BEBISLYCKAN - Republikanska föreningen

republikanska föreningens medlemstidning
Reform
BEBISLYCKAN
Kungafamiljens vilja att uppfattas
som vanliga försvårar samtalet om
monarkin. Med födseln av Estelle
Bernadotte har de som vill bedriva en
­saklig debatt fått en ny utmaning,
menar statsvetaren och monarki­
forskaren Cecilia Åse.
sidan 6
10 |utredning: Mats
Einarsson, utredare, skriver
om föreningens förslag till
nytt statsskick.
12 |snart republik:
Så avskaffas monarkin.
Fem steg som visar hur det
­kommer att gå till.
14 |essä: Kalle Lind om
offrad anständighet och
kungligheternas kollegiala
umgänge med diktatorer.
nr 1 våren 2012
ledare03
notiser04
kalendarium19
krönika20
innehåll
04
NOTISER
10
18
Möt Olle Waller, republikan. Sverige faller först. Nytt seriealbum. Med mera.
NYTT STATSSKICK
NORR TILL SÖDER
Föreningens fristående utredning om
framtidens statsskick är nu färdig.
Snart 10 000 medlemmar. Kontaktinfo
till lokala föreningar. Kalendarium.
06
12
20
EN NY TRONARVINGE
Hur påverkar födseln av Estelle
Bernadotte samtalet om monarkin?
PROCESSEN FRAMÅT
KRÖNIKA
Ska presidenten väljas direkt av folket
eller utses av riksdagen?
Jesper Svensson om hur Gösta
Bohman böjde rygg inför hovet.
09
14
REKLAMPRINSESSAN
Många företag är angelägna om att
få synas i prinsessan Estelles närhet.
12
06
REPUBLIKANER!
J
HEDERSBETYGELSER
Kungahuset, medaljer och diktatorer.
Essä av Kalle Lind.
14
AG VILL BÖRJA med att
hälsa alla nya medlemmar
varmt välkomna. Föreningen
har fått omkring 1 700 nya
medlemmar hittills i år och därmed
närmar vi oss för första gången ett
medlemsantal på 10 000 personer.
Tillsammans ska vi väcka republikfrågan bland allmänheten och driva
Sverige i en mer demokratisk riktning.
Varje medlem är viktig – uppmuntra
gärna släktingar och vänner att också
bli medlemmar!
I år äger många presidentval rum
i Europa. Medborgarna i Finland har
nyligen valt ett nytt statsöverhuvud, i
Tyskland har en beslutande församling fått välja en ny president och på
Island utser folket i sommar sin nästa
statschef. Till skillnad från i dessa
republikanska länder tillsätts inte den
svenska statschefen på demokratisk
väg. Arbetet med att byta statsskick
i Sverige, från monarki till republik,
pågår dock för fullt.
Republikanska föreningens
grundlagsutredning kommer snart att
presentera förslag kring hur en svensk
republik kan utformas. Den färdiga
utredningen blir till stor nytta i våra
fortsatta ansträngningar för en svensk
republik. Vi kommer att ha konkreta
Reform är Republikanska föreningens medlemstidning
och distribueras till föreningens medlemmar.
REPUBLIKANSKA FÖRENINGEN
Karlbergsvägen 86B, 4 tr
113 35 Stockholm
Tel: 0768-71 77 22
E-post: reform@repf.se
BLI MEDLEM
Medlemskap i Republikanska föreningen kostar
200 kronor per kalenderår.
www.repf.se/bli-medlem
A N S VA R I G U T G I VA R E
”Att tronföljden nu har
’säkrats’ gör det ännu mer
angeläget att uppmärksamma frågan om
statsskicket.”
alternativ, inklusive grundlagstexter,
för ett nytt statsskick. Jag har ofta
fått frågan från monarkister om hur
vi tänker oss republikens utformning.
Nu kommer jag att kunna visa på hur
det kan bli.
Det kan knappast ha undgått
någon att en flicka vid namn Estelle
Bernadotte har fötts i Sverige. En
vanlig månad föds omkring 9 000
barn, så det är egentligen inget
märkligt. Individer som föds inom
kungafamiljen tilldelas dock direkt
en tillvaro i offentlighetens ljus,
eftersom de har arvsrätt till den
svenska tronen. Uppmärksamheten
har tydliggjort för många medborgare
att vi ännu har ett statsskick där statschefen ärver sin titel. Allt fler av dessa
medborgare har, glädjande nog, tagit
ställning genom att bli medlemmar i
Republikanska föreningen.
Att tronföljden nu har ”säkrats”
gör det ännu mer angeläget att
R E DA K T I O N E L L P R O D U K T I O N
Birdh, www.birdh.se
Redaktör, Johan Abrahamsson
A RT D I R E C T I O N
25Ah, www.25ah.se
Helena Tolvhed
Lars Jonsson
Magnus Simonsson
Johan Abrahamsson
2 – REFORM
För Sverige i framtiden!
Peter Althin
Ordförande
Reform tar gärna emot material till nästa nummer,
som utkommer under hösten 2012. I första hand är vi
­intresserade av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka
ett mejl till: reform@repf.se
ISSN
2000-9526
T RYC K
Tryckfolket AB
U P P L AG A
12 000 ex
O M S L AG S F O T O
Lönngren/Widell
Magnus Simonsson
R E DA K T I O N
uppmärksamma frågan om statsskicket. För demokratins skull, men
också för att bespara ett barn en
uppväxt under trycket av ett helt lands
förväntningar. Genom införande av
republik i Sverige skulle barnet istället
få möjlighet att själv forma sitt liv.
Jag förväntar mig nu en omfattande
diskussion om Sveriges framtida statsskick och om införandet av republik
– en diskussion där vår grundlagsutredning utgör en god utgångspunkt.
Tack för ditt medlemskap och ditt
engagemang!
Eftertryck endast med redaktionens tillstånd.
Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter
som framförs i Reform av utomstående skribenter
­behöver inte nödvändigtvis överensstämma med
­redaktionens eller Republikanska föreningens.
KO N TA K TA O S S
E-post: info@repf.se
Telefon/SMS: 0768-71 77 22
www.repf.se
www.facebook.com/repf.se
www.twitter.com/repf
Kansliets besöks- och postadress i Stockholm:
Republikanska föreningen
Karlbergsvägen 86B, 4 tr
113 35 Stockholm
Kansliets öppettider:
Tisdagar: 08:30-17:00
Torsdagar: 08:30-17:00
REFORM – 3
XXXXXX
NOTISER
VINDEN HAR VÄNT
NYTT SERIEALBUM
Blir det svenska­
kungahuset först att falla?
”Framtiden kommer
att ­undra över oss,
som inte ­klarade av att
bli fullt d­ emokratiska
fast vi kunde.”
LENA ANDERSSON, ÅRETS
REPUBLIKAN 2011
SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA
Ett monarkifritt Norden
”FÖR DEMOKRATISKA LÄNDER som
Danmark, Norge och Sverige är det ovärdigt att
rollen som statschef går i arv inom en och samma
släkt.” Det skrev Republikanska föreningens
internationella sekreterare Helena Tolvhed
tillsammans med sina skandinaviska motsvarigheter, Jon H. Leren och Niels Erik Ramhøj, i en
gemensam debattartikel i Sydsvenskan i januari.
De republikanska rörelserna i Danmark,
Norge och Sverige, tillsammans med
­systerorganisationer i fyra andra europeiska monarkier, är sedan 2010 aktiva i ett
­erfarenhetsutbyte för att lära och inspireras
av varandra. Läs mer: www.aerm.org
DÄRFÖR ÄR JAG REPUBLIKAN
Olle Waller
HEJ OLLE WALLER, VARFÖR ÄR
DU REPUBLIKAN?
– Det är fullkomligt självklart för
mig, jag ser det som en del av ett
­demokratiskt sinnelag.
HUR LÄNGE HAR DU VARIT
MEDLEM I REPUBLIKANSKA
FÖRENINGEN?
– Jag gick med när jag såg
­föreningens ­annons på ­kungens
65-årsdag, där kungen
­uppmanades att gå i pension.
VAD ÄR OGILLAR DU MEST MED
MONARKIN?
– För mig handlar det inte om
­apanaget eller personerna i sig, jag
blir upprörd när jag hör folk som
driver med kungen på grund av
hans ­dyslexi, utan det har med vår
konstitution att göra. För mig är
det självklart att det är en ­gammal
struktur. Det hör inte hemma i
4 – REFORM
ett modernt samhälle att posten som
­statschef ärvs genom successionsordning som en stafettpinne.
HAR DU FUNDERAT PÅ HUR ETT
NYTT STATSSKICK SKULLE KUNNA
SE UT?
– Jag tycker att vårt grannland Finland
har en spännande och bra modell.
En politiskt tillsatt president, varför
inte? Under det senaste valet blev
det ­t ydligt att det fanns olika politiska
­ståndpunkter och att det nationalistiska
­tramset var som bortblåst. Att en öppet
­homosexuell person dessutom fick över
40 procent av rösterna, det var ju stort.
Jag ser gärna en finsk modell.
Olle Waller jobbar som
s­ exualupplysare och handläggare på
LAFA (Landstinget förebygger aids). Han
är också känd som programledare för
tv-programmet Fråga Olle.
”Det hör inte
­hemma i ett
­modernt ­samhälle
att posten som
statschef ärvs
­genom successionsordning som en
stafettpinne.”
Den norska medieforskaren, författaren och
tidigare presschefen för norska hovet, Carl-Erik
Grimstad, förutspådde nyligen att det svenska
kungahuset blir det första att falla av de som är
kvar. Reform tog kontakt för att få veta mer.
Carl-Erik Grimstad, varför blir
Sverige först?
– Först och främst för att det
finns en republikansk tradition i Sverige med förankring
hos socialdemokraterna, och
en ­intellektuell opinion som
skiljer sig åtminstone från den vi
har haft i Norge. I Norge är det bara
de sista decennierna som vi har sett en tendens till
att de med högst utbildning är mer republikanska
än resten av befolkningen. Det har såklart även
med kungens personliga egenskaper att göra –
samtidigt som det aldrig hade pratats så mycket om
”skandalerna” om inte den allmänna stämningen
förändrats de senaste decennierna. Det är dessutom
ett ­internationellt fenomen. I dag är var femte
­medborgare i de västeuropeiska monarkierna för
republik, jämfört med för tjugo år sedan då bara en
av tio ville förändra statsformen.
När tror du att det kan ske?
– Svår fråga. Men om vi ser på hur snabbt den
­a llmänna opinionen har svängt de senaste två
­decennierna tror jag inte att Estelle kommer bli
drottning av Sverige.
Finns det något som det svenska kungahuset kan
göra för att återfå förtroendet hos folket?
– Det bästa för kungahuset hade förmodligen
varit att undvika skandaler. De måste uppträda med
värdighet för att få tillbaka sin trovärdighet. Men
jag tror att det kan bli svårt. Mycket för att dagens
medier vill göra kungahuset till underhållning,
något hovet till viss del måste gå med på för att
synas. För om de inte gör det, och uppträder mer
värdigt, skulle de samtidigt bli mer osynliga för
folket. Och det är kanske det värsta som kan hända
en kungafamilj som måste synas för att få legitimitet
för människor. Detta är den viktigaste orsaken till
att jag tror att flera länder kommer avskaffa denna
regeringsform inom inte alltför många decennier.
Serietecknaren Therése Lundin medverkar i albumet.
Seriestrippar för republik
Unga Republikaner släpper i vår,
tillsammans med Republikanska
f­öreningen, Sveriges första republikanska seriealbum. Albumet
­kommer att finnas till försäljning via
Republikanska Föreningens hemsida.
Alla medlemmar i Unga Republikaner
får albumet som en medlemsgåva.
Medverkar gör bland andra Kolbeinn
Karlsson, Marcus Ivarsson, Therése
Lundin och Olov Redmalm. Håll
utkik på hemsidan i maj!
www.ungarepublikaner.se
Facebook: www.facebook.com/ungarepublikaner
Twitter: www.twitter.com/ungrepublik
REFORM – 5
XXXXXX
den
nya tronarvingen
BEBISLYCKAN
OCH SAMTALET
OM MONARKIN
Medias personfixering
försvårar granskningen
av monarkin, menar
Cecilia Åse.
Hur försvårar bilderna på de nyblivna småbarnsföräldrarna
ute på Haga diskussionen kring ett nytt statsskick? Reform
intervjuar Cecilia Åse, statsvetare och monarkiforskare.
Text: Michaela Möller Bild: Lönngren/Widell
S
TRAX FÖRE KLOCKAN tio
öppnas grindarna till Haga
slott. Överhovmästarinnan
Alice Trolle-Wachtmeister
bär fram den nyfödda flickan inför
statsminister Fredrik Reinfeldt, riksdagens talman Per Westerberg, och
riksmarskalk Svante Lindqvist. Med
de närvarandes underskrifter och
sigill avslutas vittnesbekräftelsen, en
ritual som utförts sedan 1500-talet.
– En mycket söt prinsessa som är
lik båda sina föräldrar. Väldigt lik sin
mor, blev Fredrik Reinfeldts utlåtande
till TT innan han åkte vidare för att
delta i konseljen på Stockholms slott.
Att ett barns ”äkta börd” ska
godkännas av Sveriges statsminister
tillhör inte vanligheterna. Till och
med Fredrik Reinfeldt själv uttryckte
en viss osäkerhet inför uppgiften.
Samtidigt som kungahuset upprätthåller medeltida traditioner ställer paret
krav som vilken modern familj som
helst. Prins Daniel vädjade under den
första presskonferensen efter födseln
om att familjen skulle få lite lugn och
6 – REFORM
ro. Ändå ställde kronprinsessparet upp
på bild på väg hem från BB, och bilderna på Estelle kom bara några dagar
efter födseln. Däremellan bjöd hovet
på bilder som visade när de nyblivna
föräldrarna promenerade med bebisen
i en Brio-vagn.
Kungahusets dubbla signaler, att ena
stunden vilja framställa kronprinsessparet som moderna småbarnsföräldrar
och i nästa anföra uråldriga riter, kan
framstå som förvirrande. Men enligt
statsvetaren Cecilia Åse, som forskat
om den moderna monarkin, behöver
det inte finnas en motsättning. Det är
tydligt att Victoria kommer att föra in
monarkin i en ny era.
Frågan är hur monarkin kommer
att klara av att balansera kravet på att
hänga med i sin samtid och samtidigt
bevara de traditioner som i grunden
legitimerar kungahusets existens.
BARA NÅGRA TIMMAR efter prinsessans födsel träffar jag statsvetaren
Cecilia Åse på Stockholms universitet.
Hon är lite trött, telefonen har ringt
hela natten. Mediemaskineriet är i
full gång. Expressen bjuder på prinsesstårta i slottsbacken. Tv sänder
live. Det råder kollektiv bebisyra.
Alla möjliga experter tycker till om
bebisen. Men Cecilia Åse, som skrivit
boken ”Monarkins makt”, sitter inte
i tv-sofforna denna dag. Hon tycker
att det inte finns så mycket att säga,
ännu. Som statsvetare vill hon prata
om monarkin som institution hellre än
om de enskilda familjemedlemmarna.
Men det är svårt, eftersom monarki är
ett personfixerat styrelseskick.
– Domesticeringen av kungafamiljen är fundamental för hur vi pratar om
kungahuset. Vi pratar om dem som om
vi har en relation till dem. Och vi blir
inblandade i deras familjeliv, säger hon.
Prinsessan Victorias och prins
Daniels bebislycka framställs som
allas vår lycka. Estelle är vår prinsessa, eller ”prinsessan” som prins
Daniel sa på presskonferensen.
– Monarkin bygger på att det
nationella vi:et har någon sorts relation till kungligheterna. Nu när den
nya bebisen har kommit bjuds det på
tillbakablickar från när kronprinsessan föddes och när kungen var liten
på Haga. Vi kommer ihåg. Det är som
ett kollektivt familjealbum som vi
tittar i, säger Cecilia Åse.
KUNGAFAMILJEN STÅR ÖVER
politiken och symboliserar det som
förenar Sverige, så har vi skrivit
författningen. Och det är själva
ärftligheten som borgar för att dessa
personer kan inta den positionen. När
man tog bort den formella makten
från kungen på 1970-talet blev
”Domesticeringen av
kungafamiljen är fundamental för hur vi pratar
om kungahuset. Vi pratar
om dem som om vi har en
relation till dem.”
­ onarkin som institution väldigt svår
m
att utmana och ifrågasätta.
– Personfixeringen gör det svårt
att kritisera och granska monarkin.
För om de inte har någon politisk
makt varför ska de då inte få finnas
kvar? säger Cecilia Åse.
Att monarkin förlorade den formella
makten ledde dock till att den informella
makten blev större, menar hon.
– Kungafamiljen har fruktansvärt
stort inflytande på hur vi uppfattar
svenska nationalsymboler. Monarkin
och de kungliga som personer kan
förkroppsliga någon sorts svenskhet
REFORM – 7
den nya tronarvingen
och nationalism på ett sätt som inte
uppfattas som problematiskt.
Monarkin kan uppfattas som
en oförargerlig kanal för svensk
­nationalism, just för att de inte har
någon politisk makt. Och monarkin
och medierna har en unik relation,
där de vanliga mediala spelreglerna
och kravet på oberoende åsidosätts.
– När medierna sänder live dygnet
runt uppfattas det inte som ett politiskt ställningstagande. Bevakningen
av monarkin hamnar i kategorin
gemenskap och underhållning.
Och i rapporteringen kring bröllopet och familjelyckan blir den normskapande dimensionen tydlig. Det blir
en ideologiproduktion, menar Cecilia
Åse. ”Precis som alla andra vill de
gifta sig, för vi vill alla gifta oss”.
HUR VI ÄN FÖRHÅLLER oss till
kungafamiljen, så är de vår ”first
family”. Monarkins ställning är nära
relaterad till hur dess familjemedlemmar agerar. Förtroendet bygger på
att vi ser dem som ett ideal och en
förebild för svensken. Kungahusets
enda uppgift är ceremoniell, de
representerar Sverige. Paradoxen
är hur en i grunden odemokratisk
institution ska kunna representera
bilden av ett av de, enligt en vanlig
uppfattning, mest demokratiska och
jämlika länderna i världen. Lösningen
blir att vi uppmuntrar kungahusets
medlemmar att agera som helt
vanliga svenskar samtidigt som de
upprätthåller en ställning som står
utöver oss. När vi ser dem äta på
McDonalds, fika med kompisar eller
shoppa kläder förstärker det märkligt
nog monarkins ställning. Men monarkin får aldrig hamna för långt ifrån
traditionen. Symboler och ceremonier
som vittnesbekräftelsen upprätthåller
denna bild. Arvet, och det särskilda
blodet, är grunden för monarkin och
en räcka med privilegier, men också
för att vissa fri- och rättigheter åsidosätts för kungafamiljens medlemmar.
Rätten till kroppslig autonomi. Rätten
8 – REFORM
PRESSRÖSTER
”Här har vi en demokrati där man mitt i regelverket har
någon sorts undantag för principer vi annars tycker är
väldigt viktiga. Och vi har dessutom svårt att diskutera
det för att vi hela tiden hamnar i att vi pratar om de här
personerna istället för att prata om principerna.”
att forma sitt eget liv, religionsfrihet,
rätten till en privat sfär.
– Här har vi en demokrati där man
mitt i regelverket har någon sorts
undantag för principer vi annars
tycker är väldigt viktiga. Och vi har
dessutom svårt att diskutera det för
att vi hela tiden hamnar i att vi pratar
om de här personerna istället för att
prata om principerna. ”De har ju inte
gjort något, de har ju ärvt sin position”. Det blir som att ge sig på någon
oskyldig, säger Cecilia Åse.
I DEBATTEN INNAN införandet av
könsneutral tronföljd 1980 var det
vissa konservativa debattörer som
argumenterade emot, eftersom kvinnor inte ansågs föra släkten vidare.
Även mindre konservativa debattörer
uttryckte liknande åsikter. I SVTdokumentären ”Ers kungliga höghet
Westling” som sändes 2008 gjorde
Jan Guillou uttalandet att Victoria
inte för sin släkt Bernadotte vidare,
utan att dynastin Westling i själva
verket tar över.
Mycket har förändrats under
prinsessan Victorias tid som kronprinsessa. Och Cecilia Åse ser ingen
motsättning i monarki och modernisering. Det är en förutsättning.
– Jag tror att moderniseringen kan
gå väldigt långt. Moderniteten bygger
ju även på dåtiden. Att det finns en
historia som är nationens. Det finns
inget arkaiskt i det. Och speciellt i
den här moderniserade monarkin
som vi har nu, säger Cecilia Åse och
hänvisar till hur hovet själva lägger ut
filmer och bilder på hemsidan, för att
upprätta kopplingen med nationens
historia, familjen Bernadotte och den
svenska monarkin.
När Victoria föddes kontrollerades
bilderna på prinsessan noggrant. Hon
är född på sommaren, men förutom
vid dopet släpptes inga bilder förrän
till jul. Men nu lever vi i en mycket
mer visuell kultur.
– Det är svårt att spekulera i hur
det kommer att utvecklas, men det vi
vet att kopplingarna till prinsessorna
på Haga kommer och att det kommer
att vara precis som då, med samma
lilla lekstuga. Samma racerbil som
kungen hade. Monarkin etablerar den
här nationella historien genom att
hela tiden upprepa samma ritualer,
säger hon.
EN ANNAN TYDLIG tendens är att
medierapporteringen har blivit mer
sexualiserad, mer intim. När man inte
visste om kronprinsessan var gravid
spekulerades det fritt i medierna
kring hennes mage. Hade hon mens
eller var hon gravid?
Cecilia Åse är oroad över utvecklingen. Estelle Bernadotte föds som
flicka in i en omedelbar utsatthet.
– I samband med förlovningen var
det någon tidning som gick ut till en
förskoleklass som fick i uppgift att rita
teckningar till de nyförlovade. Men ska
de här flickorna verkligen tycka att det
är det finaste som finns att bli prinsessa? Det ser ju så oskyldigt ut, men är
det den här typen av kvinnobild vi vill
stärka, hur man ser ut och hur många
barn man får och att man ska fråga sin
pappa om lov innan man gifter sig?
Reform har fångat upp några röster med anledning av födseln av Estelle Bernadotte.
”Är det så fint med
ett kungahus att det
ursäktar att några
individer tvingas
till en framtid utan
­valfrihet? För
nationens skull
ska monarker och
tronföljare hållas
som livstidsfångar i
kungadömets gyllene
bur. Hur kan någon
försvara ett sådant
system?”
”Hon kan abdikera.
Hon kan göra sig fri
från en monarkistisk
tradition som sedan
länge överlevt sig
själv.”
Göran Greider i
Dala-Demokraten
Åsa Moberg i Dagens
Nyheter
”En ofta
­förbisedd aspekt i
­diskussionerna är
monarkins krav på
tronarvingarna.
De respekterar inte
­bestämmelserna
i vare sig FN:s
deklaration om
de ­mänskliga
rättigheterna,
­Europakonventionen
om desamma, FN:s
barnkonvention eller
för den delen vår egen
regeringsform.”
”Estelle. Folk
­kommer att ljuga
för Er och Ert
hjärta kommer
att gå s­ önder. Då
ska Ni göra som
Madde. Sätt på Er
solglasögon och dra
till USA. Låt hovet
dementera alla rykten
och våga visa Er
svag. Även prinsessor
får gråta. Inte bara
på ­begravningar.”
Fridah Jönsson i Metro
Lena Mellin i Aftonbladet
EN BEBIS VÄRD
MILJONER
De kläder och prylar som omger
Estelle Bernadotte får en hög
kvalitetsstämpel hos svenska
folket. Varumärkesexpert Niklas
Olovzon tror inte att ett kungahus
i ­blåsväder innebär att hon får
mindre värde som reklampelare.
Text: Erik Bredhe
NÄR ESTELLE BERNADOTTE
f­ öddes i februari blev hon direkt ett
hett villebråd för företag som ville
synas i media. Redan det första dygnet producerades tusentals artiklar
och media kastade sig över de bilder
som fanns. På en av de första ses
familjen på promenad med sin vagn
i Haga. På den blå barnvagnen lyser
logon tydligt med vita bokstäver: Brio.
– Det finns såklart ett enormt
värde för företag att synas i
­sammanhang med Victoria, Daniel
och Estelle. Alla föräldrar vet att man
inte tummar på kvaliteten när det
gäller ens barn, så när kungafamiljen
väljer något till sin bebis tänker
många att de är extra noga, säger
varumärkes­experten Niklas Olovzon.
Det är svårt att bedöma exakt
hur mycket en bild eller artikel i, säg,
Aftonbladet är värd. Men klart är
att utrymme på redaktionell plats är
värt betydligt mer än om man köpt
annonsytan.
– Det kan vara värt många miljoner.
Sedan är det naturligtvis upp till företaget att ta hand om den exponering
man fått, säger Niklas Olovzon.
Efter födseln delade Semper ut
gratis barnmatsburkar i Slottsbacken,
teddybjörnföretag skickade stora
paket med nallar till hovet och Ikea
bjöd på en madrass – som en hyllning
till ”landets alla prinsar och prinsessor” – till de som köpte en av deras
spjälsängar. Samtidigt har Patent- och
registreringsverket noterat att antalet
varumärkesansökningar som anknyter
till namnet Estelle har ökat markant.
ATT KUNGAFAMILJENS popularitet
inte direkt gjort några toppnoteringar
de senaste åren tror inte Niklas
Olovzon spelar in på Estelles värde
som reklampelare.
– Det är något mänskligt som
tar över för de flesta när man ser ett
nyfött barn, vare sig man är för eller
emot monarkin. Att synas i sammanhang med barnet tror jag inte innebär
något negativt för ett företag.
REFORM – 9
XXXXXX
GRUNDLAGSUTREDNINGEN
BARA ETT
PENNDRAG
I slutet av april 2011 ­tillsatte
Republikanska ­föreningen
en f­ristående u­ tredning om
­framtidens ­statsskick. Ett år
senare är den ­färdig. Här
­skriver ­utredaren mats
­einarsson, som ­tillsammans
med j­ esper ­svensson står
bakom det o­ mfattande arbetet,
själv om resultatet.
Text: Mats Einarsson
MATS EINARSSON
Heltidspolitiker sedan
1990-talet och har
­suttit i riksdagen och
­konstitutionsutskottet,
som har hand om
­grundlagsfrågorna.
Mats Einarsson är i ­dag
verksam som kommunalråd för Vänsterpartiet
i Botkyrka.
10 – REFORM
D
ET FINNS BARA en plym
kvar, en dekoration, och
det är lätt att ­genomföra
republik om man så
vill. […] I denna fullständigt nya
­författning ingår ett grundlagsfästande av ­parlamentarismen, vilket är
ett stort steg mot införande av r­ epublik
– sedan är det bara ett penndrag. Låt
oss sätta in krafterna på detta under de
närmaste åren. Sedan får vi fortsätta
att diskutera republiken.
Olof Palme
SAP:s 25:e kongress
den 6 oktober 1972
Olof Palme överdrev en smula, när
han på partikongressen 1972 intygade
att monarkin i och med den nya
regeringsformen skulle kunna avskaffas med ett penndrag. Det är dock
inte särskilt stora förändringar av
grundlagen som krävs för att ersätta
monarken med en demokratiskt vald
statschef. Vi som har arbetat med den
utredning som Republikanska föreningen tillsatte förra året presenterar
nu vårt betänkande till en republikansk författning. En sådan författning kan utformas på ett oräkneligt
antal sätt, men vår utgångspunkt har
varit att ändra relativt lite i författningen. Utredningen visar att argumentet att det skulle vara lagtekniskt
komplicerat att ändra statschefens
tillsättning inte är hållbart.
Utredningen – ett dokument på ett
par hundra sidor i manuskript – inleds
med en historisk exposé över den
svenska monarkin och striderna kring
statsskickets utformning från 1500talet till i dag. Detta följs av en redogörelse för republikanska grundmodeller
och beskrivning av fem republikanska
författningar: Finland, Irland, Island,
Schweiz och Tyskland. Därefter
presenteras den svenska monarkins nu
gällande grundlagsreglering och hovets
organisation, liksom utredningens
lagförslag med en genomgång av de
ställningstaganden som måste göras
vid utformningen av en republikansk
grundlag. Avslutningsvis diskuteras
politiska, juridiska och praktiska frågor
i samband med Sveriges övergång från
monarki till republik.
Folkvald eller
riksdagsvald president
Några av de modeller som i debatten
har förts fram som alternativ till
såväl dagens arvsmonarki som en
traditionell republik – en statschefslös
författning, talmannen som statschef
samt valkungadöme – berörs endast
kortfattat i utredningen. Vi har
inte uppfattat att de utgör några
huvud­a lternativ i debatten och de är
hursomhelst (bortsett från valkungadömet) lagtekniskt okomplicerade.
Utredningen presenterar istället
relativt utförligt två varianter av
republikansk författning: folkvald
respektive riksdagsvald president.
För dessa ges konkreta förslag till
ändring av regeringsformen, riksdagsordningen och vallagen. Båda
modellerna förutsätter ändringar i 35
av ­regeringsformens 194 paragrafer.
Tolv av dessa ändringar är mycket
små, de ersätter endast det neutrala
uttrycket ”statschefen” med ”presidenten”. Utöver detta tillkommer
ändringar i riksdagsordningen, samt
för alternativet folkvald statschef
att vallagen måste kompletteras och
”Exakt hur vår republikanska författning kommer att
se ut när den svenska monarkin avskaffas – att den
­kommer att avskaffas är uppenbart – kan givetvis vare
sig Republikanska föreningen eller vår utredning svara
på. Besluten kommer att fattas på parlamentarisk väg,
i enlighet med de demokratiska principerna.”
ändras på ett antal punkter. Dessutom
måste givetvis successionsordningen
upphävas – en reform som faktiskt kan
genomföras ”med ett penndrag”.
Vi har dock inte varit strikt
minimalistiska. Även om presidenten i
båda våra förslag, i överensstämmelse
med svensk författningspolitisk tradition, ges en i huvudsak representativ
funktion, så har vi ändå till statschefen återfört en del funktioner och
befogenheter som avskaffades eller
överfördes till talmannen i och med
1974 års regeringsform (med ledandet
av regeringsbildningen som den viktigaste). Det skulle givetvis vara möjligt
att avstå även från dessa ändringar.
Direkt eller indirekt val
Utifrån demokratiska principer
­framstår det som givet att en statschef i en republik bör utses genom
någon form av valförfarande. Två
­huvudalternativ anmäler sig: antingen
utses presidenten indirekt av riksdagen
(med valet av talman som en parallell),
eller så väljs han eller hon direkt av
­medborgarna i fria, allmänna val.
Vilken av de två huvudmodellerna
som väljs har en viss betydelse för vilken ställning presidenten får – eller kan
ges – i republiken. Om presidenten väljs
av riksdagen understryks parlamentets
särställning i egenskap av folkets främsta företrädare, och att det är överordnat statschefen. Presidentvalet torde bli
relativt odramatiskt eller i vart fall utan
särskilt publika valkampanjer. Även om
presidenten får antas ha en offentligt
känd politisk tillhörighet, genom vilket
parti som nominerat honom eller
henne, så tonas ämbetets partipolitiska
karaktär ner. Statschefens främsta
uppgift blir att representera landet och
fylla ceremoniella funktioner.
En president som är direkt vald av
medborgarna behöver förvisso inte ges
en starkare ställning än en indirekt vald
statschef. Presidenterna i exempelvis
Island och Irland är folkvalda, men
har begränsade politiska funktioner. I
Finland infördes direktval av president
1994, samtidigt som dennes exekutiva
funktioner inskränktes. En statschef
som direktväljs av medborgarna
medför emellertid en potentiell risk
för maktkonkurrens. En folkvald
president skulle, i ett tillspetsat politiskt
läge, kunna påverka eller förhindra
­riksdagens beslut genom uttalanden
och/eller avgångshot, även om han eller
hon inte getts några formella befogenheter att stoppa riksdagsbeslut.
Utredningen visar vägen
Exakt hur vår republikanska författning kommer att se ut när den svenska
monarkin avskaffas – att den kommer
att avskaffas är uppenbart – kan
givetvis vare sig Republikanska
föreningen eller vår utredning svara
på. Besluten kommer att fattas på
parlamentarisk väg, i enlighet med
de demokratiska principerna. Men
med denna utredning vill vi bidra till
en konstruktiv och framåtsyftande
diskussion som kan underlätta och
påskynda övergången till ett fullt ut
demokratiskt statsskick. Utredningen
visar att det i vart fall inte är praktiska
eller lagtekniska problem som förhindrar det avgörande penndraget.
REFORM – 11
GRUNDLAGSUTREDNINGEN
VÄGEN TILL
REPUBLIK
I grundlagsutredningen presenteras två huvudalternativ
till hur en president kan tillsättas, direktvald av folket i
allmänna val eller genom val i riksdagen.
Text: Björn Raunio
FEM STEG MOT ETT NYTT
STATSSKICK
LÅT OSS
DISKUTERA
Grundlagsutredningen visar hur vägen till republik kan se ut.
Från folkomröstning till hovets avveckling.
För att utredningens förslag ska bli
verklighet krävs en saklig debatt. Här
är de viktigaste frågeställningarna.
RÅDGIVANDE
FOLKOMRÖSTNING
I grundlagsutredningen görs
­ edömningen att det första ­steget i en
b
övergångsprocess bör vara en ­rådgivande
folkomröstning där medborgarna får ta
ställning till principfrågan, ja eller nej till
republik. Med ett ja i en folkomröstning i
ryggen skulle reformen få en odiskutabel
demokratisk legitimitet.
GRUNDLAGSÄNDRING
RÖSTAS IGENOM EN
FÖRSTA GÅNG
I
TAKT MED att stödet för
monarkin sakta men säkert
minskar, blir det även dags att
fundera på hur ­övergången
till republik skulle kunna ske rent
praktiskt. För att införandet av
republik ska bli ett konkret alternativ
måste vi helt enkelt börja grotta ned
oss i detaljerna. Det handlar både om
vilken typ av republikanskt statsskick Sverige bör ha och om vilka
ändringar som krävs i ­g rundlagen för
att införa det.
När det gäller hur p
­ residenten ska
väljas presenteras två ­huvudalternativ,
som utredarna inte själva tar ställning
till utan i stället vill lämna öppna för
debatt. I det ena alternativet väljs
presidenten av riksdagen, ungefär som
när man i dag utser talman. I det andra
alternativet väljs presidenten direkt av
folket i allmänna val.
I båda fallen föreslår utredningen
att presidenten väljs för sex år, så
att ämbetsperioderna inte samman­
faller med riksdagens mandat­
perioder. Därigenom kan det främst
12 – REFORM
c­ eremoniella presidentämbetet stå
över den dagliga partipolitiken.
Man föreslår också att den som väljs
måste nå över hälften av rösterna.
Om ingen kandidat gör det i den första
­valomgången hålls en valomgång
­mellan de två som fått flest röster.
Vare sig det ena eller andra
alternativet kräver några större
förändringar i grundlagen. Förutom
de ändringar som behövs för båda
alternativen, skulle riksdagsordningen behöva kompletteras vid
indirekt presidentval och för direkta
val skulle man behöva skriva in
i vallagen vad som ska gälla för
presidentval.
Båda sätten att utse president har
sina för- och nackdelar. Ur konstitutionellt perspektiv skulle systemet
med indirekta presidentval befästa
principen om riksdagen som folkets
främsta företrädare. Om man å
andra sidan vill ha en president med
starkare folkligt mandat och vissa
befogenheter, så passar en folkvald
president bättre.
NUVARANDE LYDELSE
5 § Konungen eller
drottning som enligt
successionsordningen
innehar Sveriges tron
är rikets statschef.
NY LYDELSE
5 § Presidenten är
rikets statschef.
Sedan skulle regering och riksdag
­utforma och rösta igenom en ny
­republikansk författning. En sådan kan
förstås se ut på många olika sätt, inte
minst avseende hur mycket inflytande
­presidenten får på ­dagspolitiken. I den
svenska ­författningstraditionen har dock
statschefen sedan länge ­huvudsakligen
en representativ funktion. Håller vi fast
vid denna tradition skulle det inte krävas
särskilt stora ändringar i grundlagen för
att gå över till republik. Utredningens
förslag, som tar hänsyn även till mindre,
främst språkligt motiverade justeringar,
landar på endast 35 ändringar i 21 av
regeringsformens 178 paragrafer.
SEMINARIUM
30 april presenteras förslaget
till en republikansk författning på ett seminarium i
Stockholm (se kalendarium,
sidan 19). Då finns också
utredningen i sin helhet för
nedladdning på www.repf.se
RIKSDAGSVAL HÅLLS
För grundlagsändringar krävs
att riksdagen röstar igenom
dem två gånger med ett riksdagsval
emellan innan de börjar gälla. Alternativt
skulle en beslutande folkomröstning
kunna hållas samtidigt med riksdagsvalet,
men grundlagsutredningen förespråkar
modellen med en rådgivande folkomröstning, så att väljarna kan fokusera
på principen och inte på republikens
­specifika former.
GRUNDLAGSÄNDRING
RÖSTAS IGENOM EN
ANDRA GÅNG
Förutsatt att riksdagsmajoriteten för
reformen bibehålls efter valet kan
­grundlagsändringen röstas igenom en
gång till och vinna laga kraft. Sverige blir
en republik och man kan börja f­örbereda
det första presidentvalet.
VAL AV P
­ RESIDENT,
MONARKINS INSTITUTIONER AVVECKLAS
Beroende på vilka konstitutionella
val som görs väljs Sveriges första
­president antingen direkt av folket
eller av ­riksdagen. Samtidigt ­avvecklas
­hovförvaltningen och kungafamiljen
­förlorar under ordnade former sin
­officiella roll. I stället byggs en ny
­presidentadministration upp.
Direkt eller indirekt val
Ska presidenten väljas direkt av
­folket eller av riksdagen?
Nomineringsrätt
Vem ska ha rätt att nominera
­presidentkandidater?
Valsystem
Hur utses den vinnande
­kandidaten, måste han/hon nå
upp till hälften av rösterna?
Ämbetsperiod
Hur länge ska presidenten sitta? Och
ska antalet perioder som samma
person kan sitta begränsas?
Misstroendeförklaring
Ska riksdagen ha rätt att ­avsätta
presidenten?
Regeringsbildning
Ska presidenten ha någon roll vid
regeringsbildningen och till exempel
överta talmannens nuvarande roll?
Granskning
Vem ska ha rätt att granska
­presidentämbetet?
Rättigheter och uppgifter
­gentemot riksdagen
Ska dessa utvidgas jämfört med
statschefens nuvarande roll?
Kungafamiljen och hovet
Hur ska de hanteras praktiskt när
republiken införs?
Sveriges riksdag,
Stockholm.
REFORM – 13
KUNGEN,
DIKTATORERNA
OCH SVERIGES
FINASTE PIN
14 – REFORM
DISKUTERAS: Kungligt
diktator-kramande, pimpade
simborgarmärken, Mao Tse-tungs prosa och diktning,
Nicolae och Elena Ceausescu, Serafimerringning, sedvänjor
och traditioner som passerat bäst-före-datumet.
Kalle Lind, radiopratare och manusförfattare, skriver om statschefen kungens kollegiala
umgänge med diktatorer. Illustrationer av Toj.
Ä
VEN VI SOM kritiserar
monarkin ska komma
ihåg att det troligen
inte är så lätt att vara
konung. Särskilt inte i Sverige, där
kungen inte får bestämma. Under
de senaste årens kaffeflicks- och
gangsterskandaler har nog Carl
Gustafs företrädare på tronen
tittat förebrående på honom från
slottsporträtten: vad säger du,
Tjabo? Är de purkna för att du gör
dig av med byxklådan? Skriver de
skandalösa böcker om dig? Beslagta
deras tryckpress! Sänd fogdarna
på dem! Tvångsbeskatta dem! Va?
Får du inte tvångsbeskatta dem?
Men tvångsbeskatta dem i alla
fall – det är det som är poängen med
tvångsbeskattning! Va? Riksdag?
Folkmakt? Demokrati? Vad är
detta för galenskaper? Får du inte
förtrycka ditt folk hur du vill? Sänd
hela flocken till Poltava så ska du se
att de inte är så sturska!
En och annan fördel finns det
förstås med att vara kung. En är
att det dröjde trettio år innan hans
skandaler avslöjades, eftersom
journalistkåren fram till dess hade
fullt upp med att ta diktamen när
kungen behagade uttala sig. Och att
vara neutral chef över en neutral
stat har absolut sina poänger. Det
innebär trots allt att man kan tycka
lite vad man vill eftersom man
officiellt ändå inte tycker något.
Carl Gustaf Bernadotte har genom åren
tyckt både det ena och det andra. Inte
minst har han flera gånger uttalat
sympati för människor som vi andra
kanske skulle kalla diktatorer. 1972,
när han fortfarande var kronprins,
svarade han något överraskande på
frågan ”vilken människa har gjort
starkast intryck på dig?”: ”Mao Tsetung! En otrolig man. Tänk, när han
och alla hans anhängare bara vandrade omkring dag och natt i Kina och
kämpade för att nå sitt mål. Vilken
insats. Dessutom har han skrivit fin
prosa och utmärkta dikter.”
NÅGRA DECENNIER SENARE for
Deras Majestäter Konungen Och
Drottningen på statsbesök till Brunei
för att träffa sultanen – samt premiärministern, finansministern och försvarsministern – Hassanal Bolkiah.
Kungen förklarade för Expressen att
Hassanal hade en ”otrolig närhet” till
sitt folk eftersom han varje år bjuder
alla invånare (40 000) på buffé och
skakar hand med var och en.
Kanske kan man tycka att statschefen i det demokratiska Sverige
har en ohälsosamt uppskattande
attityd till gubbar som styr hela länder som Ingmar Bergman styrde sina
ensembler. Till majestätets försvar
måste dock påpekas att han aldrig
brytt sig det minsta om huruvida diktatorn han beundrar står till höger
eller vänster på den politiska skalan.
På det viset har han varit väldigt
fördomsfri. För att inte säga neutral.
UNDER PERIODEN DÅ kungen
hängde som mest intensivt med
Bruneis sultan, och kanske även högg
in på folkbuffén, passade han på att
ge sin bruneiske yrkesbroder en gåva.
En mycket fin gåva. En gåva som bara
kungen kan dela ut och som bara
hans kollegor i statschefsbranschen
alternativt hans familj kan föräras:
Serafimerorden.
Alla vi som inte prenumererar
på tidningen Rojalisten ställer
oss då ­f rågan: vad i helsicke är
Serafimerorden? Ja, att döma av
bilderna jag hittar på nätet är det
en … grej. Typ ett simborgarmärke
pimpat av Babsan. Själva broschen
kallas kraschan, till detta kommer ett
ordenstecken och, om mottagaren är
riktigt fin, en kedja.
Den som, genom hårt arbete till
folkets fromma, gjort sig förtjänt av
”Kanske kan man tycka att
statschefen i det demokratiska Sverige har en ohälsosamt uppskattande attityd
till gubbar som styr hela länder som Ingmar Bergman
styrde sina ensembler.”
REFORM – 15
det lite på ledarsidorna, där man
försiktigt påpekade att Ceausescu var
en kallhamrad tyrann med en personlighet byggd på lika delar paranoia och
narcissism, men på det hela taget verkar
inga högljudda protester ha rests.
Vi ska minnas att detta var 1980.
Det skulle dröja ytterligare nio år
innan Ceausescus pangades ihjäl och
västvärlden kom på att de egentligen
hade varit skitonda hela tiden. Det var
fortfarande kallt krig i världen och det
var inte lika självklart då som nu att
USA verkligen var ofelbara och att allt
kommunistiskt var värdelöst.
en Serafimerorden får sedan bära
titeln ”Riddare och Kommendör av
Kungl. Maj:ts orden” och tituleras
i vanligt tal med det gamla adliga
tilltalsordet ”Herr”.
Som ytterligare bevis på ens
storhet låter kungen sin kungliga
målare måla den nye riddarens vapen
med Serafimerordens insignier på
ett stycke kopparplåt. När riddaren/
kommendören dör, hängs denna
plåtbit upp i den särskilt pampiga
Riddarholmskyrkan. På riddarens
begravningsdag ringer sedan en
särskild Serafimerklocka en särskild
Serafimerringning mellan klockan
12.00 och 13.00.
SOM FRAMGÅR AV alla dessa
viktiga hedersbetygelser så är
Serafimerorden det tjusigaste som
överhuvudtaget finns och delas
bara ut till människor som verkligen
förtjänar en extra dunk i ryggen.
16 – REFORM
Bland mottagarna hittar vi sålunda
prins Daniel, lyxgymsägare från
Gästrikland, prinsessan Lilian, kungens farbrors gamla ligg, samt alltså
buffésultanen av Brunei. Där finns
också ex-Jugoslaviens ex-diktator
Josip Tito, Saudiarabiens oljebröder
Fahd och Khalid samt Nicolae
Ceausescu, mannen som styrde
Rumänien i tjugofyra år till dess att
han avrättades till folkets jubel.
Nicolae Ceausescu och hans
fru/vice premiärminister, Elena,
anlände till Stockholm på statsbesök
den sjätte november 1980 och åkte
fyra dagar senare tillbaka som
Elena och Herr Nicolae. Första
kvällen i Sverige deltog de vid en
intim galamiddag för 140 personer,
där Herr Bernadotte höll tal till
sina gäster ­despoterna och prisade
Rumänien för ”en internationellt
aktiv och konstruktiv politik”. Dagen
därpå fortsatte pompan och ståten
när ­statschefsparen åkte en liten bit
genom Stockholm i varsin öppen
landå, vilket säkert kändes rejält
glamouröst i början av november.
På det hela taget var reaktionerna
positiva från svenskt håll. Visst gnälldes
”På det hela taget var reaktionerna positiva från svenskt håll.
Visst gnälldes det lite på ledarsidorna, där man försiktigt
påpekade att Ceausescu var en kallhamrad tyrann med en
personlighet byggd på lika delar paranoia och narcissism.”
1980 TYCKTE ÄVEN USA att
Ceausescu var relativt god för att
vara så ond. Ceausescu fördömde
gärna Sovjet och ville inte ställa upp
på deras vanvettiga påhitt, av det
underförstådda skälet att han ville
hitta på sina egna. Och eftersom USA
hatade Sovjet så måste ju någon som
också hatade Sovjet vara vad vice­
presidenten George Bush d.ä. kallade
”en av de goda kommunisterna”.
Så fram till det ögonblick då
Ceausescu officiellt blev in i helvetes
jävla skitond, några sekunder efter
att han blivit skjuten och ändå inte
kunde ta några lån mot höga räntor,
så var han rätt okej. Vår svenske
monark var inte ensam om att bjuda
in honom på landårace. Hans brylling, Elizabeth II av Storbritannien,
hade också paret Ceausescu hemma i
Buckinghampalatset 1978. Hon hade
säkert också en gammal dammig
medalj att ge honom.
Både Nicolae och Elena gillade
nämligen det pråliga. Faktum är att
de älskade det pråliga. Dyrkade det.
Högaktade det. Var beredda att sälja
den heder de inte hade för det.
På 1980-talet rev de en sjättedel
av Bukarest för att bygga den tre och
en halv kilometer långa Boulevard
för socialismens seger, som ledde
fram till Folkets palats, näst Pentagon
världens största offentliga byggnad.
När inte titlar som president,
”1980 tyckte även USA att Ceausescu var relativt god för att
vara så ond. Ceausescu fördömde gärna Sovjet och ville
inte ställa upp på deras vanvettiga påhitt, av det underförstådda skälet att han ville hitta på sina egna.”
premiärminister och generalsekreterare i kommunistpartiet lyckades
täcka allt mäktigt som Ceausescu stod
för, gav han sig också den gamla fascistiska titeln ”conducator”. Givetvis
med folkets goda minne. Det var ju en
folkrepublik han basade för.
INFÖR DET SVENSKA statsbesöket
1980 hade Ceausescus också lite
ödmjukt föreslagit att Uppsala
universitet skulle ge Elena ett litet
hedersdoktorat i kemi, nu när hon
ändå hade vägarna förbi. Hon hade
redan erövrat flera akademiska
examina i hemlandet, där vi får förmoda att hennes forskningsresultat
verkligen fingranskades, och tyckte
väl inte det var mer än rätt att också
andra länder skulle få hylla henne.
Det (gissar jag) muntra gänget på
kemiska fakulteten i Uppsala avböjde
dock påtryckningen. Tydligen är det
inte skäl nog att bli hedersdoktor att
man väldigt gärna vill. Inte ens om
man, som Ceausescus, skickar med en
muta i form av ”en fin bokutgåva”.
Men där de akademiska institutionerna vägrade med hänvisning
till stolthet, kunde det svenska hovet
alltså rycka in. Ceausescus åkte hem
med varsin ny glittrig julgransprydnad att bära på bröstet: han med
Serafimerorden, hon med Storkorset
av Nordstjärnan. Sverige fördjupade
sitt utbyte med Rumänien och såg
till att ett femårigt handelsavtal
undertecknades. Alla nöjda, alla
glada och det enda man behövde offra
var ett par gamla broscher och lite
anständighet.
Nio år senare, på juldagen 1989,
arkebuserades paret Ceausescu,
hastigt och olustigt dömda för ekonomisk brottslighet och massmord.
Efter att deras sönderskjutna kroppar
visats upp för världens tv-bolag
­kastades de i varsin grop, grävda
med några meters mellanrum med
­motiveringen att paret ställt till så
mycket elände tillsammans i livet.
Samtidigt dånade Serafimer­
klockan över hela Riddarholmen
under en hel timmas tid. Och i
samma veva smög sig väl någon
vaktmästare fram för att spika
upp plåten med Ceausescus vapen
och Serafimerordens insignier på
­hedersplats inne i kyrkan.
21 ÅR SENARE GRÄVDES Nicolae
och Elena Ceausescu upp igen, för
att på de efterlevandes begäran
­dna-testas. Tvivel förelåg om det
verkligen var Nicolae och Elena som
hade begravts 1989 eller något annat
likartat diktatorspar. Expertis kunde
konstatera att visst var det paret
Ceausescu och så dumpades kadavren
åter till maskarna.
Inga rapporter har dock influtit
om att någon ny Serafimerringning
hölls denna andra begravning. Där,
men först där, gick uppenbarligen
gränsen.
P.S. DET VAR alltså egentligen inte
kungen själv som tog initiativet till
att ge Serafimerorden till Ceausescu,
utan statsminister Ola Ullsten. Han
följde dessutom bara praxis, vilken
föreskrev att orden skulle föräras alla
statschefer på statsbesök. Ingen kan
alltså egentligen klandras för något.
Förutom för att ha tramsiga seder och
befängd praxis.
REFORM – 17
XXXXXX
NOTISER
NYA MEDLEMMAR
LOKALA AVDELNINGAR
AKTIVITETER
KALENDARIUM
23 APRIL, KL 18.30
Medlemsmöte RepF Stockholm. Kontakt:
Pablo Lizama Farias, 0709-181787,
pablo.lizama.farias@repf.se
Republikanska föreningens kansli
Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm
30 APRIL, KL 13.00
Sveriges framtida statsskick Republikanska
föreningens grundlagsutredning presenterar
sitt betänkande till en republikansk författning.
Obligatorisk anmälan senast 26 april till
sara.karlsson@riksdagen.se.
Riksdagen, lokalen Mittpoolen,
Riksgatan 2, Stockholm
6 MAJ, KL 13.00
ESTELLEEFFEKTEN
Medlemsantalet kryper
allt närmare 10 000.
När prinsessan Estelle
kom till jorden lossnade
det ordentligt. Bara
under det första dygnet
fick föreningen 500 nya
medlemmar. Efter en
vecka var antalet uppe
i 1 200. Födseln är
den enskilda händelse
som gett den största
­medlemsökningen.
Hjälp till med
a!
att rekryter
ion på
Mer informat
edlem
i-m
bl
e/
.s
pf
www.re
30 MAJ, KL 18.30
– DET ÄR PÅ tiden att
– VI GICK MED för
– JAG HAR LÄNGE
Sverige blir en verkligt
modern demokrati.
Tanken på en generation till på tronen är
för mig skrämmande.
Jag stödjer Vilhelm
Mobergs tanke om att
­statsöverhuvudet ska
tillsättas genom lag och
ej samlag. Dessutom
tycker jag synd om
Estelle som inte får tala
fritt eller välja religion.
att vi vill ha en demokratiskt vald statschef
som kan diskutera och
förhandla med andra
länders statschefer.
Demokratifrågan är
viktigast. Vi är inget
­demokratiskt land
så länge vi har ärvda
­ämbeten. Men det är
också viktigt att vi kan
använda statschefen
till mer än att nicka och
le. Vi har länge tänkt
gå med men det blev
inte av förrän nu när det
­rojalistiska tog upp allt
­medieutrymme under
några veckor.
skojat om ­kungahuset
och hur absurt det är.
När sedan hajpandet
kring tronarvingen tilltog
var det med en blandning av ­upprorsglädje
och ilska som jag letade
upp föreningen. Som
lärare diskuterar jag lag
och rätt med eleverna.
Då vi kom in på principen lika inför lagen
påminde jag om att
det finns en familj med
undantag från denna
­grundläggande princip.
Elisabet da Rocha,
Kramfors (men jobbar
just nu på Borneo)
Åke och Ingegerd
Svensson, Strandbaden
18 – REFORM
Unga Republikaners kongress
Republikanska föreningens kansli
Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm
VARFÖR HAR DU VALT ATT GÅ MED I
REPUBLIKANSKA FÖRENINGEN?
Mats Abelson, Sjöbo
HÄR FINNS REPUBLIKANSKA
LOKALAVDELNINGAR:
Medlemsmöte RepF Stockholm. Kontakt:
Erik Nordblad, 0703-744399,
erik.nordblad@repf.se
Republikanska föreningens kansli
Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm
GÖTEBORG
STOCKHOLM
2 JUNI, KL 16.00
Kontaktperson: Daniel Carlenfors
daniel.carlenfors@repf.se,
www.repf.se/goteborg
Ordförande: Erik Nordblad
erik.nordblad@repf.se,
www.repf.se/stockholm
Kungen, demokratin och diktaturerna.
Ett samtal med Cecilia Åse fil.dr. ­statsvetenskap,
monarkiforskare och Jan Teorell, professor i
statsvetenskap, diktaturforskare. Samtalsledare:
Malin Krutmeijer, kulturjournalist.
Rio Rio, Rosenlundsplatsen 1, Göteborg
JÄMTLANDS LÄN
UMEÅ
Kontaktperson: Anny Berglin
anny.berglin@repf.se
Kontaktperson: Mikael Lindbäck
mikael.lindback@repf.se
LINKÖPING
UPPSALA
Kontaktperson: Martin Tollén
martin.tollen@repf.se
Kontaktperson: Jon Lindgren
jon.lindgren@repf.se
3 JUNI, KL 13.00–16.00
SJUHÄRAD
VÄRMLAND
Kontaktperson: Eva Josefsson
eva.ek.josefsson@repf.se
Ordförande: Imre Randin
imre.randin@repf.se
SKÅNE
ÖREBRO
Kontaktperson: Eva Levin
eva.levin@repf.se,
www.repf.se/skane
Kontaktperson: Björn Sundin
bjorn.sundin@repf.se
Protest at the pageant. Republikanska föreningens brittiska systerorganisation Republic
arrangerar en stor manifestation i London.
Thames, London, Storbritannien
5 SEPTEMBER, KL 18.30
Medlemsmöte RepF Stockholm. Kontakt:
Vincent Jönsson, 0737-225487,
vincent.jonsson@repf.se
Republikanska föreningens kansli
Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm
REFORM – 19
Posttidning B
Returadress: Reform, Republikanska föreningen,
Karlbergsvägen 86B, 113 35 Stockholm
BOHMAN OCH
BORDSPLACERINGEN
”CARL BILDT ÄR och förblir en
ytterst okänslig, reaktionär och obildad politiker”, fräste Per Ahlmark från
talarstolen på Folkpartiets riksmöte
i mars. Den förre Folkpartiledarens
ilska mot den förre Moderatledaren
har en lång bakgrund, och eldades på
av Bildts passivitet i förhållande till
den ungerska regeringens nonchalans
för mänskliga rättigheter.
BILDT ÄR NU inte den ende
­ oderatledare som träffats av
m
Ahlmarks giftpilar. I sina memoarer,
Gör inga dumheter medan jag är död,
återger han en episod från hösten
1976, när en borgerlig ­t repartiregering
nyss installerat sig i Kanslihuset
efter ett 44-årigt socialdemokratiskt
maktinnehav.
Folkpartiet hade fått 11 procent
i valet och var därmed regeringens
minsta parti. Per Ahlmark skulle
ändå bli vice statsminister, vilket
gav ­dåvarande Moderatledaren
Gösta Bohman bekymmer. Dock
inte av ­politisk karaktär, som man
skulle kunna tro. Nej, genom sin
position skulle Ahlmark nämligen
bli nummer två i hovets rangrulla,
efter stats­minister Torbjörn Fälldin.
Ordningen i rullan avgör bland annat
hur ”fin” placering man får vid hovets
­middagar. Bohman var besvärad.
”Jag vill gärna att du och jag byter
plats på hovets ranglista”, bad Gösta
Bohman sin statsrådskollega. Per
Ahlmark skriver att han inte hade
en aning om vad ”hovrullan” var för
något, och förstås inte brydde sig det
minsta om han var nummer två eller
20 – REFORM
tre på den listan. Däremot kände han
sig starkt generad å Bohmans vägnar:
”En vuxen karl som bryr sig om sådana
här skitsaker: hur man sitter vid bordet
eller i vilken ordning man vandrar in
och ut på slottet. Och denna bagatell
samma dag som vi gör oss redo att
börja styra Sverige – efter 44 år!”
Per Ahlmark gick förstås
högerledaren till mötes på den här
punkten. Bohman ”såg så snäll och
vädjande ut”, skriver Ahlmark. Efter
det positiva beskedet blev Bohman
”överförtjust” och sprang genast iväg
för att informera statsministern.
GÖSTA BOHMAN VAR vid detta
tillfälle 65 år gammal. Han var
­nytillträdd som ­ekonomiminister,
hade varit partiledare för
Moderaterna i sex år och riksdagsledamot i arton. Ändå förödmjukade
sig denna seniora och distingerade
­politiker inför sin nästan trettio år
yngre kollega, för att få komma något
lite närmare de kungliga huvudpersonerna vid hovets middagar.
”Jag har sett högt bildade personer
mista sin mänskliga värdighet inför
en kunglig person”, skrev Vilhelm
Moberg i sin klassiker Därför är jag
republikan. ”Kungadömet ­f rammanar
några av människans mest förödmjukande egenskaper: Begäret att
stå i gunst hos de höga, ivern att få
umgås med dem, den böjda ryggen
inför överheten. Kungligheten får
undersåtarna att förnedra sig själva.”
När Per Ahlmark berättar om Gösta
Bohmans bryderier visar han att
Vilhelm Moberg hade rätt.
"Han var ­nytillträdd som
­ekonomiminister, hade
varit partiledare för Moderaterna i sex år och riksdagsledamot i arton. Ändå
förödmjukade sig denna
seniora och distingerade
politiker inför sin nästan
trettio år yngre kollega."
JESPER SVENSSON
Aktiv i Republikanska
föreningen sedan 2005.
Jobbar som politisk
­sekreterare för Folkpartiet i
Stockholms läns landsting.