1. No category

På den tiden var Gotland
ingen utkant i världen
Om Gotlands och gotlänningarnas historia
150
Gutarnas historia är märklig, för vi har från vikingatid till
nutid i stort varit ett fritt folk. Havets män, fria män. När vi
seglade ut i världen skötte kvinnorna våra gårdar och hem,
och i detta låg vår hemlängtan. I demokratisk ordning genom
val på Gutna-al-tinget, sände vi ut Avajr Strabajn från Alva
att underhandla med sveakonungen om fred med och skydd
av Sverige, men vår självständighet behöll vi. Detta hände på
900-talet.
Denna stolta deklaration av Erik hittar man i förordet till Gotland
vår hembygd som kom ut 1985 och som börjar med trettio bilder
ur Gotlands historia.
Två år tidigare gav han ut bilderboken Gotland mitt i Östersjön.
Då var han inte lika övertygad om att gotlänningarnas självständighet fortfarande gäller. Han skriver i förordet: Om Hansan kan
man säga att det var det första multinationella företag som etablerade
sig på Gotland. Och därmed tog den gotländska friheten slut. Och han
förtydligar: Handeln gick gutarna ur händerna och Hansan tog över.
När Valdemar Atterdag 1361 invaderade ön tog den definitivt slut.
I dessa två böcker presenterar Erik ett stort antal av sina historiska planscher som han med några senare undantag gör under
åren 1981–86. Hans syfte är att presentera Gotlands historia på
Bild 01. Skeppssättning i Djupvik, Eksta, med Lilla
Karlsö i bakgrunden. Det finns ungefär 350 st. runt
Gotlands kuster från bronsåldern, cirka 1800 f.Kr. –
400 f.Kr. Båtarna har Erik hämtat från fantasin och
från fyndet av en kanot i Hjortsprings mosse på Als i
Danmark. Olja 1982.
151
152
153
Bild 02. Arton snäckor seglar ut ur Bogeviken. Som fria handelsmän seglade de till Miklagård och England med dessa små lätta och grundgående
båtar. Olja 1982.
Bild 05. Vinterkväll i långhuset. Här samlas man
efter de långa handelsfärderna med värme, mat
och goda historier. Olja 1984.
Bild 03. Pilgårdsstenen från vikingatid som hittades
1871 i ett stenröse vid Bogeviken. Fyra bröder satte upp
stenen till minne av sin bror Ravn som omkom i forsen
Aifur i floden Dnjepr söder om Kiev. Olja 1982.
ett lättillgängligt sätt och dessutom berätta sådant som de flesta
inte har en aning om. Han blandar de stora politiska händelserna
med vardagen. Han hävdar att gotlänningen vet alldeles för lite
om sin historia och att det till stor del är skolans fel eftersom den
bara bryr sig om svenskarnas historia. Han uttrycker det på detta
sätt: Låt oss vara bra gotlänningar i Sverige i stället för bra svenskar
på Gotland.
Vi presenterar i detta kapitel ett urval av Eriks historiska bilder
i kronologisk ordning och med bildtexter som bygger på hans
egna kommentarer. Ett litet seriealbum.
Visby förekommer i ganska många av de historiska bilderna.
Det är ett undantag i Eriks produktion som i övrigt är inriktad
på den gutniska landsbygden.
Bild 04. Paviken i Västergarn runt år 800. Havsnivån var cirka 2 meter högre än idag. Detta var en
av vikingatidens viktigaste hamnar med skeppsvarv, handel och hantverk. Man har bl.a. hittat
spår av smycketillverkning och glasmosaikbitar
från ön Torcello utanför Venedig. Olja 1982.
Bild 06. Biskop Unni vid brunnen i Hunninge i Klinte år
936. Akryl 1995.
Bild 07. Snäcka seglar in i Gamle
hamn vid Lauters på Fårö cirka
år 1000. Hamnen avsnördes av
stormar och landhöjning runt
1300. Här byggdes också S:t
Olofs kapell. Olja 1984.
154
155
Bild 12. Välkommen till Gotland Herr Biskop. Va, har
han varit sjösjuk? Många
biskopar på pilgrimsfärd
passerade Gotland och då
hände det att de invigde
en eller annan kyrka här. På
gotlänningarnas begäran
beslöt påven att Gotland
skulle tillhöra Linköpings
stift. Olja 1984.
Bild 08. Konung Olof Haraldsson
fördrevs från Norge och landade
vid Akergarn år 1029 på väg till
svågern i Ryssland. Enligt Gutasagan och traditionen har han kristnat Gotland. En kyrka byggdes
vid Akergarn som döptes om till
S:t Olofsholm. Olja 1982.
Bild 14. Visbys segerparad
efter slaget mot gutarna
vid Högbro i Halla år 1288.
Olja 1986.
Bild 10. De sju ledungssnäckorna. Bakgrunden är Gutasagans
kapitel 6, som börjar: Sedan
gutarna hade tagit sig biskop
och präster och mottagit full
kristendom, då åtog de sig också
att följa sveakonungen i härfärd
med sju snäckor mot hedniska
länder. ????.
Bild 11. Stenbrottet på Stora
Karlsö. Här vid Suderhamn
bröts den hårdaste och
bästa kalkstenen till kyrkobyggen, lite rödaktig till
färgen. Man kan ännu idag
se spåren efter hur stenarna bröts loss med flatkilar.
Stenen användes till bl.a.
portaler i de gotländska
kyrkorna men exporterades också till Tyskland och
Danmark. Olja 1982.
156
157
Bild 15. Visby ringmur, Östergravar med Dalmansporten. Muren byggs högre på
1290-talet. Sten hämtas från
Östergravar, Galgberget,
Bingers kvarn och Hejdeby
hällar. Erik funderar över
varför muren är byggd så
långt utanför den dåtida bebyggelsen. Kanske för att en
angripare inte ska nå fram
med brandpilar. Olja 1983.
Bild 16. Västergarn 1302. En
orkan drabbade Gotlands
västkust natten mellan 24
och 25 februari. Vattnet
steg och i Västergarn förstördes alla skepp. Enligt
sägnen har det funnits två
kyrkor och ett stenhus här.
Olja 1983.
Bild 19. Gutarna led katastrofala förluster mot
Valdemar Atterdags trupper. Först vid Ejmunds bro
och sedan utanför Visby
ringmur vid Söderport,
där borgarna stod på
muren och såg på när
gutarna slaktades. Stadens borgerskap öppnade
portarna för danskarna
som krävde att en del av
muren skulle rivas ner så
att de kunde marschera
in elva man i bredd. Sedan
brandskattades Visby.
Danskarna krävde att tre
stora öltunnor på torget
skulle fyllas med guld och
silver. Olja 1983.
Bild 17. Kraup fram din
rackare! Det ropade slaktaren från Vallstena till
svenske kung Birger när
han gömde sig i en hasselbuske år 1313. Kungen
kom över med sin flotta
till Slite för att straffa
gutarna som vägrade gå
med på en skattehöjning.
Men gutarna slog den
svenska hären vid Röcklinge backe i Lärbro. De
förde kungen till Visby
och släppte honom efter
förlikning för att slippa
få alla svenska bönder
emot sig. Olja 1985.
Bild 18. Valdemar Atterdag landstiger 1361
vid Kronvall i Eksta.
Man tvistar om var
han landsteg, men Erik
väljer Kronvall. Här
förlorade gutarna sin
frihet och fick den aldrig åter. Visbyborgarna
förlorade silver och
guld. Olja 1981.
Bild 20. Fide 1361. När
Atterdag slagit gutarna
och tagits emot i Visby,
släpptes enligt sägnen
den danska hären lös på
landsbygden för att röva
och plundra. I Fide kyrka
finns vittnesmål om deras framfart. Olja 1985.
158
159
Bild 21. Tyska sjörövare,
fetaliebröderna, hade
Gotland som bas för sitt
sjöröveri i Östersjön i
slutet av 1300-talet. Tyska
orden bestämde sig då
för att ockupera Gotland.
Den 21 mars 1398 kommer de med 80–85 skepp,
5000 man och 400 hästar till Västergarn. De
intar Visby utan strid och
bränner fetaliebrödernas
fästen. Efter tio år sålde
de Gotland till drottning
Margareta och Erik av
Pommern. Olja 1981.
Bild 22. Hansans Visby
på 1400-talet. Koggarna
seglade in i Almedalshamnen söderifrån och
ut norrut vid Kruttornet
eller Lamberts torn som
enligt Erik betyder »det
av vattnet slickade tornet«. Olja 1981.
Bild 26. Visby 1525. Nu gjorde
Lübeck ett nytt försök. I maj
under ottesången landsatte
flottan sitt folk norr om staden.
Soldaterna gick över muren
och plundrade och brände
arbetarnas små trähus. Det
välstånd som sjöröveriet och
Hansan skapat gick till spillo
och Visby sjönk ner i fattigdom
och glömska. Olja 1982.
Bild 23. Visborgs slott i
Visbys södra del började
byggas under Tyska ordens tid. Det färdigställdes 1436 av ståthållaren
Trugot Hase som blev
rik på att plundra fartyg.
Slottet ansågs vara Östersjöns starkaste fästning. Kung Erik bodde
där med sin älskarinna
Cecilia och bedrev sjöröveri till 1449. Sedan var
slottet ömsom i dansk
och svensk ägo fram till
1676. Olja 1982.
Bild 25. Anfall mot Visborgs slott 1524. Gustav
Vasa tröttnade på dansken Sören Norrbys sjöröveri och beslöt försöka
inta Visborgs slott och
därmed Gotland. Han
fick hjälp från Finland
och Lübeck men misslyckades. Sören Norrby
lurade dem allihop och
danskarna blev kvar på
Visborg. Olja 1983.
Bild 27. Visborgs slott faller 1676. Under kriget mot
danskarna blev Gotlands läge
utsatt. Amiral Nils Juel landsatte 500 man vid Sågholmen
i Sanda och seglade sedan mot
Visby. Där lyckades de komma
så nära slottet att dess kanoner
inte kunde användas. Slottet
sprängdes och alla hus brändes. Svenska staten byggde
sedan en kalkugn på platsen
och slottets sten brändes till
kalk. Olja 1985.
160
161
Bild 28. Några fartyg ur den
svenska flottan försökte i maj
1679 att ta sig in till Gotland
vid Västergarn och Eksta under
dansk flagg. De blev beskjutna
och fick vända. De begravde
sina döda på Lilla Karlsö den
20 maj. Olja 1982.
Bild 29. Skansen i Västergarn 1713. I början av 1700talet krigade Sverige mot
Ryssland och man började
befästa Gotlands kuster.
Västergarns skans byggdes
1712–13 för åtta kanoner för
att skydda hamnen. Men
den vanligen tekniskt orienterade målaren har nog
missuppfattat hur kanonöppningarna ska vändas.
Olja 1982.
Bild 32. Fårösund 1854. Under
Krimkriget ockuperade franska
och engelska flottorna Fårösund. Det kunde ligga 96 fartyg
där – ett brott mot Gotlands
neutralitet. Men gotlänningarna kunde tjäna bra på att sälja
proviant. Och koleran blev ett
stort problem. Olja 1981.
Bild 34. År 1902 strandar den
finska briggen Maria på Näsrevet med 35 fat 96-procentig
sprit. När tullen skulle plombera lasten fanns det bara 29
fat kvar. Näsborna hade lyckats
bärga 6. Det räckte till 4 600
liter sprit som dracks utan att
någon åkte fast. Det kallar Erik
en stabil bygd. Akryl 1990.
Bild 30. Ryssarna vid Herrvik 1715. Det var östkusten
som blev hårdast utsatt
av ryssarna. Den 3 augusti
ankrade sex ryska örlogsskepp utanför Herrvik. De
landsatte 250 man som
plundrade Östergarn och
tog en rad fångar, bl.a.
prosten Nils Neogard som
tvingades gå och spegla
sin skam i salsspegeln. Olja
1982.
Bild 31. På Fårö var det de
tjocka källingarna som
skötte försvaret. De ställde
sig med ändan i vädret när
ryssarna skulle landstiga
vid Sudersand. Ryssarna
flydde förskräckta. Än idag
ber man i ryska kyrkor:
Måtte gud bevara oss för det
storansiktiga och enögda
folket på Fårö! Akryl 1989.
162
163
Bild 35. Fiskarbefolkningen i
Gnisvärd på väg till strandkyrkan. Efter nattens fiske trummar Fältingen till bön klockan
6 på morgonen. Strandkyrkan
byggdes 1839 och renoverades
1970. Akryl 1996.
Bild 36. Detta får markera slutet
för Gotlands krigiska historia. Ryska flottan förföljer i juli 1915 den
tyska minutläggaren Albatross
som försöker ta skydd på svenskt
vatten. Hon går in i sundet mellan
Östergarnsholm och Kuppen, förföljd av ryska kryssare. Albatross
beskjuts med cirka 3000 skott
som också hotade fyrpersonal och
fiskare. Hon sätts på grund och
26 sjömän begravs på Östergarns
kyrkogård. De överlevande interneras. Olja 1982.
Bild 37. Midsommarfest i Koviks
fiskeläge på 1920-talet. Pappa
Kalle vid dragspelet som vanligt.
Akryl 1991.
Bild 38. Dans på bryggan i Klintehamn. Här spelar pappa Kalle
igen och ungdomar och sjömän
från skutorna dansar och roar sig.
Erik berättar att Oskar Krusell och
Smittens piga Klara dansar i sjön
i en vild polka. Hon kunde inte
simma men tidens långa kjolar
gjorde att hon flöt och kunde dras
upp med en båtshake. Akryl 1989.
Bild 39. Den historiska serien får sluta med Ängsfesten. Denna målning
har Erik gjort i flera versioner. Den skildrar en tidlös fest med Mat, dricke u
glädje. Varpe, pärk u ringlaikar för bani. Visst har vör minnen. Olja 1987.
164
165