Insikt #2 2013

#2 2013
ETT NYHETSBREV FÖR
DIG SOM BOR I HÖGANÄS
FRÅN HÖGANÄS AB
KRÖNIKA
Bäste granne,
I mars var det åtta år sedan jag bör­
jade på Höganäs AB. Så länge har jag
också haft förmånen att ta del av sta­
den och kommunen Höganäs. Detta
är en plats där entreprenörskap och
kreativitet frodas, där nya småföre­
tagare ständigt förbättrar kommu­
nens utbud och sysselsättning.
Denna positiva utveckling är
viktig för ett företag som Höganäs.
Vi har merparten av vår produktion
och i stort sett hela vår forskning
och utveckling här i kommunen. Det
betyder att vi ständigt behöver locka
hit rätt arbetskraft, inte bara svenska
medarbetare utan folk från världens
alla hörn. Att Höganäs är en attrak­
tiv ort att slå sig ner i är avgörande, i
dag och än mer i morgon.
I vår ansökan för ett nytt miljö­
tillstånd, som vi lämnar in om
ett par månader, ska vi redogöra
för förändringar i vår produktion
under de kommande 20 åren.
På så lång sikt räknar vi med en
kraftig ökning av vår försäljning av
metallpulver till Asien. Det inne­
bär i sin tur mer aktivitet på vårt
industri­område i form av exempel­
vis transporter både på väg och via
vår industrihamn.
Hur genomför vi dessa föränd­
ringar på bästa sätt för oss, för
kommunen och för miljön? Det är
en viktig fråga, som vi nu bjuder in
till kompletterande samråd kring.
Läs mer om detta här i Insikt. Vårt
samrådsunderlag finns tillgängligt
på www.hoganas.com/insikt från
den 8 maj. Den 15 maj håller vi
öppet samråd.
Vi välkomnar dina synpunkter –
genom samarbete kan
vi utveckla Kullabyg­
den ytterligare.
Höganäs ser över
hamnutbyggnad
Höganäs planerar för en kraftig försäljningsökning,
framför allt till Asien. Det ställer stora krav på
förbättrad logistik och infrastruktur. SIDAN 2
Samråd!
Alrik Danielson
VD, Höganäskoncernen
Kompletterande samråd
– tyck till om ökad utskeppning
SIDAN 4
Internationella medarbetare
stärker Höganäs laganda
SIDAN 6
Ökad ut­skeppning vid
produktions­ökning
Höganäs ser positivt på framtiden. Just nu
tittar man på hur man bäst ska lösa lagring och
transporter om en förväntad försäljningsökning
blir verklighet. Därför bjuder företaget också in
till ett kompletterande samråd.
TEXT ULF WIMAN FOTO LINNEA SVENSSON ARBAB
Richard Molin och Johan Walther, chef
för Supply Chain respektive logistikchef på Höganäs, undersöker framtida
utskeppningsmöjligheter från hamnen.
2
HÖGANÄS INSIKT #2/2013
INOM HÖGANÄS presenterade man
nyligen ett framtidsscenario som
innebär att företagets produktion
fördubblas till 2025. Drivkraften är
främst en kraftigt ökad efterfrågan
från Asien. I dag utgör företagets
export av metallpulver till Asien
65 procent av försäljningen. Man
räknar med att andelen kan vara 75
procent 2025.
– Volymscenariot bygger på en
rad antaganden, som att produktio­
nen i Höganäs fortsätter att vara en
huvudleverantör till våra asiatiska
dotterbolag, säger Richard Molin,
chef för inköp och logistik. Det yt­
tersta målet är att säkerställa att vi
kan fortsätta vara en stor leveran­
tör, men även en stor arbetsplats i
Höganäs. Det handlar om att skaffa
en beredskap inför framtiden.
Om försäljningen ökar som i
scenariot kommer det att ställa
stora krav på förbättrad logistik och
infrastruktur. Det gäller att hitta
lösningar som är bra för såväl före­
taget och samhället som för miljön.
Redan i dag har Höganäs långt
framskridna planer på att effektivi­
sera sin lagerhantering.
– Nu använder vi ”Plasten”, en
nedlagd fabrik en dryg kilometer
från huvudlagret, som extra lag­
ringsyta. All typ av extra hantering
medför ökade kostnader och är
även negativ ur ett miljöperspektiv,
säger logistikchef Johan Walther.
Lösningen är att bygga nytt vid
huvudlagret vid Pulververket. Det
skulle också ­gynna containerhante­
ringen, eftersom dagens kapacitet
inte räcker för de planerade voly­
merna.
– Vår tanke är att ställa i ordning
ytor utanför huvudlagret för för­
varing av containrar, och att bygga
om lagret med nya lastportar som
bara expedierar containrar. Vi kom­
mer att ha kvar de åtta portarna
som redan finns för transporter till
Europa, säger Johan Walther.
Hur man bäst löser transporterna
av det ökade antalet containrar
vid en försäljningstillväxt är något
som Höganäs planerar att diskutera
med kommunen och de närboende
i ett kompletterande samråd. I dag
körs i genomsnitt 40 containrar
om dagen på väg 111 genom Höga­
näs till Helsingborgs hamn. Om
framtidsscenariot blir verklighet
fördubblas antalet.
– Ett alternativ för att hantera de
volymerna är att transportera con­
tainrarna sjövägen, direkt från vår
industrihamn. Att utnyttja hamnen
i stället för att öka antalet lastbilar
är en lösning som vi nu analyserar.
Det skulle lösa flera problem, för­
klarar R
­ ichard Molin.
MED DETTA SAGT är det ingen själv­
klarhet att dessa volymer kommer
att bli verklighet, men Höganäs vill
göra allt för att vara förberedda och
kommer därför att ta höjd för en
fördubblad produktion i sin ansökan
om nytt miljötillstånd.
Läs mer om samrådet och hur
du kan göra din röst hörd på sista
sidan. m
av
containertrafiken till Asien kan det
även bli aktuellt med längre arbets­
tider vid depån. I dag lastar man
mellan 07.00 och 16.00, vilket kan
töjas till 06.00–18.00. Kapaciteten
kan även ökas genom förbättrad
bemanning och skiftarbete.
FÖR ATT KLARA AV EN ÖKNING
Containertransporter på väg alternativt sjö
I dag sker alla transporter av färdigt metallpulver från Höganäs AB med lastbil. År
2025 kan transporterna ske med antingen fartyg eller lastbil om Höganäs vision
blir verklighet. Siffrorna visar två alternativ för samma transportbehov.
Alt 2
Alt 1
VÄG 111
INDUSTRIHAMNEN
2012
Ingen uttransport
2025
18000 containrar
(2 båtar/v)
2012
8 500 lastbilar
2025
18000 lastbilar
Siffrorna gäller transport av metallpulver till marknader utanför Europa.
Leveranser inom Europa och
intransporter av råvaror tillkommer.
HÖGANÄS INSIKT #2/2013
3
Så här kommer den nya hamnkranen i Höganäs
att se ut när den är på plats i sommar.
Nya hamnkranen
på ingång i Höganäs
Vid månadsskiftet juni–juli beräknas den nya
kranen i Höganäs industrihamn kunna tas i bruk.
Kranen har inte bara större kapacitet än den
gamla, den är också bättre miljöanpassad och
innebär en halverad energiförbrukning.
TEXT HANNA JOHANSSON FOTO DAN RAHMQVIST AB ARKITEKTER
Den nuvarande hamnkranen i
Höganäs är en gammal trotjänare
med 39 år på nacken. Efter att ha
hanterat nära tio miljoner ton har
den i vår gjort sitt. Just nu pågår
4
HÖGANÄS INSIKT #2/2013
tillverkningen av en ny kran i
­Holland. Den kommer att skeppas
till Höganäs i delar för att sedan
byggas upp på plats.
– Vi räknar med att det kommer
att ta ungefär en månad att montera
och driftsätta den nya kranen. Under
tiden använder vi den gamla, som
kommer att rivas först när den nya är
helt på plats, säger Joachim Svens­
son, hamnansvarig på Höganäs.
Den nya kranen påminner en hel
del om den gamla i både utseende
och konstruktion. Den är högre och
kommer att vara målad i grått och
Höganäsblått, till skillnad från da­
gens som går i turkost. I övrigt kom­
mer Höganäsborna troligtvis inte att
märka någon större skillnad. Annat
blir det för de fyra kranförarna och
andra berörda inom Höganäs.
– Vi har fokuserat mycket på
konstruktion och säkerhet för per­
sonalen. Den kommer dessutom att
ha högre kapacitet och vara bättre
miljöanpassad efter dagens krav.
Energiförbrukningen halveras och
det beror på att elmotorerna kom­
mer att kunna återföra och skapa
energi, berättar Joachim Svensson.
Under hela våren blir det liv och
rörelse i Höganäs hamn. Utöver den
nya kranen ska kajen förstärkas,
samtidigt som Perstorp avvecklar
sin verksamhet i hamnområdet. m
HISTORISKT
Verkets ­
ordningsregler
anno 1800
För 200 år sedan var det ordning och reda på
­Höganäs. Eller snarare var det kanske bristen
på organisation som föranledde dessa stränga
förhållnings­regler vid ­stenkolsverket:
Såsom flera oordningar förefallit ibland Folket vid Gustaf Adolphs Stenkohls Werk, såväl vid
Aflöningarna som vid flera andra tillfällen, hvarigenom jag så väl som Werkets öfriga Betjening
blifvit öfverhopad af oro och besvärligheter, så har jag til förekommande deraf upsatt följande
Articlar till rättesnöre och efterlefnad.
At eho som hälst med slag och hotelser öfverfaller någon af sina förmän, ställes under
­Sveriges lag, och hwad Bergs articlarna utstaka.
At eho, som med oqvadensord, missfirmar någon av sina Förmän, stånde derför
til laga ansvar, men den, eller de, som med laga bevis uptäcka tadlaren undfår en belöning
af 12 D Smt för angifvandet.
Om någon inlåter sig uti kortspel, dubblerier, nattsvärmerier och andra otidigheter
plickta hvardera 6 D Smt, som tillfaller hälften angifvaren, hälften Sjuk Cassan men den som i
sina rum tillåta sådant plickta dubbelt.
Att hvarje Aflöningsdag börjar aflöningen kl. 4 på eftermiddagen på följande sätt, neml. att en
av Gruffogdarna står på Contoirstrappan och genom upprop efter Rullen framkallar en Karl åt
gången för att emottaga sina penningar, och som någon okallad upkommer öfver trappen eller
ingår til Contoirs rummet plickta därför 1 D Smt som genast vid samma aflöning afdrages och
betalas till Sjuk Cassans föreståndare till Sjuk Cassans nytta.
Såsom Klockan 4 om morgonen är den utstakade tiden då alt Grufvefolket bör vara samladt för
att gå ned i Grufvan till deras arbete, så påmines alla och en hvar att den eller de som kommer
efter klockan 1/2 till 5, får intet ljus, och den som kommer 3ne morgnar årad får icke heller några
ljus samma dag. Vidare kommer sidsta skiftet af folket vid den tid som Grufvefogden utsätter.
Läs hela listan med regler på webben: www.hoganas.com/insikt
HALLÅ DÄR JOHAN LUNDIN …
… docent i historia vid Malmö H
­ ögskola
som har skrivit ett avsnitt om arbetet vid
kolgruvan i Höganäs i boken ”Höganäs från
stenålder till millennieskifte”.
”Arbetsgivaren
var som en far
mot sina barn”
Hur var situationen för de kolgruve­
anställda när de Stawfordska reglerna
kom till?
– Under slutet av 1700-talet och början
av 1800-talet när man etablerade den här
typen av verksamheter långt ute i ingenmansland tog arbetsgivaren ansvar för arbetarnas hela tillvaro – socialt, ekonomiskt
och juridiskt. Man tillhandahöll bostäder,
samtidigt som man kunde beordra dem att
arbeta när som helst. Arbetsgivaren tog
ett så kallat patriarkalt ansvar, som innebar att han skulle vara som en far mot sina
barn. Belöna när de varit duktiga, bestraffa
när de varit olydiga.
Vem jobbade i gruvan?
– Det var väldigt svårt att locka folk,
lokalinvånarna var livrädda för att gå ned
där. I stället fick man hämta arbetskraft
från bland annat Tyskland och Norge.
Ryska krigsfångar jobbade i gruvan, liksom
barnhemspojkar från Göteborg.
Var detta ett vanligt system i början av
1800-talet?
– Ja, så här såg det ut, i synnerhet i
bruksmiljöerna där det inte fanns något
annat runtomkring. Företaget stod för
boende, sjukvård, begravning och man
rekryterade hela familjer. Ofta band man
arbetarna till jobbet genom att de till
exempel inte kunde få ut sin pension förrän
de hade jobbat där i 30 år och fyllt 65. Om
man gifte sig och bosatte sig på orten fick
man dessutom en penninggåva.
Vilka möjligheter hade arbetarna i
stenkols­verken att organisera sig?
– Fackförbunden kom långt senare.
Systemet byggde snarare på ömsesidigt
förtroende mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det låg i företagets intresse
att även se till att arbetarna mådde bra.
Johan Siöcrona som tog över på 1840-talet såg till att bolaget fick egen skola,
bibliotek och en park där arbetarna kunde
vara på fritiden.
HÖGANÄS INSIKT #2/2013
5
Höganäs internationellt
även på hemmaplan
Att Höganäs är ett stort internationellt företag
känner många till. Men att detta märks även
bland de anställda är kanske inte lika bekant.
Insikt har träffat fyra medarbetare från vitt skilda
länder som samtliga flyttat till Skåne för att
jobba på Höganäs.
TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON
– NÄR JAG FICK jobb på Höganäs för
tolv år sedan rådde det stor arbets­
brist för kemister i Tyskland. Jag
hade alltid drömt om att arbeta i
ett skandinaviskt land, och hade
fina minnen från familjens semes­
trar i Sverige som ung.
42-årige Alexander Heinrich är
en av många anställda på Höganäs
med bakgrund i ett annat land. Han
är chef för våtkemilabbet och kan
inte tänka sig en bättre arbetsplats.
– Min chef ger mig stort utrymme
att utvecklas. Jag har doktorerat
i analytisk kemi och kan använda
mina kunskaper på Höganäs till 99
procent. Det hade jag aldrig kunnat
på någon annan arbetsplats.
Att han dessutom funnit kärleken
på Höganäs gör förstås inte saken
sämre. Det var här som han träffade
sin sambo, som kom till företaget
för ett par år sedan.
DE ÄR INTE DET ENDA PARET som
jobbar på Höganäs. 41-åriga Vera
Iliescu lämnade Rumänien för nio
år sedan då hennes sambo fått jobb
ANSTÄLLDA ­AGERAR TESTPILOTER I ­EL­CYKELPROJEKT
I slutet av förra året sökte Höganästeamet som utvecklar ett elektriskt drivsy­stem för
cyklar interna testpiloter i Höganäs och Halmstad. Anmälningarna droppade in under
januari, och nu finns 26 anställda som under våren kommer att testa olika fordon, till
exempel lastcyklar, där drivsystemet är monterat.
– På EDS (Electric Drive Systems) är vi glada att så många vill ställa upp som testpiloter
även under tuffa väderleksförhållanden. Syftet är att utsätta drivsystemet för situationer
som testar gränserna för vad det klarar av i form av regn, blåst och branta backar, säger
Jens Rassmus på Höganäs.
på företaget. Sedan två år jobbar
även hon på Höganäs, som product
manager.
– Arbetsförhållandena är bättre
i Sverige än i Rumänien. Det gäller
allt från arbetsmiljö till jämställd­
het, säger hon.
46-ÅRIGE ALBERTO POEY föddes på
Kuba men flyttade till Ryssland
(dåvarande Sovjetunionen) som
18-åring för att studera pulver­
metallurgi och surface coating.
– Jag och min fru flyttade till
Sverige på vinst och förlust 1992,
och i dag jobbar jag med teknisk
support på surface coating. Att ha
kommit till Sverige som invand­
rare har inneburit att jag har fått
kämpa, bland annat tog det lång
tid att få uppehållstillstånd. Att
alltid ha en stark kämpaglöd tror
jag är en god egenskap som jag har
fått med mig in i jobbet.
36-åriga Elizete Lindh har bra­
silianskt ursprung, men flyttade
till Sverige 1997. Hon fick jobb på
­Höganäs för fem år sedan efter
studier i industriell ekonomi och
jobbar i dag med kundtjänst inom
logistik. Hon berättar att hon var­
ken känner sig brasiliansk eller
svensk, men menar att det inte är
något negativt.
– Man blir mer öppen av att vara
”mitt emellan”. Att jämföra Sverige
och Brasilien är som att jämföra dag
och natt. Svenskarna är mycket för
sig själva, med åren har jag lärt mig
att man måste boka tid flera veckor
i förväg om man ska träffas. Det är
inte lika spontant som i Brasilien, där
man umgås mer och på enklare sätt.
I DAG HJÄLPER DE NYA internatio­
nella medarbetare att komma in i
jobbet och tycker att kamratandan
är god.
– Vi har en stor laganda här på
Höganäs. Förutom att jag har fått en
bra yrkesposition har jobbet gett mig
många goda vänner, säger Vera. m
VAD SÄGER ­TESTPILOTERNA
OM UPPDRAGET?
– Jag har fått låna en av lastcyklarna. Trots att den är väldigt tung så blir den
mycket lättcyklad med hjälp av elmotorn. Det blir lätt att pendla längre sträckor. Den enda nackdelen jag ser just nu är att man får mindre motion.
Pontus Nilsson, samordnare kundtjänst
– Jag är nöjd med cykeln. Dock tog batteriet slut en gång när jag var på väg
hem efter jobbet så jag fick cykla cirka en mil utan hjälp från motorn. Detta var
ganska jobbigt då cykeln väger väldigt mycket plus att det så klart var motvind
hela vägen hem.”
Markus Jarnestad, automationsingenjör, Engineering & Process Improvement
– Jag cyklar 22 km varje dag med testcykeln. Det är en mycket trevlig cykel.
Det är bra med tre lägen för framdrivningen. I första läget får man anstränga
sig lite, vilket är bra för flåset. Är det lite motvind lägger man i läge två och
blåser det mycket motvind eller är mycket uppförsbacke, lägger man i trean.
Då känns det som man cyklar i nedförsbacke. Den enda nackdelen jag kan
komma på är det dåliga cykellyset, men det är ju en sak man lätt kan justera.
Per-Ola Ekholm, materialsamordnare på Distaloyverket
6
HÖGANÄS INSIKT #2/2013
Vera Iliescu, Alexander
Henrich, Alberto Poey och
Elizete Lindh trivs i Höganäs.
MILJARDBUD PÅ HÖGANÄS
Den 11 februari lade Lindéngruppen och FAM, Foundation Asset Management, ett bud på Höganäs. Alla aktieägare erbjuds 320 kronor per aktie,
vilket ger en värdering av företaget på 11,2 miljarder kronor. Målet är att
äga Höganäs till 100 procent och köpa ut företaget från börsen.
– Erbjudandet är ett kvitto på att Höganäs är ett fantastiskt företag med
stora möjligheter att utvecklas vidare, säger Alrik Danielson, vd och koncernchef.
Lindéngruppen och FAM, ett bolag som förvaltar tillgångar åt tre Wallenbergstiftelser, har bildat ett gemensamt bolag, H Intressenter, för att
genomföra uppköpet. De stöder Höganäs existerande strategiska planer.
Därför väntas inga omvälvande förändringar i vare sig företagets verksamhet eller för ledning och medarbetare.
Under våren ska alla aktieägare ta ställning till erbjudandet. Svarsfristen går ut den 24 maj. Om mer än 90 procent
av aktieägarna tackar ja kan affären genomföras
den 3 juni. Lindéngruppen är sedan börsnoteringen
största aktieägare i Höganäs. Mellan 1987 och
1994 var Ulf G. Lindén ensam ägare till
Höganäs innan han börsnoterade
företaget.
NY BLANDNINGSFABRIK I KOREA
Byggstarten av Höganäs nya blandningsfabrik i Busan, Sydkorea, markerades av en
ceremoni i februari. På plats fanns bland andra kommissionären Ha från Busan-Jinhaes
ekonomiska zon samt borgmästaren för Busan stad, H. M Jung.
– Höganäs kommer att ha en unik position med tre blandningsfabriker i Asien. Vi kommer att erbjuda våra asiatiska kunder både högkvalitativa produkter och tjänster och
utmärkt logistikstöd, sa Fredrik Emilson, chef för region Asien, i sitt invigningstal.
Blandningsfabriken kommer att stå klar för testproduktion under hösten 2013.
HÖGANÄS INSIKT #2/2013
7
AVSÄNDARE:
HÖGANÄS AB
BRUKSGATAN 35
263 83 HÖGANÄS
Välkommen
till samråd!
Kompletterande samråd med fokus på
transporter. Onsdag 15 maj från kl 16.00.
Läs mer
på webben
www.hoganas.com/insikt
På Insikts webbsida finns nyheter
och information om Höganäs AB:s
verksamhet. Där kan du ladda
ned hela samrådsunderlaget och
läsa om Höganäs framtidsmål.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
för att få nyheterna direkt i din mejl.
Har du frågor kan du höra av dig till:
insikt@hoganas.com
Välkommen till samråd i Höganäs AB:s utvecklingscenter
med ingång från Bruksgatan (mittemot huvudkontoret). Under mötet
presenterar Höganäs sina planer för framtida transporter av färdigt
metallpulver och du kan ställa frågor direkt till företagets representanter.
 LADDA NED OCH LÄS MER
Samtliga underlag från samrådet finns att
ladda ned som dokument i pdf-format.
Varför ett kompletterande samråd?
Om exportvolymerna stiger som våra prognoser visar vill vi transportera färdigt
metallpulver i containrar sjövägen. Det skulle innebära att antalet båtar och lastbilar i
industrihamnen ökar, medan antalet containrar som körs på lastbil genom tätorten minskar.
Nu är det dags för invånarna i Höganäs att lämna kompletterande synpunkter kring detta så
att samrådsredogörelsen i vår miljökonsekvensbeskrivning blir så fullständig som möjligt.
 FÖLJ MED I ARBETET
De senaste nyheterna kring Höganäs
miljöarbete läggs ut löpande. Det
gäller också dokument som ingår i
miljöprövningen.
 SÄG VAD DU TYCKER!
Synpunkter eller frågor kan du lämna direkt till Höganäs representanter
under samrådet eller skicka in i efterhand. Yttrandetiden för detta första samråd
är till och med onsdag den 5 juni 2013. Yttranden märkta ”Samråd” kan
skickas till e-postadress insikt@hoganas.com eller i brev till:
Höganäs AB, Miljöavdelningen, 263 83 Höganäs
Tips! Förbered dig genom att läsa igenom det skriftliga underlaget som finns tillgängligt
på Höganäs hemsida. Från och med onsdag den 8 maj kan du ladda ned dokumentet på
www.hoganas.com/insikt. Har du inte tillgång till internet går det bra att kontakta
miljöchef Anders Bergman, telefon 042-33 80 00, för en kopia.
insikt
Vi vill gärna höra vad du tycker om
Höganäs. För fram din åsikt i artiklarnas
kommentarfält.
 NYHETERNA DIREKT I MEJLEN
Starta en prenumeration på vårt
nyhetsbrev. Det är ett säkert sätt att hålla
sig uppdaterad om Höganäs verksamhet.
 VILL DU VETA MER?
Hör av dig till oss på Höganäs via
insikt@hoganas.com
ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB • NUMMER 2/2013
Ansvarig utgivare: Alrik Danielson, vd Höganäs AB. Redaktör: Ulrika Rask-Lindholm, Corporate Communications.
Kontakta oss gärna via e-post insikt@hoganas.com, webbplatsen www.hoganas.com/insikt eller telefon 042-33 80 00.
Redaktionell produktion: Spoon, Göteborg, www.spoon.se. Projektledare: Josefine Jacobsson.
Tryck: Elanders, Falköping. © Höganäs AB (publ) maj 2013
0297HOGSE