jag
att den a¨r annorlunda. Presens utg¨or h¨ar ocks˚
a den st¨orsta gruppen med 283 exempel, gott f¨or
69,0% av alla tempusformer och f¨or 47,1% av alla finlandssvenska rubriker, men f¨orspr˚
anget
a stort h¨ar p˚
a preteritum i j¨amf¨orelse med SVD. I HBL ˚
aterfinns totalt 100 fall
¨ar dock inte s˚
p˚
a preteritum vilket st¨ammer o¨verens med 24,4% av alla finlandssvenska tempusformer och
med 16,7% av alla rubriker. Om jag till¨ampar min statistiska metod p˚
a dessa siffror kommer
det fram att HBL f¨orfogar ¨over signifikant mer preteritumformer ¨an SVD. Finlandssvenska
journalister a¨r s˚
aledes mer ben¨agna att anv¨anda preteritum a¨n sina sverigesvenska kollegor.
Det g˚
ar tyv¨arr inte an att ge en tillfredsst¨allande f¨orklaring f¨or detta. Av ekonomiska sk¨al
kan det inte vara eftersom preteritums form i regel ¨ar lite l¨angre ¨an presens p˚
a grund av
preteritumsuffix. M¨ojligen spelar det faktum att HBL a¨r en sm˚
a tidning n˚
agon roll h¨ar.
Framsidan ¨ar inte alltid uppdaterad och visar m˚
anga artiklar som ¨ar 3 eller 4 dagar gamla.
Preteritum kan d˚
a bli brukt i rubrikerna f¨or att p˚
apeka detta. Denna m¨ojliga orsak ¨ar dock
ren gissning, det som a¨r s¨akert a¨r att spr˚
akliga faktorer inte kan anv¨andas f¨or att f¨orklara
HBL:s h¨ogre frekvens av preteritum.
S˚
avel i den sverigesvenska som den finlandssvenska korpusen hittar jag tv˚
a olika modi f¨or
presens. Jag konstaterar att indikativ (ex. 29) a¨r mest frekvent i Svenska Dagbladet, d¨ar det
totalt f¨orekommer 352 g˚
anger. I j¨amf¨orelse h¨armed ¨ar imperativ (ex. 31) underl¨agset som
modus eftersom det knappt finns 25 imperativer i den sverigesvenska korpusen. Det ¨ar ett
liknande f¨orh˚
allande mellan indikativ och imperativ n¨ar det g¨aller Hufvudstadsbladet; 266
presensformer har indikativ som modus (ex. 30) medan det finns knappt 17 imperativer (ex.
32).
Vidare kan det ocks˚
a urskiljas tv˚
a olika modi f¨or preteritum: indikativ och konjunktiv.
H¨ar p˚
a nytt f¨orekommer indikativ signifikant mer p˚
a s˚
avel sverigesvenskt som finlandssvenskt
53
rubrikspr˚
ak. SVD:s korpus omfattar 62 verbformer som ¨ar indikativ preteritum (ex. 33) och
knappt 2 verbformer som ¨ar konjunktiv preteritum (ex. 35). I HBL:s korpus hittar jag 99 fall
av indikativ preteritum (ex. 34) och ett enda konjunktiv preteritum (ex. 36).
Jag konkluderar att presens ¨ar det i s¨arklass popul¨arsta tempuset att anv¨anda p˚
a s˚
avel
sverigesvenskt som finlandssvenskt rubrikspr˚
ak. Preteritum anv¨ands dock mer i HBL ¨an i
SVD.
4.2.3.2
Sammansatta tempus
Precis som jag redan har konkluderat ovan ¨ar sammansatta tempus signifikant mindre popul¨ara i svenskt rubrikspr˚
ak ¨an enkla tempus. Grunden till detta ¨ar att rubrikspr˚
ak str¨aver
efter s˚
a korta rubriker som m¨ojligt och att enkla tempusformer uppfyller b¨attre detta krav.
Dessutom uttrycker ett sammansatt tempus som futurum en tid som likas˚
a kan uttryckas
med ett enkel tempus som presens. Ett bra exempel p˚
a detta ¨ar en rubrik ur Hufvudstadsbladet (ex. 37) som f¨ormedlar meddelandet att dottern till kronprinsessan Victoria snart ska
fylla tv˚
a˚
ar. Journalisten skriver h¨ar verbet i presensform medan futurum (ex. 37i ) uttrycker
samma tid.
a˚
ar i morgon (HBL251)
(37) Prinsessan Estelle fyller tv˚
(37i ) Prinsessan Estelle ska fylla tv˚
a˚
ar i morgon
Totalt hittar jag fem olika sammansatta tempus: perfektum, futurum, futurum preteriti,
futurum exaktum och futurum exaktum preteriti. Av dessa fem f¨orekommer perfektum mest
i s˚
avel SVD som HBL. I den f¨orstn¨amnda tidningen hittar jag 21 verb som st˚
ar i perfektum.
HBL f¨orfogar d¨aremot ¨over 12 s˚
adana verb. Med hj¨alp av den statistiska metoden som beskrivs i kapitel 3 kan skillnaden mellan antalen verb i preteritum i b˚
ada tidningar betraktas
som osignifikant. Att det f¨orekommer mer verb som st˚
ar i perfektum i den sverigesvenska
korpusen beror s˚
aledes p˚
a slump. Om jag skulle analysera 600 nya sverigesvenska och finlandssvenska rubriker ¨ar chansen lika stor att det finns flera fall av perfektum i HBL ¨an att
det finns flera s˚
adana verb i SVD. Om jag nu analyserar dessa verb som st˚
ar i perfektum
urskiljer jag tv˚
a kategorier. ˚
A ena sidan finns det de normala perfektumformerna som byggs
av hj¨alpverb och supinum (ex. 38 och ex. 39) och det finns ocks˚
a perfektumformerna d¨ar
hj¨alpverbet utel¨amnas (ex. 40 och ex. 41) ˚
a andra sidan.
(38) F¨orfattarna har gl¨omt ¨aventyret (SVD22)
(39) ”Euron har varit skadlig f¨or Finland” (HBL294)
54
(40) N˚
agonsin fattat ett riktigt d˚
aligt beslut? (SVD101)
(41) Jag har inte tr¨affat en man som ˚
angrat sig (HBL439)
Genom att utel¨amna hj¨alpverbet vid perfektum kringg˚
ar journalisterna problemet med
sammansatta tempus f¨or rubrikspr˚
ak. I st¨allet f¨or tv˚
a ord tar perfektum nu bara ett ord
i spaltbredden, vilket ¨ar mer ekonomiskt. Av tabell 4.7 framg˚
ar dock att utel¨amningen av
hj¨alpverbet inte a¨r n˚
agon standard metod f¨or att f˚
a fram kortare rubriker.
Tabell 4.7: Perfektum i svenskt rubrikspr˚
ak
Med hj¨alpverb
Utan hj¨alpverb
TOTALT
# SVD tempusformer # HBL tempusformer
17
10
4
2
21
12
Det finns totalt 21 och 12 exempel p˚
a perfektum i SVD respektive HBL, men hj¨alpverbet
utel¨amnas i knappt 4 respektive 2 fall. Dessutom a¨r utel¨amningen i de flesta fall (ex. 41)
grammatiskt sett acceptabel och f¨orekommer den ganska ofta f¨orutom rubrikspr˚
ak.
Perfektum ¨ar den mest popul¨ara formen n¨ar det g¨aller sammansatta tempus, futurum
f¨oljer p˚
a andra platsen i s˚
avel SVD som HBL med 13 respektive 11 exempel. H¨armed f¨orekommer futurum (ex. 38 och ex. 39) i 2,2% av de sverigesvenska rubrikerna och i 1,8% av de
finlandssvenska rubrikerna, vilket tyder p˚
a att futurum inte kan betraktas som en popul¨ar och
frekvent tempusform. I motsats till perfektum kan inget hj¨alpverb utel¨amnas vid futurum;
annars kommer ren infinitiv efter subjektet (ex. 39i ) vilket ¨ar ogrammatiskt och dessutom
inte alls f¨or tankarna till futurum.
(38) Terrorn ska stoppas med en j¨arnring (SVD181)
(39) Hartwall ska sk¨ara ned (HBL90)
(39i ) *Hartwall sk¨ara ned
(40) Sv¨angen mot mitten kommer (att) straffa sig (SVD261)
Det finns dessutom ett grammatiskt element som kan utel¨amnas vid futurum: infinitivm¨arket
55
att (ex. 40). Detta ¨ar dock ett relativt s¨allsynt fenomen eftersom jag kunde bara hitta ett
enda exempel i SVD och inget exempel alls i HBL.
N¨ar journalister uttrycker framtiden anv¨ander de helst presens (cfr. supra); detta ¨ar n¨amligen en enkel tempusform som kommer till godo f¨or rubrikernas korthet. Att presens likas˚
a
anv¨ands f¨or att uttrycka framtid bidrar till sin popularitet och f¨orklarar delvis varf¨or futurum
s¨allan blir brukat.
De ¨ovrige tre sammansatta tempusen f¨orekommer ¨annu mindre i b˚
ada tidningarna. Futurum preteriti (ex. 41) samt futurum exaktum (ex. 42) och futurum exaktum preteriti (ex.
43) f¨orekommer tillsammans 5 g˚
anger i SVD och 4 g˚
anger i HBL.
(41) ”Om jag inte skrev, skulle jag d¨o (HBL379)
(42) Ekonomiska sk¨al kan ha drivit Jari Aarnio (HBL409)
(43) Filmerna som inte borde (ha) vunnit Oscar (SVD374)
L¨agg m¨arke till att hj¨alpverbet ha utel¨amnas i ex. 43; detta minskar rubrikens spaltbredd och
anknyter s˚
aledes till rubrikspr˚
akets krav p˚
a ekonomicitet. Trots att det utel¨amnas grammatiska element vid sammansatta tempus, ¨ar enkla tempus med stort f¨orspr˚
ang mest frekventa
i rubrikerna.
4.3
Initialord
Initialord ¨ar ¨alskade av journalister och f¨orekommer s˚
aledes relativt ofta i rubrikspr˚
ak. F¨ordelen med initialord ¨ar att de ¨ar ekonomiska p˚
a grund av deras kompakthet. Genom att reducera
ord till flera initialer sparas det dyrbart utrymme i spaltbredden. Rubrikerna blir p˚
a s˚
a s¨att
korta och l¨atthanterliga men detta g˚
ar ibland hand i hand med bristande tydlighet. En hel
del initialord ¨ar allm¨ant k¨anda (ex. 1) men m˚
anga ¨ar nya och bildade f¨or rubrikerna i fr˚
aga.
L¨asarna beh¨over i s˚
a fall ett spr˚
akligt sammanhang eller uppl¨osningen i texten f¨or att kunna
veta vad initialordet precis handlar om.
(1) Vikingchef sparkas f¨or romans med vd (HBL366)
(2) Oklart om svensk CAR-styrka (SVD262)
Regeringen har ¨
annu inte best¨amt om Sverige kommer att bidra till den planerade EUtruppen p˚
a omkring 1 000 soldater till Centralafrikanska republiken, som EU:s utrikeschef
Catherine Ashton tillk¨annagav i fredags.
56
(3) Tchadier flyr Centralafrikanska republiken (HBL11)
Exempel (2) ¨ar taget ur Svenska Dagbladet och inneh˚
aller initialordet CAR-styrka. Detta ¨ar
ett nytt bildat initialord som handlar om Centralafrikanska republiken. Exemplet visar att
det kan vara sv˚
art att f¨orst˚
a sj¨alva I-ordet utan vidare f¨orklaringar. Det ¨ar bara n¨ar man l¨aser
artikeln som f¨oljer p˚
a rubriken att det g˚
ar an att tolka ordet CAR-styrka. Att CAR inte ¨ar
n˚
agon vanlig f¨orkortning f¨or Centralafrikanska republiken bevisas dels av en finlandssvensk
rubrik (ex. 3) d¨ar begreppet skrivs ut helt. Om CAR hade varit ett vanligt initialord, hade
den finlandssvenska journalisten h¨ogst sannolikt skrivit initialordet i st¨allet f¨or uppl¨osningen
p˚
a grund av rubrikspr˚
akets krav p˚
a extrem korthet.
Vidare kan initialord delas upp i tv˚
a kategorier. ˚
A ena sidan finns initialord som endast best˚
ar av initialer (ex. 4), ˚
a andra sidan hittar jag komposita initialord d¨ar initialer
kombineras med vanliga ord och tar formen av en sammans¨attning (ex. 5).
(4) Krisen i Ukraina och OS i Sotji (HBL176)
(5) ID-kapningar blir allt vanligare (SVD23)
Av tabell 4.8 framg˚
ar att SVD:s och HBL:s korpus omfattar respektive 51 och 66 initialord.
Om jag delar upp rubrikerna i rena och komposita initialord, konstaterar jag att det Svenska Dagbladet har totalt 37 rena initialord och 14 komposita initialord. Hufvudstadsbladet
d¨aremot f¨orfogar ¨over 49 rena initialord och ¨over 17 komposita initialord. Totalt hittar jag
48 sverigesvenska och 65 finlandssvenska rubriker som inneh˚
aller initialord (vissa rubriker
inneh˚
aller tv˚
a initialord, det ¨ar d¨arf¨or att tabellen ˚
aterger st¨orre antal). Det betyder att 8
% av rubrikerna i SVD inneh˚
aller ett eller flera initialord och 10,8% av alla finlandssvenska
rubriker. Dessa procentsatser motsvarar Conons forskningsr¨on om initialord; han skrev i sin
unders¨okning att ˚
ar 1950 minst 10 % av rubrikerna inneh¨oll s˚
adana f¨orkortningar. Initialord
a ett k¨annetecken p˚
a rubrikspr˚
ak som inte har f¨or¨andrats mycket sedan 1950-talet.
¨ar allts˚
Tabell 4.8: Initialord i svenskt rubrikspr˚
ak
# initialord i SVD # initialord i HBL
Initialord endast best˚
aende av initialer
37
49
Komposita initialord
14
17
TOTALT
51
66
Om jag till¨ampar nollhypotesen p˚
a dessa aktuella siffror, f¨orkastas den inte. Det betyder
att skillnaden inte ¨ar stor nog f¨or att kunna klassas som signifikant (cfr. supra). Att HBL:s
57
korpus inneh˚
aller flera initialord ¨an SVD:s korpus ¨ar tillf¨alligt och beror s˚
aledes p˚
a slump.
4.4
Artiklar
Ord av l˚
ag informationsv¨arde utel¨amnas g¨arna i rubriker p˚
a grund av rubrikspr˚
akets tv˚
ang
till koncentration. Utel¨amningen av s˚
avel best¨amd som obest¨amd artikel utg¨or s˚
aledes ett av
rubrikspr˚
akets k¨annetecken.
4.4.1
Obest¨
amd artikel
Av Conons unders¨okning (1973) framg˚
ar att obest¨amd artikel f¨orekommer ˚
ar 1960 i endast
0,2% av de svenska rubrikerna. De f˚
a obest¨amda artiklarna som finns i hans korpus beror
enligt honom p˚
a utfyllnadsbehov; raderna i de saxade rubrikerna ska vara lika l˚
anga (cfr.
supra). Mina egna forskningsr¨on st¨ammer dock inte ¨overens med Conons iakttagelser.
Tabell 4.9: Obest¨
amda nominalfraser i svenskt rubrikspr˚
ak
Svenska Dagbladet Hufvudstadsbladet
TOTALT # obest¨
amda nominalfraser
540
547
# grammatiskt korrekta nominalfraser
419
400
# ogrammatiska nominalfraser
121
147
TOTALT # obest¨
amda artiklar
58
26
Totalt hittar jag i SVD 540 obest¨amda nominalfraser; detta ˚
aterges i tabell 4.9. Av alla
dessa nominalfraser ¨ar 419 nominalfraser i enlighet med de svenska grammatiska reglerna.
Vidare hittar jag 58 obest¨amda artiklar i totalt 57 rubriker, vilket tyder p˚
a att 9,5% av
alla sverigesvenska rubriker har utsatt obest¨amd artikel. HBL har i sin tur 547 obest¨amda
nominalfraser varav 400 som ¨ar i enlighet med den aktuella svenska grammatiken. Jag hittar
26 obest¨amda artiklar i 26 olika rubriker. H¨armed har 4,3% av alla finlandssvenska rubriker
utsatt obest¨amd artikel. Dessa procentsatser harmonierar absolut inte med Conons 0,2% ˚
ar
1960. Dessutom konstaterar jag att skillnaden mellan sverigesvenska och finlandssvenska ¨ar
signifikant. Det ¨ar ingen slump att obest¨amd artikel f¨orekommer oftare i SVD ¨an i HBL.
F¨oljande rubrikerna (ex. 1-4) illustrerar infinitivm¨arkets n¨arvarande i b˚
ada tidningarna.
(1) ”Har aldrig sett en s˚
adan reporter” (SVD53)
(2) Hatet har puttrat p˚
a som ett l˚
angkok (SVD73)
(3) Arkivet som ¨ar en guldgrava (HBL89)
58
(4) Sel¨anne fick ett magiskt OS-slut (HBL247)
Obest¨amd artikel (en/ett) ¨ar identisk med grundtalet I. I vissa rubriker st˚
ar den obest¨amda
artikeln utan substantiviskt huvudord. Detta illustreras av exempel (5), d¨ar det finns tal om
en ellips:
(5) En (ø) gripen efter flygplanskapning (SVD241)
Det finns som sagt respektive 419 och 400 grammatiskt korrekta obest¨amda nominalfraser
i SVD:s och HBL:s korpus. Att det finns respektive 58 och 26 obest¨amda artiklar i rubrikerna
inneb¨ar s˚
aledes att SVD:s korpus inneh˚
aller 361 korrekta nominalfraser utan obest¨amd artikel
och HBL:s korpus 374. M˚
anga av dessa nominalfraser a¨r antingen plural (ex.6), f¨orekommer
i genitivkonstruktion (ex. 7) eller st˚
ar vid or¨aknebara ord (ex. 8).
(6) EU-fr˚
agor stj¨al tid fr˚
an riksdagen (SVD246)
(7) Putins charmkurs ska l¨ara ryssar att le (SVD239)
(8) Konstrecension: Femton nyanser av ensamhet (HBL305)
Totalt hittar jag 121 sverigesvenska samt 147 finlandssvenska rubriker som bryter mot den
svenska grammatiken. Det handlar d˚
a framf¨or allt om substantiv som betecknar r¨aknebara
f¨oreteelser och om substantiv som har singularisform (ex. 9-11).
(9) (ø) Krogdoktor ¨oppnar (ø) ny budgetkrog (SVD64)
(10) Rappare gjorde (ø) musikvideo i Nordkorea (HBL59)
(11) (ø) Tiggare k¨ordes bort av poliser (SVD207)
(11i ) En tiggare k¨ordes bort av poliser
Exempel (10) och (11) illustrerar att utel¨amningen av obest¨amd artikel kan leda till bristande tydlighet vid obest¨amda substantiv som har samma form f¨or s˚
avel ental som flertal.
Det ¨ar om¨ojligt att veta om ordet rappare h¨anvisar till en enda man eller till flera m¨an som
59
g¨or musik. Det ¨ar artikeln som tydligg¨or att substantivet rappare ¨ar plural och s˚
aledes inte beh¨over obest¨amd artikel. Tiggare ¨ar d¨aremot singularisform och h¨anvisar till en enda
man. Jag har kontrollerat varje sammanhang ifall det fanns tvivel om substantivets numerus.
Utel¨amnandet av den obest¨amda artikeln f¨orklaras huvudsakligen av rubrikspr˚
akets tv˚
ang
till koncentration. Att det i vissa fall g˚
ar ut ¨over rubrikernas klarhet v¨ager mindre tyngt
¨an rubrikernas stil. Rubriker som exempel (11i ) k¨anns inte naturliga och verkar st¨ota rubrikf¨orfattarens stilk¨ansla. Dessutom f¨orsvagar den obest¨amda artikeln h¨ar den efterstr¨avade
dramatiken som journalister ¨ar p˚
a spaning efter (Conon, 1973).
Jag konstaterar att sverigesvenska och finlandssvenska journalister skriver ungef¨ar lika
m˚
anga obest¨amda nominalfraser som bryter mot den svenska grammatiken. Skillnaden mellan
121 sverigesvenska rubriker ˚
a ena sidan och 147 finlandssvenska rubriker ˚
a andra sidan ¨ar
inte stor nog f¨or att vara signifikant. Nollhypotesen (cfr. supra) f¨orkastas inte, vilket tyder p˚
a
att skillnaden beror p˚
a slump. Om jag skulle sammanst¨alla tv˚
a nya korpusar kan det h¨anda
att ogrammatiska sverigesvenska nominalfraser slumpm¨assigt har majoritet.
4.4.2
Best¨
amd artikel
Liksom den obest¨amda artikeln utel¨amnas i rubrikspr˚
ak p˚
a grund av koncentrationskravet,
faller den best¨amda artikeln ofta bort i svenska rubriker.
Tabell 4.10: Best¨
amda nominalfraser i svenskt rubrikspr˚
ak
Nominalfraser med
Svenska Dagbladet Hufvudstadsbladet
Best¨amd artikel
24
11
Ogrammatiskt utel¨amnande av best¨amd artikel
32
7
TOTALT Best¨amda nominalfraser
56
18
Tabell 4.10 visar att det finns 56 sverigesvenska och 18 finlandssvenska best¨amda nominalfraser. En best¨amd nominalfras definieras h¨ar som en fras d¨ar best¨amd artikel beh¨ovs
f¨or att kunna betraktas som grammatiskt korrekt. S˚
aledes tog jag inte h¨ansyn till best¨amda
nominalfraser som i exempel (12).
(12) F¨orfattarna har gl¨omt ¨aventyret (SVD22)
Av alla dessa 56 sverigesvenska och 18 finlandssvenska best¨amda nominalfraser har respektive 24 och 11 utsatt best¨amd artikel. Det inneb¨ar att den best¨amda artikeln faller bort
i 32 sverigesvenska och 7 finlandssvenska nominalfraser. Innan jag diskuterar ing˚
aende de
olika nominalfraserna d¨ar den best¨amda artikeln antingen f¨orekommer eller ogrammatiskt
utel¨amnas, ger jag f¨orst en kort ¨oversikt ¨over alla best¨amda nominalfraserna i mina korpusar
60
d¨ar den best¨amda artikeln utel¨amnas utan att bryta mot den svenska grammatiken.
F¨or det f¨orsta kan den best¨amda artikeln falla bort vid komparation. I s˚
a fall framg˚
as den
best¨amda nominalfrasen av komparativ eller superlativ (ex. 13). Ordningstal till˚
ater likas˚
a
den best¨amda artikelns utel¨amnande (ex. 14) precis som nationalitetsadjektiv (ex. 15 och
ex. 16). Vidare ¨ar det vanligt med individnamn att den best¨amda artikeln faller bort (ex.
17). Till sist hittar jag ocks˚
a n˚
agra uttryck med f¨orstarkningsord d¨ar ingen best¨amd artikel
beh¨ovs (ex. 18).
a 32 ˚
ar (HBL10)
(13) (ø) St¨orsta fallet i guldpriset p˚
(14) Utan k¨orkort f¨or (ø) tjugoandra g˚
angen (HBL52)
(15) Genuin svenskfavorit i (ø) italienska Alperna (SVD319)
(16) (ø) Turkiska demokratin ligger i v˚
agsk˚
alen (HBL355)
(17) Graffiti ska r¨adda (ø) kinesiska muren (SVD423)
(18)”Nationalstaternas Europa vore (ø) rena dynamiten” (HBL248)
Man skulle v¨anta sig att den best¨amda artikeln i regel utel¨amnas i svenskt rubrikspr˚
ak i
alla dessa fall, eftersom utel¨amnandet till˚
ater att spara dyrbart utrymme. Kortare rubriker
leder n¨amligen till ett mer ekonomiskt rubrikspr˚
ak och anknyter s˚
aledes till rubrikspr˚
akets
funktioner (cfr. supra). Jag konstaterar d¨aremot att den best¨amda artikeln f¨orekommer i
best¨amda nominalfraser som konstrueras med nationalitetsadjektiv (ex. 19 och ex. 20) och
superlativ (ex. 21 och ex. 22) vilka normalt sett inte beh¨over n˚
agon best¨amd artikel i modern
svenska f¨or att vara grammatiskt korrekta.
(19) Julia Wiraeus: De indiska tjejerna tar fighten (HBL150)
(20) H¨ar v¨axer hatet mot det svenska spr˚
aket (SVD10)
(21) Skogsbruket a¨r det st¨orsta milj¨ohotet (SVD187)
(22) H¨ar ¨ar de sk¨onast ¨oarna i Grekland (SVD448)
Tabell 4.11 visar att SVD:s korpus omfattar 4 best¨amda nominalfraser d¨ar best¨amd artikel
61
kombineras med superlativ och en enda best¨amd nominalfras d¨ar best¨amd artikel och nationalitetsadjektiv f¨orekommer i samma nominalfrasen. HBL i sin tur omfattar 2 best¨amda
nominalfraser med b˚
ade best¨amd artikel och nationalitetsadjektiv men inneh˚
aller ingen nominalfras d¨ar best¨amd artikel kombineras med superlativ.
Tabell 4.11: Best¨
amd artikel i svenskt rubrikspr˚
ak
Svenska Dabladet Hufvudstadsbladet
1. Best. art. + nationalitetsadjektiv + subst.
1
2
2. Best. art. + superlativ + subst.
4
0
3. Best. art. + adj/adv + subst.
11
5
4. Best. art. + nominalisering av ett adj/adv
7
4
¨
5. Ovrigt
1
0
TOTALT Best¨amd artikel
24
11
Vidare framg˚
ar av tabellen (4.11) alla de andra kombinationerna i vilka den best¨amda artikeln
f¨orekommer. Den popul¨arsta kombinationen i s˚
avel SVD som HBL ¨ar nominalfraserna d¨ar
best¨amd artikel kombineras med antingen adjektiv (ex. 23-24) eller adverb (ex. 25-26). SVD
och HBL inneh˚
aller respektive 11 och 5 s˚
adana nominalfraser.
(23) Den slutgiltiga boken om Beatles (SVD279)
(24) Teaterrecension: Den fantastiska leksaksaff¨aren (HBL192)
(25) P˚
a det h¨ar dagiset blir han och hon hen (HBL200)
ar nazisterna till val (SVD542)
(26) I de h¨ar kommunerna g˚
En sista grupp best¨amda nominalfraser bildas av best¨amd artikel och nomaliseringen av
ett adjektiv eller ett adverb (ex. 27-28). Jag hittar 7 respektive 4 best¨amda nominalfraser
som tillh¨or denna grupp.
(27)” De svagaste beh¨over ett b¨attre system” (SVD346)
(28) Marian ˚
akte till Somalia f¨or att hj¨alpa de sjuka (HBL171)
Alla de 37 sverigesvenska nominalfraserna d¨ar den best¨amda artikeln inkorrekt utel¨amnas
bildas av ett substantiv i kombination med ett adjektiv, ett adverb eller ett particip (ex. 29
62
och ex. 32). Det samma g¨aller HBL d¨ar jag hittar samma kombinationerna.
(29) Nu g˚
ar (ø) klassiska folkabussen i graven (SVD43)
(30) (ø) Stoppad bok om Guillou ges ut (SVD438)
(31) (ø) D¨oda finl¨andaren i Syrien kring 20 ˚
ar (HBL277)
(32) (ø) Sparkade vd:n: Jag k¨ande bara l¨attnad (HBL486)
Exempel (30) illustrerar dessutom ett problem som jag blev konfronterad med i analyseringsprocessen. Nominalfrasen Stoppad bok ska vara best¨amd, men varken adjektivets eller
substantivets form antyder detta. I vissa fall ¨ar det s˚
aledes n¨odv¨andigt att v¨adja till min
spr˚
akk¨ansla f¨or att best¨amma om en nominalfras ¨ar best¨amd eller obest¨amd.
Om jag uts¨atter alla dessa siffror p˚
a ett statistiskt test, f˚
ar jag resultatet att det finns
signifikant mer best¨amda nominalfraser i Svenska Dagbladet ¨an i Hufvudstadsbladet. S˚
aledes
finns det ocks˚
a en betecknande skillnad n¨ar det g¨aller den obest¨amda artikelns n¨arvarande;
att huvuddelen av de obest¨amda artiklarna hittas i SVD:s korpus ¨ar ingen slump. Chansen
a en best¨amd artikel d¨ar ¨an i HBL:s korpus. P˚
a s˚
a s¨att fyller HBL upp
¨ar st¨orre att st¨ota p˚
rubrikspr˚
akets koncentrationskrav i h¨ogre grad eftersom best¨amda artiklar ¨ar betydelsel¨osa
ord som oftast tar dyrbart utrymme i rubrikerna. Vidare finns det inga signifikanta skillnader
mellan b˚
ada tidningarna vad som g¨aller den best¨amda artikeln.
4.5
Infinitivm¨
arket att
Innan jag analyserar de olika satstyperna i svenskt rubrikspr˚
ak, diskuterar jag i detta avsnitt
ing˚
aende infinitivm¨arket att. Infinitivm¨arket ska inte f¨orvirras med subjunktionen att som
har samma form.
I tabell 4.12 ˚
aterges hur m˚
anga infinitiv med eller utan infinitivm¨arke kunde hittats i
s˚
avel SVD:s som HBL:s korpus.
Tabell 4.12: Infinitiv i svenskt rubrikspr˚
ak
Infinitiv
1. Vid modala hj¨
alpverb
2. Vid vissa verb
Ren infinitiv
Att + infinitiv
# rubriker i SVD # rubriker i HBL
50
28
20
14
10
11
12
3
63
3. Som best¨
amning till substantiv
Ren infinitiv
Att + infinitiv
4. Som best¨
amning till adjektiv
Ren infinitiv
Att + infinitiv
5. Som best¨
amning till prepositioner
Att + infinitiv
6. Vid reflexiv pronomen
Att + infinitiv
7. Som subjekt
Ren infinitiv
Att + infinitiv
8. Som subjektiv predikativ
Att + infinitiv
TOTALT ANTAL INFINITIV
5
1
4
15
3
12
11
11
2
2
6
5
1
1
1
109
4
0
4
8
4
4
2
2
1
1
2
0
2
2
2
61
F¨orst och fr¨amst hittar jag m˚
anga infinitiv som f¨oljer efter modala hj¨alpverb (ex. 1 och ex.
2). SVD:s korpus omfattar 50 s˚
adana infinitiv medan HBL:s korpus omfattar h¨alften s˚
a mycket infinitiv. Att infinitivm¨arket utel¨amnas h¨ar ¨ar grammatiskt korrekt. Det ¨ar s˚
aledes inget
fenomen som ¨ar k¨annetecknande f¨or rubrikspr˚
ak. Jag n¨amnar dessa infinitiv ¨and˚
a eftersom
procentsatserna tyder p˚
a en signifikant skillnad mellan sverigesvenska och finlandssvenska.
Om jag till¨ampar nollhypotesen p˚
a dessa siffror, konstaterar jag att det finns betydligt mer
infinitiv som kombineras med modala hj¨alpverb i sverigesvenska rubriker ¨an i finlandssvenska
rubriker.
(1) Svenskarna vill (ø) ha bubblor i glasen (SVD11)
(2) HS: Packal’en vill (ø) po¨angs¨atta hyresg¨aster (HBL7)
Vidare finns det infinitiv som kombineras med verb f¨orutom modala hj¨alpverb. Jag urskiljer tv˚
a olika grupper: i vissa fall finns det tal om ren infinitiv (ex. 3 och ex. 4), men det
finns ocks˚
a en hel del infinitiv som framg˚
as av infinitvm¨arket att (ex. 5 och ex. 6).
(3) ”Sv¨angen mot mitten kommer (att) straffa sig” (SVD261)
(4) ˚
Aa b¨orjar (att) bereda klassl¨ararfr˚
agan (HBL482)
64
(5) ”F¨or¨aldrar kommer att brinna i helvetet” (SVD90)
(6) N¨ar din hj¨arna slutar att fungera (HBL224)
Verb som f¨oljs av ren infinitiv har ofta f¨orsvagad betydelse, betonas svagare och n¨armar sig
hj¨alpverbens funktion (Conon, 1962). Bruket av infinitivm¨arket i kombination med dessa
verb ¨ar dock oregelbundet i modern svenska, och jag konstaterar att det samma g¨aller rubrikspr˚
ak. I exempel (3) utel¨amnas infinitivm¨arket efter verbet komma medan det a¨r utsatt
i exempel (5). B˚
ada exempel ¨ar h¨amtade ur Svenska Dagbladet, vilket tyder p˚
a att bruket
av infinitivm¨arket vid vissa verb vacklar ¨aven i en enda variant av svenskt rubrikspr˚
ak. N¨ar
jag j¨amf¨or sverigesvenska med finlandssvenska konstaterar jag att infinitivm¨arket utel¨amnas
r¨att oftare i Hufvudstadsbladet ¨an i Svenska Dagbladet. Nollhypotesen f¨orkastas vilket tycks
bevisa att skillnaden mellan 3 finlandssvenska rubriker ˚
a ena sidan och 12 sverigesvenska
rubriker ˚
a andra sidan a¨r stor nog f¨or att vara signifikant.
Vidare hittar jag infinitiv som best¨amning till substantiv. I modern svenska f˚
ar infinitivm¨arke inte utel¨amnas h¨ar, det skulle bryta mot den svenska grammatiken. Jag hittar ¨and˚
a
en enda rubrik i SVD d¨ar bortfall av att f¨orekommer (ex. 7). Bortfallet kan f¨orklaras av
rubrikspr˚
akets tv˚
ang till koncentration. Det finns dock flera rubriker d¨ar infinitiv framg˚
as av
infinitivm¨arket (ex. 8). SVD:s och HBL:s korpus omfattar var 4 s˚
adana rubriker.
(7) ”H¨og tid (att) l¨agga ner Bromma flygplats” (SVD403)
(8) Besatt av lusten att veta mera (HBL225)
Infinitiv f¨orekommer ocks˚
a som best¨amning till adjektiv. Jag hittar 15 rubriker som har
denna konstruktion i Svenska Dagbladet, och 8 s˚
adana rubriker i Hufvudstadsbladet. Att
SVD omfattar fler infinitiv som best¨amning till adjektiv a¨r slumpm¨assigt. Om jag till¨ampar
den statistiska metoden som beskrivs i kapitel 3 p˚
a dessa siffror f˚
ar jag fram att skillnaden ¨ar
osignifikant. Det finns inte heller en signifikant skillnad mellan b˚
ada tidningar n¨ar jag analyserar infinitivm¨arkets n¨arvarande i dessa konstruktioner. I SVD hittar jag 12 rubriker d¨ar att
adana rubriker. Ren infinitiv som best¨amning
¨ar utsatt (ex. 9) medan HBL f¨orfogar ¨over 4 s˚
till adjektiv ¨ar ogrammatiskt i modern svenska men f¨orekommer ¨and˚
a i 3 respektive 4 sverigesvenska och finlandssvenska rubriker (ex. 10). Ren infinitiv f¨orekommer d˚
a ungef¨ar lika
ofta i b˚
ade SVD och HBL.
(9) ”L¨att att bli f¨orf¨ord av HBO:s nya drama” (SVD109)
65
(10) Sv˚
art (att) bevisa att fonder f¨orvaltas aktivt (HBL209)
Vidare anv¨ands infinitiv som best¨amning till prepositioner. Bortfallet av infinitivm¨arket
f¨orekommer varken i SVD och HBL. S˚
aledes ¨ar att alltid utsatt i infinitivens konstruktioner
med prepositioner (ex. 11 och ex. 12). SVD:s och HBL:s korpus inneh˚
aller respektive 11 och
2 s˚
adana konstruktioner, h¨armed ¨ar skillnaden signifkant: i Svenska Dagbladet ¨ar chansen
st¨orre att hitta infinitiv som best¨amning till prepositioner.
a gamla meriter” (SVD99)
(11) ”N¨ojer sig med att leva p˚
(12) Marian ˚
akte till Somalia f¨or att hj¨alpa de sjuka (HBL171)
Vidare f¨orekommer infinitiv ocks˚
a i kombination med reflexivt pronomen. Jag hittar totalt
2 sverigesvenska rubriker (ex. 15) och en enda finlandssvensk rubrik (ex. 16). I alla dessa
rubriker ¨ar infinitivm¨arket utsatt, ren infinitiv f¨orekommer inte. Det finns ingen signifikant
skillnad mellan b˚
ada tidningarna.
(13) ”Bergman fick mig att vilja regissera” (SVD274)
a ner i vikt (HBL334)
(14) De h¨ar f˚
ar dig att g˚
Det n¨ast sista fallet d¨ar infinitiv f¨orekommer ¨ar i subjektsst¨allning. I modern svenska
¨ar det ogrammatiskt att utel¨amna infinitivm¨arket vid infinitiv som subjekt. I svenskt rubrikspr˚
ak d¨aremot konstaterar jag att situationen ¨ar annorlunda. I Svenska Dagbladet hittar
jag totalt 5 infinitiv som subjekt, varav alla ¨ar ren infinitiv (ex. 15). Hufvudstadsbladet inneh˚
aller inga infinitiv som st˚
ar i subjektsst¨allning, detta ¨ar en signifikant skillnad mellan
SVD och HBL.
(15) (att) ”Stoppa mutor kr¨aver resurser” (SVD274)
Till sist kan infinitiv vara subjektiv predikativ. SVD:s korpus omfattar en rubrik (16),
medan HBL i sin tur har 2 infinitiv som utg¨or subjektiv predikativ (ex. 17). Alla dessa
rubriker har utsatt infinitivm¨arke.
(16) Prio ett ¨ar att hitta de orangea l˚
adorna (SVD540)
66
(17) Lycka ¨ar att vara (ny)finl¨andare (HBL300)
Jag konkluderar fr˚
an allt det h¨ar att svenskt rubrikspr˚
ak verkar respektera i stor grad de
grammatiska reglerna som r˚
ader modern svenska n¨ar det g¨aller infinitivm¨arket att. Bruket ¨ar
vacklande n¨ar infinitiv kombineras med verb f¨orutom modala hj¨alpverb, men det ¨ar n˚
agonting
som ocks˚
a g¨aller modern svenska. Det a¨r vid infinitiv i subjektsst¨allning samt vid infinitiv
som best¨amning till substantiv och adjektiv att rubrikspr˚
aket skiljer sig fr˚
an svenskan i prosa.
Det ¨ar n¨amligen ogrammatiskt att utel¨amna infinitivm¨arket i dessa konstruktioner, men jag
hittar a¨nd˚
a n˚
agra rena infinitiv i s˚
avel SVD som HBL. Sverigesvenska och finlandssvenska
skiljer sig fr˚
an varandra i det att SVD inneh˚
aller betydligt fler infinitiv som konstrueras med
preposition och har fler rena infinitiv i subjektsst¨allning.
4.6
Satstyper i digitala rubriker
Ett sista element av rubrikspr˚
ak som jag unders¨oker a¨r de olika satstyperna vilka rubrikerna
tillh¨or till. Det finns fyra grundl¨aggande satstyper i svenskan: en deklarativ, en interrogativ,
en imperativ och en exklamativ satstyp.
Tabell 4.13: Satstyperna i svenskt rubrikspr˚
ak
# rubriker i SVD # rubriker i HBL
Deklarativ
554 (92,3%)
565 (94,2%)
Imperativ
24 (4%)
17 (2,8%)
Interrogativ
21 (3,5%)
15 (2,5%)
Exklamativ
1 (0,2%)
3 (0,5%)
TOTALT
600 (100%)
600 (100%)
Av tabell 4.13 framg˚
ar att deklarativa satser r˚
ader rubrikspr˚
aket i s˚
avel SVD som HBL
med 554 respektive 565 rubriker. P˚
a andra platsen kommer d˚
a den imperativa satsypen.
Antalet rubriker ¨ar h¨ar dock betydligt mindre ¨an antalet deklarativa rubriker; SVD f¨orfogar
o¨ver 24 exempel och jag hittar 17 exempel i HBL. Efter de imperativa rubrikerna f¨oljer sen
den interrogativa satsypen. SVD:s korpus omfattar 21 fr˚
agor och HBL:s korpus 15. Imperativa
och interrogativa rubriker ¨ar s˚
aledes varandras j¨amlikar n¨ar det g¨aller popularitet. Till sist
hittar jag en enda sverigesvensk rubrik som tillh¨or den exklamativa satstypen och 3 s˚
adana
finlandssvenska rubriker.
67
Exempel (1) och (2) ¨ar exempel p˚
a deklarativa satser. Nyheterna ˚
aterges p˚
a ett neutralt
s¨att.
(1) I ˚
ar er¨ovrar spanskan Kalifornien (HBL136)
(2) Smartaste spararna undviker storbanken (SVD170)
Exempel (3) och (4) ˚
aterger imperativa rubriker. Rubrikerna v¨acker uppm¨arksamhet genom att f¨ormedla vag information om artiklarnas aktuella inneh˚
all. Dessutom tilltalas l¨asarna
direkt och bevekas de till aktion, med f¨oljden att de ¨ar ben¨agna att l¨asa artiklarna i fr˚
aga.
Det anknyter till ett an rubrikspr˚
akets viktigaste funktioner: att f˚
a l¨asarnas uppm¨arksamhet
s˚
a att de stannar kvar p˚
a tidningarnas webbsida.
(3) ”L¨amna hj¨arnan i garderoben” (HBL141)
(4) Professor: F¨all locket – innan du spolar (SVD344)
Interrogativa rubriker (ex. 5 och ex. 6) anknyter ocks˚
a till denna funktion. Genom att
st¨alla direkta fr˚
agor h˚
aper journalisterna f¨angsla l¨asarna. De f¨ors¨oker naturligtvis inte att f˚
a
ett svar p˚
a sina fr˚
agor men i st¨allet manar de l¨asarna till att g˚
a in i artiklarna f¨or att hitta
svaret d¨ar. Meningen med interrogativa rubriker ¨ar att g¨ora l¨asarna nyfikna s˚
a s¨att att de ¨ar
ben¨agna att stanna lite l¨angre p˚
a tidningarnas webbsida medan de letar efter svaren.
(5) Hur l˚
ater ren¨assansen? (HBL146)
(6) ”Varf¨or ska staten sk¨ota riskkapital?” (SVD230)
Exempel (7) och (8) illustrerar exklamativa rubriker. Precis som framg˚
ar av tabell 4.13
a¨r dessa rubriker s¨allsynta i s˚
avel sverigesvenskt som finlandssvenskt rubrikspr˚
ak.
(7) Kull¨onen om taktikbeskyllningar: Struntprat! (HBL579)
(8) ”Antligen! Nu har v˚
aren kommit (SVD289)
N¨ar jag j¨amf¨or antalen rubriker i de olika satstyperna, konstaterar jag att det inte finns
n˚
agon signifikant skillnad mellan SVD och HBL. B˚
ada tv˚
a har ungef¨ar lika m˚
anga deklarativa
68
rubriker, lika m˚
anga interrogativa rubriker, osv. Att Hufvudstadsbladet f¨orfogar ¨over f¨arre
imperativa rubriker och flera exklamativa rubriker ¨an Svenska Dagbladet beror p˚
a slump.
69
Kapitel 5
Konklusion
M˚
als¨attningen i denna avhandling var tv˚
aledig. Min f¨orsta m˚
als¨attning var att ge en ¨oversikt
agra aktuella k¨annetecken p˚
a svenskt rubrikspr˚
ak i n¨attidningar. Andra m˚
als¨attningen
¨over n˚
var att kartl¨agga m¨ojliga signifikanta skillnader mellan sverigesvenskt och finlandssvenskt
rubrikspr˚
ak. B˚
ada m˚
als¨attningarna har genomf¨orts i kapitel 4.
F¨orst har jag unders¨okt alla fullst¨andiga huvudsatser i s˚
avel SVD som HBL. Ungef¨ar
40% av rubrikerna utg¨ors av fullst¨andiga huvudsater, detta g¨aller b˚
ada tidningarna. Jag har
konstaterat att lejonparten av dessa rubriker best˚
ar av antingen 3 eller 4 prim¨ara satsdelar.
Det finns dock en signifikant skillnad mellan sverigesvenska och finlandssvenska, eftersom
SVD:s korpus inneh˚
aller betydligt fler rubriker best˚
aende av 4 eller 5 prim¨ara satsdelar ¨an
HBL:s korpus.
Vidare finns det betydligt f¨arre finita verb i Hufvudstadsbladet och ¨ar chansen st¨orre att
hitta en verbl¨os rubrik d¨ar ¨an i Svenska Dagbladet. Jag har ocks˚
a analyserat de finita verben
vara och bli och konkluderat att chansen ¨ar st¨orre att antr¨affa dessa verb i de sverigesvenska
rubrikerna ¨an i de finlandssvenska rubrikerna. De finitia verben vara och bli utel¨amnas ocks˚
a
oftare i HBL.
Tempusb¨ojningen som anv¨ands mest frekvent i s˚
avel SVD som HBL ¨ar presens. Vidare
ader rubrikspr˚
aket i b˚
ada tidningarna. Finlandssvenska
¨ar det enkla tempusformer som r˚
journalister skiljer sig dock fr˚
an sverigesvenska journalister genom enkel tempus; de anv¨ander
mer frekvent preteritum i j¨amf¨orelse med sina sverigesvenska kollegor. Presens f¨orblir dock
den popul¨arsta tempusb¨ojningen i b˚
ada spr˚
akvarieteterna.
Ett annat k¨annetecken p˚
a rubrikspr˚
ak i n¨attidningar ¨ar anv¨andningen av initialord. De
f¨orekommer i ungef¨ar 10% av alla rubrikerna och det finns inga signifikanta skillnader mellan
sverigesvenska och finlandssvenska rubriker.
Vidare har jag analyserat b˚
ade best¨amd och obest¨amd artikel. Obest¨amd artikel f¨orekommer oftare i n¨attidningar (b˚
ade SVD och HBL) ¨an i papperstidningar. Det finns dock
en divergens mellan sverigesvenska och finlandssvenska vad som g¨aller n¨attidningar eftersom
70
den obest¨amda artikeln f¨orekommer signifikant mer i SVD ¨an i HBL. Jag konstaterar att den
obest¨amda artikeln lika ofta faller bort i b˚
ada tidningarna s˚
a att de har ungef¨ar lika m˚
anga
obest¨amda nominalfraser som bryter mot den svenska grammatiken. Liksom den obest¨amda
artikeln f¨orekommer den best¨amda artikeln signifikant oftare i Svenska Dagbladet.
Deklarativa satser r˚
ader rubrikspr˚
aket i s˚
avel SVD som HBL. Det kunde inte iakttas
n˚
agra signifikanta divergenser mellan b˚
ada tidningarna.
Till sist har jag unders¨okt infinitivm¨arkets fr˚
anvaro och n¨arvarande i rubrikerna. Det finns
betydligt mer infinitiv i Svenska Dagbladet ¨an i Hufvudstadsbladet. Svenskt rubrikspr˚
ak respekterar i stor grad de grammatiska reglerna som finns i modern svenska vad som g¨aller
infinitivm¨arket. Vid infinitiv i subjektsst¨allning samt vid infinitiv som best¨amning till substantiv och adjektiv eller adverb, avviker rubrikspr˚
aket dock fr˚
an den svenska grammatiken.
Det leder mig till Fredrik Lindstrands tweet som n¨amns helt i b¨orjan av min avhandling:
Rubrikspr˚
ak, visst. Men det h¨ar ¨ar v¨al ¨and˚
a bara d˚
alig svenska?. H¨arnedan f¨oljer rubriken
som denna tweet syftar p˚
a:
Ozzy g¨or det
l¨attare o¨ppna
orange kuvert
Om en dag Fredrik Lindstrand l¨aser denna avhandling, vill jag g¨arna s¨aga till honom att
utel¨amningen av infinitivm¨arket vid adjektiv f¨orekommer i 20% av de sverigsvenska rubrikerna samt i 50(!)% av de finlandssvenska rubrikerna. Infinitivm¨arkets bortfall bryter mot den
svenska grammatiken, men verkar vara mer eller mindre accepterat i svenskt rubrikspr˚
ak.
Grunden till att infinitivm¨arket utel¨amnas i de ovanst˚
aende rubriken ¨ar troligen typografin. Alla de tre raderna ¨ar lika l˚
anga och det skulle f¨orst¨oras av ett utsatt infintivm¨arke. Jag
kunde tyv¨arr inte ta h¨ansyn till den typografiska aspekten i denna avhandling, men det vore
intressant att unders¨oka detta i vidare forskning.
Min allm¨anna konklusion av denna avhandling ¨ar att sverigesvenskt och finlandssvenskt
rubrikspr˚
ak delar m˚
anga k¨annetecken. Finlandssvenskt rubrikspr˚
ak visar sig dock ibland mer
ekonomiskt ¨an sverigesvenskt rubrikspr˚
ak, och l¨amnar oftare ut n˚
agra grammatiska element
som inte faller bort i modern svenska.
71
Litteraturf¨
orteckning
[1] CLYNE, Michael. (1992) Pluricentric languages. Differing norms in different nations.
Berlin & New York.
[2] CONON, Lars. (1973) Rubrikspr˚
aket p˚
a Dagens Nyheter f¨orstasidor I-II. Uppsala.
[3] CORNICK, Nicola. (2010) Skandalernas lord. Stockholm: F¨orlaget Harlequin AB.
[4] GARST, Robert Edward & BERNSTEIN, Theodore Menline. (1963) Headlines and Deadlines. New York.
[5] HADENIUS, Stig & WEIBULL, Lennart. (2005) Massmedier: en bok om press, radio &
TV. Stockholm : Bonniers.
[6] HALLIDAY, M.A.K. (1967) Grammar, Society and the Noun. London.
[7] JOSEFSSON, Gunl¨og. (2009) Svensk universitetsgrammatik f¨or nyb¨orjare. Lund: Studentlitteratur AB.
[8] KARLGREN, Anton. (1923) Journalistik i Dagens Nyheter. Stockholm.
[9] KLOSS, Heinz. (1952) Die Entwicklung neuer germanischer Kultursprachen seit 1800.
D¨
usseldorf.
[10] LARSSON, Bj¨orn. (2006) Dr¨ommar vid havet. Stockholm: Norstedts F¨orlag.
[11] LARSSON, Stieg. (2005) M¨an som hatar kvinnor. Stockholm: Norstedts F¨orlag.
[12] LAUREYS, Godelieve. (2001) Flaml¨andskan och finlandssvenskan: tv˚
a stridbara lillasystrar. I : Blomqvist M. (red.), V˚
a ra Spr˚
a k i tid och rum. Meddelanden fr˚
a n Institutionen
f¨or nordiska spr˚
a k och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet B: 21, Helsinki, 68-81.
[13] LAUREYS, Godelieve. (2004) Over belgicismen en finlandismen. I : Johan De Caluwe
et al. (red.), Taeldeman, man van de taal, schatbewaarder van de taal. Gent: Academia
Press / Vakgroep Nederlandse Taalkunde Universiteit Gent, s. 567-582.
72
[14] MARTIN, Willy. (2001) Natiolectismen in het Nederlands en hun lexicografische beschrijving. I: Belgisch tijdschrift voor filologie en geschiedenis 79, ss. 709-736.
[15] M˚
ARDH, Ingrid. (1980) Headlinese. On the Grammar of English Front Page Headlines.
Lund: CWK Gleerup, Liber L¨aromedel.
[16] OOSTERHOF, Albert. (2009) Een eigenaardigheid van het Noord-Gronings. I Over Taal,
jaargang 48, nr. 5, november-december 2009
[17] PETTERSON, Rune. (2003) Rubriker: bruk och missbruk. Sellin & partner.
[18] POPPIUS, Set. (1943) Journalisten Stockholm.
[19] RADDER, Norman John. (1924) Newspaper Make-Up and Headlines. New York.
[20] REUTER, Mikael. (1992) Swedish as a pluricentric language. I : Michael Clyne (ed.) :
Pluricentric Languages. Differing Norms in Different Nations. Berlin/New York : Mouon
de Gruyter.
[21] SOMMARDAHL, Eivor. (2014) Varf¨or talas det svenska i Finland? www.sprakradet.se/
kortkurs-finlandssvenska. H¨amtad den 20. januari 2014.
[22] s.n. www.sprakradet.se
¨
[23] SWARD,
H.A. (1932) N˚
agot om rubrikerna i v˚
ara tidningar. Uppsala, i NS 12.
[24] TELEMAN, Ulf & HELLBERG, Staffan & ANDERSSON, Erik. (1999) Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Svenska Akademien.
[25] TS MEDIEFAKTA. Svenska Dagbladet. http://ts.se, konsulterad den 25. april 2014.
[26] WALPOLE, Ronald & MYERS, Raymond & MYERS, Sharon & YE, Keying. (2007)
Probability & Statistics for Engineers & Scientists. New Jersey: Pearson Education.
´
[27] WESSEN,
Elias. (1956) Svensk spr˚
akhistoria III. Grundlinjer till en historisk syntax.
Stockholm.
[28] ˚
AKERMALM, ˚
a. (1962) Rubriksvenska. Lund: i MLF˚
a 1962.
73
Bilagor
5.1
Svenska Dagbladet
[SVD1] Explosion f˚
angad p˚
a film
[SVD2] Krisen ett ”Survival of the fittest”
[SVD3] Schumacher allvarligt skadad
¨
[SVD4] Larm fr˚
an fastfruset skepp: Olen
snart slut
[SVD5] De skrev att jag var j¨avligt st¨orig”
[SVD6] Thailyktor f¨orv¨axlas med flygande tefat
[SVD7] Skapa nordisk bank f¨or gr¨on tillv¨axt”
[SVD8] Yrkena som ger b¨ast betalt i Sverige
[SVD9] Vitamin avg¨or ondska i Midg˚
ard
[SVD10] H¨ar v¨axer hatet mot det svenska spr˚
aket
[SVD11] Svenskarna vill ha bubblor i glasen
[SVD12] Tips: S˚
a v¨acker du de anst¨alldas motivation
[SVD13] St¨orsta prisfallet p˚
a guld p˚
a 32 ˚
ar
[SVD14] Skatteverket om riskkapitalister
[SVD15] Stort intresse f¨or svenskt ¨ol”
[SVD16] Danmark oroar sig o¨ver svensk bobubbla
[SVD17] ”V¨ast genomsk˚
adar Putins puts”
[SVD18] V˚
ardnadstvister ¨okar lavinartat
[SVD19] De breda dieterna p˚
a v¨ag att d¨o
[SVD20] Halv Zlatan-urs¨akt efter kritik
[SVD21] ”Det digitala uppvaknandets ˚
ar”
[SVD22] F¨orfattarna har gl¨omt a¨ventyret
[SVD23] ID-kapningar blir allt vanligare
[SVD24] Sveriges vassaste stj¨arna skadad
[SVD25] Fem skadade i barexplosion
[SVD26] Studie v¨alter tidigare forskning
[SVD27] ”Sverige ¨ar ett fantasiland”
74
[SVD28]
[SVD29]
[SVD30]
[SVD31]
[SVD32]
[SVD33]
[SVD34]
[SVD35]
[SVD36]
[SVD37]
[SVD38]
[SVD39]
[SVD40]
[SVD41]
[SVD42]
[SVD43]
[SVD44]
[SVD45]
[SVD46]
[SVD47]
[SVD48]
[SVD49]
[SVD50]
[SVD51]
[SVD52]
[SVD53]
[SVD54]
[SVD55]
[SVD56]
[SVD57]
[SVD58]
[SVD59]
[SVD60]
[SVD61]
[SVD62]
[SVD63]
[SVD64]
”S˚
a bl˚
agula ord att man sk¨ams”
Hitta likasinnade att tr¨ana med
”Frun vet allt om v˚
ar relation”
Svarta tecken i skyn f¨or skolan
K¨ott fr˚
an vaccinh¨aster i Sverige
Kvinnor som tr¨ottnar p˚
a fusket
Pension¨arer ockuperade lokal
”Bilden av borgerliga familjen krackelerar”
”Min dotter f˚
ar inte g˚
a ut ensam l¨angre”
Varning f¨or glashala v¨agar
¨
”Aktenskapet
attligt roligt”
¨ar m˚
Flest resen¨arer r¨adda p˚
a bl˚
a t-banelinjen
Svenskt ”monster-¨ol”: ”Tungan domnar”
Gr˚
a mulen och mild start p˚
a det nya ˚
aret
L¨akemedel fl¨odar ut p˚
a illegal marknad”
Nu g˚
ar klassiska folkabussen i graven
Norwegianplan fast p˚
a New York-flygplats
Leksand ¨ar en mardr¨om f¨or FBK
Tjuven ¨oppnade konton i Stigs namn
Terrorn i Ryssland kryper n¨armare OS
Butik och verkstad gick i vinnarsp˚
aret
R¨od v¨aderkarta ger l˚
aga elpriser
V˚
ar pizzabransch ¨ar unik i Norden
Fredrik Reindfeldt g¨or som Olofsson – duckar
Gr¨ont ljus f¨or fransk rikemansskatt
”Har aldrig sett en s˚
adan reporter”
Hundratals befaras vara kvar i gruven
16 ˚
ars f¨angelse f¨or mord i Trollh¨attan
Victoria skadades under skidsemestern
Polisen f¨orst¨arker efter ¨overfallsv˚
ag
Thriller i topp n¨ar Obama ser p˚
a tv
Delfiner drogar sig med giftiga fiskar
Svenskt att springa?ute med barnvagn
Utbildning kan styra sp¨adbarnens vikt
Lindblad: Det k¨anns som ¨odets ironi
Vad var det som h¨ande i Knutby
Krogdoktor ¨oppnar ny budgetkrog
75
[SVD65] Alltf¨or f˚
a arbetsl¨osa ?f˚
ar del av ˚
atg¨arder
[SVD66] Syn p˚
a hivsmittade b¨or ¨andras
[SVD67] Nya milj¨okrav sl˚
ar mot billig och ren el
[SVD68] Skapa en gr¨on nordisk bank
[SVD69] Akut brist p˚
a pl˚
atslagare
[SVD70] Underl¨atta pendling med M¨alardalst˚
ag
[SVD71] Helt omtumlande och provocerande
[SVD72] Vi beh¨over inte l¨angre storebr¨odrerna i v¨ast
[SVD73] Hatet har puttrat p˚
a som ett l˚
angkok
[SVD74] S¨ag adj¨o till de eviga gr˚
av¨adersdagarna
[SVD75] Har f¨orfattarna helt gl¨omt ¨aventyret?
[SVD76] Tidernas st¨orsta charterfloppar
[SVD77] H¨ar hittar du b¨asta kryssningarna 2014
[SVD78] H¨ar blir kaffet dyrare om du inte ¨ar trevlig
[SVD79] Politisk teori m˚
aste pr¨ovas mot vardagen
[SVD80] V˚
aga tala mer om otrygghet
[SVD81] Dags f¨or Sverige att avsluta fallet Assange”
[SVD82] Bluff med n¨odrop p˚
a Facebook
[SVD83] Litet utbud under stor visningshelg
[SVD84] Hemdatormarknaden ser ljuset i tunneln
[SVD85] Finskt intresse av ett starkt svenskt f¨orsvar
[SVD86] Retade upp fansen nu ˚
aterv¨ander han
[SVD87] Hollandes sambo p˚
a sjukhus
[SVD88] Sj¨ostedt: Rasismen ¨ar SD:s b¨arande id”
[SVD89] S˚
a farliga ¨ar kosttillskotten
[SVD90] F¨or¨aldrar kommer att brinna i helvetet”
[SVD91] Nu l˚
ater Google fr¨amlingar mejla dig
[SVD92] Britter l˚
ag bakom svag GSM-kryptering
[SVD93] IBM:s superdator l¨amnar fr˚
agesporten
[SVD94] Finanskris ¨okar aktiviteten i Dalton
[SVD95] Brittisk stororder till Scania
[SVD96] F¨orklaringar r¨acker inte, Postkodlotteriet
[SVD97] Planer p˚
a ny kanal genom Nicaragua
[SVD98] Vilket land ryktas vara n¨ara Jas-k¨op
[SVD99] N¨ojer sig med att leva p˚
a gamla meriter”
[SVD100] ¨ar detta Strindbergs sista m˚
alning?
[SVD101] N˚
agonsin fattat ett riktig d˚
aligt beslut?
76
[SVD102]
[SVD103]
[SVD104]
[SVD105]
[SVD106]
[SVD107]
[SVD108]
[SVD109]
[SVD110]
[SVD111]
[SVD112]
[SVD113]
[SVD114]
[SVD115]
[SVD116]
[SVD117]
[SVD118]
[SVD119]
[SVD120]
[SVD121]
[SVD122]
[SVD123]
[SVD124]
[SVD125]
[SVD126]
[SVD127]
[SVD128]
[SVD129]
[SVD130]
[SVD131]
[SVD132]
[SVD133]
[SVD134]
[SVD135]
[SVD136]
[SVD137]
[SVD138]
Krafttag mot sexism mot kroganst¨allda
Sharon begravs p˚
a m˚
andag
Zlatan favorit inf¨or priset f¨or ˚
arets m˚
al
Uppgifter om kannibalism i CAR
Kraftig ¨okning av fel p˚
a j¨arnv¨agen
M˚
anga h¨ar hemma blir nog besvikna”
Blomsterkris: Turist-attraktion hotad
L¨att att bli f¨orf¨ord av HBO:s nya drama”
”¨ar du tuppen i h¨onsg˚
arden?”
S vill dubbla satsning p˚
a Sveriges f¨orsvar
Fiktiva klassresan ¨ar n¨odv¨andig”
”Jag gick i tankf¨allan p˚
a Kanarie¨oarna
S¨odermalm bland hetaste resm˚
alen
F¨orsta bilderna av Afflecks Batman
ECB s¨ankar r¨antan – del i stimulanspaket
Poeten som satte Danmark i brand
Gladwell - briljant eller en illusionist?
D¨arf¨or kan byggnader v¨acka sexuell lust
Det ska va’ fel att skriva fel
Reglerna vi har i dag inneb¨ar utnyttjande”
Vad kallas den som ¨alskar att ¨ata mycket?
Barnen tar in de vuxnas signaler”
N¨otter och r¨oda b¨ar kan r˚
a p˚
a cancer
Norsk hybris kan blir (sic) en dyr aff¨ar”
Domaren: Tv˚
a hyfsat trov¨ardiga historier
Knausg˚
ards bok br¨andes i bokhandeln
Robot hotar hamburgerjobb
NSA-mjukvara i 100 000 datorer
Time-out ifr˚
agas¨atts av ledande politiker
SBAB m˚
aste bli b¨ast - eller s¨aljas”
Lars Norns nya ¨ar icke-litteratur”
Dansk kvinna v˚
aldtagen i Delhi
H¨ogutbildad kvinna dubbel f¨orlorare
V¨arldsbanken h¨ojer global tillv¨axtprognos
Detta blir H&M:s framtidsmarknad
V˚
ardj¨atten Attendo vill in p˚
a b¨orsen
BMW kr¨aver Saab p˚
a miljoner
77
[SVD139]
[SVD140]
[SVD141]
[SVD142]
[SVD143]
[SVD144]
[SVD145]
[SVD146]
[SVD147]
[SVD148]
[SVD149]
[SVD150]
[SVD151]
[SVD152]
[SVD153]
[SVD154]
[SVD155]
[SVD156]
[SVD157]
[SVD158]
[SVD159]
[SVD160]
[SVD161]
[SVD162]
[SVD163]
[SVD164]
[SVD165]
[SVD166]
[SVD167]
[SVD168]
[SVD169]
[SVD170]
[SVD171]
[SVD172]
[SVD173]
[SVD174]
[SVD175]
Hemnet: Har aldrig varit s˚
a f˚
a objekt ute
Kroppsn¨ara teknik visar framtiden
Paul Krugman har fel om svensk bubbla”
S˚
a slipper du Postkodlotteriet
Fr˚
an mardr¨omsf¨arja till ogenerat flygsex
400 lejon kvar i hela V¨astafrika
Mildare retorik om invandring lockar
”En del ¨ar r¨adda f¨or att sl˚
a p˚
a datorn”
L¨akemedelsverket berett att sl˚
a till”
Hollande var tyst om otrohetsrykten
Tolv˚
arig pojke ¨oppnade eld p˚
a skola
Stor polisstyrka slog till mot Biebers hem
Fantastiskt f˚
a m¨ota v˚
aren som fri man”
Ekomj¨olk nyttigare ¨an vanlig mj¨olk
Kaf i het konflikt med byggj¨atte
F¨or¨aldrar kan ringa mitt under lektionen”
Tiden i skolan m˚
aste respekteras b¨attre”
”V¨arlden m˚
aste s¨atta mer press p˚
a Syrien”
Det ¨ar s¨akert att ˚
aka t˚
ag i Sverige”
L˚
at bil¨agarna betala sina egna kostnader”
H¨ar ¨ar v˚
arens b¨asta seriestarter p˚
a tv
Svenska f¨orfattares eviga f¨orbannelse”
Sj¨ostedt: Jag ˚
akte p˚
a stryk p˚
a skolg˚
arden
Ekeroth kr¨aver en urs¨akt fr˚
an krogen
Vill inf¨ora lag mot ¨aktenskapstv˚
ang
Trafikanter varnas: Stanna inne
Nytt gigantiskt bergrum till salu
L˚
astes in f¨or fylla - dog i cellen
Jawo djurg˚
ardare i minst fem ˚
ar till
Stor risk for en gasexplosion
Sveriges nya m¨ork hyade underklass
Smartaste spararna undviker storbanken
Skarp kritik mot Amazons lobbying
M˚
anga vill jobba p˚
a sextimmarsbolaget
”Vill ni forts¨atta k¨ora bil? T¨ank om”
S˚
a f¨or¨andras din l¨on med nya skatterna
Garderob uthyres till kortv¨axt person
78
[SVD176] Ov¨antat m˚
al f¨or ˚
arets billigaste skidresa
[SVD177] S˚
a mycket villa ger en miljon
[SVD178] Backar efter rasismkritik (INSTAGRAM Madonna kallade sin son nigger”)
[SVD179] Min gubbpappa var en transperson”
[SVD180] Kristusstaty blev av med fingret
[SVD181] Terrorn ska stoppas med en j¨arnring
[SVD182] N¨atlurad p˚
a 200 000 kronor
[SVD183] -42 k¨oldrekord ¨ar slaget igen
[SVD184] L¨aget stabilt f¨or p˚
ak¨ord pojke
[SVD185] ”AIK-fans builder v˚
ar first f¨orsvarslinje”
[SVD186] H¨ar kan du obducera en or¨ord mumie
[SVD187] Skogsbruket ¨ar det st¨orsta milj¨ohotet”
[SVD188] Sluta hoppas p˚
a ett globalt klimatavtal”
[SVD189] ”H¨alsa hos nyanl¨anda m˚
aste tas p˚
a allvar”
[SVD190] M¨orka kroppar g¨or sin klassresa ned˚
at
[SVD191] Bra kultur ¨ar ideologiskt otrogen”
[SVD192] Drogade macho-m¨an i myskl¨ader
[SVD193] ”¨ar p˚
a samma niv˚
a som Mel Brooks”
[SVD194] P˚
akostad, st˚
atlig och suggestiv”
[SVD195] Svensk film ¨ar kvar fast i sjukrummet”
[SVD196] Elefanthanne anf¨oll turister p˚
a safari
[SVD197] Gr˚
att ute ger tryck p˚
a solresor
[SVD198] S¨odermalm bland hetaste resm˚
alen
[SVD199] New York f¨orebild f¨or Nya Kungstr¨adg˚
arden
[SVD200] F¨ardig med allt prat om min kropp”
[SVD201]Alliansen undviker att ta r¨attslig strid mot EU
[SVD202] K¨allstr¨om skadad p˚
a f¨orsta Arsenal-passet
[SVD203] Nya Panamakanalen hotar USA-hamnar
[SVD204] Sverige finalklart efter rysare
[SVD205] Hus en meter fr˚
an att krossas av j¨atteblock
[SVD206] ”Kan bara ses som en varning – k¨op inte!”
[SVD207] Tiggare k¨ordes bort av poliser
[SVD208] Sex kombinationer som g¨or resan b¨attre
[SVD209] Man skulle lura dem att g˚
a med p˚
a det h¨ar”
[SVD210] Anklagar Belinda Olsson f¨or stalkning
[SVD211] Sylvass kritik mot Astras nedl¨aggning
[SVD212] Trenden som ska skona milj¨op˚
averkan
79
[SVD213]
[SVD214]
[SVD215]
[SVD216]
[SVD217]
[SVD218]
[SVD219]
[SVD220]
[SVD221]
[SVD222]
[SVD223]
[SVD224]
[SVD225]
[SVD226]
[SVD227]
[SVD228]
[SVD229]
[SVD230]
[SVD231]
[SVD232]
[SVD233]
[SVD234]
[SVD235]
[SVD236]
[SVD237]
[SVD238]
[SVD239]
[SVD240]
[SVD241]
[SVD242]
[SVD243]
[SVD244]
[SVD245]
[SVD246]
[SVD247]
[SVD248]
[SVD249]
Bra flyt f¨or b˚
atbranschen
Vestberg ¨okar kraven
Spelmonopolet i Norge kan falla
10 vanor som ger ekonomisk lycka
14 ovanor som kan kosta dig jobbet
Jas-rysare n¨armar sig – Oddsen talar emot
”Var underligt redan i foajn”
Den serien som b¨orjade s˚
a bra”
L˚
agfettstrategin har inte gjort oss friskare”
Elever utan skolg˚
ang i en vecka
Vanlige strokemedicin ¨okar risken f¨or str˚
ake
Skandalsajten p˚
a v¨ag att tv˚
angslikvideras
G¨oteborg k¨opte pr f¨or miljoner
Professor: Amanda Knox m˚
aste utl¨amnas
”Ingen chans att undkomma”
Flashdance-duon: Sv˚
art att inte bli k¨ar”
”Quick-kommissionen b¨or granska fler fall”
”Varf¨or ska staten sk¨ota riskkapital”
SD inte ensamma om att fuska med st¨odet”
Sexualmoral som kv¨aser och kr¨anker
”Uppenbart att Odell ogillar vindkraften
”H¨ogerns feminism inget v¨ard”
”Konstrundan slutade i Paradise Hotel”
Filmen ¨ar pepprad med ¨overtramp”
Stack fr˚
an plugget f¨or att bli popstj¨arna”
”H¨oll p˚
a att bl˚
asa Sverige ur t¨avlingen”
Putins charmkurs ska l¨ara ryssar att le
Flygbolag anklagas f¨or rasistisk reklam
En gripen efter flygplanskapning
Norsk l¨on ska locka sk¨oterskor
Expert: Livsfarligt att t¨avla just nu”
Omstridd tv-pastor dog av ormbett
Tele2 och Telenor storsatsar p˚
a n¨at
EU-fr˚
agor stj¨al tid fr˚
an riksdagen
Bebis b¨orjade g˚
a rekordsnabbt
F¨orr fanns Centern, nu bara Halleluja”
¨over 100 d¨oda i massaker
80
[SVD250]
[SVD251]
[SVD252]
[SVD253]
[SVD254]
[SVD255]
[SVD256]
[SVD257]
[SVD258]
[SVD259]
[SVD260]
[SVD261]
[SVD262]
[SVD263]
[SVD264]
[SVD265]
[SVD266]
[SVD267]
[SVD268]
[SVD269]
[SVD270]
[SVD271]
[SVD272]
[SVD273]
[SVD274]
[SVD275]
[SVD276]
[SVD277]
[SVD278]
[SVD279]
[SVD280]
[SVD281]
[SVD282]
[SVD283]
[SVD284]
[SVD285]
[SVD286]
Sponsorer jublar ¨over medaljerna
H & M:s f¨ors¨aljning ¨okade 15 procent
H¨ar surfar du allra b¨ast i svenska fj¨allen
Aptiten f¨or b¨orsen ¨okar igen
En skogsmulle f¨or ¨ostermalmslejon
EU-regler p˚
averkar inte svenska banker
Leican fyller 100 ˚
ar - en k¨arlekshistoria
”Jag ¨ar inte riktigt s˚
a nollst¨alld och naiv”
Maggio: ”Jag var en mycket blek kopia”
Brahimi: Nu f˚
ar alla ˚
aka hem och fundera”
”Ju n¨armare val desto viktigare blir politik”
Sv¨angen mot mitten kommer straffa sig”
Oklart om svensk CAR-styrka
LO kritiserar utspel om skatteh¨ojningar
Mammutbete hittad p˚
a byggarbetsplats
Explosion p˚
a buss – turister dog
Kalle Kodare vill l¨ara barn programmera
Bra tider – d˚
a ¨okar skilsm¨assor
Robotar kan ta ¨over h¨alften av USA:s jobb
Ov¨antat fynd under mark: Dolt hus”
Marknaden kan inte l¨osa allt”
Ullenhag beh¨over en arg snickare
En skola fri fr˚
an pluggh¨astar
S˚
a kan utsatta omr˚
aden f˚
a ett lyft”
Stoppa mutor kr¨aver resurser”
Privatiserad v¨alf¨ard blir inte billigare”
”Ansvar f¨or unga kan inte skyfflas ¨over”
”En fri flyttr¨att kan skada sparkapitalet”
R¨odlistning ¨ar ett hot mot flodkr¨aftan”
Den slutgiltiga boken om Beatles”
”Hollywood ¨ar om en charml¨os maskin”
Carl Bildt: ”En viktig nystart f¨or Ukraina”
H¨ar missar Norge segern i medaljligan
Den ¨akta Wolf of Wall Street: ’S˚
a blir du rik’
Nato s¨atter stopp f¨or nordiskt samarbete
Framtidens Toyota laddas av garaget
”Jag v¨antar p˚
a att Spielberg ska ringa”
81
[SVD287]
[SVD288]
[SVD289]
[SVD290]
[SVD291]
[SVD292]
[SVD293]
[SVD294]
[SVD295]
[SVD296]
[SVD297]
[SVD298]
[SVD299]
[SVD300]
[SVD301]
[SVD302]
[SVD303]
[SVD304]
[SVD305]
[SVD306]
[SVD307]
[SVD308]
[SVD309]
[SVD310]
[SVD311]
[SVD312]
[SVD313]
[SVD314]
[SVD315]
[SVD316]
[SVD317]
[SVD318]
[SVD319]
[SVD320]
[SVD321]
[SVD322]
[SVD323]
Binda eller r¨orligt? panelen har svaret
Tv˚
a d¨oda i libanesiskt bombd˚
ad
aren kommit
¨antligen! Nu har v˚
Stora striden mellan Tyskland och Sverige”
M¨aklare h¨ojer villapriset
Det var kl¨adernas fel att vi inte vann”
Unik l¨osning f¨or implantatkirurgi minskar v˚
ardkostnader
”En glittrande smart bl˚
asning”
Bolag lanserar eget plan f¨or lysresen¨arer
Falsks˚
ang fr˚
an allt f¨or m˚
anga artister”
”Inte viktigast vinna, utan sl˚
a Sverige”
F˚
angade p˚
a Ryanairs plan i flera timmar
Protester i Venezuela kr¨aver m¨anniskoliv
”Otto” om v¨agen till ditt livs Vasalopp
Silicon Valley kan bli egen stat
”Omistligt om tidernas scoop”
Tar fram k¨anslor man inte k¨ant f¨orut”
Test: H¨ar bakas stans allra b¨asta
”Egna intressen tar ¨over i USA-politiken
”Chauff¨orerna blir syndabockar”
”Hur tror Palm att jobben skapas?”
Borg har tappat sin ideologi”
M˚
atte de r¨odgr¨ona vinna valet
Pr¨ovande fr˚
agor och oartiga streck
Anders Borgs nya spritgroda
”Ett hot mot v˚
ara sj¨alvst¨andiga liv”
Det politiska har f˚
att l¨amna plats”
”Vita m¨an med mycket pengar”
M¨ot konstens mecenater
Ida Falk Winland har stj¨arnpotential
”Vad kunde jag ha gjort annorlunda?”
Pussy Riot-film cesureras (sic)
Genuin svenskfavorit i italienska Alperna
Detta ¨ar USA:s farligaste st¨ader
L˚
angt ifr˚
an sj¨alvklart att f¨alla B¨ackstr¨om
Br˚
ak tvingar badhus att h˚
alla specialkurs
S˚
a ska amerikaner f˚
a b¨attre koll p˚
a kalorier
82
[SVD324]
[SVD325]
[SVD326]
[SVD327]
[SVD328]
[SVD329]
[SVD330]
[SVD331]
[SVD332]
[SVD333]
[SVD334]
[SVD335]
[SVD336]
[SVD337]
[SVD338]
[SVD339]
[SVD340]
[SVD341]
[SVD342]
[SVD343]
[SVD344]
[SVD345]
[SVD346]
[SVD347]
[SVD348]
[SVD349]
[SVD350]
[SVD351]
[SVD352]
[SVD353]
[SVD354]
[SVD355]
[SVD356]
[SVD357]
[SVD358]
[SVD359]
[SVD360]
Han har tagit den ultimata selfien
Joy Rahman d¨od i Bangladesh
M¨ot arbetsplatsen som skippar chefer
Slutsatsen st¨or b˚
ade h¨oger och v¨anster”
Janukovytj ska framtr¨ada i Ryssland
”Risk att Kockums ˚
aker p˚
a ett dr˚
apslag”
Scorsese f¨ornekar kvinnors existens”
”AF beh¨over skaffa sig verklighetsf¨orankring”
Volvos senaste bil flirtar med svensken
H¨ojda arvoden f¨or bankernas styrelser
Storbedr¨ageri mot Saab och Volvo
Svenskars bor¨antor forts¨atter att sjunka
Barnporrkoppling stoppar svensk film
De kan ha inspirerat till Leonores namn
Arkeologer h¨apnar efter stor ¨okenfynd
GW: Klart Enerstr¨om borde h¨oras igen
N¨atpedofil ¨overklagar till HD
M˚
aste avg˚
a i ett s˚
adant h¨ar l¨age”
SVT ¨andrar regler efter avsl¨ojandet
Faderskap f¨or b˚
ada tvillingarna
Professor: F¨all locket - innan du spolar
”Jobben ¨ar alliansens viktigaste fr˚
aga”
De svagaste beh¨over ett b¨attre system”
¨ ojligt utr¨ona vad M vill med Sverige”
Om¨
Sant eller falskt ¨ar inte det avg¨orande”
Om l¨ararna inte vill ha befogenheter, d˚
a?
Elevst¨odet m˚
aste med in i klassrummet
Cameron och Merkel i nya EU-debatten
Sex st¨orsta missarna i Oscarhistorien
Picassodonation till Moderna museet
Lyssna p˚
a Paco de Lucia b¨asta stunder
Duo tar st¨allning mot Reinfeldt
H¨ar ¨ar de b¨asta b¨ockerna p˚
a rean
Piloter utser Europas l¨askigaste flygplatser
Smart stad byter skepnad
Flygbuss till Arlanda f¨or en krona st¨alls in
Designl¨ordag med experterna
83
[SVD361]
[SVD362]
[SVD363]
[SVD364]
[SVD365]
[SVD366]
[SVD367]
[SVD368]
[SVD369]
[SVD370]
[SVD371]
[SVD372]
[SVD373]
[SVD374]
[SVD375]
[SVD376]
[SVD377]
[SVD378]
[SVD379]
[SVD380]
[SVD381]
[SVD382]
[SVD383]
[SVD384]
[SVD385]
[SVD386]
[SVD387]
[SVD388]
[SVD389]
[SVD390]
[SVD391]
[SVD392]
[SVD393]
[SVD394]
[SVD395]
[SVD396]
[SVD397]
Ryssar avv¨apnar ukrainsk bas
Brandattentat i natt mot Stockholmskrog
H¨ogerpopulister p˚
a frammarsch i Europa
Just nu: Tunga sp˚
ar f¨or Vasaloppets ˚
akare
D¨arf¨or ¨ar Eliassons tweet problematisk”
Inkassobolag sk¨ar guld med t¨aljkniv
L¨asare: Fel att byta namn till Gamla stan
Extrema vikttras ger chans p˚
a Oscar
”Vi slutar att tillverka XC90 i mitten av ˚
aret”
Alla kan k¨ora rally med v¨altr¨anad Golf
Bor¨attsexperten: FAR har agerat fegt”
Britter bygger l¨angsta luftskeppet i v¨arlden
Apple-vd:n r¨ot till mot klimatskeptiker
Filmerna som inte borde vunnit Oscar
˚
Akesson kr¨aver att att (sic) Eliasson avskedas
Paparizou och Svenning till final
Massivt tryck p˚
a v˚
ardcentraler
Man krockade tre polisbilar
Lejonungar ger nytt hopp ˚
at hotat djur
Sm¨org˚
asbordet ¨ar en paradgren
Nu kr¨avs att v¨ast isolerar Ryssland”
Polisen m˚
aste kunna erk¨anna misstag”
”Vilka muslimer h¨ors i medierna?”
Milj¨opartiet lovar att f¨ors¨orja alla”
Misslyckande f¨or h¨ogskolan m¨orkas”
”Hovm¨astars˚
asen skar sig omedelbart”
De i burarna tycker jag sjunger f¨or vilt”
¨
”Ostergren
f˚
ar g¨arna vara en gangster”
”Kulturministern ¨ar el¨andigt obeg˚
avad”
Lysande jakt p˚
a h¨ogsta vinsten
Norwegian v¨agrar ers¨atta passagerare
Londons otrevligaste krog byter ¨agare
Storaff¨aren mellan prylj¨atterna i hamn
F˚
agel¨agg kl¨acks framf¨or skolkameran
Flygbolag f˚
ar kritik f¨or ny s¨akerhetsfilm
”HBO har problem med sina kvinnor”
Allvarlig k¨arlek med sj¨alvironi
84
[SVD398]
[SVD399]
[SVD400]
[SVD401]
[SVD402]
[SVD403]
[SVD404]
[SVD405]
[SVD406]
[SVD407]
[SVD408]
[SVD409]
[SVD410]
[SVD411]
[SVD412]
[SVD413]
[SVD414]
[SVD415]
[SVD416]
[SVD417]
[SVD418]
[SVD419]
[SVD420]
[SVD421]
[SVD422]
[SVD423]
[SVD424]
[SVD425]
[SVD426]
[SVD427]
[SVD428]
[SVD429]
[SVD430]
[SVD431]
[SVD432]
[SVD433]
[SVD434]
Fem strofer av Sapfo och en av Svenbro
Friskolor ¨oppnar d¨orr till styrelserum
S˚
a dog Philip Seymour Hoffman
Larm: Tv¨attbj¨ornen kan vara p˚
a v¨ag hit
Ryska trupper uppges l¨amna Krim
”H¨og tid l¨agga ner Bromma flygplats”
L¨amnar rysk tv-kanal i direkts¨andning
¨
Aggen
p˚
a S¨oder som f¨orbryllar arkeologer
H¨ar rakas Gadaffis son efter gripandet
”Jag g˚
ar ner i vikt av maratr¨aningen”
Myndighet varnar f¨or sparf¨allorna”
”Hon s¨ager j¨amt att jag ¨ar konfliktr¨add”
Tog en skinkmacka - f¨orlorade jobbet
Mario Draghi kan ¨overraska Europa
”Ukrainas skuldb¨orda inte h˚
allbar p˚
a sikt”
OECD till Norge: Bli inte f¨or sj¨alvbel˚
atna
”Kvinna+man+barn= Oj¨amst¨allt hemma”
Hon ¨ar n¨aringslivets m¨aktigaste kvinna
Ica-handlare k¨opte Cadillac p˚
a firman
¨ ¨ar bra men b¨or inte ¨overdoseras”
”Agg
Det ¨ar ett inferno av byggen inf¨or VM”
Klordoppad kyckling kan bli vardagsmat
Uppfriskande vinkel p˚
a Faraos Egypten
Sverige b¨or halvera sockerkonsumtionen
Svenskt agerande kan sl˚
a mot hbt-personer
Graffiti ska r¨adda kinesiska muren
H¨ar avsl¨ojas stans smutsiga f¨orflutna
”Ett passivt USA ¨ar en f¨ordel just nu”
”USA m˚
aste leda f¨or att hantera Ryssland”
S¨ag upp avtalet med Ryssland”
”V˚
art f¨orslag ¨ar inte alls extremt”
P˚
ast˚
a r inte att allt ¨ar l¨onediskriminering”
Suver¨ant sjungna s˚
anger av Vysotskij
Espinosa g¨or DiCaprios Jo Nesbœ-film
Skelettdelar inbjuder till uppt¨acktsf¨ard
Shakespearmusikal till Sverige
H¨aftiga famntag p˚
a liv och d¨od
85
[SVD435]
[SVD436]
[SVD437]
[SVD438]
[SVD439]
[SVD440]
[SVD441]
[SVD442]
[SVD443]
[SVD444]
[SVD445]
[SVD446]
[SVD447]
[SVD448]
[SVD449]
[SVD450]
[SVD451]
[SVD452]
[SVD453]
[SVD454]
[SVD455]
[SVD456]
[SVD457]
[SVD458]
[SVD459]
[SVD460]
[SVD461]
[SVD462]
[SVD463]
[SVD464]
[SVD465]
[SVD466]
[SVD467]
[SVD468]
[SVD469]
[SVD470]
[SVD471]
Du ¨ar inte tjock, ta ett litet kex”
Pompeji ¨ar en skam f¨or Italien
M¨ot r¨osterna bakom Rolling Stones
Stoppad bok om Guillou ges ut
Pharell Williams nya disco ¨ar tr˚
akig
SAS slopar gratis ¨ol och vin p˚
a l˚
angflygen
Just nu: Gult objekt har siktakts p˚
a havet
¨
Overraskande
siffror – trenden har v¨ant
Han pekas ut f¨or att tv¨atta Putins pengar
Svensk ¨overtid bryter mot FN:s barnprincip
Barnpornografi i biblioteksbok
Kim Jong-un fick 100 procent av r¨osterna
MP f¨orbi SD i ny unders¨okning
H¨ar ¨ar de sk¨onaste ¨oarna i Grekland
Zlatan bland v¨arldens allra rikaste spelare
N¨astan all mat fr˚
an n˚
agra f˚
a r˚
avaror
Det ¨ar en tidsfr˚
aga innan olyckor sker”
Tecknet p˚
a att Spotify ¨ar p˚
a v¨ag mot b¨orsen
D¨arf¨or ratar ultrarika New York f¨or London
H¨ar ¨ar de hetaste bilarna fr˚
an Gen`eve
De betalar dubbelt utan att f¨orst˚
a det”
”Alladin ¨ar om¨ojlig att gl¨omma”
Godzilla f˚
ar f¨or lite st¨angrum
Feminism passar inte h¨ar”
Pastorn Ulf Ekman l¨amnar Livets ord
En underskattad stad i Europas mitt
S˚
a mycket narkotika tar stockholmarna
Niagarafallen fr¨os – f¨orvandlades till saga
Snowden med i direkts¨andning
Vietnams bloggare lever farligt
Knipande med t˚
ang – tv˚
a daler silvermynt
Odla din egen mat p˚
a balkong eller t¨appa
¨
L¨asardebatt: Ar vi f¨or lite med v˚
ara barn?
Nya mediciner mot cancer slukar pengar
Rysk aggression g¨or FN:s brister tydliga”
F¨ors¨akringst¨ankande som har sp˚
arat ur”
Bryta avtalet skulle kosta miljarder”
86
[SVD472]
[SVD473]
[SVD474]
[SVD475]
[SVD476]
[SVD477]
[SVD478]
[SVD479]
[SVD480]
[SVD481]
[SVD482]
[SVD483]
[SVD484]
[SVD485]
[SVD486]
[SVD487]
[SVD488]
[SVD489]
[SVD490]
[SVD491]
[SVD492]
[SVD493]
[SVD494]
[SVD495]
[SVD496]
[SVD497]
[SVD498]
[SVD499]
[SVD500]
[SVD501]
[SVD502]
[SVD503]
[SVD504]
[SVD505]
[SVD506]
[SVD507]
[SVD508]
P˚
a l¨angre sikt blir Putin en f¨orlorare”
”Ekonomiska klyftor g¨oder rasismen”
Samarbeta mot kidnapparna i Sinai”
En marskv¨all vid sopsorteringen
”Vinnarl˚
aten ¨ar som gjord f¨or Eurovision
¨
Ar Christer Bj¨orkman s¨aker p˚
a sin tron?
12 k¨anda kvinnor om viktigaste valfr˚
agan
Moderna museets nya dyrgripar
Se hela v¨arldens diktatorer i l¨askkylar
Just nu: De ¨ar med p˚
a USA:s svarta lista
Passagerare kan inte f¨orst¨ora svarta l˚
adan”
08-kommunen med l¨agsta bopriserna
Vara j¨amst¨alld ¨ar mer ¨an byta bl¨ojor
Buss sl¨apades med av t˚
ag
Sifferfejd i tv s˚
agas: Tittarna chansl¨osa”
Svenska bolagen som krisen drabbar v¨arst
Nazisymboler p˚
a ¨annu en svensk skola
Kristendom mest f¨orf¨oljda religionen
F1-bilarna f˚
ar kritik - ¨ar f¨or tysta
Min vuxna dotter tar ¨over v˚
art hem”
Notan f¨or Krim: Tio miljarder dollar per ˚
ar
Folksamprofilen ratar r¨oda bilar
Nio stor¨agare i Volvo ifr˚
agas¨atter arvoden
Saabs uppl¨agg med ub˚
atar ¨ar radikalt”
Stj¨arnm¨aklaren sp˚
ar prisras p˚
a bost¨ader
”Har Porsche s˚
alt sin sj¨al f¨or kaffepengar?”
Dykare: Som att bes¨oka museum
D¨arf¨or d¨odade jag Mark Darcy”
Kina seglar upp som den nya vapenj¨atten
”Hur mycket ska vi tala om rasismen?”
L¨arare upplever sig ha s¨amst arbetsmilj¨o
Minst en drogs med i lavin vid Riksgr¨ansen
Ta med gev¨aret n¨ar du sl¨anger soporna
Vi testar kiss-tratten p˚
a stan
N¨ar ska M korrigera f¨orsvarsbesparing?”
¨ allda i kl¨am vid upphandlingar”
Anst¨
”Kameror p˚
a b˚
atarna kan ge fiskare frihet”
87
[SVD509]
[SVD510]
[SVD511]
[SVD512]
[SVD513]
[SVD514]
[SVD515]
[SVD516]
[SVD517]
[SVD518]
[SVD519]
[SVD520]
[SVD521]
[SVD522]
[SVD523]
[SVD524]
[SVD525]
[SVD526]
[SVD527]
[SVD528]
[SVD529]
[SVD530]
[SVD531]
[SVD532]
[SVD533]
[SVD534]
[SVD535]
[SVD536]
[SVD537]
[SVD538]
[SVD539]
[SVD540]
[SVD541]
[SVD542]
[SVD543]
[SVD544]
[SVD545]
Bristen p˚
a bost¨ader pressar de svagaste”
Barns sj¨alvmord m˚
aste f¨oljas upp”
Ny sexbrottslag har inte gjort skillnad”
¨
Alliansen
presenterar ingen annan statistik”
Angelina Jolie spelar T¨ornrosas onda fe
Kritiserad diabetikersatir frias
Vacker Venus p˚
a Orion tappar rytmen
I Argentina g˚
ar vinsten f¨orst
Bergman fick mig att vilja regissera”
”Inget vaccin mot fr¨amlingsfientlighet”
500 sjuksk¨oterskor saknas till sommaren
Nytt spr˚
ak f¨or exilens villkor
Just nu: Skottlossning p˚
a lyxhotell i Kabul
”Varf¨or var pojken ens i klassrummet?”
Nu kommer v˚
aren tillbaka – med r˚
age
Svenske (sic) officeren p˚
a Krim: Det var hotfullt
Nya namnen p˚
a USA:s svarta lista
Rysk journalist utreds f¨or sk¨amt
Restaurangerna du inte f˚
ar missa
Svenskt N¨aringsliv: Byggnads ¨ar bluffare
Iggy Pop skeptisk till The Stooges framtid
Det ¨ar klart att det h¨ar sticker i ¨ogonen”
Kamprad har flyttat hem till Sverige igen
Volvo CE minskar med 450 anst¨allda
Viking Lines vd f˚
ar sparken
Industriv¨ardens sex st¨orsta snedsteg i ˚
ar
Gulflandet som k¨oper allt mer fr˚
an Sverige
Premi¨ar idag – nu kan du deklarera p˚
a n¨atet
Stockholmsbilden som f¨orvirrar
”Inte lika bra som f¨arsk frukt”
F¨orskolechef: Tog en hel del dumma beslut
Prio ett ¨ar att hitta de orangea l˚
adorna”
R¨att att sparka tr¨ott anst¨alld
I de h¨ar kommunerna g˚
ar nazisterna till val
Stockholmsbagaren ¨ar b¨ast i v¨arlden
F¨orsvarssatsning nu visar att vi ¨ar fel ute”
¨
Sverige ¨ar Natos svaga l¨ank i Ostersj¨
on”
88
[SVD546]
[SVD547]
[SVD548]
[SVD549]
[SVD550]
[SVD551]
[SVD552]
[SVD553]
[SVD554]
[SVD555]
[SVD556]
[SVD557]
[SVD558]
[SVD559]
[SVD560]
[SVD561]
[SVD562]
[SVD563]
[SVD564]
[SVD565]
[SVD566]
[SVD567]
[SVD568]
[SVD569]
[SVD570]
[SVD571]
[SVD572]
[SVD573]
[SVD574]
[SVD575]
[SVD576]
[SVD577]
[SVD578]
[SVD579]
[SVD580]
[SVD581]
[SVD582]
”Undantagen g¨or f¨orslag tandl¨ost”
¨ som lagt ned utbildning”
”Inte UKA
M˚
anga dricker mycket p˚
a fel s¨att”
N¨ar Adolf Hitler vann andra v¨arldskriget
Se Antikrundans v¨arsta chocker
K¨ottbehovet som f˚
ar oss att sk¨ammas
Enast˚
aende romans med enorma resurser
F¨orsiktiga skribenter anv¨ander g¨arna kan
Kulturborgarr˚
adet: fler frist¨ader - inte f¨arre
H¨ogljutt snyftande i regidebut p˚
a MDT
Passagerare kr¨aver livstids ers¨attning
Storsnattaren g˚
ar fri trots flera gripanden
Minikjolar i kabinen ska locka fler kunder
Bolag h˚
art drabbat av st¨older p˚
a planen
H¨ar ¨ar sommarens hetaste charterm˚
al
Ukrainas soldater dras bort fr˚
an Krim
¨
Det ¨ar som att s¨oka av hela Ostersj¨
on
Barn b¨or f˚
a veta om de gjort ett bra jobb”
”Jag skulle bevisa min svenskhet”
Ville till lekland - rymde
Tysk flygstrejk kan orsaka f¨orseningar
AIK sparkar Rikard Franz´en
Det sociala spelet mellan gr¨avlingar”
S˚
a mycket kostar en timme i Gripen
Svordom f¨orv˚
anar engelskspr˚
akiga
Nu ska Baliavtalet oms¨attas i praktiken
Apple vill f˚
a gr¨addfil i Comcasts kabeln¨at
Sydkorea k¨oper 40 stealth-plan
Sandvik vill bel¨ona sina chefer
F¨orv¨antas att man ska jobba ¨overtid”
T˚
agproblem drabbar industrin
Det kr¨avs en h¨ogre intern kompetens”
Hoppsan, vad h¨ande med sport-ankaret?
Vart femte barn ˚
angrar saker p˚
a n¨atet
Nato: Rysk trupp kan n˚
a Moldaviens gr¨ans
R¨oster h¨ors fr˚
an rasmassorna
F¨orlossningsv˚
arden f˚
ar svidande kritik
89
[SVD583] Uppges klar som ny generalsekreterare
[SVD584] Bojkottade Facebook - blev isolerad
[SVD585] Flickskolan blir lyxhotell
[SVD586] ”Ingen har koll p˚
a biverkningarna”
[SVD587] ”Exxon f¨orbereder en ny oljekatastrof”
[SVD588] Tillg¨anglighet ger frihet och fler kunder”
[SVD589] Sverige riskerar att hamna i jumboklass”
¨
[SVD590] ”Overtro
p˚
a politisk ingenj¨orskonst”
[SVD591] ”Krim riskerar att bli ett nytt Tjetjenien”
[SVD592] Twitterf¨orbud fick motsatt effekt
[SVD593] Banksy-utst¨allning lockade hundratals
[SVD594] Antihumanism som skadar varum¨arket
[SVD595] En ¨omsint saga om att samla skrot
[SVD596] ”Vid 70 kan man inte vara cowboy l¨angre”
[SVD597] Ett fyrkantigt skydd mot kaos i hemmet
[SVD598] Zlatan lurade sig till mat p˚
a tr¨aningsl¨agret
[SVD599] Knarkm˚
al mot Persbrandt ¨over
[SVD600] Sexorgie f¨ormedlades p˚
a k¨and bostadssajt
[SVDA1] Sk˚
adespelare Bob Hoskins d¨od
EXTRA —- Sk˚
adespelaren Bob Hoskins d¨od
5.2
Hufvudstadsbladet
¨
¨
[HBL1] Oversv¨
amningarna tilltar i Osterbotten
[HBL2] Minst 18 d¨oda i bomb p˚
a t˚
agstation
[HBL3] Hon flyttade hem till hj¨arteorten
[HBL4] H¨ar r¨addas berguven – Se video!
[HBL5] Thailyktor f¨orv¨axlas med ufon i Sverige
[HBL6] Radio: Schumacher skadad i skidolycka
[HBL7] HS: Packal´en vill po¨angs¨atta hyresg¨aster
[HBL8] En skolelev kostar ¨over 80 000 euro
[HBL9] Hennes uppfinning r¨addar liv vid kriser
[HBL10] St¨orsta fallet i guldpriset p˚
a 32 ˚
ar
[HBL11] Tchadier flyr Centralafrikanska republiken
[HBL12] Drums¨o f˚
ar strandkaf´e
[HBL13] Karaoken kan tystna vid ny˚
aret
[HBL14] ”Jag k¨anner mig maktl¨os varje dag”
90
[HBL15] Obamav˚
arden – hans st¨orsta framg˚
ang och blunder
[HBL16] ˚
aret som gick med Hbl
[HBL17] Motivation tyngre ¨an frivillighet
[HBL18] Motion skyddar mot minnessjukdomar
[HBL19] Regeringen stoppade Pussy Riot-fim
[HBL20] Ny chef ¨oppnar upp f¨or nyskriven dramatik
[HBL21] Regn och rusk lockar barnen till inomhuslek
[HBL22] Video: Tusentals jublade f¨or Lucia
[HBL23] Studio HBL l Lucia med l¨atta fj¨at
[HBL24] Finlands lucia 2013: Elin Andersson
[HBL25] H¨ar sjunger alla luciakandidater
[HBL26] Gr¨anser planeras f¨or den fria sexhandeln
[HBL27] ”Det finns alltf¨or m˚
anga osynliga barn”
[HBL28] Med mycket spring i benen
[HBL29] Det ¨ar aldrig f¨or sent att byta bransch
[HBL30] Wikl¨of k¨opte mytomspunnen akvarell
[HBL31] Utmaning f¨or f¨or¨aldrar – Cyrus chockerar igen
[HBL32] Musikrecension: Med b˚
ade guld och prakt
[HBL33] Ocks˚
a Ernst kan sl˚
a sig p˚
a tummen
[HBL34] Julaftonsnovell: L˚
at din ¨angel g˚
a
[HBL35] Ahonen imponerade redan p˚
a tr¨aning
[HBL36] Unglejonen f¨orlorade mot Sverige
[HBL37] Dubbelt svenskt i Tour de Ski
[HBL38] Zlatan: Damfotbollen har min fulla respekt
[HBL39] Kina l¨attar p˚
a ettbarnspolitiken
[HBL40] Pussy Riot var - trots allt - privilegierade
[HBL41] Tuomioja: Mera historia, ingen religion
[HBL42] Tallink Silja: Strejk p˚
averkar inte tidtabellerna
[HBL43] Sverige l¨axar upp Norge
[HBL44] Gates mest beundrad i v¨arlden
[HBL45] UM manar till f¨orsiktighet i Bangkok
[HBL46] Nordiska ambassad¨orer till
[HBL47] Webbutikerna hade n¨atproblem
[HBL48] Ta av byxorna och hoppa p˚
a metron
[HBL49] M¨ak¨ar¨ainen p˚
a pallen igen
[HBL50] Gr¨ont ljus att v¨anta f¨or Guggenheim
[HBL51] Fram˚
at i Raumos varvsf¨orhandlinar
91
[HBL52]
[HBL53]
[HBL54]
[HBL55]
[HBL56]
[HBL57]
[HBL58]
[HBL59]
[HBL60]
[HBL61]
[HBL62]
[HBL63]
[HBL64]
[HBL65]
[HBL66]
[HBL67]
[HBL68]
[HBL69]
[HBL70]
[HBL71]
[HBL72]
[HBL73]
[HBL74]
[HBL75]
[HBL76]
[HBL77]
[HBL78]
[HBL79]
[HBL80]
[HBL81]
[HBL82]
[HBL83]
[HBL84]
[HBL85]
[HBL86]
[HBL87]
[HBL88]
Utan k¨orkort F¨or tjugoandra g˚
angen
Hang¨o jumbo v¨antar ¨annu p˚
a sn¨on
Lobbare godtar strikt ¨overvakning
Fyra skadade i svensk attack med machete
Riksv¨ag 12 ¨oppnad f¨or trafik igen
Husso en vinnare i ligacomebacken
Studio HBL — ”Utbilda fler l¨arare ¨an beh¨ovs”
Rappare gjorde musikvideo i Nordkorea
H¨ar st¨oper politikerna ny˚
arslyckor
Biafra sv¨alter ihj¨al
Castro intar Havanna
En l˚
ang titt i backspegeln
Misst¨ankt br¨odradr˚
ap i B¨ole
22 krockar i Helsingfors
H¨ogbergsgatan dr¨ommer om ansiktslyft
VN: VR vill stoppa t˚
ag till Ing˚
a och Karis
Coachella s˚
alde ut p˚
a rekordtid
Riikka Pulkkinen ¨ar framme
Miles Davis- utst¨allning i Tammerfors
OS-backen Sami Salo skadad
Varmt v¨ader r¨addade Morgenstern
Finlands damer tv˚
aa i lagsprinten
16:e plats i storslalom f¨or Sandell
Reningsverket blundar f¨or mediciner
Handbollsseger med en bitter eftersmak
Rumpor i konstverk blev f¨or mycket
Sharon begravs p˚
a m˚
andag
Gammal var ¨aldst i flygbacken
Myter och okunskap sp¨ader p˚
a p-pilleroro
Danska v˚
aldtagen i Indien
”EU har skyddat oss fr˚
an kriser”
F¨orsta spadtaget f¨or svenskt kvarter p˚
a Busholmen tas i h¨ost
Helikoptern som ska hj¨alpa luftv¨arnet
Nieminen utslagen i australiska ¨oppna
Vilke J¨ornkarikatyr ¨ar din favorit?
Finland trettonde b¨ast i matrankning
Air Finland-ers¨attningar dr¨ojer
92
[HBL89] Arkivet som ¨ar en guldgruva
[HBL90] Hartwall ska sk¨ara ned
[HBL91] Staten st¨oder arkitekturt¨avling
[HBL92] Villabrand sprider r¨ok i Karis
[HBL93] ˚
arets idrottare 2013: Tero Pitk¨am¨aki!
[HBL94] St¨od f¨or armn i riggad omr¨ostning
[HBL95] Splittring i Tunisien fortfarande tre ˚
ar efter revolten
[HBL96] Snabbmat krockar med unika lokaler
[HBL97] En person bakom alla hotbrev
[HBL98] Deloitte tror p˚
a genombrott f¨or smarta prylar
[HBL99] Hollande pressades om privatlivet
[HBL100] Hundmat ger perfekta bilder p˚
a skogens konung
[HBL101] Gratis arbetskraft bygger v¨arldens dyraste OS
[HBL102] Hon ¨ar f˚
ange i Finlands byr˚
akrati
[HBL103] Det ¨ar sv˚
art att f¨or¨alska sig i Vanda
[HBL104] Sharon - Den israeliska j¨arnn¨aven
[HBL105] Ja till arkitektt¨avling f¨or Guggenheim
[HBL106] En person p˚
ak¨ord av t˚
ag i Vanda
[HBL107] Skrivrecension: Lagom f¨oruts¨agbar fl¨ojtmusik
[HBL108] Studieorten f¨orblir ofta en parentes i livet
[HBL109] Mobbning och intriger vid kungens hov
¨ or m˚
[HBL110] Alltf¨
anga valm¨ojligheter skapar stress”
[HBL111] Stenson fick svenskt sportpris
[HBL112] Koponen fj¨arde g˚
angen ˚
arets basketspelare
[HBL113] Djokovic iskall i Melbournes hetta
[HBL114] Stadsr¨av gr¨avde i soporna
[HBL115] Lika m˚
anga skuldsatta som under depressionen
[HBL116] Polisen varnar f¨or ny syntetdrog
[HBL117] Vanligt med gift i barnkl¨ader (giftige stoffen in kinderkleren)
[HBL118] Kansler ryter till om vr¨akning av k¨orer
[HBL119] Timjan ¨ar vinterns b¨asta krydda
[HBL120] En personlig pr¨agel ¨ar p˚
a modet
[HBL121] Branden blossar upp p˚
a nytt
[HBL122] Polisen och demonstranter drabbade samman i Ukraina
[HBL123] Homosexualitet accepterat i FInland under tidigt 1900-tal
[HBL124] Finskspr˚
akiga p˚
a˚
aland h˚
aller tyst
[HBL125] Financial Times skiver stort om Tove Jansson
93
[HBL126]
[HBL127]
[HBL128]
[HBL129]
[HBL130]
[HBL131]
[HBL132]
[HBL133]
[HBL134]
[HBL135]
[HBL136]
[HBL137]
[HBL138]
[HBL139]
[HBL140]
[HBL141]
[HBL142]
[HBL143]
[HBL144]
[HBL145]
[HBL146]
[HBL147]
[HBL148]
[HBL149]
[HBL150]
[HBL151]
[HBL152]
[HBL153]
[HBL154]
[HBL155]
[HBL156]
[HBL157]
[HBL158]
[HBL159]
[HBL160]
[HBL161]
[HBL162]
Dubbelt Vuokatti i FM-stafetten
Forskare: Skarv inget hot mot fisket
F¨orsvunnen flicka upphittad i Esbo
F¨orr¨adiska isar ny olycka nu vid Drums¨o
Nordisk skog gav utm¨arkelse
Iiiiisande kallt n¨ara minus 40
Explosioner skakar protesterna i Bangkok
Kidnappades reportage publiceras i dag
Hem fr˚
an Nordkorea nu intagen p˚
a klinik
Sn¨on lockar skid˚
akarna ur idet
I˚
ar er¨ovrar spanskan Kalifornien
I˚
ar v¨antas Nokia bel¨ona ¨agarna
Obamas patriotiska spioner
SVT: man blir dummare av f¨or mycket alkohol
Flygv¨ardinna mordhotades
L¨amna hj¨arnan i garderoben”
Ugglorna bjuder p˚
a s˚
apopera och trangeldrama
Idyllen ska ¨oppna f¨or allt fler
Knepigare skolv¨ag f¨or familjer i Esbo
Bil krockade med buss i natt
Hur l˚
ater ren¨assansen?
R¨att bok + r¨att l¨arare = magi
Clarissa vidare i UMK
Musikrecension: Aurore ¨ar h¨ar!
Julia Wiraeus: De indiska tjejerna tar fighten
Janne Korpi p˚
a pallen i Burton European Open
Formel 1-mogul anklagas f¨or mutbrott
Ville L˚
ang segrare i svenska ¨oppna
Chelsea v¨arvade nygammal spelare
F¨olj med Kazakstan-Finland
Tusentals demonstrerade mot sexuellt v˚
ald
Directionersdemonstrerade f¨or Finlandsbes¨ok
Haglund: dr¨onaraff¨ar omv¨arderas
¨osterrike - estetik f¨or alla sinnen
Radio Helsinki ska bli stadens starkaste kanal
¨odesval f¨or thail¨andsk demokrati
Finland till Basket-VM
94
[HBL163]
[HBL164]
[HBL165]
[HBL166]
[HBL167]
[HBL168]
[HBL169]
[HBL170]
[HBL171]
[HBL172]
[HBL173]
[HBL174]
[HBL175]
[HBL176]
[HBL177]
[HBL178]
[HBL179]
[HBL180]
[HBL181]
[HBL182]
[HBL183]
[HBL184]
[HBL185]
[HBL186]
[HBL187]
[HBL188]
[HBL189]
[HBL190]
[HBL191]
[HBL192]
[HBL193]
[HBL194]
[HBL195]
[HBL196]
[HBL197]
[HBL198]
[HBL199]
Kyrkan + staten = sant?
Antti Rinne utmanar Jutta Urpilainen
L¨attnad att f˚
a uppr¨attelse
Fler gator ska f˚
a kvinnonamn i Sverige
Finland till bronsmatch
Linus Torvalds trivs b¨ast framf¨or datorn
V¨aglaget sv˚
art sn¨oyran ¨over i s¨oder
Cannabisaktivister har vind i seglen
Marian ˚
akte till Somalia f¨or att hj¨alpa de sjuka
Kyrkans kampanjbild v¨acker k¨anslor
Norsk pr¨ast kastade ut gr˚
atande barn vid dop
Skevande programinfo f¨or Yle Fem irriterar tittare
Brand vid daghem i Kronoby
Krisen i Ukraina och OS i Sotji
M˚
anga program kan ses utomlands
N¨ar ska barn b¨orja p˚
a dagis?
MC Etu-T¨o¨ol¨o cruisar enligt planerna
H¨ogholmen fick davidshjortar
Varning f¨or d˚
aligt v¨aglag i kv¨all
VR-planer rubbar m˚
angas vardag
Nordiska skolan kunde starta 2015
Bilar kraschade efter br˚
ak p˚
a˚
aboleden
Annakaisa Suni: Det ¨ar l¨att att missf¨orst˚
a˚
Aland
Tre novellfilmer g˚
ar vidare
P˚
a cykel genom gr¨onskande Vietnam
Karameller: Vem ska r¨adda Leif Jakobsson?
Studio Ghibli g¨or Ronja R¨ovardotter
Yoga till fritt pris drar snyltg¨aster
Hbl presenterar v˚
arens faktab¨ocker
Teaterrecension: Den fantastiska leksaksaff¨aren
Obama: Sotji ¨ar s¨akert
Finland vann dubbeln
Trevor Gillies hittade ny klubb igen
Niklas Hagman till KHL-Jokerit
Valteri Filppula skadad - OS i fara?
Anna-Lena Laurn: Ukrainas problem g˚
ar att l¨osa
Extrema islamister allt st¨orre hot
95
[HBL200] P˚
a det h¨ar dagiset blir han och hon hen
[HBL201] BBC: Plan p˚
a v¨ag till Rom kapades
[HBL202] Ludqvist g¨ackad av egen spelare
[HBL203] Olympiastadion ¨oppen f¨or skridsko˚
akare
[HBL204] Nordea gav inte betj¨aning p˚
a svenska
[HBL205] Sv˚
art bevisa att fonder f¨orvaltas aktivt INFINITIVM¨aRKE
[HBL206] Yxman h¨arjade p˚
a lokalt˚
ag
[HBL207] ˚
ar 2025 ska B¨ole station sjuda av liv
[HBL208] Stora valpengar f¨oresl˚
as alltid vara offentliga
[HBL209] Demonstranter l¨amnade Kievs stadshus
[HBL210] 18 d¨oda i flygkrasch i Nepal
[HBL211] Ryssland v¨antar i kvartsfinal
[HBL212] Flodvattnet stiger i Storbrittannien
[HBL213] M˚
anga skadade i trafikolycka i Lappland
[HBL214] Arbetare r¨addade ur sydafrikansk gruva
[HBL215] Finland v¨alkomnar rysk olycksutredning
[HBL216] Varf¨or revolterar de unga inte?
[HBL217] Bussexplosion skakar Sinai
[HBL218] Sverige tog guld - Finland sexa
[HBL219] Norge visade v¨agen mot frihet
[HBL220] Halmes bageri s¨aljer nybakat p˚
a svenska
[HBL221] K¨oklaxbarnen studerar i paviljonger
[HBL222] ¨ar detta en jubileumsproduktion?
[HBL223] Opera: Sprittande och humoristisk Figaros br¨ollop
[HBL224] N¨ar din hj¨arna slutar att fungera
[HBL225] Besatt av lusten att veta mera
[HBL226] Alla talar om Tinder
[HBL227] Fynda i S¨odervik p˚
a s¨ondag
[HBL228] Freud ¨alskar mumintroll
[HBL229] Skitig rock till alla hj¨artans dag
[HBL230] Veckans dj: Borzin tog balkan till klubbarna
[HBL231] Misslyckat l˚
ata kommuner ta ¨over svenska skolan
[HBL232] Sista medaljchansen f¨or M¨ak¨ar¨ainen
[HBL233] Stor insats n¨ar Finland m¨oter Kanada
[HBL234] Svensk press euforisk ¨over OS-guldet
[HBL235] ¨annu ingen uppg¨orelse i Bangkok
[HBL236] Sv˚
art f˚
a med Skottland i EU”
96
[HBL237]
[HBL238]
[HBL239]
[HBL240]
[HBL241]
[HBL242]
[HBL243]
[HBL244]
[HBL245]
[HBL246]
[HBL247]
[HBL248]
[HBL249]
[HBL250]
[HBL251]
[HBL252]
[HBL253]
[HBL254]
[HBL255]
[HBL256]
[HBL257]
[HBL258]
[HBL259]
[HBL260]
[HBL261]
[HBL262]
[HBL263]
[HBL264]
[HBL265]
[HBL266]
[HBL267]
[HBL268]
[HBL269]
[HBL270]
[HBL271]
[HBL272]
[HBL273]
T¨ol¨ovikens hj¨arta blir gr¨ont och kallt
Armstrong: Vi kommer inte som er¨ovrare
Fettsugningen f¨orst¨orde Elinas hud
Mamma och pappa ¨overraskade Enni
Janukovytj f¨ors¨okte l¨amna Ukraina
Rysk trippelseger p˚
a femmilen
Han l¨amnar Kulturfonden i protest
Snowboarden har en utmanare
R¨atten till abort hotas i Europa
¨aventyr i Bulgarien stod konsulter dyrt
Sel¨anne fick ett magiskt OS-slut
Nationalstaternas Europa vore rena dynamiten”
¨ok¨and knarkkung gripen i Mexiko
Tymosjenkos ˚
aterkomst l¨oser inte problemen
Prinsessan Estelle fyller tv˚
a˚
ar i morgon
Rekordung italiensk regering m¨oter skepsis
Skridsko˚
akare drunknade i Lojo
Johanna Hedvik springer f¨or att hon kan
Parlamentet avs¨atter Janukovytj
Gr¨asrotsinsamling f¨or barnbok blev succ
En fr˚
aga f¨or stor f¨or m¨anniskan
Motivationen st¨orre ¨an arbetsb¨ordan
N¨ordarnas Amor pusslar ihop ensamma
Hoppa dig till beachform
Irina Bj¨orklund ¨alskar H¨ostvisan
¨annu ett dopningsfall i Sotji
Norge tog trippelseger - Niskanen fyra
H¨ar f˚
ar samlare visa upp sina ¨ogonstenar
HS: Jussi Halla-ahos suppleant f˚
ar sparken
Bil rullade i havet p˚
a Drums¨o
Fuktskador st¨anger R¨odskogs skola
ECB s¨anker r¨antan i juni
Fagerlunds favorit vann i ˚
abo
Domare stoppar bilder p˚
a halvkl¨add Bieber
Soldater p˚
a farligt uppdrag
F˚
a finl¨andare v¨aljer etiskt vin
Sverige sl¨ackte Lejonens finalhopp
97
[HBL274]
[HBL275]
[HBL276]
[HBL277]
[HBL278]
[HBL279]
[HBL280]
[HBL281]
[HBL282]
[HBL283]
[HBL284]
[HBL285]
[HBL286]
[HBL287]
[HBL288]
[HBL289]
[HBL290]
[HBL291]
[HBL292]
[HBL293]
[HBL294]
[HBL295]
[HBL296]
[HBL297]
[HBL298]
[HBL299]
[HBL300]
[HBL301]
[HBL302]
[HBL303]
[HBL304]
[HBL305]
[HBL306]
[HBL307]
[HBL308]
[HBL309]
[HBL310]
R¨aikk¨onen kraschade
Fem finl¨andare ute – vem kommer till VM?
Tuff v¨ag f¨or Lejonen till OS-final”
D¨oda finl¨andaren i Syrien kring 20 ˚
ar
Ukrainsk l¨angd˚
akare dopad i OS
Brottsofferjouren f˚
ar allt fler samtal
Vi ¨alskar att jaga gamla soffor
Pollens¨asongen drar in tidigt i ˚
ar
Janukovytj m¨oter media p˚
a fredag
Krims ryska befolkning vill inte vara del av Ukraina
Pekkaniskas huvud¨agare Janne Niska d¨od
Biaudet manar regeringen trygga
Kaari Martin bel¨onades med kulturpris
Bottas och R¨aikk¨onen i t¨attrion F1-testerna
Google: F˚
a finl¨andska webbutiker exporterar
St¨od inom FSD f¨or Urpilainen
Hautala vill bli kommission¨ar
Polismajan blir ”kundv¨anlig”
K¨opcentret p˚
a Drums¨o rivs i ˚
ar
¨
Aldre
pappa h¨alsorisk f¨or barnet
”Euron har varit skadlig f¨or Finland”
¨ v˚
L¨asarafton: Ar
a ren redan h¨ar?
F¨orening fick s¨alje toapapper skattefritt
Antihomolag stoppades i Arizona
”Ekonomin ¨ar nyckeln i Ukraina”
Leonore fick prinsesstitel
Lycka ¨ar att vara (ny)finl¨andare
Dagisbarn gl¨omdes kvar – tanterna gick hem
R¨odskog skola: Flytten skjuts upp med tv˚
a veckor
Utskott: Utred NSA-samarbetet
Bokrecension: L˚
at barnen f˚
a f¨or¨aldrar av b¨asta slag
Konstrecension: Femton nyanser av ensamhet
Greklands tr¨anare slutar efter VM
K¨arp¨at f¨orl¨angde spelarkontrakt
PSG f¨orl¨angde i fyra ˚
ar med Matuidi
Arg Niinist¨o f˚
ar filmkopior
Stationerna f˚
ar ansiktslyft f¨or miljoner
98
[HBL311]
[HBL312]
[HBL313]
[HBL314]
[HBL315]
[HBL316]
[HBL317]
[HBL318]
[HBL319]
[HBL320]
[HBL321]
[HBL322]
[HBL323]
[HBL324]
[HBL325]
[HBL326]
[HBL327]
[HBL328]
[HBL329]
[HBL330]
[HBL331]
[HBL332]
[HBL333]
[HBL334]
[HBL335]
[HBL336]
[HBL337]
[HBL338]
[HBL339]
[HBL340]
[HBL341]
[HBL342]
[HBL343]
[HBL344]
[HBL345]
[HBL346]
[HBL347]
Google tar bort videon om profeten Muhammed
Jokerit tog seger utan stress
Vintertid smakar r¨odbetan mer ¨an den kostar
Baka b¨asta fastlagsbullen
M˚
anga d¨odsfall bland fotg¨angare och cyklister
Ugglornas krig saknar klok l¨osning
V¨arldens internflyktningar ¨okar
Fr˚
an kriget i Syrien till ingenstans i Europa
Skrovet renare ¨an samvetet
Tove Lo ¨ar Sveriges n¨asta popl¨ofte
Obama kr¨aver: Dra styrkorna tillbaka
Tv˚
a ngsv˚
ard ska skydda of¨odda barn
F¨orbudet mot sexk¨op blir inte av
Kina anklagar uigurer f¨or knivd˚
ad
Str¨ommen g˚
ar men underbart ¨and˚
a
Sp¨okhus med lyxl¨age har st˚
att tomt i ˚
aratal
Rindell salig efter f¨orsta segern
R¨aikk¨onen hann med t¨avlingssimulation
Ny video fr˚
an Simferopol
Inv˚
anare v¨allkomnar ryska soldater
D¨odsorsaken har klarnat
HIFK regerar i stan
Se v˚
ar video fr˚
an Krims st¨orsta stad
De h¨ar f˚
ar dig att g˚
a ner i vikt
Barn i fara p˚
a skidcenter
Sv˚
ar v˚
ar f¨or regeringen
Yoga och kyrkan inte mot varandra
Niinist¨o: ”Vi hotar inte l¨amna regeringen”
Fredagsn¨oje: Nu ¨ar det Antsku mot Ymmi
I natt klarnar det: Vem f˚
ar Oscars?
Maltas stora son ¨ar stark som en hingst
¨
Overdos
av m˚
anga droger
Strandvall ¨ar tillbaka i toppen
B¨asta resultatet i lagbacke p˚
a l¨ange
Vinterklassikern spelas inf¨or halvtomma l¨aktare
Bygget st˚
ar och stampar p˚
a st¨allet
Rysk milit¨ar aktivitet p˚
a Krim
99
[HBL348] Folkomr¨ostning om Krims st¨allning tidigarel¨aggs
[HBL349] Forskare tror inte p˚
a bev¨apnad konflikt
[HBL350] Finlandssvenska skolan under lupp
[HBL351] Hiphop i sakral milj¨o
[HBL352] Presidentmakare sv¨ar n˚
agot f¨orbannat”
[HBL353] Calle Haglund ¨oppnar restaurang
[HBL354] Ministerief¨orslag: k¨orkorten till Trafi
[HBL355] Turkiska demokratin ligger i v˚
agsk˚
alen
[HBL356] Tr¨ott Northug har l¨amnat Finland
[HBL357] Norge s¨amst i v¨arlden? p˚
a kaffe
[HBL358] N¨astan ingen risk att ˚
aka fast f¨or dopning i Finland
[HBL359] V¨ardel¨os joggingkompis
[HBL360] ” Det viktiga ¨ar att bygga klart” (sic)
[HBL361] Miljardpakket ska f˚
a Ukraina p˚
a f¨otter
[HBL362] Sprid ut st¨odboendena i staden”
[HBL363] Saarinen inte ett slumpm¨assigt offer
[HBL364] ˚
arets invandrarkvinna ¨ar busschauff¨or
[HBL365] Outkast dragpl˚
aster p˚
a Flow
[HBL366] Vikingchef sparkas f¨or romans med vd
[HBL367] Staden fick nog av b˚
atskrotet
[HBL368] Rekordm˚
anga kvinnor s¨okte till arm´en
[HBL369] Jylh¨a f¨orsvarar h¨oga blodv¨arden
[HBL370] Broo kritiserar Guggenheimbidrag
[HBL371] Stora Enso nekar anv¨andning av barnarbetskraft
[HBL372] Vimpel och slips blev v¨arldspolitik
[HBL373] Munchtavla hittad vid husrannsakan
[HBL374] Munksh¨ojden fick celeber inv˚
anare
[HBL375] Saadi Gaddafi utl¨amnad fr˚
an Niger
[HBL376] Ryskt krigsskepp sj¨osatt i Frankrike
[HBL377] Finlands U21-herrar gjorde bort sig
[HBL378] Insamlingsk¨arl f¨or glas tas bort i Helsingfors
[HBL379] ” Om jag inte skrev, skulle jag d¨o”
[HBL380] Inget slutspel i Mestis
[HBL381] Blytungt efter nytt bottennapp
[HBL382] Eremenko segerarkitekt mot Ungern
[HBL383] NATO l¨agger Rysslandssamarbete p˚
a is
[HBL384] OSSE:s h¨ogkvarter omringat
100
[HBL385]
[HBL386]
[HBL387]
[HBL388]
[HBL389]
[HBL390]
[HBL391]
[HBL392]
[HBL393]
[HBL394]
[HBL395]
[HBL396]
[HBL397]
[HBL398]
[HBL399]
[HBL400]
[HBL401]
[HBL402]
[HBL403]
[HBL404]
[HBL405]
[HBL406]
[HBL407]
[HBL408]
[HBL409]
[HBL410]
[HBL411]
[HBL412]
[HBL413]
[HBL414]
[HBL415]
[HBL416]
[HBL417]
[HBL418]
[HBL419]
[HBL420]
[HBL421]
Proryska ˚
atertar regeringsbyggnad
Mer milit¨art st¨od till Polen fr˚
an USA
H¨ogholmen fick en tiger. Se videon!
Ryssland hotar konfiskera tillg˚
angar
En bra morgon b¨orjar med brunch
F¨arska smaker i v¨antan p˚
a v˚
aren
NATO - r¨addaren i n¨oden?
Nu testar vi fastlagsbullar
M˚
andagsex: ”Vad skulle Reagan gjort?”
”˚
arets oscargala tr˚
akig”
Nisse, 94 - krutgubbe mitt uppe i livet
Tills d¨oden skiljer oss ˚
at
”Spelarna ser det inte som vi journalister g¨or”
Filmaren Malik Bendjelloul d¨od
Stor penningg¨omma p˚
a Aarnios bygge
B¨attre lycka n¨asta g˚
ang, eller?
Dags f¨or modersm˚
alets ess¨a
¨
Over 40 drunknade utanf¨or Jemen
JUST NU: Falskt alarm om flygplanet
Stora Enso medger barnarbetskraft
Rysk mormor f˚
ar inte komma hit
100 procent av 100 procent r¨ostar p˚
a honom
F˚
a vill resa med finl¨andare
Stora skillnader p˚
a privata v˚
ardpriser
Ekonomiska sk¨al kan ha drivit Jari Aarnio
Kraftigt jordskalv vid Kalifornien
Ung arkitekt prioriterar park
Terrormisstankar hopar sig
Jatsenjuk till USA f¨or att tr¨affa Obama
Viirus blev ˚
arets teater
Demonstranter r¨ok ihop p˚
a Krim
HIFK krossar allt motst˚
and
Rikedomen granne med mis¨aren
IL: Unga misshandlade busschauff¨or
Yle: Simon Lindell har hittats d¨od
Putin bara en av Ukrainas pr¨ovningar
Brett st¨od f¨or tv˚
aspr˚
akig skola i Esbo
101
[HBL422]
[HBL423]
[HBL424]
[HBL425]
[HBL426]
[HBL427]
[HBL428]
[HBL429]
[HBL430]
[HBL431]
[HBL432]
[HBL433]
[HBL434]
[HBL435]
[HBL436]
[HBL437]
[HBL438]
[HBL439]
[HBL440]
[HBL441]
[HBL442]
[HBL443]
[HBL444]
[HBL445]
[HBL446]
[HBL447]
[HBL448]
[HBL449]
[HBL450]
[HBL451]
[HBL452]
[HBL453]
[HBL454]
[HBL455]
[HBL456]
[HBL457]
[HBL458]
Sinnesunders¨okning f¨or Pistorius
Sjutton˚
aring sk˚
amade elva bilar i Esbo
Nu var man underbarast”
Recension: Bruckner ut med badvattnet
Allt ljus p˚
a Leto
Ilkka Tuomisto tog silver
¨ den d¨ar h¨astakrobatiken”
Ah,
Nieminen till tredje omg˚
angen i j¨atteturneringen
Sjukdom spr¨ackte Sandells EM-dr¨om
Svaveldirektivets styvmoder har mest inflytande
Tredje g˚
angen OSSE motades i grind
St˚
alband kan v¨anta efter ˚
arsskiftet
Palmgren visar var gropen ska gr¨avas
Knoppen f˚
ar sig en rej¨al omg˚
ang p˚
a kl¨atterv¨aggen
Fl¨aktar fr˚
an en svunnen tid
Tomas Ledin h¨aller upp premium bulk
M¨ak¨ar¨ainen tv˚
aa i Pokljuka
Jag har inte tr¨affat en man som ˚
angrat sig
Regeringskrisen uppskjuten till h¨osten
Mamma och barn omkom i eldsv˚
ada i Sastamala
EU och USA inf¨or sanktioner
Sanoma sk¨ar ner med hundra anst¨allda
HIFK:s supportrar ordnar demonstration
Hjallis kommenterar inte floppen i dag
Hundra˚
aring har flytt p˚
a film
Lycka och k¨arlek p˚
a Hanken
St: Paddy’s day firas i gr¨ont
Branden i ˚
abo sl¨ackt
Saudiarabien bygger stort p˚
a Gran¨o
Finsk journalist och fotograf gripna p˚
a Krim
Tuomioja: Sanktioner bara om krisen f¨orsv˚
aras
Sipil¨a: Centern ¨andrar inte sin Natolinje
Gr¨ont te kan vara sockerbov
Terapi hindrar inte pedofiler
Ocks˚
a Nato ¨ar f¨orankrat i FN
Kandidattrion oenig om EU
HS: Jane Erkko har avlidit
102
[HBL459] Tre t¨avlingar, tre segrar f¨or M¨ak¨ar¨ainen
[HBL460] Politiker och milit¨arer p˚
a EU:s sanktionslista
[HBL461] Putin sitter p˚
a nycklarna till Krim
[HBL462] President: Godtar aldrig att Krim annekteras
[HBL463] Tidig v˚
ar ¨ar lika smutsig som sen
[HBL464] Brist p˚
a svensktalande psykologer
[HBL465] Fyrtio hundanfall bara i fjol
[HBL466] Jari Sarasvuos talkshow l¨aggs ner
[HBL467] Dansrecension: Kuka pelk¨a¨a tappajahaita
[HBL468] Han kan spela allt - och ¨and˚
a inget
[HBL469] Ter¨av¨ainen snart aktuell f¨or NHL-spel
[HBL470] Rosberg vann i Melbourne - Bottas sexa
[HBL471] Krimf¨orlust f¨or Ukraina mot Europa
[HBL472] Prorysk eufori i Simferopol
[HBL473] V¨ast kallar omr¨ostningen en parodi
[HBL474] Fr˚
agan nu ¨ar hur Ryssland reagerar”
[HBL475] Gr¨onare vardagsmat ger renare samvete
[HBL476] Sydafrika - prisv¨anliga kvalitetsviner
[HBL477] Franciskus ¨ar en mindre helig p˚
ave
[HBL478] Tre ˚
ar sedan kriget kom
[HBL479] Livet leker b¨ast i skogen
[HBL480] S˚
a undviker du migr¨an av r¨odvinet
[HBL481] Jokerit-¨agare p˚
a USA:s sanktionslista
[HBL482] ˚
aA b¨orjar bereda klassl¨ararfr˚
agan
[HBL483] Duman godk¨ande anslutning av Krim
[HBL484] Pistorius s¨aljer sitt hus
[HBL485] SFP: L¨ararutbildning till Helsingfors
[HBL486] Sparkade vd:n: Jag k¨ande bara l¨attnad
[HBL487] Katainen: Finskt medborgarskap inget skydd mot sanktioner
[HBL488] Bedragare l˚
atsas vara Skattef¨orvaltningen
[HBL489] Viktigast hitta MH370 svarta l˚
ada
[HBL490] Merkel: G8 existerar inte
[HBL491] Ukraina t¨anker k¨ampa f¨or Krim
[HBL492] Fastighetsskatten kan g¨ora Benitas boende dyrt
[HBL493] Rinne favorit bland delegater
[HBL494] Delar av planet MH370 kan ha hittats
[HBL495] T˚
ag utrymdes p˚
a grund av r¨ok
103
[HBL496]
[HBL497]
[HBL498]
[HBL499]
[HBL500]
[HBL501]
[HBL502]
[HBL503]
[HBL504]
[HBL505]
[HBL506]
[HBL507]
[HBL508]
[HBL509]
[HBL510]
[HBL511]
[HBL512]
[HBL513]
[HBL514]
[HBL515]
[HBL516]
[HBL517]
[HBL518]
[HBL519]
[HBL520]
[HBL521]
[HBL522]
[HBL523]
[HBL524]
[HBL525]
[HBL526]
[HBL527]
[HBL528]
[HBL529]
[HBL530]
[HBL531]
[HBL532]
”Anslutningen klar den h¨ar veckan”
USA inf¨or fler sanktioner mot Ryssland
Ryssland st˚
ar inf¨or nya sanktioner
”Esbo m¨orkl¨agger inte metropapper”
Ingen krogbojkott i Helsingfors
Kyll¨onen risar metroutredning
Rolling Stones turn´e os¨aker
Del 4: Johnny ¨ar skaparen
Smoukahontas fick Jakobstads nyckel
Kurri: M˚
anga vill st¨ora Jokerit
Van Persies skada inte allvarlig
West k¨orde ¨over serieledaren Cocks
Bin Ladin skr¨ot med 9/11
Ukraina redo att evakuera milit¨ar
V¨atgasvisionen ger renare trafik
205 d¨oda i turkisk gruvolycka
Ryssland inledde stridsman¨over n¨ara Finland
Blomk˚
alen g¨or comeback
Bakom barrikaderna
Reidar Wasenius ¨ar VR:s nya r¨ost
Punktmarkering b¨asta vapnet mot nazism”
Hur bra var du i studentskrivningarna?
Ensamheten g¨or dig galen
L˚
ang och tung v¨antan f¨or lejonen
Fr˚
an Norsen till Bolsjojakademin
JK: Nej till psalmer och julkrubba
Svart dag i Egypten - ¨over 500 d¨oms till d¨oden
Verkkokauppa.com b¨orslistas
Farlig ebolaepidemi - ¨over h¨alften d¨or
Regeringen inledde sv˚
ara f¨orhandlingar
Ukraina retirerar fr˚
an Krim
Nokia skjuter upp Microsoft-aff¨ar
Stoltenberg blir chef f¨or Nato”
Mika Kallio tv˚
aa efter diskvalificering
Ny Bankautomat- kontanter fr˚
an R-kiosken
Studenter v¨adjar till regeringen
Ronaldo: Vi behandlas inte r¨attvist
104
[HBL533]
[HBL534]
[HBL535]
[HBL536]
[HBL537]
[HBL538]
[HBL539]
[HBL540]
[HBL541]
[HBL542]
[HBL543]
[HBL544]
[HBL545]
[HBL546]
[HBL547]
[HBL548]
[HBL549]
[HBL550]
[HBL551]
[HBL552]
[HBL553]
[HBL554]
[HBL555]
[HBL556]
[HBL557]
[HBL558]
[HBL559]
[HBL560]
[HBL561]
[HBL562]
[HBL563]
[HBL564]
[HBL565]
[HBL566]
[HBL567]
[HBL568]
[HBL569]
Jordgubbar redan i april
Kinesiskt plan gjorde observationer
H¨ogerextrema fram˚
at i franskt val
V¨astledare diskuterar Ukraina och k¨arns¨akerhet
Ryska trupper forts¨atter invadera Krim
Nato: Transnistrien i fara
42 kilo guld hos ex-minister
Ryssland k¨anner av sanktionerna
Esbo ger inte genast upp metron
”Hit v˚
agar mammorna komma”
Klottret kostar staden 1,5 miljoner
Metallr¨acken utanf¨or Nationaloperan stals
Ut ur m¨orkret, mot f¨arg och ljus
Tidskriften Sk¨arg˚
ard f˚
ar bidrag
Warhol portr¨atterade Sibelius
Sju vill leda Ateneum
Byggm¨astar forts¨atter som FSS-tr¨anare
Ishockey ¨ar finl¨andarnas favorit
Reformen kan sl˚
a s¨onder svensk service
M¨ak¨ar¨ainen etta i v¨arldscupen
Rantala erk¨anner fr¨acka annonser
Stort st¨od f¨or f¨orsvarspakt med Sverige
Niinist¨o tr¨affade Xi
Turkiet sk¨ot ned syriskt plan
Var femte kan f˚
a g˚
a fr˚
an KSF Media
Fr¨ammande hem blir m¨otesplatser i Kapstaden
¨
Overgrepp
inom Esbo f¨orsamling
Tommy Pohjola: Omd¨omet sviker i tunnlarna
Beslutet p˚
averkar inte tidsplanen”
Finnair vill s¨aga upp 680
Finska grottdykarna b¨argades
V˚
ar i luften - kolla in v˚
artecknen
Tymosjenko st¨aller upp i presidentvalet
Enk¨at: Kvinnor och m¨an i samma rum i arm´en
Fennovoima har inte h¨ort av Rosatom
Prins Charles ordnar massvaccination
Tiotals d¨omda f¨or Myllyl¨a-snokande
105
[HBL570]
[HBL571]
[HBL572]
[HBL573]
[HBL574]
[HBL575]
[HBL576]
[HBL577]
[HBL578]
[HBL579]
[HBL580]
[HBL581]
[HBL582]
[HBL583]
[HBL584]
[HBL585]
[HBL586]
[HBL587]
[HBL588]
[HBL589]
[HBL590]
[HBL591]
[HBL592]
[HBL593]
[HBL594]
[HBL595]
[HBL596]
[HBL597]
[HBL598]
[HBL599]
[HBL600]
Flygplansolycka i Nummela - tv˚
a skadade
Guggenheim fann sponsorer
Rysk krigs¨ovning orsakade n¨odsamtal
Diskutera: Drabbar sparbesluten dig?
Cannabisoding i Helsingfors
Stevie Wonder till Helsingfors
De fem i st¨allet f¨or sexpacken
Baby dog vid f¨orlossning
Italiensk maffia st¨orre ¨an McDonald’s
Kyll¨onen om taktikbeskyllningar: Struntprat!
R¨att riktning, anser ekonomer
S˚
a s¨atter staten press p˚
a metropolen
V¨anstre l¨osning: Mindre f¨oretagsst¨od
Back f¨or hundar i Flacksj¨o
P˚
ak¨orda femton˚
aringar misst¨anks f¨or brott
H¨ar testas framtidens br¨anslen
Stor vapeng¨omma i Helsingfors
Kvinnofilmer har m˚
anga r¨oster
Greklandskrisen som radiodrama
Joakim Groth f˚
ar SFV:s stora kulturpris
Rysslandsaktioner en balansg˚
ang f¨or EU
Sparken ˚
at Krim-kritisk professor
Ukrainsk sexbojkott: s¨ag njet!
Svensk oljemagnat nekar Putin-l¨ank
Barcelona v¨arvade Balkans Messi”
Rysk sponsor inget problem f¨or Schalke
Bara ett VM-˚
ak f¨or Juulia Turkkila
Nauska ¨ar ˚
arets rockfotograf
Ny planet hittad
Obama i audiens hos p˚
aven
Sansl¨ost att bristen p˚
a l¨arare lever kvar”
106