Vildsvin – Några ”sanningar” • De föder 2-3 kullar/år • Varje sugga föder minst 8 kultingar • Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler • Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först • De äter potatis precis före skörden • De går inte att hålla borta från jordbruksmark • De går bra att ha överallt • Alltid skygga Kan det bli problem med vildsvin? Ja! Finns det lösningar? Målstyrd Vildsvinsförvaltning • Gemensamma mål • Markbedömning • Aktivt arbete • Skydda känslig mark • Antalskontroll Vildsvin Lokal förekomst? Vildsvin Ska vi ha vildsvin överallt? Beror på: • Terrängtyp • Ägosplittring • Markanvändning • Samarbetsvilja • Arbetsvilja I öppen terräng är det svårt! ? Vildsvin ”Kortkurs – Vildsvin” • Vuxen sugga 80-150 kg • Stor galt upp till 200 kg. • 85% föder februari- maj. • Könsmogna vid ca sju månaders ålder, •1,5- åringar parar sig, d.v.s. andra hösten. • Dräktiga 3 mån, 3 v, 3 d • Kultingarnas ränder försvinner vid 4- 6 månaders ålder. De blir då röda och lite ”bulligare” • När kultingarna är randiga och diar har de svårt att klara sig utan suggan. Vildsvin • Hög reproduktion. • Fördubblas år från år. • Dödlighet: 94 procent skjuts, trafikolyckor 4 %, sjukdom eller drunkning 2%. • 60 % av vildsvinen når 1 år, 20 % når 2 år, < 10 % blir 4 år. • Litet åldersspann står för reproduktionen. • Galtar utvandrar 1- 2 mil men kan göra långskubb • Suggorna utvandrar 0,5 mil Vildsvin Uppträdande • Nattdjur • Ett hemområde 200-2000 hektar i mellansverige. • Förflyttar sig ca 7 km under en natt. • Bästa miljön en blandning av skogs- och jordbruksmark. • Trivs i granplanteringar, lövskog, vassar och kärr • Suggor lever i släktgrupper, brunstar ofta samtidigt. • Suggor, fjolårssvin och kultingar går oftast i grupp ledda av en äldre sugga. • Normalt störningskänsliga. Intensiv jakt eller skrämselåtgärder brukar tömma markerna helt på vildsvin. Vildsvin Föda • Allätare. 85 % växtdelar och svamp och 15 % av animalier. • Havre, höstvete, slåttervall, ärter korn och potatis är mest skadeutsatta • När spannmål börjar mjölkmogna blir vildsvinen intresserade • Nysatt potatis är attraktiv • Grödor omgivna av skyddande vegetation mer skadedrabbade. • Elstängsel skyddar effektivt attraktiva grödor. Vildsvin Samarbete är nyckeln till framgång Vildsvinsgruppens rekommendationer för vildsvinsförvaltning Start av samverkan inom område. Hur agera? • Kolla om det finns vildsvin. • När enstaka grisar syns, starta samarbetet mellan jägare, markägare och ev. jordbruksarrendatorer. • Områdets bör vara ca 2 000 ha. • Samtliga berörda deltar aktivt. Vildsvin Markförhållanden • Hur ser området ut? • Vad odlas? • Vilka äger resp. arrenderar jakt och jordbruk? Analysera • Är marken lämplig för en rätt förvaltad vildsvinsstam? • Vilka delområden är känsliga? • Vilka delområden behöver särskilt skydd? • Var kan vi ha svinen? Diskutera intresset för att skapa en välskött vildsvinsstam. Vildsvin Bestäm gemensamma mål • Hur stor stam? • För konstant vildsvinsstam, skjut ungefär 90 % av föryngringen. • Acceptabel skadenivå? Vildsvin Bestäm praktisk markanvändning. • Se över ägo- och jaktlagsgränser. • Platser för stödutfodring. • Var ska de jagas? • Åtelplatser där avskjutning ska ske. • Lugna områden där ingen jakt ska ske. • Områden där det inte ska vara åtlar. Vildsvin Jakt • Vilken avskjutningspolicy ska gälla? • Rekommenderas att främst skjuta unga djur. • Skjut gammelsugga och skaffa dig riktiga problem! •Hur ska jakten ske? • Drevjakt. Jaga inte mer än 4-5 gånger per år om Du vill ha en fast stam. • Vakjakt. Jaktplatser - Fredade zoner. • Sälja jakter? Både vaktjakt och drevjakt kan ge inkomster. Vildsvin Ska jordbruksarrendator ha rätt att bedriva skyddsjakt? • Kriterier för att starta sådan? • Hur många djur får fällas? • Vem får bytet? Vildsvin Grödor med skyddsbehov • Vad behöver skyddas? • Potatis skyddas 0,5 – 1 månad efter sättning. • Vete och havre i samband med mjölkmognad. • Vallar där ensilage tas. • Hur skydda? • Elstängsel - enkla eller permanent. • Alternativa foderplatser. Utfodra någon vecka innan känslig period. • Viltåkrar kan vara alternativ. • Vem gör det? • Material. • Kostnader. Kanske fördela både jaktglädje och kostnader? • Tillsyn. Vildsvin Foderplatser • Ingen jakt där. • Utfodra lite på varje plats men ha flera. • Potatis och sockerbetor är lämpligt • Bestäm när utfodring ska ske under året. • Vem ordnar utfodring? • Kostnadsfördelning. Vildsvin Allmänt • Skriv ner vad som beslutas. Lätt att senare minnas fel eller ”glömma”. • Följ upp resultat och att åtgärder genomförs. • Utvärdera regelbundet både mål och metoder. Vildsvin Viltförvaltningsområdet kan ställa upp med • hundpatruller för att skrämma undan svin • skyttar för vakjakt.
© Copyright 2024