1. No category

2013
ÅRET PÅ YLE
ANSVARSRAPPORT
HELA FOLKETS YLE
Hösten 2013 var den varmaste på norra halvklotet sedan man för över hundra år sedan började föra statistik över temperaturen. Finland drabbades av stormar och översvämningar.
Inom inrikespolitiken diskuterades kommunreformen samt reformen av social- och hälsovårdsbranschen, och åsikterna gick isär. Förlusten av Nokia kändes vemodig.
Omfattningen av webbspionage väckte sensation och avslöjanden gjordes också i Finland.
Gas­attackerna i Syrien skakade om världen och fick hjälpen till de nödlidande att strömma
till. Begravningen av en vördad president i Sydafrika samlade nationerna till en gemensam
minneshögtid.
Självständighetsmottagningen fick ett nytt format med konsert i Tammerforshuset och samlade som vanligt folket framför rutan.
De här och många andra gripande händelser berättade vi om i tv, radio och på webben. Det
är Yles uppgift: att förmedla information och stämningar – att erbjuda bildning, upplevelser
och insikter åt alla finländare. Vi vill vara viktig just för dig, varje dag.
Du håller Året på Yle och ansvarsrapporten 2013 i din hand. Till vår årsberättelsefamilj hör också:
• Bokslutet, som berättar mera om Yles ekonomi och hur Yle använder de medel bolaget får av
finländarna
• Publikberättelsen, som berättar om hur Yles utbud möter sin publik – samt om Yles betydelse för
finländarna och Yles ställning i mediebranschen
• CG-rapporten, en redogörelse över Yles förvaltnings- och styrsystem.
• Rundradions förvaltningsråds berättelse till riksdagen 2013.
Besök vår webbplats Yle yhtiönä och sidorna Om Yle. Där hittar du årsrapporter, mer om vad som hände år 2013 och annat aktuellt om Yle.
I årsberättelsen ingår en rapportering om Yles samhällsansvar. Rapporten stöder sig i tillämpliga delar
på rapporteringsdirektivet Global Reporting Initiative (GRI G3.1) samt på rekommendationerna i den år
2012 utgivna bilagan GRI Media Sector Supplement om mediernas samhällsansvar. Vi har också beaktat
den internationella standarden ISO 26 000:s principer om samhällsansvar.
Enligt Yles egen bedömning uppfyller rapporten GRI:s rapporteringsnivå C. GRI-rapporten hittar du på webben.
→ yle.fi/yleisradio/om-yle
MISSION
Vi gör public service i världsklass
VISION
Yle stöder det finländska samhället och
den finländska kulturen genom att erbjuda
alla information, bildning, insikt och upplevelser
VÄRDERINGAR
Trovärdighet
Oberoende
Respekt för människan
INNEHÅLL
MERVÄRDE FÖR SAMHÄLLET
4
6
8
10
12
14
16
Verställande direktörens översikt: Yle finns till för
alla finländare
Styrelseordförandens översikt: Mediebranschen
utvecklas genom samarbete
Ansvar är kärnan i public service
Medietrender
Ekonomi: Arbete till den kreativa branschen
Programutbud
Året på Yle i korthet
FÖR ALLA FINLÄNDARE
20
22
24
26
28
30
32
Yle hemma och ute i världen
Regionerna: I landets alla hörn
Journalistik: Trovärdigt och oberoende
Innehåll: Samhälleliga initiativ
Tjänster: För små grupper, på många språk
Levan Tvaltvadze: En egen röst och plats
Riikka Takila: Mission impossible – hur få tonåringen
att fastna?
34
36
38
Pekka Laine: De djupa känslornas historia
Publiken: Deltar och påverkar
Intressegrupper: I öppen dialog
DEN BÄSTA KOMPETENSEN
42
44
46
48
50
52
Personal: En kompetent arbetsgemenskap
Personal: Välmående och premiering
Partnerskap: Nya möjligheter
Teknologi: Små och stora skärmar
Miljö: Ansvarsfulla val och handlingar i vardagen
Priser
SÅ FUNGERAR YLE
56
58
61
62
64
Yles kanaler och tjänster
Organisation och ledning
Förvaltningsrådet
Styrelsen
Kontaktuppgifter
2
MERVÄRDE FÖR
SAMHÄLLET
Vi ger finländarna möjligheter att påverka och delta i den
demokratiska diskussionen. Vi skapar mångsidig kultur öppet
och tillsammans med finländarna. Vi bjuder på gemensamma
upplevelser och delade stunder. Vi vill slå vakt om att alla
medborgare är likvärdiga som medieanvändare.
→ Ansvaret syns i all vår verksamhet
3
YLE FINNS
TILL FÖR ALLA
FINLÄNDARE
LAURI KIVINEN, verkställande direktör
FRAMGÅNGAR, MEN OCKSÅ RUM FÖR
FÖRBÄTTRING
Program som berör, stora samhälleliga projekt, betydande multimediala öppningar och en ny finansieringsmodell. För oss var
år 2013 inspirerande och arbetsfyllt, ett år av förnyelser.
Vi har fått ett viktigt uppdrag: public service, och det uppdraget vill vi sköta så att varje finländare kan uppleva att den
får något värdefullt från Yle.
I en värld av förändrade medievanor är vårt främsta mål fortfarande att nå alla finländare. Yle finns till för alla – oberoende av bakgrund, bosättningsort eller ekonomi. Vi vill lyssna på
finländarna och vara närvarande i allas vardag. Alternativen blir
allt fler, för oss alla, och då blir det ännu viktigare än tidigare
att innehållen är lätta att hitta.
Yles verksamhet har en stark kärna. Public service som media
har ett stort inflytande i samhället och vi förstår vårt ansvar. Vår
uppgift är att ge finländarna andligt kapital och välbefinnande:
information, bildning, insikter och upplevelser.
Oberoende och pålitlig information är en grundförutsättning för medborgarsamhället, den fria debatten och demokratin. Vi ger alla en möjlighet att delta i den digitala tidens kommunikation och interaktion.
Vi främjar den kreativa branschens livskraft och vill att det
ska vara lätt för våra samarbetsparter att arbeta med oss. Det
är ett värde som inte helt och hållet kan mätas i pengar, men
en investering i vår gemensamma framtid.
Av finländarna anser 90 % att Yle spelar en viktig roll i samhället.
Yle har en särskilt viktig uppgift när det gäller att främja medborgarsamhället, kultur och bildning, gemenskap och upplevelser samt jämställdhet. Finländarna anser också att vi har lyckats inom de här områdena.
Men när det gäller jämställdheten anser man att vi fortfarande kan bli bättre. Dagens medievärld är delad och splittrad, och
övergången till de digitala tjänsternas värld har ökat den digitala klyftan mellan medborgarna.
Public service har som uppgift att se till att alla finländare är
så likvärdiga som möjligt, såväl som användare av digitala medietjänster som inför förändringar inom både medier och teknik.
Enligt finländarna har det inte varit tillräckligt lätt att hitta
våra tjänster, och tjänsterna för specialgrupper och invandrare
har inte motsvarat vardagens behov. Kritiken är befogad. Det
här rättar vi till både genom innehåll och genom handling. Vi
hade redan nya öppningar i bland annat nyheter och aktualitetsprogram år 2013, och mer är på gång.
80 % av finländarna ser Yles verksamhet som öppen och ansvarsfull. Det är en hög siffra, men också den kan förbättras. Därför går vi
årligen igenom Yles etiska verksamhetsprinciper, månar om persona-
4
len, och beaktar miljöaspekter i både stora och små beslut.
Folk litar på Yle, men har också önskemål och förväntningar
på oss. Bara hälften av finländarna anser att Yle berättar tillräckligt öppet om sin egen ekonomi. Det här tar vi som ett tydligt
önskemål och också som en välkommen utmaning. Bland annat förnyelsen av vår ekonomistyrning, som inleddes i fjol, kommer att skapa en förbättring här.
na webbtjänster. Det här är viktigt för alla finländare, för det är endast så vår medievärld kan förbli rik och mångsidig.
Det är viktigt att vi ser till att nästan 90 % av alla pengar för
programverksamheten också i fortsättningen används för produktion och distribution av inhemska innehåll. I fjol utökade vi
vårt samarbete med indiebolag rejält. Vi strävade efter att stärka av-branschens internationella framgång, och vi satsade på
manuskript och försäljning av drama.
Mediapolis i Tammerfors är ett gott exempel på våra partnerskap. Inom de närmaste åren kommer de säkert att få många
olika former. Tekniska samarbetsprojekt, tillgång till Yles resurser för partnerna, öppen data, verksamhet med organisationer,
företag och skolor – av allt detta vill vi göra ett dagligt, eftertraktat och inspirerande samarbete.
Vår public service-roll ger oss många möjligheter men också förpliktelser. Dem tar vi öppet och entusiastiskt emot för att alla som
betalar Yleskatt ska kunna uppleva att vi verkligen är hela folkets Yle.
FÖR DE FINLÄNDSKA INNEHÅLLEN
Medievärlden förändras snabbt. Kommersiella medier kämpar bland
affärsmodeller som ständigt förändras, och vårt gemensamma bekymmer på den globala marknaden handlar om hur vi ska producera
finländska innehåll ooch nå vår publik också i fortsättningen. Vi hoppas att också de inhemska kommersiella medierna ska nå framgång i
det förändrade marknadsläget, som de nya affärsmodellerna skapar,
och att de ska lyckas när det gäller att till exempel avgiftsbelägga si-
YLES UPPDRAG
Bolagets uppgift är att tillhandahålla ett mångsidigt och omfattande allmännyttigt televisions- och radioprogramutbud med
tillhörande special- och tilläggstjänster för alla på lika villkor. Dessa och andra allmännyttiga innehållstjänster kan tillhandahållas i allmänna kommunikationsnät både riksomfattande och regionalt.
Den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt
syfte skall särskilt:
teckenspråk och i tillämpliga delar även för andra
språkgrupper i landet;
1) stödja demokratin och enskildas möjlighet att påverka, genom att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av
fakta, åsikter och diskussioner samt en möjlighet till
växelverkan;
5) stödja tolerans och kulturell mångfald samt sörja för programutbud även för minoriteter och
specialgrupper;
6) främja växelverkan mellan olika kulturer och upprätthålla ett programutbud som riktar sig utomlands;
2) producera, skapa, utveckla och bevara inhemsk kultur,
konst och stimulerande underhållning;
7) förmedla myndighetsmeddelanden som anges närmare genom förordning och ha beredskap för att
sköta televisions- och radioverksamheten under
undantagsförhållanden.
3) i programutbudet beakta synpunkter som har att göra med allmänbildning och jämställdhet, erbjuda möjligheter till lärande och självutveckling, lägga vikt vid
program avsedda för barn och ungdomar samt tillhandahålla andaktsprogram;
Lagen om Rundradion Ab 7 §, Allmännyttig verksamhet
4) behandla den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningen på lika grunder i programverksamheten
samt tillhandahålla tjänster på samiska, romani och
5
MEDIEBRANSCHEN
UTVECKLAS
GENOM
SAMARBETE
KARI NEILIMO, styrelsens ordförande
Under de senaste åren har man särskilt i dagspressen livligt diskuterat Yles finansiering, omfattningen av public service och
utbudet på webben. Samma debatt om public service-mediebolagens ställning förs i många europeiska länder.
Medan den nya finansieringsmodellen garanterar Yle en stabil finansiering lider tidningspressen och också de kommersiella elektroniska medierna av det aktuella ekonomiska läget.
I bakgrunden ligger också de förändrade medievanorna: kunderna föredrar digitala medier. Kritiken handlar främst om omfattningen av Yles public service-tjänster och utvecklingen av
Yles webbtjänster, särskilt Yle Arenan.
Varför har Yle oftast tigit i den mediedebatt som handlat om
bolagets egen verksamhet?
Yles finansiering fastställs av Yles ägare – riksdagen. Yle deltar inte aktivt i sina egna medier i debatten om bolagets finansiering eftersom det inte är Yle själv som beslutar om den.
Det är ägaren som definierar public service-verksamhetens mål,
omfattning och riktlinjer gällande innehåll. Ägaren fattar också beslut om finansieringen, som public service-uppdraget genomförs med. Riksdagen godkände enhälligt Rundradiolagen i
slutet av år 2012. Lagen utgör grundstenen i Yles strategi.
Yles ägarförvaltning och operativa ledning eftersträvar att i
sin praktiska verksamhet verkställa Rundradiolagen så väl som
möjligt. En stark kundinriktning i tjänsteutbudet är det som
styr Yles verksamhet: Yle producerar tjänster för alla finländare.
Något som hamnat i skymundan i debatten är det stora antal
projekt där Yle tillsammans med de övriga mediebolagen utvecklar den finländska mediebranschen. År 2013 köpte Yle radio- och
tv-program av produktionsbolag för närmare 25 miljoner euro. Inköpen har ökat med över 10 miljoner euro under de senaste två
åren, och i företagen sysselsätter detta flera hundra proffs inom
branschen. Var femte euro i de här mediebolagens omsättning är
ett resultat av samarbetet med Yle. Samarbetet är starkt också
när det gäller inhemsk filmproduktion.
Mediapolis i Tammerfors och Böle Studior som nu genomförs i Helsingfors utvecklar hela mediebranschen genom brett
samarbete – undervisning, forskning och innehållsproduktion.
I centren skapas nya innovativa verksamhetsmodeller för finländska medier, också för internationalisering. Yles kompetens,
studior och teknik kan utnyttjas allt bättre.
Yle har redan i många år producerat många elektroniska
medietjänster för de kommersiella mediebolagen. Genom nya
samarbetsformer kan mediebranschens tjänster utvecklas för
att allt bättre motsvara de förändrade behoven.
6
Förståelsen för medieanvändningens behov kräver forskning,
utbildning, utveckling av tjänster och förnyelse av tjänstemodeller och tekniker. Det här kan man göra tillsammans. När det
gäller affärsverksamheten på mediemarknaden har varje aktör kvar både sin frihet och sina utvecklingsmöjligheter, såvida viljan och förmågan att utnyttja dem finns. Möjligheterna
är fler än hoten.
Yle är alltid berett att utöka samarbetet och finna nya modeller för det. Tillsammans kan vi forma framtiden för den finländska mediebranschen.
YLES STRATEGISKA MÅL
YLE FINNS TILL FÖR ALLA
FINLÄNDARE
YLE ÄR ETT MERVÄRDE FÖR
SAMHÄLLET
YLE HAR MEDIEBRANSCHENS
BÄSTA KOMPETENS
•
•
•
•
•
Våra innehåll är viktiga i vardagen,
oavsett ålder, kön, bosättningsort, livssituation eller bakgrund.
Vi skapar mångsidig kultur, öppet och
tillsammans med finländarna.
Vårt innehåll går lätt att hitta i en
värld med många kanaler.
•
•
Finländarna värdesätter Yle och ser
det som betydelsefullt för samhället.
Vi skapar möjlighet för alla att delta
i den digitala erans kommunikation
och interaktion.
•
•
Vi har de kunnigaste medarbetarna
och samarbetsparterna.
Vi förnyar modigt vår verksamhet.
Vi fungerar öppet och effektivt.
Vi främjar den kreativa branschens
livskraft och vill att det ska vara lätt
för våra samarbetsparter att verka tillsammans med oss.
PERSPEKTIV PÅ HUR VI ÄR ETT MERVÄRDE
• Medborgarsamhället – vi gör det lättare att delta i och påver•
•
•
•
Diskussionen om hur vi är ett mervärde för samhället är en
del av innehållsproduktionen. År 2013 filmade programmakare för nästan 50 program olika sätt att vara ett mervärde sett
ur fem synvinklar.
Utifrån synvinklarna bildar man mätare för värdeskapande,
och de ska tas i användning år 2014. Målet är att bedömningen, mätningen och uppställandet av mål för det samhälleliga
värdet och dess effekter ska vara en del av programplaneringsprocessen år 2015.
ka den demokratiska debatten.
Kultur och bildning – vi stärker en mångsidig kultur och
bildning.
Gemenskap och upplevelser – vi inbjuder till att dela erfarenheter och att trivas tillsammans.
Likvärdighet i den digitala eran – vi gör innehållen lätt tillgängliga. Yle vill nå alla.
Partnerskap – vi främjar den kreativa branschen och är en föregångare inom samhällsansvar.
Yles strategi → yle.fi/yleisradio/om-yle
7
ANSVAR
ÄR KÄRNAN I PUBLIC SERVICE
MÅL OCH MODELLER I PRAKTIKEN
Mediernas samhällsansvar har många dimensioner och egna särdrag. Medierna är viktiga i folks vardag och i den offentliga debatten. Det är mycket medierna gör genom sina innehåll, de använder makt, påverkar tankar, strukturerar världsbilden, underhåller,
skapar upplevelser och lyfter fram ämnen till allmän diskussion.
Ansvar är kärnan i Yles public service-uppdrag och verksamhetens värdegrund. Redan lagen föreskriver att vi främjar medborgarnas jämställdhet, språklig och kulturell livskraft och en
pluralistisk bild av Finland. Yle har en etablerad roll när det gäller att stärka demokratin och medborgarsamhället. Därför förstår vi att också vårt ansvar är bredare än innehållen av lagen.
Yles ledningsgrupp svarar för den operativa verksamheten och
det strategiska ledarskapet utifrån styrelsens och förvaltningsrådets riktlinjer. Ledningen styr också hur det etiska regelverket, en ansvarsfull personalpolitik och dito miljöansvar genomförs i praktiken.
Med hjälp av kvalitativa och kvantitativa mätare samt interna
och externa granskningar följer Yle upp att målen förverkligas.
År 2013 har man i ledningsgruppen och interna arbetsgrupper i bolaget behandlat teman och projekt kring Yles samhällsansvar. Målet är att fortsättningsvis utveckla nya verksamhetsmodeller och mätare för hur Yle är ett mervärde.
Vi förbättrar också våra system för uppföljning och rapportering. Yle förnyar sin modell för verksamhetsstyrning som ett
långsiktigt projekt under åren 2012–2015. År 2013 togs en ny
ekonomistyrningsmodell i bruk. Detta utgjorde det första skedet i det sk. Ruori-projektet.
Yle har varit medlem i nätverket för ansvarsfullt företagande FiBS rf sedan 2011.
ANSVARSFULLA VAL
Ansvaret finns med i alla val och beslut som Yle gör som mediebolag, samhällsaktör, pålitlig arbetsgivare och samarbetspart.
Ett av Yles strategiska mål är att vara ett mervärde för samhället, det vill säga påverka samhället på ett positivt sätt.
De etiska reglerna hör till ansvaret. Reglerna styr de journalistiska valen och all innehållsproduktion. Vårt ekonomiska ansvar blir synligt då vi använder Yleskatten effektivt och stöder
sysselsättningen inom branschen. Vi utvecklar personalens välmående, kompetensutveckling och ett gott ledarskap. Vi vill att
Yle ska vara en engagerande och inspirerande arbetsplats också för kommande förmågor.
Vi beaktar också hållbar utveckling och miljön i vår verksamhet. När unga proffs väljer arbetsgivare blir ansvar och etik allt
viktigare värden vid sidan av intressanta arbetsuppgifter och
mångsidiga karriärmöjligheter.
Vi förväntar oss att också våra samarbetsparter agerar
ansvarsfullt.
8
YLES ANSVAR INOM OLIKA OMRÅDEN (% av befolkningen) ÅR 2013
%
0
ÖPPENHET
10 20 30
40
50
60
70
80
90
9
71
8
68
11
SYNLIGHET
19
54
17
EFFEKTIVITET
5
57
22
2
14
EKONOMISK
TRANSPARENS
2
47
35
3
13
BEAKTAR SAM­
HÄLLELIGT AN­SVAR
� Väldigt mycket
� Ganska mycket
� Ganska litet
14 100
1 5
1 12
5
5
� Inte alls � Vet inte
Undersökningen Hur värdefull är Yle för finländarna 2013: TNS Gallup Oy – Yle Strategia
Mer om Yles administration, ekonomi, interna kontroll och riskhantering: Bokslut 2013, Rapport om förvaltnings- och styrsystemet 2013
→ yle.fi/yleisradio/om-yle
9
MEDIETRENDER
• Övergången till HD-teknik innebär parallella
distributionssätt (SD/HD) fortfarande under en
lång tid och binder också Yles resurser.
• Avtalslicensbestämmelsen som har fogats till
upphovsrättslagen ger nya möjligheter till avtal
om upphovsrätter och gör det bland annat lättare att öppna Yles arkiv.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Den digitala klyftan mellan finländare blir djupare: alla har
inte alltid den kunskap eller de möjligheter som krävs för att
skaffa ny utrustning, och nätförbindelserna är inte likadana i
landets olika delar.
Medieteknologin utvecklas: UltraHD- eller "4K”-tv-mottagare
med allt bättre bildkvalitet, smartklockor och smartglasögon
samt bilar försedda med datakommunikationsförbindelse dyker upp på marknaden.
•
•
Medieinnehåll används allt mer mobilt – var och när som
helst, med smarttelefoner och pekdatorer.
76 % av finländarna i åldern 15–
30 använder sociala medier
dagligen.
Alla mediehus, även Yle, utvecklar sina webb- och mobiltjänster i
en allt mer interaktiv riktning.
Videoutbudet på internet ökar
när också tidningarna publicerar
innehåll i videoformat.
Öppen data leder till nya innovationer, som ger bättre tillgång
till information – också till Yles
innehåll.
Pekskärmar används allt mer: i slutet av år 2013 hade redan
26 % av hushållen en pekdator. Också Yle måste beakta det allt
större spektret av plattformar i sin planering och utgivning
Inom räckhåll för finländarna finns ett enormt globalt medieutbud, som jämförs med inhemska innehåll – även Yles. Produktion av inhemskt innehåll och
utveckling av dess kvalitet ger finländska medier konkurrenskraft.
Yles roll som främjare av den finländska kreativa branschen betonas eftersom
Yle själv gör eller köper in merparten av de innehåll som görs i Finland. Då
mediebranschen blir internationell framhävs värdegrunden i public service.
Trots den allt hårdare konkurrensen har Yle som public service-bolag fortfarande en stark relation till finländarna.
10
•
Kommer Yle också i fortsättningen kunna erbjuda och utveckla intressanta innehåll för
olika målgrupper och samtidigt
tillföra likvärdighet i den digitala eran genom att svara på
olika medieanvändningsbehov i
olika medier?
YLE OCH MEDIEMARKNADEN I FINLAND 2003–2012
milj. €
999
1000
982
1025
1088 1097
1000
914
825
800
681
738
789
800
600
600
400
330
385376388 398
359 374 383
415
423
200
0
400
200
2003 2004 2005 20062007 20082009 2010 2011 2012
0
Statistikcentralen: Statistik över massmedier och kultur.
Yle: Yle på e-mediernas marknad i Finland.
Uppgifter för 2013 ej tillgängliga.
TV & radio sammanlagt inklusive Yle
Yles omsättning
Mediebranschen upplever en världsomspännande omvälvning.
Det digitala har avsevärt förändrat produktionen, distributionen och mottagningen, och utvecklingen går vidare i takt med
den ökande automationen.
Situationen är svår för de kommersiella medierna, och det
bekymrar också Yle. De tryckta mediernas andel av annonsförsäljningen har sjunkit i redan ett tjugotal år och digitala
reklam- och upplageintäkter ersätter inte inkomstbortfallet.
Betal­-tevens intäkter har minskat. På lång sikt sjunker också
reklamintäkterna för traditionella tv-sändningar, när annonsering och sändningar flyttar ut på webben.
På den finländska marknaden delar globala aktörer som
Facebook och Youtube på reklamintäkterna för videoreklam
på internet. Nya konkurrenter som Netflix, HBO, Viaplay och
Filmnet har dykt upp på fältet för videoprenumerationer med
månadsavgift.
11
EKONOMI
ARBETE TILL DEN KREATIVA BRANSCHEN
År 2013 var det första året med Yleskatt. Yleskatten ersatte
tv-avgiften, som var knuten till enskilda tv-apparater. Skattens
storlek beror på betalarens inkomster. Låginkomsttagare är helt
befriade från Yleskatt.
Med Yleskatten finansierar vi hela public service-verksamheten: 4 tv-kanaler, 6 riksomfattande FM-radiokanaler, 3 digitala radiotjänster samt ett omfattande webbinnehåll.
År 2013 satsade Yle bland annat på innehåll för barn och
unga samt på webbtjänster. För sporten var det ett mellanår
mellan de olympiska spelen. De viktigaste investeringsobjekten
var Yles lokaler och utrustning i Mediapolis i Tammerfors samt
förnyelsen av studiorna i Böle.
Yle är ett mediebolag som ägs av finländarna. Det hör till public
service-uppdraget att Yle ska främja inhemsk kultur och livskraften i den kreativa branschen. Yle använder 85 % av medlen reserverade för programverksamhet till inhemska innehåll. Av alla medel
Yle använder blir uppskattningsvis över 90 % kvar i landet.
Av programutbudets kostnader använder vi 207 miljoner på
tv-program, 73 miljoner på radioprogram och 29 miljoner euro
på webbtjänster och mobila tjänster.
YLES KOSTNADSSTRUKTUR Sammanlagt 464,4 milj. euro (förändring +11,5 milj. euro)
INNEHÅLL OCH TJÄNSTER
Sammanlagt 318,6 milj. euro
%
%
Yle är en betydande aktör när det gäller sysselsättning inom
den kreativa branschen. Utöver sin egen fasta personal betalade Yle löner och honorar till över 6 000 frilansredaktörer och
konstnärer. Yles personalkostnader var 234,8 miljoner euro, vilket är cirka 50 % av omsättningen.
Yle köpte tjänster och produkter av företag och samfund i
Finland för sammanlagt 187 miljoner euro, och av denna summa var av-branschens andel 58 miljoner euro. Genom Yle kanaliserades totalt 74 miljoner euro till den inhemska kreativa branschen, utöver Yles egen personal. Yle betalade
• 16 miljoner euro i honorar till frilansar
• 25,6 miljoner euro för inhemska programinköp
• 76,3 miljoner euro i upphovsersättningar för program och
musik.
� Innehåll och tjänster
4
8
(2012: 67 %)
� Nyheter (2012: 18 %)
7
� Distribution (2012: 8 %)
15
� Teknologi och
6
12
ARBETE TILL REDAKTÖRER OCH KONSTNÄRER
infrastruktur
69
21
(2012: 4 %)
� Avskrivningar och
gemensamma medel
(2012: 11 %)
17
� Aktualiteter (2012: 12 %)
� Fakta (2012: 16 %)
11
(2012: 10 %)
� Gemensamma funktioner
� Sport (2012: 14 %)
12
17
12
� Kultur och underhållning
(2012: 20 %)
� Drama (2012: 15 %)
� Barn och unga (2012: 5 %)
FINANSIELLA NYCKELTAL
VERKSAMHETENS OMFATTNING (mn euro / %)*
Omsättning
förändrings-%
Övriga rörelseintäkter
förändrings-%
Kostnader och avskrivningar
förändrings-%
Balansomslutning
Bruttoinvesteringar, materiella och
immateriella tillgångar
% av omsättningen
2013
2012
2011
2010
2009
465,9
6,2
3,2
-81,4
464,4
2,5
276,3
29,5
438,7
5,6
17,4
2,4
453,3
4,5
277,4
26,0
415,4
4,3
17,0
-21,3
433,9
-3,0
312,9
32,7
398,4
2,7
21,7
-6,9
447,1
8,0
302,3
29,7
388,0
3,1
23,3
9,4
414,1
3,2
313,1
31,1
6,3
5,9
7,9
7,5
8,0
39,2
8,4
4,7
1,0
4,2
0,9
41,2
9,4
2,8
0,6
3,7
0,8
27,1
6,5
-1,4
-0,4
-0,3
-0,1
-0,7
-0,2
-27,1
-6,8
-26,5
-6,6
22,4
5,8
-2,9
-0,7
1,9
0,5
0,5
48,6
65,0
0,1
46,9
75,7
0,3
40,4
17,4
0,3
41,9
13,4
0,4
48,9
4,5
3 173
418
3 591
1 74,1
13,4
187,5
3 103
409
3 512
168,2
12,1
180,3
3 092
403
3 495
163,7
12,8
176,5
3 180
475
3 655
166,5
13,3
179,8
3 307
446
3 753
162,3
13,3
175,6
LÖNSAMHET (mn euro / %)*
Rörelsevinst/-förlust
% av omsättningen
Röreslevinst/förlust före extraordinära poster
% av omsättningen
Räkenskapsperiodens vinst/förlust
% av omsättningen
FINANSIERING OCH EKONOMISK STÄLLNING
Quick ratio
Soliditetsgrad %
Räntebärande främmande kapital (mn euro)
PERSONAL
Antal tillsvidareanställda 31.12
Personal i årsverken 31.12
Antal anställda totalt
Löner (mn euro)
Premier (mn euro)
Löner och premier sammanlagt (mn euro)
Quick ratio =
Finansieringstillgångar – förskott på upphovsrätter
Soliditet =
Kortfristigt främmande kapital
Eget kapital
Balansomslutning
X 100
*nyckeltalen för åren 2009-2011 är inte jämförbara med åren 2012-2013
pga. den förändrade defintionen på omsättning
Mera om ekonomin i bokslutet → yle.fi/yleisradio/om-yle
13
PROGRAMUTBUD
INNEHÅLLENS ANDEL AV TV-TIMMARNA,
TOT. 17 965
INNEHÅLLENS ANDEL AV RADIOTIMMARNA,
TOT. 47 160
%
%
9
10
26
7
� Nyheter (2012: 7 %)
� Aktualiteter (2012: 11 %)
11
7
� Sport (2012: 8 %)
� Aktualiteter (2012: 23 %)
60
� Kultur och underhållning
5
22
� Fakta (2012: 28 %)
� Drama (2012: 27 %)
30
� Nyheter (2012: 7 %)
(2012: 10 %)
1
� Barn och unga (2012: 9 %)
4
8
� Sport (2012: 4 %)
� Fakta (2012: 7 %)
� Drama (2012: 1 %)
� Kultur och underhållning
(2012: 58 %)
� Barn och unga (0 %, 2012: 0 %)
Omfattar rikstäckande sändningar, men inte sändningar på samiska,
Yle Mondo, Yle Klassinen eller parallella landskaps- och regionalsändningar, förutom ”lokalfönstret”.
TV-SÄNDNINGAR SAMMANLAGT *
RADIOSÄNDNINGAR SAMMANLAGT*
2013
förändring
sedan 2012
2013 förändring
sedan 2012
**PROGRAMTIMMAR................................ 18 353..............................- 79 timmar
***INHEMSKA FÖRSTA.............................. 4 550...........................- 359 timmar
SÄNDNINGAR
GRAD AV INHEMSKT URSPRUNG..........53 %............+0,2 %-procentenhet
****GRAD AV EUROPEISKT.........................86 %..............-1,6 %-procentenhet
URSPRUNG
****ANDEL AV OBEROENDE...................... 31 %...............+ 7 %-procentenhet
PRODUCENTER
**RIKSOMFATTANDE............................. 44 760..................... - 60 timmar
PROGRAMTIMMAR
- första sändningar av programutbudet.................... 84 % ....... - 7 %-procentenhet
- andel musik i utbudet ...................................................47 %........+ 1 %-procentenhet
**REGIONALA PROGRAMTIMMAR.................32 440..................... - 90 timmar
PROGRAMTIMMAR PÅ SAMISKA........................1 590......................+ 20 timmar
YLE MONDO.................................................................. 8 760.......................- 24 timmar
***YLE KLASSINEN .................................................. 6 200....................+ 210 timmar
PROGRAMTID SAMMANLAGT...........................93 750....................+ 60 timmar
* Markbundna sändningar förutom HD-sändningar och SVT World
* Markbundna sändningar exklusive samtidiga sändningar i tv.
** Om man inte räknar med parallella regionala nyhetsändningar var antalet programtimmar 17 965 timmar.
** Alla kanaler sänder program dygnet runt och lånar delvis varandras sändningar. Programtiden omfattar inte programtimmar som lånats från övriga Ylekanaler. När sådana
timmar räknas med var sändningstiden sammanlagt 104 770 timmar (förutom kanalen
Yle Saame Radio.)
*** Omfattar inte sportprogram via internationell signal (445 timmar).
**** Exklusive nyheter och sport.
*** Sänds endast i det digitala televisionsnätet
14
VIDEOR PÅ YLE ARENAN UNDER 2013
(program och klipp totalt 12 218 timmar)
%
8
13
LJUDFILER PÅ YLE ARENAN UNDER 2013 (program och klipp totalt 14 879 timmar)
%2 8
� Nyheter
13
� Aktualiteter
11
22
12
21
8
1 13
� Sport
� Drama
� Kultur och underhållning
2 8
� Barn och unga
� Aktualiteter
21
47
� Fakta
� Nyheter
8
� Sport
� Fakta
� Drama
� Kultur och underhållning
� Barn och unga
INNEHÅLL PÅ ARKIVET 31.12.2013
VIDEO ............. 18 525 (år 2013 2 436 klipp, 474 timmar)
AUDIO ............. 59 00 (år 2013 590 klipp, 177 timmar)
↑
Den finskspråkiga radioteatern bjöd på Riikka Pulkkinens hörspel Wunderbar!
som utspelar sig i teatervärlden. Alla roller spelades av Krista Kosonen.
Bild: Jyrki Valkama/Yle Bildtjänst
←
Dramaserien #lovemilla var favorit bland 12–15-åringar och levde på sociala
medier. Huvudpersonen Milla sommarjobbade på en lunchrestaurang och spelades av Milka Suonpää.
Bild: Jussi Nahkuri/Yle Bildtjänst
15
ÅRET PÅ YLE I KORTHET
08
Yle sänder VM i friidrott från
Moskva i tv, radio och på webben.
Sändningarna har som flest 1,3
miljoner tittare.
04
Projektet Böle Studior sätter
i gång: liksom Mediapolis i
Tammerfors får också Helsingfors
ett centrum för digitala medier
och den kreativa branschen.
01
Den nya finansieringsmodellen
träder i kraft; diskussion om Yle,
skatten och medierna på webben
och som chatt med Lauri Kivinen
och Marit af Björkesten.
I Tohloppi i Tammerfors river
man skrank: det kreativa
branschcentret Mediapolis öppnar
sina portar för företag och andra
aktörer.
Yles alla tv-kanaler strömmas på
Yle Arenan.
2013
ÅRET BÖRJAR
02
05
Nyheternas och sportens nya uttryck tas i bruk i Yles alla nyhetsoch sportsändningar.
Renoveringen av de stora studiorna 1 och 2 i Böle inleds.
1926
Rundradion grundas
1920
1930
Tjänsten Teevee.fi, som Yle, MTV Media och Nelonen
Media planerat tillsammans, öppnas på webben.
1945
Antalet lyssnare växer, antalet
licenser överskrider 500 000
1940
1950
1927
Radions symfoniorkester RSO grundas
1969
Tv-sändningar i färg inleds
1960
1958
Reguljära tv-sändningar inleds
16
1970
1981
Text-TV inleder sin
verksamhet
1980
1975
De första regionalradiostationerna Ylen
aikainen och Radio Mellannyland startas
11
09
Hannu Lintu tillträder som RSO:s chefsdirigent –
Yle Teema direktsänder konserterna och den påföljande diskussionen i tv.
Lottoprogrammen Lotto, Viking Lotto och
Eurojackpot syns sista gången på Yles kanaler.
Unga. Nu! syns i tv, radio och på webben i
tio veckors tid. Kampanjen har som mål att
motverka utslagningen av unga i Finland, och
resulterar i 15 000 nya arbetsmöjligheter för
unga.
Näsdagsshowen i Yle TV2 ger ny fart åt
insamlingskampanjen till förmån för fattiga barn
i världen: i slutet av året slog man rekord med
3,16 miljoner euro.
2013
2014
ÅRET SLUTAR
10
12
Lilla Tvåan turnerar: konserter och träffar på fem
orter.
Självständighetsdagens mottagning i
Tammerforshuset ses av två miljoner finländare i
Yle TV1, Yle Fem och på Yle Arenan.
Pilotprojektet Yle Uutisluokka – Yle
Nyhetsskolan bjuder in elever för att göra
nyheter på Yle.
1994
Lagen om Rundradion
Ab träder i kraft
1990
2000
Antalet betalda tv-avgifter
överskrider två miljoner
2004
De regionala tv-sändningarna
täcker hela Finland
2000
1999
Yles distributionsteknik
blir Digita Ab
2007
Finland övergår
till digitid
2010
2001
De digitala tv-sändningarna inleds
17
2006
Yle fyller 80 år
2011
Yle börjar med
HD-sändningar
18
FÖR ALLA
FINLÄNDARE
Vi erbjuder en plattform för samhällsdebatt, journalistik
och kultur. Vi finns till för alla – oberoende av bakgrund,
bosättningsort eller ekonomi. Vi vill att du hittar något som
är viktigt för dig i Yles innehåll – varje dag.
→ Vi finns i finländarnas vardag
19
YLE HEMMA OCH UTE I VÄRLDEN
YLES NYHETER REGIONALT I TV
YLES FINSKSPRÅKIGA
REGIONALREDAKTIONER
� Norra Finland
Yle Etelä-Karjala
� Österbotten
Yle Etelä-Savo
� Sydvästra Finland
Yle Helsinki
� Östra Finland
Yle Häme
� Tavastland
Yle Kainuu
� Mellersta Finland
Yle Keski-Pohjanmaa
� Sydöstra Finland
Yle Keski-Suomi
ENARE
� Nyland
Yle Kymenlaakso
Yle Lahti
Yle Lappi
Yle Oulu
Yle Perämeri
ROVANIEMI
Yle Savo
Yle Tampere
ULEÅBORG
KAJANA
KARLEBY
Sebarhetsområdet
� för de regionala
JAKOBSTAD
tv-nyheterna
VASA
SEINÄJOKI
JYVÄSKYLÄ
BJÖRNEBORG
TAMMERFORS
ÅBO
Yle Turku
YLES SVENSKSPRÅKIGA
REGIONALREDAKTIONER
KUOPIO
Yle Huvudstadsregionen
JOENSUU
Yle Västnyland
Yle Åboland
S:T MICHEL
VILLMANSTRAND
KOUVOLA
KOTKA
TAVASTEHUS
LAHTIS
EKENÄS
Yle Pohjois-Karjala
Yle Satakunta
KEMI
KRISTINESTAD
Yle Pohjanmaa
BORGÅ
LOJO HELSINGFORS
Yle Österbotten
Yle Östnyland
YLE SAMISKSPRÅKIGA
SPECIALTJÄNSTER
Yle Sápmi
20
↑
Ville Haapasalo reste 6000 kilometer och 30
dagar på Ishavet. I resan ingick också ett besök hos nenetserna på Kolahalvön.
Bild: Ossi Käki
→
År 2013 bjöd Yle på VM i friidrott från Moskva.
Finalen i männens spjutkast var årets
fjärde mest sedda program. Tero Pitkämäki
vann silver.
Bild: Tomi Hänninen
KORRESPONDENTER OCH ASSISTERANDE FRILANSAR 2013
Finskspråkiga korrespondenter:
Berlin: Tytti Sulander Bryssel: Elina Ravantti Moskva: Marja Manninen Peking: Sari Taussi Stockholm: Jyrki Hara Washington: Olli-Pekka Sulasma
Svenska Yles korrespondenter:
Bryssel: Dan Ekholm Stockholm: Bengt Östling Washington: Mette Nordström
Assisterande frilansar:
Istanbul: Lotta Nuotio Kairo: Aleksi Kalliomäki London: Pasi Myöhänen Madrid: Jyrki Palo Manila: Kirsi Crowley Moskva: Erkka Mikkonen Paris:
Annastiina Heikkilä Rom: Petri Burtsov Tartu: Risto Vuorinen
År 2013 fattade Yle beslut om att öka antalet korrespondenter och förnya utlandsverksamheten.
21
REGIONERNA
I LANDETS ALLA HÖRN
som helst i Finland.
Den egna hembygdens frågor står oss nära och påverkar vårt
dagliga liv. Därför är de intressanta, och därför får också Yle hela tiden önskemål om mera regionala nyhetsrubriker.
TURNÉER OCH TRÄFFAR
LOKALA OCH RIKSOMFATTANDE NYHETER
•
•
Yle har 25 regionalredaktioner. Därutöver finns Yle Sápmi som
betjänar den samiskspråkiga befolkningen. Varje regionalredaktion ansvarar självständigt för sina innehåll. De utnyttjas dagligen i stor utsträckning i det riksomfattande utbudet både i radio- och tv-utbudet samt i Yle Radio Suomis sändningsflöde.
Nyheterna berättar om vad olika beslut innebär för varje region. De väcker diskussion om frågor som påverkar invånarnas vardag.
Lokala frågor är intressanta också på riksnivå. Under de senaste tre åren har de regionala nyheternas andel av riksnyheterna mer än fördubblats. Cirka 800 000 personer besöker
regional­redaktionernas webbsidor varje vecka.
Nyheter från landets alla hörn ökar den regionala likvärdigheten och vidgar vår vy om ett mångformigt land och folk.
Exempel:
• Ajantasan Torstaiseura i Yle Radio Suomi gav rikssändningarna lokalfärg från olika håll i Finland
• Hojtlådorna (shoutboxarna) på radiokanalernas webbsidor
gav innehållen interaktivitet
• I Vasa förberedde man en sammanslagning av de finsk- och
svenskspråkiga nyhetsdeskarna.
•
•
•
•
•
RÖRLIG OCH TRÅDLÖS
PRODUKTIONSUTRUSTNING
Tack vare nya produktionssätt och ny sändningsteknik finns regionalredaktionernas medarbetare allt oftare på plats där det
händer: bland folket och på webben. Programmen kan sändas
direkt i alla medier – varifrån som helst, när som helst och vart
22
Yle kulmilla – Yle är här i bl.a. Åbo, Kuopio och Jyväskylä
Yle Keski-Suomis kommunturné på sju orter, evenemang på
bokmässan i Jyväskylä
Yle Pohjois-Karjala på Senatstorget i Helsingfors
Yle Keski-Pohjanmaa firade 70 års-jubileum med turné på 17
orter, samt öppet hus
Urheiluruutu 50 års-turné på fyra orter
Lilla Tvåans konsertturné på fem orter
YleXPop gratiskonsert i Tammerfors.
↑
Sohkersohkka – Sockerchocken är ett direktsänt radioprogram för unga vuxna på tre samiska språk. Programmet sänds en gång
per vecka, Heli Huovinen och Aslak Paltto är
programledare.
Bild: Vesa Toppari/Yle
→
Yle Keski-Suomis redaktion åkte på sommarturné och besökte sju orter. Redaktörerna
Marika Paaso och Heli Kaski pratar med sjuåriga Iia Kangas i Konnevesi.
Bild: Pirkko Tainio/Yle
23
JOURNALISTIK
TROVÄRDIGT OCH OBEROENDE
Grunden i Yles verksamhet är trovärdiga och mångsidiga innehåll, sanningsenlighet, högklassig journalistik, oberoende av utomstående påverkare och hållbara etiska principer. De beaktas
när vi planerar och gör nyheter, aktualiteter, barnprogram eller
andra innehåll. Publikens förtroende måste förtjänas varje dag.
I Finland anses Yles nyhetstjänst vara landets mest trovärdiga. År 2013 stärktes denna ställning ytterligare. I Taloustutkimus undersökning ansåg 85 % av finländarna att Yle är trovärdigt, och 57 % ansåg att Yle är Finlands främsta nyhetsaktör.
I slutet av december dömde Högsta domstolen (HD) två
av Yles redaktörer till böter för ärekränkning av ett företagarpar i Villmanstrand. Domen gäller en nyhet som Yle sände i tv
3.4.2006. Yle kommer att överklaga HD:s beslut i Europeiska
människorättsdomstolen.
TRYGGA OCH PÅLITLIGA BARNPROGRAM
Yle skyddar barn både som publik och när de uppträder. Vi ser
noga till att kraven i lagen om bildprogram, som skyddar barn i
olika åldrar för skadliga innehåll, uppfylls både i de traditionella
kanalerna och på webben. Skadligt innehåll för barn är innehåll
med våldsamma, sexuella och skrämmande drag samt innehåll
som visar användning av rusmedel.
Den största delen av Yles tv-program, 75 %, riktar sig till alla åldersgrupper och behöver inte klassificeras. Det handlar om
program som rör till exempel utbildning, bildning, kultur, musik, sport och hobbyer. De klassificerade programmen märks ut
med åldersgränsen 7, 12, 16 eller 18 eller med symbolen S, som
innebär lämplig för alla åldrar. I Yle har 50 personer utbildats för
programklassificering.
Finländarna uppskattar Yles mångsidiga, pålitliga och trygga barnprogram, och anser att de är viktiga. Utbudet för barn
och unga omfattar bland annat fakta, utbildning, underhållning
och drama. År 2013 skapade man i Lilla Tvåan nya interaktiva
och pedagogiska innehåll för familjens yngsta, och Lilla Tvåan
gjorde en stor konsertturné på fem orter. #lovemilla, som riktade sig till yngre tonåringar, blev mycket populärt.
INNEHÅLLEN VILAR PÅ DE ETISKA REGLERNA
Innehållens oberoende och opartiskhet stöder sig på lagen om
yttrandefrihet samt på Journalistreglerna, som utgör grunden
för mediernas självreglering.
När Yles etiska regler för program- och innehållsproduktion
(EPI) utformades utgick man från Journalistreglerna. Reglerna
gäller alla som gör innehåll i eller för Yle.
EPI fördjupar till exempel principerna för insamlande av information, individens rättigheter samt oberoendet av kommersiella intressen. Under åren 2012–2013 deltog över 500 Ylemedarbetare i workshoppar, där man gick genom de förnyade
reglernas principer.
EPI-reglerna kompletteras av bl.a. nyheternas värdebok, riktlinjerna för verksamheten i sociala medier samt webbhandboken om straffrätt, Toimittajan rikoslaki.
Förvaltningsrådet har utsett ansvariga redaktörer för Yles
programverksamhet. De ansvariga redaktörerna leder och övervakar det redaktionella arbetet. Det är i sista hand de som beslutar om innehållet i och utgivningen av ett program eller ett
webbinnehåll.
Opinionsnämnden för massmedier (ONM), mediebranschens självreglerande organ som bevakar god journalistisk sed,
behandlade 10 klagomål om Yles innehåll. Åtta av fallen friades
och två fälldes. (OMN:s alla beslut 114 st/2013)
24
↑
Aamu-tv bjuder på aktuella diskussionsämnen
på vardagsmorgnarna i Yle TV1. Redaktörerna
Marja Sannikka och Nicklas Wancke är
programledare.
Bild: Jyrki Valkama/Yle Bildtjänst
→
I debattprogrammen Mellan valen dryftades allt från sysselsättning till säkerhetspolitik. Bland andra redaktörerna Jan Andersson
och Krista Taubert ledde diskussionerna med
politikerna.
Bild: Jussi Nahkuri/Yle Bildtjänst
25
INNEHÅLL
SAMHÄLLELIGA INITIATIV
Samhället förändras snabbt och därmed blir behovet av pålitlig information och bakgrundsfakta allt större. Medierna har
ett stort ansvar som forum för samhällsdebatten samt som
vägvisare, men de kan också söka lösningar på aktuella frågor
i samhället.
Yle har i samarbete med organisationer, företag och folket
startat samhällskampanjer av nya slag. Ett av de stora projekten
2013 var innehålls- och aktionskampanjen Unga. Nu!, som motarbetade marginaliseringen av ungdomar. Från september till
november syntes kampanjen i alla Yles kanaler och på webben.
Genom kampanjen ville Yle väcka diskussion om ställningen för unga som har svårt att få arbete. Vi efterlyste konkreta
handlingar som kan hjälpa ungdomar.
• Kampanjen samlade in över 15 000 löften om arbetstillfällen,
läroavtal och praktikplatser.
• Rådgivningstjänsten Suunta öppnades för ungdomar och
genom den sökte 487 ungdomar sig till arbetslivsträning eller studier.
• 450 vuxna lovade att ställa upp som frivilliga stödpersoner
för ungdomar.
Också år 2014 kommer vi att fortsätta med motsvarande
samhällsprojekt.
Eleverna får stöd och hjälp av en grupp nyhetsjournalister på
Yle, som fungerar som mentorer. Genom att ta med ungdomarna i nyhetsarbetet vill man inte bara öka deras mediekompetens, utan också stöda dem i ett aktivt medborgarskap och öka
deras intresse för samhällsfrågor.
Innehållen i Yle Oppiminen flyttade till webben i början av
2013, och tjänsten fick god respons. Vi fortsätter att utveckla
tjänsten år 2014.
TILLSAMMANS GÖR VI GOTT
Yle samarbetar med allmännyttiga organisationer både regionalt
och landsomfattande för att hjälpa utsatta människor. Yle använder inte sina medel till direkta donationer, men kan ställa upp med
gratis sändningstid för samhälleligt värdefulla kampanjer och informationsinslag, eller lyfta fram viktiga teman i sina program.
Välbekanta exempel är Finlands största välgörenhetskampanj,
Näsdagen, samt insamlingen Jul i sinnet, där Yle har medverkat i redan sjutton år.
• Kampanjen Näsdagen som kulminerar i en fem timmar lång
direktsändning inbringade år 2013 en rekordstor summa,
3,16 miljoner euro. Pengarna går till hjälp åt fattiga barn i
utvecklingsländerna.
• Insamlingen Jul i sinnet inbringade 1,2 miljoner euro och för
pengarna skaffade organisationerna 20 000 presentkort á 70
euro för mat till mindre bemedlade familjer i vårt land.
Andra exempel på kampanjer som har fått stöd i Yles program
är bl.a. Hungerdagen, insamlingen Gemensamt ansvar samt olika kampanjer i Tongåvan och Entisten nuorten sävellahja. Våren
2013 höll Svenska Yle en omfattande temadag för Syriens barn,
för att stöda hjälporganisationernas verksamhet i Syrien och i
flyktinglägren.
INLÄRNING OCH MEDIEFOSTRAN
I december 2013 startade Yle ett nytt projekt i mediefostran tillsammans med grundskolorna och gymnasierna. Yle Uutisluokka
– Yle Nyhetsskolan lär ungdomar spelreglerna för kritisk nyhetsverksamhet och stöder lärare i deras mediefostrande arbete. I Uutisluokka gör elever i årskurs 6–9 nyheter som publiceras
på skolornas och Yles webbsidor. Yle Nyhetsskolan har svenskspråkiga gymnasieelever och yrkesskolelever som sin målgrupp.
26
→
Elever från Vuosaaren yläaste deltog i projektet Yle Uutisluokka – Yle Nyhetsskolan. Det är
ett projekt inom mediefostran där elever gör
nyheter på Yles webb om ämnen som är viktiga för dem.
Bild: Anne Hämäläinen/Yle Bildtjänst
”GENOM ATT ANVÄNDA YLES INNEHÅLL OCH TJÄNSTER …” DE 10 MEST LYCKADE INNEHÅLLEN ELLER TJÄNSTERNA
HUR VÄL HAR YLE LYCKATS
SKALA 1-6
1 = har inte alls lyckats
6 = har lyckats mycket bra
1
…kan man se och höra inhemskt programutbud på sitt eget modersmål.................................................................................5,07
2
…får barnen trygga barnprogram och tjänster....................................................................................................................................4,75
3
…får man pålitliga nyhets-, fakta- och aktualitetsinnehåll..............................................................................................................4,70
4
…kan man hålla sig á jour...........................................................................................................................................................................4,60
5
…får specialgrupper service som tjänster på teckenspråk, programtextning m.m. ................................................................4,55
6
…hittar man lätt tjänster och innehåll....................................................................................................................................................4,55
7
…får man följa med stora internationella idrottsevenemang.........................................................................................................4,50
8
…kan man samla ihop människor för att hjälpa varandra i undantagsförhållanden (kriser/olyckor)................................4,44
9
…blir man allmänbildad ..............................................................................................................................................................................4,42
10
…kan man lära sig nya saker.....................................................................................................................................................................4,37
Källa: Undersökningen Hur värdefull är Yle för finländarna, Taloustutkimus Oy, Yle Strategi
Mer om Yles värde för finländarna → Publikberättelsen 2013
Mer om journalistik och ansvar i innehållen → yle.fi/yleisradio/om-yle
27
TJÄNSTER
FÖR SMÅ GRUPPER, PÅ MÅNGA SPRÅK
Alla har inte samma möjligheter att delta i den offentliga debatten, använda sitt modersmål, eller tillgodogöra sig medieinnehåll utan stöd. Public service erbjuder innehåll för språkminoriteter och också för sådana befolkningsgrupper som saknar
annat medieutbud. Språk och kultur är redan i barndomen viktiga faktorer när den egna identiteten byggs upp.
I synnerhet döva personer och tittare med nedsatt hörsel behöver programtextning på finska och svenska. Men också till
exempel invandrare kan ha nytta av textningarna. År 2013 ökade Yle textningen av finskspråkiga nyheter, svenskspråkiga program och program som sänds på Yle Arenan. Om man räknar
med Yle Arenan ökade programtextningarnas andel till 86 %, vilket är mer än det lagstadgade etappmålet.
Dessutom utökade man hösten 2013 de svenskspråkiga undertextningarna betydligt. Bland de översatta programmen
finns bland andra Den mänskliga faktorn, Kungskonsumenten
samt Hemmasalongens dramafilmer.
Yle sänder dagligen tv-nyheter på teckenspråk för hörselskadade. Också riksdagens direktsända frågetimmar samt valprogram tolkas till teckenspråk. Dessutom har man sänt idrottsreferat på teckenspråk.
Hösten 2013 inledde Yle Barn och unga ett nytt samarbete
för att utöka utbudet teckenspråk för hörselskadade barn. Fyra
sagor på teckenspråk spelades in för Yle Arenan, och initiativet
togs i ett samarbete mellan Finlands Dövas förbund och bibliotekens rikstäckande webbtjänst. År 2014 utökar man ytterligare
teckenspråkstolkningen av sagor och Lilla Tvåans barnprogram.
Ljudtextningen är en tjänst på alla Yles tv-kanaler för synskadade
och personer med läshinder. Ljudtextningen återger texten i rutan
som syntetiskt tal. Målet var att år 2013 förse alla public service-program, som har översatt undertextning, med ljudtext, men på grund
av ett leveransfel i systemet kunde vi inte nå det målet fullt ut.
Den nyaste tjänsten för synskadade är syntolkning, där information förmedlat av synsinnet beskrivs i ord. Yles mål är att göra ett syntolkat dramaprogram årligen.
Yles nyheter på enkel finska är ett stöd för alla som har svårigheter att förstå tal eller skriven text. Bland annat många gamla lyssnar
på nyheterna på enkel finska. Också invandrare och utlänningar som
studerar finska har nytta av nyheter på enkel finska.
NYHETER PÅ MÅNGA SPRÅK
Yle sänder också nyheter på samiska, romani, ryska och engelska samt som enda rundradiobolag i världen på latin. En ny
satsning på Yle var tv-nyheterna på ryska (Novosti Yle) som började sändas i maj, samt i december egna nyheter på samiska
(Yle Ođđasat) på eftermiddagarna i Yle TV1.
Yle Sápmi är det enda mediet i Finland som gör nyheter och aktualiteter, barnprogram och andaktsprogram på alla de tre samiska
språken: nord-, skolt och enaresamiska. År 2013 stärkte man och förnyade utbudet i både radio, tv och på webben.
• Man utökade de samiskspråkiga nyheterna, och den rikstäckande sändningstiden för de samnordiska nyheterna Ođđasat
tidigarelades i kanalen Yle Fem. Nyheterna når nu bättre samer som bor utanför sameområdet samt andra som är intresserade av samisk kultur.
• Yle Sápmi började publicera nyheter på webben på de små
minoritetsspråken enare- och skoltsamiska. Man tog också
upp dem som programledarspråk i de direktsända morgonoch eftermiddagssändningarna.
• Nytt var också det direktsända radioprogrammet för unga
vuxna. Sohkaršohkka – Sockerchocken började sändas i mars
2013. Programmet förnyar radioberättandet ur de samiska
ungdomarnas synvinkel och finns tillgängligt också på webben och mobilt.
28
↓
Avsnitten i serien Närpiäiset tolkades till teckenspråk på Yle Arenan. Lilla Tvåans
program Riku och Rami samt Maltti och Valtti har också tolkats till teckenspråk.
Figurerna i Närpiäiset: Joltakulta (Emilia Sinisalo), Leppäkeihäs (Tomi Alatalo),
Hellanlettas (Elina Rintala) och Jassoo (Minna Kivelä) funderar ur barns perspektiv på
på vad olikhet och att acceptera varandra innebär.
Bild: Laura Pohjavirta/Yle Bildtjänst
29
30
EN EGEN RÖST
OCH PLATS
LEVAN TVALTVADZE, redaktör
DAGLIGEN ÖVER 300 NYHETSSÄNDNINGAR FRÅN
FINLAND PÅ OLIKA SPRÅK – I RADIO, TV OCH PÅ
WEBBEN:
Som före detta radioredaktör har jag lärt mig att en halv timme
i radio motsvarar en och en halv minut i tv. Allt ska göras snabbare och mer komprimerat, för tiden är bara knappa fem minuter.
Det gäller att välja rätt ord så att det centrala kommer fram. Det
är en teknikgren att sammanställa tv-telegram och tv-inslag.
Jag tycker att tiden var rätt för Novosti Yle i tv. Det var ett
tydligt budskap till den ryskspråkiga befolkningen: de tas med
i samhället – också deras röst är viktig. Ryssarna i Finland fick
en kanal, och genom den kan de själva påverka.
Tröskeln att ta kontakt med oss har blivit lägre. Många vill
berätta sin historia för oss, och det här har också lett till flera
nyhetsinslag. En tittare föreslog att vi skulle slopa väderrapporten för att få med ytterligare ett nyhetsinslag ”som gäller oss”.
De ryskspråkiga tittarna säger att nyheterna hjälper dem att
lära sig finska. Också finskspråkiga tittare har hittat Novosti Yle.
De berättar att nyheterna hjälper dem att lära sig ryska och ger
dem kunskap om den ryska kulturen.
Nyheter för små språkminoriteter är inte lukrativa i kommersiella kanaler. Men sett ur ett samhällsperspektiv är de lönsamma. Nyheter på olika språk för Finlands olika befolkningsgrupper närmare varandra. Det är en investering i vår gemensamma
framtid.
Det är en glädje att få arbeta med sådant som en stor publik
uppskattar. I ett public service-bolag kommer människan först.
• Yle Uutiset – Yle TV1, Yle Radio 1, Yle Radio Suomi, Yle Puhe,
YleX
• Yle Uutiset på teckenspråk – Yle TV1
• Yle Uutiset på enkel finska – Yle Radio Suomi
• Yle Nyheter, TV-nytt – Yle Fem, Yle Radio Vega, Yle X3M
• Yle News – Yle TV1, Yle Radio 1, Yle Mondo
• Novosti Yle – Yle TV1, Yle Radio Suomi
• Yle Ođđasat – Yle TV1, Yle Fem, Yle Radio Suomi
• Romano Mirits – Yle Radio 1
• Nuntii Latini – Yle Radio 1
NOVOSTI YLE
• Yle Radio Suomi, kl. 21.35–21.40: i genomsnitt 83 000
lyssnare
• Yle TV1, kl. 16.50–16.55: i genomsnitt 300 000 tittare
• webbnyheter dygnet runt: i genomsnitt 11 000 besök i
veckan
• målgrupp: Finlands ryskspråkiga befolkning, ungefär 60 000
personer
• når bäst: över 50-åringarna av hela befolkningen
31
32
MISSION IMPOSSIBLE: HUR FÅ
TONÅRINGEN ATT FASTNA
RIIKKA TAKILA, producent
PUBLIKENS KOMMENTARER:
”Om du går genom den där dörren får du kanske se något som
du aldrig sett förut.”
Så tar serien #lovemillas Roope avsked av berättelsens hjältinna Milla när han ger henne nyckeln till framtiden.
Den nyckeln skulle jag och utvecklingsproducent Tommi
Hakko gärna ha haft förra vintern. Vi stod inför en krävande
uppgift: att utveckla ett dramatiskt transmedialt innehåll. Det
skulle röra sig suveränt på webbens olika plattformar och finnas
behändigt till hands på skärmarna. Innehållet skulle vara underhållande och – det handlar ju om Yle – också pedagogiskt. Det
svåraste var ändå att få tonåringarna att fastna. Tonåringarna,
som i sig har en ganska sval inställning till Yle.
Vi blundade djärvt och hoppade. Vi gjorde tvärt emot alla
konstens regler. Vi filmade på ett ställe och besatte huvudrollerna med unga amatörskådespelare. Vi komprimerade episoderna till ett par minuter. Vi var anarkister också beträffande innehållet. En episod var en musikal, en annan en thriller. I en tredje
hade skådespelarna bytts ut till unga med invandrarbakgrund.
På webben skapade vi Millas hemliga värld, som gav berättelsen djup och fungerade som en interaktiv arena.
Men det viktigaste var ändå att glömma den stil som ofta
används när man talar till ungdomar. Temat tog vi ur de ungas
vardag, men utan att predika eller tramsa.
Det lönade sig att ta risken. Det djärva gick hem hos
12–15-åringar och på fyra veckor blev serien ett fenomen.
Det känns fint att ha varit med om att starta någonting nytt,
inom trygga ramar och utan stora prestationskrav.
Yle måste vara djärv och ta risker. Vi måste testa olika programtyper. På det viset kan vi vara ett värde också för våra konkurrenter.
Det bästa i det här arbetsfyllda projektet var publikens respons. Den blev ett bevis för att det inte finns några omöjliga uppdrag.
•
det bästa i #lovemilla är att Milla på riktigt är helt som en
vanlig tonåring, inte någon felfri gullegris osv. som det nuförtiden ofta är i program för ungdomar. i #lovemilla är de
int rädda för att svära och det fanns också alkohol med i ett
par avsnitt. Milla är trött på sitt liv och vill ha förändring, helt
som alla unga åtminstone en gång i sitt liv.
• Du är äkta, du säger saker precis som de är. Att titta på de
här avsnitten, dramat som finns i dem och dina tankar hjälper mig att reda ut också mina egna tankar :) Du har en positiv inställning till livet, och du visar klart att efter besvikelser är det bara att lyfta upp hakan och se framåt.
• #Milla är underbar och vacker och verkar helt själv bestämma om sånt som rör henne . (: + det har inspirerat mig så att
jag har börjat teckna och skriva igen … <3
#LOVEMILLA
• Säsong 1: 26 avsnitt, på webben och i Yle TV2 i juni
• målgrupp: ungdomar 10+
• nådde bäst: 12–15-åriga flickor
• ca 4 miljoner starter på webben (inkl. Yle Arenan, Youtube,
Facebook)
• följare på bl.a. Instagram 10 000, Facebook 34 000
• På webben upprätthöll 20 % av publiken diskussionen, skrev
inlägg, delade innehåll och la ut länkar
• #lovemilla2: 24 avsnitt, på webben och i Yle TV2 i december
33
34
DE DJUPA KÄNSLORNAS
HISTORIA
PEKKA LAINE, redaktör
PUBLIKENS KOMMENTARER
Från första början tyckte jag att schlagern är ett rätt så oslagbart tema för en dokumentärserie. Om man vill spegla den finländska populärmusikens säregna evolution mot vår samtidshistoria är det svårt att föreställa sig ett mer givande tema än
schlagern.
Schlager-Finland, Iskelmä-Suomi, var ett givande och arbetsamt projekt som kändes viktigt att genomföra. Ett strålande
gäng proffs, från fotograf till klippare, från ljudtekniker till arkivredaktör, berättade en viktig historia. Vi ville visa att schlagern
är mycket mer än man vanligen förmodar. Vi ville väcka tankar
genom att tala om en musikgenre som vanligen anses vara ett
område renons på all tankeverksamhet. Vi ville forska i historien med betoning på känsla.
Det var nog ganska många ögon som fuktades vid teven och
radion. Så gick det också för oss som gjorde serien. Schlagern
är de djupa känslornas musik.
Schlager-Finland gav publiken en möjlighet att dyka ner i ett
sinneslandskap som var bekant på ett nostalgiskt sätt och överraskande på samma gång.
Jag anser att det är Yles uppgift att om och om igen berätta
de historier som är viktiga för vår finländskhet, och ställa samma grundläggande frågor. Vem är vi? Varför är vi som vi är? Min
egen public service-mission är att dryfta dessa frågor genom
att göra så högklassiga musikprogram som möjligt.
•
Måndagen har blivit veckans höjdpunkt och sen spekulerar
vi med vännerna!
• Tack vare program som de här blir det mindre tråkigt att betala
Yleskatt. Välgjorda intervjuer med centrala aktörer i branschen
gav verkligen intressanta uppgifter om branschens bakgrund.
Fina gamla filmsnuttar och musiken själv förde en gammal
rockare som jag, uppvuxen med Schlager-Finland, tillbaka till
en tid som betydde mycket för mig personligen.
• En rätt slags stolthet över Finland väcktes åter och nu väntar
jag ivrigt på sommaren, då jag kan åka mellan fälten i Finlands och Schlager-Finlands landskap i sommarnatten.
SCHLAGER-FINLAND
• i radio: personporträtt, 40 delar, Yle Radio Suomi
• i tv: dokumentärer, 10 delar, på våren i Yle Teema, repris på
sommaren i Yle TV1
• på webben bl.a. bakgrundsmaterial, intervjuer, spellista samt
pärlor och rariteter i Yle Arkivet
• målgrupp: 30–44-åringar
• nådde bäst: över 45-åringar
• bok och inspelningar: Iskelmä-Suomi – kymmenen tarinaa
kaihosta, kilometreistä ja iskelmästä, red. Pekka Laine + 14
cd (Warner Music)
35
PUBLIKEN
DELTAR OCH PÅVERKAR
•
Yles innehåll finns till för alla finländare. Publiken – tittarna,
lyssnarna och webbanvändarna – är utgångspunkten i all utbudsplanering. Vi följer ständigt finländarnas önskemål och lägger dem bak örat. Vi funderar på målgrupper, teman och metoder: för vem gör vi innehåll, om vad och hur gör vi det.
Public service har som sin uppgift att stöda demokratin och
medborgarsamhället samt ge finländarna möjligheter till delaktighet och interaktion.
Publiken deltar på många sätt i programmakandet: den ger
oss idéer och också teman för nyheter. Tittarna och lyssnarna
deltar genom att ställa frågor eller ge kommentarer direkt i programmet, genom att önska musik eller genom att besöka oss
som studiopublik. Man kan alltid också påverka genom att ge
respons i efterhand.
Exempel på nya former av delaktighet och interaktion:
• Hojtlåda dvs. shoutbox: alla Yles radiokanaler hade ett fönster på sin webbsajt, där lyssnarna kunde kommentera och
diskutera.
• Interaktiv desk: Yles nyheter, aktualiteter och sport erbjöd
en plats för diskussion på sina webbsidor. Deskens övervakare öppnade de olika diskussionsämnena och övervakade diskussionen som fördes på sidorna.
• Crowdsourcing: Inför Aktuella Tvåans Islamkväll bad man på
webben om förslag på gäster till programmet, ett öppet redaktionsmöte arrangerades för planering av programmet,
och programmet sändes parallellt på webben.
• Chatt: Yles direktörer svarade direkt på finländarnas frågor i
en chatt om Yles nya finansieringsmodell.
• Second screen dvs. andraskärm: Docventures bad tittarna
om kommentarer via sociala medier. Kommentarerna användes i tv-sändningen som en del av programmet.
Kanalkonsulter: en grupp unga arbetade fram fyra alternativa programtablåer för Yle TV2:s programutbud två söndagar. Finländarna röstade fram vinnaren på webben.
RÄCKVIDD OCH INTRESSE
För Yle är inte marknadsandelarna de viktigaste mätarna när
det gäller publikrelationen. Viktigare är programmens räckvidd
och hur intressanta de är för publiken. Publikmålen beskrivs i
talserien 100–90–80. Målen är att
• 100 % av finländarna använder någon av Yles tjänster under
året (2013: 100 %, 2012: 99 %).
• 90 % av finländarna anser att någon av Yles tjänster är intressant (2013: 81 %, 2012: 80 %).
• 80 % av finländarna använder någon av Yles tjänster dagligen (2013: 71 %, 2012: 75 %).
NYCKELTAL
• Nästan alla (96 %) som följde med program var åtminstone
nöjda (2012: 98 %) med något eller några av programmen.
• En femtedel (21 %) litar väldigt mycket på Yle (2011: 13 %).
• Av finländarna upplever 75 % att Yles innehåll och tjänster
ger dem åtminstone ganska god valuta för Yleskatten.
• Finländare från 4 år uppåt tittade på tv i 2 h 54 min (2012: 2
h 55 min), Yles andel av tittandet var 41,9 % (2012: 42,2 %).
• Folket lyssnade på radio i 3 h 7 min (2012: 3h 7 min), Yles
andel av lyssnandet var 51 % (2011: 53 %).
• Yle.fi besöktes av i genomsnitt 3,4 miljoner webbläsare
i veckan (2012: 2,47 milj.).
36
↑
Interaktiva Docventures var nya marker för Yle och en transmedial framgångshistoria.
Serien bestod av 12 avsnitt där man såg viktiga internationella dokumentärfilmer och
diskuterade dem i tv och samtidigt i sociala medier. Varje tema föregicks också av ett radioprogram. Värdar för serien var Riku Rantala och Tuomas ”Tunna” Milonoff. Förutom
att Docventures nådde finländare på Yles kanaler och på webben skapade den fenomen
och samtalsämnen som ”köttfria oktober” (lihaton lokakuu) och ”gå genast med i kyrkan”
(liity heti kirkkoon).
Bild: Risto Kuulasmaa
YLES BETYDELSE ÅR 2013
%
I SAMHÄLLET
I DEN EGNA
MEDIEANVÄNDNINGEN
0 20 40 60 80100
19
6
25
14
26
29
17
15
9
� 10 � 9 � 8 � 7 � 6 � 5 � 4 � 3 � 2 � 1
10 = Mycket betydelsefull,
1 = inte alls betydelsefull
37
10
5 6
211
64 2 3
INTRESSEGRUPPER
I ÖPPEN DIALOG
Som public service-bolag är det viktigt för Yle att föra en kontinuerlig och öppen dialog med medborgare, medborgarorganisationer, myndigheter, beslutsfattare och andra aktörer i samhället. Interaktionen med olika finländare och den respons Yle
får av dem ger viktiga infallsvinklar när det gäller Yles utveckling. Dialogen sker både på webben och i många olika öppna
evenemang, där Yles representanter svarar på medborgarnas
frågor om bolagets verksamhet.
Genom publikundersökningar följer vi med hur nöjda folket är med Yles tjänster, och hur tjänsterna används. Över
40 000 finländare deltar årligen i dessa undersökningar. Dessutom utreder Yle finländarnas åsikter om program och tjänster bland annat genom intervjuer, fokusgruppsundersökningar
och användarpaneler.
Yle får också mycket direkt respons. År 2013 fick program­
responsen totalt 41 300 mejl, samtal och brev.
Interaktionen på webben och via sociala medier ökar när det
gäller både programinnehåll och kundbetjäning.
Synpunkter som samlas in med hjälp av undersökningar,
medborgardiskussioner, intervjuer och användarpaneler beaktas i Yles strategiarbete och i planeringen av programutbudet.
År 2013 arrangerade Yle möten med riksdagsgrupper, ministerier och representanter för pressen. Där bekantade man sig
med Yles innehållsproduktion och diskuterade riktlinjerna för
Yles verksamhet och ekonomi.
• Rundradiobolag: Yle verkar aktivt i europeiska radio- och
TV-unionen EBU:s arbetsgrupper och kommittéer. Yle samarbetar med de nordiska rundradiobolagen direkt eller genom Nordvision.
• Säkerhetsmyndigheter: Yle har beredskap för störningstillstånd och undantagsförhållanden och tillsammans med försörjningsberedskapscentralen utvecklar bolaget systemet för
förmedling av meddelanden från myndigheter.
• Meteorologiska institutet och Försvarsmakten: Regelbundna
besök hör till de nationella försvarskursernas undervisningsprogram. År 2013 ordnade man ett möte med pressen gällande varningsmeddelanden.
• Olika trossamfund: Inom ramen för övervakningsorganet för
andaktsprogram för bolaget en kontinuerlig dialog med alla
kristna kyrkosamfund och s.k. fria inriktningar som är verksamma i Finland.
KONTAKT MED BESLUTSFATTARE OCH
MYNDIGHETER
MÖTEN OCH DIALOG
På grund av Yles specialuppdrag har bolaget täta kontakter med
riksdagen, kommunikationsministeriet, Kommunikationsverket
och övriga myndigheter. Kommunikationsministeriet bereder
lagstiftning med anknytning till Yle och representerar staten
vid Yles bolagsstämma. Yles verksamhet anknyter också till sektorer som sorterar under undervisnings- och kulturministeriet.
Arbetet med intressegrupper omfattar också möten med olika
organisationer samt aktörer och samarbetsparter inom mediebranschen. Yle tar årligen emot tusentals besökare från bl.a. företag och läroanstalter. Vi träffar ofta representanter för ungdoms-,
medborgar-, idrotts-, yrkes- och kulturorganisationer samt personer från specialgruppsorganisationer. Yle håller också regelbundet
öppet hus och arrangerar diskussioner för allmänheten.
38
←
Lilla Tvåans konertturné Musarullaa! besökte
fem orter på hösten. Förutom konserten ordnade Yle tillsammans med lokala aktörer evenemang för hela familjen och diskussionstillfällen på regionalredaktioner och bibliotek.
Katti Matikainen var dragplåster då Yle Savo
höll öppet hus i Kuopio.
Bild: Toni Pitkänen/Yle
39
40
DEN BÄSTA
KOMPETENSEN
Bakom våra högklassiga innehåll finns de bästa proffsen och
samarbetsparterna. Genom att arbeta tillsammans kan vi lära
oss av varandra och skapa något helt nytt. Tillsammans
kan vi utveckla hela mediebranschen.
→ Hur lyckas vi tillsammans?
41
PERSONAL
EN KOMPETENT ARBETSGEMENSKAP
Bakom ett mångsidigt och högklassigt utbud finns en kompetent personal och en inspirerande arbetsgemenskap.
Yle utvecklar personalens kompetens. Det multimediala arbetet kräver allt mer mångsidiga färdigheter och nya arbetssätt. Nyckelfaktorer i kompetensutvecklingen är lyckad rekrytering, mångsidig utbildning, arbetsrotation, utvecklingsprojekt
och inlärning i arbetet. År 2013 låg tyngdpunkten i utvecklingen
på bl.a. webbkompetens, produktion, regi och datajournalistik.
Yle har som mål att vara mediebranschens mest eftertraktade arbetsplats med den främsta kompetensen. En kunnig arbetsgemenskap förutsätter ett målinriktat och gott ledarskap,
ett uppmuntrande arbetsklimat, en öppen och diskuterande arbetskultur, rättvis premiering samt förmåga och mod att förnya sig.
Ett gott arbetsklimat är ingen självklarhet, utan något man
måste jobba för. Yle utbildar cheferna och utvärderar regelbundet deras sätt att fungera. Verksamheten i arbetsgemenskaperna stöds specifikt vid behov.
Arbetet är allt rörligare och mer mångformigt, och man arbetar allt mer flexibelt oberoende av tid och plats. Med tanke på
det flexibla arbetet har Yle tagit nya arbetsredskap i bruk och
skapat gemensamma spelregler. Vid årets slut hade 336 personer slutit avtal om distansarbete.
Yle behöver ständigt visstidsanställd personal, eftersom en
del funktioner kräver ersättare också vid mycket kortvarig frånvaro. Man har medvetet strävat efter att öka den tillsvidareanställda personalen i vissa funktioner för att andelen visstidsanställda inte ska växa sig för stor.
År 2013 förde Yle samarbetsförhandlingar i flera funktioner. Arbetsuppgifter och verksamhet omorganiserades och alla som förlorade sina arbetsuppgifter kunde erbjudas möjlighet
att övergå till andra uppgifter inom bolaget.
Yle erbjuder också intressant praktik för ungdomar. Förutom
”sjysta sommarjobbare” anställer Yle praktikanter inom mediebranschen, och ger också årligen många skolelever och studerande en möjlighet till PRAO-praktik.
Av Yles tillsvidareanställda personal omfattades 89,7 % av
kollektivavtal.
YLES PERSONAL ÅREN 2004–2013
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
� Tillsvidareanställda, � Månads- och timavlönade
antal sammanlagt, årsverken
42
NYCKELTAL
• Yle hade 3 173 tillsvidareanställda vid årets slut (2012: 3103
personer).
• Av personalen var 79 % tillsvidareanställda, 10 % visstidsanställda,
3 % timanställda och 8 % prestationsavlönade (frilansar).
• 86 % av personalen arbetar med innehåll, 14 % inom
stödfunktioner och administrativa uppgifter.
• Den vanligaste yrkesbenämningen är redaktör, redaktörerna utgör
ungefär en tredjedel av den månadsavlönade personalen.
• 166 nya avtal om fast anställning slöts.
• 99 fasta anställningar upphörde, av dessa sade 22 upp sig och 65
gick i pension.
• Cirka 280 personer bytte uppgifter inom Yle.
• Anställningens genomsnittliga längd var 17,2 år.
↓
• Den fasta personalens genomsnittliga ålder var fortsättningsvis 47 år.
Yles maskör Ari Sundell gör skådespelaren Kaija Pakarinen
klar för inspelning av dramaserien Gränsen.
Bild: Anne Hämäläinen/Yle Bildtjänst
Mer om personalen → yle.fi/yleisradio/om-yle
43
PERSONAL
VÄLMÅENDE OCH PREMIERING
JÄMSTÄLLDHETEN PÅ HÖG NIVÅ
GOD RESPONS PÅ ARBETSKLIMATET
Jämställdheten mellan könen är mycket god på Yle. I praktiken
existerar inga löneskillnader mellan män och kvinnor – kvinnornas medellön är 97,2 % av männens – och också i enkäter
som mäter arbetsklimatet på Yle upplevs bolaget som en jämställd arbetsplats.
Av Yles ordinarie personal är 49 % kvinnor. Andelen kvinnor
med chefsuppdrag ökade med en procentenhet till 48 %. Målet är att fördelningen mellan män och kvinnor inom alla uppgifter på Yle ska vara 40–60 %.
I de vanligaste yrkesgrupperna, redaktörer och producenter,
är strax över hälften kvinnor, men inom produktion och teknik
är arbetet fortfarande mansdominerat.
Inom Yle är likabehandling och frånvaro av diskriminering
varje medarbetares rätt och plikt. För trakasserier gäller nolltolerans och inte på åratal har några fall av trakasserier eller
mobbning kommit fram.
Arbetsmiljöenkäten, TYKE, som genomfördes i oktober
2013, visar att Yles personal anser att arbetsklimatet är gott.
Genomsnittsbetyget på skalan ett till fem blev 3,7 (2012: 3,8).
Chefernas verksamhet fick som tidigare år ett gott betyg, med
medeltalet 3,9.
Fler anställda än tidigare upplevde arbetet som stressigt. Arbetsgrupper med chefer och experter har utrett orsakerna till
den ökade stressnivån, och arbetsgemenskaper med genomsnittligt mer stressupplevelser får stöd.
SOM STÖD FÖR ARBETSHÄLSAN
Arbetshälsan stöds individuellt, genom handledning för chefer
samt genom olika program som upprätthåller arbetsförmågan.
Vi har bland annat ordnat utbildning i arbetsskiftsplanering för
att därmed kunna minska hälsobelastningen i oregelbundet arbete. Förutom den förebyggande verksamheten får personalen
hjälp i stöd- och motionsgrupper.
På Yle finns också flera aktiva motions- och hobbyklubbar.
De bidrar till orken och trivseln på jobbet.
Sjukfrånvaron inom Yle har under många år hållit sig under
medeltalet för arbetsgivarcentralen EK:s medlemsföretag, även
om frånvaron ökade en aning 2013.
MOT EN SYNLIGARE MÅNGFALD
Jämställdhetsplanen 2012–2014 har som mål att göra Yle till en
mer pluralistisk arbetsplats. Det innebär att Yles personal småningom ska omfatta fler människor i olika åldrar och med olika
etniska och kulturella bakgrunder, eftersom personalstrukturen
då bättre speglar det finländska samhället.
Vi kommer att främja pluralismen genom en effektivare rekrytering, till exempel genom att förutom arbete också erbjuda praktikplatser för invandrare, funktionshindrade och andra
motsvarande grupper.
Mer om personalen → yle.fi/yleisradio/om-yle
44
LÖNER OCH PREMIERING
Premieringen och dess grunder sker på ett jämlikt och genomskinligt sätt. Premieringen kan vara ekonomisk ersättning
för framgång och topprestationer, eller en möjlighet att delta i utbildning eller på annat sätt utveckla sig själv. Yle följer
i all premiering direktiven för statsägda bolag. Utnämningsoch premieringsutskottet bereder premieringsärenden för
styrelsen.
Alla Yles anställda omfattas av ett premiesystem som grundar
sig på mål och resultat.
• Direktörer och chefer har personliga styrkort, övrig personal
omfattas av teamkort.
• Ungefär två tredjedelar av personalen var med i
teamkortssystemet.
• Yle betalade 1 438 700 euro av teamkortspremier. Resultatoch målpremier var totalt 2 689 000 euro.
MÅNADSAVLÖNAD PERSONAL
%
15
↑
Kostymör Taina Niemi hjälper programmets redaktör Eila Kanninen på Puoli
seitsemän att klä på sig klätterutrustning inför Näsdagsjippot. Puffen filma-
10
des i studio mot en grön chromavägg.
Bild: Ilmari Fabritius/Yle Bildtjänst
5
0
0,8
4,611,4 15,612,616,0 17,4 13,3 6,1
0,3
� <25
� 25-29
� 30-34
� 35-39
� 40-44
� 45-49
� 50-54
� 55-59
� 60-64
� >65
SJUKFRÅNVARO OCH ARBETSOLYCKSFALL 2007–2013
Sjukfrånvaro, medeltal dag/person
Frånvarons längd i medeltal (dagar)
Antal arbetsolycksfall
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
7
10
121
7
9
107
7
9
94
7
9
114
8
9
92
9
9
112
9
10
113
45
PARTNERSKAP
NYA MÖJLIGHETER
MEDIAPOLIS OCH BÖLE STUDIOR
Yle idkar mycket samarbete med produktionsbolag, skolor och
andra aktörer. Yle beställer produkter och tjänster av produktionsbolag och också av tjänsteleverantörer inom bland annat
IKT-branschen och produktionsteknik.
Yles partnerskap handlar främst om samarbete med underleverantörer och leverantörer, gemensamma projekt eller medverkan i olika nätverk. Men partnerskapen blir allt mer mångformiga.
Samarbetet handlar inte alltid om pengar – målet kan vara
utbyte av lärdomar och insikter. Yle söker aktivt samarbetsparter som kan utveckla Yles kompetens och som å andra sidan
också har kompetens på områden som är betydelsefulla för Yle.
Samarbetet med en av mediebranschens stora akademiska
läroinstanser i Europa, Baltic Film and Media School vid Tallinns
universitet, resulterade i professionella möten och kontakter för
Yles medarbetare, bl.a. mentorskap och seminarier. I Mediapolis har man planerat nya modeller för arbetspraktik, rekrytering
och inlärning i arbetet. Det här ger alla TAMK:s praktikanter en
egen tutor inom Yle.
I Nordvisionssamarbetet utbyter de nordiska rundradiobolagen förutom tv- och radioprogram också erfarenheter, idéer
och strategier. Yle medverkar också i Open Knowledge, nätverket för öppen kunskap, och samarbetar aktivt med många communityn inom webbutveckling.
Övriga exempel på gemensamma insikter och upplevelser:
• Utbildningssamarbete inleddes mellan Sibelius-Akademins
studerande och RSO:s mästare.
• Yles litteraturprograms Kirjakalenteri publicerades som en del
av de allmänna bibliotekens webbtjänst Boksampo.
•Finlands första Robotvecka firades bland annat i Studio 7 i
Böle.
• Under evenemanget Dev4Transport sökte applikations­
utvecklare nya användningsområden för öppen trafikdata.
Verksamhetscentret Tohloppi i Tammerfors förvandlades till
Mediapolis, som nu i rask takt håller på att bli ett centrum för
den kreativa branschen i Birkaland. Motsvarande projekt i huvudstadsregionen är Böle Studior, och det inleddes med studio­
förnyelser samt förberedelser för arbetslokalen Loft Helsinki,
en mötesplats där mediebranschens aktörer kan träffas och
nätverka.
Loft Helsinki är ett gemensamt arbetslokalkoncept som riktar sig till företag och nätverk inom branschen. Konceptet är ett
samarbete mellan Yle och Helsingfors stad. De kommande användarna planerar arbetslokalerna tillsammans med Yleanställda i flera gemensamma workshoppar. Loft Helsinki slog upp sina dörrar i februari 2014.
Centren är nya slags mötesplatser för branschproffs, företag
inom medie- och spelbranschen, skolor och läroinstanser samt
aktörer inom den offentliga sektorn. Uppstartsföretag och aktörer som skapar digitala innehåll finns också här. Mediapolis
och Böle Studior skapar nya samarbetsmöjligheter och en ny
produktionskultur. Man förväntar sig också att de ska ge nya arbetstillfällen inom den finländska kultur- och mediebranschen
samt öka exporten.
SAMARBETSFÖRBINDELSE
Yle gör en samarbetsförbindelse med varje avtalspart innan avtalsförhandlingarna inleds. I förbindelsen behandlas bland annat principerna för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet,
hälsa och säkerhet, samt inställningen till oetisk handelsvara
och mutor.
46
→
Dramaserien Folkets man i Hemmasalongen
var en samproduktion mellan Jarowskij/Zodiac
films och Yle. Kristo Salminen spelade rollen
som europarlamentarikern Aki Honkala, som
faller ur det politiska spelet.
Bild: Jarowskij
↓
Duon Ella-Fina vann barnens musiktävling
MGP – Melodi Grand Prix 2013. Tävlingen arrangerades av Yle och FSU - Finlands Svenska
Ungdomsförbund.
Bild: Kimmo Räisänen/Yle Bildtjänst
47
TEKNOLOGI
SMÅ OCH STORA SKÄRMAR
Det finns allt fler olika apparater och medievanor. Finländarna vill
allt oftare använda medier oberoende av tid och rum. Den teknologiska utvecklingen ställer nya krav också på bildkvaliteten.
Yle vill producera och erbjuda innehåll som är lätta att hitta och som syns på både små och stora skärmar. Vi vill att alla ska ha möjlighet att delta i den digitala tidens kommunikation och interaktion.
så tillgängliga på Yle Arenans alla mobilappar. Vid utgången av
året hade apparna laddats ned i över en halv miljon smarttelefoner eller pekdatorer.
År 2013 var Yle Arenan det mest använda inhemska webbmediet. Under året gjordes i genomsnitt över 15 miljoner starter i
månaden, och besökens antal växte under året med över 40 %.
Webben är den primära kanalen för Yles innehåll också för
finländare bosatta utomlands. Vi har ökat antalet inhemska
tv-program som kan ses utomlands via Yle Arenan.
HD-KVALITET FÖRUTSÄTTER NYA FUNKTIONSSÄTT
TILLGÄNGLIGHET
Högupplösning är dagens tv-teknik. 39 % av finländarna har
HD-mottagare.
HD har också ändrat sättet att göra program. Det har krävts
både nya arbetssätt och ny teknik för att Yle ska kunna erbjuda finländarna HD-tv. Allt ska ge HD-kvalitet, från inspelningsutrustning och produktionsbilar till studioteknik, överföringsoch lagringssystem för filer samt sändningsteknik.
Yle har följaktligen gjort stora tekniska investeringar i studio­
teknik. I samband med förnyelserna har man strävat efter att
också beakta finländarnas framtida önskemål och medievanor.
Det finns programtextning till svensk- och finskspråkiga program både i tv och på webben, och finsk- eller svenskspråkig
ljudtextning till program med översättningstext. Tjänsterna är
ett stöd särskilt för hörselskadade och personer med läshinder.
På våren framförde Yles styrelse ett förslag till förvaltningsrådet om en förbättring av tillgängliggörandet samt tjänster
för specialgrupper.
ALLT STARKARE PÅ WEBBEN
80 % av alla finländare använder webben dagligen. Trots att tv
fortfarande är det ledande mediet finns det allt fler som ser
webben som det enda eller det viktigaste mediet. Yles webbtjänster används redan till en tredjedel via smarttelefoner eller pekdatorer.
Yle har ökat utgivningen på webben. Allt fler serier sänds
först på Yle Arenan. På Yle Arenan har man särskilt för yngre
åldersgrupper gett ut sådant innehåll som inte alls sänds i tv.
År 2013 började man vid sidan av radiokanalerna också sända alla Yles tv-kanaler direkt på Yle Arenan. Kanalerna blev ock-
48
↑
Dokumentärserien Omringade av vatten presenterade naturen i den finländska skärgården och dess invånare. Från fyren på Utö öppnar sig ett landskap mot Skärgårdshavet, som
härskas av havsörnar och sälar.
Bild: Petteri Saario
→
Teevee.fi erbjuder en genväg till tv-programmen på webben. Den gemensamma tjänsten
mellan MTV3:s Katsomo, Nelonens Ruutu ja
Yle Arenan startade på webben i maj.
Bild: Teevee.fi
49
MILJÖ
ANSVARSFULLA VAL OCH
HANDLINGAR I VARDAGEN
Av de elektroniska medierna i Finland har Yle det mest omfattande utbudet natur- och miljöinnehåll i radio, tv och på webben. De ger många olika infallsvinklar och upplevelser kring naturfenomen och miljöns tillstånd.
Genom att erbjuda information, bakgrund och olika perspektiv kan Yle slå ett slag för hållbar utveckling samt öka finländarnas förståelse för komplexa fenomen och metoder för att hantera miljöproblem.
Yle vill värna om miljön också inom sin egen verksamhet. Genom sitt miljöansvarsprogram främjar Yle praktiska miljögärningar, allt från effektivare energiförbrukning till hållbarare användning och återvinning av naturresurser. Vi vill också under
kommande år förbättra energi- och ekoeffektiviteten genom
många åtgärder.
De största miljökonsekvenserna som ett elektroniskt mediehus ger upphov till kommer från energiförbrukningen i fastigheter och från de tekniska system och maskiner som används
i programverksamheten, samt från personalens flyg- och bilresor under arbetstid.
Vi har avyttrat 40 % av våra lokaler, effektiverat användningen av våra lokaler och förnyat hustekniken i Mediapolis i Tohloppi och i Böle. Det här har förbättrat energi- och miljöeffektiviteten betydligt.
Yle beaktar miljökriterier vid anskaffning av fordon och i sin
resepolitik. Målet är att minska bland annat flygresornas utsläpp genom att oftare hålla möten på distans och prioritera
kollektivtrafik. Yle uppmuntrar sin personal till miljövänliga val
i vardagen och förväntar sig också att bolagets samarbetsparter ska följa miljöprinciperna.
Miljöarbetet stöds av en miljöstyrgrupp, som sammanträder 2-4 gånger varje år. Chefer från olika ansvarsområden ingår i gruppen. Yles ledning representeras av strategidirektören
i miljöstyrgruppen.
CO2-UTSLÄPP
tCO2-ekv
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2010
2011
2012
2013
� Utsläpp totalt
� Energi
� Trafik
Uppgifterna om växthusgasutsläppen har beräknats som koldioxidekvivalenter med en
klimatkalkylator som utvecklats av WWF Finland, TKK Dipoli och Motiva, och det internationella CHG-protokollet. I kalkylatorn ingår energiförbrukning (i Böle, Tohloppi, Vasa,
Kuopio, Enare), personbils- och flygtrafik samt avfall.
50
ELFÖRBRUKNING
YLES BILAR
kWH
Bränsleförbrukning
liter
35 000 000
350 000
30 000 000
300 000
25 000 000
250 000
20 000 000
200 000
15 000 000
150 000
10 000 000
100 000
5 000 000
0
50 000
2007 2008 2009 2010 2011
2012
2013
0
2010 2011
2012
2013
Yles egna fastigheter:
Böle, Tohloppi, Vasa, Kuopio, Enare
YLES MILJÖANSVAR 2013
PLOCK UR
PROGRAMUTBUDET
• Den vida naturen
•Luontoilta
• Minna Pyykkös värld
• Serien Ut i naturen
• Peltsis Lappland
• Redaktör Jaana Kanninen
fick Årets pris för informationsspridning
för sin rapportering om
klimatförändringen.
ENERGIEFFEKTIVITET
TRAFIK
MÅLSÄTTNING 2012–2016
• Elförbrukningen i de fastig-
• I slutet av 2013 använde
• 15 % lägre elförbrukning
• Andelen hybridbilar eller
heter som Yle äger fortsatte att sjunka, med över en
miljon kilowattimmar, vilket motsvarar årsförbrukningen för cirka 60 eluppvärmda villor á 120
kvadratmeter.
Yle 22 hybridbilar, en biogasbil och 20 cyklar.
• Andelen bilar med låga ut-
släpp (under 120 g/CO2/
km) i fordonsparken ökade.
• Användningen av taxi och
egen bil i arbetet minskade
med 10 %.
• Den miljövänliga fjärrkyl-
ningen byggdes ut för att
omfatta Radiohuset i Böle.
• De sammanlagda utsläp-
pen för arbetsresor per flyg
ökade med över en femtedel på grund av fler utrikesflyg, medan de inhemska
flygresorna minskade något
jämfört med fjolåret.
• I Böle ersattes belysningen
i Studio 1 och i parkeringshallen samt utomhusbelysningen med LED-belysning.
• I Mediapolis förbätt-
rades energieffektiviteten i kontors- och
produktionslokalerna.
Mer om vårt miljöansvar → yle.fi/yleisradio/om-yle
51
motsvarande bilar med låga utsläpp (under 120 g/
CO2/km) minst 20 % av
fordonsparken
• Andelen blandavfall i Böle
under 10 % av den totala
avfallsmängden
PRISER
NORDISK FILM: ÅRETS BRAGD-PRISET
3 SIMOA
Regi: Teemu Nikki
Produktion: It’s Alive Productions och Yle
INTERNATIONAL FESTIVAL OF FILMS ON
ART, MONTREAL
MUSIKHUSET – OUVERTYR
Grand Prix-priset
Regi: Matti Reinikka, Miisa Latikka
Produktion: Elokuvaosuuskunta Siperia och Yle
ASPEN SHORTSFEST, COLORADO, USA
KONFERENSEN EUROITV 2013: TÄVLINGEN
GRAND CHALLENGE, COMO, ITALIEN
GYLLENE VENLA
LILLA TVÅANS DIGITALA TJÄNSTER
Bäst aktualitets- och faktaprogram, Årets tv-gärning
Produktion: Gimmeywallet och Yle
ODENSE INTERNATIONELLA
KORTFILMSFESTIVAL, ODENSE, DANMARK
SIROCCO
Huvudpris
Regi: Mikko Kuparinen
Produktion: Yle och Pohjola-film
STATENS PRIS FÖR
INFORMATIONSSPRIDNING
ÄR DET JAG SOM SKA SKÖTA ALLT?
REDAKTÖR JAANA KANNINEN
Bästa komedi, publikens specialomnämnande
Regi: Selma Vilhunen
Produktion: SES, AVEK, Yle och Tuffi Films
Rapportering om klimatförändringen
BRITISH ACADEMY OF FILM AND
TELEVISION ARTS PRISGALA,
STORBRITANNIEN
YLE URHEILUS REGISSÖR TAPANI PARM
Flerkameraregi under öppningen av OS i London
FILMFESTIVALEN BARENTS ECOLOGY,
PETROZAVODSK
TAGIKAKS – VI VAR VALFÅNGARE
1.a pris i serien dokumentärer under en timme
Regi: Kira Jääskeläinen
Produktion: Katharsis Films Oy och Yle
2013 PROMAXBDA PROMOTION,
TÄVLINGEN MARKETING AND DESIGN
GLOBAL EXCELLENCE, LOS ANGELES
THUNDERHEART – UKKOSSYDÄN
Art Direction & Design/ Best Sports Program
General Image Spot
Regi: Tero Kinnunen
Produktion: Yle Marknadsföring
DOCVENTURES
NORRSKEN
Årets bästa program, Bästa dramaprogram
Regi: Kari Väänänen
Produktion: Yle
ANTTI LEINO, SCHLAGER-FINLAND
Årets regissör
SCHLAGER-FINLAND
Tv-årets ljusglimt
Produktion: Yle
#LOVEMILLA:
TODELLISIA TARINOITA: RADIODOKUMEN­
TÄREN KRISHNAN MORSIAN
Bästa barn- och ungdomsprogram
Regi: Teemu Nikki
Produktion: It's Alive och Yle
Italienska republikens presidents specialpris
Produktion: Yle Radio 1
Televisioakatemias styrelses pris för livsverk
C21:S OCH FRAPAS FORMATTÄVLING,
MIPCOM 2013 TV-MARKNAD, CANNES
KIRSTI MANNINEN OCH ANTTI PESONEN,
FOLKETS MAN
PRIX ITALIA, TURIN
LIVET PÅ SPEL – PISSED OFF
Seger i multimedieserien
Produktion: ITV Studios Nordic, Kustannus Oy
Duodecim och Yle
PRIX EUROPA, BERLIN
PUNKSYNDROMET
Bästa tv-dokumentär
Regi: Jukka Kärkkäinen och J-P Passi
Produktion: Yle och Mouka Filmi Oy
SAMISKA SPRÅKRÅDET
YLE SÁPMI
Samiska språkgärningen
52
PRODUCENT HELENA KOKKO, YLE KULTUR
Årets manusförfattare
Produktion: Zodiak Finland och Yle
↑
Är det jag som ska sköta allt? är en komedi om en
jäktig morgon hos en barnfamilj där mamman i familjen tror att allt går bäst om hon bara sköter
det själv. Familjemedlemmarna spelas av Joanna
Hartti, Santtu Karvonen, Ella Toivoniemi och Ranja
Omaheimo.
Bild: Timo Klaavo
←
Dokumentärprojektet Tagikaks – Vi var valfångare
följde Kolja och Sasja, som bor i ett litet valfångstsamhälle vid Berings sund i Sibirien.
Bild: Jouni Hiltunen
Övriga priser → yle.fi/yleisradio/om-yle
53
54
SÅ FUNGERAR YLE
Vi fungerar genomskinligt och effektivt, lyhört och i öppen
dialog. Vi vill modigt förnya oss. Organisationen är uppbyggd
för att stödja en tydlig verksamhetsmodell
och beslutsprocess.
→ Yles tjänster och organisation
55
YLES KANALER
OCH TJÄNSTER
RADIO
TV
WEBBEN
YLE RADIO SUOMI
YLE TV1
YLE.FI
Överallt i Finland, ständigt på kornet. En pålitlig vän, både till vardag och fest.
Finlands viktigaste nyhets- och aktualitetskanal. Modig och trovärdig i sin journalistik.
Reagerar snabbt.
En internetpionjär i Finland. Förenar finländarna på webben. Lapset och Oppiminen erbjuder
aktiverande och engagerande tjänster för olika
användare, också på pekskärm.
YLE RADIO 1
Engagerad och vidsynt. Prat med eftertanke
och inspirerande musik. Kan sin sak.
YLE TV2
Underhållning, avkoppling och överraskningar.
Kanalen där stora känslor och berättelser möts.
YLEX
Ny musik och de bästa typerna. Erbjuder det
bästa för unga, med på klubbar och festivaler.
YLE TEEMA
Passionerad, berikande och fördomsfri kulturkanal. Du får njuta!
YLE PUHE
YLE ARENAN OCH YLE ARKIVET
Personer som har något på hjärtat. Låter mig
vara den jag är. Finlands enda pratradio.
YLE FEM
YLE X3M
YLE HD
På vardagar Yle TV2:s och på veckoslut Yle
TV1:s utbud. Kanalen ersattes i januari 2014
med fyra separata HD-kanaler då Yle började
sända alla sina tv-kanaler också som HD.
Smart, underhållande, modig och nära en ung
publik.
YLE RADIO VEGA
SVENSKA.YLE.FI
Finlands ledande svenskspråkiga webbtjänst,
mångsidig och aktuell, med fokus på det mobila. BUU och Vetamix – inspirerande och interaktiva tjänster för barn och andra nyfikna.
Nordisk, öppen och orädd på svenska.
Fascinerande innehåll alla dagar. Fungerar i alla
de vanligaste apparaterna. På Yle Arenan finns
både program som redan sänts, program som
sänds just nu, förhandsvisningar och program
du inte hittar någon annanstans. Yle Arkivet erbjuder gårdagens perspektiv på morgondagen.
YLE UUTISET
Nyheter och sport. Yles finskspråkiga webbtjänst vid sidan av Yle Arenan.
Engagerande, nyfiken, en del av mitt liv.
Kanalen för mig som vill veta mera på svenska.
YLE TEKSTI-TV/YLE TEXT-TV
Nyheter, sport, servicesajter och programinformation.
YLE SÁPMI Yle i miniatyrformat, på tre samiska språk.
56
REGIONALA TJÄNSTER
REGIONALREDAKTIONER
20 finskspråkiga och fem svenskspråkiga regionalredaktioner på webben, Yle Radio Suomis
och Yle Radio Vegas frekvenser samt på Yle
Arenan.
REGIONALA TV-NYHETER
Regionala nyheter på finska från åtta olika
områden på Yle TV1 och Yle TV2. Oððasat –
nyheter på samiska regionalt på Yle Fem, samt
som riksomfattande sändning på Yle TV1 och
Yle TV2.
SPECIALTJÄNSTER
NYHETER PÅ TECKENSPRÅK
Sändningar vardagar kl. 16.55 och vecko­över­
sikt söndagar kl. 11.05 i Yle TV1. Riksdagens
frågestund tolkas också till teckenspråk.
PROGRAMTEXTNING
Yles inhemska program (finska/svenska) textas för hörselskadade. Se Text-TV s. 331 och
786 eller yle.fi/programguide.
LJUDTEXTNING
Den översatta finska och svenska texten i rutan
förvandlas till syntetiskt tal. Tv-mottagarens
språkval holländska.
SELKOUUTISET
Nyheter på enkel finska i radio och på webben.
yle.fi/selkouutiset
↑
Livet hos de Annorlunda kompisarna, Mikko, Timo, Sonja, Sanna, Johannes och Kata
skildrades på våren i nya avsnitt. Kompisarna besökte bland annat minister Paavo
Arhinmäki för att fråga hur de utvecklingsstördas ärenden drivs.
Bild: Ilkka Ärrälä
TJÄNSTER UTOMLANDS
Yles riksomfattande och regionala radiosändningar förmedlas direkt via Yle Arenan över
hela världen. Största delen av Yles tv-utbud
kan du se på Yle Arenan. En del av utbudet
kan av upphovsrättsliga skäl bara lyssnas och
ses på i Finland.
TV Finland betjänar sverigefinländarna.
Distributionen av kanalen fortsätter via specialarrangemang i Sveriges antenn- och kabelnät.
YLEN KLASSINEN Klassisk musik nonstop i tv och på Yle Arenan.
YLE MONDO
Radiotjänst med flerspråkiga sändningar på
främmande språk dygnet runt i tv. Eget programutbud på engelska och ryska. Dessutom
nyheter på enkel finska.
57
ORGANISATION OCH LEDNING
Förvaltningsrådet är det högsta beslutande organet i bolaget. Förvaltningsrådet
utses av riksdagen och dess uppgifter
definieras i lagen om Rundradion Ab.
Bolagets styrelse beslutar om strategin och nästa års budget. Ledningsgruppen ansvarar för det strategiska och operativa ledarskapet, bereder ärenden för
styrelsen samt drar upp riktlinjerna för
innehållen. Enheterna planerar det årliga
innehållsutbudet utifrån de här riktlinjerna. I planerna preciserar man andelarna
inköpt och egenproducerat innehåll.
Yle har en utgivningsenhet, tre innehållsenheter, en produktionsenhet och
bolagets gemensamma funktioner.
Utgivningsenheten planerar helheten för Yles finskspråkiga programutbud, profilerar utgivningskanalerna och
koordinerar innehållen i tv, radio och
på webben. Till Utgivningen hör också
produktutveckling, publikforskning och
marknadsföring.
Enheten Nyhets- och aktualitetsverksamhet ansvarar för de finskspråkiga nyhets-, sport- och aktualitetsinnehållen,
den regionala verksamheten samt utvecklingen av dessa innehåll i tv, radio
och på webben.
Enheten Kreativa innehåll ansvarar
för de finskspråkiga innehållen och utvecklingen av dem. Innehållet omfattar
faktaprogram, kultur och underhållning,
drama, barn och unga samt Radions
symfoniorkester.
Svenska Yle planerar de svenskspråkiga programtablåerna och kanalprofilerna samt ansvarar för innehållet och utgivningen i alla svenskspråkiga medier.
Produktionsenheten ansvarar för
genomförandet av Yles egen programproduktion samt leder produktionens, teknikens och fastigheternas
servicefunktioner.
UTGIVNING
Tv, Radio, Webb, Arkiv
NYHETS- OCH
AKTUALITETSVERKSAMHET,
SPORT
GEMENSAMMA
FUNKTIONER
KREATIVA
INNEHÅLL
SVENSKA YLE
HR,
Ekonomi,
Strategi,
Juridiska ärenden,
Kommunikation,
Säkerhet
PRODUKTION
TUOTANNOT
YLES LEDNINGSGRUPP 2013
Verkställande direktör, tf. ekonomidirektör
Svenska Yle, direktör Marit af Björkesten
15.8.–31.12.2013 Lauri Kivinen
Produktion, direktör Janne Yli-Äyhö
Direktör för juridiska ärenden Katri Olmo
Utgivning, direktör Ismo Silvo
Personaldirektör Liisa Ojala-Walker
Kommunikationsdirektör Reija Hyvärinen
Nyhets- och aktualitetsverksamhet, direktör
till 30.6.2013, Teijo Valtanen från 1.7.2013
Marknadsföringsdirektör Päivi Nummi-Aho
Atte Jääskeläinen
Ekonomidirektör Katri Westerberg till 14.8
Kreativa innehåll, direktör Ville Vilén
2013, Maisa Hyrkkänen från 1.1.2014
58
Strategidirektör Gunilla Ohls
Yles ledningsgrupp bakre raden från vänster: Ville Vilén, Katri Olmo, Janne Yli-Äyhö, Päivi Nummi-Aho, Lauri Kivinen, Teijo Valtanen,
Marit af Björkesten och Atte Jääskeläinen.
Främre raden från vänster: Maisa Hyrkkänen, Ismo Silvo, Gunilla Ohls och Reija Hyvärinen
59
YLES ORGANISATION 2013
FÖRVALTNINGSRÅDET
STYRELSEN
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
UTGIVNING
NYHETER
OCH AKTUALLITETER
KREATIVA
INNEHÅLL
Mediestrategi
Yle Uutiset
Yle Fakta
Webbmedier
Yle Urheilu
TV
Yle Aktualitetsverksamhet
Yle Kultur och
underhållning
Radio
Webbtjänster
Marknadsföring
Beställning och
kundrelationer
Yle Regionerna
Nyhetscentralen
Internet
Nyhetsoch aktualitetsproduktion
Utveckling
Yle Drama
Yle Barn och
ungdom
SVENSKA
YLE
PRODUKTION
Medier och
utgivning
Yle Produktion
och Design
Fakta och fiktion
• Helsingfors
• Tammerfors
Nyheter, sport
och aktualiteter
ICT och
Produktionsteknik
Medieproduktion
Sändning och
överförning
RSO
HR
EKONOMI
STRATEGI
JURIDISKA
ÄRENDEN
Teknologi och
utveckling
Produktutveckling
och kompetents
Fastigheter
Strategi och
planering
Kundrelation och
forskning
KOMMUNIKATION
SÄKERHET
NYHETS- OCH
AKTUALITETSVERKSAMHET
Direktör Ville Vilén
Direktör, ansvarig chefredaktör Atte
Yle Fakta, chef Ilkka Lehtinen
Jääskeläinen
Yle Kultur och underhållning, chef Minna-
Yle Uutiset, nyhetschefredaktör Jouni
Mari Parkkinen
Kemppainen
Yle Drama, chef Tuire Lindström
Direktör Ismo Silvo
Yle Urheilu, chef Markku Jylhäsalo, från
Yle Barn och unga, chef Teija Rantala
Mediestrategier, strategichef Jari Lahti
12.8.2013 Panu Pokkinen
RSO, intendent Tuula Sarotie
Webbmedier, utvecklingschef Sami Kallinen
Yle Aktualitetsverksamhet, chef Riikka
Produktutveckling och kompetens,
TV, utgivningschef Riitta Pihlajamäki
Uosukainen
innehållschef Raimo Lång
Radio, utgivningschef Marja Keskitalo
Yle Regionerna, chef Teijo Valtanen, från
Strategi och planering, innehållschef Satu
Webbtjänster, utgivningschef Mary Gestrin
15.8.2013 Jyri Kataja-Rahko
Keto-Kantele, från 1.9.2013 Minna Peltomäki
Marknadsföringsdirektör Päivi Nummi-Aho
Nyhetscentralen, chef Hannele Muuronen
Kundrelation och forskning,
Beställning och kundrelationer, chef Ilkka Saari
Internet, chef Mika Rahkonen
kundrelationschef Susanna Snell
Bolaget leds av förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören. Yles
ledningsgrupp ansvarar för den operativa ledningen.
UTGIVNING
Nyhets- och aktualitetsproduktion, chef
Ville Venell, från 21.10.2013 Mika Lavonen
Utveckling, chef Marjo Ahonen
60
KREATIVA INNEHÅLL
SVENSKA YLE
Teknologi och utveckling, chef Olli Sipilä
PROGRAMCHEFER
Direktör, ansvarig chefredaktör Marit af
Fastigheter, chef Kari Haapamäki
Yle TV1 och Yle Teema, Airi Vilhunen
Björkesten
Yle TV2, Timo Järvi, från 1.9.2013 Riku
Mediechef Carin Göthelid
GEMENSAMMA FUNKTIONER
Fakta och fiktion, chef Alex Fager
HR, personaldirektör Liisa Ojala-Walker, Yle Radio 1, Kaj Färm
Nyheter, sport och aktualiteter, chef Kerstin
från 1.7.2013 Teijo Valtanen
Yle Radio Suomi, Saila Mattila
Häggblom
Ekonomi, ekonomidirektör Katri Westerberg, YleX, Jyri Kataja-Rahko, från 5.9.2013 Tomi
Medieproduktion, chef Johan Sundström
15.8–31.12.2013 Lauri Kivinen
Saarinen
Strategi, strategidirektör Gunilla Ohls
Yle Puhe, Riku Saaranluoma, från 1.9.2013
Juridiska ärenden, direktör för juridiska
Jonna Ferm
Direktör Janne Yli-Äyhö
ärenden Katri Olmo
Yle Fem, Nicolina Zilliacus-Korsström
Yle Produktion och Design, chef Pihla Allos
Kommunikation, kommunikationsdirektör
Yle Radio Vega, Mika Kosunen
ICT och produktionsteknik, chef Maarit
Reija Hyvärinen
Yle X3M, Johan Aaltonen
Waskilampi-Kuikka
Säkerhet, säkerhetschef Simo Alho
Yle Arenan, Reijo Perälä
PRODUKTION
Sändning och överföring, chef Mika Lavonen,
Saaranluoma
svenska.yle.fi, Johanna Törn-Mangs
från 1.12.2013 Lise-Lottie Ek
FÖRVALTNINGSRÅDET
Rundradions högsta beslutande organ är förvaltningsrådet, som har 21
medlemmar.
Riksdagen väljer förvaltningsrådets
medlemmar under mandatperiodens
första riksmöte. Till medlemmar bör väljas personer med kunskaper inom vetenskap, konst, bildningsarbete, näringsliv
och ekonomi samt representanter från
olika samhälls- och språkgrupper. Dessutom har två representanter utnämnda
av bolagets personal närvaro- och yttranderätt, men inte rösträtt. År 2013 var förvaltningsrådets medlemmar tio kvinnor
och elva män.
Förvaltningsrådet utser styrelsens
medlemmar, ordförande och vice ordförande, beslutar om riktlinjerna för bolagets verksamhet och ekonomi, övervakar förvaltningen och den ekonomiska
hushållningen samt hur Yle genomför
sin allmännyttiga programverksamhet.
Förvaltningsrådet ansvarar också för förhandsbedömningen av Yles nya tjänster. Dessutom ger förvaltningsrådet bolagsstämman ett utlåtande om bokslutet
och revisionsberättelsen samt till riksdagen en berättelse om hur Yles public service-uppdrag har verkställts.
FÖRVALTNINGSRÅDETS
MEDLEMMAR 2013
Katri Komi (C)
Mika Lintilä (C)
Päivi Lipponen (SDP)
Silvia Modig (VF)
Tapani Mäkinen (Saml)
Jaana Pelkonen (Saml)
Arto Satonen (Saml) från 1.3.2013
Jouko Skinnari (SDP)
Maria Tolppanen (Sannf)
Reijo Tossavainen (Sannf)
Mirja Vehkaperä (C)
Ilkka Kantola (SDP), ordförande
Pertti Virtanen (Sannf)
Pekka Ravi (Saml), vice ordförande
Ulla-Maj Wideroos (SFP)
Mikko Alatalo (C)
Personalrepresentant, Jukka Kuusinen
Tuija Brax (Gröna) från 23.10.2013
Personalrepresentant, Aapo Parviainen
Maarit Feldt-Ranta (SDP)
Förvaltningsrådets sekreterare, direktör för
Tarja Filatov (SDP)
juridiska ärenden Katri Olmo
Pekka Haavisto (Gröna) till 22.10.2013
Leena Harkimo (Saml) till 27.2.2013
Kalle Jokinen (Saml)
Kimmo Kivelä (Sannf)
61
X
Styrelsens medlemmar från vänster uppifrån:
Kari Neilimo
Gunvor Kronman
Ilkka Wäck
Tuomo Raasio
Heikki Hellman
Laura Kolbe
Kirsi-Marja Laitinen
Raino Hurme
62
STYRELSEN
YLES STYRELSE
STYRELSENS MEDLEMMAR 2013
Två utskott utnämnda av styrelsen har va-
Rundradions styrelse bör omfatta
minst fem och högst åtta medlemmar.
Styrelsens medlemmar får inte tillhöra
förvaltningsrådet eller bolagets övriga
högsta ledning. Bolagets styrelse ska representera en tillräckligt mångsidig sakkunskap och båda språkgrupperna.
Styrelsen utser bolagets verkställande direktör och den övriga högsta ledningen, fastställer deras löner och avtalar
om övriga villkor i anslutning till befattningarna. Styrelsen fattar beslut om budgeten och de strategiska riktlinjerna för
bolaget. Den sammankallar bolagsstämman och bereder de ärenden som ska behandlas där, samt överlämnar varje år en
berättelse om bolagets verksamhet till
Kommunikationsverket.
Av styrelsens medlemmar år 2013 var
tre kvinnor och fyra män.
Bergsråd, professor Kari Neilimo,
rit verksamma under året. Medlemmar i ut-
ordförande
nämnings- och premieringsutskottet var
Verkställande direktör Gunvor Kronman,
Gunvor Kronman (ordf.), Heikki Hellman,
vice ordförande till 31.12.2013
Kirsi-Marja Laitinen och Tuomo Raasio.
Kommunikationsdirektör Carina Geber-
Kari Neilimo (ordf.), Laura Kolbe, Ilkka
Teir från 1.1.2014
Wäck ja Raino Hurme var medlemmar i
Direktör Heikki Hellman
revisionsutskottet.
Professor Laura Kolbe, vice ordförande
från 1.1.2014
REVISORER
Verkställande direktör Kirsi-Marja Laitinen
KHT Minna Riihimäki
Senior Partner, OTK Tuomo Raasio
KHT Raija-Leena Hankonen
Senior Partner Ilkka Wäck
KPMG Oy
Personalens representant, redaktör
Raino Hurme
Styrelsens sekreterare, direktör för juridiska ärenden Katri Olmo
63
ÅRET PÅ YLE OCH ANSVARSRAPPORT 2013
Publikationen har som bilagor bolagsstyrelsens verksamhetsberättelse och bokslut.
Bokslutet 2013 publicerades på webben i mars.
Årsberättelsen publiceras tryckt på finska och svenska, på webben hittar du den också
på engelska. På webben kompletteras berättelserna av publikberättelsen samt en
rapport om förvaltnings- och styrsystemet. Dessutom ger Yle årligen en berättelse till
Kommunikationsverket och förvaltningsrådet en berättelse till riksdagen.
Vi skickar publikationen Året på Yle och ansvarsrapport 2013 till pressen,
beslutsfattare, myndigheter och andra intressegrupper. Publikationen kan beställas
från Yle Kommunikation på adressen yleinfo@yle.fi.
RUNDRADION AB
Radiogatan 5
00024 Rundradion
tfn 09 14 801
yle.fi/yleisradio
fornamn.efternamn@yle.fi
KOMMUNIKATION
Kommunikationsdirektör Reija Hyvärinen
Produktion, årsberättelse: Tanja Rasila/Kommunikation
Översättning: Karin Nynäs-Aspö, Pia Stoltzenberg
Ansvarsrapport: Kirsi Brück/Strategi och Sami Toiviainen/HR
Varumärkesbilder och gruppbild: Kaapo Kamu,
personbilder: Kimmo Räisänen, Kaapo Kamu.
Layout: Samuli Alapuranen
Tryckeri: Erweko Oy 4/2014
Rundradion är ett aktiebolag vars aktier till 99,98 procent ägs av staten. De övriga
aktieägarna är bland annat vissa företag inom mediebranschen. Yle finansieras med
intäkter från Yleskatten. Bolagets hemort är Helsingfors.
64
Mitt. Ditt. Vårt.