Äldreomsorg - Valideringstolk
ADL Akt ivit et er i dagliga livet , vardagliga göromål, som at t klä sig, t vät t a sig, ät a, t oalet t besök m.m. ADL-hjälpmedel Hjälpmedel som underlät t ar akt ivit et er i dagliga livet (ADL), d.v.s. hjälper at t klara vardagliga göromål, t .ex. vid av- och påklädning , mat sit uat ion, t oalet t besök, f örf lyt t ning, m.m. PDFmyURL.com ADL-träning ADL, akt ivit et er i dagliga livet . D.v.s. man t ränar upp f unkt ioner så at t man kan klara vardagliga göromål, som at t klä sig, t vät t a sig, ät a, t oalet t besök m.m. Aggressivitetsrapportering Skrif t lig rapport om en demenssjuk haf t et t aggressivt ut brot t , ut f örs av personal på et t gruppboende. Allmän kost Benämning på den kost som de f lest a ät er som int e har några t ugg- eller sväljsvårighet er. Alzheimers sjukdom Sjukdom som drabbar hjärnan och leder t ill demens (långvarig omf at t ande f örsämring av psykiska f unkt ioner), omf at t ar 3 st adier - mild, måt t lig och svår grad av sjukdomen. Andaktsrum Et t rum, iordningst ällt f ör at t kunna ut öva sin t ro ut an st örande moment . PDFmyURL.com Anhörig Närst ående, en f amiljemedlem (nära anhörig) eller en släkt ing. En nära vän eller granne kan också räknas som anhöriga. Arbetsställning At t ut f öra arbet suppgif t er på et t sådant sät t at t det är skonsamt f ör den egna kroppen. Arbetsterapeut En yrkeskat egori inom vården; person som ut övar arbet st erapeut iska åt gärder i f örebyggande, habilit erande och rehabilit erande syf t e som avser akt ivit et er i det dagliga livet . Avföring Faeces, den lat inska benämningen på avf öring: det som blir kvar ef t er at t mat en har gåt t genom mag–t armkanalen och som t öms via ändt armen. Kallas också bajs. Avlastningsvård Vård av äldre som sker omväxlande i hemmet eller på et t PDFmyURL.com kort t idsboende med syf t et at t t illf älligt avlast a anhöriga vårdgivare. Äldre har även möjlighet t ill vård på et t kort t idsboende om de blir så snabbt sämre at t de omgående behöver mer vård än de kan f å i hemmet . Avlösarservise När en anhörig vårdar en äldre person i hemmet , kan en personal f rån hemt jänst en komma t illf älligt så at t den anhörige ska kunna t a ledigt , bli avlöst . Avlösning Med avlösning menas et t kort are avbrot t i anhörigvårdandet , en av de vanligast e f ormerna av anhörigst öd som kommunerna erbjuder. Exempel på avlösning är när en äldre person f år kort t idsvård på et t kort t idsboende, avlösning i hemmet och dagvård eller dagverksamhet . Avvikelserapportering En skrif t lig rapport som görs om en planerad arbet suppgif t int e blivit ut f örd eller om en pat ient eller en vårdt agare int e ville genomf öra det som var planerat . Behovsprövning När en person i en kommun behöver social omsorg så görs det PDFmyURL.com När en person i en kommun behöver social omsorg så görs det en prövning av en socialnämnd om vilket behov av hjälp den har, f ör at t sedan t a beslut om t .ex. äldreboende, dagvård, t rygghet slarm, hemt jänst , hemsjukvård, kort t idsvård, f ärdt jänst , ledsagarservice m.m. Bemötande Bemöt ande i vården; man har rät t at t bli bemöt t på et t prof essionellt och värdigt sät t oavset t kön, et nicit et , religion eller t rosuppf at t ning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande ident it et eller ut t ryck, eller f unkt ionshinder. Gäller både om man är pat ient eller anhörig. Biståndsavdelning Kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade). Biståndsbedömning Den bedömning som görs av vilka behov av hjälp och st öd en person har och som leder t ill beslut om man har rät t t ill st öd och i så f all i vilken f orm. PDFmyURL.com Biståndshandläggare Bist åndsbedömare, yrkesbet eckning på den personal på kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade), d.v.s. beslut ar om man har rät t t ill st öd och i så f all i vilken f orm. Bostadsanpassning Är t ill f ör at t man ska ha möjlighet t ill et t självst ändigt liv i sit t eget hem om man har en f unkt ionsnedsät t ning. Åt gärderna ska leda t ill at t man f år en bost ad som passar de egna behoven. Brukare Brukare (vårdbrukare) eller vårdt agare är den of f iciella benämningen på personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Brytpunktsamtal Under et t bryt punkt samt al ges besked t ill pat ient och närst ående om at t man går över f rån kurat iv (behandlande) vård t ill palliat iv (lindrande) vård. Et t bryt punkt ssamt al ska PDFmyURL.com f öregå beslut om palliat iv vård och dokument eras i pat ient ens journal. Delegera At t överlåt a en arbet suppgif t t ill en annan personal, t .ex. en sjuksköt erska kan delegera medicinut delning t ill någon av vård- och omsorgspersonalen (delegerade arbet suppgif t er). Demens En f örvärvad omf at t ande f örsämring av psykiska f unkt ioner (int ellekt , minne och personlighet ). Man har svårt med at t komma ihåg, känna igen, orient era sig i omgivningen m.m. Det f inns olika t yper av demenssjukdomar. Demensboende Et t gruppboende f ör demenssjuka. I et t gruppboende bor vanligt vis åt t a t ill t io äldre med demenssjukdom i små egna lägenhet er med t illgång t ill personal och gemensamma ut rymmen. Demensdocka Demensdockor kan ersät t a lugnande medel. En specialt illverkad docka i st orlek som en verklig baby, som demenssjuka kan smeka, ha i sängen och i övrigt ”ordna med”, PDFmyURL.com demenssjuka kan smeka, ha i sängen och i övrigt ”ordna med”, sådant de event uellt känner igen sedan barndom och småbarnsåren i livet ; kan väcka ljuva minnen f rån den t id man själv var småbarnsf örälder. Demensvård Behandling med syf t e at t bibehålla en hög livskvalit et t rot s sjukdomen, skapa rut iner och ge st öd t ill personer med demenssjukdom och deras närst ående. Distriktssköterska Sjuksköt erska med specialut bildning at t ge sjukvård t ill personer som bor ”hemma” i egen bost ad. Dysartri Talrubbning som beror på en st örning i nervsyst emet , man har svårt at t art ikulera och prat ar sluddrigt . Dysfasi St örning av en viss språklig f unkt ion. Empati Förmåga at t sät t a sig in i och f örst å en annan persons PDFmyURL.com känslor. Fallolyckor Personer över 65 år har hög f allrisk och det bör f örebyggas. Det f inns bra och enkla sät t at t f örebygga många onödiga olyckor eller at t klara et t f all bät t re. Fallriskanalys Individuell bedömning görs f ör at t f örebygga f allolyckor hos äldre personer. T.ex. kan personen ha på sig speciella höf t skyddsbyxor med st öt dämpande inlägg över höf t en, man t ar bort mat t or och t rösklar, m.m. Frikort Et t f rikort ger rät t t ill kost nadsf ri vård under et t år, ef t er at t man uppnår maxbeloppet i pat ient avgif t er (högkost nadsskydd). Funktionellt hälsotillstånd Bedömning av åldersbet ingade psykiska och f ysiologiska t illst ånd, ut vecklingsnivå och personlig mognad. PDFmyURL.com Funktionshinder Konsekvensen av f unkt ionsnedsät t ning och med det menas begränsning av en individs f ysiska eller psykiska f unkt ionsf örmåga i en viss sit uat ion eller i en viss miljö som int e är anpassad t ill personens f unkt ionsnedsät t ning. Fysiska sjukdomstillstånd Kroppsliga sjukdomar Färdtjänst En t ransport service (t axi eller specialf ordon) som man kan f å t illgång t ill om man har en långvarig f unkt ionsnedsät t ning som gör at t man har svårt at t resa med allmänna kommunikat ionsmedel, kommunen ansvarar f ör det . Förebyggande hälsovård Arbet e med at t f örebygga sjukdom och ohälsa och f rämja et t got t hälsot illst ånd. Förflyttningshjälpmedel Hjälpmedel som underlät t ar och gör det möjligt at t f örf lyt t a sig själv f ör at t kunna ut f öra akt ivit et er i det dagliga livet . T.ex. rullst ol, krycka, käpp, rullat or, bet ast öd, gåst ol. PDFmyURL.com Förflyttningsteknik At t arbet a på et t f ör den egna kroppen så skonsamt sät t som möjligt vid hjälp med f örf lyt t ningar av andra personer. Genombrottsmetoden Innebär at t inom så kort t id som möjligt pröva så många f örändringar som möjligt f ör at t lära sig vilka som ger bäst ef f ekt i den egna verksamhet en (ut övas på äldreboenden och andra gruppboenden). ”Genombrot t ” sker när en idé inf örs i verksamhet en ef t er at t ha beprövat s syst emat iskt , ut värderat s och bedömt s vara bra. Geriatrik Läran om sjukdomar hos äldre. Geriatriker Läkare som har specialut bildning om sjukdomar hos äldre. Gerontologi Läran om åldrandet och st udiet av åldersrelat erade f örändringar i livsprocesser f rån uppnådd mognad t ill PDFmyURL.com personens död. God man God man är en person som f år f ört roendet at t sköt a ekonomin f ör äldre, dement a och andra som behöver sådan hjälp. Kommunerna ska se t ill at t man f år en god man om man behöver det . Gruppboende Särskilt boende f ör äldre med demenssjukdom eller med ut vecklingsst örning. I et t gruppboende bor vanligt vis åt t a t ill t io personer i små egna lägenhet er med t illgång t ill personal dygnet runt och gemensamma ut rymmen. Gammall benämning är sjukhem. Gånghjälpmedel Hjälpmedel som underlät t ar och gör det möjligt at t f örf lyt t a sig själv f ör at t kunna ut f öra akt ivit et er i det dagliga livet . T.ex. krycka, käpp, rullat or, bet ast öd, gåst ol. Handlingsberedskap At t personal har sådan basut bildning så at t de är f örberedda at t anpassa hjälpåt gärder t ill den uppkomna sit uat ionen. PDFmyURL.com Handräckning Begreppet st år f ör när personen med f unkt ionsnedsät t ning gör så mycket den f örmår och personalen t ar vid där f örmågan t ar slut . Förlängda armen f ör brukare kallas ibland personalen som jobbar med personer med f unkt ionsnedsät t ning. Helhetssyn Begrepp som man använder när man menar at t man ska se människan (pat ient en) som är en odelbar f ysisk, psykisk, social och andlig helhet . Psykologiska och sociala f akt orer ges samma vikt som biologiska, d.v.s. man ska se t ill hela människan och hans eller hennes sit uat ion. Hemsjukvård Hjälp av kommunens sjuksköt erska eller undersköt erska f ör äldre som bor i en egen bost ad eller servicelägenhet och har mer krävande medicinska behov. Enklare medicinska åt gärder som t .ex. at t övervaka och hjälpa t ill med medicinering sköt er hemt jänst ens personal (med delegering av kommunens sjuksköt erska). Hemstöd PDFmyURL.com St öd f rån kommunens psykosociala verksamhet ges i det egna boendet . Hemtjänst Personlig hjälp (t .ex. hjälp med st ädning, t vät t , påklädning, bäddning, mat , handla) och omvårdnad, socialt st öd i egen boende, även i äldreboende (kallas f ör ”hemt jänst i äldreboende”). St örre delen av det arbet e som hemt jänst en ut f ör är st ödinsat ser som man har rät t t ill enligt Socialt jänst lagen (SoL). Hjälp i hemmet Hjälpen har som syf t e at t underlät t a f ör den som äldre och (eller) f unkt ionshindrad at t kunna bo kvar i sin invanda hemmiljö. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Högkostnadsskydd Med högkost nadsskyddet bet alar man et t maxbelopp i pat ient avgif t er under et t år. När man uppnår maxbeloppet f år man et t f rikort som ger rät t t ill kost nadsf ri vård. In och hämta-service Innebär at t t axichauf f ören f ör f ärdt jänst ringer på dörren och PDFmyURL.com Innebär at t t axichauf f ören f ör f ärdt jänst ringer på dörren och ledsagar resenären mellan t axibil och bost ad. Individuell omvårdnadsvårdplanering All personal som arbet ar kring en pat ient eller brukare t räf f as f ör regelbunden planering och dokument at ion om vilka omvårdnadsinsat ser individen behöver, of t ast också med bist åndshandläggare. Intimavstånd Beskrivning av grad av ”närhet ”, d.v.s. det avst ånd (närhet ) man kan ha t ill f amiljemedlemmar och som man int e har t ill andra personer. Kantiner Rost f ria behållare med lock där man f örvarar lagad mat . Kognitionshjälpmedel Olika sort ers hjälpmedel f ör personer med demens eller ut vecklingsst örning som hjälper dem at t komma ihåg at t t .ex. ät a, lägga sig m.m. Kognitiv funktion PDFmyURL.com Ment ala f unkt ioner, möjlighet at t t änka och handla. Kontaktmannaskap Innebär at t en personal har et t ut ökat ansvar f ör en viss pat ient . I hemt jänst en och på särskilda boende har en av omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda. Kontaktpersonal I hemt jänst en och på särskilda boende har en av omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda. Korttidsboende Kommunens kort t idsboende är t ill f ör at t bedriva kort t idsvård, som innef at t ar bland annat rehabilit ering, planering/ut redning, växelvård, avlösning, ”vänt boende” och palliat iv vård, dvs vård i livet s slut skede. Korttidsvistelse En t illf ällig hjälp vid et t särskild äldreboende, när man int e kan PDFmyURL.com åka hem direkt f rån sjukhuset eller när man int e kan f å den hjälp man behöver i det egna hemmet av hemt jänst en eller anhöriga. Korttidsvård Vårdf orm på kommunens särskilt kort t idsboende under en begränsad t id (1–4 veckor), vid et t t illf älligt ökat vårdbehov, som avlösning f ör anhörig som vårdar i hemmet eller under ut redning och planering av vårdinsat ser. Även f ör personer som är medicinskt f ärdigvårdad på sjukhus men int e ännu kan klara sig själv i sit t eget boende (rehabilit ering) eller f ör palliat iv vård. Laxering Mjukgöring av avf öringen med hjälp av läkemedel. Ledsagare En person som en f unkt ionshindrad eller en äldre f år st öd av f ör at t kunna delt a i akt ivit et er i närmiljön ut anf ör hemmet , t .ex. gå på bio eller bara promenera eller at t ha med sig t .ex. under resan med f ärdt jänst en om personen av någon anledning int e kan göra det på egen hand. Levnadsmiljö PDFmyURL.com Den miljö som personen lever, vist as i. LINDRA-teamet Palliat iv t eam. Olika personalkat egorier med kompet ens inom palliat iv (lindrande) vård som ger ”kärleksf ull omvårdnad” t ill pat ient i livet s slut skede. LINDRA-t eamet (benämningen används inom Skaraborg) handlägger lungcancerpat ient er med perspekt ivet palliat iv vård redan vid diagnost illf ället . Livets slutskede När sjukdom och ålder, svaghet t ar ut sin rät t – och livet håller på at t t a slut . Livskvalitet Möjlighet at t leva et t bra liv (även om man har en sjukdom eller f unkt ionsnedsät t ning), vilket bet yder olika f ör olika människor. Läkemedelslista En f ört eckning över vilka läkemedel en person är ordinerad. Matdistribution PDFmyURL.com Bist ånd med mat , man f år mat levererat t ill bost aden. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Sjuksköt erska som har övergripande ansvar i varje kommun f ör hur medicinska arbet suppgif t er hant eras och organiseras i kommunen. MAS är anst älld i kommunal hälso- och sjukvård (t .ex. äldreomsorg). Medicinskåp Et t speciellt skåp med lås där man f örvarar läkemedel. Finns i varje lägenhet på et t särskilt boende. Minnessvikt Försämring av minne och logiskt t änkande och int ellekt uell t illbakagång. Minnestest Man t est ar minnet vid demensut redning. Minnesutredning PDFmyURL.com När minnet sviker och t ankef örmågan int e är lika snabb som t idigare, görs en minnesut redning f ör at t st älla en diagnos på demenssjukdomar och skilja demens f rån andra sjukdomar med liknande symt om f ör at t kunna st art a behandling t idigt i sjukdomen. Multisensorisk stimulering Samt idig st imulering av f lera sinnen, t .ex. hörsel, syn och lukt . Munhälsa Sammanf at t ande beskrivning av en persons hälsot illst ånd vad avser t änderna och deras omgivning. Måltidshjälpmedel Hjälpmedel f ör personer med olika slags f unkt ionsnedsät t ningar så at t de ska f ungera självst ändigt vid målt id. Människosyn Begreppet avser hur man ser på ”människan”, uppf at t ningar om människans grundläggande egenskaper, hennes möjlighet er och begränsningar. Alla har olika människosyn, t .ex. uppf at t ningar om det en f ri, självst ändig varelse, oberoende av kön, et nicit et , religion o.s.v. PDFmyURL.com av kön, et nicit et , religion o.s.v. Människovärdesprincipen Innebär at t alla människor har lika värde och samma rät t oberoende av personliga egenskaper och f unkt ioner i samhället . Neurologisk undersökning Undersökning som ger svar på om det f inns t ecken (symt om) som t yder på neurologisk åkomma, d.v.s sjukdomst ecken f rån nervsyst emet . Nutrition Näring, t illf örsel av näringsämnen. Kan ske på olika sät t , t .ex. näringst illf örsel via mag-t armkanalen, d.v.s. den f ör f ödan normala vägen (bl.a. genom en sond (slang) som går t ill magsäcken via mun, näsa eller genom bukväggen), t illf örsel direkt in i blodbanan, vanligen genom int ravenöst dropp. NÄRA-teamet Palliat iv t eam. Olika personalkat egorier med kompet ens inom palliat iv (lindrande) vård som ger ”kärleksf ull omvårdnad” t ill pat ient i livet s slut skede. NÄRA-t eamet (benämningen används inom Skaraborg) handlägger pat ient er med PDFmyURL.com cancerdiagnoser i palliat ivt skede som t illhör kirurg- och urologområdet . Omvårdnadsobservationer Observat ioner av pat ient ens eller vårdt agarens t illst ånd, ut if rån diagnos och omvårdnadsbehov. Orostillstånd Viken grad av oro en pat ient eller vårdt agare har. Förekommer bl.a. vid demens. Ortopediska hjälpmedel Hjälpmedel f ör avlast ning och f ör smärt lindring av rörelseapparat en. Palliativ team Olika personalkat egorier med kompet ens inom palliat iv (lindrande) vård som t illsammans bildar et t t eam nära pat ient en och ger ”kärleksf ull omvårdnad” t ill pat ient en i livet s slut skede. Passerad kost PDFmyURL.com Benämning på kost som är mycket f inf ördelad, som om den är ”pressad genom en sil”. Personal inom vård och omsorg Inom äldreomsorgen f inns: undersköt erska (omvårdandspersonal), sjuksköt erska, sjukgymnast , arbet st erapeut . Personlig hjälp och omvårdnad Hjälp anpassad t ill den enskilda individens behov och beroende av diagnos. Personlig hygien At t t vät t a den egna kroppen med eller ut an hjälp av personal. Personlig omvårdnad Hjälp med personlig hygien, t oalet t besök, av- och påklädning, t andvård, m.m. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Personligavstånd Beskrivning av grad av ”närhet ”, d.v.s. det avst ånd (närhet ) PDFmyURL.com man kan ha t ill vänner och som man int e har t ill andra personer. Psykiska sjukdomstillstånd ”Själsliga” sjudomar Rehabilitering När en person ska åt erf å en f örlorad f unkt ion eller f örmåga helt eller delvis t ill den nivå som han hade f öre en skada eller en sjukdom. Rehabilit ering omf at t ar olika åt gärder, med inrikt ning på at t hjälpa sjuka eller skadade at t åt ervinna bäst a möjliga f unkt ionsf örmåga. Reminiscensterapi Träning i at t komma ihåg, när man har svag och of ullst ändig minnesbild. Ropbeteende Personer med demens ut vecklar ibland et t ”ropbet eende", som kan vara mycket st örande f ör omgivningen. Rörelselarm Samplingsnamn på hjälpmedel som larmar personalen PDFmyURL.com (det ekt orer, larmmat t a) om brukaren lämnar et t vist område, t .ex. på et t äldreboende, om en äldre person med demens är på väg at t gå ut ur bost aden på egen hand. Salutogent förhållningssätt Et t arbet ssät t som går ut på at t skapa delakt ighet genom at t t ro på människors f örmåga och uppmunt ra det f riska även hos en gammal och sjuk person. Senior Alert Et t kvalit et sregist er där varje person, 65 år eller äldre, regist reras med riskbedömning, vidt agna åt gärder och result at inom områderna f all, undernäring, t rycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior Alert vill man ut veckla nya f örebyggande arbet ssät t som ökar möjlighet en t ill bäst a möjliga vård och omsorg oavset t vem som t illhandahåller den. Serviceboende Servicelägenhet , boende f ör äldre som kommunen st år f ör (ef t er behovsprövning), man hyr sin lägenhet som är äldreanpassad och kan f å viss hjälp med mat , st ädning med mera mot en avgif t . Vanligt vis f inns det t illgång t ill gemensamma ut rymmen och ibland också hjälp f rån en sjuksköt erska. PDFmyURL.com Servicefunktioner Olika service (hjälp) som kommun eller landst ing har at t erbjuda t ill vårdt agare. Sjukdomsinsikt At t vara medvet en om at t man är psykiskt sjuk. Sjukgymnast En yrkesgrupp inom sjukvården som f örebygger, undersöker och behandlar f unkt ionsst örningar som begränsar människans rörelsef örmåga. Sjukhem Gammal benämning f ör särskilt boende f ör äldre, gruppboende. Sjukresa Resa t ill och f rån en vårdenhet . Självbestämmande I socialt jänst lagen (SoL) st år det t a ut t ryck som innebär at t en PDFmyURL.com person som f år samhället s hjälpinsat ser själv ska f å best ämma hur och om de ska genomf öras. Socialt stöd En hjälpinsat s f rån social service, vilken omf at t ar kommunal äldre- och handikappomsorg, t ill personer som har svårt at t klara vardagliga kont akt er och göromål. Sondvälling Flyt ande näring som är så lät t f lyt ande at t den kan t illf öras genom en t unn slang direkt t ill magsäcken. Sårbehandling At t behandla och sköt a om olika sort ers sår. SÄBO Förkort ning f ör särskilt äldreboende, gruppboende f ör äldre. Vanligare at t man f örkort ar ÄBO (äldreboende). Sängliggande Benämning när en person som int e kan, f år eller vill lämna sängen. PDFmyURL.com Särskilt boende Särskilt boende f ör äldre (gruppboende eller gammall benämning - sjukhem), f ör at t f å bo i särskilt boende, ska man genomgå en behovsprövning av en kommunal bist åndshandläggare. Man måst e ha st ora sociala och medicinska vårdbehov och behöva omsorg dygnet runt . Taktil massage Massage genom lät t beröring. Tillsynsbesök Et t kort are besök f ör at t se hur personen mår och (eller) påminna om t .ex. mediciner. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Timbalkost Benämning på kost som är anpassad f ör personer med ut t alade t ugg- och sväljningssvårighet er. Toalettlista Dokument at ion över t oalet t besök vid vård av gamla (används PDFmyURL.com ibland begreppet passning). Trygghetslarm En kroppsburen larmanordning. Om man har et t t rygghet slarm kan man snabbt komma i kont akt med en larmcent ral eller hemt jänst personal om man skulle råka ut f ör en nödsit uat ion, t .ex. har ramlat i sit t hem. Larmet f ungerar via t elef on och man larmar med en sändare som man vanligt vis har runt handleden eller halsen. Umgängesavstånd Det kroppsliga avst ånd man har t ill personer på t .ex. en arbet splat s eller skola. Utagerande beteende Aggressivt bet eende, benämning f ör när en person på et t sjukligt sät t skadar sig själv eller andra. Utesluta andra sjukdomar Benämning f ör, när det är svårt at t exakt säga vilken sjukdom det är och man gör ext ra undersökningar f ör at t t a reda på at t det int e är ”den eller den eller den” sjukdomen. PDFmyURL.com Vardagsrehabilitering At t behålla, f örebygga och åt erst älla olika f unkt ioner och f örmågor. St ändig akt ivering i vardagen, så som at t själv klara så mycket som möjligt av personlig hygien, at t klä på sig, f örf lyt t ning, promenader, hushållssysslor, ut f örs med st öd och uppmunt ran av omvårdnadspersonalen. Vårdbrukare Vårdbrukare (brukare) eller vårdt agare är den of f iciella benämningen på personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL; Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Vårdplan En plan f ör hur vården ska bedrivas f ör en viss pat ient och vilka mål man vill uppnå. Vårdplanering Om man vårdas på sjukhus görs of t a en vårdplanering när man är f ärdigbehandlad, där en bist åndshandläggare delt ar. Då är det of t ast sjukhuset som har t agit kont akt med bist åndshandläggaren f ör at t man bedömer at t personen behöver vård och omsorg även ef t er sjukhusvist elsen. PDFmyURL.com Vårdtagare Vårdt agare eller brukare, är den of f iciella benämningen på personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Vändschema List a där man dokument erar at t man gjort en lägesf örändring f ör en sängliggande person. Värdigt liv Benämning inom Socialt jänst lagen, SOL, om at t en person som är i behov av samhället s st öd har rät t t ill ”et t värdigt liv” och vad det innebär, d.v.s. den som vårdas ska kunna f å leva med värdighet . Anpassas ef t er vad som är vikt igt f ör just den här personen och kan omdef inieras under resans gång. Växelvård Person som vårdas i hemmet av en anhörig f år vara en t id på et t kort t idsboende så at t den anhörige f år avlast ning och ska kunna vila. ÄBO PDFmyURL.com Förkort ning f ör äldreboende (gruppboende). Äldreboende Äldreboende eller seniorboende - en allmän bet eckning på bost äder, som är särskilt anpassade f ör de behov man har när man är äldre (t .ex. inga t rösklar). Man hyr sin lägenhet där. Äldreomsorg Benämning på den vård och omsorg som äldre f år f rån kommunen. Överrapportering Överf öring av kunskaper om en vårdt agare mellan olika vårdgivare inom ladst ing eller landst ing och kommun. Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen, SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro , Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro , Lärcenter Falkö pings ko mmun. Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher. To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare. PDFmyURL.com
© Copyright 2024