Skapa Flow i ditt ledarskap – vetenskaplig utvärdering av Stressmottagningens workshop Under hösten 2013 fick Stressmottagningen uppdraget att genomföra en workshopserie med 2+1 träffar för fyra grupper av unga ledare från Privat Tjänstesektor inom Ledarna. Workshopen syftar till att stärka deltagarna att själv agera för ett långsiktigt hälsosamt ledarskap såväl personligt och professionellt. Insatsen bygger på principerna från Acceptance and Commitment Training (ACT) och formatet med 2+1 workshop för arbetande grupper är testat i forskning. 2+1-‐upplägget innebär att det är två tretimmars-‐workshopar som ligger nära varandra i tid (med en veckas mellanrum) och en tredje, uppföljande återträff 2-‐3 månader senare. Vi delade ut mycket kortfattade frågeformulär till samtliga närvarande deltagare för att kunna utvärdera vår insats på ett vetenskapligt sätt. Vi använde fem mycket korta skalor för att mäta tillfredsställelse med livssituationen, tillfredsställelse med balansen mellan arbete och fritid, allmänt hälsotillstånd (1 fråga), upplevd stress (4 frågor), samt upplevd arbetseffektivitet (5 frågor). Det är ett självklart faktum att det dels är svårare att kunna både skapa förbättring i en redan välmående grupp som den här (jämfört med en grupp rekryterad för att den önskar eller behöver hjälp) och dels är svårare att fånga upp små förändringar med korta frågeformulär som naturligen blir okänsligare för just små förändringar. Det är denna stora nackdel som vägs mot fördelarna att fler personer ofta fyller i ett kortare formulär. Vi hade mycket hög svarsfrekvens på våra korta frågeformulär (>92%). På workshop 1 fyllde 62 deltagare (100%) i enkäten, på workshop 2 44 deltagare (92%) och på den tredje workshopen 37 deltagare (93%). Det var lite fler kvinnor än män som deltog (54-‐59% kvinnor). Inga signifikanta skillnader avseende kön, ålder eller några av de övriga variablerna kunde ses mellan de som genomförde ws-‐serien och de som föll bort. Statistiska databearbetningsmetoder Data redovisas i frekvenser, andelar (%), medelvärden och standardavvikelser. Jämförelser mellan deltagare som genomförde ws-‐serien och bortfallet genomfördes med variansanalys och chi-‐2-‐test. Analyser av gruppens medelvärden över tid genomfördes med parade t-‐testningar. En signifikansnivå på 5% bestämdes för samtliga analyser. Resultat Parade t-‐testningar visade en signifikant förbättring av den självskattade hälsan (t(36)=-‐2.09, p<.05) och marginell förbättring av den självskattade livssituationen (t(36)=-‐1.82, p=.078) mellan ws1 och ws3. Dessutom ökade Waaq-‐poängen (t (32)=-‐ 2.14, p<.05), vilka avspeglar förmågan till acceptans i arbete, mellan ws2 och ws3. Jämfört med ws1 var Waaq-‐poängen emellertid inte signifikant förändrade. www.stressmottagningen.com Tabell 1: Medelvärden och standardavvikelser för studievariablerna, före, under och efter ledarskapsutbildningen. WS1 WS2 WS3 n Livssituation 3.86 ± .79 4.16 ± .65 37 Hälsotillstånd 3.76 ± .90 4.08 ± .95* 37 Trivsel arbete/fritid 4.06 ± .45 4.00 ± .59 36 PSS (upplevd stress) 3.61 ± .55 3.70 ± .59 36 Waaq (psykologisk 5.13 ± .85 5.04 ± .64 5.23 ± .66* Ws1-‐ws2 n= 44; flexibilitet) ws2-‐ws3 n = 33 MBI-‐PP 5.78 ± 62 5.88 ± .50 36 (arbetseffektivitet) PSS = Perceived Stress Scale; Waaq = Work Related Acceptance and Action Questionnaire; MBI-‐PP = Maslachs Burnout Inventory-‐Professionell Prestation (självskattad arbetseffektivitet). • p<.05 Sammanfattning och kommentarer Insatsen som genomfördes har ökat trivseln med livssituationen och den självskattade hälsan hos en redan välmående grupp. I stort sett alla indikatorer har pekat åt det förväntade hållet. Insatsen har alltså fungerat i linje med vad tidigare forskning visar och har varit framgångsrik. Därutöver har vi tagit emot mycket positiva kursutvärderingar (administrerat och redovisat av Ledarna) som visar att deltagarna själva uppfattade insatsen som relevant och värdefull, och att de gärna rekommenderar den till kollegor. Det kan också vara värt att notera att de flesta medelvärden visar på förbättringar mellan första och sista workshopen, även om skillnaderna inte var tillräckligt stora för att vara statistiskt säkerställda med så få deltagare. Mätningarna skedde mellan oktober och december 2013. En årstidseffekt skulle ge minskande självskattad hälsa under den här tidsperioden. Vi har istället sett ökande självskattad hälsa hos workshopdeltagarna. Den vetenskapliga teorin som workshoparna baseras på förutsätter att det är genom att öka det som definieras som ”psykologisk flexibilitet” som de positiva effekterna kan uppnås. Att det är på det sättet det fungerar finns det visst stöd för i vår studie. För att vår vetenskapliga utvärdering skulle kunna bli tyngre forskning skulle vi vilja genomföra en studie där vi har en kontrollgrupp att jämföra med som inte deltar i vår workshop. Vi skulle också vilja följa deltagarna under en lite längre tidsperiod (3-‐6 månader) efter sista workshopen. Vi skissar just nu på idéer för att kunna genomföra en sådan studie. Giorgio Grossi, docent och leg. psykoterapeut Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet och Stressmottagningen Kerstin Jeding, fil dr och leg psykolog Stressmottagningen www.stressmottagningen.com