Sköt om ungskogen Vi bromsar inte Plantering
SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Maj • 2 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Sköt om ungskogen sid 4 Vi bromsar inte sid 10-11 Plantering - En bra start för framtidens skog sid 14-15 Överföring av skogsfastighet från en generation till en annan sid 16 Skogsvårdsföreningen tog i bruk ny skogsdata sivu 22–23 Suomenkielinen kooste Självverksamme Nils vet hur han vill ha det i sin skog, s 6-7 PEFC/02-21-14 2 SkogsÄgaren 2/2013 Ledare Skogsvårdsföreningen Österbotten Vi erbjuder service inom skogsbruk. Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina medlemmar heltäckande tjänster och betjänar skogsägarna utgående från deras önskemål. Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva. Verksamhetsområdet omfattar 368 772 hektar skogsbruksmark och antalet skogsägare som erlägger skogsvårdsavgift är 16 065. Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30 skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer. Skogsvårdsföreningen Österbotten utför 90 procent av verksamhetsområdets skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom att använda det lokala yrkeskunnandet. Skogsvårdsföreningen har fackmän och skogsarbetare i varje kommun inom verksamhetsområdet. Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också andra specialtjänster. Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter vilka valdes genom postval hösten 2012. Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta beslutande organ och ordförande är Rune Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse, som ansvarar för den operativa verksamheten. Bo Storsjö är styrelseordförande. Ab Skogsfastigheter AFM – är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten helägt bolag som idkar förmedling av skogsfastigheter. Skogsägarförbundet Kusten – är skogsägarnas organisation för intressebevakning. Målsättningen med förbundets verksamhet är att främja privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar och lönsamhet, samt användningen av träråvaran. Detta förverkligas genom att vara med och påverka i frågor som rör bland annat virkeshandeln, den privata äganderätten, naturskyddet och viltvården. Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet Kusten på adressen www.mhy.fi/kusten Kom tidningen till fel adress? Gör adressändring eller en arbetsbeställning via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens hemsida, www.skogsvardsforeningen.fi under ”Kontakta oss”. Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen? Bästa skogsägare, Förslaget till ny skogsvårdsföreningslag går vidare. Som det nu ser ut träder den i kraft den 1.1.2015. Den sista skogsvårdsavgiften uppbärs av skogsägarna i slutet av år 2014 och överförs till föreningarna i januari 2015. En sjuttioårig epok i vårt lands skogliga historia är därmed över. Under den tiden har virkesvolymen i våra skogar fördubblats, vilket har möjliggjort en kraftig utbyggnad av skogsindustrin i vårt land. Exporten av skogsindustrins produkter var under återuppbyggnadstiden efter vårt senaste krig ryggraden i vårt näringsliv och bidrog kraftigt till den snabba samhällsutvecklingen under femtio- och sextiotalet. Under senare årtionden har strukturen i vårt näringsliv blivit mångsidigare och skogsindustrins andel av landets totala export har minskat. Men man kan med fog påstå att verksamheten i våra skogsvårdsföreningar har bidragit till den samhällsutveckling vi har haft i vårt land. Den verksamhet som föreningarna fick bedriva med skogsvårdsavgiften var strikt reglerad, främst då för rådgivningsverksamhet. Då jord- och skogsbruksminister Koskinen presenterade sina linjedragningar kring förslaget till ny skogsvårdsföreningslag poängterade han att det är skogsägarna, medlemmarna i föreningarna, som själva bestämmer vilka tjänster föreningarna ska erbjuda och hurudan verksamhet de ska bedriva, när den nya lagen träder i kraft. På vårt fullmäktiges senaste möte hade vi grupparbete där fem olika grupper tog ställning till olika frågor om vår förenings framtida verksamhet. Feedbacken från grupparbetet var mycket positiv och medlemmarna engagerade sig i de olika arbetsuppgifterna. Efteråt kan man med fog konstatera att vi i vårt fullmäktige har en resurs som vi ska ta vara på när det gäller att planera verksamheten i vår förening framöver. Den senaste tidens nyheter från skogsindustrin har mest varit negativa. Pappersförbrukningen minskar och nu senast stannades en pappersmaskin i Raumo. Prenumerationerna på dagstidningar minskade kraftigt senaste år och övergången till det papperslösa samhället har småningom slagit igenom. Grafiskt papper håller ännu ställningarna, men den totala pappersförbrukningen har minskat så mycket att industrin har blivit tvungen att dra ned på produktionskapaciteten. Men det finns också ljuspunkter. Cellulosaindustrin kokade rekordmycket cellulosa senaste år och det är bra för efterfrågan på massaved. Kartongindustrin går också bra för tillfället, eftersom den ökade näthandeln förutsätter att varorna förpackas enskilt och ska hålla för leverans till kunden jämfört med att man köper direkt från butiken. Sågindustrin har det däremot fortfarande kämpigt. Den ekonomiska krisen i Europa har gjort att exporten inte drar lika bra som tidigare. För att öka den inhemska användningen har man tidigare och kommer även nu att lyfta fram en ökning av bostadsbyggande i trä i vårt land som en möjlighet att öka förädlingsgraden. Också flervåningshus kunde med fördel byggas i trä i stället för betong. Tidigare sades det att trä ruttnar, men många av våra betonghus möglar i dag. Exempel på flervåningshus finns bl.a. i Sverige och Nordamerika. Också kostnadsmässigt är trähus konkurrenskraftiga jämfört med betonghus. Att öka byggandet av flervåningshus skulle göra gott för den inhemska efterfrågan på sågade trävaror. Odlingssäsongen håller på att komma i gång. Återigen ska miljontals trädplantor ut i skogen och bli råvara för kommande generationers behov. Föreningens instruktörer har beredskap att ta hand om också din plantering i vår och se till att din förnyelse får bästa möjliga start med närproducerade skogsplantor. Vad virket kommer att användas till vet man ännu inte i dag – kanske det blir till drivmedel i fordon. Kontakta Ann-Mari Snickars 020 413 7905 SkogsÄgaren Redaktionsruta Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck Annonsförsäljning: 020 413 7900 Annonsombrytning, layout, sidombrytning: Ann-Mari Snickars Skogsvårdsföreningen Österbotten Pärmbild: Foto: Anna Sand / Kustmedia Ab Upplaga: 15 000 exemplar Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Österbotten Bo Storsjö bo@storsjo.fi Tel 0400-320 342 Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa Ha en god fortsättning på våren. Bo Storsjö styrelseordförande SkogsÄgaren 2/2013 3 Personalpresentation Sköt om ungskogen! - Våren är en bra tid att se över nyplanteringar. Plantorna syns bra innan det börjar grönska och det är lättare att se hur de mår och om det finns områden som behöver kompletteras, uppmanar skogsvårdsinstruktör Hilding Södergård i Vörå. Hilding Södergård ansvarar för områden i Vörå, förutom byarna i norra Vörå. Han är inne på sitt trettonde år som anställd åt skogsvårdsföreningen och dessförinnan arbetade han med skogsbruksplanering åt dåvarande Österbottens Skogsnämnd (Skogscentralen). - Jag kände alltså till området bra då jag sökte det här arbetet. Jag efterträdde Börje Lundström. Kontorslokalen i centrum av Vörå delar han med Susanne Sundelin, som är vikarie för Guy Djupsjöbacka. Susanne är ansvarig för området Maxmo och byarna i norra Vörå – Kaitsor och Bertby. Högaktuellt med planteringar Skogsägarna är till en del självverksamma. Men de självverksamma skogsägarnas andel tenderar att minska. Många har kanske inte tid och möjlighet att själva utföra arbetet och då kan skogsvårdsföreningen hjälpa till. - Till exempel har vi utfört många avverkningsuppdrag i vinter via vår drivningstjänst. - I och med skatteomläggningen för ett antal år sen avverkades och förnyades mycket, fortsätter han. Så det finns många unga bestånd som nu är i behov av skötsel. Rådfråga gärna skogsvårdsföreningen om virkesprisinformation vid avverkningar. Skogsvårdsföreningens medlemmar vänder sig till Hilding för att få rådgivning, diskutera avverkningar, förnyelse, beställa värderingar, röjningar och skriva kontrakt om att föreningen ska ta hand om avverkningar. - Vi har en handfull personer anställda som röjer och planterar. Och så anlitar vi två olika entreprenörer för avverkning. Högaktuellt är planteringar. Föreningen har redan fått leverans på förbeställda plantor men det är inte för sent att beställa plantor. Kontrollera skador Södergård fortsätter. - Våren är en bra tid att se över speciellt nyplanteringar. Plantorna syns bra innan det börjar grönska och det är lättare att se hur de mår och om det finns områden som behöver kompletteras med plantor. - På samma gång kan skogsägarna se över sorkskador och älgskador. Är det skador som behöver åtgärdas tar skogsägaren kontakt med oss. - Om höstarna igen är det skäl att gå runt nyplanteringar och trampa ner gräs intill nya plantor. Om högt gräs lägger sig över plantan och toppas med ett snötäcke hindras plantan från att växa och må bra. Älgskador förekommer och om de behöver åtgärdas står skogsvårdsföreningen till tjänst. Drivningstjänst Skogsvårdsföreningen sköter drivningstjänst och åtar sig avverkningsuppdrag åt skogsägare vid första gallringen. - Vi anlitar två erfarna skogsarbetare med passliga maskiner för uppdragen. I området används mycket energivirke till fastigheter. Det lönar sig att diskutera med oss om vad som ger bästa möjliga netto. Vi kalkylerar från fall till fall och vid klena bestånd kan lösningen ibland vara att inte sortera massaved och energived utan rationalisera avverkningen och i slutändan få ut ett bättre nettopris. - För den som har möjlighet till Kemerastöd sköter vi ansökan, berättar Hilding. Just nu får man sju euro per fast kubik i statsstöd för energived. Ett gott råd Södergård är ut i skogen så gott som varje dag i arbetets tecken. Däremellan sköter han byråkrati på områdeskontoret. - Det kan vara att söka lämpliga röjningsytor, se över skogsvägar eller tillsammans med skogsägare gå igenom skiften och se vad som behöver åtgärdas. Våren är idealisk för vård av ungskog. Antingen sköter skogsägaren om det eller så gör vi det via vår röjningstjänst. Skulle Södergård avslutningsvis dela med sig av ett enda gott råd till skogsägarna så är det att vårda skogen från början av tillväxten. - Det är det som spelar roll i slutändan. Vårda ungskogen och var mån om att den växer bra och rätt. Om slutavverkningen sedan sker några år förr eller senare spelar inte så stor roll. Det är början av tillväxten som är viktig! Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Nya plantor syns bra innan gräset blir grönt och börjar växa om vårarna. En bra tid att se över sina nyplanteringar. 4 SkogsÄgaren 2/2013 Vi bromsar inte! Samtalet med verksamhetsledare Jan Slotte den här dagen berör skogsvårdsföreningens kommande utmaningar. - Vi står inför stora utmaningar. Men. Skogen växer som förr. Skogsägarna blir inte mera självverksamma. Behovet av tjänster minskar inte. Behovet av rådgivning ökar i och med att den nya skogslagen träder i kraft. Och vi, vi bromsar inte. Vi börjar med att backa tillbaks till år 2008. - När sammanslagningen av de österbottniska skogsvårdsföreningarna diskuterades var ett av huvudargumenten till varför det bör ske att minska beroendet av skogsvårdsavgiften. Utvidga serviceutbudet och affärsverksamheten, börjar Slotte. Söka lösningar som ersätter bortfallet av skogsvårdsavgiften som inkomstkälla. Vi utökade betjäningen Enligt nuvarande skogsvårdsföreningslag uppbärs skogsvårdsavgiften av Skattestyrelsen som sedan kanaliserar den i sin helhet, eller till 98 procent, till skogsvårdsföreningarna. Föreningarnas fullmäktige fastställer storleken på avgiften och hur avgiften används inom föreningen. - Det finns också sagt vad avgiften inte får användas till. Exempelvis får avgiften inte användas för att producera tjänster. Avgiften beräknas på medelrotpriset för virke för de tre senaste åren. - Reellt sett har detta medelrotpris gått ner 20 till 25 procent under 2000-talet och för Skogsvårdsföreningen Österbottens del betyder det att skogsvårdsavgiftens andel av totala omsättningen har minskat från 25 procent till 14 procent. Den luckan har vi fyllt med utökad affärsverksamhet. Se nyttan i medlemskap! Skogsvårdsföreningslagen ska revideras. - Förslaget är för tillfället på remiss och allt talar för att det ska klubbas igenom i höst, uppger Slotte. - Troligen blir det så att den allmänna skogsvårdsavgiften försvinner. Nuvarande medlemmar kvarstår däremot i föreningen och de som väljer att fortsätta att vara det erlägger en medlemsavgift till föreningen, som fullmäktige fastställer storleken på. - Enligt gallupar på nationell nivå kommer tre fjärdedelar av skogsägarna att fortsätta medlemskap i sin skogsvårdsförening. Vi hoppas naturligtvis på att många inser nyttan av att vara medlem och vi kommer att anpassa verksamheten till förmån för skogsägarens bästa, precis som vi alltid gjort. ” Målet är att producera högkvalitativt virke, alltså timmer. Sköt därför om skogen från början så att värdetillväxten inte hämmas, säger Jan Slotte. SkogsÄgaren 2/2013 Försvarar skogsägarnas intressen Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten r.f. betalar snittmedlemmen idag 60 euro i medlemsavgift. Den innefattar gratis rådgivning, tidningen SkogsÄgaren och därtill behållningen av den intressebevakning och branschkompetens som är svår att mäta i pengar. - Vi förliknas med en fackorganisation som finns till för att försvara skogsägarnas intressen. - Föreningen sköter även skogscertifiering, vilket ger medlemmen möjlighet att fritt sälja certifierat virke till vilken köpare som helst, tillägger han. Hur det blir i framtiden återstår att se. - Vi är opartiska skogsägarna sinsemellan men utåt sett är vi partiska – för skogsägarens bästa. Motpart från privata sidan Jan Slotte spekulerar i att införa medlemsrabatter. Det vill säga att skogsvårdsföreningen betjänar alla men den som är medlem har rabatt på förrättningsavgifter, men det är fullmäktige som avgör den frågan. - Medlemmar i vår förening är skogsägare som äger över fyra hektar skog. Till antalet är de totalt 16 200. Därtill finns en medlemspotential i de 7500 skogsägare som äger mindre än fyra hektar. - Det är synnerligen viktigt att skogsägare är organiserade, det ska finnas en motpart till industrin från den privata sidan och är skogsvårdsföreningen i nyckelposition. 5 - Visst. Vi står inför stora utmaningar. Virkeshandeln är motorn, rullar inte den på syns det, med fördröjning, i annan verksamhet. Det är väldigt avgörande om det säljs 700 000 kubikmeter virke eller 1,5 miljoner under ett år. - Vi har erfarenhet av tvära kast. År 2007 såldes 1,3 miljoner kubikmeter virke inom vårt verksamhetsområde. Två år senare endast 0,5 miljoner. - Skogsägarna agerar rationellt och inom vår medlemskår är det många som inte är ekonomiskt beroende av sin skog. De kan därför spekulera med virkespriser. Den stora utmaningen för oss är därför att hela tiden anpassa oss till konjunkturen och rådande verksamhetsomgivning. T A I M I A , K E S T Ä V Ä T Meillä on ollut tapana selviytyä! Saarijärven taimitarha Patamantie 146 43170 Häkkilä Puh. 0205 64 4912 Fax. 0205 64 4916 Vi vet vem vi jobbar för Jan Slotte har varit verksamhetsledare sedan starten 2009. Den främsta förändringen i skogsägarbeteendet beskriver han så här: - Medelåldern bland skogsägare stiger. Är man mindre beroende ekonomiskt av sitt skogsbruk har man en tendens att fjärma sig framom att aktivt bruka skogen. - En konkret förändring inom verksamheten har varit fusionen och utvecklingen av affärsfastigheten. Konkret har det handlat om planeringen av samfällda projekt, dikes- och vägbyggnad, drivningstjänster och om fastighetsförmedlingen. Dessa har ersatt bortfallet av skogsvårdsavgiften. - Riktningen är den rätta. Vi fortsätter vårt arbete och vi vet vem vi jobbar för, avslutar han. SKOGEN KALLAR JOBO ST75 Lätt stegskördare för gallring och biomassa • steg 75 cm, automatiskt förval • effektiv kvistning 2-25 cm • fås som byggsats JOBO FP12 Anpassning ett måste Även om branschen genomgår en stor strukturell förändring förhåller sig Jan Slotte lugn. J O T K A Frontpump för effektivitets höjning • tank 120 l (100 l), anpassningbar montering • lastberoende pump 35-65 cm3 (<130 l/min) • fås som byggsats Text och foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab Syketec Ad Silva www.sykeharvesteri.fi Tel. 040 7008796 INFO Lagen om skogsvårdsföreningar ska enligt Jord- och skogsbruksministeriets riktlinjer revideras enligt följande principer: VIRKESHANDEL? 1. Skogsägaren får välja föreningen fritt. Ägaren kan skriva ut sig genom att lämna ett meddelande till föreningen. Inga avgifter tas ut för detta. 2. Skogsvårdsföreningarna finansierar verksamheten med medlemsavgifter och intäkter från affärsverksamheten. Den obligatoriska skogsvårdsavgiften som tagits ut av skatteförvaltningen, slopas. 3. Gränserna för föreningarnas verksamhetsområden slutar existera, vilket innebär att skogsägaren får välja tjänsteleverantören fritt i den förening ägaren önskar. 4. Restriktionerna för skogsvårdsföreningarnas verksamhet avvecklas när det gäller tjänsterna till skogsägare. Då kan föreningarna erbjuda tjänster som medlemmarna önskar sig. Skogsägare får större beslutanderätt i föreningarna. Lagen ska fortfarande innehålla bestämmelser om skogsvårdsföreningarnas skogspolitiska mål och uppgifter. Nu köps sommarstämplingar. Funderar du på virkeshandel kontakta din lokala skogvårdsinstruktör. 6 SkogsÄgaren 2/2013 Självverksamme Nils vet hur han vill ha det i sin skog ” Det finns ingen som sköter sin skog som Nils, får jag veta före jag ska träffa honom. Och ja, han har skött den väldigt bra, medger han utan omsvep. Nils Nyståhl, pensionerad pälsdjursfarmare i Korsnäs, tillbringar en stor del av året med att sköta sin skog och han vet hur han vill att den ska se ut. Tät, städad och snygg. Nils Nyståhl äger omkring 17 hektar skog, som han delvis ärvt av sin far, delvis också av sina farbröder. - Vi har aldrig haft några stora arealer inom släkten, men den skog jag har känner jag utan och innan, konstaterar Nils. Jag går i skogen hela tiden och man kan väl säga att jag har skött den som ett barn. Tungt arbete tog ut sin rätt Att han skulle bli pälsdjursfarmare och självverksam skogsägare var dock ingen självklarhet. När Nils kom hem från militärtjänstgöringen 1958 åkte de flesta av hans kamrater till Sverige för att söka lyckan där. Hans egen pappa var då i färd med att bygga ut sin minkfarm, och när Nils berättade om sina egna Sverigesplaner, fick han till svar: - ”Här har du ditt Sverige! Här finns jobb, hur mycket som helst.” Hans far hade grundat farmen 1946, då Nils var åtta år, och vid 50 års ålder var fadern villig att trappa ner och överlåta farmen till sina söner. - Någon brist på arbete fanns inte på farmen – det var ett hårt arbete, men å andra sidan skulle jag inte ha kunnat skaffa mig samma ekonomi med en vanlig anställning, konstaterar Nils. Farmen byggdes ut och som mest hade bröderna 10 000 djur på den. Men farmnäringen innebar ett tungt, kroppsligt arbete på den tiden och efter 30 år sade kroppen ifrån. - Vi samlade ihop vårt eget foder till djuren under hela verksamhetstiden, man vistades mycket i fryseriet och man tänkte inte på att ta hand om sin egen kropp. Jag fick problem med andningen och blev efter 30 år tvungen att avveckla verksamheten på läkarnas order. Det var 1988, minns Nils. Sköter allt på bästa sätt Sedan dess har han varit sjukpensionär, men efter att ha återhämtat sig från de symptom han då hade, är han nu i gott skick och har kunnat tillbringa sina dagar med skogsarbete istället. - Skogsarbetet fick jag lära mig hemifrån. Den första traktorn köpte vi 1962 och ved har vi alltid hämtat ur skogen. Jag eldar själv nästan uteslutande med ved, berättar Nils. Han har en skogsbruksplan för sin mark, som han försökt följa, och som varit riktgivande för hans skötsel av skogen. - Det jag tar mig an försöker jag sköta på bästa sätt – det gällde även farmen. Det är helt enkelt något som ligger i mig, ler Nils. Han jobbar med röjsågen och motorsågen på sina skiften, som inte ligger långt hemifrån – något som han ser som en stor fördel. - Jag åker hem och äter lunch, men tillbringar annars dagarna i skogen, som dessutom ligger i anslutning till sommarstugan. Dit är det bara 2,5 km, tillägger Nils, och där bor vi hela somrarna. Då har jag ledigt från skogsarbetet och ägnar mig åt fiske och bärplockning istället – något som man aldrig ens hann tänka på under tiden med farmen. Naturnära intressen det också – och något som dessutom ligger frun Lisen varmt om hjärtat. - Hon är väldigt naturintresserad och jag följer med henne ut i bärskogen. Jag brukar vinterfiska också, med 30-40 nät, men i år blev det aldrig av eftersom isarna blev bra så sent på året. Täta planteringar lönar sig Tillbaka till skogen. På vårarna och höstarna ska eventuellt avverkade ytor planteras, och Nils har alltid skött detta arbete på egen hand. Dessutom har han valt att gå sin egen väg och plantera tätare än vad andra gör, och än vad rekommendationerna säger. - Jag vill inte att träden ska behöva ropa på varandra, ler han. Sätter man SkogsÄgaren 2/2013 dem tätare finns det ju också något att gallra bort sedan, något att ta av. Jag brukar ta två korta steg mellan plantorna, och det blir 3 000 plantor per hektar. Nu när det man planterat börjat växa upp ser man en tydlig skillnad – resultatet blir helt klart bättre i mina ögon, fastslår Nils. Skötseln av nyplanterad skog är väldigt viktig anser han. - Får skogen och plantorna en bra början, så blir även slutresultatet bra. Han granskar eventuella skador på plantorna året efter, och det har hänt att han blivit tvungen att planterar om på grund av omfattande älgskador. Dessutom ska gräs och sly röjas bort så fort som möjligt kring plantorna. - Låter man det vara i två år hinner slyet växa sig flera meter högt redan, och jag vill inte ha det så. ” Visserligen får jag inget statsbidrag när jag röjer på mitt sätt, men det bryr jag mig inte heller om. I längden lönar det sig att göra så här, säger Nils övertygande. För att erhålla statsbidrag finns bestämmelser på att det ska finnas ett visst antal plantor/hektar. I Nyståhls fall, där han lämnar ett tätare bestånd, betyder det helt enkelt att han sköter skogen för bra för att få statsbidrag. 7 före han föddes, 1936, men Nils har ingen brådska att fälla den, utan funderar istället på att överlåta skogen till sina arvingar. - Inte för att jag är i dåligt skick – tvärtom – men det börjar vara dags för de yngre att ta över, tycker han. Två av barnen bor kvar i Korsnäs, medan den ena dottern är bosatt i Sverige med sin familj. Till en av döttrarna har Nils tagit och sågat allt husvirke ur sin egen skog – skog som låg på Halsön, och som det året, 1986, kunde köras hem tack vare goda isar. Den skogen har han nu sålt bort till Natura 2000 och Forststyrelsen, eftersom läget inte var det bästa med tanke på förbindelserna. - Den skogen var mer ett bekymmer, ler han. Gallringarna har Nils hittills gjort själv men de kommer hädanefter att göras maskinellt tror han. Det som planterades 1990 ska småningom börja gallras nu, berättar Nils. Annars jobbar han med traktorn och för hand i skogen. - Jag har ingen skogskärra, utan veden lastar jag på för hand, färdigt sågad i en meters bitar. Jag har både klyv och såg hemma, och ibland blir det även en del saluvirke, berättar han. Det råder ingen tvekan om att skogen är en stor och viktig del av Nils liv – och att han inte räds fysiskt arbete. Självverksamhet från början till slut är ledordet i hans skogsbruk, och inget lämnas åt sitt öde. Text och foto: Anna Sand / Kustmedia Ab Nils Nyståhl i sin välskötta och avverkningsmogna skog, som planterades två år innan han själv föddes, 1936. Dags att låta yngre ta över Hälften av hans skog är avverkningsmogen nu – den blev planterad två år Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer? ________________________________________________ Portot är betalt. ________________________________________________ Ni som har önskemål och funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen. Bland alla som sänder in kupongen nedan lottar vi ut två första hjälpenväskor från Skogsvårdsföreningen. ________________________________________________ Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren? ________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________ Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. Namn __________________________________________ Adress _________________________________________ Tel _____________________________________________ Berätta vad Du tycker! SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbotten rf Avtalskod 5018366 Info 65100 00003 Svarsförsändelse Vinnare i Skogsägaren 1/13 blev Camilla B-Björkqvist i Molpe och Sven-Erik Svahn i Kvevlax. Vi gratulerar vinnarna! väskorna kommer på posten. 8 SkogsÄgaren 2/2013 Verksamhetsledarens översikt SKOGSCERTIFIERING –vad är nyttan och vem betalar? I Finland finns det i dag två olika certifieringssystem, PEFC och FSC. Sedan 2002 har de Österbottniska privatskogarna varit certifierade enligt PEFC. Alla skogsägare som är medlem av skogsvårdsföreningen har automatiskt varit med i certifieringen ifall man inte skriftligen meddelat att man inte vill delta. Detta system har möjliggjort att över 90 % av de Österbottniska skogarna är certifierade. Certifieringen är till för att påvisa för marknaden att skogarna sköts på ett uthålligt sätt. Något som är en självklarhet för oss men som kanske inte är en självklarhet i länder som inte har ett fungerande rättsväsende. Det är härifrån som hela certifieringsidén fått sin början. Industrins virkesanskaffningsbolag har de senaste åren anhållit om egna certifikat för sina avtalskunder, både FSC och PEFC. Detta kan i förlängningen leda till att konkurrensen om skogsägarnas virke minskar. Vart bolag sköter ”sina skogsägare”, en laglig kartell alltså. Som skogsägare kan du fråga dig hur fri du är att ta egna beslut ifall du ingått ett serviceavtal med industrin och det i detta avtal ingår att bolaget sköter certifieringen och skötseln av din skog. Troligen är industrin den ända vinnaren då virkesflödet till deras anläggningar tryggas, oberoende marknadsläge. Knappast är man villig att sköta certifieringen ”gratis” om virket säljs till konkurrenten. Hittills har arbetsfördelningen mellan organisationerna varit att själva skogscertifikatet administreras områdesvis av skogsägarförbunden. Österbotten hör till Kustens certifieringsområde tillsammans med Nyland, Åboland och Åland. Kostnadsfördelningen har hittills varit den att industrin betalat 66 % av själva revisions- och certifikatskostnaderna, skogsägarna (via skogsvårdsföreningen) har stått för 33 % av kostnaderna. Skogscentralens input har varit att sköta den årliga datainsamlingen inför revisionen. Detta system har fungerat bra och kostnadseffektivt, frågan är om vi kan hålla fast i denna effektiva lösning? I detta hänseende borde vi inom branschen uppnå ett win-win läge. Industrin behöver certifierat virke för sin produktion. Skogsägarna behöver avsättning för sitt virke till hyfsade priser så att skogsbrukets lönsamhet hålls på en hållbar nivå, samt frihet att ta egna beslut gällande skogsegendomen. Kan skogsägarna erbjuda certifierat virke borde det a) synas i priserna, b) skogsindustrin stå för de kostnader som uppstår för certifieringen. Parterna är trots allt beroende av varandra och därför borde samförstånd hittas. Ännu återstår ett år av denna certifieringsperiod. Vi har allstå ett år på oss att hitta en gemensam lösning som gagnar alla parter. Världen förändras. Skogscentralen blev nationell från och med ifjol. I år har skogscentralen meddelat att de sköter datainsamlingen endast mot räkning. Nu är frågan vem som skall betala denna räkning, skogsägarna eller industrin? Industrin vägrar, vem kvarstår? En av skogscentralens främsta uppgift att befrämja skogsbruket regionalt. Anser skogscentralen att skogscertifieringen inte är befrämjande verksamhet mera? Virkespriser Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veckorna vecka 18/2013. I statistiken ingår den virkesmängd som skogsindustrin köpt från privatskogarna, inte de mängder som köpts av bolag utanför skogsindustrin rf. Jan Slotte verksamhetsledare I-GALLRING, rotpriser, €/m3 Massaved Småstock Område Tall GranBjörk Tall Gran Södra Österbotten 15,24 - 14,93 21,75 Mellersta Finland 14,6 14,99 14,36 - Hela landet 14,63 14,85 14,1 20,9 - Källa: Metla Prisområdena i skogsforskningsinstitutets statistik FÖRNYELSE, rotpriser, €/m3 Timmer Massaved Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Södra Österbotten 56,62 55,05 - 18,8 19,31 18,42 Mellersta Finland 58,4658,6743,47 17,8719,6718,14 Hela landet 57,8157,7944,49 17,9319,2517,67 Småstock Tall Gran 26,27 26,25 24,2826,92 25,3925,7 LEVERANSPRISER, €/m3 Timmer Massaved Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Södra Österbotten 54,52 52,15 - 30,05 31,15 30,35 Mellersta Finland 57,62 56,54 45,75 29,79 30,44 30,47 Hela landet 57,1456,4546,55 29,8230,9130,4 Småstock Tall Gran 36,01 - - 35,7 36,08 SkogsÄgaren 2/2013 9 ENERGIVIRKET HAR ERSATT DEN MINSKADE EFTERFRÅGAN PÅ MASSAVED Användningen av energivirke har ökat markant de senaste åren. Energivirke har under den gångna vintern ersatt den minskade efterfrågan på massaved. Energivirke är inhemsk energi som vars kedja från skog till anläggning har en stor sysselsättande effekt. Frågan är om detta är tillfälligt eller är det framöver energivirkets efterfråga och pris som styr prissättningen på massaved? Energived i ropet – stenkol enda hotet Tidigare år har det lönat sig för skogsägare att från stödberättigade bestånd inte särskilja massaved och energived. Detta fenomen har det senaste tiden gällt så gott som alla beståndsvårdande avverkningar. Detta på grund av den prisstegring som vi sett på energivedssidan under det senaste halvåret. Vad läget är i höst återstår att se. Energivirkesmarknaden har dragit stor nytta av det faktum att vi har två dåliga torvsomrar bakom oss. För att torvlagersituationen skall bli bättre krävs flera lyckade somrar som gynnar torvutvinningen. Detta kan innebära att den goda efterfrågan på energived håller i sig ett tag. Det enda som på kort sikt kan rubba detta scenario är om användningen av stenkol fortsätter att öka. Utsläppsrätterna är nu rekordbilliga vilket kan bidra till en sådan utveckling. Skogen skall hållas produktiv Ur skogsägarens synvinkel är det viktigt att ungskogsvården utförs på rätt tidpunkt för att hålla skogarna produktiva. I detta sammanhang är efterfrågan på virke avgörande. Tillväxten i de österbottniska skogarna är stor för tillfället. Enligt beräkningar borde vi avverka 1,9 miljoner kubikmeter virke per år då vi de senaste åren avverkat endast 1,3 miljoner kubikmeter per år. Vi har alltså ett ackumulerande avverkningsbehov vars tyngdpunkt är i gallringsskogar. Skogsskötsel lönar sig alltid Det är sällan varken smart eller lönsamt att helt och hållet sluta med aktiviteten i skogen under perioder då man upplever att priserna inte är på topp. En kontinuerligt men konjunkturanpassad skötsel är ofta bäst för att få skogen skött på ett optimalt sätt. Aktivt skogsägande lönar sig alltid. Sålda virkesmängder per månad i Österbotten enligt skogsforskningsinstitutet. I denna mängd ingår endast Skogsindustrin rf: s mängder. Privata sågars och energianvändares inköpta mängder saknas i statistiken. Skogsvården lönar det sig inte att vänta med. Fokusera alltså på röjning och gallra de klenaste bestånden. Även om massavedspriserna är låga så är efterfrågan och prisnivån på energived bra. Glöm inte att tidig förstagallring är en investering för framtiden i grövre di- mensioner och minskar risken för kommande stormskador. Nu finns tid och avsättning samtidigt som det finns gott om avverkningsresurser. Gott om stödpengar ännu Av de 3,8 miljoner euro i stöd som beviljats Kustens regionenhet för detta år har ungefär en femtedel redan använts. I början av året fattade skogscentralen många beslut om projekt för iståndsättningsdikning och skogsbilvägar, varefter 60 procent av årets bevillningsfullmakt för dylika arbetslag är använd. För andra arbetsslag, till exempel det populära uttaget av energived, finns ännu gott om pengar kvar. Från och med början av 2012 har Kemera-stödet beskattats som kapitalinkomst av skogsbruk. För de flesta skogsägarna är Kemera en viktig sporre för att inleda ett skogsvårdsarbete. Den ekonomiska nyttan med vård av plantbestånd realiseras först om flera år eller årtionden. Positiva signaler Innevarande år har virkeshandeln förlöpt väl. Efterfrågan och utbud har varit i jämvikt sedan i höstas. Under årets fyra första månader såldes över 50 000 m3 mera virke än under motsvarande tid i fjol. Enligt prognoserna behöver skogsindustrin aningen mera virke än under fjolåret, vilket ger ett bra utgångsläge. Virkespriserna förväntas vara stabila hela året. Inga skattetekniska faktorer påverkar virkeshandeln i år. Text: Jan Slotte Foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab 10 SkogsÄgaren 2/2013 PLANTERING - En bra start för framtidens skog När man planterar en planta startar man något som ska växa i 80 till 100 år. Det är viktigt att man från början ger plantan en bra förutsättning för att du i framtiden ska få bästa möjliga värde ur din skog. Enligt nuvarande skogslagstiftning är du skyldig att anlägga ny skog senast inom 5 år efter avverkning. Skogsvårdsföreningen har inlett årets planteringssäsong. Över 3 miljoner plantor har beställts inom Skogsvårdsföreningens verksamhetsområde och ska planteras i maj, juni och under hösten. Såväl skogsägarna själva som Skogsvårdsföreningens skogsarbetare hjälper till att få plantorna i marken. Text och illustrationer: Ann-Mari Snickars Goda råd för en lyckad plantering A) Markberedning – för en bra start Oavesett hur du tänker föryngra din skog behöver du oftast behandla marken för att ge plantor en bra start. Genom en markberedning river man bort markens nuvarande vegetation så att mineraljorden blottas. Markberedning gör att plantor snabbare kan rota sig och minimerar konkurrens från övriga växter. Bäst är att markbereda på hösten inför en vårplantering. Beställ markberedning och plantor i god tid! C) Ta hand om plantorna Förvaringsplatsen ska vara jämn och skuggig, öppna upp förpackningarna på förvaringsplatsen. Plantorna får inte torka ut före de planterats, kontrollera därmed dagligen fukten på rotklumparna. Vattna plantorna ordentligt dagen före plantering, då du klämmer på dem ska det rinna vatten av klumparna. Fryslagrade plantor ska alltid tinas upp på en skuggig plats, gör 4-5 hål i lådan. Öppna förpackningen först när plantorna är helt upptinade. Rotklumparna på plantorna ska vara helt tinade vid plantering. Tänk på att aldrig påskynda upptiningen genom att ställa plantorna i direkt solljus. Plantorna är behandlade med bekämpningsmedel mot snytbagge, använd därmed handskar för att skydda dina händer. B) Välj rätt trädslag Skogens framtida värde beror mycket på hur väl valt trädslag lämpar sig för ifrågavarande mark. Tall trivs bäst där det är torrt och magert, medan gran föredrar bördiga och fuktiga marker. På medelgod jord kan en blandskog av gran och tall vara det bästa valet. Marker som är friska och fuktiga lämpar sig väl för björk i kombination med barrträd. H20 PLA NTO R SkogsÄgaren 2/2013 D) 11 När? Bästa tiden för plantering är på våren då tjälen släppt och marken fortfarande är fuktig. Undvik att plantera under högsommaren då kan plantorna torka. Efter sommaren i augusti och september kan man igen bege sig ut i skogen och plantera. F) E) Grundregeln vid plantering är plantan sätts högt där det är markberett men djupt och långt från annan vegetation. Det är vanligare att plantor dränks än att de dör av torka. Endast på mycket torra marker sätts plantan nere i markberedningsfläcken. Alla plantor överlever inte uppväxten. Plantera därför så att beståndet klarar av ett visst bortfall. Antalet plantor kan variera mellan 2000-3000 per hektar beroende på trädslag, markbördighet och vilket mål du har med beståndet. Planteringen görs med ett särskilt planteringsrör som sticks ner i marken knappt 10 centimeter. Plantornas rötter är känsliga för uttorkning och solljus, vilket betyder att alla rötter ska vara täckta av jord. Trampa till marken försiktigt kring plantan så att rötterna får god kontakt med omgivande mark, men inte så hårt att rötterna skadas. En ovan planterar dagligen ca 1000 plantor eller ½ ha och en van planterar dagligen 3000 plantor eller 1½ ha. Var? Hur? G) Kontrollera återväxten Ett eller två år efter att en plantering gjorts bör du kontrollera att plantorna mår bra. Om många plantor dött kan du göra en hjälpplantering. Det är också bra att rensa gräs och röja kring plantorna så att du förhindrar övriga konkurrenter. 4 meter Det är viktigare att man hittar rätt planteringsställe än att avståndet mellan plantorna blir exakt. Rekommenderat avstånd mellan plantorna ska vara omkring 2 meter. Undvik att plantera i fördjupningar och där rötterna inte kan växa fritt åt alla håll. Du kan själv följa upp hur väl din plantering lyckades gällande planteringstäthet genom att ta en käpp eller lina som är fyra meter och föra den i en cirkel kring dig. Räkna antalet plantor inom cirkelytan som bildas. Antalet plantor inom cirkeln multiplicerar du med 200. Resultatet blir antalet plantor per hektar. Skogsägare i Larsmo kör ut plantor mitt i vintern Senaste sommar avverkades ca 15000 m3 virke från yttre skärgården i Larsmo. Avverkningarna kommer att fortsätta under sommaren 2013. Virket som har köpts på rot av UPM-skog, avverkas och körs med pråm till fastlandet. Största delen av förnyelseytorna är på bördig mark och kommer att planteras med stora granplantor. På de största holmarna utförs markberedning med grävmaskin men på grund av kostnadsskäl lämnas de mindre avverkningsområdena omarkberedda. För att underlätta planteringsarbetet på holmarna har självverksamma skogsägare kört ut ca 25000 fryslagrade granplantor med traktor och snöskoter till avverkningsområdena i mitten av mars. Plantorna lagras sedan på ett skuggigt och torrt ställe i väntan på plantering i maj när isen och tjälen gått. Text och foto: Johnny Fagerholm Skogsägarna Ralf Kaslin, Ulf Lund och Bobi Strömberg lastar plantor på släden vid Bastuhamnen i Larsmo i mitten av mars för transport över isen till Lilla Grundören. Plantsäsongen känns avlägsen när snötäcket är över en halvmeter tjockt. 12 SkogsÄgaren 2/2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN Välkommen till oss! www.skogsvardsforeningen.fi | fornamn.efternamn@svf.fi Skogsvårdsinstruktörer Karleby, Nedervetil (Skriko och Jolkka) Kronoby, Lepplax Terjärv, Nedervetil (Norrby) Larsmo, Jakobstad, Pedersöre (Bennäs, Sundby, Karby) Esse, Forsby Purmo, Kållby, Östensö, Edsevö Anders Kronqvist 040 746 3528 Tom Finnilä 050 517 8918 Markus Stenborg 0400 947 995 Johnny Fagerholm 040 736 4547 Allan Hattar 0500 165 438 Tom Lundqvist 050 016 1695 Karleby Kronoby Terjärv Larsmo Ytteresse Hakalaxgatan 41, 67100 KARLEBY Kronobyvägen 8, 68500 KRONOBY Södra Terjärvvägen 9, 68700 TERJÄRV Näsvägen 2 D, 68560 EUGMO Bärklarsvägen 3, 68810 YTTERESSE Tel. 020 413 7920 Köklot, Iskmo, Jungsund, Singsby, Böle, Smedsby, Gerby, Västervik, Vasa, Sundom, Solf, Munsmo, Tölby, Vikby, Rimal och Helsingby Runsor, Kråklund, Höstves, Martois, Veikars, Miekka, Staversby, Toby, Karkmo, Karperö, Koskö, Kvevlax, Petsmo, Hankmo och Vassor Replot Petalax, Norra Pörtom, Bergö Övermalax, Yttermalax Korsnäs, Töjby-Träskböle Stefan Enegren 0500 389 909 Mats Linnsén 050 544 2703 Anders Hjortman 0500 272 910 Thomas Jåfs 050 526 2152 Kim Back 050 403 9401 Johan Nynäs 0500 167 489 Vasa Malax Magasinvägen 2 B3, 66100 MALAX Kvarngatan 15, 65100 VASA Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914 Larsmo Korsnäs Vikingvägen 14, 66200 KORSNÄS Karleby Kronoby Ytteresse Nykarleby Vasa Terjärv Drivningstjänst Vägar och diken Karleby-Nykarleby Vörå–Sideby Vörå–Kristinestad Karleby–Nykarleby David Lundqvist 0400 194 903 Jens Helenelund 0500 560 648 John Berg 0400 561 343 Stig Högnabba 040 670 8595 Ytteresse Närpes Pörtom Terjärv Vörå Malax Korsnäs Pörtom Övermark Närpes Bärklarsvägen 3, 68810 YTTERESSE Lappärd Östragränden 4, 64200 NÄRPES Centrumvägen 15, 66270 PÖRTOM Södra Terjärvvägen 9, 68700 TERJÄRV SkogsÄgaren 2/2013 13 Planerings- och utbildningstjänster Skogsvårdstjänster Virkeshandelstjänster Värdering av skogsfastigheter – värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter – granskning av och utlåtanden om skogsskador – intyg och utlåtanden – fastighetsförmedling via Ab Skogsfastigheter AFM Skogsförnyelse – planering, förverkligande och övervakning – röjning, markberedning och gräsbekämpning – val och anskaffning av odlingsmaterial – sådd och plantering – efterarbete Virkesförsäljningsplan – utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt avgränsning i terrängen – utredning av marknadsläget – uppgörande av virkesförsäljningsplan – uppgörande av anmälan om användning av skog – uppskattning av virkesvolymer och -priser – definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete – beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper Skogsbeskattning – skogsskattedeklaration – mervärdesskattedeklaration – skattefrågor i anknytning till virkeshandel – andra skattefrågor Vård av plant- och ungskog – planering, förverkligande och övervakning – granskning och rapportering Dikning och bygge av skogsbilvägar – planering och förverkligande Utbildning och rådgivning för skogsägare – utbildning och information i kursform – personlig rådgivning Förmedling av plantor, frön, bekämpningsmedel och dylikt – kartläggning av behoven – förmedling av material Gödsling – planering och förverkligande – arbetsredskap – ansvar för förverkligandet Samtalskostnader till 0204-nummer: Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min Anbudsbegäran vid virkeshandel – offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av aptering och specialvirke – uppdaterad prisuppföljning, prissättning av stämplingspost och apteringskunskap – fullmaktshandel – granskning och uppföljning av affärsvillkoren – övervakning av virkesdrivning samt mätning – överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg Övervakning av drivning vid rotköp – övervakning av avverkning, eventuella mätningar efteråt samt intressebevakning Anskaffnings- och drivningstjänster – planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning Nykarleby Munsala, Oravais kby, Kimo Karvat, Oxkangar, Komossa, Maxmo, Norra Vörå Vörå (förutom byarna i Norra Vörå) Joakim Holmqvist 0400 180 581 Jan-Olof Eriksson 0400 260 239 Susann Sundelin vikarierar Guy aug 2012– aug 2013 050 553 1232 Hilding Södergård 0500 560 418 Nykarleby Sollefteågatan 5, 66900 NYKARLEBY Vörå Övermark, Pörtom Östra och Södra Närpes Västra Närpes Norra Kristinestad Södra Kristinestad Kjell Huldén 0400 669 245 Johan Svedström 040 503 8321 Anders Kaivo-oja 040 544 1449 Ulf Rosengård 040 510 0985 Lappfjärd Ulf finns vid kontoret måndagar och torsdagar kl. 8.00–10.00 eller enl. överenskommelse. Vöråvägen 38, 66600 VÖRÅ Mikael finns vid kontoret i Pörtom tisdagar och onsdagar kl. 8.00–9.00 och på kontoret i Övermark måndagar, torsdagar och fredagar kl. 8.00– 9.00. Mikael Franzen 0500 628 702 Pörtom Övermark Centrumvägen 15, Vasavägen 1615, 66270 PÖRTOM 64610 ÖVERMARK Närpes Lappfjärdsvägen 729, 64300 LAPPFJÄRD Östragränden 4, 64200 NÄRPES Skogsbruksplanering Ledning och kanslifunktion Karleby–Nykarleby Verksamhetsledare Kontorsföreståndare Försäljningssekreterare Ab Skogsfastigheter AFM Kanslist, skogsarbetare och virkesutbetalningar Kanslist, fakturering Johan Byggningsbacka Jan Slotte 050 544 2690 Anki Svenn 020 413 7910 Ann-Mari Snickars 020 413 7905 Eivor Sundqvist 020 413 7920 Ing-Marie Mannil 020 413 7932 Kronoby Huvudkontor Vasa Kronobyvägen 8, 68500 KRONOBY Kvarngatan 15, 65100 VASA Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914 Ytteresse Bärklarsvägen 3, 68810 YTTERESSE Tel. 020 413 7920 Foto: Anna Sand och Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab 14 SkogsÄgaren 2/2013 Överföring av skogsfastighet från en generation till en annan - kunskap är trumf En skogsägare med siktet inställt tillräckligt långt i framtiden, kan överföra sin skogsfastighet till en ny generation i god tid, utan onödiga kostnader och stridigheter. Tyvärr blir det inte så, utan skogsägarna blir äldre och odelade dödsbon ökar. Detta gynnar skogsfastigheternas skick och användning – dvs. skogsbrukets lönsamhet. Om planeringen av generationsväxlingen försummas, kan skogsbrukets lönsamhet på fastigheten äventyras för en lång tid framåt, om inte för alltid. Vid planeringen av generationsväxling ska många faktirer tas i beaktande. En av de viktigaste sakerna är att undvika konflikter. Samägande som inte kan motiveras rekommenderas inte En kontrollerad generationsväxling kan utföras som köp, gåva eller testamente. Ofta består det bästa alternativet av en kombination av dessa. Generationsväxlingen ordnas genom överlåtelser under livstiden och slutligen uppgör man ett testamente för dödsfall. Gemensamt för alla arvingar? Gemensam egendom är besvärlig. Den gemensamma egendomen förvaltas gemensamt och beslut tas gemensamt förutsatt att parterna inte har överenskommet om annat. Detta leder till stridigheter och ibland lyckas skötsel och förvaltning av den gemensamma egendomen inte alls. Parterna kan dock skriftligt komma överens om egendomens användning genom avtal om sambesittning. Det säkraste skulle vara att undvika gemensamt ägande. En av utgångspunkterna borde alltså vara överlåtelse till en ägare. Andra arvingar kan få annan egendom. Oskiftade dödsbon är den allra besvärligaste formen av gemensamt ägande. Kom överens så att skogsfastigheten inte blir i dödsboets ägo. Rätt till skogsavdrag genom fastighetsaffär Vid fastighetsaffär kommer köpare och säljare överens om erläggande av köpeskillingen. Parterna kommer överens om priset samt på vilket sätt och med vilken tidtabell priset betalas. Det lönar sig att noggrant planera köpeskilling, finansiering och betalningstidtabell. Köparens situation kan också underlättas med olika skattefria försäkrings- och penninggåvor. Anskaffningskostnaden ger köparen rätt till skogsavdrag, på basen av vilken köparen får dra av 60 % av skogens SkogsÄgaren 2/2013 anskaffningskostnad. Köparen får alltså skattefritt sälja virke från skogen i skogsavdragsrättens omfattning. Detta är en betydande beskattningsfördel på normala och virkesrika skogsfastigheter. Skogsfastighetens säljare är skyldig att betala 30 % skatt på överlåtelsevinsten. Utnyttjade skogsavdrag läggs till överlåtelsevinsten. I affärer mellan nära släktingar kan man under vissa förutsättningar befrias från beskattning av överlåtelsevinsten. Detta kan ofta utnyttjas vid generationsväxlingar. Köparen är skyldig att betala 4 % överlåtelseskatt på köpeskillingen. Om köpeskillingen inte är minst ¾ av fastighetens gängse värde, anses köpet vara en gåva, varvid betalar köparen gåvoskatt på skillnaden mellan gängse värde och köpeskilling. Om man fortsätter bedriva jordbruk på fastigheten, är gränsen 50 % av gängse värde. Testamente för dödsfall Den som efter sin död lämnar ett arv kan bestämma om egendomens delning och mottagarnas rätt till egendomen genom ett testamente. Ofta uppgör äkta makar gemensamt ett testamente för att trygga den efterlevande makens ställning, påverka beskattning och undvika tvister. Testamente är alltid en viktig del av generationsväxlingen. 15 Gåva som alternativ En gåva är en överlåtelse utan vederlag. Den som mottar gåvan är skyldig att betala gåvoskatt utgående från överlåtelsens gängse värde. Var och en kan ge mindre än 4 000 € i gåva med tre års intervaller utan gåvoskattepåföljder. Dessutom kan man till nära släktingar ge försäkringsersättning som gåva till ett värde av 8 500 € en gång på tre år. Genom sparlivförsäkring kan en nära släkting skattefritt få 35 000 €. Gåvoskatt fastställs på gåvor som överskrider nämnda belopp. Beskattningsmässigt är en gåva som hoppar över en generation mest fördelaktig. Då är det dock önskvärt att barnbarnet är myndigt. Förbehåll för besittningsrätt till förmån för mellangenerationen är ofta den mest fungerande och förmånliga lösningen. Gåvogivaren kan också bestämma att gåvomottagarens äkta make/maka inte har giftorätt till gåvan. Detta undantag kan inte göras vid köp. Förbehåll för besittningsrätt endast efter övervägande Vid överlåtelsen kan överlåtaren göra förbehåll för vissa rättigheter för sig själv eller till exempel för sin make, till exempel besittningsrätten. Härvid erhåller gåvans mot- tagare endast äganderätten till den överlåtna egendomen. Det är viktigt att veta vad det i praktiken innebär. Det är skäl att undvika onödiga förbehåll för besittningsrätten, särskilt om de endast utförs av beskattningsskäl. Livstids förbehåll för besittningsrätten kan sällan rekommenderas. ” Den som har besittningsrätt till en skogsfastighet är skatteskyldig för skogens del. Ägarens skogskostnader är inte avdragbara. Besittaren har rätt till avkastningen och endast besittaren har rätt att sälja virke från skogen och får ensam virkesförsäljningsinkomsterna. Besittaren skall också sköta skogen på fastigheten. Ägaren har inga skogliga rättigheter och får inga skogsinkomster. Förbehåll för besittningsrätten kan göras på livstid eller för viss tid. Den förbehållna besittningsrätten kan bli ett problem, om den som har besittningsrätten mister sin arbetsförmåga eller hälsa. Då finns det en fara för att fastighetens skogar inte kan utnyttjas på något sätt. Besittaren kan dock avstå från sin besittningsrätt. Förbehåll för besittningsrätten minskar på mottagarens gåvo- och arvsskatt. Besittningsrättens värde kapitaliseras kalkylmässigt och det erhållna värdet dras sedan av till exempel från gåvans värde. Viktigt att bemästra helheten – lösningar under livstiden Varje generationsväxling är unik. Sakerna måste begrundas från fall till fall utgående från släktens behov, målsättningar och möjligheter. Genom planering kan man åstadkomma en lösning som fungerar både i praktiken och beskattningsmässigt. Information om tillvägagångssätt och konsekvenser är dock ofta bristfällig. Särskilt de positiva sidorna av köp, också betydande beskattningsfördelar, blir utan uppmärksamhet. Om man vill vara säker på hurdana beskattningspåföljderna blir, kan man begära ett bindande förhandsbesked av beskattaren. Det lönar sig att planera generationsväxlingen i god tid och göra överlåtelser under livstiden. Planering kan också göras inom dödsboet, särskilt om maken/makan fortfarande är vid liv och har rättshandlingsförmåga. Det minsta man kan önska av alla skogsägare, är ett väl övervägt testamente. Det lönar sig för skogsägarna att använda sig av skogsvårdsföreningskedjans sakkunskap i generationsväxlingsfrågor. Tuomo Pesälä skogsjurist Skogsvårdsföreningarnas Service SVFS Ab Vid generationsväxlingar är den allra dyraste lösningen oftast den oplanerade, då man står inför ett plötsligt dödsfall. Skatterna betalas så som lagen föreskriver och ägandet sker i form av oskiftat dödsbo. Redan ett väl övervägt testamente kan väsentligt förbättra makens/ makans eller bröstarvingarnas ställning såväl med avseende på beskattning som annars. RÄTTELSE Rättelser eller förtydliganden till artikeln ”Dödsbon som skogsägare” i SkogsÄgaren 1/2013 - Delägare i ett dödsbo är arvtagarna, testamentstagarna och den efterlevande maken/makan. - Ifall man inte kan komma överens om delning av kvarlåtenskapen kan någon av delägarna i dödsboet anhålla om att en skiftesman skall utses att förrätta delningen. En skiftesman utses av tingsrätten. En skiftesman bör även utses i de fall, då en minderårig eller omyndig är delägare i dödsboet, ifall det inte redan finns en intressebevakare för den omyndiga eller om staten är arvtagare. - Efter att bouppteckningen är gjord och i dödsboet finns en efterlevande make / maka skall först dennes egendom avskiljas genom ett s.k. avvittringsinstrument, ur vilket skall framkomma den egendom som avskiljes åt den efterlevande och den egendom som avskiljes åt den avlidnes rättsinnehavare. Makar ärver inte varandra utan de har giftorätt, ifall det inte finns testamente eller äktenskapsförord, i vilka kan bestämmas annorlunda. - Efter att avvittringen har verkställts kan arvingarna fritt komma överens om delning av den egendom som avskilts åt dem. Dorrit Högbacka Ab Skogsfastigheter AFM 16 SkogsÄgaren 2/2013 Skogsvårdsföreningen tog i användning ny skogsdata Ny skogsdata har det talats om en hel del under den senaste tiden och många skogsägare har undrat vad skogsdata är och vad det är bra till? Ny skogsdata jämförs med en skogsbruksplan som en del skogsägare är väl bekanta med, men ny skogsdata går inte att jämföra med en färdig skogsbruksplan. Skogsdata är grundläggande information om skogen så som volym, ålder, utvecklingsstadium, åtgärder etc. vilken har tagits fram utan omfattande terrängarbete. Allt baserar sig på fjärranalys, laserskanning och mycket ny teknik. Alla åtgärdsförslag som finns i ny skogsdata har simulerats fram med hjälp av datateknik. Finlands Skogscentral har öppnat en internetservice kallad MinSkog.fi var skogsägarna kan ta en titt på sitt eget skogsinnehav samt få en bild av vad som kunde och borde göras inom närmaste framtid. Åtgärdsförslagen i ny skogsdata är inte alltid pålitliga, ef- tersom de inte är granskade i fält. Därför lönar det sig att ta kontakt med skogsvårdsföreningen när man planerar skogsvårdsarbeten. I Karleby, Korsholm, Vörå, Oravais och Nykarleby Från och med i år har Skogsvårdsföreningen Österbotten fått skogsdatan i användning på områden i Karleby, Korsholm samt delar av Vörå, Oravais och Nykarleby. På andra områden tas ny skogsdata i användning allteftersom den blir färdig från Skogscentralen. Med hjälp av skogsdata har skogsvårdsföreningen börjat uppgöra skogsbruksplaner för skogsägare som är intresserade av att sköta sitt skogsinnehav på bästa möjliga sätt och därmed beställt en riktig skogsbruksplan. Skogsvårdsföreningen har tillgång till skogsdata bara med skogsägarens medgivande. Ny skogsdata bör alltid granskas i skogen Skogsdata har visat sig vara ungefär sådan till kvaliteten som vi hos skogsvårdsföreningen hade förväntat oss. Vissa fel i skogsdata förekommer, figurindelningen stämmer inte alltid överens med verkligheten och fel i virkesmängderna förekommer, främst i bestånd med stor variaton i höjd, täthet och ålder. Bäst är data i jämnt skötta bestånd med bara ett huvudträdslag. Trädslagsfördelningen är också en sak som inte alltid stämmer till hundra procent. Insamling av skogsdata utvecklas fortsättningsvis och kvaliteten blir bättre i takt med att erfarenhet om insamlingen ökar. Skogsdata är trots sina felaktigheter helt användbart bara man känner till hurudana fel som kan förekomma samt vad de beror på. Insamling av skogsdata på ett nytt sätt med hjälp av ny teknik kräver sin tid att utvecklas till den nivå som den förväntas ha. De skogsbruksplaner som skogsvårdsföreningen Österbotten uppgör är alltid granskade i fält även om ny skogsdata har varit till hjälp. Ny skogsdata är till stor nytta för skogsvårdsföreningen i det dagliga arbetet. Vid rådgivning åt skogsägare kan vi på basen av skogsdata göra grundläggande uppskattningar på virkesutfallet eller skötselåtgärden för olika skogsbestånd. Det går mycket snabbare när vi har ny skogsdata inne i vårt eget system och vi kan tillsammans med skogsägaren redan vid kontoret få en översikt över skogen före ett eventuellt skogsbesök. Skogsdata sparar på tid och resurser. Ta kontakt med skogsvårdsföreningen om användningen av ny skogsdata. Text: Tom Finnilä Foto: Finlands Skogscentral SkogsÄgaren 2/2013 17 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN SKOGSFASTIGHETER TILL SALU Kronoby, Högnabba >> del av Korvåsa 9:31, ca 10,2 ha Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Markus Stenborg, 0400 947 995 Kronoby, Kortjärvi >> Lill-Emas 12:82, 2,345 ha >> Lill-Emas I 12:95, 3,1221 ha Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Markus Stenborg, 0400 947 995 Pedersöre, Östensö >> Joel 6:78, 3,8841 ha Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist, 0500 161 695 Pedersöre, Forsby >> Berg 22:35, 35,87 ha Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist, 0500 161 695 Nykarleby, Kyrkoby >> Stenholm I 15:37, 2,34 ha >> Sandbacka 17:33, 9,86 ha Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist, 0400 180 581 Nykarleby, Forsby >> Östring 11:13, 0,885 ha Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist, 0400 180 581 Vörå, Tuckor >> Bäckensö 1:127, 15,0 ha Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Susann Sundelin, 050 553 1232 Korsholm, Petsmo Korsholm, Kvevlax >> Furuskog 8:20, 40,63 ha Anbud kan ges för hela fastigheten eller enskilt för skiftet norr/söder om vägen, senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Stefan Enegren, 0500 389 909 Korsholm, Helsingby >> Backa 11:6, 4,7 ha >> Nordlund 12:38, 5,8 ha Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Stefan Enegren, 0500 389 909 Korsholm, Iskmo >> del av Lillö 10:0, ca 1,7 ha (strandtomt med byggrätt) Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Anders Hjortman, 0500 272 910 Malax, Yttermalax >> Gran 11:112, 10,45 ha >> Val 11:118, ca 8,56 ha >> Skog 11:111, 2,95 ha Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Kim Back, 050 403 9401 Korsnäs, Korsbäck >> Nybacka 4:62, 4,04 ha Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Johan Nynäs, 0500 167 489 Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, Kvarngatan 15, 65100 VASA. Märke: ”Anbud”. Anbud skall ges som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna eller förkasta givna anbud. Värderingar och ytterligare information på: www.skogsfastigheter.fi >> del av Engberg 5:185 ca 2,9 ha (strandtomt med byggrätt) >> del av Engberg 5:185 ca 0,9 ha Anbud senast söndagen den 9.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Mats Linnsén, 050 544 2703 Ab Skogsfastigheter AFM Skogsägarna ÖSTERBOTTEN 18 SkogsÄgaren 2/2013 Notiser NÄSTAN 200 BESÖKARE I NYKARLEBY Fredagen 8.3 höll skogsvårdsföreningen ”öppet hus” i Nykarleby med anledning av att vi flyttat in i nya ändamålsenliga utrymmen i absoluta centrum av Nykarleby. I fint vårväder bjöds de nästan tvåhundra skogsägarna på kaffe och tårta. Röjningskurs i Kvevlax den 20 april 2013 16 skogsägare samlades i Kvevlax den 20 april för att i teori och praktik studera plantskogsvård. Med en teoretisk genomgång lade Peter Österåker grunden för trädslagsval , täthet osv. Anders Hjortman redogjorde för de villkor som gäller ifall man i samband med en åtgärd i ungskogen söker om stöd enligt lagen om hållbart skogsbruk. Efter en kaffepaus for man ut till skogen där Peter Österåker gick igenom säkerhet i arbetet med röjsåg och underhållet, speciellt av röjsågens klinga. Deltagarna stämplade sina provytor och Peter röjde. På varje yta fanns det alltid något att diskutera kring trädval och täthet och genom dessa diskussioner fick deltagarna en praktisk grund till de beslut som man hela tiden måste ta när man arbetar med plantskogsvård. En av deltagarna, Jan Pensar, kom på kurs eftersom det finns skiften i familjens ägo som är i behov av vård. En röjsåg är skaffad, men inte ännu använd. Kursen gav det som Jan förväntade och är nu redo att börja på med röjningsarbetet. Det är främst vad som skall tas bort i samband med röjningen som Jan funderat på men under kursen har han fått grunderna för att fatta de besluten. BIOGASANLÄGGNINGEN PÅ VASKLOT INVIGDES 11.3.2013 invigde arbetsminister Lauri Ihalainen förgasningsanläggningen på Vasklot i Vasa. Tack vare den nya anläggningen kan 25-40 % av den kol som hittills använts ersättas med i huvudsak flis. Ungefär en tredjedel av kraftverkets bränsle utgörs framöver av förgasad flis. Efterfrågan på energived ökar därmed i regionen med omkring 200 000 m3 per år. FULLMÄKTIGE DISKUTERADE FRAMTIDEN Fjolåret är avslutat i och med att fullmäktige godkände verksamhetsberättelsen och bokslutet. Uppslutningen var mycket bra 35 av 39 ledamöter var på plats och 6 av 7 styrelseledamöter. Diskussionen var livlig och konstruktiv. Fullmäktige diskuterade på eftermiddagen framtiden för föreningen. Fullmäktige ser positivt på framtiden och alla är medvetna om att denna organisation kommer att se annorlunda ut inom några år, men att organisationen är så pass stark att den går ur detta brytningsskede utan större skavanker. Det som framfördes kring marknadsföring är att föreningen måste satsa och vara mera aktiva att ta kontakt med skogsägare. Samtidigt efterlystes att Skogsägarna som ”brand” mera kraftigt saluförs. Detta för att markera vem vi representerar. Fullmäktige fick ta del av resultaten från de genomförda samarbetsförhandlingarna. Styrelsen för skogsvårdsföreningen har under våren sett över resurserna och under året kommer organisationen och arbetssätten att ses över för att möta kommande utmaningar och anpassa föreningen till den förändrade verksamhetsomgivningen, som revideringen av skogsvårdsföreningslagen medför. Den nya anläggningen på Vasklot i Vasa (bilden tagen under byggnationen) ökar efterfrågan på energived med 200 000 m3 per år. SkogsÄgaren 2/2013 19 Nytt från... Väg- och dikesprojekt Skogsvårdsföreningen Österbottens verksamhet inom vägförbättring och iståndsättningsdikning har sedan föreningens start år 2009 stadig ökat. I Sideby väntar vi på att finansieringen skall beviljas för att grundförbättra och förlänga Österskogens skogsväg. Avsikten är att få grävmaskinarbetet utfört denna säsong och grusningen nästa år. Inkommande vinter är det på frusen mark möjligt att använda förlängningsdelen. Skogsvårdsföreningen erbjuder också hjälp med uträkning av vägenheter samt övriga administrativa tjänster för väglag. Här följer ett plock över kommande, pågående och avslutade projekt. I Övermark har vi på Valsberget en dikesplan på gång. Även där väntar vi på finansieringen. På senaste mötet beslöts att dikeslinjerna skall vara upphuggna till 1 maj 2014 så ett år är kvar. I Purmo hade föreningen i mars slutmöte på Lastbacka vägens grundförbättring. Begynnelsemöte på den 6780 m långa vägen med dess förgreningar hölls i maj 2010. Som huvudentreprenörer fungerade Mattias Nyqvist , Gullmar Söderlund Ab samt H&M Traktorentreprenad Öb. I Malax, Nyby påbörjades dikesrensningen av Rainemossområdet efter julen. De diken som krävde frusen mark har nu rensats. Troligen blir största delen av kvarvarande diken rensade under hösten. Gräventreprenör Roger Storthors. Väglaget har nu en väg att förvalta som med rätt underhåll, nämligen sladdning och avstängning vid menföre, borde hålla i många år framöver. I Malax har en ny skogsbilväg; Älmisjuto blivit grävd och till en del grusad under vårvintern. Resten av grusningen sker antingen på sensommaren, ifall torrt i markerna, eller inkommande vinter. Vägen är nu under sommaren stängd för att den skall stabilisera sig. Som entreprenör för grävarbetet fungerar Smått&Co. Krossgruset levererar Destia. I Terjärv har vägförrättningsmöte för Skogsby skogsbilvägars hållits. Väglaget för består idag av 124 intressenter och ca 160 fastigheter, efter att väglaget blivit tvungen att överta vissa vägavsnitt som kommunen upphört med skötseln av, p.g.a att fast bosättning numera saknas längs vägen. I Malax, norra Pörtom slutförs Västerback dikesrensningsprojekt i sommar. Gräventreprenör Roger Storthors. I Korsholm, Petsmo har vi en dikesrensning kallad Molnkärr dikesplan. Linjerna är avverkade och vi väntar på finansieringen. Troligtvis blir den utförd under året ifall finansieringsbeslut kommer. Behöver dikessystemet rensas eller skogsvägen grundförbättras, ta kontakt. Vägarna byggdes efter nyskiftet på 1960-talet och grundförbättrades första gången 1983. Totalt omfattas nästan 24 km vägnät av förbättringen vilken beräknas komma igång under sommaren 2014. Nyttoarealen som vägarna betjänar omfattar ca 2400 ha. Stig Högnabba ansvarig i norra delen 040 670 8595 John Berg ansvarig i södra delen 0400 561 343 VÖRÅ MASKIN o. TRAKTOR Tel. 06 384 4600 Gsm. 0440-366 675 www.voramaskin.fi 20 SkogsÄgaren 2/2013 Skogsfastighetsförmedlingens ABC - Värt att känna till för de som tänker sälja och köpa skogsfastighet A ndelar i samfällda En fastighet kan ha andelar i samfällda områden, såsom gemensamma vattenområden eller samfälld skog. Fastightetens andelar framgår ur fastighetsregistret. Vanligtvis medföljer andelarna i köpet, i vissa enskilda fall väljer säljaren att behålla dessa andelar. B udgivning Hos oss används sluten budgivning, spekulanterna får en bestämd tid på sig att ge skriftliga/elektroniska anbud till Ab Skogsfastigheter AFM. Efter att anbudstiden gått ut ges en sammanställning av anbuden åt säljaren, som bestämmer vilket anbud som ska godtas. C a medelpris/ha Under 2012 var medelprispå skogsfastigheter som såldes via Ab Skogsfastigheter AFM, ca 2784,65 €/ha. D el av En del av en fastighet säljs (outbrutet område), vilket innebär att köparen styckar ut den del som säljs från stomfastigheten. Köparen betalar således styckningskostnaderna. E n kommun har förköpsrätt Den kommun där fastigheten finns har förköpsrätt. Kommunen skall använda sin rätt inom tre månader från att fastighetsköpet gjorts. För kunna ansöka om lagfart bör tidsfristen gått ut eller så kan köparen skilt anhålla om ett intyg från kommunen där man intygar att förköpsrätten inte utnyttjas. F ullmakter Skogsfastigheter upprättar nödvändiga fullmakter som behövs för försäljning av en skogsfastighet. Det är vanligt att de som bor utomlands har gett fullmakten åt en släkting eller Skogsvårdsföreningens fackmän att sköta om hela försäljningsprocessen. G ravationer Inteckningar som belastar fastigheten framgår ur gravationsbeviset. Inteckningar som belastar en fastighet övergår till köparen om de inte upplöses eller dödas vid en försäljning. I gravationsbeviset kan också finnas särskilda inskrivna rättigheter såsom nyttjande- och arrenderätter. H ur betalas köpet Inom två veckor efter att köpebrevet underteck- nats betalar köparen köpesumman till säljarens bankkonto. Vid köpetillfället har säljaren med information över bankförbindelse. I dentitetshandlingar Då köpebrevet undertecknas ska såväl säljare och köpare ha med identitetshandlingar så att det offentliga köpvittnet kan fastställa identitet. J K anuari – December Det är ingen egentlig skillnad på årstid, skogfastigheter säljer året om. öpvittne Varje köp ska godkännas av ett offentligt köpvittne. Kostnaderna för ett köpvittne tillfaller köparen, vilken i efterskott får en faktura av köpvittnet. Köpvittnets arvode är under 2013 fastställt av statsrådet till 112 €. L agfart Köparen ska söka om lagfart vid lantmäteriverket för sitt förvärv inom 6 månader efter att köpebrevet undertecknats. Till ansökan behövs köpebrevet och en kopia av det, ett verifikat på att överlåtelseskatten är betald samt övriga handlingar som tillhör köpet. Lösen för lagfart är 107 €. M arknadsföring Vi marknadsför fastigheten på överenskommet sätt. Marknadsföringen sker via skogsfastigheters hemsida annonser i lokaltidningar, rågrannsbrev samt skyltning vid försäljningsobjektet. N är en fastighet sålts Efter att ett köpebrev undertecknats informeras anbudsgivarna om vad den slutliga köpesumman blev. O m ni behöver hjälp med lagfartsansökan Ab Skogsfastigheter AFM hjälper även till med att ansöka om lagfart. P rovison Säljaren betalar förmedlingsprovisionen vilken är 4,6 % av köpesumman (inklusive moms), minimiavgift är 1300 €. I provisionen ingår värdering, marknadsföring och överlåtelsehandingar. R åd om generationsväxlingar och arvsskifte B e h ö ve r d u r å d o c h hjälp vid generationsväxlingar och arvskiften kontakta Skogsvårdsföreningen Anders Hjortman - 0500 272 910 - anders. hjortman@svf.fi S katter Säljaren betalar skatt på överlåtelsevinst. Hur mycket stor skatten blir beror på den anskaffningsutgift, d.v.s. det belopp man en gång i tiden betalt för egendomen. Vill du veta hur mycket skatt du betalar på överlåtelsevinsten vid en eventuell försäljning, rekommenderas att du kontaktar Ab Skogsfastigheter AFM. Köparen betalar överlåtelseskatt, vilken är 4 % av köpesumman. Skatten ska vara betald före lagfart söks. T id för anbud Efter att en skogsfastighet annonserats ut i tidningar och på hemsida inleds en anbudstid vilken vanligtvis är 2-3 veckor. Under denna tid kan intressenter besöka försäljningsobjektet och höra sig för till oss om fastigheten. Anbud lämnar man antingen in genom att fylla i ett formulär på våra hemsidor, skicka in ett anbud per e-post eller traditionell post. U ppdragsavtal Ett uppdragsavtal görs upp mellan säljaren och Ab Skogsfastigheter AFM. I uppdragsavtalet finns information om försäljningspriset och -objektet, regler kring förmedlingsprocessen samt förmedlingsprovision. V ärdering En värdering görs av skogsvårdsföreningens fackmän som känner bra till verksamhetsområdet och kan göra en tillförlitlig värdering. Genom värderingen kan säljare och köpare få en bra uppfattning om fastigheten och dess värde. W ww.skogsfastigheter.fi Via Ab Skogsfastigheter AFM:s hemsidor kan du få information om alla skogsfastigheter som är till salu via oss. Nya försäljningsobjekt läggs vanligen upp på våra hemsidor på fredagar, så vill ni köpa skogsfastigheter löns det att med jämna mellanrum att besöka våra hemsidor. Å ren som gått 2010 inledde Skogsvårdsföreningen Österbotten rf. fastighetsförmedling via det helägda dotterbolaget Ab Skogsfastigheter AFM. Under de år som gått har en mängd skogsfastigheter I Österbotten bytt ägare, antalet dödsbon som skogägare har minskat och de sålda skogarnas skötsel förbättrats. Ä garen är ett dödsbo Skogsfastigheter som ägs av dödsbon är vanligt. För att kunna sälja en fastighet som är i ett dödsbos eller flera dödsbons ägo, behövs nödvändiga handlingar såsom bouppteckning och släktutredning. Ö verlåtelse Vi upprättar ett köpebrev, vilket säljaren och köparen får ta del av i god tid före dagen för undertecknandet. Datum och plats för undertecknande fastställs. Vid själva köptillfället närvarar säljare, köpare och offentligt köpvittne. Q , X, Y och Z? Det finns alltid frågor och det finns ofta svar. Vill du veta mera kontakta Ab Skogsfastigheter AFM så berättar vi mera. Försäljningssekreterare Ann-Mari Snickars - 0500 568 804 - ann-mari.snickars@svf.fi Text och foto: Ann-Mari Snickars SkogsÄgaren 2/2013 21 KRONHOLM&CO Ibland gör skogen en ödmjuk. Därför lönar det sig att försäkra den. Skogen hör till naturen och naturen är oförutsägbar. Lyckligtvis kan våra skogsförsäkringar lätt skräddarsys och tack vare vår gedigna skogsexpertis är de branschens bästa. Tilläggsinformation får du i närmaste kontor eller på adressen op.fi/skog. MARKBEREDNING SÅDD AVVERKNING VIRKESTRANSPORT Anders 0400 263025 / Olav 0400 162593 Framgång tillsammans. ”Jag vill ha 3,5 % årlig ränta på min deposition.” Det är inte en slump att 63% valt oss som samarbetspartner i skogsärenden. LokalTapiola är störst på skogsförsäkring i Finland och en specialist på säkerhet. Vi satsar på skadeförebyggande arbete och riskhantering. För priset av några timmerstockar försäkrar du din skog mot nästan alla naturskador. Hos oss är också det möjligt. Fråga mera om vårt depositionserbjudande eller gå in på www.aktia.fi. Depositionserbjudandet gäller när du kombinerar depositionen med andra sparaprodukter som Aktia erbjuder. Välkommen till Aktia Bank! Boka tid på tfn 0800 0 2470. www.aktia.fi Kom in och diskutera med oss! Ser en människa i varje kund. 22 SkogsÄgaren 2/2013 Pääkirjoitus Hyvät metsänomistajat, Esitys uudesta metsänhoitoyhdistyslaista etenee. Näillä näkymin se astuu voimaan 1.1.2015. Viimeinen metsänhoitomaksu kerätään metsänomistajilta loppuvuodesta 2014 ja se siirretään yhdistyksille tammikuussa 2015. Seitsemänkymmentä vuotta kestänyt aikakausi maamme metsien historiassa on siis ohi. Tänä aikana puumäärä metsissämme on kaksinkertaistunut, mikä on mahdollistanut metsäteollisuuden voimakkaan laajentumisen maassamme. Metsäteollisuustuotteiden vienti sodan jälkeisen jälleenrakentamisen aikana, toimi selkärankana elinkeinoelämällemme ja edesauttoi nopeaa yhteiskunnallista kehitystä 50- ja 60-luvuilla. Viime vuosikymmeninä elinkeinoelämämme rakenne on monipuolistunut ja metsäteollisuuden osuus kokonaisviennistä on vähentynyt. Hyvällä syyllä voidaan kuitenkin sanoa, että meidän metsänhoitoyhdistyksiemme toiminta on edesauttanut yhteiskuntakehitystä, joka maassamme on ollut. Toiminta, jota yhdistykset saivat harjoittaa metsänhoitomaksuvaroilla, oli tarkasti säänneltyä, pääasiassa neuvontatoimintaa. Kun maa- ja metsätalousministeri Koskinen esitteli uuden metsänhoitoyhdistyslakiehdotuksen linjaukset, hän korosti, että metsänomistajat yhdistysten jäseninä päättävät, mitä palveluita yhdistykset tarjoavat ja millaista toimintaan ne harjoittavat uuden lain astuessa voimaan. Viimeisimmässä valtuustomme kokouksessa teimme ryhmätyön, jossa viisi ryhmää otti kantaa erilaisiin yhdistyksemme tulevaisuuden toimintaa koskeviin kysymyksiin. Palaute ryhmätyöstä oli todella positiivista ja jäsenistö osallistui eri työtehtäviin. Jälkeenpäin voidaan oikeutetusti sanoa, että me valtuustossa olemme resurssi, jota pitää hyödyntää, kun suunnitellaan yhdistyksemme tulevaisuuden toimintaa. Viimeaikojen uutiset metsäteollisuudesta ovat olleet enimmäkseen negatiivisia. Paperinkulutus vähenee ja viimeisimpänä pysähtyi paperikone Raumalla. Graafinen paperi säilyttää yhä asemansa, mutta kaiken kaikkiaan paperinkulutus on vähentynyt niin paljon, että teollisuuden on pakko leikata tuotantokapasiteettia. Vielä on kuitenkin valonpilkahduksia. Selluteollisuus keitti ennätysmäärän sellua viimevuonna ja se tietää hyvää kuitupuun kysynnälle. Kartonkiteollisuudellakin on hyvä tilanne, sillä lisääntyvä, sähköinen kaupankäynti edellyttää, että tavarat toimitetaan asiakkaille yksittäispakattuina toisin kuin suoraan kaupasta ostetut tuotteet. Sahateollisuus sen sijaan kamppailee edelleen. Euroopan talouskriisi on johtanut siihen, että vienti ei vedä niin hyvin kuin ennen. Kotimaisen puunkäytön lisäämiseksi, tulee edelleen korostaa puurakentamisen mahdollisuuksia maassamme, jotta jalostusastetta saadaan nostettua. Myös kerrostaloja olisi mahdollista rakentaa puusta betonin sijaan. Aiemmin sanottiin, että puu lahoaa, mutta toisaalta monet meidän betonitaloistamme ovat nyt homeessa. Esimerkiksi Ruotsissa ja Pohjois-Amerikassa on puisia kerrostaloja. Myös puutalon kustannukset ovat kilpailukykyiset verrattuna betonitaloon. Puukerrostalojen rakentaminen lisäisi kotimaisen sahatun puutavaran kysyntää. Kasvukausi on lähtemässä käyntiin. Jälleen miljoonat puuntaimet viedään metsään ja ne tulevat olemaan raaka-aine tulevien sukupolvien tarpeisiin. Yhdistyksen neuvojat ovat valmiina huolehtimaan myös sinun istutusalastasi keväällä ja varmistavat, että uudistusalasi saa parhaan mahdollisen alun lähellä tuotetuista taimista. Se mihin puutavaraa tullaan tulevaisuudessa käyttämään, ei ole vielä tiedossa – ehkä siitä tulee ajoneuvojen polttoainetta. Hyvää kevään jatkoa! Bo Storsjö Hallituksen puheenjohtaja Bo Storsjö bo@storsjo.fi Puh 0400-320 342 Metsänhoitoyhdistys Österbotten ottaa käyttöönsä uuden metsävaratiedon Uudesta metsävaratiedosta on puhuttu paljon viime aikoina ja monet metsänomistajat ovat ihmetelleet, mitä se on ja mikä siinä on hyvää. Uutta metsävaratietoa verrataan metsäsuunnitelmaan, joka osalle metsänomistajista on tuttu asia. Uutta metsävaratietoa ei kuitenkaan voi täysin rinnastaa valmiiseen metsäsuunnitelmaan. Metsävaratiedon perustana ovat tiedot puuston tilavuudesta, iästä, metsän kehitysluokasta ja metsänhoitotoimenpiteistä, jotka on selvitetty ilman tarkempaa, maastossa tehtävää mittausta. Kaikki perustuu kaukokartoitukseen, laserkeilaukseen ja uuteen tekniikkaan. Kaikki metsän toimenpide-ehdotukset, jotka löytyvät uudesta metsävaratiedosta, on tehty tietokonesimulaation avulla. Suomen metsäkeskus on julkaissut internetpalvelun Metsään.fi, jossa metsänomistajat voivat itse käydä katsomassa omaa metsäomaisuuttaan ja saavat samalla kuvan siitä, mitä metsälle voisi ja pitäisi lähitulevaisuudessa tehdä. Uuden metsävaratiedon ehdottamat toimenpiteet eivät aina ole luotettavia, koska niitä ei ole tarkistettu maastossa. Metsänhoitotöitä suunnitellessa kannattaakin ensin ottaa yhteyttä metsänhoitoyhdistykseen. Kokkolassa, Mustasaaressa, Vöyrillä, Oravaisissa ja Uudessakaarlepyyssä Tästä vuodesta alkaen metsänhoitoyhdistys on saanut käyttöönsä Kokkolan, Mustasaaren, Vöyrin, Oravaisten ja Uudenkaarlepyyn alueiden metsävaratiedon. Muiden alueiden metsävaratiedot otetaan käyttöön kun Metsäkeskus saa ne valmiiksi. Metsävaratiedon avulla, metsänhoitoyhdistys alkaa laatia metsäsuunnitelmia metsänomistajille, jotka ovat kiinnostuneita hoitamaan metsäomaisuuttaan parhaalla mahdollisella tavalla ja siksi tilaavat oikean metsäsuunnitelman. Metsänhoitoyhdistys saa mahdollisuuden käyttää metsävaratietoa vain metsänomistajan suostumuksella. Uusi metsävaratieto täytyy aina tarkistaa paikan päällä metsässä Metsävaratieto on vastannut laadultaan suurin piirtein sitä mitä me metsänhoitoyhdistyksessä odotimmekin. Joitakin puutteita metsävaratiedoissa on tullut esiin: kuviointi ei aina käy yksiin todellisuuden kanssa ja puumäärissä on ilmennyt virheitä, eritoten puuston korkeuden, tiheyden ja iän suuren vaihtelun vuoksi. Tarkinta data on hoidetuissa, yhden pääpuulajin metsiköissä. Myöskään puulajisuhde ei aina pidä sataprosenttisesti paikkaansa. Metsävaratiedon keräystä kehitetään jatkuvasti ja laatu paranee sitä mukaa kun kokemus tietojen keräämisestä kasvaa. Metsävaratieto on epätarkkuuksista huolimatta melko hyödyllinen, kunhan on tietoinen siitä, millaisia virheitä tiedoissa voi esiintyä ja mistä ne johtuvat. Metsävaratietojen keräys uudella tavalla, uutta teknologiaa hyödyntäen vaatii aikaa, jotta se kehittyy odotetulle tasolle. Metsänhoitoyhdistyksen laatimat metsäsuunnitelmat tarkastetaan aina paikan päällä metsässä, vaikka uutta metsävaratietoa käytetäänkin hyödyksi. Uudesta metsävaratiedosta on suurta hyötyä metsänhoitoyhdistyksen jokapäiväisessä työssä. Metsänomistajaa neuvottaessa metsävaratiedon pohjalta tehdään lopullinen arvio hakkuukertymästä tai hoitotoimenpiteistä eri metsäkuvioille. Nyt kun meillä on uusi metsävaratieto käytettävissä omissa tietojärjestelmissä, niin työt sujuvat paljon nopeammin. Voimme jo toimistolla, yhdessä metsänomistajan kanssa muodostaa yleiskuvan metsästä jo ennen metsäkäyntiä. Metsävaratieto säästää aikaa ja resursseja. Ota yhteyttä metsänhoitoyhdistykseen koskien uuden metsävaratiedon käyttöä. Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa Teksti: Tom Finnilä Kuva: Suomen Metsäkeskus SkogsÄgaren 2/2013 23 Me emme jarruta! Tämän päivän keskustelu toiminnanjohtaja Jan Slotten käsittelee metsänhoitoyhdistysten tulevia haasteita. - Olemme suurten haasteiden edessä. Toisaalta, metsä kasvaa, kuten aiemminkin. Metsänomistajien omatoimisuus ei lisäänny. Palveluiden tarve ei vähene. Neuvonnan tarve kasvaa, kun uusi metsälaki astuu voimaan. Ja me emme jarruta. Aloitetaan menemällä takaisin vuoteen 2008. Kun rannikon pohjalaiset metsänhoitoyhdistykset keskustelivat fuusioitumisesta, yksi pääargumenteista oli vähentää riippuvuutta metsänhoitomaksusta. Sen sijaan haluttiin laajentaa palveluiden tarjontaa ja liiketoimintaa, Slotte aloittaa. Löytää ratkaisuja, joilla korvata metsänhoitomaksun osuus tuloista. Laajensimme palveluita Nykyisen metsänhoitoyhdistyslain mukaan Verohallinto kerää metsänhoitomaksua, joka ohjataan kokonaisuudessaan, tai tarkemmin 98 prosenttisesti, metsänhoitoyhdistyksille. Yhdistysten valtuustot määrittävät hehtaarimaksun suuruuden ja sen, miten rahat yhdistyksessä käytetään. - Laissa on myös sanottu, mihin maksua ei saa käyttää. Sitä ei esimerkiksi saa käyttää palveluiden tuottamiseen. Perusmaksu lasketaan kolmen viime vuoden puukuutiometrin keskikantohinnan mukaan. - Reaalisesti keskikantohinta on laskenut 20-25 % 2000-luvulla ja metsänhoitoyhdistys Österbottenin kohdalla se tarkoittaa, että metsänhoitomaksun osuus liikevaihdosta on pienentynyt 25 prosentista 14 prosenttiin. Aukon olemme täyttäneet lisäämällä liiketoimintaa. Näe jäsenyyden edut! Metsänhoitoyhdistyslaki uudistetaan. - Tämän hetkisten tietojen mukaan lakiehdotus lähtee lausuntokierrokselle toukokuussa ja puhutaan, että laki vahvistettaisiin syksyn aikana, Slotte ilmoittaa. - Todennäköisesti se tarkoittaa yleisen metsänhoitomaksun poistumista. Nykyisistä jäsenistä yhdistyksen jäseninä jatkavat ne, jotka valitsevat jäsenmaksun maksamisen. Jäsenmaksun suuruudesta päättää valtuusto. - Valtakunnallisten mielipidemittausten mukaan kolme neljästä metsänomistajasta jatkaa metsänhoitoyhdistyksen jäsenenä. Me luonnollisesti toivomme, että mahdollisimman moni tiedostaa jäsenyydet edut. Me sopeutamme toimintaamme metsänomistajien parhaaksi, kuten olemme aikaisemminkin tehneet. Metsänomistajien etujen ajaminen Metsänhoitoyhdistys Österbotten ry:n metsänhoitomaksu on keskimäärin 60 € vuodessa. Siihen sisältyy ilmainen neuvonta, Skogsägarenjäsenlehti ja lisäksi edunvalvontaa ja alan asiantuntemusta, joita on vaikea mitata rahassa. - Olemme rinnastettavissa ammattijärjestöön, joka ajaa metsänomistajien etuja. - Yhdistys hoitaa jopa metsäsertifioinnin, jolloin jäsenet voivat vapaasti myydä sertifioitua puuta mille ostajalle tahansa, hän lisää. Miten sertifiointi järjestetään tulevaisuudessa, on vielä avoinna. - Metsänomistajia kohtelemme tasapuolisesti, mutta ulospäin olemme puolueellisia – olemme aina metsänomistajien puolella. Vastavoimaa yksityispuolelta Hoitakaa nuoret metsät, kuuluu toiminnanjohtaja Jan Slotten terveiset yhdistyksen jäsenille. Tavoite on tuottaa korkealaatuista puutavaraa, siis tukkia. Sen takia metsää pitää hoitaa alkuvaiheessa, jottei arvokasvua menetetä. Jan Slotte pohtii jäsenalennuksen käyttöönottoa. Käytännössä se tarkoittaisi sitä, että metsänhoitoyhdistys palvelisi kaikkia metsänomistajia, mutta jäsenet saisivat alennusta palveluiden hinnoista. Mutta tämä kuuluu valtuustossa päätettäviin asioihin. - Yhdistyksen jäseniä ovat metsänomistajat, joilla on yli 4 hehtaaria metsää. Heitä on kaikkiaan 16 200. Lisäksi potentiaalisia jäseniä, joilla on alle 4 hehtaaria metsää, löytyy 7 500. - On erittäin tärkeää, että metsänomistajat ovat järjestäytyneet. Teollisuudelle on oltava vastavoima yksityisten metsänomistajien puolelta ja siinä metsänhoitoyhdistys on avainasemassa. Pakko sopeutua Vaikka toimialalla onkin käynnissä suuri rakennemuutos, Jan Slotte suhtautuu asiaan tyynesti. - On totta, että meillä on suuria haasteita edessä. Puukauppa on moottori ja jos se ei pyöri, vaikutukset heijastuvat viiveellä muuhun toimintaan. On todella ratkaisevaa, myydäänkö puuta vuoden aikana 700 000 m3 vai 1,5 miljoonaa m3. - Meillä on kokemusta puukaupan äkillisistä heilahduksista. Vuonna 2007 toimialueellamme myytiin 1,3 miljoonaa kuutiometriä puuta. Kaksi vuotta myöhemmin vain 0,5 miljoonaa kuutiota. - Metsänomistajat toimivat järkiperäisesti. Jäsenistämme suurin osa ei ole taloudellisesti riippuvaisia metsästä. He voivat jossitella ja pohtia puun hintaa. Siksi meidän iso haasteemme on jatkuva sopeutuminen suhdanteisiin ja kulloinkin vallitsevaan toimintaympäristöön. Metsänomistajan asialla Jan Slotte on toiminut toiminnanjohtajana alusta eli vuodesta 2009 lähtien. Hän kuvaa muutosta metsänomistajien käyttäytymisessä seuraavasti: - Metsänomistajien keski-ikä nousee. Kun taloudellinen riippuvaisuus metsästä pienenee, vieraannutaan vähitellen aktiivisesta metsätalouden harjoittamisesta. - Konkreettinen muutos toiminnassamme on ollut fuusio ja liiketoiminnan kehittäminen. Käytännössä siinä on ollut kyse yhteishankkeiden suunnittelusta, tie- ja ojarakentamisesta, korjuupalvelusta ja metsätilojen välityksestä. Niillä on korvattu metsänhoitomaksun vähenemistä. - Suunta on oikea. Me jatkamme työtämme ja meille on selvää, kenen eteen työskentelemme, hän lopettaa. Teksti ja kuva: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab 24 SkogsÄgaren 2/2013 Bygg med STOLPAR! Stihl MS 241 motorsåg Stolpar nns från 1,5m–15m i olika dimensioner för olika ändamål Erbj. Erbj. Erbj. € € € Ab PÅRAS Oy www.paras. Torgarevägen 3 KRONOBY (06) 8231 400 Bottenviksvägen 33 JAKOBSTAD (06) 7817 350 Låt avverkad skog ge avkastning genom att styra skogslikviden till Sparbanken.
© Copyright 2024