Samordningsseger med BRF Skånsk Brandskyddsdag Ett
b r a n dm änn en s ri k s f ör b und s b r ansc ht i dn i n g N5 · 14 Proud member of the European and the International Firefighters Union Alliance bengt - åke johansson Samordningsseger med BRF Skånsk Brandskyddsdag nordisk a brandmäns studiedagar Ett världsunikt samarbete SNABBARE • EFFEKTIVARE • SÄKRARE Brandmännens Riksförbund, BRF, är med cirka 9 000 medlemmar Sveriges i särklass största organisation för anställda inom räddningstjänsten. BRF, som är en partipolitiskt obunden organisation, ingår i paraplyorganisationen The International Firefighter Unions Alliance (IFFUA), som samlar mer än 600 000 brandmän. X-fog det självklara valet för dig som värnar om miljön BRF:s bransch- och medlemstidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter. SFF granskar allt som berör branschen, samt håller läsarna uppdaterade vad gäller sådant som ny teknik, forskning och lagstiftning inom området. o m s l ag s foto : i n g e r w i k lu n d X-Fog gör skillnad Släckeffektivitet Innehåll Med vatten X-Fog gör skillnad Högre släckeffekt • Hindrar återandtändning • Bättre arbetsmiljö • Mindre släckvatten X-Fog gör skillnad Vi tillhanda håller produkter och utbildningar inom effektivare släckmetoder även miljöutbildningar 4 6 8 9 12 14 16 24 26 32 36 FirePro® 10 bengt-åke & BRF 18 jesper neuhaus, skl 28 maria idéhn 30 40 NBS skånsk brandskyddsdag LEDARE – Peter Bergh Chefredaktören har ordet med fokus på äldre OLAS SPALT: Efter valet SMO-utbildning Gästkrönika: Vi får aldrig glömma landsbygden! Tekniknyhet: FogPeak Strands krönika: Tungt ansvar på få axlar Kraftansamling behövs för samordning Nu vet parterna vad som gäller Motsägelsefull Bengt Martinsson Anders Bjällfalk: Unikt av arbetsgivare att förstöra en tradition 38 Melex El-brandbil 42 Serie & Sudoku segrar tillslut Pensionsnämndens beslut blir praxis Förvillande datum Ett världsunikt samarbete KONTAKTINFORMATION swedish firefighters Ansvarig utgivare Tobias Rådenfjord www.x-fire.se • Tel: 0705-895 367, 0705-895 368 • X-Fire AB Bergsbovägen 20, 511 92 Örby foto : björn person CHEFREDAKTÖR Tobias Rådenfjord chefredaktor@firefighters.se Tel: 0722-33 44 42 Tryckt upplaga: 13 000 ex uppl aga : 10 100 ex Redaktion Swedish Firefighters Palmfeltsvägen 19 SE-121 62 Johanneshov Skribenter Peter Bergh, Tobias Rådenfjord, Mikael Strand, Olle Anderstam, Ola Morin och Inger Wiklund. Tel 08-722 34 80 Tryck K-print tryckeri E-mail: kansli@brandfacket.se Internet: www.firefighters.se www.brandfacket.se AnnonserING Irmér Media AB Tel 08-742 10 08 patrik.irmer@firefighters.se Produktion & layout Irmér Media AB Antennvägen 10, 135 48 Tyresö Tel 08-742 10 08 www.irmermedia.com LEDARE Rent och säkert Barriärtvättmaskin separerar ren och smutsig tvätt. Det är oftast den andre musen som får ost en.. ” b a r a” ko m m u n e r n a s a n s va r eller har MSB själva något ansvar, rent av skuld? Vad är MSB och vilken uppgift har MSB och samverkansorganisationen i detta, Länsstyrelserna? ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift är att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra – kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd till de som är ansvariga. Vi ska också se till att samhället lär sig av det som inträffat” För Länsstyrelsen gäller: ”Länsstyrelsen är en av de myndigheter som har ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Vi har ansvar för att göra tillsyn över kommunens uppgifter och har direkt räddningstjänstansvar vid utsläpp från en kärnteknisk anläggning”. Hur och vad utvecklar ni och hur samverkar och samarbetar ni, och hur/när/var finns stödet och på vilket sätt utvärderas och erfarenhet återkopplas det som inträffar och med vad och vilka resurser bedriver Länsstyrelserna sitt direkta räddningstjänstansvar och när en kommun eller ett räddningstjänstförbund inte lyder råden vad händer då? ä r d e t ta 4 Sista frågan är enklast, i princip inget och så kan vi inte ha det och det, DET är det största problemet inom svensk räddningstjänst Kjell Wahlbeck, vi saknar central ledning, tydlighet och tvingande regler och har släppt detta fritt till den kommunala ekonomin. Jag har skrivit det förr, det är INTE oavsett att de beslutar ytterst, i de flesta fall politikens fel att det ser ut som det ser ut utan de måste ha rätt underlag och det, det presenteras av tjänstemännen. Torkskåpet är specialdesignat för larmställ. m s b : s k j e l l wa h l b e c k tolkas som eller menar rent av, att felen inom svensk räddningstjänst är att deras egna utbildningar är otillräckliga och att de som finns inte söks. Vi får helt andra uppgifter om sökandet från våra medlemmar och de handlar om att man inte får platser av MSB, alternativt inte får åka för kommunen, men oavsett så förlänger andra länder sina befälsutbildningar och Sverige förkortar. Tidigare fanns det en tydlig kunskapsstegring med förkunskapskrav, nu är det mesta frivilligt. Frivilligt även då för kommunen och var spar man först och vilka ansvarar och skulle kunna göra skillnad i det? Om Räddningschefen inte finner argument och stöd i lag eller föreskrift och känner sig tvungen att offra detta är det MSB tror jag. Kjell själv lade sitt sparbeting 2005/2006 som räddningschef i SERF på att stoppa all brandbefälsutbildning så han vet hur det var även om han nu kanske inte vet hur det är. Det är värre och svårare och mer, men med ännu mindre pengar. Inte hos kommunerna men hos räddningstjänsten vars beredskap har minskat kraftfullt samtidigt som det tidigare stödet av frivilligt-civilt och militärt försvar är knapphändigt och det breddade uppdraget gör att andra arbetsuppgifter tillförts. Trots ett bra förebyggande arbete har vi stora problem och ligger år efter i byggnadstekniskt brandskydd och det visar sig enklast t.ex. i att vi inte klarar radhusbränder och att isoleringsmaterial brinner ohejdat. Vad gör MSB åt det och vilket ansvar har man för detta och för utbildning? Lita på att både kläder och utrustning är säkra vid nästa larm! - Electrolux Professional Saneringsdisk för rengöring av kontaminerad utrustning. Ring oss för mer information 0372-66501 Enkel, snabb & riskfri dekontaminering av kompletta andningspaket - nu med 3 års garanti. välkomnar granskningar och utredningar men en del måste det bli riktig fart i för den anorektiska tillvaro där svensk räddningstjänst befinner sig i är inte bara samhällsekonomiskt förkastligt utan faktiskt livsfarligt. MSB har ett stort ansvar i detta och jag har genom åren blivit både ledsen, upprörd, uppgiven och förtvivlad och tyvärr gav inte detta inslag från MSB mig något som visar att det finns en vilja till prestigelös förändring om nu inte Kjell blivit helt ”redigerad och programanpassad” av TV-4:a. Det visar sig och BRF kommer inte sitta still i den här frågan. Heller. jag och många med mig Tester visar: en tvätt räcker – inga partiklar kvar! Tester visar att rengöring av kompletta andningspaket i Solo Rescue® dekontaminerar utrustningen utan att efterlämna några cancerogena partiklar, redan efter första tvätten. Testerna har utförts hos Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund i Ystad*. att boka ett Kontakta oss för k och se gemensamt besö s en av våra maskinen i drift ho om i landet. nöjda kunder runt Kontakt: +46 (0) 40 671 83 26 info@solorescue.com www.solorescue.se o c h s o m r u b r i k e n a n t y d e r gäller det att tänka till och vara lite försiktig så man inte fastnar i fällan. ”Utredningarna får visa och det kommer att komma många och där finns BRF” skrev jag i min förra Ledare om skogsbranden i Västmanland. Ungefär. Dels för att det var och så vi hoppades att den skulle hanteras och dels för att visa var vi stod även om vi hade och har vår generella uppfattning klar och oavsett just den här enskilda branden. Svensk räddningstjänst klarar inte mer än vardagsolyckorna ensamma, om ens det på vissa håll, och vi saknar förmåga och möjlighet och såväl erfarenhet, rutiner som övning och utbildning för en del insatser och större händelser. Vi är i delar en sjuk organisation som kan betecknas som om vi vore en människa, istället för en organisation, som anorektisk. Räddningstjänstens självsvält kommer inte från hela organismen utan från ledningshåll och därför blir det konstigt eller kanske mer korrekt, extremt märkligt, när vår ”ledning” och myndighet, MSB, dels medverkar i TV-4:as Kalla Fakta och dels på det sätt man gör det. Alltså innan faktagranskningar och utredningar gett sina svar på vad som hände och varför. Vi tyckte och tycker fortfarande det är mest seriöst att stå över ibland. Att media ville ha syndabockar, elände och gärna tragik mer än fakta och förklaringar var uppenbart tyckte vi. Vi har olika roller och i det har journalisten inte alltid samma roll eller kanske rent av, oftast inte. Det framkom även innan medverkan att det skulle jämföras, men i vad och hur och på vilket sätt, alltså det som utredningarna skall ge så bra svar på som det är möjligt, lämnades inga besked. Vi avböjde, men inte MSB och för det tycker jag man förtjänar en del självrannsakan. Vi har totallösningen för tvätt och sanering som går i linje med projektet Friska Brandmän. Stolt leverantör till fler än 60 Räddningstjänster! *Testerna är analyserade av ALS Scandinavia AB och påvisar inga mätbara nivåer av cancerogena ämnen redan efter första tvätten. Solo Rescue® rengör och skyddar utrustningen effektivt och skonsamt med hjälp av en roterande korg, högt vattentryck och reglerade tvätt- och sköljtemperaturer. Hade bra er & ta det försiktigt! Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 5 Kalendariet helping save lives foto : bjö rn p e rs o n Firefighters 2015 Nordiska Brandmännens Studiedagar 18–22 maj, Karlbergsslott i Stockholm Har du ett evenemang som du vill ska synas i kalendariet eller en intressant nyhet? Kontakta oss på chefredaktor@firefighters.se Baksätesstyrd räddningstjänst? Nätverk, kommunal räddningstjänst vad är det? Nätverket syftar till att vara ett forum för dialog med medlemmarna om deras behov av stöd för verksamhetsutveckling och för inriktning av SKL:s intressebevakning. Det ska också vara ett forum för ömsesidigt lärande. Så här beskriver SKL själva sitt nätverk ”kommunal räddningstjänst” på sin hemsida. Är det i detta forum som svensk räddningstjänst ska utvecklas och bli bättre eller har detta i stället bara blivit en klubb för besparingstips och neddragningar? Det pratas mycket om hur räddningschefer i landet ringer varandra i olika ärenden och frågeställningar vilket i sig torde vara bra om det handlade om att driva svensk räddningstjänst framåt och få ett positivt erfarenhetsutbyte. Idag får man känslan av att det snarare handlar om att hitta sätt att spara pengar på, försämra operativa förmågor och motverka utvecklingen av svensk räddningstjänst. Bara för att ge några exempel så har vi ju Mats Granats (Räddningstjänstförbundet Höga Kusten) förslag på att tillåta rökdykning med 1+3 vilket i sig egentligen handlar om glesbygdsproblematiken och svårigheterna med rekrytering för att kunna hålla bemanningen. Bengt Martinssons (Räddningschef Jönköping) införande av FIP, vilket enligt mig och många därtill enbart skapades för att kunna hålla ”insatstiderna” gentemot boverkets byggregler och gamla räddningstjänstlagen, och på så sätt kunna möjliggöra nedskärningar vilket ofta resulterat i försämrade operativa förmågor. Nu har vi haft val igen i Sverige och har det blivit ett maktskifte. Vad betyder då detta för svensk räddningstjänst. Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar berör många departement och kräver samverkan över myndighets- och departementsgränserna. Jag ser fram emot samarbetet med de nya statsråden säger MSB:s General direktör Helena Lindberg. 6 Det ska bli spännande att se vad hon menar och vad som kommer ur det ”nya samarbetet” med de nya statsråden samt det gränsöverskridande samarbetet då Svensk räddningstjänst idag redan jobbar med alla partier och de flesta departement. Men ibland undrar man om inte det vore bäst att lägga räddningstjänsten under finansdepartementet istället för att gå omvägar? Så mycket tid och så mycket kraft läggs på prognoser, nyckeltal och att hitta på olika sätt att få det gå ihop eller ge avkastning att man faktiskt kan fundera i de banorna om än här ironiskt. Det är hög tid att se över vad vi ska klara av och med vilken beredskap och förmåga, något departement borde ju kunna besluta i stort om vad som gäller för att kommunerna sen ska ha något riktigt konkret och inte bara abstrakt att förhålla sig till? Risken är annars att SKL:s nätverk och andra mer eller mindre ”informella och insynsbegränsade klubbar” egentligen styr hela den svenska räddningstjänsten men från baksätet. Förhoppningar och oro men vi får se när saker klarnar mera och oavsett så är vi där vi är mitt i som vanligt för vissa saker förändras ju aldrig. Vi hoppas att framtiden inom svensk räddningstjänst blir ljusare och att vår relativt låga bemanning internationellt sett utvecklas och stimuleras att hålla en riktigt god operativ förmåga. Hjärtstartare för professionella användare Philips HeartStart FR3 Årets julklapp 2014! Ta hand om varandra och var rädda om er där ute i det verkliga livet… Stöd Insamlingsstiftelsen ”c h e f re dak t öre n ” Tobias Rådenfjord chefredaktor@firefighters.se Brandmännens Cancerfond! Bankgiro 900-3047 Läs mer på www.ibcf.se Svarvarvägen 13 | 132 38 Saltsjö-Boo | Tel 08-715 55 10 Fax 08-715 59 10 | E-post info@im-medico.se | www.im-medico.se Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 7 olas spalt Efter valet nu är de t s . k . supervale t över . Politikernas löften till väljarna ska infrias. Vad kommer det att innebära och få för konsekvenser för räddningstjänsten? att obekväma beslut tas så snart som möjligt efter valet. Anledningen är enkel, man hoppas att väljarna ska hinna glömma tills nästa val. Undantaget är väl om ämnena man ska ta beslut om nyligen varit på tapeten på ett sådant sätt att frågan fortfarande är oerhört känslig. Tack vare skogsbranden i Västmanland verkar det för en gångs skull vara så för räddningstjänsten. v i v e t av erfarenhe t Ola Morin började arbeta vid Helsingborgs brandförsvar år 1982, och tjänstgör nu som insatsledare och kompetensutvecklare där. Han är medlem i BRF sedan år 2010. kan vi hoppas att frågan om vilken typ av operativ räddningstjänst vi ska ha i Sverige är så pass känslig att beslut om vidare nerdragningar inte kan tas. Men jag ser märkliga slingringar från vissa håll som man kan tro syftar till att glida undan denna fråga. Man riktar frågan bort från vardagsolycka till den stora katastrofen. Man undviker att tala om den dåliga operativa vardagsberedskapen. Man pratar helikoptrar och flygplan. Man undviker att prata om tidens betydelse i förhållande till tillgängliga resurser. inom br anschen t y värr msb , ola morin jag tycker fortfarande att ni gör det enkelt för de politiker som vill fortsätta nerdragningar av svensk operativ räddningstjänst. Jag kan t.o.m. faktiskt tycka att ni jobbar för, och tillsammans med de som vill dra ner. Jag tycker att det verkar smått patetiskt att höra Kjell Wahlbäck i Kalla Fakta kritisera utbildningstiden av brandbefäl. MSB har ju själv dragit ner utbildningstiden. Brandförman heltid var en 12-veckors kurs, den ersattes av Räddningsledare A som är en 6-veckors kurs. Brandmästare som var en 15-veckors kurs ersattes av Räddningsledare B som är en 9-veckors kurs. Man läste dessutom kursen Förebyggande 1 mellan Förman och Mästare, en 3-veckors kurs. Från BRF:s sida har vi påtalat detta sedan år tillbaka. Man kan komma med motargument att dagens utbildningstid är ett minimimått och att tanken är att komplettera med andra kurser. Men alla vet att minimimåtten blir normgivande i vår bransch. som Kalla Fakta-programmet helt undvek att belysa är räddningstjänsternas ekonomiska problem. Det är ju detta som är pudelns kärna. Man har inte pengar till operativ personal i tillräcklig mängd, man har inte pengar till utbildning. Då spelar det ingen roll hur många kurser MSB har i sitt utbud. Alla vet om detta, varför kör ni ner huvudet i sanden? en m ärklig s ak känns också väldigt tandlösa. Tillsynsmyndighet, med rätt att protestera lite lamt, men utan möjlighet att kunna ingripa i praktiken. Det verkar inte finnas något vettigt sätt att hindra kommuner från att nedrusta sin räddningstjänst. l ä n s s t y r el ser n a att vi får se en ändring på detta. Jag hoppas att politikerna tar tag i detta på allvar. Jag anser att räddningstjänsten är en grundbult i ett fungerande välfärdssamhälle. Vi håller på att montera ner vår välfärd. jag hoppa s innerligt Marknadens starkaste hydralverktyg för losstagning eDRAULIC är sladdlös • • • Kompakt och ergonomisk design 50% lättare än konventionella verktyg Snabbare i insats – stor rörelsefrihet För besök av vår nya Demobil kontakta säljingenjör Bent Madsen på tel. +46 (0) 727 20 63 29 Annonce Lukas 182 x 65.indd 1 räddnings- & säkerhetsarbet et Enligt Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet 2013 arbetar fler räddningstjänster med ett bredare räddnings- och säkerhetsuppdrag. SMO-utbildningen ger kompetens att bidra i detta arbete. – SMO-utbildningen, som genomförs vid MSB Revinge och MSB Sandö, är en bred utbildning som ger kompetens inom hela spektrat av räddnings- och säkerhetsarbete, säger Elna Johansson, enhetschef inom MSB:s utbilningsverksamhet. En bred utbildning Styrande för innehållet i SMO-utbildningen är Lagen om Skydd mot olyckor, LSO. Utbildningen syftar till att utbilda personer som kan stötta och utveckla det breda säkerhetsarbetet inom kommunen. I fokus är ett före, under och efter perspektiv där olycksfallshantering och förebyggande säkerhetsarbete integreras. Utbildningen är uppbyggd kring ett tematiskt lärande där varje delkurs utgör en viktig del. – De studerande utbildas för att kunna ta ett helhetsgrepp vad gäller räddning- och säkerhet vilket ligger i linje med hur många räddningstjänster och kommuner arbetar idag, säger Elna Johansson. – Från MSB:s sida vill framhålla just den breda kompetensen, och lyfta fram att SMO-utbildade kan bidra dels inom det operativa arbetet och dels inom det breda, förebyggande säkerhetsarbetet. Vilka kompetenser får en SMO-studerande? En SMO-studerande får under utbildningen praktiska kunskaper i att hantera en mängd olika typer av olyckor som brand, trafik, kem- och naturolyckor. De utbildas även i akut omhändertagande samt i vatten- och djurlivräddning. PMC TECHNOLOGY A/S www. pmcgroup.se 8 Kompetens för det breda Utöver det får de breda kunskaper inom förebyggande risk- och säkerhetsarbete. Exempelvis lär de sig grunderna i det svenska krishanteringssystemet; att målformulera och bygga upp ett handlingsprogram enligt LSO; grunderna för risk- och sårbarhetsanalyser på kommunal nivå samt om riskhänsyn i planprocessen. De lär sig också att beskriva problematiken kring beroendeanalys av samhällsviktig verksamhet samt att analysera sociala, tekniska och naturrelaterade risker. Hur kan en SMO-utbildad bidra i säkerhetsarbetet? En SMO-utbildad kan utbilda i brandskydd, utvärdera insatser, arbeta med informationssamling och genomföra trygghetsvandringar. Utöver det kan de också bidra i arbetet med att genomföra generella och specifika riskanalyser (t.ex. kommunala verksamheter som förskolor, transit- och flyktingboende, LSS-boenden, äldreboenden etc., etc.) samt vara en del i arbetet med att ta fram underlag för kommunala handlingsprogram. Kompetens att möta framtidens utmaningar De SMO-utbildades breda förmåga kommer att bli allt viktigare framhåller Elna Johansson. - Denna typ av breda kompetens kommer att behövas i takt med att samhälleliga förändringar ställer allt högre krav på kommunernas räddnings och säkerhetsarbete, avslutar hon. text & foto: Noomi Egan 5/28/2014 2:55:19 PM Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 9 Ka oc sd Kt vi •ö ve r a Ka ä tB •Y cK oc rg •K em do ad ni ng Ka um sd oc ra oc dd it Br Ka an t ul •m Skånsk brandskyddsdag 2014 Övningsdockor för alla situationer! Kontakta oss gärna för mer information! www.karnag.se 08-630 10 00 m e d fok us på äldre 11 s e p t e m b e r g e n o m f ö r d e s Skånsk brandskyddsdag vid MSB Revinge. Årets tema var brandskydd för äldre i eget boende då äldre åldersgrupper fortfarande är överrepresenterade i dödsbränder. Tillsammans har de arbetat fram en arbetsmetodik samt en gemensam checklista som kan användas av personal inom vård och omsorg för att identifiera personer med behov av stärkt brandskydd. Många över 65 i dödsbrandsstatistiken R ä d d n i n g s t j ä n s t e n Vä s t presenterade sitt arbete med BoBra – ett trygghetsprojekt som startade 2009 för att minska bland annat brand och fallolyckor i hemmet. Räddningstjänsten Väst samarbetar med förvaltningar i Falkenberg och Varbergs kommun och ansvarar för trygghetslarm och hemtjänst nattetid. Under 2014 ska Räddningstjänsten Väst göra en riskinventering hos cirka 2000 personer i samband med att nya trygghetslarm installeras. Det blir ett tillfälle att identifiera personer som kan vara i behov av individanpassat brandskydd. Antalet döda i bränder har minskat flera år i följd och är nu nere på den lägsta nivån på 10 år. År 2013 omkom 96 personer i 86 bränder. Omkring hälften av de omkomna var 65 år eller äldre. Vanliga brandorsaker till dödsbränder där äldre är inblandade är rökning, glömd spis och levande ljus. ”Det faktum att äldre är överrepresenterade i statistiken för dödsbränder visar på hur viktigt arbetet med brandskydd i eget boende är. Speciellt eftersom befolkningen i Sverige blir allt äldre, samtidigt som fler bor kvar hemma i bostäder som kanske inte är utrustade med – för individen – lämpligt brandskydd”, säger Andreas Bengtsson, verksamhetsledare för Brandskyddsföreningen Skåne. Samverkan och individanpassat brandskydd Under Brandskyddsdagen lyftes samverkan och individanpassat brandskydd som viktiga delar i arbetet med att stärka brandskyddet för äldre i eget boende. syd presenterade sitt arbete med Äldreprojektet. Inom projektet har Räddningstjänsten Syd samarbetat med stadsdelen Rosengård i Malmö stad och med Kävlinge kommun för att stärka brandskyddet för äldre i eget boende. r ä ddn i ngstjä nst en 10 presenterade Brandsäker Bostad för Alla – vägledning för individanpassat brandskydd. Vägledningen syftar till att ge råd och information kring hur kommuner systematiskt kan arbeta för att individanpassa brandskyddet för personer som av olika skäl är i behov av ett stärkt skydd. Den riktar sig främst till förvaltningar som har personal som träffar personer med behov av ett individanpassat brandskydd, exempelvis vård, omsorgs- och socialförvaltningar. ”Många äldre har nedsatt syn, hörsel och rörlighet, vilket innebär att de är extra utsatta för och under bränder”, säger Malin Vestin, ansvarig för arbetet med vägledningen inom MSB. ”Därför är individanpassat brandskydd en central del i arbetet med att stärka brandskyddet för äldre i eget boende.” msb Swedish Firefighters 5 • 2014 Räddningstjänsten har en viktig roll Enligt Malin Vestin har räddningstjänsterna en viktig roll i arbetet med att stärka brandskyddet för äldre. ”Arbetet med att stärka brandskyddet måste drivas av många aktörer. Här har räddningstjänsterna en viktig uppgift att stötta andra förvaltningar som socialtjänst och vård- och omsorg med sakkunskap och expertis inom området. Sedan är det primärt dessa förvaltningar och deras olika personalkategorier som behöver driva arbetet och få det att bli en naturlig del av sin verksamhet. BoBra och Äldreprojektet är två bra exempel som visar på hur denna typ av stöd och samverkan kan se ut ute i kommunerna.” Alla talare på Skånsk brandskyddsdag betonade att arbetet med att stärka brandskyddet är en fråga som berör många aktörer. ”Därför är det viktigt att skapa mötesplatser som brandskyddsdagen, där räddningstjänster och MSB kan lyfta fram erfarenheter och goda exempel som visar på hur samhället tillsammans kan arbeta med området, avslutar Andreas Bengtsson. Skånsk brandskyddsdag är ett årligt evenemang som riktar sig till räddningstjänster i södra Sverige och arrangeras av Brandskyddsföreningen Skåne i samarbete med Föreningen Sveriges Brandbefäl Skåne/Blekinge och MSB. text & foto: Noomi Egan Swedish Firefighters 5 • 2014 11 foto : bjö rn p e rs o n Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning F 42 RLXER Vi får aldrig glömma landsbygden! När jag var uppe och arbetade på skogsbranden i Sala grundlades en djupare förståelse och känslor av vad som är viktigt i en landsbygdsregion. För samhällen oavsett vart i Sverige så talas det om resurser istället för realpolitik. Verkligheten är att besparingar är ofta följden av politiska beslut som försätter hela samhällsutvecklingen på spel. Landsbygden är de områden där besparingar slår hårdast. Varken kommunpolitiker eller rikspolitiker tar tag i problem i den utsträckning som kan tänkas ligga i ”allmänhetens intresse” som våra företrädare åtar sig att arbeta för under deras mandatperiod. Deltidsbrandmän betyder mycket för den bygd och ort de är placerade i. Utan deltidsbrandmän kan varken industrier etablera sig eller vardaglig offentlig verksamhet fortgå, vilket även innebär att invånare berövas på arbetstillfällen. Den ersättning som deltidsbrandmän erhåller för att vara samhällets ryggrad är svårbegriplig för den karriärlystna, det finns en annan drivkraft som håller lågan vid liv – civilsamhället - ett intresse att bidra till samhället. Uppgiften att beskydda samhället har sitt pris både ekonomiskt och socialt och de får minsta möjliga uppskattning för sitt slit, engagemang och trofasta arbete. Landsbygden är områden där avstånden ökar, där förstärkningsstyrkor inte anländer inom 10 minuter med förhöjda risker som följd. Tiden är en central faktor när det handlar om livräddning, längre tid innebär mer skador på både egendom, människor och miljö. När yrkesverksamma individer flyttar från orten i strävan efter ett arbete skapas fler rekryteringsproblem till räddningsverksamheten och lägger grunden till ett samhälle som ändras från en levande landsbygd till en spökstad. Det finns en ond spiral inbyggd i problematiken som politiker antingen är omedvetna om eller som de medvetet avstår ifrån att förändra. Problemen 12 F 22 RL Bronto Skylift AB Okvistavägen 38 - 18640 Vallentuna Tel +46 8 5816 6040 - Fax +46 8 5816 6035 www.bronto.se uppstår när kommunen inte kan behålla yrkesverksamma och enbart äldre, med en sämre mobilitet, kvarstannar i kommunen. Äldreomsorgen blir en stor utgiftspost, samtidigt så är det bland äldre som många dödsfall sker. Det är en ond spiral när det inte skapas förutsättningar till att etablera industrier och jobbtillfällen i landsbygden. Försvarsmaktens nedmontering kostar landsbygden arbetstillfällen, både när regementen läggs ner och där underentreprenörer till försvarsmakten minskar eller upphör med sin verksamhet. Riksdagsbeslut om effektiviseringar och centralisering, i vardagligt tal omorganiseringar, minskar möjligheten att statliga myndigheter placeras i olika regioner. Utan ett fungerande samhälle blir det extremt svårt att rekrytera deltidsbrandmän, utan deltidsbrandmän är det extremt svårt att skapa ett fungerande samhälle. För att reglera vilken typ av samhälle som premieras ligger det ett stort ansvar på våra folkvalda i Rosenbad. I Sverige ska en likvärdig räddningstjänst finnas till hand för medborgarna. Hur ska detta bedömas och jämföras när inga bra mått finns? De enda måt�ten som finns är insatsförmågan att rökdyka samt antalet i beredskap. Rökdykning är en metod som kan användas för invändig släckning eller livräddning. Arbetsuppgiften regleras av arbetsmiljöverkets författningssamling och binds samman med antalet i beredskap. Totalt fem personer behövs för att kunna påbörja. Vilka är det som ska ansvar för utvecklingen och framtidens Sverige? Att organisera räddningstjänsten så att räddningstjänsten bli olikvärdig är inte acceptabelt – det är att ta risker som landsbygden inte har råd med. Politiker på alla nivåer behöver arbeta aktivt mot att erbjuda landsbygden villkor att bygga samhällen på, både aktivt politiskt deltagande från politiker och resurser behöver skjutas till för att vända denna trend! F 32 TLK högtryckslyFtkuddar när testade ni era senast? Vi har helhetslösningen Försäljning serVice testning generalagent www.holmatro.se text: Johan Hedberg Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 13 tekniknyhet tekniknyhet Fog Peak Brandmästare Björn Olsson anländer för ett par år sedan till en brandplats någonstans i Västsverige. Branden finns på tredje våningen i en byggnad och Björn hör och ser genom dörrspringan att det är en fullt utvecklad brand. Han vänder sig om och ser att kollegerna kommer i trappan bakom honom med brandslangen försedd med strålrör. Här - just nu - ville han haft tillgång till en dimspik för att kunna sänka temperaturen i brandrummet. Han är väl medveten om att om han öppnar dörren, så är risken stor att han utlöser en brandgasexplosion. För att kunna använda en dimspik måste han antingen beordra upp ännu en slang, eller också anropa kollegan nere vid pumpen och be honom stänga av vattnet – sedan koppla loss strålröret, aptera dimspiken och sedan än en gång anropa kollegan vid pumpen att sätta på vattnet igen. Vilken väg han väljer spelar mindre roll. Åtskillig tid går till spillo i vilket fall – sekunder som kan vara ödesdigra beroende på brandförloppet. Där föddes idén. En enkel kopplingsanordning som tillät brandmannen att sekundsnabbt aptera en dimspik (FogPeak) direkt på strålröret. Om man genom ett hål i t ex en dörr kunde sticka in en FogPeak och sänka temperaturen i brandrummet, skulle man kunna spara avgörande tid och dessutom minska risken för brandgasexplosion. Ett effektivt håltagningsverktyg skulle ytterligare förkorta tiden för att komma åt branden. Att med hjälp av borrmaskin ta sig igenom t ex en säkerhetsdörr fungerar som regel, men det tar tid. Därför har FogPeaken kompletterats med ytterligare en innovation - ett sinnrikt konstruerat, slagverktyg, med en gängad spets. Spetsen är ledad, så att den fungerar oberoende av vilken vinkel användaren har till ytan som skall tas hål på. Idag har risken för övertändning ökat drastiskt beroende på de material som idag finns i lägenheterna. Brandförloppet har blivit mycket snabbare. Brandmannen arbetar mot branden och mot tiden. Beroende på brandhärdens egenskaper kan det handla om några sekunders avbrott på vattenförsörjning, för att katastrofen skall vara ett faktum. FogPeaken avger 50–80 liter vatten per minut. En liter vatten ger ca 1700 liter vattenånga. Man kan följaktligen mycket snabbt sänka temperaturen på brandgaserna och därefter påbörja släckning med strålröret. Mer information om FogPeak hittar du på www.singi.nu text & foto: Erik Fägerwall 14 Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 15 16 Vi brandmän ligger där också. Vi borde också höja rösten. Vi ligger faktiskt en bra bit under i ingångslön på många ställen. Många räknar in en fast OB-ersättning i våra löner för att det ska se bättre ut i listor och jämförelser. En OB-ersättning är inte en del av lönen! OB-ersättning har vi för att vi arbetar nätter, helger och röda dagar. Vi har fortfarande Sveriges farligaste arbetsuppgift som en av delarna i vårt yrke. Vi har däremot inget risktillägg. Vår arbetsplats är inte sällan på ställen med upprorsstämning och ibland där uniformsyrken utsätts för stenkastning. Hur kan arbetsgivarorganisationerna inte se problematiken och lyssna? I dagsläget är det ju en av Sveriges största arbetstagarorganisationer som förväntas föra brandmännens talan. Hur kan vi fortfarande vara ett så pass underbetalt yrke trots att arbetsbelastningen ökar och förutsättningarna blir sämre?Kan det vara så att det inte alltid är positivt att vara stor? I begynnelsen organiserade sig varje yrke var och en för sig. I takt med industrialisering där plötsligt mängder med yrken trängdes på samma arbetsplats började större förbund forma sig för att det skulle vara möjligt att hantera och skapa rättvisa förhållanden för större delar av de anställda på arbetsplatserna. Det jag inte kan se är hur vi brandmän skulle vara en del i denna större arbetsplats. Vi har ett säreget yrke och Sveriges kommuner vill ju inte kännas vid oss som en del av arbetsplatsen, åtminstone inte när det kommer till att hjälpa till med personal för RiB-anställningar. Som jag inledde med så är vi brandmän en riktigt liten yrkesgrupp som inte direkt liknar någon annan. En liten yrkesgrupp klarar sig bättre som branschförbund där man inte jämförs med ett 70-tal andra yrkeskategorier varje gång det kommer till lön, pension och förmåner. Att vara under 0, 5 % av den totala medlemsskaran i förhandlande arbetstagarorganisation kan knappast leda till att man prioriteras. Det måste enligt mig vara en del av anledningen till att arbetsgivarorganisationer inte är positiva till att släppa in små branschförbund på arenan. Man kan ju tycka att de borde se positivt på att ha en majoritet av branschen som motpart för att prata med någon som verkligen vet och verkligen hitta de svagheter som finns och tillsammans hitta rimliga nivåer för branschen. I samma andetag kan jag undra hur en stor arbetstagarorganisation kan vara så orolig över att låta mindre än 0, 5 % av sina medlemmar få testa att tala för sig själva. Kan det vara så att man är rädd att det kommer gå bra för det lilla yrket och att flera branscher vill testa samma sak? Swedish Firefighters 5 • 2014 Årets julklapp 2014! Stöd Insamlingsstiftelsen Brandmännens Cancerfond! Bankgiro 900-3047 Läs mer på www.ibcf.se Artnr: 5304580 15 000 brandmän i Sverige, en tredjedel heltidsanställda och två tredjedelar anställda i beredskap. Om vi antar att man på de flesta ställen arbetar i fyra skift, eller beredskap uppdelad på fyra veckor, så är det en fjärdedel av dessa som är i tjänst och beredskap varje minut dygnet runt, varje dag året runt, oavsett om det är måndag morgon, lördag kväll eller julafton. 3 750 personer som ska vara beredda att hjälpa 9, 7 miljoner invånare i 290 kommuner när det uppstår tillbud och olyckor i form av eldsvådor, trafikolyckor, drunkningar, skogsbränder, översvämningar, stormskador och så vidare. Vi ska även öva för alla tänkbara olycksscenarion, utbilda oss inom ny utrustning och nya rutiner. Vi ska tillse att vi är i god fysisk form för att orka med den arbetsbelastning vi kan utsättas för och parallellt arbeta med olycksförebyggande på företag, skolor, äldreboenden och bostadsrättsföreningar. Vi klarar detta. Men det blir svårare desto färre vi blir, desto längre det blir till olyckorna och när våra förutsättningar blir sämre och sämre. Allt prat om att nya metoder och tekniker kompenserar för lägre bemanningar och tunnare fortbildning, ursäkta språket, men det är enligt mig rent struntprat. Tekniken och nya effektivare metoder är inte i närheten av att hinna ikapp nedskärningar inom bemanning, specialiseringar, lägre kompetenskrav, breddade uppdrag och trollande med beredskapsnivåer. Svensk räddningstjänst tunnas ur och vi som är kvar kämpar med att klara av uppgiften samtidigt som vi försöker motivera för oss själva att vi gör det för pinsamt låga löner och ersättningar. Rutinerade deltidsbrandmän slutar för att det inte är värt det. Arbetsgivarna och deras intresseorganisationer är medvetna om detta, samtidigt som de hävdar medvetenhet om rekryteringssvårigheter och envisas med att jämföra en RiBanställd ekonomiskt i samma tabeller som heltidsanställda och inte ta hänsyn till den uppoffring det innebär att låsa sitt liv var fjärde vecka och försvinna från sitt ordinarie arbete med jämna mellanrum. Man tar heller inte hänsyn till att en RiB-anställd ”kostar” en femtedel av en heltidsanställd när man motiverar deras uppoffringar med en höjning på ett par tior i månaden och tolkar avtal så att de som kämpade frivilligt vid skogsbranden i Västmanland har gått axel mot axel med andra brandmän och utfört samma arbete men i efterhand ska få 80% lägre ersättning. Polisen, grundskolelärare, undersköterskor och ambulanssjukvårdare är några av de yrkeskategorier som förtjänar all respekt och skäliga löner för den insats de gör. Flera av dem har höjt rösterna ordentligt för att markera att ingångslöner och löneutveckling är under all kritik. g r o v t av r u n d a t f i n n s t o t a l t Artnr: 5304590 Tungt ansvar på få axlar foto : bjö rn p e rs o n S t r an ds k rön i k a : LANSERING! Helt nytt membranställ på lager! Brage utökar kollektionen med nytt membranställ. Brage Euro Fight är tillverkat i Kermel Twin System och har samma kvalitativa membran som i Brage Nordic Fight. Hela stället lagerförs och finns för omgående leverans. Djupdyk i alla detaljer på www.procurator.net eller kontakta oss. Brage Euro Fight Coat och Trousers Certifierade enligt EN469:2005 och försedda med alla de funktioner du verkligen behöver. Kundservice: 020-300 500 E-post: info@procurator.se Swedish Firefighters 5 • 2014 17 pensionssegern pensionssegern Bengt-Åke Johanssons Mycket tidigt i livet uppstod ett brinnande intresse för motorer och all annan teknik. Som sjuåring mekade han med mopeder; när det blev kallt om vintrarna flyttades verksamheten in i lagården och pågick med korna som åskådare. Fadern skaffade en Opel Kapitän 59, tung som en ”jänkare”. År 1962 kom vintern med snö i backen och bilen hade bara ”nabbadäck” på. – Pappa satt bakom ratten och min farbror sköt på. Jag hade kört mycket traktor och tänkte att de gasar för mycket. Jag frågade om jag fick försöka och backade tills det var plant. Därefter la jag i ettan, och de sköt på; jag gasade lätt och så i med tvåan direkt. ”Attans”, sa pappa, när sonen försvann med bilen uppför backen till garaget, en bra bit därifrån. & BRF:s samordningsseger Bengt-Åke Johansson kan stoltsera med ett extraordinärt CV: brandman, ledamot i BRF:s styrelse och tidigare ordförande i Jönköpings lokala avdelning, motor- och teknikexpert, samt efterfrågad av MSB och länder där det pågår inbördeskrig, naturkatastrofer och liknande, för att leda bland annat långdistanskonvojer på upp till 100 lastbilar. Men, när Bengt Martinsson, räddningschef i Jönköping, fick veta att Bengt-Åke Johansson ämnade ta ut sin avtalspension, vid 59 års ålder, och fortsätta med insatserna, försökte han stoppa detta. Efter närmare två år – inklusive ett drygt års juristhjälp – avgick Bengt-Åke Johansson och BRF med storseger! s f f b e s ö k e r b e n g t - å k e Johansson i hans på egen hand renoverade och tillbyggda sekelskifteshus i Tenhult, en knapp mil öster om Jönköping. På bordet, vid sidan av en pärm, fylld av dokument från turerna gällande hans avtalspension, ligger mobilen. Då och då ger den från sig ett pling; via mejl har en förfrågan kommit från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) gällande uppdraget som Fleet manager i Freetown i Sierra Leone, ett av de länder i Västafrika där ebolasmittan sprids som värst. Via SMS stöter nu MSB:s rekryterare på om att han måste svara senast klockan tolv dagen därpå. En helt ny förfrågan kommer också om deltagande i ett annat uppdrag: att hjälpa till med byggnationen av en camp, i Centralafrikanska Republiken (CAR). Samt är han sedan tidigare tillfrågad om att följa med som tekniker, skulle en internationell insats i likaså Eboladrabbade Liberia bli aktuell. MSB har skickat en förtrupp dit, för att rekognosera Sammanlagt har Bengt-Åke Johansson, sedan år 1994, genomfört cirka 15 olika uppdrag för MSB:s räkning. Därtill har han hållit i många utbildningar gällande tunga fordon, för insatspersonal, som anordnats av det tidigare Räddningsverket (SRV) och numera MSB. Han har även utbildat av FN anställda förare i Afrika på Toyota Land Cruiser, som används under insatserna. Samt har MSB kostat på honom själv en mängd utbildningar. – Det är en förmån att bli tilldelad dessa uppdrag, säger han och förklarar att ofta handlar det om långdistanskonvojer – som mest med uppåt 100 fordon – vilket innebär en konvojlängd på cirka en mil, främst i afrikanska länder, men även i Bosnien, Kosovo och Afghanistan. Konvojerna fraktar oftast mat och mediciner, men ibland även utrustning. Detta lastas oftast av i ett wearhouse, ett tält i kolossalformat. En konvojledare har stort ansvar, vilket bl a innebär att vara först på plats och rekrytera förare, varför det är ett måste att veta hur man ska upprätthålla den egna säkerheten. 18 Från Atteviks till brandkåren Efter fordonsteknisk utbildning började han, 17 år gammal, arbeta som bilmekaniker och sex år senare erbjöds han jobbet som verkmästare på Atteviks verkstad. Han fick även erbjudanden från andra teknikföretag, bl a Elektro Diesel, men trivdes så bra på Atteviks att han stannade där i tio år. Därefter var det dags att växla spår: brandmannayrket hade alltid lockat och han sökte en heltidsanställning. Avsaknaden av körkort för lastbil innebar att han sorterades bort, men nu gjorde sig Bengt-Åke Johanssons starka vilja påmind – han anmälde sig till Bills Buss & Lastbilsförarskola. – Efter tre, fyra lektioner var jag beredd att köra upp. Läraren skrattade, men det gick galant, först tog jag lastbilen och därefter bussen. Frågorna om servosystem och liknande som ställdes, kunde jag tack vare min tekniska bakgrund. – Det är strapatsrikt ibland, men också givande: jag har lärt mig vem jag är som människa. Den tyngsta uppgiften är att förhandla med tullen och söka security clearence: tillstånd att köra i länder där inbördeskrig pågår eller där naturkatastrofer har skett. Detta är oftast en process som pågår under många dagar, från tidig morgon till sen kväll. – Efter cirka tio dagar i hamnen utgår en avgift som är extremt kostsam, så det gäller att få ut konvojen så fort som möjligt. Ibland hänger det på håret. En konvoj som man inte ser slutet på Det första uppdraget i Afrika skedde år 2004, när ett stort antal människor flydde från inbördeskriget i Darfur till västra Nordsudan. Här fanns ingen mat – många dog av svält – och FN högprioriterade konvojen, som var fullastad med energirik mat, med destination Al Geneina. – Denna konvoj var så lång att man inte såg något slut; jag måste åka upp på kullar för att kolla hur det såg ut, och kunna stötta chaufförerna – ibland tog jag själv över körningen. Jag rapporterade varje timme via VHF-radio till den radiocentral jag fick kontakt med; på grund av positionen i södra Sahara, med bland annat sanddyner, var det svårt att få radiokontakt. Konvojen passerade cirka 42 floder, och eftersom det var så många bilar blev spåren i öknen allt djupare. Fordonen körde fast varje dag, och måste grävas ut. – Jag blev magsjuk; åt inte på fem dagar, utan drack bara vatten. Det var 50 grader varmt ute, men det var bara att bita ihop och fortsätta. Bra folk och mycket teknik Motorernas man Brandmannen och ledamoten i BRF:s förbundsstyrelse, Bengt-Åke Johansson, har själv renoverat och byggt till huset i Tenhult, en knapp mil öster om Jönköping. Den förre detta verkmästaren/brandmannen har även hunnit bygga en husbil, modell större, samt renoverat två veteranbilar. För den ena av dem, en Mercedes-Benz 2 80 SL Roadster, har han vunnit det prestigefyllda priset Best in Show på Örebro Classic Car Show, samt även det på Norrvikens Trädgårdar i Båstad. Foto: Inger Wiklund Bengt-Åke Johansson växte upp på en bondgård i närheten av Jönköping. När han kom till världen, vid middagstid den 30 juni 1954, rådde total solförmörkelse. – Detta var mitt i höskörden. Mina föräldrar har berättat att hästen blev rädd när mörkret föll; fåglarna tystnade och vinden tilltog. Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 Den nuvarande brandstationen i Jönköping invigdes år 1982 och organisationen gjordes om. Ett halvt år senare utlystes två nya heltidstjänster, som cirka 300 personer sökte. Han fick den ena. – Jag kände på en gång att nu är jag hemma; det här är perfekt med bra folk och mycket teknik. Under 30 år arbetade Bengt-Åke Johansson på räddningstjänsten i Jönköping. Utöver det rent operativa arbetet har han haft en mängd andra funktioner: han deltog i nyrekryteringsgruppen för operativ personal och utförde även tester av de sökande, var fordonsansvarig i sitt lag, samt ansvarade för årlig uppkörning på höjdfordon, och utbildade sina kolleger på nya höjdfordon. Tidigare fungerade han även som rappeleringsinstruktör och båtansvarig, samt skötte båtutbildningen och, vid behov, hjälpte till på verkstaden. Vidare arbetade han med byggnation och renovering av det stora utbildningscentret – inklusive sjuksalar – intill brandstationen, hade visst fastighetsansvar och deltog i andra byggprojekt; bl a konstruerade och byggde han, tillsammans med en kollega, en tungbärgarenhet. 19 pensionssegern pensionssegern men Martinsson försökte hindra mitt deltagande. När jag kom till Skövde, varifrån styrkan skulle utgå, berättades det att han ringt till en befälhavare och diskuterat pliktlagen, och att denna diskussion hade hamnat på Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm. – Jönköping har en hög larmfrekvens, och med allt det övriga fanns det alltid något att göra. Men jag tröttnade aldrig på brandkåren, med bra laganda och trevliga arbetskamrater. Alla är BRF:are Tidigare var han vice ordförande i Kommunals lokala fackklubb, men alla heltidsbrandmän, cirka 44 personer, gick över från Kommunal till BRF, vilket gör Jönköping till ett mycket starkt BRF-fäste. Han blev nu vice ordförande i den lokala BRF-klubben, och de sista fyra åren innan pensionen höll han i ordförandeklubban här. – Ett par brandmän är inte organiserade; resten är med i BRF, framhåller Bengt-Åke Johansson, som fortfarande är ledamot i BRF:s förbundsstyrelse. Räddningschefen är nyckelpersonen Bengt-Åke Johansson framhåller att det är Bengt Martinsson, räddningschef i Jönköping sedan år 1986, som är nyckelpersonen i det lika invecklade som långdragna ärendet beträffande hans avtalspension. – Han har vänt fram och tillbaka på saker och snurrat till det. Detta eftersom han inte ville låta mig fortsätta att arbeta för MSB, efter pensionen, säger Bengt-Åke Johansson och förklarar att så länge han var anställd som brandman begärde han ledigt när han blev rekryterad till ett uppdrag. – Många kårer ser det som positivt att personalen får den här erfarenheten och kompetensen, men Martinsson har ända från början haft en negativ inställning vad gäller att bevilja tjänstledighet. Ofta fick jag besked först i sista minuten, säger han och förklarar att det främst är under sommartid som det är svårt att begära tjänsteledigt, men att han huvudsakligen har varit borta på vintrarna. – Till dels har jag också löst detta själv, med kompledighet, semester och genom att byta dagar med arbetskamraterna. När SRV ville ha honom med i Thailand direkt efter tsunamin, julen 2004, kom godkännandet av tjänstledigheten först när insatsen hade påbörjats och planet hade lyft. – Räddningsverket måste ta någon annan om jag inte fick tjänstledigt, och jag bad gång på gång Martinsson om besked. Han svarade ”kon står inte på isen”, och till slut gällde det timmar. Prio 1 var att hjälpa de svenskar som hade drabbats, men även andra. Men, Martinsson åkte hem utan att ge besked. Det var väldigt frustrerande att, på tv, se hur planet lastades och lyfte. Först veckan därpå yttrade han att ”du får väl ledigt”. Valde bort toppjobb Antonov 124 är världens största fraktflygplan i kommersiell drift, här med en leverans av lastbilar till Khartoum, huvudstad i Nordsudan. Foto: Bengt-Åke Johansson Så här ser vägarna i Sydsudan ut. Foto: Privat Ledare över en konvoj som man inte ser slutet på, och som färdades under 17 dygn för att komma fram genom öknen till de svältande flyktingarna i Al Geneina, Sudan. Färden började vid sex på morgonen och fortsatte till midnatt varje dag. Vid ett tillfälle fastnade hela konvojen i djup sand, och man grävde i 48 timmar i sträck för att få loss den. Foto: Privat Matlagning på gränsen mellan Uganda och Sydsudan: Vatten kokas i triangakök och blir till saltrik minestronesoppa, som sedan äts under färden, tillsammans med lokalt stenugnsbakat bröd, som kan köpas på vissa marknader. I Al Geneina, där förutsättningarna var som sämst, fanns det godaste brödet – för dem som hade råd att köpa det. Foto: Privat Man undviker att sova i lastbilarna – efter 15 timmars körning är växellåda och drivlina mycket varma och hytten blir som en bastu. Ibland sover personalen på marken, ibland på hotell som detta, med ytterst begränsade faciliteter. Foto: Bengt-Åke Johansson Vid framkomsten möts konvojen alltid av varma välkomnanden från lokalbefolkningen. Foto: Privat ”Parallell anställning” Något år innan Bengt-Åke Johansson gick i avtalspension frågade hans närmaste chef – styrkeledare med personalansvar – varför han inte hade lämnat in en anmälan om bisysslor. – Han kände till uppdragen för MSB och tyckte att det var konstigt. Jag hade ju lämnat in dessa uppgifter och tänkte att det måste ha blivit fel någonstans. Bengt-Åke Johansson lämnade in en ny anmälan, med tron att allt nu var frid och fröjd. Hösten 2012 tog en ny person över som styrkeledare, som nu upprepade frågan varför ingen anmälan om bisysslor fanns. – Jag svarade att jag hade lämnat in anmälan. ”Nej”, sa han, ”det finns ingen”. Då förstod jag att Martinsson inte hade registrerat mina bisysslor, och blev orolig för att hans avsikt var att påstå att jag inte hade lämnat in någon anmälan. Jag kontaktade Martinsson, som tillstod Ifrågasatte pliktlagen Tidigare det året inkallades Bengt-Åke Johansson som gruppbefäl i insatsstyrkan NL 04 Nordic Logistic Group. – Pliktlagen gällde ju även rekrytering, övning och utbildning. Mina erfarenheter efterfrågades här, 20 År 2006 erbjöds Bengt-Åke Johansson ett spännande och högavlönat jobb med mycket goda förmåner, på ett företag i USA. Men, efter att ha räknat på avtalspensionen och möjligheten att jobba vidare med de internationella insatserna, valde han att stanna kvar i Jönköpings räddningstjänst. – För några år sedan intresserade Bengt Martinsson sig för min pension. Han yttrade att ”du kan ju inte gå hem, du blir ju fattigpensionär”. Jag svarade att jag inte hade tagit ställning till detta ännu, men att jag eventuellt funderade på att gå i avtalspension och jobba lite för MSB, när jag är 59 eller 60 år. Det var efter detta som Martinsson på allvar började motarbeta mig. År 2012 arbetade Bengt-Åke Johansson vid två tillfällen i Kongo: i maj till juli, samt i oktober till november. Uppdraget gällde att tulla in och transportera en minröjare till Brazzaville. Han påbörjade också röjning av ett stort område med bl a odetonerade bomber och granater. – Den 5 eller 6 december frågade Martinsson om jag hade bestämt mig gällande avtalspensionen. Jag minns detta så väl eftersom jag just varit i väg en sväng till Tyskland. När han sa att om jag gick i pension skulle en annan person få anställning någon månad senare, ville jag inte stå i vägen, utan gav jag beskedet att jag löser min pension i maj 2013. Jag frågade om jag skulle skriva på något, men Martinsson sa ”jag sköter allting”. Den 27 december bad personalhandläggaren, Stefan Lund, att jag skulle skriva under pensionsansökan, vilket jag gjorde – jag såg inget konstigt med det. Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 21 pensionssegern VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Vidare sägs ”Nämnden beslutar att del av inkomst som inte ska minska pensionen (i enlighet med § 36 KAP-KL samt i § 5 bilaga 4 i AKAP-KL) är den förvärvsinkomst som avser kalendermånaden innan arbetstagarens ansökan kom arbetsgivaren tillhanda.” Beslutet har undertecknats av Jesper Neuhaus, ordförande i denna pensionsnämnd, samt en av de förhandlare på SKL som ansvarar för den kommunala räddningstjänsten. Två datum på ansökan Men, kommunen dröjde med att besvara juristens fråga huruvida Bengt-Åke Johansson var fri att ta uppdrag från MSB, utan att riskera samordning med pensionen. Anledningen var omständigheten att det finns två datum på den pensionsansökan som skickades från räddningstjänsten till kommunen: den 27 december 2012, som det står ovanför hans namnunderteckning, samt den 27 november, vilket står längst upp på dokumentet – som inte har diarieförts varken på räddningstjänsten eller på kommunen. Kommunen anförde att då Bengt-Åke Johansson inte hade haft någon inkomst från MSB i oktober 2012, skulle heller inga nya inkomster från MSB vara fria från samordning. Vad gäller november månad hade han däremot en större inkomst från MSB. Men, efter ytterligare dialog meddelade kommunen, den 28 augusti 2014, Thomas Söderqvist att man går på BRF:s linje. Så nu kan Bengt-Åke Johansson fortsätta med uppdragen för MSB, utan att samordning sker med hans avtalspension. Det vill säga, han får uppbringa samma inkomst från MSB varje månad på året som han gjorde november 2012. – Nu känner jag mig fri igen; och i slutändan blev det ju riktigt rätt och riktigt för min del! Jag vill passa på att rikta ett stort TACK till alla som har litat på mig och som trott att BRF, med hjälp av juristerna på Kriström, skulle segra i detta ärende, säger han och berättar att detta fått honom att i backspegeln se hur alla brandmännen i Jönköping lämnade Kommunal för BRF. – Enligt mitt tycke intresserade sig Kommunal inte för brandmännen, mer än att vi frontade på affischer vid 1 maj och liknande. Några år senare började Kommunal göra försök att få oss tillbaka, men vi har lärt oss hur det fungerade förut. Personligen är jag mer än glad över att det var BRF som företrädde mig nu – och inte Kommunal – då jag har sett och verkat i bägge organisationerna och vet skillnaderna i inställning och satsning när det krisar för en medlem. Bengt-Åke Johansson vill även tacka arbetsgivaren, kommunen, för 30 år i tjänst som brandman. – Räddningstjänsten har en mycket viktig uppgift i vårt expanderande samhälle. Men, jag är tveksam till den tid och energi som räddningschefen lägger ner på att vrida och vända upp och ner på avtal med mer som har ingåtts med anställda. Jag vet att det är många som ifrågasätter varför han beter sig på det här viset, avslutar han. text: Inger Wiklund Det blir kaos i hela huvudstaden när en stor konvoj ska passera det hårt trafikerade Kampala. Den här gången erbjöds Bengt-Åke Johansson hjälp av en poliseskort. Foto: Privat att jag inte hade någon bisyssla, utan att det var en ”parallell anställning”. När jag svarade att jag skulle skriva en ny anmälan, yttrade han två gånger ”du får inte skriva MSB som en bisyssla”. Jag fick kalla kårar, berättar Bengt-Åke Johansson, som hade sparat uppgifterna och nu skickade anmälan, komplett med ett utdrag från MSB, även direkt till kommunen. – Sedan 10, 15 år tillbaka är min skyldighet som arbetstagare att anmäla detta till arbetsgivaren, för att visa att man inte håller på med konkurrerande verksamhet. Jag har alltid följt detta, framhåller han och visar flera kopior på anmälan om bisysslor från tidigare år, som har kommit kommunen tillhanda. Längst ner på dessa dokument står följande: ”Arbetsgivaren är skyldig att förhandla enligt MBL 11 § före beslut om förbud av bisyssla.” – Det har aldrig skett någon sådan förhandling i det här ärendet, betonar han. Ett skriftligt svar kom från Martinsson – vars uppgift egentligen endast är att registrera och skicka vidare till kommunen – där det står att anmälan om bisysslor är mottagen, och ”överlämnad till Stadskontoret, personalavdelningen, för handläggning/bedömning. Därefter får du besked om arbetsgivarens bedömning av din anmälan.” – Jag fick löpande förfrågningar från MSB gällande uppdrag, men på grund av detta vågade jag inte söka tjänstledigt. Plötsligt ändrade regler I slutet av januari 2013 fick Bengt-Åke Johansson ett svar från kommunen, underskrivet av Maria Idéhn, förhandlingschef, och Ulrika Rosander, stads- och koncernjurist, vilka hade konsulterat både SKL och KPA Pension, gällande tolkningen av KAP-KL, § 36 moment 3. Svaret lyder som följande: ”Efter dessa konsultationer är vår uppfattning att en rimlig tolkning är att frilägga den inkomst som uppburits från annan arbetsgivare under tjänstledighet.” Vidare sägs att de har räknat ut att han, sedan år 1989, i snitt hade varit tjänstledig en månad per år, och att även efter att ha 22 gått i pension skulle ”få” jobba en månad per år utan att någon samordning skulle göras med avtalspensionen. – Nu hade reglerna alltså ändrats. Innan detta hade jag trott att man fick fortsätta med bisysslan även efter att ha gått i pension, utan samordning. Ingen information hade heller lämnats från Kommunal om någon förändring, säger han och förklarar att de hade fått fram detta med en månad genom att börja räkna från år 1989, när han, på anmodan av Bengt Martinsson, jobbade som insatsledare på flygplatsen här. – Men jag började ju inte med de internationella uppdragen förrän år 1994, så det blir missvisande. Därtill sträcker sig uppdragen vanligen över två eller tre månader; ingen vill ge uppdrag till någon som bara kan stanna en månad, förklarar Bengt-Åke Johansson, som nu skrev ett brev till Maria Idéhn, i vilket han förklarade detta, samt underströk att han under många år hade arbetat för MSB/SRV utan att några synpunkter förts fram gällande denna bisyssla. Han försökte nu få kommunen att sträcka ut tiden, men då oron var stor bad han BRF centralt om hjälp, som prioriterade ärendet och beslutade att koppla in advokatbyrån Kriström. BRF:s förhandlingschef, Raymond Holmström, tog kontakt med dem, och i juni 2013 började juristen Thomas Söderqvist att arbeta med ärendet. Beslut i Pensionsnämnden Därpå följde 14 månader av dialog mellan BRF, inklusive Bengt-Åke Johansson själv, och advokatbyrån, mellan advokatbyrån och kommunen, samt mellan kommunen och SKL. En anledning till att det tog så lång tid var att kommunen sköt frågan till den partsammansatta pensionsnämnden för KAP-KL, och på deras sammanträde, den 5 december 2013, togs frågan upp, men bordlades till den 21 februari 2014. I protokollet från detta sammanträde fastslås följande: (§ 24 Samordning i enlighet med § 36) ”Arbetsgivaren ska inte minska pensionen för sådan del av inkomsten som följer av arbete som arbetstagaren hade innan hans eller hennes ansökan om särskild avtalspension kommit arbetsgivaren till handa”. Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 Varningsljus från Ferno Norden är endast för professionella användare. Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns på vägarna. 5 års garanti på elektroniken Patenterad Linjär-LED teknologi www.fernonorden.se Tel: 0520-420200 E-post: fab@fernonorden.com Annonsera i Swedish Firefighters! Brandsveriges starkaste annonsorgan. Partik Irmér, Annonschef Tel: +46(0)8 742 10 08 Epost: patrik.irmer@firefighters.se 23 pensionssegern Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se BAS-brandbilar • Crashtender • Släck- och räddningsfordon • Tankbilar • Specialfordon ”Kraftansamling” Försäljning Denny Walthersson 0515 - 72 34 84 0765 - 25 34 84 kan göras för fördelaktig samordning pensionen, som betalas ut av staten, är avtalspension – även benämnd tjänstepension – den del av pensionen som utbetalas av arbetsgivaren. Cirka 90 procent av arbetstagarna – närmare fyra miljoner människor – i Sverige omfattas i dag av något av de kollektivavtal om avtalspension som finns på arbetsmarknaden, vilket internationellt sett är en mycket stor andel. Då BRF inte äger det centrala kollektivavtalet för brandmän, är BRF inte part här. till skillnad från den allmänna kap-kl (Kollektiv Avtalad Pension Kommuner/ Lansting), som trädde i kraft år 2006, gäller för alla som är födda 1985 och tidigare. För arbetstagare som är födda 1986 och senare gäller AKAP-KL, (Avgiftsbestämd kollektivavtalad pension) vilken trädde i kraft den 1 januari 2014. Att pensionen är avgiftsbestämd – och inte som tidigare förmånsbestämd – innebär bland annat att man inte längre på förhand vet hur stor pensionen blir. Den anställde väljer själv hur den del av lönen som arbetsgivaren avsätter till avtalspension ska förvaltas. v i s s a p e r s o n a l g r u p p e r har särskild avtalspension. I KAP-KL samt AKAP-KL regleras att brandmän kan gå i särskild avtalspension, SAP-R (Särskild avtalspension för brandmän i utryckningstjänst). SAP-R kom till på grund av att yrket är så fysiskt tungt. Det innebär att personer, som har varit anställda i minst 30 år, varav 25 av dessa år i utryckande styrka – och som fortfarande arbetar operativt – har rätt till att på egen begäran avsluta sin tjänst. Detta gäller tidigast från och med månaden efter fyllda 58 år och denna pension betalas ut längst till och med månaden innan den anställda fyller 65 år. denny.walthersson@autokarossrescue.se Försäljning Sture Håkansson 0515 - 72 34 58 0705 - 50 44 22 Detta innebär att den inkomst som har intjänats kalendermånaden innan ansökan gjordes är avgörande för frågan om samordningen. Det är själva intjänandet just den månaden som är avgörande. Det går således inte att vänta med inkomstutbetalning för andra kalendermånader och göra utbetalningen kalendermånaden innan ansökan. En lång och trogen tjänst i bisysslan beaktas alltså inte – och påverkar inte samordningen. En överenskommelse kan träffas – mellan en arbetstagare och en arbetsgivare – om annan samordning med förvärvsinkomst än vad som följer av denna paragraf. Med andra ord tillåter det, av parterna slutna centrala avtalet, att parter lokalt kommer överens om mer fördelaktiga avtal gällande samordning. (Ovanstående tolkning av § 36 mom. 3 utgör dock ett tak för arbetsgivaren.) sture.hakansson@autokarossrescue.se Support Stig Christensen 0515 - 72 34 65 0702 - 90 20 25 stig.christensen@autokarossrescue.se p r a k t i s k t i n n e b ä r Pensionsnämndens tolkning av denna paragraf att om en brandman lämnar in ansökan om pension till sin arbetsgivare i december år 1 – avseende pension som ska påbörjas i juni år 2 – är det den inkomst som har intjänats november år 1 som styr samordningen. Om inkomsten i november månad år 1 är t ex 5 000 kr är det 5 000 kr som ska vara samordningsfri framöver (d.v.s. 60 000 kr om året i just detta exempel). rent Bekväm, säker och slitstark JALAS® 4768 Fire är en brandmansstövel med smarta funktioner, tillverkad enligt de senaste säkerhetsföreskrifterna. KrAFtigA drAgögLor m ö j l i g g ö r ” k r a f t a n s a m l i n g a r ” den sista månaden innan ansökan görs. Alltså; arbetstagare kan välja att jobba väldigt mycket kalendermånaden innan ansökan görs till arbetsgivaren, för att på så sätt skapa utrymme för en fördelaktig samordning. d e t ta Jalas® 4768 Fire öVerenSStämmer med eN 15090:2012 F2a sra ci reFLeKterAnde bAnd Källa: Raymond Holmström, förhandlingschef på BRF. JALAS® 4768 Fire är testad under sommaren vid en rad olika brandförsvar, och här är några omdömen: VärmebeStändigA KeVLAr®-SömmAr av s ä r s k i l d b e t y d e l s e i k a p - k l är § 36 KAPKL moment 3, vilken nu alltså har tolkats av Pensionsnämnden, som är den partssammansatta instans vilken har till uppgift att tolka pensionsavtalet. Den lyder som följande: ”Arbetsgivaren ska inte minska pensionen för sådan del av inkomsten som följer av arbete som arbetstagaren hade innan hans eller hennes ansökan om särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten kommit arbetsgivaren till handa.” ”MYCKET hög komfort kontra en ’vanlig’ brandmansstövel i gummi” SLAgdämpAnde mAteriAL d3o® ”Vilken härlig passform!” ”Gott att känna att någon vill göra skillnad beträffande passform” ”Äntligen en stövel som sitter bra – även när man måste springa allt vad man orkar” mycKet AVAncerAde StötdämpningSFunKtioner www.jalas.com | www.youtube.com/jalasfootwear Ejendals AB äger och marknadsför varumärket JALAS ®, info@ejendals.se | www.ejendals.com 24 Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 25 pensionssegern pensionssegern SFF har pratat med Thomas Söderqvist, jurist på Kriström Advokatbyrå, som är specialiserade bland annat på arbetsrätt, och som har anlitats av BRF för att komma till rätta med frågan om samordningen gällande Bengt-Åke Johanssons avtalspension. – För BRF:s del är det viktigt att medlemmarnas rättigheter tas tillvara, och i just Bengt-Åkes fall blev det en fördelaktig utgång. Nu finns det en tolkning av pensionsavtalet i detta avseende, och nu vet parterna vad som gäller, säger han om Pensionsnämndens beslut. Nu vet parterna vad som gäller! Kriström Advokatbyrå är specialiserade bland annat på arbetsrätt. Thomas Söderqvist är den jurist här, som främst har arbetat med frågan om samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension. Foto: Binge Eliasson Hur tolkar du Pensionsnämndens beslut? – Det finns enligt min uppfattning inte så mycket utrymme att tolka beslutet: det som Pensionsnämnden yttrar sig om är vad som var partsavsikten med det här stadgandet i pensionsavtalet. Själva beslutet är ganska klart i och för sig, och såväl BRF som kommunen har rättat sig efter det. En del av problemet var att det hade utvecklats en viss praxis på hur bestämmelsen brukade tillämpas, och det var väl egentligen denna praxis som var lite oklar. Parterna hade olika uppfattningar i frågan. Kommunen visste inte riktigt hur man skulle se på saken, och hänsköt därför frågan till Pensionsnämnden, som sa att ”så här ska ni läsa den här paragrafen.”. För BRF:s del är det viktigt att deras medlemmars rättigheter tas tillvara, och för Bengt-Åkes del blev utgången fördelaktig. Men, det var tillfälligheter som gjorde detta; han råkade ha inkomst från månaden innan han lämnade in ansökan om avtalspension – hade han jobbat i augusti och lämnat in ansökan i december hade det varit en annan sak. Men, nu finns det ju en tolkning av detta, och nu vet parterna vad som gäller. Hade det blivit frågan om rättsliga åtgärder om kommunen hade fattat ett beslut i strid med BRF:s begäran? – Det blir ju spekulativt i så fall; givetvis är det så att man efter diskussioner föredrar att lösa saker i godo, och slippa ett rättsligt förfarande. Vi tyckte att vi hade fog för vår tolkning, men hade kommunen tolkat det på ett annat sätt hade klientens intresse fått tas tillvara i ett domstolsförfarande. Men, vi behövde aldrig överväga detta – även fast det tog lång tid hände det något hela tiden, vi ställdes aldrig inför skarpt läge. Har detta ärende en prejudicerande verkan – och vilken betydelse får det i så fall? – Det har en viss prejudicerande verkan, på så sätt att parterna förmodligen kommer att gå till det här beslutet varje gång frågan om samordning kommer upp. ”Nu kommer frågan upp, nu är vi inne i paragraf 36 i pensionsavtalet, hur var det här nu igen?”, 26 Swedish Firefighters 5 • 2014 och så tittar man på Pensionsnämndens yttrande. Det är ju parterna i avtalet som har uttalat sig om hur stadgandet ska tolkas, så jag förutsätter att man fortsättningsvis rättar sig efter det beslutet, tills något nytt beslut tas, eller ett nytt avtal ingås. Hur ser du på att detta ärende har tagit närmare 14 månader? – Det är givetvis olyckligt, det drabbar ju Bengt-Åke personligen i det här fallet. Men, vad tidsutdräkten beror på vågar jag inte spekulera i – ibland går det grus i maskineriet. I det här fallet hänsköts frågan till Pensionsnämnden, men man kan möjligtvis ha synpunkter på att det borde ha hanterats på ett något snabbare sätt. Dock är det kanske inte så enkelt för arbetsgivar- och arbetstagarparterna att komma överens om var man ska sätta ned foten någonstans. Vi hade också skickat lite underlag på lönespecifikationer, beräkningar av belopp och liknande, och vår första kopia var lite dålig, kommunen var tvungna att be om nytt underlag, så tidsutdräkten kan inte bara tillskrivas kommunen. Har du själv drivit ett liknande ärende, eller hört talas om sådant? – Nej, det är första gången jag har sett att ett ärende har hänskjutits till Pensionsnämnden. Hur ser du på att en sådan här fråga bordlades av nämnden i 2,5 månader? – Jag har som sagt ingen egen erfarenhet av ett ärende i Pensionsnämnden. Men, det bör beaktas att Pensionsnämnden är partssammansatt – med företrädare för både arbetsgivare och arbetstagare, så att det kan finnas en viss motsättning mellan de olika sidorna. Min uppfattning är att det inte är så ovanligt att ärenden i och för sig bordläggs – sedan hur lång tid denna bordläggning ska ta, det är en annan fråga. Hur ska begreppet ”parallell anställning” tolkas? – Det kan jag inte svara på, det är inte mitt begrepp som används, och jag har inte stött på det tidigare. Vår uppfattning är att en bisyssla per definition Swedish Firefighters 5 • 2014 nästan utgör en parallell anställning. BRF och kommunen hade olika uppfattning om vad som, i det här fallet, utgjorde bisyssla och inte. Sedan var begreppet ”parallell anställning” kommer ifrån kan jag inte svara på. När vi gjorde bedömningen tittade vi på kommunens egna riktlinjer för bisysslebegreppet, vilka i fösta hand har upprättats för att skydda arbetsgivaren från förtroendeskadande bisysslor. Vi hävdade att ”om ni har en tolkning åt det hållet, så får ni ha samma tolkning när det gäller pensionsavtalet.” Det var vår inställning, vilken kommunen – i slutändan – verkar ha delat. Bengt-Åke Johanssons ansökan om särskild avtalspension är underskriven den 27 december 2012, men längst upp på sidan står datumet 2012-11-27. Dokumentet är inte diariefört. Vad anser du om räddningstjänstens, respektive kommunens hantering av detta dokument? – Jag har inga synpunkter vad gäller hanteringen av dokumentet: parterna hade olika uppfattning om vilket av dessa datum som skulle gälla, det var frågan vi diskuterade. Vi fokuserade på det datum arbetsgivaren fick ansökan om särskild avtalspension – det datum Bengt-Åke undertecknade dokumentet – och anförde att det datumet skulle gälla. Vår uppfattning var att han inte kan ha ansökt om avtalspension innan han skrev på ansökan. Vi torgförde vår uppfattning och där fick vi ju med oss kommunen. Hur ser du på att Bengt-Åke Johanssons inlämnade anmälan om bisysslor inte hade registrerats? – Detta var något som hände innan vi kopplades in, så jag har ingen aning om omständigheterna i sak. Men, skulle det vara så är det givetvis olyckligt; det ligger väl på arbetsgivarens bord att dokumentera dessa uppgifter, eftersom det kan få ganska långtgående konsekvenser för den enskilde om så inte görs – som till exempel i Bengt-Åkes fall. text: Inger Wiklund 27 pensionssegern Jesper Neuhaus arbetar som förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), med ansvar för räddningstjänst i kommunalförbund. Främst jobbar han med pensions- och försäkringsavtal, och är ordförande i Pensionsnämnden för PFA, KAP-KL och AKAP-KL. Foto: SKL. J es p e r N e u haus, S K L: ”Beslut i nämnden om tolkning blir praxis.” Beredskap = Plan + verktyg + övning Pensionsnämndens beslut blir nu praxis – det är månadsinkomsten som ska ligga till grund för beräkningen av inkomst fri från samordning, och det ska vara den inkomst arbetstagaren hade kalendermånaden innan ansökan inlämnades till arbetsgivaren. Detta enligt Jesper Neuhaus, förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samt ordförande i Pensionsnämnden för PFA, KAP-KL och AKAP-KL. SKL:s avsikt är dock att verka för en förändring av villkoren i den särskilda avtalspensionen för operativ personal inom räddningstjänsten, SAP-R, för yngre och blivande brandmän. Vilka är de övriga ledamöterna i denna pensionsnämnd, och hur utses de? JN: Pensionsnämnden består av parterna i kollektivavtalet, tre från arbetsgivar- och tre från arbetstagarsidan, och utses av respektive organisation. Från SKL är det, förutom jag, Erik Lardenäs och Hanna Larsson som är ledamöter. (Vid beslutet ifråga var det Susanna Lavemark och inte Hanna Larsson). Från arbetstagarsidan är det Anne-Maria Carlsgård från Svenska Kommunalarbetareförbundet, Ossian Wennström från AkademikerAlliansen och Cecilia Curtelius Larsson från OFR. De två sistnämnda är förhandlingsorganisationer som i sin tur har fler fackförbund som medlemmar och, bland annat, företräder dessa i pensions och försäkringsfrågor. Hur kommer det sig att du föreslog Jönköpings kommun att Bengt-Åke Johanssons ärende gällande samordning av avtalspension skulle avgöras av nämnden? JN: Jönköpings kommun ställde till Pensionsnämnden frågan om hur § 36 mom 3 i KAP-KL (dvs samordning med tidigare inkomst) ska tolkas. Mer specifikt handlade frågan om vilken tidsperiod som tidigare inkomster ska räknas på. Den typen av frågor är en av nämndens huvuduppgifter. Pensionsavtal är till sin natur komplexa, och lokala parter får ibland upp frågor där varken avtalstexten eller tidigare praxis ger någon vägledning och de bör då vända sig till Pensionsnämnden. Liknande ordning finns över hela arbetsmarknaden och är det sätt som avtalsförsäkringar och pensionsavtal normalt hanteras. Är det vanligt att ärenden som detta tas upp i Pensionsnämnden? JN: Bengt-Åkes ärende har inte behandlats i nämnden och något beslut i det ärendet har heller inte fattats. Var ni eniga om beslutet som fattades? JN: Nämndens uppgift är att ge tolknings- och til�lämpningsanvisningar för pensionsavtalen PFA, KAP-KL och AKAP-KL, och kan endast ta beslut om den är enig. Om nämnden inte är enig kan tvisten behandlas av skiljenämnd, eller om part så begär kan frågan hanteras enligt den vanliga förhandlingsordningen som gäller mellan parterna. 28 Hur kom ni fram till beslutet? JN: Nämndens utredning har inte påvisat annat än att det är månadsinkomsten som ska ligga till grund för beräkningen, och att det ska vara den inkomst arbetstagaren hade kalendermånaden innan ansökan inlämnades till arbetsgivaren. En definitiv reglering ska göras per kalenderår. Det är vad som de facto står i avtalet och någon annan partsavsikt går inte att belägga. Som anmärkning till detta (vilket inte är en del av nämndens beslut utan en ren sakupplysning från mitt håll) så när och hur ansökan ska göras styrs av arbetsgivarens anvisningar (§ 3 KAP-KL). Blir beslutet praxis? JN: Beslut i nämnden om tolkning blir praxis. Är det vanligt att ärenden går vidare till skiljenämnden? JN: Nej, det är direkt ovanligt. Pensionsnämnden brukar kunna klarlägga parternas avsikt med olika skrivningar i kollektivavtalen, vilket gör tvister onödiga. Är det vanligt att ett sådant här ärende bordläggs 2,5 månader? JN: Pensionsnämnden har möte ungefär en gång i månaden. Om en fråga kräver utredningsarbete kan det ta tid. Merparten av nämndens ärenden har en kortare handläggningstid. Enligt Bengt Martinsson ändrade pensionsnämnden några regler gällande pensionen, för cirka ett och halvt år sedan. Stämmer detta och vilka regler gäller det i så fall? JN: Det är möjligt att Bengt syftar på det nya pensionsavtalet AKAP-KL som började gälla 1 januari 2014. Det innehåller ingen direkt skillnad vad gäller avtalspension. Generellt; spelar det någon roll hur länge arbetstagaren har haft bisysslan ifråga? JN: Det är ingenting som nämnden tittat på. För min del kan jag bara konstatera att det inte är någon begränsning om tidslängd inskriven i avtalet. Illustration: 3032 LESS Bårsystem PROFF Vad är skillnaden mellan ”parallell anställning” och bisyssla? JN: Det är en intressant fråga i flera avseenden. Anställningsformer styrs normalt av lagstiftning, men parternas definition av bisyssla i ett kollektivavtal följer inte nödvändigtvis den definitionen. Pensionsnämnden har inte behandlat den frågan. Arbetar SKL för att den särskilda avtalspensionen för operativ personal inom räddningstjänsten, SAP-R, ska tas bort? JN: Vi arbetar för att den ska förändras. SKL ser inte att personal inom räddningstjänsten är i särskilt behov av tidigare pensionsavgång än övriga anställda. Särskild avtalspension finns till för att stötta den brandman som av arbetsmiljöskäl inte längre klarar av att arbeta i utryckningstjänst. Vi tror att dessa personer kan utföra andra arbetsuppgifter inom räddningstjänstens ram och att detta skulle kunna vara mer förmånligt för den enskilde arbetstagaren än förtida pension. Men, vi ser det ändå som självklart att den brandman som efter lång tjänstgöring inte längre klarar av att utföra sitt arbete bör ges möjlighet att avsluta sitt yrkesliv på ett bra sätt. Hur detta kan regleras på bästa sätt kommer vi att ta upp i förhandlingar med våra motparter på arbetstagarsidan. Vi ser dock ingen anledning till att göra några förändringar för de brandmän som har kort tid kvar till pensionsavgång, utan vår avsikt är att verka för en förändring som mer siktar på yngre och blivande brandmäns framtida villkor. System och verktyg för merkapacitet vid storskaliga olyckor. less.no LESS Emergency Equipment 5 • 2014 post@less.no +47 61 16 00 55 Import/export brandbilar och brandutrustning! Vi säljer j till 26 länder Arbetar SKL för andra förändringar inom pensionssystemet för denna personalgrupp? JN: Utöver den särskilda avtalspensionen så kan jag inte se att det är några andra frågor som är aktuella. text: Inger Wiklund Jesper Neuhaus hade dessvärre ingen möjlighet att bli intervjuad av SFF, utan har skriftligen svarat på våra frågor. Jan Østberg LIFTSERVICE AS Industrivn. 6, 2069 Jessheim - Norge Tel: +47 63 97 10 50 alarm112@liftservice.no Swedish Firefighters För mer information: Bårsystem Triage-system Värmefilt och värmehuv Komplett räddningsenhet Swedish Firefighters 5 • 2014 www.liftservice.no 29 pensionssegern Tel: 0721-59 51 65 hh@condorint.com www.condorint.com Condor - Skogsbrand Förvillande datum - Nomex Overall - Nomex Skjorta - Nomex Byxor Maria Idéhn, förhandlingschef i Jönköpings kommun, beklagar att ärendet vad gäller samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension drog ut på tiden. Främst var det de två olika datumen på hans pensionsansökan, samt ett tidigare besked från SKL, som resulterade i detta. SFF: Hur tolkar du pensionsnämndens beslut gällande Bengt-Åke Johanssons ärende? – Jag tolkar det som vårt slutgiltiga besked blev. Ofta är det ju så med långdragna ärenden att det förekommer flera olika saker som gör att beslutet inte är så enkelt att ta. I det här fallet var det så, till exempel, att längst upp på hans ansökan står datumet 2012-11-27, men den är underskriven 2012-12-27, och den är inte ankomststämplad. Vi hade alltså två datum att förhålla oss till – och det var ju ganska viktiga datum. Kommunens chefsjurist hade dialogen med Thomas Söderqvist på Kriström advokatbyrå. Vi diskuterade frågan om datumen och gick på den 27 november – vi tyckte att det verkade lite konstigt att den skulle vara påskriven i mellandagarna – och då var det ju oktobers inkomst som gällde. Vi hade en dialog med SKL om detta, samt har personalhandläggaren på räddningstjänsten, och även räddningschefen, varit inblandade. Senare kom vi fram till att vi inte kunde säga att ansökan kom hit den 27 november för den var inte stämplad. Jag fick aldrig någon förklaring på varför det inte finns någon stämpel. Det hade gått så lång tid, och dessutom gick kommunens dåvarande pensionshandläggare i pension sommaren 2013. Men, senare bestämde vi att datumet när ansökan är underskriven, alltså 27 december, ska gälla, och då räknas inkomsten i november. Först sa ni att han skulle få jobba med en bisyssla under en månad per år, annars skulle varje krona samordnas – det vill säga räknas av från avtalspensionen. – Det var vårt första beslut, som vi fattade i februari 2013: då tolkade vi avtalet på det sättet. Vi tittade på hans tjänstledigheter under årens lopp och så gjorde ett överslag på en genomsnittlig tjänstledighetstid, och kom då fram till en månad. Vi tyckte att det var rätt så förmånligt ändå. Vi var också i kontakt med flera personer på SKL, och fick inte helt entydiga svar därifrån heller, så det här har inte varit lätt. Detta var ju innan Pensionsnämndens beslut, och från SKL kom svaret att de inte kunde se att detta skulle utgöra en bisyssla, utan en parallell anställning. ”Vi kan inte rekommendera er som arbetsgivare att ta ansvar för tjänstledig tid. Inkomster från MSB ej att likställa med inkomster från tillåten bisyssla enligt SAP-R”, står det i svaret från Niclas Lindahl på SKL, och då fick vi uppfattningen att vi hade gjort på rätt sätt, med att han skulle få en samordningsfri månad per år. Sedan skrev Bengt-Åke till mig efter det. Hur ser du på att ärendet har pågått under så lång tid? – Det HAR tagit för lång tid, vilket jag beklagar fram för allt för Bengt-Åkes skull. Jag hade absolut hellre sett att ärendet avslutats tidigare. Men, det tog tid att reda ut detta med datumen, vi måste ju gå igenom Bengt-Åkes lönespecifikationer. De första kopiorna var svårtydda, och detta var strax innan semesterperioden. Vår jurist har haft ett väldigt hektiskt år; hon har varit tillförordnad vd för ett av våra bolag, vilket bidrog till detta. Jag vill framhålla att från kommunens sida har vi aldrig hindrat honom från att jobba på MSB, efter det att han gick i pension. Fast då hade vi ju samordnat. Kommer Pensionsnämndens beslut att bli praxis i kommunen? – Jag kan faktiskt inte riktigt svara på den frågan, eftersom det också är en personalpolitisk fråga. Även andra anställda får särskild avtalspension – alltså SAP, utan R – och där har vårt personalutskott beslutat att det är ett basbelopp som är samordningsfritt. Så, man ju möjligtvis ställa sig frågan varför det ska vara skillnad på brandmän och andra. Men, skillnaden är ju att detta finns i brandmännens avtal, så det är rätt ändå att de ska få det. En sak som vi har diskuterat är våra rutiner gällande ansökan av SAP, som detta NÄR man ska kunna ansöka; det är ju inte rimligt att inkomsten från bisysslan ska styra detta. Tycker du att avtalet är svårt att tolka, vad gäller samordningen? – Ja, vi tycker att skrivningarna i avtalet är otydliga; det var därför vi bad om hjälp, i första hand från SKL, och Jesper Neuhaus hänvisade oss till Pensionsnämnden. 30 Hade du hört begreppet ”parallell anställning” tidigare? – Det är inget begrepp som jag använder. Men, man kan ju inte ha en heltidsanställning och sedan jobba 100 procent någon annanstans. Vill du se en förändring på det här området, till exempel av villkoren gällande samordningen? – Naturligtvis har jag lärt mig en hel del av det här ärendet, och jag funderar på om avtalet kan skrivas om så att inte månaden innan man går i pension Swedish Firefighters 5 • 2014 Maria Idéhn, förhandlingschef på Jönköpings kommun, beklagar att ärendet gällande samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension har tagit så lång tid. gäller, utan att det kanske kan läggas ihop på årsbasis eller liknande. Jag vet att de på SKL, under hösten, ser över avtalet. Antingen borde det vara upp till arbetsgivaren att besluta i varje enskilt fall, eller också måste det vara väldigt tydligt vad som gäller. Kanske att samma regler ska gälla som för vanlig SAP. Men, man skulle också kunna tänka sig någon annan konstruktion på detta, att det inte påverkar pensionen efter fyllda 65 kanske kunde vara en variant. text & foto: Inger Wiklund Swedish Firefighters 5 • 2014 31 pensionssegern pensionssegern En smula motsägelsefulla svar Bengt Martinsson tjänstgör som räddningschef i Jönköpings kommun, samt ingår bland annat i SKL:s nätverk för kommunal räddningstjänst. Han är mycket positivt inställd till MSB:s och tidigare SRV:s verksamhet vad gäller internationella insatser, men beträffande vissa andra av SFF:s frågor blir svaren en smula motsägelsefulla. Bland annat säger han att dessa uppdrag inte är någon bisyssla, utan en tjänstledighet, samt att denna tolkning har gjorts av SKL. I nästa stund menar han att bisyssla är ”något man gör parallellt med sin ordinarie anställning”. s f f t r ä f f a r b e n g t m a r t i n s s o n på brandstationen i Jönköping. Han inleder med förklaringen att personalhandläggaren, Stefan Lund, skulle ha varit med under intervjun, men att denne har fått förhinder. I stället är ställföreträdande räddningschefen, Göran Melin, på plats ”för att kunna svara på frågor.” Detta blir dock aldrig aktuellt. Har du några uppdrag vid sidan av tjänsten som räddningschef? – Nej. Inga uppdrag alls? – Nej, inte så att jag jobbar för någon annan eller så. Du är kassör och sekreterare i styrelsen för Brandskyddsföreningen i Jönköpings län. Du får alltså inte betalt för detta, utan det handlar om ideellt arbete? – För kassörskapet har jag ju ett arvode, ja. Du har alltså ett uppdrag vid sidan av tjänsten som räddningschef? – Ja, det kan man väl kanske säga att det är. Sedan är jag styrelseledamot i min brors företag, en liten elfirma. Vilken ålder anser du vara lämplig för operativ personal vad gäller att gå i pension? – Jag har ingen uppfattning om ålder, utan det är ju en personlig lämplighet som skiljer sig väldigt mycket från person till person. När tänker du pensionera dig – och kommer du på något sätt att fortsätta att arbeta efter pensionen? – Nej, jag fyller ju 67 nästa år och det ska tas en diskussion i kommunen. Jag kommer inte att jobba med något annat efter pensionen. Vad gäller diskussionen i kommunen? – Om när och hur jag ska sluta. Diskuteras alltså ett eventuellt förlängande av din tjänst? – Inget är slutgiltigt, en diskussion måste till om nyanställning, återrekrytering eller liknande. 32 Den för operativt arbetande personal inom räddningstjänsten särskilda avtalspensionen infördes på grund av att yrket är så fysiskt tungt. Håller du med om att detta yrke är väldigt tungt, fysiskt? – Det finns ju situationer som, hur ska man säga? Vissa delar av yrket är ju fysiskt tungt, ja. Ser du SRV/MSB:s verksamhet vad gäller internationella insatser som viktig? – Ja, oh ja! Det är ju en positiv verksamhet för landet och en god PR för svensk räddningstjänst. Personer som deltar i internationella insatser höjer sin kompetens och skaffar sig erfarenhet. Är detta värdefullt för dig som arbetsgivare? – Ja, absolut! Anser du att Bengt-Åke Johansson har varit en värdefull medarbetare under de år han har varit anställd som brandman? – Ja, han har varit en god brandman – det är ingen tvekan om det. Din (tidigare) anställde var/är väldigt efterfrågad av SRV/MSB vad gäller internationella uppdrag. Samt var även efterfrågad av Försvarsmakten. Känner du dig stolt över detta? – Det är väl positivt att våra medarbetare gör bra ifrån sig utanför, och på det viset tillför positiva tongångar till vår organisation. Men, känner du dig stolt? – Ja, det gör jag ju för flera av dem här, som gör andra typer av uppdrag, självklart. Motsatsen hade ju varit jättetråkig. Strax efter tsunamin år 2004 fick Bengt-Åke Johansson en förfrågan om att delta i SRV:s räddningsinsats, och bad om tjänstledighet. Du visste att det brådskade, och när tiden började rinna ut bad Bengt-Åke Johansson flera gånger om svar. Du gav ett muntligt svar först några dagar efter det att insatserna hade påbörjats. Hur kommer det sig? – Just den aktuella händelsen har jag ingen riktigt tydlig bild av, det är tio år sedan. Men, rent Swedish Firefighters 5 • 2014 generellt försöker vi ha en positiv syn på att ge tjänstledighet. Bengt-Åke har fått tjänstledigt, tror jag, 18 gånger, för uppdrag – han är en av dem som har gjort mest uppdrag för MSB. En tjänstledighet prövas från fall till fall, och detta är en ledighet som inte är lagstadgad, utan vi prövar den med hänsyn till verksamheten, och i detta fall – jag minns inte NÄR detta var som frågan kom – men tsunamin inträffade väl på annandagen 2004. Det året hade Bengt-Åke varit ute i två omgångar; han kom tillbaka den 30 november, efter en längre ledighet. Förmodligen fanns det inte möjlighet till ledighet. Sedan sökte han ledighet den 1 mars, och då fick han det eftersom det fanns möjlighet för arbetsgivaren att bereda detta. När Bengt-Åke Johansson blev inkallad till den militära insatsstyrkan NL04, år 2004, ville du inte att han skulle åka. Av vilken anledning? – Jag har inget minne av händelsen, eller av att jag inte ville. Han blev inkallad till en militär insatsstyrka. – Det var alltså en inkallelse med lagstöd? Nej, det kan jag inte säga nej till. Jag har ingen avslagen sådan ansökan, och är det en pliktutbildning kan jag inte avslå. Du ska ha diskuterat den dåvarande pliktlagen med en befälhavare inom Försvarsmakten. Vad kom fram i diskussionen? – Jag har ingen aning, det är så länge sedan. Kommer du ihåg att du pratade med någon på Försvarsmakten? – Nej. Åren innan Bengt-Åke Johansson gick i pension registrerade du inte hans anmälan om bisysslor. Hur kommer det sig, och var förvarades dessa uppgifter? – Jag förstår inte frågan – han har ju anmält bisysslor precis som alla andra. Men de hade inte registrerats. – Jo. Nej, han fick en ny chef (styrkeledare) som frågade honom varför han inte hade anmält sina bisysslor, och då skickade han in anmälan på nytt. – När var detta? Hösten 2012. – Nej. Jo. – Ja, han anmälde ju bisyssla, och det var uppe 2009 någonting, och då prövade man den. Vem prövade detta? Swedish Firefighters 5 • 2014 – Kommunen var i kontakt med SKL om detta, både år 2006 och 2008. Svaret som kom var att tjänstledighet inte är någon bisyssla. Utan bisyssla är något man gör parallellt med sin ordinarie anställning. (SFF ber att få dessa dokument kopierade eftersom de finns i en pärm, men i stället skickar räddningschefen, efter en påminnelse, dem via mejl. Läs om innehållet i fotnoten, efter denna intervju.) Men för den här typen av uppdrag måste man ju ha tjänstledigt? – Jajamensan, men då är det ingen bisyssla, utan en tjänstledighet. Det är den tolkningen som SKL har gett, och det är ju det svaret. Du sa till Bengt-Åke Johansson att han inte fick ange MSB:s internationella räddningsinsatser som bisyssla, eftersom det rörde sig om en ”parallell anställning”. Kan du förklara vad du menar med det? – Nej, det har inte jag sagt, och jag vet inte från vem det kommer. Men den tolkningen jag har fått, som kommer vi SKL, säger att tjänstledighet inte är att betrakta som bisyssla, som är något man gör när man är ledig – tjänstledig från detta jobbet – och det är ju helt okej det, inga bekymmer. Varför fick Bengt-Åke Johansson inte ange uppdragen för MSB som bisyssla? – Ja, det var ju det svaret vi hade fått; det ÄR ingen bisyssla. Hur tolkar du pensionsnämndens beslut i detta ärende? – Det är inte min uppgift att tolka det. Pensionsmyndigheten i Jönköping är ju stadskontoret, och det är de som ska tolka detta. Du har ingen åsikt om det? – Nej, kommunen skickade det till SKL, för Pensionsnämndens tolkning, och då är det ju upp till kommunen att hantera det. Hur ser du på att Bengt-Åke Johansson nu tillåts att arbeta för MSB, utan att samordning sker med hans avtalspension? – Jag har ingen värdering i det, utan nu finns beslutet som är fattat, och då är det bara att följa det. Hur kan det komma sig att det står två olika datum på Bengt-Åke Johanssons pensionsansökan? – Bengt-Åke har lämnat in papperet och skrivit på själv, det får han svara på. Förklaringen som Stefan Lund har är att Bengt-Åke bad honom skriva det här papperet och han tror att han skrev det vid ett datum och sedan lämnade Bengt-Åke in det vid ett senare datum. Det var ju fortfarande i god tid innan han skulle gå i pension, så det var ju ingen stress. Jag tror att datumet är den 30 i 11 på huvudet på papperet, men på Bengt-Åkes underskrift står det en månad senare, den 28 december eller något sådant. 33 pensionssegern pensionssegern Bengt Martinsson började år 1975 att arbeta som brandingenjör på räddningstjänsten i Jönköping, och elva år senare tillsattes han som räddningschef här. Tidigare jobbade han som brandingenjör för ett försäkringsbolag, och dessförinnan som byggnadsingenjör. Han är kassör och sekreterare i styrelsen för Brandskyddsföreningen i Jönköpings län, samt ingår i SKL:s nätverk för kommunal räddningstjänst, som ”syftar till att vara ett forum för dialog med medlemmarna om deras behov av stöd för verksamhetsutveckling och för inriktning av SKL:s intressebevakning”. Nätverket träffas cirka två gånger per år. Företrädarna utses i huvudsak regionalt och består av en räddningschef per län. Är det inte lite konstigt att det skiljer en hel månad mellan datumen? – Jo, men det är ju Bengt-Åke som har tecknat under och lämnat in papperet till Stefan Lund. skriva den här ansökan. Och sedan fick han papperet och sedan kom han inte tillbaka med det förrän senare. Jag tror inte någon reflekterade för det är aldrig något bekymmer överhuvudtaget. Och hur ser rutinerna ut i sådana här fall – registreras ansökan på en gång, eller hur gör ni? – Normalt är det ju på det viset att Stefan Lund handlägger alla löpande personalärenden, och reglerna har varit så att anmälan ska till stadskontoret senast tre månader innan man går i pension, och det är egentligen det som är kutym så att säga. Du ser själv, här har ju Bengt-Åke själv skrivit ett papper där det står 2012-11-27, och sedan har han själv tecknat under; då står det ett annat datum där och det är han som har skrivit under papperet. Du menar att det inte har varit något bekymmer tidigare? – Nej, och det ska det ju inte vara. Nu har ju Pensionsnämnden sagt vad det är för inkomst som ska frikopplas från samordning. Den tolkningen fanns inte tidigare. De olika datumen har ställt till det en hel del. – Nej, det är ju inte det som egentligen har ställt till det. Jo, det är en av de saker som har ställt till det. – Ja, det skulle ju ha stämplas naturligtvis när det hade lämnats in. Varför har det inte stämplats? – Jag kan inte säga det. Men, är det rutin att sådant här stämplas direkt när det kommer in? – Ja, det ska det ju normalt sett vara naturligtvis. Funderar ni på att ändra rutinerna på något sätt efter det här? – Ja, helt klart är det ju beklagligt att ankomstdatum inte fanns; det är ju det som är den viktiga frågan. När jag pratar med Stefan om detta, för det har jag naturligtvis gjort innan vi träffas här, och hans förklaring är egentligen att Bengt-Åke bad honom 34 fotnot: Skulle du vilja att det sker en förändring av den särskilda avtalspensionen för operativ personal? – Nej, det pågår en översyn nu. Detta som en följd av den pensionsöverenskommelse som gjordes med SKL och de fackliga organisationerna. I den står det att man särskilt ska se över de särskilda avtalspensionerna för brandmän, och det arbetet pågår ju i Stockholm nu, det är bara att avvakta vad som kommer ut ifrån det. Ungefär hur många brandmän här i Jönköping kan gå i avtalspension för närvarande? – Kanske 10 nu och 16 de kommande 3 åren, men alla som anställs har ju någon gång 7 års SAP, om de väljer att gå vid 58. På grund av detta med 30 respektive 25 år blir det ju färre och färre som kan gå vid 58 års ålder? – Nej, det blir det inte, utan snarare är det väl som så att du anställer yngre människor. Kan jag tolka dig som att du menar att det här bara gäller dem som är födda innan år 1985? – Ja, med de nya pensionsreglerna gäller det ju inte, men så kom ju det beslutet för ett och ett halvt år sedan i Pensionsnämnden att man ändrade på detta. text d e d o k u m e n t s o m Bengt Martinsson tillhandahåller SFF är tar överhuvudtaget inte upp begreppet bisyssla. Martinsson själv ställer, den 8 mars 2006, en fråga till Lennart Fransson på Jönköpings stadskontors personalavdelning, gällande beräkning av tjänstgöringstid för brandmän i operativ tjänst. Räddningschefen undrar huruvida tid för tjänstledighet, för ”att pröva annat arbete, tjänstgöring hos annan arbetsgivare, FN-uppdrag etc”, ska räknas som tjänstgöringstid, vad gäller SAP, eller om denna tid ska frånräknas från SAP. (SAP stavas genomgående SÅP). Dokumentet är en datorutskrift, där uttrycket FN-uppdrag vid något tillfälle för hand har strukits under. Ett handskrivet svar, underskrivet av Fredrik K, som också har tecknat datumet 060426, på samma dokument som frågan har skrivits, säger att enligt SKL och KPA, ska sådan tjänstledighet inte tillgodoräknas. Bifogat finns ett dokument daterat den 31 augusti 2006. Under detta datum står initialerna FK. Här anges att i § 33 anm 1 och 2, KAP-KL, står reglerat vilka uppdrag utanför kommunens ordinarie verksamhet som kan tillgodoräknas för att 25-årsvillkoret ska vara uppfyllt. ”Det nämns i paragrafen inget om hur man exempelvis ser på insatser utomlands i statlig regi. Agneta Åhlin, SKL, uppger att de inte har tagit ställning i frågan utan överlåter varje kommun att fatta egna beslut. Deras erfarenhet är dock att många kommuner har ställt sig positiva till att tillgodoräkna utlandstjänstgöring i 25-årsvillkoret”, står det. e t t p r o t o ko l l f r å n ko m m u n e n s personalutskotts sammanträde den 31 augusti 2006, finns bifogat. I sammanfattningen här sägs att Bengt Martinsson har informerat om sökta tjänstledigheter, avseende SRV:s uppdrag vid katastrofer utomlands. ”Räddningstjänsten i Jönköpings kommun har en positiv grundinställning till denna typ av tjänstledigheter. Dock avväges alltid arbetsgivarens aktuella behov av arbetstagarens arbetsinsats varför avslag har förekommit under semesterperioder.” Under den följande överläggningen diskuteras om rätten till särskild ålderspension skall kvarstå under denna typ av tjänstledighet. Personalutskottet återremitterar ärendet ”beträffande tillgodoräkning av tid för särskild ålderspension” till räddningstjänsten. samma fråga, till Lennart Fransson, den 19 december 2008. Under Martinssons namnteckning står följande: b e n g t m a r t i n s s o n s tä l l e r åt e r i g e n Bifogas: Tidigare skrivelse 2006-03-08 med svar PU:s protokoll 2006-08-31. Spec av tj för B-Å Johansson Bengt-Åke Johansson finns inte med i den pdf som Martinsson alltså skickar till SFF. något dokument gäll ande s va r e t t i l l m a r t i n s s o n ko m m e r , den 23 januari 2009, via Fredrik Kittendorff – den dåvarande pensionshandläggaren, som senare gick i pension, varför förmodan kan göras att det är denne som är FK och Fredrik K – till Martinsson och Fransson. Han skriver följande: ”Efter kontakt med Agneta Åhlin SKL är hennes tolkning av § 33 b, KAP-KL: att begreppet tillhört räddningstjänsten under minst 30 år även omfattar person, som varit tjänstledig för annat arbete. Anställningen finns kvar och tid ska inte avräknas, att begreppet fullgjort 25 år i utryckningsstyrka ska tolkas bokstavligt. Tidsavdrag ska göras vid exempelvis tjänstledighet för annat arbete.” Annonsera i Swedish Firefighters! Brandsveriges starkaste annonsorgan. Partik Irmér, Annonschef Tel: +46(0)8 742 10 08 Epost: patrik.irmer@firefighters.se & foto: Inger Wiklund Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 35 pensionssegern RÄDDAT LIV I 30 ÅR Anders Bjällfalk, som är anställd på MSB och under flera av MSB:s internationella insatser har samarbetat med Bengt-Åke Johansson, räknar personer i Sverige som har denna kompetens och erfarenhet på ena handens fingrar. Han är bestört över att Bengt-Åke Johanssons arbetsgivare tänkte samordna inkomsterna från MSB med avtalspensionen. – Det är unikt för Bengt-Åkes arbetsgivare att förstöra en tradition som har funnits sedan begynnelsen, framhåller han. Unikt av en arbetsgivare att förstöra en tradition! fast anställd på MSB, där han arbetar med de internationella insatserna, och då, i Sverige, ansvarar för att fordon, inklusive sådant som reservdelar och verktyg kommer i väg. – Det är mycket att hålla reda på, men väldigt roligt, säger han från Västbanken, där han tjänstgör som Building and Transport Manager inom Logistics and Administration Division i den civila organisationen Temporary International Presence in Hebron (TIPH). Sverige är ett de sex länder vilka ingår i TIPH, som på uppdrag av Israel och Palestina bildades år 1997, för att hjälpa till att stabilisera situation i Hebron. – TIPH har mandat att observera och rapportera det som sker här; allt från trakasserier och stenkastning till husrannsakan; vi har arabisktalande observatörer som är med i varje patrull så att vi kan förstå allt som sägs på ett korrekt sätt. Just nu är läget normalt, säger han och förklarar att han ansvarar för basen – ett tidigare hotell – där personalen bor och arbetar, inklusive cirka 30 fordon. – Fram till den sista januari är jag sekonderad via MSB, som samarbetar med TIPH, men jag funderar på att stanna ett halvår till, så att det blir ett år, sammanlagt. Det är nog inga problem vad gäller tjänstledighet från MSB, konstaterar han. s e da n å r 2005 ä r a n d e r s b j ä l l fa l k Brandmän med disciplin Anders Bjällfalk förklarar att när dåvarande Räddningsverket började verksamheten med internationella insatser rekryterades enbart folk från Försvarsmakten och brandförsvaren, men att det inte är lika vanligt att rekrytera från Försvarsmakten i dag. – Däremot har det alltid fungerat att rekrytera från brandförsvaren. En av fördelarna med brandmän är att de har en disciplin som man inte hittar i någon civil verksamhet, alltså att de är samordnade i styrkorna och på stationerna. Denna disciplin tar de även med sig ut på uppdragen. – Jag räknar dem som har denna höga kompetens och långa erfarenhet som Bengt-Åke, vad gäller de internationella insatserna, på ena handens fingrar – han är väldigt duktig. Många har den tekniska kompetensen, men att dessutom kunna ta kommandot, leda och lära ut kunskap – det är unikt, framhåller han. Anders Bjällfalk understryker att det är svårt att hitta folk som klarar av den här miljön. Personer som har ett bra CV och som under intervjun verkar vara lämpliga, kan väl på plats visa sig inte fungera. – Det kan vara något i klimatet, extrem värme och kyla till exempel, samt att det inte alltid finns vatten. Därtill är systemen i dessa länder helt annorlunda än i Sverige. Förhalningar i tullar förekommer, liksom försök från tullpersonal och polis att få mutor. Det är bara en viss typ av personer som klarar att ta sig igenom detta, och Bengt-Åke är en sådan, han är stark och ger sig bara inte. Mot all rim och reson! Anders Bjällfalk är starkt kritisk till detta att Bengt-Åke Johanssons arbetsgivare hade tänkt samordna hans avtalspension. – Det är helt galet att det inte gick att ordna detta med pensionen för Bengt-Åke; det är naturligtvis fel att den som hjälper till med humanitära insatser ska bli av med pensionen. Jag vet att det även tidigare har varit svårt för honom att få tjänstledigt, och blir alldeles bestört av detta; det är mot all rim och reson att gå emot den här verksamheten. Jag har heller aldrig hört talas om att någon annan arbetsgivare har gjort något liknande, andra brandmän får ledigt hur lätt som helst – det är unikt för Bengt-Åkes arbetsgivare att förstöra en tradition som funnits sedan begynnelsen!, avslutar han. text: Inger Wiklund På ena handens fingrar Under flera uppdrag har Anders Bjällfalk samarbetat med Bengt-Åke Johansson, när denne haft funktioner som konvojledare, mekaniker och instruktör för både mekaniker och chaufförer i insatsländer såsom Kenya, Uganda och Sudan, samt Kongo, där uppdraget gällde minröjning. 36 Anders Bjällfalk, som under flera av MSB:s internationella insatser har samarbetat med Bengt-Åke Johansson, räknar personer i Sverige som har denna kompetens och erfarenhet på ena handens fingrar. Han ser det som unikt för Bengt-Åke Johanssons arbetsgivare att förstöra en tradition som funnits sedan begynnelsen. Foto: Privat Pålitlighet, säkerhet och prestanda i tidskritiska räddningsinsatser. Fakta MSB: och beredskap, MSB, och tidigare Räddningsverket, har i uppdrag av regeringen att hålla beredskap för internationella bistånds- och katastrofinsatser. Sedan det första uppdraget genomfördes, år 1988, har MSB rekryterat cirka 2 000 personer till 600 insatser i cirka 80 länder. Vanligen genomför MSB 50–60 olika insatser utomlands samtidigt. I första hand handlar det om att bidra till att rädda människoliv, både i katastrofsituationer och mer långsiktigt för att minska risker och konsekvenser för nya katastrofer. De flesta insatserna är stöd till hjälporganisationer inom FN och EU – för att öka deras möjlighet att samordna sig, att snabbt komma fram och att utföra sitt arbete i katastrofområden. Förfrågan kommer även från enskilda länder. MSB är också Sveriges civila aktör inom området minor och oexploderad ammunition. myndigheten för samhällsskydd m s b h a r e n p e r s o n a l p o o l , där personer som tidigare haft uppdrag har anmält sitt intresse, och det är till dem som MSB:s rekryterare skickar förfrågan. När behov finns av personer med annan kompetens söks dessa via MSB:s hemsida, dit man också själv kan anmäla sitt intresse och bifoga sitt CV. till de flesta av MSB:s internationella insatser räcker det inte med att vara brandman, utan en teknisk bakgrund – till exempel som ingenjör, eller liknande krävs. Vidare krävs egenskaper såsom social kompetens, samt för vissa uppdrag också förmåga att leda och att föra information vidare. f ö r at t k o m m a i f r å g a Källa: msb.se och Anders Bjällfalk Swedish Firefighters 5 • 2014 www.rehobot.se Swedish Firefighters 5 • 2014 Årets julklapp 2014! Stöd Insamlingsstiftelsen Brandmännens Cancerfond! Bankgiro 900-3047 Läs mer på www.ibcf.se 37 Annonsera i Swedish Firefighters! Brandsveriges starkaste annonsorgan. MELEX modell 380 • Fordonsklass MRED Kl 2 alt EU L7e • Stark växelströmsmotor 3,3 kW (4,5 hk) 48 Volt • Ställbara parametrar för optimering och detaljanpassning av köregenskaperna • Borstfri växelströmsmotor ger mindre underhållsbehov • Batterikapacitet 260 Ah/20h=12.5 kWh • Körhastighet MRED ca 33 km/h (EU L7e upp till 45 km/h) • Körsträcka upp till 80 km (beroende på toppfart och körsätt) • Ny kraftig framvagn med fjäderben och skivbromsar. • Ny kraftig bakaxel med hydrauliska trumbromsar • Hytt helt integrerad i karossen med kraftig rör-ram • Tvåkrets bromssystem med separat handbroms för din säkerhet • 13” hjul med riktiga bildäck ger komfort och framkomlighet • Lastkapacitet 550 kg på flak Swedish Firefighters Partik Irmér, Annonschef Tel: +46(0)8 742 10 08 Epost: patrik.irmer@firefighters.se • Kraftigt aluminiumflak, L 1100, B 1250 mm eller ett stabilt skåp med valfri inredning, L 950, B 1250, H 1030 mm • Backtagningsförmåga 25% • En helt ny el-bil från Melex 38 Swedish Firefighters 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 39 NBS – Ett världsunikt samarbete mellan brandmän i Norden sedan 1937 Karlbergs slott blir platsen för NBS 2015 Förevisning/utställardagen för NBS delegater och sponsorer under NBS 2014 i Köpenhamn Delegater från 2007 års NBS i Stockholm u r e t t n o r d i s k t p e r s p e k t i v och framför allt efter andra världskriget ville Nordens folk leva ifred och utveckla sina nationer, sin hembygd och trygga sin vardag. Dock uppkom och bestod behoven av att bibehålla och utveckla det nordiska samarbetet på olika nivåer däribland de Nordiska Brandmännens Studiedagar(NBS). NBS grundades 1937 av Axel Rörström ordförande i ”Brandmännens personalorganisation” och har varje år, med undantag för åren 1939-1945, arrangerats av arbetstagarorganisationernas styrelser i Stockholm, Göteborg, Helsingfors, Köpenhamn och Oslo. Dessutom står Reykjavik från och med 1966 och Bergen från 1993 för arrangörskapet. Inom internationell fackföreningsrörelse är det mycket unikt att en yrkesgrupp över nationsgränserna och under så lång tidsperiod samlas så regelbundet. Studiedagarnas grundare menade att brandmännen i Norden har så mycket gemensamt och kunde ge varandra så mycket inom sitt område att det var värt en årlig samling. Från en artikel i Stockholms brandmäns årsbok från maj 1937 kan man läsa följande om NBS programinnehåll skrivet av Axel Rörström; ”kunskap om rökskydd av 40 brandkapten Grill, brandtelegraf av ingenjör Ekman, utbildning och brandmännens fysiska fostran av v. brandchef Arve samt Svenska brandväsendets historia av Brandchef Salldén. Vidare skriver Albert f. Garmén i årsboken från 1938, sidan 28 att: ”på initiativ av ordförandena för brandmännens organisationer i Stockholm och Köpenhamn, herrarna Axel Rörström och Einar Rasmussen, har de Nordiska Brandmännens Studiedagar kommit till”. NBS ska ske under enkla, värdiga och kamratliga former ansåg grundarna. Denna inställning har bestått under alla år och har efter hand fått större betydelse genom samhällsutvecklingen, teknisk utveckling och snabba förändringar i de sociala förhållandena för övrigt. Samordnande organ för NBS är en studiestyrelse kallad ”Nordiska Brandmännens studiestyrelse” bestående av en fackligt vald representant från varje arrangerande organisation. Studiestyrelsen sammanträder två gånger per år varav ett möte i samband med själva studiedagarna. Förslag till programinnehåll för nästkommande års studiedagar utarbetas och presenteras för studiestyrelsen under Swedish Firefighters 5 • 2014 förmötet som genomförs på hösten. Studieämnet omfattar olika delar inom räddningstjänsten och kan arrangeras i form av föredrag, grupparbeten, studiebesök och demonstration etc. Varje nordisk stads delegater presenterar även sin organisations aktuella arbets- och löneförhållande. NBS programinnehåll omfattar fyra dagar. Under studiedagarna får deltagarna aktuell information och kunskap om brand och räddningstjänstens olika områden. De får även en redogörelse för brandpersonalens arbetsmiljöförhållanden i de respektive länderna. Dessutom får deltagarna uppleva vänskap och samhörighet mellan brandmän från de nordiska länderna. – Under alla de år sedan 1937 som studiedagarna arrangerats har många vänskapsband och värdefulla kontakter knutits som bestått i långa tider. NBS är på detta sätt en viktig del av det nordiska samarbetet, säger Mikael Svanberg, ordförande i Brandmännens Riksförbund avd. Storstockholms Brandförsvar(BRF avd. SSBF). – Räddningstjänsternas administration i de enskilda arrangörsstäderna, fackliga organisationer och den politiska ledningen har under årens lopp visat stor generositet och stort intresse för Swedish Firefighters 5 • 2014 studiedagarna, detta har medverkat till att de kunnat genomföras till allas bästa anser Johan Winsnes, ledningsförman i Storstockholm samt styrelsemedlem i NBS centrala studiestyrelse. Som arrangörsansvariga för NBS 2015 är BRF avd. SSBFs styrelse övertygade om att Brandmännens Studiedagar och det samarbete som etablerats har bidragit till att det i de respektive Nordiskstad skett en positivutveckling av såväl teknisk utrustning som taktiska arbetsmetoder under brand och räddningsuppdrag. – Det är vårt hopp att kommande generationer av brandpersonal skall ha samma känsla för det nordiska samarbetet och att deltagarna på studiedagarna också i framtiden ska kunna förmedla kunskap över våra nationsgränser avslutar Mikael Svanberg. Nordiska Brandmännens Studiedagar arrangeras i Stockholm mellan den 18 till 21 maj 2015 där programinnehållet bland annat handlar om ”komplexa byggnader”, ”vart går gränsen för människans förmåga” samt den stora skogsbranden i Sala. text & foto: SFF 41 serie & sudoku Lätt Medium 9 4 4 8 9 3 7 9 6 8 9 6 1 5 4 8 1 6 1 1 5 6 7 4 2 4 8 3 6 3 7 3 3 4 5 © Bulls Lösningen hittar du i nästa nummer. 6 8 4 8 7 1 7 3 5 4 5 6 2 3 2 4 3 5 7 1 5 6 6 5 6 7 Lösning för nr 4 2014: 4 9 8 2 5 1 3 6 7 6 1 7 4 9 3 8 2 5 2 5 3 6 7 8 9 4 1 1 2 4 8 3 9 7 5 6 7 3 6 5 1 4 2 9 8 5 8 9 7 6 2 1 3 4 9 6 5 1 2 7 4 8 3 8 7 2 3 4 6 5 1 9 3 4 1 9 8 5 6 7 2 nas Ellie och Joeld lär sig om Vi lär oss om eld och brand © Bulls 6 1 5 7 © Bulls 1 3 2 8 9 4 7 5 6 5 9 8 6 7 3 1 4 2 6 4 7 5 2 1 8 3 9 7 2 9 3 1 5 4 6 8 4 8 5 2 6 9 3 7 1 3 1 6 7 4 8 2 9 5 2 6 3 9 8 7 5 1 4 9 5 4 1 3 2 6 8 7 8 7 1 4 5 6 9 2 En oly hände cka r så lä tt 3 © Bulls N6• 2014 I brevlådan 11:e dec 42 Swedish Firefighters www.msb.se/skola 5 • 2014 Swedish Firefighters 5 • 2014 43 Ev retur till: Swedish Firefighters Palmfeltsvägen 19 SE-121 62 Johanneshov Individuellt skydd för alla huvuden Dräger HPS 4300 anpassar sig till dina behov och inte tvärtom. Det är trevligt om något passar som handen i handsken. Ännu bättre om det också skyddar den. Precis som brandhjälmen Dräger HPS 4300 gör. Med sin mycket lättanvända justeringsratt ställer du enkelt in din Dräger HPS 4300 på ett ögonblick - som om den var gjord just för dig. Eftersom denna hjälm tillverkas av Dräger erbjuder den dig en säkerhet och kvalitet som bäst kan beskrivas med ett ord: Dräger. Teknik för livet. FÖR YTTERLIGARE INFORMATION, BESÖK WWW.DRAEGER.COM www.facebook.com/draegerfire
© Copyright 2024