HPV-vaccinet – ett spel om miljoner och om liv
3/11 Om hiv, sex & sånt Mer sex i skolan Transkamp Aborter i USA INSIKT 3/11 9 Konsten att stå … … mitt emellan Om metodmaterial för transsexuella ungdomar, lagen om könsbyte och mannen(?) som fött tre barn. HPV-vaccinet – ett spel om miljoner och om liv ”Varje års fördröjning kan kosta 70 liv”, säger Bo Claesson, SKL. 4 Äntligen! Nya läro- och kursplaner utlovar bättre sex- och samlevnadsundervisning på skolans alla stadier. 21 16 Hotad rättighet Om abortsituationen i USA … Här tas kondomen på djupaste allvar Besök i Kondomrummet på Järva mansmottagning. 20 24 Ett steg framåt – två tillbaka … och i Europa. Vänd klamydiatrenden med gränsöverskridande arbete Charlotte Deogan har studerat olika sätt att bedriva STI-prevention. 7 ULRICA ZWENGER Tufft men roligt Mirja Schröder, gymnasielärare i Blackeberg, berättar om hur hon känner inför den nya uppgiften att integrera sex och samlevnad i sina ordinarie ämnen. 25 ULRICA ZWENGER OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger ULRICA ZWENGER 14 27 REGIONNYTT ”Borde finnas flera gånger om året” Rapport från Klamydiamåndagen. 28 resultaten från UngKAB (kunskaper, attityder och sexuella handlingar bland unga). Seminariet har särskilt fokus på Stockholms län. ANMÄLAN: www.lafa.nu/kurser Frågor? Ring Lis-Marie Kanon, tel 08-737 35 42. normer i fokus”, handlar om hur man kan arbeta med normanalys i olika ämnen i skolan. Texten är skriven av läraren TOMMY ERIKSSON på Farsta gymnasium och ELIN JACOBSSON, Lafa. Den andra, ”En lektion om kondomanvändning”, är hämtad från Gärdesskolan i Stockholm. Frågor? Mejla Elin Jacobsson, elin.jacobsson@sll.se eller ring tel 08-737 35 40. Sen sist, Böcker, Kortfattat På gång på Lafa Välkommen till Lafas seminarier DET FÖRSTA seminariet har rubriken HEMLIGHETER KÄNDA AV MÅNGA och äger rum torsdag 17 november kl 13–16 på Lafa. Författaren till boken med samma namn, VERONICA SVENSK från Förbundet Unga Rörelsehindrade, inleder eftermiddagen. Vidare medverkar GLENN HANZEN från företaget Spicy Mate, som specialiserat sig på sexhjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, samt OLLE WALLER, Lafa. INSIKT – om hiv, sex & sånt ges ut av Lafa – enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting Telefon 08–737 35 50 Fax 08–737 36 40 Postadress: Box 175 33, 118 91 Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, Stockholm 2 INSIKT 3/11 ANMÄLAN: Mejla lis-marie. kanon@sll.se eller ring tel 08-737 35 42. MÅNDAG 28 november kl 14–16 är det dags för UngKAB – SVERIGES STÖRSTA STUDIE KRING UNGA OCH SEXUALITET, ett seminarium kring ungas kunskaper, attityder och beteenden relaterat till sexualitet. RONNY TIKKANEN, forskare vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, presenterar Redaktörer Martina Junström martina.junstrom@sll.se Telefon 08–737 35 41 Hanna Ådin (föräldraledig t o m jan 2012) Ansvarig utgivare: Gunilla Neves Ekman Två nya kapitel UNDER NOVEMBER kommer två nya texter att skickas ut till alla som har RÖDA TRÅDEN – metodhandbok i sexualitet och samlevnad. Den ena texten, ”Med Redaktionskommitté: Karolina Höög Martina Junström Thérèse Juvall Lis-Marie Kanon Gunilla Neves Ekman Robert Pantzar Olle Waller Hanna Ådin (föräldraledig) www.lafa.nu Layout: Lotta Continua lotta@lottacontinua.se Prenumeration och adressändring: Claes Sjöstedt claes.sjostedt@sll.se Telefon 08–737 35 50 Tryckt hos Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås ISSN 1104-0912 LEDARE ☎ INSIKT ringde till … Mycket på gång BIRGITTA RYDBERG, sjukvårdslandstingsråd (FP) och initiativtagare till den hbt-policy som snart ska klubbas igenom i Stockholm läns landsting. Så här heter det i inledningen bland annat: ”Policyn har en övergripande vision om att alla människor, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning ska synliggöras och bli bemötta med respekt och professionalitet inom Stockholms läns landstings olika verksamheter. [---] Policyn gäller all verksamhet i landstingets förvaltningar och bolag samt de verksamheter som Stockholms läns landsting har avtal med.” Varför ville du ta fram en hbt-policy? – Behoven var tydliga. Det behövs mer kunskap och bättre bemötande. Homo-, bisexuella och transpersoner har ju ett sämre hälsoläge. De drar sig kanske ibland dessutom för att söka vård, för att de tror att de inte ska bli bra bemötta. Sedan finns förstås rena fall med diskriminering och fördomar också. Hur ska ni nå ut med policyn till landstingets alla anställda? – Vi kommer börja med att utbilda på olika nivåer: vårdpersonal men också chefer som förstås är en nyckelgrupp. Och även politiker. Det är viktigt att policyn blir ett bra verktyg och hjälpmedel. Att den inte upplevs som en extra administrativ belastning eller blir en hyllvärmare. Med kunskap kommer tänket att kunna komma in i det vardagliga arbetet. Policyn är ju relativt allmänt hållen. Och jag tar för givet, att den värdegrund landstingets verksamhet bygger på redan nu, omfattar även hbt-personer. Vad är det i skrivningarna eller hanteringen som gör att läget kommer att förbättras nu i och med den nya policyn? – I grunden ska ju alla bemötas jämlikt, som individer, utifrån vars och ens förutsättningar och behov. Genom utbildning och med tydliga, egna mål som respektive verksamhet sätter upp kan de själva finna vad de behöver jobba med och förbättra det. En bra förebild på hur det kan fungera är alla de praktiska förändringar som har blivit resultatet av landstingets chefsutbildning i jämställdhet, där cheferna driver jämställdhetsprojekt i sina respektive verksamheter. Det har givit jämställdhetsarbetet en skjuts – och många goda exempel. LOTTA JONSON PS. I mitten av oktober fälldes Liljeholmens vårdcentral för ett fall av diskriminering år 2009; Stockholms läns landsting ska betala skadestånd till en lesbisk kvinna. Om hbt-policyn efterlevs i framtiden kommer händelser av detta slag självklart inte att förekomma. I ÅR HAR SEX- och samlevnadsundervisningen uppmärksammats på många sätt: SVT sände serien Sexualkunskap, RFSU och andra organisationer utnämnde den 28 september till en kampanjdag för att uppmärksamma alla elevers rätt till en likvärdig sexualundervisning och Skolverket ordnar konferenser för att introducera gymnasieskolans nya ämnesplaner där sex och samlevnad syns på ett tydligare sätt. För arbetet med sexualitet och hälsa har skolans sex- och samlevnadsundervisning alltid varit den viktigaste arenan för att nå ungdomar. Att grund- och gymnasieskolans nya läroplaner nu särskilt lyfter fram sexualitet och relationer i flera ämnen och kursplaner gör att fler lärare och andra vuxna i skolan får en roll i sex- och samlevnadsundervisningen. PÅ LAFA ÄR VI glada att kunna erbjuda utbildning och stöd till alla de lärare i Stockholms län som kanske inte har så mycket erfarenhet av att jobba med sexoch samlevnadsfrågorna och som vill fylla på med kunskap och metoder. Vi har utvecklat särskilda introduktionskurser som fokuserar dels på själva ämnet sexualitet och samlevnad, dels på användbara metoder. Metodpärmen Röda Tråden kommer också att uppdateras med ett kapitel om normkritisk pedagogik, något som är en viktig grund för sex- och samlevnadsundervisningen enligt de nya läroplanerna. Läs mer på sid 4–8. FRÅGOR KRING KÖN, könsuttryck , sexuell identitet och sexuell läggning är centrala när man arbetar med sex- och samlevnadsfrågor och sexuell hälsa. I detta nummer presenterar vi ett nytt metodmaterial Kompassen framtaget av RFSL Stockholm och tänkt att användas i grupper med unga homosexuella, bisexuella och transpersoner. Syftet är att stärka deltagarna och ge dem möjlighet att utveckla och öva på strategier för att hantera svåra situationer. Kompassen bygger på 15 kortfilmer som tar upp frågor och situationer som unga hbt-personer kan möta. Jag har sett några av filmerna och de berör! Landstingets egna arbete med hbt-frågorna har tagit ett steg framåt i och med att en hbt-policy har antagits av Hälsooch sjukvårdsnämnden. Senare i höst kommer policyn att tas upp i Landstingsfullmäktige och när den beslutats där kommer den att gälla för alla landstingets verksamheter och även för alla bolag och verksamheter som landstinget har avtal med. Hbt-policyn har tagits fram av oss på Lafa med mycket input från flera hbtorganisationer och i diskussion med olika verksamheter i landstinget. Min förhoppning är att genom att tydligt peka ut att hbt-frågorna måste synliggöras och att kompetensen och medvetenheten måste öka, så kan policyn bidra till att bemötandet av hbt-personer blir bättre. För oss på Lafa ger policyn stöd för att fortsätta utbilda i hbt-frågor. Under våren blir det bland annat utbildning för ungdomsmottagningspersonal. WORLD AIDS DAY närmar sig och även i år kommer gymnasieskolorna att bjudas in till ett evenemang i Kulturhuset den 1 december. En rad organisationer samarbetar för att öka kunskapen om hiv och uppmärksamma hur det är att leva som hivbärare i Sverige. Förra årets program blev mycket uppskattat, vi vet att många av gymnasieeleverna som deltog lärde sig nya saker om hiv och de fick också tillfälle att möta och ställa frågor till unga och äldre som lever med hiv. Låter detta intressant, anmäl din klass på lafa.nu! GUNILLA NEVES EKMAN GUNILLA NEVES EKMAN Gunilla Neves Ekman, chef på Lafa 3/11 INSIKT 3 SEX - OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN 4 INSIKT 3/11 Mirja Schröder tillsammans med några av sina elever på Blackebergs gymnasium. Äntligen! och med höstterminen 2011 arbetar hela grundskolan och också gymnasiet enligt nya läroplaner. Just orden sex och samlevnad hittar man inte så ofta bland de olika skrivningarna men väl andra termer som på olika sätt ingår i begreppet. Det är vitt och omfattar till en del ytterst konkreta företeelser som kroppsdelarnas olika namn och funktioner. Dessutom rymmer det också mycket svårare inslag som handlar om värderingar som inte går att mäta i ren kunskap. Sex och samlevnad handlar ju om så mycket: om kön, identitet, etik och moral, kulturella beteenden och mycket mer. Det säger sig självt att det spänner över ett vidare fält och alltså borde behandlas inom flera skolämnen. Vilket alltså erkänns mer explicit nu än tidigare. Thérèse Juvall, skol- och utbildningsansvarig på Lafa är glad. – Det här är en spännande process som precis bara sparkats igång. Äntligen har myndigheterna insett att sex och samlevnad är ett viktigt område. Visserligen har det inte varit svårt att hitta stöd för sex- och samlevnadsundervisning i den tidigare läroplanen heller. Men nu står det mycket tydligare uttryckt på flera ställen och det gör att det ställs högre krav på skolorna att arbeta med sex och samlevnad. ULRICA ZWENGER I SÅ HÄR KAN DET heta i kursplanen för bildämnet, åk 7– 9, om vad ämnet ska innehålla (under punkten Centralt innehåll/Bildanalys): ”Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.” Eller i ämnet idrott för samma årskurser (Centralt innehåll/Hälsa och livsstil): ”Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer till exempel av kön.” I ämnena modersmål och svenska finns sexoch samlevnadsinslag med i de övergripande formuleringarna och dessutom i kursplanerna på alla stadier. Under rubriken Centralt innehåll för åk 1–3 sägs att eleverna ska kunna ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter och att de ska känna till myter från olika tider. I åk 4– 6 ska undervisningen ta upp berättande och poetiska texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Och på högstadiet ska den utökas till skönlitteratur som belyser detsamma, det vill säga i hög grad sådant som det mesta inom sex- och samlevnadsundervisningen kretsar kring. I de naturorienterande ämnenas centrala innehåll talas om kroppen, sociala relationer och sinnesupplevelser. Och mer ingående på 3/11 INSIKT 5 ▼ Alla som kämpat för en mer omfattande sex- och samlevnadsundervisning har anledning att om inte jubla så åtminstone känna viss glädje. Den svenska skolans nya läroplaner talar ett tydligare språk än tidigare. Och sexoch samlevnadskunskaper ska genomsyra betydligt fler lektioner än någonsin tidigare. SEX - OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN T h: Mirja Schröder undervisar i biologi och naturkunskap på Blackebergs gymnasium, som genom åren månat om sex- och samlevnadsundervisningen trots att den inte legat med i kursplanerna tidigare. Numera ska Mirja Schröder ha sex och samlevnad i naturkunskap i ettan samt i biologi i tvåan. ▼ flera ställen i de olika kursplanerna för alla stadier. Likaså i de samhällsorienterande ämnena historia, religionskunskap och samhällskunskap går det att hitta formuleringar som kan relateras till sex- och samlevnadsområdet på snart sagt varje punkt. Också ämnet teknik har en passus som passar in i sammanhanget. Under punkten Centralt innehåll/ Teknik, människa, samhälle och miljö heter det att eleverna i åk 7– 9 ska ta upp ”Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.” Och så där kan man fortsätta hitta exempel efter exempel ända nerifrån åk 1–3 och upp till gymnasieskolan. DOCK SLÅS DEN som går igenom läroplanernas ordalydelser, både vad gäller grundläggande värderingar och kursplaner, av att innehållet ofta är ganska vagt och allmänt hållet. Finns det då verkligen anledning att tro att undervisningen kommer att bli mer omfattande och också mer lika mellan olika skolor nu? Frågan går till Agneta Nilsson, undervisningsråd på Skolverket. – De nya skrivningarna banar ännu mer än tidigare väg för att göra sex och samlevnad till det ämnesövergripande kunskapsområde som läroplanen har talat om ända sedan 1994. Alla skolor har inte anammat den uppfattningen ännu. Rektorerna har haft svårt att styra över sex- och samlevnadsområdet. Men i och med att det nu står inskrivet i kurs- och ämnesplanerna blir det tydligt för till exempel en historielärare att sexualitet och relationer ska integreras i just hans eller hennes ämne. Variationen inom varje enskild skola är fortfarande stor men nu måste alla berörda lärare ta tag i detta. Ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen kommer därmed att vila på fler lärare. – Det innebär självklart en ny situation, fler lärare måste integrera dessa frågor inom sina ämnen. Det innebär också att fler lärare behöver stöd och kompetensutveckling, säger Agneta Nilsson. SKOLVERKET FICK I SOMRAS uppdraget att ta fram material som ska ge lärarna stöd att integrera sex och samlevnad i sin egen undervisning. Det första materialet, riktat till gym6 INSIKT 3/11 nasiet, kommer förhoppningsvis ut i januari. Under våren ska ett material för åk 7– 9 och för förskolan till åk 6 presenteras. – Stödmaterialet riktar sig främst till de lärare som inte sysslat med sex- och samlevnadsfrågor tidigare. Men många lärare har redan i till exempel ämnet svenska diskuterat frågor om sexualitet, kärlek, normer och relationer. Ur skönlitteraturen kan man ösa! För dem kanske våra exempel inte kommer att vara några direkta nyheter. Skolverket har också uppdragsutbildningar som ges av universitet och högskolor, meddelar Agneta Nilsson. – Men för att stödja så många lärare som möjligt tror jag nästan mest på det kollegiala lärandet. Det finns alltid erfarna lärare på en skola och rektorerna skulle kunna bana väg för att lärare lär sig mer av varandra. DET ÄR ALLTSÅ uppenbart att Skolverket tycker att sex- och samlevnadsundervisningen är ett viktigt inslag i den nya skolan. Varför då inte göra det till ett obligatoriskt eget ämne? Att den diskussionen knappast hörts alls handlar förstås till stor del om att alla ämnen slåss om undervisningstimmar; det finns knappast plats för fler. Men också om att det i så fall skulle betyda en återgång till en tid då sex och samlevnad var lite vad som helst, menar Agneta Nilsson. Kanske lite preventivmedelsinformation eller ett par temadagar. Eller att många rektorer lämnade över allt inom området till en enda lärare på skolan – vanligtvis biologiläraren. – Att få begrepp som jämställdhet, normer och genus in i de nya kurs- och ämnesplanerna har varit en vision som vi länge närt. På sikt tror jag att det kommer att ge eleverna ett betydligt bredare perspektiv på sexualitet och relationer. Att integrera diskussioner om dessa mångfasetterade begrepp i olika ämnen kan bana väg för en mer humanistisk sex- och samlevnadsundervisning. Och till dem som oroas över risken att ämnet faller mellan stolarna när alla lärare måste ta ett ansvar vill jag säga: Tvärtom! Sex- och samlevnadsundervisningen kommer snarare att breddas. Det är jag övertygad om. LOTTA JONSON ▼ Sex och samlevnad = tre sidor av en triangel ENLIGT AGNETA NILSSON, Skolverket, vilar sex- och samlevnadsundervisningen på tre ben eller snarare kan den liknas vid de tre sidorna av en triangel. Så här: ● Den ena sidan innebär ett vardagsarbete i skolan, att fånga frågan i flykten. Det finns mycket som händer under en skoldag. Självfallet en mängd bra och roliga saker där eleverna är diskussionslystna och vill ha en dialog om existentiella frågor som rör sexualitet, relationer, svartsjuka, avundsjuka, göra slut, bli ihop. Men man måste också ta upp allt annat som händer i skolan – av kränkningar, hot, skvaller, ryktesspridning. Företeelser som de vuxna i skolan behöver ta itu med antingen under kommande lektion eller på rasten. ● Den andra sidan av triangeln kan vara specifika lektioner, där eleverna har möjlighet att diskutera olika frågeställningar som hör till sexualupplysningen, som ”När ska kondomen på för att skydda mot klamydia? Hur gör man slut på ett bra sätt? Var går mina egna gränser (vad vill jag, vad vill jag inte)”, det vill säga att få tala om sexualitet i relation till makt. För sådana ”lektioner” kan läraren ofta samarbeta med elevhälsans personal i upplägg och genomförande, men även ungdomsmottagningen kan ibland ha möjlighet att vara med kring vissa moment. ● Den tredje sidan, själva basen, utgörs av de olika ämnena och de diskussioner som varje lärare leder inom sitt ämne. Det ska ge eleverna perspektiv, få dem att se sammanhang, se hur synen på sexualitet har präglat hela samhällen och människors livsmöjligheter och ge dem en medvetenhet om de normer och värden som styr oss idag. Tufft men roligt Jag har ingen som helst utbildning i sex och samlevnad. Det ingick inte i min ämnesutbildning och det har aldrig legat som ett eget moment tidigare. Aldrig under mina tio år första som lärare. Däremot som individuellt val inom ämnet Hälsokunskap (tidigare Friskvård och hälsa) vid ett par tillfällen men då har jag haft möjlighet att ta hjälp utifrån. En tjej, specialiserad på sexualupplysning, höll i de lektionerna och jag var inte i rummet hela tiden då. Nu plötsligt har det blivit bara mitt eget ansvar. Rätt tufft faktiskt. Det är helt och hållet beroende av mitt eget intresse att göra något av det. Några krav på fortbildning har det aldrig varit tal om. ” Du har ju biologi med naturvetarna och natur- kunskap med dem som läser ekonomi och samhälle. Det är ju två snarlika ämnen men… – Just det … men med olika vinklingar. Sex och samlevnaden ska kopplas till de olika klassernas respektive inriktning. I biologin ska jag gå in mer på människokroppen, i naturkunskapen ska det mer vara inriktat på diskussioner och kanske också handla mer om värderingar i allmänhet. Så tolkar jag i alla fall det som står i kursplanerna. Som biologilärare känns det inte så himla konstigt att tala om människokroppen och om hur allt fungerar. Att reflektera kring livsfrågor och diskutera etik är jag däremot inte utbildad för. Då glider man ju gärna in på sånt som mer har med religion och samhällskunskap att göra. Samtidigt tycker jag att det är roligt, men jag kan inte säga att jag känner mig särskilt trygg. Jag kommer att få testa och bara lita på att kunskapen om mina elever och mig själv räcker till. Hur tänker du göra då? – Jag har mest funderat på hur jag ska göra inom Naturkunskapen eftersom det är aktuellt i år. Somligt kan nog bli laddat också för min egen del. Men det blir spännande att se hur det går. Jag tror att jag kommer att starta så som den resurs jag tidigare hade i Hälsokunskapen gjorde. Veckan innan hon skulle komma hade hon bett eleverna att skriva frågor, vilka frågor som helst, en eller två per person. Sedan under lektionerna var hon väl förberedd och betade av frågorna rakt av, en efter en. Det blev kanonbra. Men jag känner mig ändå osäker. Jag kanske inte kan göra det lika bra som hon. Sen är det lite skillnad, hon kom hit en enda gång. Jag ska ju ändå ha de här eleverna i två år till och sätta betyg på dem. Jag har en helt annan relation till dem. Även om jag inte kommer att kunna svara på allt måste jag säga: Ni får fråga precis vad ni vill! Kanske gör jag en lektion med bara killar 3/11 INSIKT 7 ▼ Mirja Schröder, Blackebergs gymnasium: SEX - OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN ▼ och en med tjejer och går igenom alltsammans på en senare lektion med helklass och diskuterar eventuella skillnader och likheter. I grunden tror jag det är bra att skolans vanliga lärare tar upp frågor kring sex och samlevnad. Då avdramatiseras alltsammans. Å andra sidan kan det vara lättare att tala öppet inför någon utifrån. Här finns absolut en problematik att fundera över. En sak har jag förstått, att man inte kan ta saker och ting för självklart, inte säga sig att alla vet så mycket trots att samhället är så inriktat på sex. Det finns ett stort tryck på eleverna genom alla realityserier, där normaliteten förskjutits. Eleverna är ofta väldigt blyga och tysta. Jag vill gärna få igång dem, få dem att prata. Jag tror att en lärare ganska lätt kommer att kunna negligera sex- och samlevnadsundervisningen om de tycker att den är obehaglig. Men läroplanen talar uttryckligen om att man ska ta upp värderingsfrågor och en massa annat – så egentligen borde det inte gå att komma undan. Tidigare har jag lite av en slump slunkit in på sex- och samlevnadsområden när vi sysslat med genetik. Då har frågorna seglat upp spontant. Varför man är som är? Hur det blir när gener och anlag korsas? Vad händer om man har en annan uppsättning könskromosomer? Vad är arv, vad är miljö? Är sex och samlevnad något att samarbeta med andra lärare om? skridande inslag men det kräver så mycket. Reformen Gy 11 innebär ett stort merarbete så just nu orkar jag inte det. Jag tror däremot att det vore bra med ett samarbete mellan lärarna som undervisar i kurser där sex och samlevnad ingår. Trenden just nu är att ämnesövergripande samarbeten betonas mindre än tidigare. Ämnesövergripande undervisning riskerar att bli mindre konkret. Faran är att lektionerna blir oorganiserade, att eleverna känner att de inte får lära sig vad de ska. Fixeringen vid betyg förstör dessutom. Eleverna vill veta vad som gäller för att få ett visst betyg och i ämnesövergripande projekt tenderar det att bli otydligare. Jag har bestämt mig för att inte ha något prov. Utvärderingen av eleverna får ske på annat sätt. Antagligen kommer det endast att gälla kunskapskraven E (godkänt) eller F (icke godkänt). Är det något du skulle önska inför sex- och samlevnadsundervisningen? – Jag skulle gärna vilja ha mer fortbildning. Gärna gå på seminarier, föreläsningar och kurser utan examen. Det skulle också vara bra att kunna få nedsättning i tjänst för en mer omfattande utbildning. Lärarlyftet kanske kan hjälpa till, det vill säga om staten subventionerar en del av lönen. För skolan har inte råd. Då spelar det ingen roll – skolledningens intresse för sex- och samlevnadsundervisningen kan vara hur stort som helst … LOTTA JONSON – Visst finns det möjligheter till ämnesöver- Bättre men inte helt bra UNDERVISNINGEN i sex och samlevnad för blivande lärare skiljer sig fortfarande mycket mellan lärarutbildningarna. Detta trots krav från regeringen, främst för alla mellanstadiets blivande lärare. Det är svårt att få en överblick på dagsläget eftersom varje lärarutbildning själv bestämmer hur man ska prioritera satsningarna och skriver sina egna kursplaner. Olikheterna kvarstår alltså. Olle Katz vid Göteborgs universitet tycker ändå att det blivit något bättre. – På sätt och vis är det ett stort steg som tagits. Om regeln tidigare var ”ingenting” så är den ”någon” sex- och samlevnadsundervisning för blivande lärare nu. Göteborg verkar ligga bäst till med en mycket tydlig skrivning för lärarutbildningen i sin helhet. Där finns sex och samlevnad med i den utbildningsvetenskapliga kärnan som alla blivande lärare måste läsa. Olle Katz berättar att bland dem på de olika lärarhögskolorna, som tycker att frågan är viktig, finns ett nätverk som jobbar för att öka sex- och samlevnadsundervisningens status. – En undersökning som gjordes för ett par år sen visade att läget var minst sagt uselt. Nu skulle det behövas en ny genomgång för att se vad som blivit bättre och hur mycket som återstår innan det blir riktigt bra, menar Katz. Flera möjligheter till fortbildning Lafa-kurser HÖSTENS TVÅ introduktionskurser ”En eftermiddag om sexualitet” och ”En eftermiddag om metoder” har redan hållits. Men bägge återkommer i vår. De vänder sig i första hand till lärare, elevhälsopersonal samt fritidspersonal i Stockholms län/Region Gotland, som inte arbetat så mycket med sex och samlevnad tidigare. Håll utkik i kurskatalogen! Den publiceras (tillsammans med nästa nummer av INSIKT) och läggs ut på lafa.nu i mitten av december. Lafas övriga kurser ger också kunskap om metoder som är användbara i sex- och samlevnadsarbetet. Frågor som tas upp i ”En eftermiddag om sexualitet” är bland annat: Min roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Vad ska undervisningen innehålla? Hur kan ett undervisningsupplägg se ut? ”En eftermiddag om metoder” riktar sig till den som vill få en första introduktion kring olika metoder. Deltagarna får pröva på och träna hur man kan använda dem i sex- och samlevnadsarbetet. Högskolekurser I NOVEMBER startar kursen ”Sex- och samlevnadsundervisning – skolpraktik och forskningsperspektiv” (7,5 högskolepoäng) på högskolorna i Jönköping och Dalarna (Falun). Målgruppen för kursen är skolledare, lärare, fritidspedagoger samt elevhälsan inom grundoch gymnasieskolan. Sista anmälningsdag: 7 november. Ny kursstart i januari på Göteborgs universitet, Linköpings univer- 8 INSIKT 3/11 sitet, Malmö Högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet samt Högskolan i Jönköping. Målgrupp denna gång: skolpersonal med högskoleutbildning – rektorer, lärare, fritidspedagoger och elevhälsa (skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog). Det är en fördel om flera personer från samma skola deltar. Kursernas övergripande syfte är att skapa en likvärdig undervisning med hög kvalitet i sexualitet och samlevnad på Sveriges grund- och gymnasieskolor. Gymnasiekonferens i Stockholm 22 november, kl 9–16, har alla som arbetar inom gymnasieskolan möjlighet att delta i en konferens på Münchenbryggeriet. Konferensen vill inspirera och ge stöd att utveckla det ämnesintegrerade arbetet med sexualitet och relationer. Målgruppen är lärare, skolledare och elevhälsan inom gymnasieskolan och även utvecklingsledare och skolchefer på huvudmannanivå som arbetar med gymnasieskolan. Sista dagen för anmälan är två veckor innan konferensdatum. Detaljerat program på www.skolverket.se PÅ LÄNKEN www.skolverket.se/skolutveckling/halsa/sexualitet_och_ samlevnad/lankar-1.110192 finns flera tips för den som vill hitta mer tips för sin undervisning. Sebastian berättar i antologin ”Det är vår tur nu!” ▼ ULRICA ZWENGER Konsten att stå … TRANSGENDER … mitt emellan Att vara transsexuell betyder ofta att stå vilsen i en värld som kräver klara besked. På senare tid har frågan uppmärksammats på flera sätt. I ”Det är vår tur nu!” understryker unga transpersoners rätt att pröva sig fram. Thomas Beatie slåss för rätten att befinna sig mellan könen, något som den svenska lagstiftningen inte tillåter. Och Kompassen hjälper unga hbt-personer att navigera in i vuxenlivet utan att behöva tumma på sin identitet. Transkamp H ur är det att vara trans i en tvåkönad värld? I antologin Det är vår tur nu! delar unga transpersoner med sig av sina egna upplevelser av hur det är att bryta mot samhällets könsnormer. – Det satsas en del på den unga hbtgruppen, men då glöms ofta t:et bort. Det finns en stor okunskap om den här gruppen, inte minst eftersom normerna om kön är så starka. Samtidigt är det många av de ungdomar som kommer till RFSL Stockholms fritidshäng Egalia som identifierar sig som trans och som har funderingar kring sin egen könsidentitet, säger Jojo Stenberg, projektledare för ”Det är vår tur nu!” Boken är en del i RFSL Stockholms ambition att synliggöra transungdomars livsvillkor. – Många uttrycker att de är ganska utsatta i skolan och på fritiden, att de har svårt att vara den de är tillsammans med andra. Deras erfarenheter är att skolpersonal och kuratorer inte har någon kunskap kring trans och att det blir de själva som får utbilda de vuxna i stället för att få det stöd och den hjälp de behöver, fortsätter Jojo Stenberg. I ”Det är vår tur nu!” vittnar några av ungdomarna om hur det kan kännas att komma på att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön du registrerades som när du föddes. Andra berättar om att vara trans och vilja för- bor i min kropp nu. ”FörJag första gången i mitt ändra sin kropp på olika sätt. Flera av ungdomarna skriver också om sin uppväxt och om sina upplevelser i skolan och om att inte passa in i det fack där de förväntas finnas. Jojo Stenberg konstaterar att det finns väldigt få öppna förebilder för unga transpersoner och att informationen om trans i stort sett är obefintlig i samhället. – Med boken vill vi ge en röst och en plats för identifikation åt unga transpersoner i samhället. Vi har också velat göra ett projekt som kan leva kvar, där unga transpersoner har ett eget forum som kan leda till gemenskap och trygghet. Jojo Stenberg påpekar också att boken med fördel kan läsas av alla som på något sätt kommer i kontakt med ungdomar; som fritidsledare, lärare, föräldrar, politiker, vårdpersonal och många fler. ”Det är vår tur nu!” ingår i RFSL Stockholms projekt Transit, finansierat av Arvsfonden, som vill synliggöra transungdomars livsvillkor och erbjuder stöd, sociala forum och mötesplatser för transungdomar i åldrarna 15–25 år. liv. Den är min och jag trivs med den. Jag har svårt att tänka mig att den har haft bröst. För det känns så fel.Det är så här den ska vara.” INGELA ÖSGÅRD LÄS MER PÅ www.detarvarturnu.se fitta ber jag att få behålla, jag behöver ingen kuk, så jag förblir väl en kille med fitta.” ” !” UR DET ÄR VÅR TUR NU 10 INSIKT 3/11 ULRICA ZWENGER Jag vill ha hormoner, jag vill bli kille mer än vad jag kan ”vara med mina bröst – så då får de väl försvinna då. Min Genom sitt bidrag i ”Det är vår tur nu!” vill Alex stödja andra. kläderna, men nu skaffade jag stora, väl synliga bröst. [---] Att jag aldrig tidigare låtit mig uppleva denna njutning.” UR ”DET ÄR VÅR TUR NU!” Familjen Beatie passar inte här ad är det som gör en man? Om han förlorat sin penis – vad är han då? Om han kan föda fram ett barn? Är en kvinna som inte kan få barn en riktigt kvinna? Frågorna ställs på sin absoluta spets i mötet med Thomas Beatie, en 35-årig trebarnsmamma. Förlåt, pappa. Enligt juridiken. V PÅ SENASTE PRIDEFESTIVALEN invigningstalade Thomas Beatie. Några dagar senare satt han inför en lite mindre publik och berättade om varför han kommit till Sverige. Med från USA fanns Nancy och deras tre små barn, ett, två och tre år gamla. Paret träffades då Thomas just bestämt sig för att ta steget och genomgå könskorrigering. – Hon fanns där som stöd. Hon älskar mig för mitt hjärta, inte för min kropp, säger han. Och avslöjar att han alltid identifierat sig som man men samtidigt, så länge han kan minnas, känt att han ville ha barn längre fram i livet. Thomas valde att behålla både fungerande äggledare och livmoder, något som är möjligt i USA – men inte här. Numera är Thomas man, rent juridiskt sett. Och gift med Nancy. När de två levt tillsammans en tid började de fundera över barn. Hon kunde inte få några, eftersom hon på grund av sjukdom varit tvungen att operera bort livmodern långt innan de möttes. – Varför adopterar ni inte? Kan ni inte skaffa en surrogatmamma? Vi fick många påstötningar från folk omkring oss när vi talade om barn. Att jag skulle kunna få barn kunde knappast någon tänka sig. Inte vi själva heller till en början, eftersom jag åt hormoner. Men beslutet växte fram. Självklart dök alla möjliga etiska frågor upp, vi tänkte mycket på hur omvärlden skulle reagera, på det eventuella barnets framtid. – De flesta som kan vill ju trots allt ha egna barn, så varför inte jag? Jag lusläste allt jag kom över på internet. Gick igenom risker och 3/11 INSIKT 11 ▼ I helgen provade jag för första gången att ha riktigt stora ”bröst. Jag har ofta en sportbehå med små inlägg under TRANSGENDER TROLLHARE.WORDPRESS.COM MICKE KAZAMOVICZ/WWW.FLICKR.COM Vad händer med lagen? Thomas Beatie i talarstolen på Pride. T v, tillsammans med Nancy på seminariet senare i veckan. ▼ möjligheter. Slutade äta testosteron och mensen kom igång, berättar Thomas. SEDAN BÖRJADE EN jobbig tid då det gällde att hitta en läkare som var med på noterna. I över ett år försökte paret få tag på någon som kunde hjälpa dem, nio läkare konsulterades men ingen ville ställa upp. Oftast hade de religiösa betänkligheter. Samtidigt kollade Thomas själv upp spermabanker och möjliga donatorer. I USA är möjligheten att göra sådant på egen hand betydligt enklare än här och till sist beslöt Nancy och Thomas att också sköta insemineringen själva via en anonym donator på nätet. Thomas beskriver den nervösa väntan som följde … och sen: Det gick! Inte bara en gång, utan två gånger och så en tredje – alla Thomas och Nancys barn är helsyskon. Mellan graviditeterna har Thomas återgått till hormonbehandlingen. Identiteten, det vill säga att längst där inne känna sig som man har inte påverkats av barnafödandet, menar han. – Jag kanske har blivit lite mer känslig efteråt. Men det har nog mer med föräldraskapet än mödraskapet att göra, skrattar han. Redan tidigt bestämde sig paret för att inte försöka gömma fakta. Thomas skrev en artikel i tidskriften The Advocate, som riktar sig till 12 INSIKT 3/11 hbtq-personer. Han lät sig fotograferas med putande mage. Ryktet spreds snabbt och det dröjde inte länge förrän huset var omringat av paparazzi. I april 2008 blev de kända över hela USA när de deltog i Oprah Winfreys show. – Nej, vi fick inga pengar för att ställa upp som somliga tror. För oss handlade det om att slippa hymla. Vi var ju stolta och lyckliga. Ville att omvärlden skulle se det så också. Öppenheten är lika viktig för oss nu. På så sätt hoppas jag att vi kan hjälpa andra transpersoner att hitta styrka. Det är också så vi resonerar när det gäller barnen. Vi kommer aldrig att försöka dölja sanningen för dem. THOMAS BEATIE berättar sin historia med ett påfallande glatt tonfall, ändå framgår det då och då att vägen kantats av många besvärliga perioder. Som det förnedrande bemötandet alldeles i början när den ena läkaren efter den andra tog parti emot dem och pekade på samhällets intolerans. Eller när han måste avsäga sig rätten till sina nyfödda barn, det ena efter det andra, för att därefter adoptera dem igen och på så sätt bli noterad som pappa istället för mamma. Tragikomiskt i efterhand – men knappast medan det pågår. LOTTA JONSON VEM FÅR BYTA KÖN? På vilka villkor? Frågorna besvaras i Lagen om fastställelse av könstillhörighet. Den skrevs 1972. Vissa justeringar gjordes på 90-talet men lagen har blivit mer och mer otidsenlig. Den som inleder könskorrigering måste vara ogift, något som helt saknar betydelse idag när giftermål mellan personer av samma kön är tillåtet. År 2006 tillsatte regeringen en utredning som året därpå lämnade förslag till lagändring. Efter diskussioner förvandlades förslaget till ett ”öppet ärende”. Vilket i praktiken betydde att det lagts i malpåse. Socialstyrelsen lät därefter på eget bevåg utreda frågan igen. Resultatet blev rapporten ”Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar – Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd” som efter Socialstyrelsens remissrunda skickades som en skrivelse till regeringen i juni 2011 och där landade på Socialdepartementets bord. Båda förslagen om ändringar i nuvarande lagstiftning tar upp en rad okontroversiella frågor om till exempel vård och bemötande. Alla partier säger ja till det mesta. Men det finns ett par stötestenar. Det gäller främst bestämmelserna om att den som ska byta kön måste vara steril och inte får spara könsceller så att han/hon senare eventuellt skulle kunna bli biologisk förälder. I USA är detta inte något krav, inte heller i till exempel Storbritannien, Spanien, Portugal eller Ungern. Däremot säger både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna nej. Så vad händer nu? Misstanken om ingenting växer. – Förslagen behandlas just nu i regeringskansliet, säger MARTIN KITZ, pressekreterare hos socialminister GÖRAN HÄGGLUND. – Behandlas? – Ja, skrivelsen ligger som ett ärende här. Det är riktigt, den ogillades av vårt riksting. BENGT RÖNNGREN, tjänsteman på Socialdepartementet, meddelar att frågan just nu bereds. Men ”bereds” är ett oklart begrepp. Då finns ingen offentligt ansvarig, ingen deadline när saken måste upp på bordet. Frågan blir en intern angelägenhet. Två gånger om året ger regeringen en hint till riksdagen om vilka eventuella lagändringar den planerar att presentera under den närmaste tiden. Ingenting om transpersoner eller könsbyte stod med på senaste listan. Det minsta allianspartiet har största makten i en fråga, livsviktig för många. Fast uppenbarligen inte tillräckligt många. Kompass för att hitta rätt väg N är kan jag berätta för min familj att jag är homosexuell? Vågar jag som lesbisk hålla min flickvän i handen när jag känner fientliga blickar i ryggen? Hur ska jag bemöta människor som behandlar mig illa bara för att jag är transsexuell? Det är exempel på dilemman som unga hbt-personer kan möta i vardagssituationer i skolan, hemma och med kompisar. Bristen på förebilder, rädslan för vad som ska hända om man kommer ut och samhällets bristande bemötande av hbt-ungdomar gör att många lider av dålig självkänsla och psykisk ohälsa. För att stärka deras självkänsla och identitet har RFSL Stockholm utarbetat ett nytt metodmaterial döpt till Kompassen. Materialet är tänkt att användas i en grupp på 6–14 ungdomar som tillsammans med två ledare träffas några timmar varje vecka. KOMPASSEN innehåller också 15 kortfilmer som tar upp speciella teman och fungerar som utgångspunkt för varje träff: komma-ut processen eller frågor kring identitet och könsbyte. I ytterligare några filmer speglas dilemman kring kondomanvändning och att våga hävda säkrare sex. – Tanken är att deltagarna utifrån filmerna får möjlighet att analysera svåra situationer och hitta sätt att handskas med dem, säger projektledaren Katarina Stenkvist. Filmbolaget Tjockishjärta Film har producerat och stått för manus- och regiarbete. Filmerna har jobbats fram tillsammans med RFSL Stockholm och en referensgrupp med hbt-ungdomar. – Många situationer och händelser i filmerna är baserade på upplevelser som vi eller någon i referensgruppen varit med om, berättar Jerry Carlsson, en av tre manusförfattare. Katarina Stenkvist betonar att det inte är meningen att en grupp ska träffas 15 gånger, se alla filmerna och gå igenom alla teman. – Hbt-ungdomar är ingen homogen grupp, även om de har det gemensamt att de bryter mot heteronormen och tvåkönsnormen. UTIFRÅN SIN KUNSKAP om de olika subgrupperna har Katarina Stenkvist skräddarsytt förslag på några olika Kompassengrupper som kan träffas tillsammans med en ledare vid sju olika tillfällen: – Unga män som har sex med män är till exempel en grupp. Hbt-ungdomar som lever i hedersmiljöer är en annan och unga transpersoner en tredje. Det går också utmärkt att sätta ihop en Kompassen-grupp av ungdomar som inte är hbt-definierade och hitta sju träffar med tillhörande filmer som fungerar för dem. Kompassen har en amerikansk förlaga som heter Working It Out. Den togs ursprungligen fram i mitten av 1990-talet av aktivisten Joyce Hunter från New York. I sin forskning lyfter hon fram hur viktigt det är att kunna spegla sig i andra för att bli vuxen. Under tonåren byggs självkänsla och identitet i mötet med andra. Det får betydelse för utvecklingen under resten av livet. – Men många hbt-ungdomar är inte öppna och vågar inte ha ärliga relationer med människor i sin närhet och då bromsas utvecklingen. Därför behövs sådana möjligheter som den här metoden ger för att stärka identiteten och utveckla strategier att hantera svåra situationer, understryker Katarina Stenkvist. GENOM KOMPASSEN får ungdomarna stöd och förebilder i varandra och i ledarna. De kan lyfta och diskutera egna erfarenheter och komma med reflektioner. – Kompassen är unik också på det sättet att metoden är både riskförebyggande och identitetsstärkande. Hbt-ungdomars lägre självkänsla, psykiska ohälsa och utsatthet för samhällets strikta normer gör att de hamnar i riskfyllda situationer oftare än andra ungdomar. I sexuella möten har de ofta brist på den faktakunskap och det självförtroende som krävs för att välja att praktisera säkrare sex. Med Kompassen binder vi ihop det nödvändiga stärkandet av identiteten med hivpreventionen. Kompassen har presenterats för alla ordföranden i RFSL:s lokalavdelningar i landet. Metoden kommer också att introduceras på FEMP-konferensen i Stockholm 10–11 november i år. FEMP är en internationell konferens om och för män som har sex med män (MSM). Den tar upp smittskyddsarbete kring hiv och andra sexuellt överförda infektioner. Katarina Stenkvist tror inte att det kommer att bli svårt att sprida Kompassen vidare runt om i landet. – Vi kan ju peka på evidensbaserad forskning inom området. Dessutom har vi numera erkännande också från regeringen att den här gruppen i större utsträckning än andra ungdomar lider av psykisk ohälsa och har speciella behov som behöver lyftas fram och få stöd. Inte minst önskar hon att landstingen upptäcker att Kompassen kan bli en hjälp för ungdomsmottagningarna att få igång ett förebyggande arbete för hbt-ungdomar. – Framför allt gäller det att få kontinuitet i det här arbetet. Metoden får inte bara bli ett treårsprojekt. Det måste bli en löpande verksamhet. Hela tiden kommer nya ungdomar som behöver stöd och mötesplatser. ALEXANDER WESTERGÅRDH INGELA ÖSGÅRD LÄS MER OM KOMPASSEN PÅ www.hbtkompassen.se T v: Ur Kompassens metodmaterial riktat till hbtungdomar av alla sorter. Alla hbt-ungdomar är inte lika bara för att de bryter mot heteronormen. 3/11 INSIKT 13 HPV-VACCINET – ETT SPEL OM MILJONER OCH OM LIV: ”Varje års fördröjning ka Två läkemedelsbolag slåss om rätten att leverera HPV-vaccin till en halv miljon svenska flickor. Inom kort väntas Förvaltningsrättens utslag som antingen kan sparka igång vaccinprogrammet – eller leda till ytterligare överklaganden. Stockholms läns landsting vädjade nyligen till parterna om samtal för att få till stånd en temporär lösning under den tid den rättsliga processen pågår. 14 INSIKT 3/11 cancer än Gardasil. Så vi kan inte förstå hur SKL har kommit fram till detta, säger Johan Thor, GSK, och tillägger: – Ingen dör av kondylom, men det dör 150 kvinnor om året i livmoderhalscancer. Det vi överklagar är hur SKL bedömt cancerskyddet. Det var ett svårt beslut att ta, men vi menar att cancerskyddet är det viktigaste. Bo Claesson på SKL håller med om att cancerskyddet är centralt, men står fast vid att båda vaccinerna ger tillräckligt gott skydd. GSK:s hävdande att deras vaccin ger så mycket bättre skydd menar han helt enkelt inte stämmer. SKYDD OCKSÅ FÖR POJKAR När Socialstyrelsen beslöt om allmän hpv-vaccination för flickor fanns inte tillräckligt med stöd för tesen att även pojkar får skydd mot peniscancer genom HPV-vaccin, men det gör det nu. Det finns dock för närvarande inga planer på att låta även pojkar ingå i programmet. – Huvudskälet är att det inte är infört för flickor än och vi behöver se att det fungerar innan vi belastar verksamheterna med ytterligare en grupp, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen. Bo Claesson understryker också att peniscancer är väldigt mycket ovanligare än livmoderhalscancer, och menar att om flickor inte bär på HPV-virus får man ner virussprid- ningen också bland de flesta killar. HPV-vaccinet ger även skydd mot analcancer, som drabbar både kvinnor och män men också är mycket ovanligare än livmoderhalscancer. – Men kostnaden för vaccinet går ner nu med upphandlingen, så förr eller senare kan det bli samhällsekonomiskt vettigt att även pojkarna får vaccinationen, säger Bo Claesson. På RFSU skulle man starkt välkomna att även pojkar vaccineras. – Vi ser det som självklart att även pojkar ska täckas av det allmänna vaccinationsprogrammet för HPV. Vår ståndpunkt är att alla ska få det, annars blir vissa grupper oskyddade – som män som har sex med män, säger Håkan Nevall på RFSU-kliniken. Att få skydd mot kondylom menar Nevall ur ett kliniskt perspektiv inte ska underskattas. – Många, både tjejer och killar, har väldiga besvär med vårtorna och söker behandling för det. I nuläget menar dock Håkan Nevall och de flesta andra att det mest angelägna är att vaccinationsprogrammet alls kommer igång. – Det verkar tyvärr förekomma en massa smutskastning mellan de här företagen, och personligen tycker jag det är olyckligt då det drabbar unga tjejer. Upphandlingsstrulet försenar allt och leder till ökad cancerrisk för många, säger Håkan Nevall. GUDRUN RENBERG Nedtill fr v: Anders Tegnell, Bo Claesson, Johan Thor och Håkan Nevall. MARIA GULLMARK FÖR TVÅ ÅR SEDAN beslöt Socialstyrelsen att det allmänna vaccinationsprogrammet skulle erbjuda alla flickor 11–12 år HPV-vaccin, och att det även vore bra för flickor mellan 13 och 17 år att vaccineras. Vaccin ger ett gott men inte hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer, som orsakas av HPV-viruset. Men ännu har inte vaccinationsprogrammet kunnat gå igång. Två stora vaccintillverkare slåss om rätten att sälja sitt vaccin – Gardasil respektive Cervarix – till landstingen och de har i tur och ordning överklagat SKL:s beslut i upphandlingsprocessen. Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm, dit läkemedelsbolaget Glaxo Smith-Kline (GSK) överklagat hur den senaste upphandlingen gått till – som i våras vanns av konkurrenten Sanofi Pasteur MSD (SPMSD). – Det som händer nu är djupt olyckligt. Varje års fördröjning kan ge 70 onödiga dödsfall i framtiden, säger Bo Claesson, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det bolagen slåss om är att leverera vaccin till svenska landsting för i runda tal 250–300 miljoner kronor. Det som komplicerar bilden är att det ena vaccinet, Gardasil som tillverkas av SPMSD, förutom att skydda mot livmoderhalscancer också skyddar mot kondylom. – Kondylom är inte farligt men besvärligt och kostar även det en del för landstingen att behandla, säger Bo Claesson. Just att skyddet mot kondylom gavs ett extra värde avgjorde den senaste upphandlingen till Gardasils fördel, vilket retat upp tillverkaren av det konkurrerande vaccinet Cervarix, som görs av GSK. Bolaget, som alltså överklagade landstingets upphandling nu under sensommaren, menar att SKL frångått frågeformuläret och dels poängsatt kondylomskyddet hos Gardasil högre än rimligt, dels bedömt cancerskyddet för de båda vaccinen som likvärdigt. Något som GSK inte håller med om. – Vi hävdar att Cervarix ger ett mycket bättre skydd mot förstadier till livmoderhals- an kosta 70 liv” Lesbiska kan också få HPV-virus – landstingen ger felaktig information RFSL ser hela inriktningen på diskussionerna runt HPV som utestängande av alla icke heterosexuella. Fakta THOMAS LOHNES/SCANPIX ■ HPV är förkortning för humant papillomavirus och kan orsaka livmoderhals-, penis- och analcancer samt kondylom. ■ HPV smittar sexuellt och sätter sig på slemhinnorna. Det finns många varianter av HPV men endast ett fåtal kan leda till cancer i livmoderhalsen. En variant leder till kondylom, som är vanligt. Anal- och peniscancer är mer ovanligt. ■ 80 procent av kvinnor i 30-årsåldern har fått HPV. Det läker oftast ut av sig själv. Livmoderhalsprov är viktigt för att upptäcka cancer. ■ 450 kvinnor diagnosticeras årligen för livmoderhalscancer. Cirka 100 per år dör. – JA, DEN GRUNDAR sig i en ganska heteronormativ uppfattning som får hälsokonsekvenser. Det är en viktig fråga att vaccinera unga pojkar tidigt så att även de får ett skydd. Vaccination för enbart flickor innebär ett etiskt problem gällande allas rätt till god och jämlik vård. Om bara flickor vaccineras skyddar det inte män som har sex med män, säger Suzann Larsdotter, hiv- och hälsohandläggare på RFSL. – Och man behöver inte vara uttalat homoeller bisexuell för att ha analt sex med en annan man – vi ser i dag att sexuell praktik inte alltid följer identitet, betonar hon. Men framför allt manar Suzann Larsdotter landstingen att informera sig bättre om hur HPV-viruset sprids. Det verkar råda en okunskap när det gäller risken för kvinnor som har sex med kvinnor att få HPV. – Fortfarande får unga lesbiska kvinnor höra att de inte behöver göra cellprovstagning, vilket är helt fel! HPV-viruset sprids genom slemhinnekontakt, så allt sexuellt könsumgänge utgör en risk att få det. Det är samlagsbegreppet som spökar, menar Suzanne Larsdotter. Inom vården verkar det generellt och lite slarvigt enbart innebära penetration med penis. – Att lesbiska kvinnor avråds från att göra cellprov är allvarligt och en jätteviktig fråga om vården ska vara icke-diskriminerande, vilket det är lag på. Vårdpersonal behöver uppdatera sig på detta. GUDRUN RENBERG 3/11 INSIKT 15 ABORTER I USA Plakat med slagord mot rätten till abort på en av de allt vanligare antiabortdemonstrationerna i USA. 16 INSIKT 3/11 Hotad rättighet Gravida som tvingas gå till ”pro-life”-center, sänkta abortgränser och förbud mot att ingreppet ska omfattas av några som helst sjukförsäkringar. Det är lagligt att göra abort i USA sedan snart 40 år, men många av landets delstater stiftar nu nya lagar som kraftigt inskränker aborträtten. JENNIE DEHLÉN D DET ÄR LAGLIGT att göra abort i USA sedan 1973, efter det kända domslutet Roe vs Wade. Då fastställde USA:s högsta domstol att det var emot landets konstitution att vägra kvinnor abort. Aborträtten är en federal angelägenhet sedan Roe vs Wade, delstater kan alltså inte förbjuda aborter. Nu börjar dock många av landets delstater, speciellt de under republikanskt ledarskap, stifta nya lagar som inskränker möjligheterna att göra abort. Enligt en sammanställning av amerikanska Guttmacherinstitutet stiftades 80 nya lagar som vill begränsa fri abort i delstaterna enbart under första halvåret i år. Det är tre gånger fler lagar än förra året. Enskilda stater kan bland annat begränsa aborträtten genom att inte låta abort ingå i vanlig sjukförsäkring (32 stater), kräva tillstånd från minderårigas föräldrar (21 stater) eller kräva att kvinnan skjuter upp aborten minst en dag för att fundera över beslutet tillsammans med abortrådgivare och/eller ta del av ”pro-life”-information (28 stater). Det senaste året har delstater som Idaho, Indiana, Kansas och Oklahoma till exempel, kriminaliserat aborter efter tjugonde veckan. Lagen gör bara undantag om kvinnans liv eller hälsa är allvarligt hotad. Ingen hänsyn tas till om det handlat om våldtäkt eller om fostret har svåra skador. I Alabama håller man på att klubba igenom en lag som vill göra abort olaglig redan när fostrets hjärtslag hörs. En rad abortkliniker har dessutom tvingats stänga de senaste åren, inte minst på grund av trakasserier från antiabortaktivister. Under perioden 1996–2000 sjönk antalet abortkliniker i USA med elva procent och 87 procent av landets counties saknar idag en egen abortklinik. Däremot ökar antalet antiabortkliniker, de så kallade ”pro-life”-centren, stadigt. Det finns idag över 2000 sådana mottagningar runtom i USA, jämfört med knappt 750 abortkliniker. TARINA KEENE, som är för fri abort och chef på NARAL Pro-Choice Virginia, är en av deltagarna i demonstrationen på Common- Tarina Keene, chef på NARAL Pro-Choice Virginia. 3/11 INSIKT 17 ▼ et är en solig sensommardag i Virginia. Utanför den vitrappade universitetsbyggnaden på Virginia Commonwealth University i Richmond står ett femtiotal personer med plakat och skanderar: ”Keep abortion legal!” . Det är Virginias kvinnorörelse som protesterar mot delstatens nya lag som ställer extremt hårda krav på dess abortkliniker, vilket i praktiken innebär att de tvingas stänga ner. ABORTER I USA Erin Matson på en pro-demonstration i Virginia. KVINNORÖRELSEN i sin tur anser att delstaternas lagar, som blir allt fler, går emot konstitutionen. – De har stegvis satt hinder i vägen för kvinnors möjligheter att göra abort och få vård. De har också motsatt sig preventivmedelsrådgivning och utbildning om sex för ungdomar, vilket leder till en dramatisk ökning av antalet tonårsgraviditeter, säger Erin Matson, vice ordförande i National Organisation for Women, NOW. Hon menar att det rör sig om könsdiskriminering. – Det enda område som man inte vill forska inom idag är kvinnornas reproduktiva rättigheter. ABORTFRÅGAN ÄR ständigt aktuell i amerikanska val, speciellt för dem som vill representera Republikanerna. Flertalet av partiets presidentkandidater är mot fri abort. Kvinnorörelsen och de som vill behålla de nuvarande aborträttigheterna har inte vågat utmana Högsta domstolen än, eftersom de fruktar att det kan ge den möjligheten att ändra sig och kriminalisera aborter. I delstaten South Dakota har ett nästintill totalt abortförbud nyligen klubbats igenom, där ingreppet även är olagligt vid graviditet till följd av våldtäkt eller incest. Det krävs även att kvinnan tar del av ”pro-life”-information. 27-åriga Heather som bor i South Dakotas största stad Sioux Falls tvingades gå till ett ”pro-life”-center när hon ville göra abort. – Tjejen som tog emot mig var först väldigt trevlig. Sedan frågade hon varför jag var där och när jag berättade att jag ville göra abort sade hon åt mig att vänta ett ögonblick och försvann. Efter några minuter kom hon till18 INSIKT 3/11 baka och hade med sig en docka och en sax. Hon sa: ”Så här ser din bebis ut nu. Jag vill att du börjar klippa upp den här dockan för det är vad som kommer att hända med din bebis om du gör abort.” Jag fick panik, tog dockan och bara slängde den rakt i ansiktet på henne! ANDRA KVINNOR berättar om hur personalen på ”pro-life”-centren har tvingat dem att se ultraljud av sina foster, trots att de har bett om att få slippa. Klinikerna har dessutom kritiserats för att sprida desinformation. Bland annat hävdar deras personal att det finns kopplingar mellan abort och bröstcancer. En abortrådgivare ska ha sagt till en patient att ”50 procent av alla kvinnor som gör en abort drabbas av bröstcancer och 30 procent dör inom ett år efter proceduren.” Läkare i USA har redan börjat förbereda sig för ett ”post-Roe”, en framtid där aborträtten gått förlorad. Abortkliniker runtom i landet rapporterar att antalet illegala aborter eskalerar. De olika begränsningarna i aborträtten får redan nu allt fler kvinnor att välja extrema abortmetoder som att föra upp kininpiller i kombination med ricinolja i vaginan. Ibland använder de också frätande produkter som blekningsmedel. För ett tonårspar i Texas slutade en oönskad graviditet i tragedi. Pojkvännen hoppade på sin flickväns mage så att hon fick dödfödda tvillingar. Trots att pojken handlade med sin flickväns tillåtelse arresterades han och avtjänar nu en livstidsdom för att ha mördat foster. SAMTIDIGT VISAR en färsk Gallup-undersökning att majoriteten av USA:s befolkning (51 procent) nu säger sig vara ”pro-life”. Det är första gången sedan Gallup började ställa denna fråga 1995 som en majoritet av amerikanerna tar ställning mot abort. Katolska kyrkan och hela ”pro-life”-rörelsen börjar nu vädra morgonluft och USA:s största katolska tidning slog upp Gallupstatistiken stort. Melanie Welsch är aktiv inom den katolska kyrkan i Phoenix, Arizona och en av förgrundsgestalterna i den amerikanska ”prolife”-rörelsen. Hon hoppas på att Högsta domstolen snart ska ändra sig och kriminalisera alla aborter. – Alla ofödda barn är mänskliga varelser och Kvinnor med plakat och ballonger på en demonstration för bibehållen rätt till abort i Richmond, Virginia. A JUNKER ▼ wealth University. Hon är djupt oroad över den senaste tidens utveckling. Enligt Tarina Keene kommer nästan samtliga av Virginias tjugotvå abortkliniker tvingas stänga som en konsekvens av delstatens nya krav, som bland annat dikterar en viss minimistorlek för klinikernas operationsrum och korridorer. – För mig råder det inga som helst tvivel om att detta är en attack på Roe vs. Wade. Det här är ett sätt att göra abort så svårt att utföra att kvinnor inte längre kan sägas ha tillgång till fri abort. Virginia kommer i praktiken att bli en abortfri stat. Melane Welsch, katolik och mot abort. har rätt att leva. Aborträtten är som en cancersvulst i vårt nutida samhälle. Om Högsta Domstolen lyckas göra sig fri från fördomar och låter rättvisan segra, då är jag säker på att lagen kommer att ändras, förklarar hon bestämt. För Melanie Welsch är det omöjligt att vara katolik och ”pro-choice”. En som inte håller med är Jon O’Brien, ledare för organisationen Catholics for Choice, som är för fri abort. NAIONAL NOW JENNIE DEHLÉN Jon O’Brien, katolik och för fri abort i USA. – Det finns ingen motsättning mellan att vara en god katolik och att använda sig av abort eller p-piller. Vi måste få katoliker att förstå att majoriteten av oss i kyrkan faktiskt har en syn på sex som väsentligt skiljer sig från de i kyrkans toppskikt. Gruppen går tvärt emot Vatikanen i frågor som rör sex, äktenskap och familjeliv. Jon O'Brien förklarar att enligt Catholics for Choice innebär den katolska läran framför allt att man måste lyssna på sitt hjärta och följa sitt eget samvete. – En kvinna som tvingas fatta det svåra beslutet att göra abort följer sitt samvete och fattar då ett moraliskt riktigt beslut. Nu är det upp till USA:s regering att säkerställa att abort fortsätter vara lagligt och säkert i det här landet. JENNIE DEHLÉN 3/11 INSIKT 19 ABORTER I EUROPA Ett steg fram – två tillbaka Det blåser moralkonservativa vindar i Europa. Abortmotståndet har växt sig starkt, i en del länder har lagstiftningen skärpts. Inom EU kallas abort för en hälsofråga vilket ger varje land rätt att själv bestämma över den. Kan Sverige göra något för att påverka situationen? I EUROPA BÖLJAR en familjefundamentalistisk våg som bland annat innebär att länder som tidigare haft en frikostig abortlagstiftning nu vill skärpa den. Inom EU är frågan om abort speciellt svår att enas om. Abort klassas som en hälsofråga och är därmed en nationell angelägenhet som står utanför EU-lagstiftningen. Dessutom har katolska länder som Polen, Irland och Malta fått särskilda avtal när det gäller abort, som garanterar att ländernas egna (mycket stränga) abortlagar är fredade från yttre inblandning. För all framtid. Sverige ligger i internationell jämförelse i framkant vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). 2006 antog till exempel den svenska regeringen en policy för SRHR där det står att Sverige stödjer insatser som syftar till att göra aborter tillgängliga, säkra och lagliga för alla kvinnor. 2010 kom en policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter. I LÄNDER SOM Ungern, Slovakien, Polen och Litauen diskuteras hårdare abortlagstiftning. I april antogs en ny konstitution i Ungern där formuleringar om fostrets rätt till skydd till liv från befruktningsögonblicket finns inskrivet, vilket öppnar för en strikt abortlagstiftning. Dessutom, att äktenskap definieras som en institution mellan man och kvinna utesluter i princip samkönade äktenskap. I Litauen är abortmotståndet mycket militant och de har den mäktiga katolska kyrkans ekonomiska och politiska resurser bakom sig. 2008 motionerade en parlamentsledamot om ett totalt abortförbud – utom i de fall där kvinnans liv är i fara eller om hon blivit gravid genom våldtäkt. Numera är det också straffbart att sprida någon som helst information där hbt-personer eller homosexualitet framstår i positiv dager till barn och ungdomar under 18 år. Generalsekreteraren för RFSU, Åsa Regnér, har precis besökt Polen och träffat flera organisationer som jobbar med kvinnors rättigheter. Hon är skeptisk till Sveriges hållning. 20 INSIKT 3/11 Den svenska regeringen kunde göra mer. Trots att EU:s existens numera är en garant för mänskliga rättigheter saknas påtryckningar mot länder som inte uppfyller kraven, anser Åsa Regnér. – Det är anmärkningsvärt att ett land som Polen, som godkänt FN:s överenskommelser om människors rätt till sexualundervisning och säker tillgång till preventivmedel, inte agerat mer i frågorna. Nu när Polen är ordförandeland i EU borde EU-minister Birgitta Ohlsson i mycket större utsträckning peka på vilka möjligheter som finns utifrån vad Polen lovat. Birgitta Ohlssons svarar via e-post att hon beklagar den polska abortlagstiftningen men menar att det måste finnas en inhemsk opposition som driver på förändring. – Den har tyvärr ofta varit svag, men jag hoppas få träffa det nya polska liberala partiet Palikot, som var framgångsrika i valet och är för fri abort, vid mitt nästa besök i Polen. Hon säger också att man alltid kan göra mer, men att även om hon som minister inte har frågorna i sin portfölj tar hon varje tillfälle i akt att försöka påverka. Hon har bland annat kritiserat och fört samtal med flera europeiska ministrar angående abortfrågan, exempelvis med Ungerns EU-minister efter den nya konstitutionen från våren 2011. Birgitta Ohlsson har även i FN-sammanhang lyft vikten av att EU måste samordna sig bättre för en progressiv linje i SRHR-frågor i samtal med cheferna för UNFPA, UNWOMEN och EU på plats i New York. Hon vill också framhålla att Folkpartiet under sin senaste kongress fattade beslut om att ”friheten att välja abort ska ses som en mänsklig rättighet”. Något som hon också avser att driva i internationella sammanhang. I POLEN KAN dock förändringens vindar ha börjat blåsa. Vid parlamentsvalet 9 oktober fick nämligen det antikatolska partiet Palikot 10 procent av rösterna (och 27 procent av de ungas röster). Det innebär att ett parti som förordar rätten till abort och homoäktenskap nu tar plats i det polska parlamentet. Feministen Wanda Nowicka, gayaktivisten Robert Biedrón och transaktivisten Anna Grodzka har alla valts in och får nu reellt inflytande mot diskriminering och orättvisor. Nowicka, som är en ikon för kvinnors rättigheter i Polen, har dessutom blivit vice talman i parlamentet. Jag ringer upp Anka Grzywacz, polsk rådgivare i organisationen Catholics for Choice (en organisation som går emot katolska kyrkan vad gäller kvinnors rätt att få bestämma över sina egna kroppar, preventivmedel med mera) för att höra mer om utvecklingen i landet. Hon berättar om den förvåning många känner över att Palikotpartiet fick så många röster. – Det är många polacker som har fått nog av den nuvarande diskrimineringen av dem som bryter mot normer. De som tidigare har röstat på vänstern tycker inte att rättighetsfrågor fått den plats de kräver. För dem är Palikot ett nytt alternativ med en intressant liberal syn på ämnet. Men ingen trodde att de skulle få mer än fem procent. Partiet har uppenbarligen skapat ett intresse kring sina frågor. VAD BETYDER då Palikots framgångar för den i Polen mycket kontroversiella abortfrågan? – Det är naturligtvis hoppingivande. Men vi får inte glömma att de konservativa fortfarande är mycket starka. De fick trots allt 30 procent av rösterna. När parlamentet röstade emot ett totalförbud mot abort i augusti så var det bara med fem rösters marginal, säger hon. Katolska kyrkan är mycket uppjagad över valresultatet och negativa till Palikot. De försöker framställa dem som freaks, berättar Anka Grzywacz. – Men man kan förstå deras rädsla. Ett parti som gått till val på att skära i kyrkans budget sitter nu i parlamentet, säger hon. Trots att förändringens vindar blåser är Grzywacz tveksam till om Palikot kan göra någon skillnad. De saknar stöd för många av sina frågor, inte bara abort. – Polska kvinnor kommer att fortsätta lida är jag rädd för. Men kanske att andra viktiga frågor kan nå framgång. Den om civilt partnerskap till exempel. Det finns också spännande personer invalda som kan driva rättighetsfrågor om sexualundervisning och preventivmedel. Jag känner visserligen tvivel men är ändå hoppfull om att det är ett skifte på gång. Jag frågar Anka Grzywacz också om utvecklingen i övriga Europa. – Så fort konservativa partier får makten så kommer abortfrågan före allt annat. Det första de gör är att strypa kvinnors rättigheter. Det är tydligen viktigare än hela den ekonomiska krisen och att folk svälter i deras länder, säger hon. ANNA KNÖFEL MAGNUSSON Charlie Persson och Erik Gustavsson, sjuksköterskor på Järva mansmottagning. ULRICA ZWENGER PREVENTIVMETODIK Som det enda manliga preventivmedlet spelar kondomen en central roll i arbetet på Järva mansmottagning. Sedan knappt ett år tillbaka stoltserar mottagningen med ett eget kondomrum. Det ger helt nya pedagogiska möjligheter. 3/11 INSIKT 21 ▼ Här tas kondomen N på djupasteallvar ästan allra längst ner i den lite slitna sjuttiotalskorridoren, på Järva mansmottagning i Rinkeby, finns en till synes alldeles vanlig dörr. Den dörren leder in till vad som skulle ha varit ett alldeles vanligt rum, om det inte hade varit för dess innehåll. I det har Järva mansmottagning nämligen inrättat vad som väl är Sveriges, ja kanske världens första och enda kondomrum. Besökare som kliver över tröskeln står bums öga mot öga med en fladdrande Näcken, en gul Mamba och en hel rad andra kondomer av olika sorter och slag. – Vi vill ju skapa en viss wow-känsla hos våra besökare, förklarar Erik Gustavsson, sjuksköterska och enhetschef för Järva mansmottagning. Mansmottagningen är en sex- och samlevnadsmottagning för män och uppdraget att förebygga könssjukdomar och hiv, har en särskild inriktning mot män med utländsk bak- PREVENTIVMETODIK ▼ grund. Mottagningen erbjuder rådgivning, provtagning och behandling och i det arbetet har kondomen en given plats. – Vi jobbar med män och prevention. Kondom är det enda manliga preventivmedlet. Det är klart att arbetet med kondomer är centralt för oss. Erik Gustavsson beskriver hur alla i branschen säger att det är viktigt med kondom men att det systematiska preventionsarbetet ändå har saknats. – Många som jobbar med kondomer har bristande kunskaper om kondomers olikheter. Ofta ligger kondomer i en stor skål i väntrummen. Besökarna tar en näve utan att ha en aning om vilken tjocklek eller längd de passar för, säger han. Kunskapsnivån hos personalen på Järva mansmottagning var också generellt sett låg, när de började vad de kallar sin resa för fyra– fem år sedan. – Idag vet vi väldigt mycket mer om kondomer, även om vi är långt ifrån fullärda, och någon slutstation tänker vi aldrig nå, säger Charlie Persson, sjuksköterska på mottagningen. Kunskaperna har de samlat på sig genom att plöja böcker och tidskrifter, men också genom att göra studiebesök hos kondomtillverkare och ta emot försäljare. – Det finns en massa kunskap om kondomer hos tillverkarna som de inte har lyckats föra vidare varken till användarna eller till dem som tillhandahåller kondomerna. ATT ARBETA MED kondominformation är att arbeta i en ständig uppförsbacke. Få, om ens någon besökare på mansmottagningen, kommer för att i första hand få kondominformation. Intresset för den lilla, men ack så viktiga detaljen i plast eller latex är inte överväldigande stort. Männen kommer för rådgivning, provtagning eller för att undersöka de misstänkta utslagen de fått på penis. – Då har vi ett samtal i behandlingsrummet. Killarna tar sällan upp frågor kring kondomen spontant. Men i slutet av samtalen kommer ibland ändå deras tankar om kondomer fram, att de inte sitter bra, att de glider av och så vidare. Då kan vi enkelt glida vidare in i kondomrummet, säger Erik Gustavsson. Han refererar till en norsk undersökning som har visat att en man generellt sett tar sju sekunder på sig för att välja kondom i en butik. – Här hos oss har vi kanske sju minuter på oss, i ett lugnt rum med stängd dörr. På de minuterna hinner vi ge en hel del information. MÅNGA BESÖKARE har ett annat modersmål än svenska, men det uppfattar inte någon på mottagningen som något stort problem. Besökarna har möjlighet att få med sig tolk, men få utnyttjar det. – Det är inte något stort problem för oss. Dels kan vi rätt många språk själva på mottagningen, dels gäller det att vara påhittig och att använda kroppsspråk. Det är ju också därför kondomrummet har blivit en succé. Det ger ju helt andra pedagogiska möjligheter. Dessutom är alla vi som jobbar här själva män. Det vi pratar om handlar inte om distanserade teorier. Vi bär ju alla själva på en penis och har egna erfarenheter, säger Salar Shalmashi, socionom och klinisk sexolog. På väggarna i kondomrummet hänger planscher på de manliga könsorganen i genomskärning och på bokhyllan står anatomiska modeller i naturlig storlek. De finns där för att poängtera seriositeten. I bokhyllan står också en variant av den klassiska lilla statyn av de tre aporna som varken hör, ser eller säger något. – De är en symbol för hur lite det pratas på djupet om kondomanvändning. Vi vill fokusera på kunskap och vi vill också krossa vissa barriärer och fördomar kring kondomanvändning, säger Erik Gustavsson. Den första frågan inne i rummet brukar vara: Vad brukar du använda/har du använt kondom? Den följs sedan av samtal och frågor kring vilken sort och hur det kändes. I rummet finns också ett par fåtöljer, ett litet bord och en trädildo att träna kondompåsättning på. Personalen på mottagningen kan upplysa på individuell nivå, om kondomer som funkar på land och i vatten, som är lämpade för vaginal-, anal- eller oralsex, för kvinnor och män, för stora penisar och små, för tjocka och smala, för dem som kommer fort och för dem som vill ha en extra krydda i samlivet. Förutom kondomer för olika storlekar, tjocklekar och former finns det också kondomer med finesser, sådana som lyser i mörkret – för den mörkrädde. Som bedövar – för den som är för het på gröten, som är spetsade med chili – för den som vill svettas. Med jordgubbssmak, skruvad topp, knottriga, sådana som har inbyggd penisring och de som har en lös ribbad överdel för lite extra friktion och njutning. Den lokalpatriotiska användaren kan också stifta bekantskap med Stockholmskondomen, eller 08-kondomen som den också kallas på den lathund i A4-format som mansmottagningen sammanställt. Med hjälp av den kan besökare jämföra marknadens alla kondomer. Det är inte bara kondomer som står på hyllorna i kondomrummet. Här finns också prov på och information om olika glidmedel, om andra hjälpmedel som pubes/penisringar, klämmor som håller kondomen på plats. Och slicklappar, smaksatta latexlappar som används för att hindra smittspridning för den som vill slicka analt. PÅ JÄRVA MANSMOTTAGNING tar de kondomfrågorna på djupaste allvar, men vill för den skull inte glömma bort det roliga. – Länge tänkte vi mest i problem. Kondomer som glider av, som spricker, som gör att penis slaknar. Det är förstås problem som ska lösas men vi ska inte fokusera på problemen, utan också se till lusten i kondomanvändningen. Så när våra besökare går härifrån ska de ha med sig kondomer av olika sorter, en hel del kunskap om olika hjälpmedel och en positiv känsla, säger Erik Gustavsson. HELENE LUMHOLDT Kondomer i cyberrymden NU HAR Kondomrummet på Järva mansmottagning också fått sin motsvarighet i cyberrymden. Webbportarna till Järva mansmottagnings nya kondomsida (www. kondomsamtalet.se) slogs upp i början av november. Sidan är öppen för alla, förhoppningen är att nå ut till många fler med kondomkunskap. Där finns olika informationstexter skrivna på svenska för vanligt folk. Besökare kan läsa om hur man mäter storle- 22 INSIKT 3/11 ken på sin penis och var på penis man mäter omkretsen. Här ska också finnas lite spännande statistik och lite guidning i tabellform, lite boktips och en och annan video. – Och viktigast, man ska kunna ställa frågor och få svar, berättar enhetschef Erik Gustavsson. Kanske blir det ett forum också, vad det lider, där besökarna kan chatta, men det är inte bestämt ännu. SOM INSPIRATION för den nya kondomsidan har de haft mansmottagningens egen hemsida (www.jarvamansmottagning.nu), som sedan nystarten 2008 har gått från några hundra till 200 000 unika träffar varje år. Bilden t h: Interiör från Kondomrummet på Järva mansmottagning. 3/11 INSIKT 23 FORSKNING VÄND KLAMYDIATRENDEN MED Gränsöverskridande Vilket sätt är bäst? Olika landsting arbetar med olika metoder för att minska spridningen av klamydia. Av sju undersökta landsting får Västerbotten bästa betyget. Där har angreppssättet varit mest framgångsrikt. – VI HAR HITTAT indikationer på att de landsting som lyckats få ned klamydiaförekomsten har arbetat med flera olika processer samtidigt. Man har använt sig av en mix av olika preventionsaktiviteter med innovativa insatser och en genomtänkt strategisk plan för hur arbetet ska ske, säger Charlotte Deogan, hälsovetare och doktorand vid Karolinska Institutet. Charlotte Deogan har studerat preventionsarbetet i sju landsting i Sverige, från söder till norr, för att se vilka metoder som visat sig framgångsrika och sedan jämfört olika försök att nå positiva resultat. Hon vill särskilt lyfta fram Västerbottens län som ett gott exempel. Där har man genom ett effektivt angreppssätt lyckats vända trenden och fått ner antalet klamydiasmittade rejält. Man har gått från att enbart arbeta med sekundärprevention till ett fokus på primärprevention med metoder som kondomsamtal och motiverande samtal. Här har man vävt in ett förändringsinriktat angreppssätt där patienten får resonera kring sitt beteende och sätta upp en målbild för hur han eller hon kan minska sitt risktagande. Insatserna i Västerbotten har också inneburit att man gjort turnéer bland fritidsgårdar och genomfört utåtriktat arbete på ställen där unga vistas. På universitetet i Umeå ställdes kondomställ upp och personer på studentkåren utbildades för att kunna svara på frågor om klamydia. Även idrottsföreningar och religiösa föreningar har involverats i arbetet. Samtidigt har sekundärpreventionen utvecklats. Man har ökat drop in-mottagningarna på Hud/STI-mottagningen i Umeå och på Studenthälsan. Och för att ytterligare höja kvaliteten på smittspårningen har de centraliserade smittspårarna gått en utbildning och blivit certifierade. CHARLOTTE DEOGAN ANNA KNÖFEL MAGNUSSN är folkhälsovetare och doktorand på Karolinska Institutet. Hon forskar om klamydiaprevention ur ett hälsoekonomiskt perspektiv och har gjort en studie om hur olika län arbetar med prevention av sexuellt överförda infektioner. 24 INSIKT 3/11 PREVENTION MELLAN STOLARNA Charlotte Deogan säger att resultatet kan bero på hur stor plats STI-preventionen får i de olika länen: – STI-prevention har inte alltid en erkänd roll i landstingens organisationsstruktur. Där det saknas ett tydligt ansvar att arbeta med de frågorna är det lätt att preventionen hamnar mellan stolarna. Ingen äger den frågan. Gemensamt för de län jag har tittat på är även att det ofta saknas resurser för primärprevention och att den är nedprioriterad. I just Västerbotten finns ett brett samarbete mellan kommun och landsting, politiker och smittskyddsläkare. Men flera av de undersökta länen vittnar om en tvehågsenhet inför att samarbeta över gränserna. – Samverkan mellan olika instanser exempelvis mottagningar, landsting och skolan kan vara utmanande. Självklart vill skolhälsovården arbeta med det här men de saknar ofta KLAMYDIAMÅNDAGEN Caroline Thorsén på Gullmarsplans ungdomsmottagning med några av dagens prov. SATSA MER PÅ KLAMYDIAMÅNDAGEN I inledningsskedet av forskningsprojektet gjorde Charlotte Deogan och hennes kollegor en studie av hur kostnadseffektiv Klamydiamåndagen är. De kom fram till att vinsten för samhället är stor. Skulle man då inte kunna tänka sig att ha fler klamydiadagar per år? – Det man vet om dessa insatser – även exempel som ”hudcancerdag” med screening av leverfläckar och födelsemärken – är att man ökar medvetenheten och testningen för en begränsad tid. Det ideala vore naturligtvis punktkampanjer oftare för att hålla uppmärksamheten uppe. Men det är också dyrt, menar hon. ALLA ÅKER INTE TUNNELBANA Charlotte Deogan föreslår istället en utökning av den befintliga Klamydiamåndagen. Att anpassa och bredda kampanjen så att man lockar fler. – Nu görs reklam i tunnelbana och radio men man skulle även kunna använda andra kanaler. Alla åker inte tunnelbana. Då når man eventuellt en större målgrupp eller nya riskgrupper som ännu inte känt sig manade att gå och testa sig. Dessutom skulle fler mottagningar och kliniker kunna erbjuda drop intestning denna dag. Idag är det frivilligt att vara med, säger hon. Och fortsätter: – Nyttan för individen, dragplåstret med Klamydiamåndagen, är ju drop in-testning. Man slipper ringa och boka tid, det är bara att dyka upp, säger hon. ANNA KNÖFEL MAGNUSSON ”Borde finnas flera gånger om året” Klamydiamåndagen får många att testa sig även vid andra tidpunkter och är inte minst därför en viktig årlig händelse. Särskilt i Stockholm där en fjärdedel av alla klamydiasmittade finns. Förra året behandlades här nästan 9 000 personer. FÖR NIONDE ÅRET I RAD genomfördes Klamydiamåndagen, 12 september, på över hundra mottagningar runt om i länet: ungdomsmottagningar, vårdcentraler, Sesammottagningar, gyn- och barnmorskemottagningar. De hade alla utökade öppettider och drop-in för klamydiatestning. Klamydiamåndagen är en nationell kampanj som syftar till att uppmärksamma klamydia, underlätta och uppmuntra till provtagning, sprida information samt ge kunskap om vart man kan vända sig för provtagning. Klamydia är en sexuellt överförd infektion som sprids vid sexuella kontakter. Infektionen kan vara symtomfri, vilket innebär att man kan ha den och sprida den vidare utan att veta om det. Klamydia kan leda till svårigheter att få barn för bägge könen eftersom den hos män kan ge bitestikelinflammation och hos kvinnor äggledarinflammation och öka risken för utomkvedshavandeskap. Klamydia räknas som samhällsfarlig och lyder under smittskyddslagen. Det innebär bland annat att den som är smittad måste samarbeta vid smittspårning, men också att testning och behandling är gratis. I Stockholm behandlades nästan 9 000 personer för klamydia under 2010, vilket var cirka en fjärdedel av landets totala antal klamydiasmittade. Årets kampanj marknadsfördes på internet och genom affischer på bussar, pendeltåg och i tunnelbanan, samt på skolor, fritidsgårdar och deltagande mottagningar. Den gick ut på att man kunde beställa en humoristisk påminnelse till sin mobil eller mejl, i form av en film eller ett mms med en ”vit lögn”. Den kunde man visa upp för sin lärare eller chef som en ursäkt att smita iväg en stund. MER ÄN VARANNAN av de drygt 12 000 unika besökarna på kampanjsajten använde sig av påminnelsetjänsten och den mest populära ”vita lögnen” var den som handlade om att man måste sticka iväg och hjälpa mamma som fått motorstopp på E4:an. De som kom och testade sig på Klamydiamåndagen var framförallt personer födda på 1980-och 90-talet. Det är just i dessa åldersgrupper som klamydia är vanligast och sprids mest. Av de hundratals personer som svarade på en enkät om varför de valde att testa sig, var den äldsta född 1941 och den yngsta 1997. Statistiken håller i skrivande stund på att bearbetas. En liten inblick i resultaten visar att de allra flesta svarar ja på frågan ”Anser du att klamydia är en allvarlig sjukdom?” De anger risken för sterilitet som främsta orsak. Därefter kommer det faktum att man kan vara symtomfri och även smitta andra. De som svarar nej på frågan anger som orsak att det är lätt att bota. En 21-årig kille som själv haft kla3/11 INSIKT 25 ▼ resurser. För att samarbete ska ske behövs stimulans, tydliga uppdrag och bra kontaktvägar, säger Charlotte Deogan. En annan metod som allt fler landsting infört är klamydiatest via internet. Man får ett provtagnings-kit hemskickat och testet görs hemma. Något som fått kritik då man missar det viktiga samtalet med den som testar sig. Hon ser dock positivt på hemmatest: – Jag ser det inte som något negativt utan ytterligare en kompletterande möjlighet. Det är bra att fler testar sig som annars inte skulle göra det. MARTINA JUNSTRÖM arbete KLAMYDIAMÅNDAGEN Fler dagar att lägga på minnet MARTINA JUNSTRÖM WORLD HEPATITIS DAY 28 JULI HAR UTSETTS av Världshälsoorganisationen WHO till ett årligen återkommande datum för att internationellt uppmärksamma människor som lever med hepatit B och C. Avsikten är dess-utom att väcka medvetenhet om denna stora folkhälsofråga. WHO uppskattar att var tolfte människa i världen lever med kronisk hepatit B eller C. Många vet inte om att de bär på infektionen som i många fall inte ger symtom förrän efter flera år. NATIONAL HIV TESTING DAY Ovan, enkäten som många fyllde i. Överst, Anne Gottlieb Krantz och Susanne Wallin Lönnmar samt t h, Lena Rosén, samtliga barnmorskor, tar emot på Sesam City. Klamydiamåndagen organiseras av Lafa i samarbete med Sesamenheterna och Smittskydd Stockholm. ▼ mydia tidigare menar att ”det är sånt som händer när man lever hårt”. Det är fortfarande vanligare att kvinnor testar sig än män, men ett av målen med Klamydiamåndagen är att få fler unga män att testa sig. Många uttrycker sin uppskattning av mottagningarna; trevlig personal, välkomnande, att man känner sig trygg, ”världens bästa mottagning” är några av omdömena. En 20-årig tjej skriver i enkäten: ”Ni borde ha Klamydiamåndagen flera gånger per år”. – Kampanjen syftar till att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring klamydia och kan leda till att man går och testar sig en annan dag, om inte just på själva Klamydiamåndagen. Det viktiga är att mottagningarna visar att man kan testa sig hos dem. På många mottagningar märker personalen av en uppgång i klamydiatester veckorna innan och efter. ”Man kommer andra dagar, man blir medveten” meddelar en ungdomsmottagning som deltar i kampanjen. ANTALET SOM TESTADE sig skilde sig mycket mellan olika mottagningar. Vissa fick så många testande att de måste hänvisa en del vidare till andra testställen. Andra fick inga besökare alls under Klamydiamåndagen, vilket skapat visst missmod. – Det är dock viktigt att tänka i ett större perspektiv, menar Karolina Höög, barnmorska på Lafa och ansvarig för Klamydiamåndagen i Stockholms län. NÅGRA VECKOR efter Klamydiamåndagen kom Vårdguiden med en uppföljande uppmärksamhetskampanj om att beställa klamydiatest över nätet, för att testa sig själv hemma. Nu är kampanjerna över för i år, men möjligheten att testa sig gratis eller beställa hem gratis klamydiatest finns året om på www.klamydiatest.nu. 26 INSIKT 3/11 GUNILLA JÄGEBERG I USA ÄR 27 JUNI en dag vigd åt att påminna om och medvetandegöra vikten av att hivtesta sig. Bakom arrangemanget står bland annat the National Association of People with AIDS och Centers for Disease Control and Prevention. Inför 27 juni 2011 sade president BARACK OBAMA i ett pressmeddelande bland annat: “En av fem amerikaner som lever med hiv är inte medveten om sin infektion, vetskapen om detta visar på vikten av att se till att människor känner till sin hivstatus och att få in dem som lever med hiv i vårdsystemet”. Bristen på medvetenhet och kunskap om hiv bland USA:s invånare har lett till att 40 procent av personer som bär på viruset inte diagnostiseras förrän de utvecklar aids. I juli 2010 lanserade Obamaadministrationen landets första nationella hiv/aidsstrategi. Målet med denna är bland annat att minska antalet nya hivinfektioner och öka tillgängligheten till vård för dem som drabbats. WAD SIST MEN INTE minst vill vi påminna om Worlds Aids Day, WAD, 1 december. Läs i rutan til höger om hur Stockholm ska uppmärksamma hiv/aidsfrågan och minska okunskap och fördomar. REGIONNYTT STOCKHOLM / GOTLAND World Aids Day FÖR ANDRA ÅRET i rad samlas ett flertal aktörer både från vården och från frivilligsektorn för att sätta hiv på agendan. Samarbetet sker inom ramen för regionalt kunskapsnätverk Stockholm/Gotland. I STOCKHOLM uppmärksammas WAD med aktiviteter på Kulturhuset. Där bjuds på föreläsningar, panelsamtal och filmvisning för gymnasieungdomar och för allmänheten. Läs det utförliga programmet på www.wadstockholm.se! LÄRARE, HALLÅ! I HÖRSALEN arrangeras ett föroch ett eftermiddagpass för gymnasieklasser, kl 9.15 respektive 13.00. Eftermiddagspasset är fullsatt. ANMÄL DIN KLASS till förmiddagspasset genom att mejla till wad@lafa.nu. Först till kvarn! Till SCEN PLATTAN:s akiviteter krävs ingen föranmälan. På STOCKHOLMS UNIVERSITET arrangeras lunchföreläsningar under hela vecka 48 i samarbete med studentkåren. Studenterna bjuds på kortare nedslag i historien, basfakta om hiv samt ett samtal om riskbeteende och sexuell hälsa. BIOGRAFEN ZITA visar filmer på temat hiv under WAD-kvällen. MEDVERKANDE aktörer är Hiv-Sverige, Infektionskliniken Huddinge, Kill- och tjejmottagningen på Maria Ungdom, Lafa, Noaks Ark, Posithiva gruppen, Resurs- och kunskapscentrum för barn och unga som lever med hiv, RFSL Stockholm, RFSU Stockholm, Sesamenheterna och Ungdomsmottagningen i Botkyrka. ULRICA ZWENGER I ÖVER 20 ÅR har WAD, World Aids Day 1 december, uppmärksammats internationellt. Initiativet togs 1988 inom Världs- hälsoorganisationens (WHO) globala aidsprogram UNAIDS. Man ville fokusera på säkrare sex och arbeta mot stigma och diskriminering. Det Röda bandet eller Red Ribbon introducerades i USA redan 1991 och är den internationella symbolen för kampen mot hiv och för solidaritet med hivpositiva. WAD har blivit en av världens mest uppmärksammade hälsodagar och erbjuder ett viktigt tillfälle att skapa medvetenhet och upplysning kring hiv, att minnas dem som gått bort och fira framgångar som ökad tillgänglighet till förebyggande insatser och behandling. Vad vet vi om hepatit C idag? Vad görs för injektionsmissbrukarna? CONVICTUS arrangerar i samarbete med Smittskydd Stockholm två konferenser med samma program på temat hepatit C. De syftar till att öka kunskapen om det aktuella forskningsläget kring hepatit C samt om vad som görs för gruppen injektionsmissbrukare. Konferenserna vänder sig till personal inom organisationer som möter målgruppen aktiva missbrukare, både inom frivillig och offentlig sektor. Tanken är att kunskapen sedan ska föras vidare till missbrukarna själva. Convictus har ett hälsofokus i sin verksamhet och arbetet med att förebygga hepatit C är en del av flera hälsofrämjande insatser. – Hepatit C har varit en eftersatt infektion i Sverige, den har inte alls fått samma uppmärksamhet här som i många andra europeiska länder. Eftersom smittvägarna för hepatit C och hiv i huvudsak är desamma i målgruppen injektionsmissbrukare går det förebyggande arbetet hand i hand, säger CLAES HEIJBEL, verksamhetschef på Convictus. Båda konferenserna hålls på Nürnberghuset, Björngårdsgatan 14, 9 november kl 8.30–11.45 respektive 22 november kl 13-16. ANMÄLAN till den första konferensen görs via mejl på hepc1109fm@convictus.org och till den andra på hepc1122em@convictus.org. Gotland I DEN REGIONALA samordningen kring hivprevention ingår även Region Gotland. Under hösten hålls två kurser i Visby: ”Normkritisk pedagogik i sex- och samlevnadsundervisningen” och ”Fråga Chans- sex och samlevnad för 10–13-åringar”. Arbetet med att utveckla samarbetet fortsätter under hösten. SEN SIST Populärt med egen liggstatistik DET VAR POPULÄRT att skapa sin egen kurva, över 7 000 liggkurvor registrerades under de sommarmånader som kampanjen pågick. Många laddade ner appen och testade först hur den funkade, vilket blev en väldigt kort liggkurva, för att senare återkomma med en lite längre. Trots all statistik säger liggkurvan inget om kvaliteten på ligget. Statistiken visar istället på den stora variation som ett ligg kan ha. Liggen skickades in från hela landet och användes till att flera gånger dagligen producera statistiska minianalyser som publicerades på webben, Facebook och Twitter. Glamourösa blondiner snittar på runt sex minuter, sportiga vädurar låter högre än roliga tvillingar och poppiga stenbockar ligger tystare mot slutet är exempel på ny kunskap som Liggprofilen har resulterat i. – Liggprofilen syftar till att upp28 INSIKT 3/11 märksamma kondomen och göra den till ett självklart skydd vid sexuella möten. I varje sommarkampanj försöker vi göra kondomen populär genom att sätta den i nya, roliga och interaktiva sammanhang, säger Elin Jacobsson, folkhälsovetare på Lafa som jobbat med kampanjen. Enligt enkäten som fanns på webbplatsen kondom08.nu har användarna av appen blivit mer positiva till att använda kondom, vilket var syftet med kampanjen. SOM AVSLUTNING på kampanjen arrangerades en tävling där förstapriset var en helkväll med sexualupplysaren Olle Waller som jobbar på Lafa. Han svarar på frågor på säkraresex.se och är känd från tv och radio. De tre pristagarna Jennifer Ivars, Stephanie Möller och Daniel Boltes Persson fick ta med sig varsin kompis för att åka Globens Skyview och äta middag hemma hos Olle Waller. Olle Waller inledde middagen med att berätta om sexualunder- visningens historia. Middagen gick av stapeln 28 september, samma dag som den nystartade Sex- och samlevnadsdagen. Dagen ska uppmärksamma sexoch samlevnadsundervisningens betydelse och försöka minska de skillnader i kvalitet som finns mellan skolor. Middagsgästerna hade alla olika betyg att ge sexoch samlevnadsundervisningen som de själva fått i skolan. Allt ifrån fruktansvärt dålig till att man minns engagerade lärare som förklarade saker bra. Kvällens samtal handlade sedan om breda aspekter av sexualitet som kondomer, bdsm, asexualitet och hur det var när aids först upptäcktes i Sverige. Innan gästerna gick fick de med sig varsin goodiebag med kondomer. Ovan: Kampanjen marknadsfördes bland annat med affischer på stan. Mitten, fr v: Vinnarna med kompisar: Sara Backlund, Jennifer Ivars, Lafas Olle Waller, Stephanie Möller, Carl-Johan Hellström, Daniel Boltes Persson och Agnes Aronsson. Stephanie Möller håller upp en t-shirt med sin liggkurva på. Den ingick i ytterligare tävlingsmoment under kampanjen. Nederst: Vinnarna i Liggprofilen fick följa med Olle Waller, t h, på en färd med Globen SkyView. VIKTORIA ASP ANDREA JOHNSON UNDER SOMMAREN delade Lafas kondomutdelare ut 50 000 kondomer vid ett trettiotal platser i Stockholm. Kondomerna var för fjärde året i rad specialgjorda för stockholmare med ”08” tryckt på konvolutet. För att uppmärksamma kondomer och få folk att börja snacka skapades också mobilappen Liggprofilen. Appen registrerade vibrationer, ljudstyrka och tid för att skapa en unik liggkurva. Mobilen placerades i sängen eller i bakfickan om liggandet skulle ske stående. Liggprofilen startades och användarna fick en påminnelse om att det var dags att sätta på kondomen innan registreringen och det tänkta ligget startade. Efter avslutat ligg var det valfritt om man ville fylla i lite fakta om sig själv, till exempel hårfärg, ungefärlig ålder och personlighet, och dela med sig av liggkurvan på webben. GUNILLA JÄGEBERG Glamourösa blondiner snittar på runt sex minuter, sportiga vädurar låter högre än roliga tvillingar och poppiga stenbockar ligger tystare mot slutet, är exempel på hur det kunde låta när app-användarnas egen liggstatistik analyserades i sommarens Lafakampanj. Och vinnarna i den avslutande tävlingen bjöds på en tur i Globen SkyView. SEN SIST Inspirerande sexdag SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA bjöd under Sexdagen studenterna på föreläsningar och möjlighet att vidga sina vyer. De fick bland annat känna på penisproteser, tillverka sin egen porr, hämta information och gratis kondomer. – Målet med Sexdagen är att sprida en positiv och bejakande bild av sexualiten och dess olika uttryck som baseras på kunskap, säger Fredrik Harmjanz, projektledare, RFSU Stockholm. Sexdagen arangerades 19 oktober av RFSU Stockholm och kåren på högskolan, SöderS. Förutom föreläsningar möttes studenterna av utställare från Lafa, Kärleksakuten, transföreningen KIM, sexinspiratören Marika Smith och grupper inom RFSU Stockholm som fokuserar på bdsm och polyrelationer. Tidigare har sexdagar anordnats på andra högskolor och universitet av olika lokalföreningar inom RFSU. Det här var andra gången på Södertörns högskola. UNDER eftermiddagen hölls elva föreläsningar. Pelle Ullholm, sexualupplysare från RFSU, pratade om sex bortom samlagsnormen. – Vi är perverst fascinerade av vaginala samlag i det här landet, säger Pelle Ullholm. Vaginala samlag fortsätter att rankas högst trots de svårigheter som kan förknippas med det, som exempelvis tidig utlösning, samlagssmärtor, svårigheter för Nedan t v: Sofie Eriksson, Vendela Helldorff och Netta II Nilsson svarar på påståenden om sex ställda av Colour of Love-informatören Hilda Jakobsson. Nedan: Lafa fanns också på plats under Sexdagen. Här berättar Gunilla Jägeberg om verksamheten. kvinnor att få orgasm, storlek på kön och oro för könssjukdomar och oönskade graviditeter. Ullholm berättar att vi inte tänker utanför samlagsnormen eftersom det saknas ord för de andra sätten. Gnidsex, klitorissex och smeksex är ord som skulle kunna användas. – Ett vanligt problem som kan uppstå i en relation mellan en kille och en tjej är att tjejer inte får orgasm för att vaginalsamlag innebär för lite klitorisstimulation medan killen får tidig utlösning, säger Pelle Ullholm. Flera sexuella problem skulle alltså kunna lösas genom minskat fokus på vaginalsex. VIKTOIRA ASP NÅGRA studenter som besökte Sexdagen var Netta II Nilsson, Sofie Eriksson och Vendela Helldorff som pluggar dramatisk gestaltning. De besökte Colour of Love och besvarade påståenden om sex. – En del frågor var svåra att tolka för vi kan ha olika benämningar för samma sak, säger Netta II Nilsson och tar klitorissex som ett sådant exempel. Hon tycker Sexdagen är ett riktigt bra initiativ. – Det är ett avslappnat sätt att ta till sig information och man blir intresserad av frågorna. VIKTORIA ASP Hemligheter som kan hjälpa ATT VARA UNG och söka sin identitet, vem är jag och hur ska jag leva mitt liv, tror jag var och en av oss kan minnas med blandade känslor. Det var både himmel och helvete. Rädsla, oro, bristande självkänsla och en självkritisk blick på den egna kroppen, i kombination med en stark längtan att få möjlighet att utforska sin sexualitet, virvlade fram som en malström under tonåren. För unga människor med olika typer av funktionsnedsättningar är det förstås ingen skillnad när det gäller drömmar om sex och längtan efter närhet. Problemet rör hur man kan hantera frågorna när man samtidigt är helt beroende av en eller flera personliga assistenter. Hur raggar man med en personlig assistent vid sin sida? Hur kan man upptäcka och utforska sin kropp när man inte kan klä av sig själv? Hur gör man när man måste ha en assistent med när man ska ha sex? PROJEKTET ”En hemlighet känd av många” startade 1 oktober 2009 och ska pågå till den 30 september 2012. Projektet drivs av Förbundet Unga Rörelsehindrade och finansieras av medel från Allmänna Arvsfonden. Syftet med projektet är att bryta de tabun och tystnader som rör frågor kring sex, relationer, kärlek och olika typer av funktionsnedsättningar. I mars 2011 kom boken Hemligheter kända av många – En metod och handbok för dig som har per- Hemligheter kända av många – En metod och handbok för dig som har personlig assistans, skriven av Veronica Svensk för Förbundet Unga Rörelsehindrade. Kan laddas ner på www.ungarorelsehindrade.se. gäller att stödja och vårda och samtidigt förmå att se sina nära och kära som sexuella varelser. sonlig assistans skriven av projektets ledare Veronica Svensk. Det är en stor bok i det lilla formatet. Veronica Svensk lyckas att på bokens nittio sidor ge ett historiskt perspektiv, reflektera kring samhällets attityder, nära anhörigas dubbelhet när det MEN FRAMFÖRALLT är boken till stor hjälp för både brukare och assistenter när det gäller hur man kan närma sig de svåra frågorna, hur man ska göra för att våga prata. Boken innehåller gott om praktiska tips och värderingsövningar och kan användas långt utanför den tänkta målgruppen. OLLE WALLER 3/11 INSIKT 29 BÖCKER FILM Stenhård kvinnokämpe i helfigur JAG TRODDE ATT jag redan visste allt om Ottar. Jag tillhör ju den första generationen som fick sexualundervisning i skolan. Kanske hade min lärarinna Margareta Möller träffat Elise OttesenJensen som hade provlektioner för lärare och barn på 1940-talet. Trots att Ottar var svårt motarbetad under sin kamp för sexualundervisning så blev det ändå hon som till slut fick Skolöverstyrelsens stöd att introducera ämnet i de svenska skolorna. Visserligen i ABF:s regi, men Skolöverstyrelsen finansierade det hela. Det gjorde Ottar både stolt och glad. Hon var hela livet en otrolig rebell, tuff agitator och trogen syndikalist som trotsade det etablerade samhällets lagar och förordningar, men som ändå njöt av beröm uppifrån. De lagar hon främst kämpade mot gällde förbud mot preventivmedel, abort och homosexuella handlingar. Hon hjälpte kvinnor med pessar och aborter och förmedlade kontakter mellan homosexuella. JAG TILLHÖR också dem som sett och hört Ottar livs levande, på 50-talet i Folkets Hus i Enköping. Hon började alltid sina föredrag med att berätta om sina händer, den ena saknade två fingrar och den andra tummen. Olyckan hade skett under en kemilektion och hon ville berätta om den för att folk skulle kunna koncentrera sig på det hon verkligen ville prata om, nämligen kvinnor som hon mött. Och det blev den ena eländeshistorien efter den andra. Unga kvinnor som blivit gravida efter tvångssamlag med arbetsgivaren, alkoholisthustrur som blivit våldtagna av sina män och födde det ena barnet efter det andra, en sexbarnsmor som i sin förtvivlan över ännu ett oönskat barn försökt abortera sig själv. Lösningen var förstås preventivmedel och rätten till abort på kvinnans villkor. Ottar var rasande på läkarna som förlöste kvinnorna utan att berätta om hur de kunde skydda sig. ALLT DET HÄR känner vi redan till, men Gunilla Thorgren ger i sin fylliga och mycket läsvärda bok hela bakgrundsbruset till Ottars insatser. Hon berättar om uppväxten i en sträng prästfamilj i Stavanger där mamman födde 18 barn, hade flera missfall och blev totalt utarbetad. Ottar var näst yngst i syskonskaran och när hennes yngsta syster Magnhild blev gravid i 16-årsåldern försköt familjen henne, skickade henne till Danmark och barnet lämnades bort. Ottar tog händelsen hårt och kunde aldrig förlåta föräldrarna. Gunilla Thorgren tror att systerns öde som ledde till att hon blev psykisk sjuk och begick självmord var en av drivkrafterna för Ottar i hennes energiska och outtröttliga arbete. Alla barns rätt att vara önskade och kvinnans rätt att En stor liten film om kärlek 30 INSIKT 3/11 kontrollera sin egen kropp blev två av alla de frågor som Ottar engagerar sig i. DET ÄR INGEN hejd på vad Ottar klarar av, det är nästan Forrest Gump-varning, hon dyker upp i de mest oväntade sammanhang. Som sportjournalist rapporterar hon från OS i Stockholm 1912, hon upptäcker Helga Johansson, som senare blir Moa Martinsson, hon är agent för den amerikanske författaren Upton Sinclair och översätter hans böcker, hon tar sig fram på engelska, tyska och franska. Antingen hade hon ett otroligt gott självförtroende eller så saknade hon helt spärrar. Hon är faktiskt alldeles orädd, det ser man i de värdefulla och otroligt drastiskt formulerade tal och brev som Gunilla Thorgren noggrant valt ut. Inte minst i politiska sammanhang där hon stenhårt drev kvinnofrågor i den manligt dominerade syndikaliströrelsen. En enda gång hamnar hon helt fel i sin iver att ta till sig nymodigheter. Det gäller hennes obegripliga inhopp i rashygiendebatten. BOKEN HETER ju Ottar och kärleken och hennes kärlek får vi veta minst om. Hon var väldigt förtegen om sitt privatliv. När hon är 28 år träffar hon sitt livs kärlek, den stilige syndikalistiske agitatorn och skribenten Albert Jensen. Enligt Thorgren kan han ha varit hennes enda partner. Genom NU NÄR DE värsta svallvågorna lagt sig efter antologin Happy happy, boken som diskuterar den lyckliga skilsmässan, kan det vara läge att rekommendera en film, som på ett rakt och enkelt sätt problematiserar både förälskelsen, äktenskapet och separationen. Blue Valentine (regi Derek Cianfrance) handlar om ett par med en dotter. De närmar sig 30 och har fastnat i en allt gråare vardag. Berättelsen är enkel men bakom de faktiska förloppen finns ett helt batteri av möjliga diskussionspunkter. Hur långt OTTAR & KÄRLEKEN Författare: Gunilla Thorgren Förlag: Norstedts, 2011. Albert dras Elise in i den politiska världen och den passar henne perfekt, de två verkar ha varit ett riktigt radarpar som under många år sporrar varandra både politiskt och journalistiskt. Ibland jobbar de till och med på samma tidning. Men på något sätt blir det ändå inte den perfekta relationen. Deras enda barn dör ett par dagar efter födelsen, och det blir en livslång sorg för Elise. Albert tröttnar så småningom på Elises sexualfrågekamp och tröstar sig med en betydligt yngre kvinna. Elise råkar då ut för en bilolycka som i själva verket är ett självmordsförsök. Men Ottar kommer igen, utvecklar RFSU och blir den förgrundsgestalt för sexualupplysning i Sverige och internationellt som vi är vana vid. ANNA-KARIN ASP räcker passionen? Vad krävs för att respekten mellan två individer i en relation ska fortleva? Är ”lika barn leka bäst” verkligen ett axiom; vi vill väl att livet ska vara mindre statiskt än så? Finns det ett manligt och ett kvinnligt sätt att tala – om drömmar och förväntningar? Cindy (Michelle Williams) och Dean (Ryan Gosling) vill så gärna rädda vad de har tillsammans. Går det? Vem förlorar mest på att stanna? Här finns inga pekpinnar men gott om nakna, komplicerade känslor i ett fantastiskt fint skådespeleri. LOTTA JONSON KORTFATTAT KILLFRÅGOR.SE Deppigt värre baka till landet hon kom från. Novellformen kan vara knepig; när väl relationen till personerna etablerats tar det hela slut. Å andra sidan återkommer figurerna och det serveras rätt mycket dramatik i varje kapitel. Men varför är allt så deppigt? Inte en ljusglimt någonstans. Visst är synd om människorna, men så hemskt är det väl inte alltid ens att vara tonåring. Hela tiden. Jo, kanske … LOTTA JONSON JAG VILL BARA ATT DU GILLAR MIG Författare: Ingrid Olsson Förlag: Rabén & Sjögren, 2011. BÅDE FLER ABORTER OCH FÖDSLAR Hedersvåld mot hbt-personer MORDEN PÅ Fadime och Pela minns vi alla med fasa. Alltsedan dess har samhället blivit varse att hedersrelaterat våld kan drabba unga kvinnor som förälskar sig i ”fel” män. Men att hbt-ungdomar oavsett kön kan utsättas för samma sak har knappast uppmärksammats alls. I intervjuboken Hbt & heder, skriven av Frida Darj och Hedvig Nathorst-Böös tillsammans med Cecilia Jarl-Åberg, berättar hbt-personer sina historier. Alla har vuxit upp i familjer där hedersbegrepp styr vad som är tilllåtet. De berättar om våldsuttryck och rädsla. Den som bryter mot normerna straffas och många tvingas leva dubbelliv. Boken tar upp en rad frågor: hur självbilden påverkas av den kulturella miljön, våldets logik och på vilket sätt hedersnormerna tar sig uttryck i vardagen. Däremellan berättar ett tjugotal ungdomar ur sina liv. Men det här är inte bara en enda lång klagovisa. Hbt & heder mynnar ut i ett antal förslag till motåtgärder. Det är viktigt att arbetet mot hedersrelaterat våld inte bara fokuserar på unga tjejer utan också inbegriper hbt-personer. Slutligen uppmanas regeringen att ta fram en handlingsplan mot hedersvåld med tydligt hbt-perspektiv. En viktig bok som skildrar en ofta väl dold verklighet. LOTTA JONSON UNDER 2010 GICK både antalet förlossningar och antalet aborter upp i länet. Förlossningarna ökade med 3,9 procent jämfört med 2009 och aborterna ökade med 2,3 procent jämfört med 2009. Aborterna ökade i alla åldersgrupper förutom i tonårsgruppen, där antalet aborter minskade med 5,2 procent. Abort- och förlossningsstatistik publiceras i heloch halvårsrapporter som finns att ladda ner på www.lafa.nu Förlossningsprognoser som tidigare hittats på lafa.nu finns nu att ladda ner på www.sll.se POLEN-PROTEST EN FÖRSTA POLSK Slutwalk genomfördes 1 oktober i Gdansk. På gatorna protesterade unga kvinnor med plakat där texten löd ”Min kropp är min ägodel”, ”Nej betyder nej” med mera. Deltagarantalet var inte så stort som på många andra platser men marschen är viktig i ett land där motståndet mot feministiska uttryck och aborter ökat, inte minst bland vissa politiker. Slutwalk-fenomenet startade i Toronto 3 april i år som en protest mot uttalanden om att kvinnor borde klä sig anständigt för att undvika att bli våldtagna; ett solklart försök att lägga skuld på kvinnan i varje våldtäkt eller våldtäktsförsök. Därefter har rörelsen spritt sig som en löpeld och tusentals har protesterat världen runt. London, New York, Berlin, New Delhi, Amsterdam är bara några av alla städer där demonstrationerna genomförts, allt för rätten att klä sig som man vill utan att behöva kallas slampa. FITTBLOGG SOM VÅGAR Fitt For Fight är en halvårsgammal blogg som skriver närgånget, passionerat och uppkäftigt om det kvinnliga könet. Har synts och hörts i panelsamtal på Pride, blänkare i Ottar och i radioprogrammet Ligga med P3. På bilden ett insänt bidrag till fittforfight.wordpress.com. ”JESSICA” HUR GÖR MAN för att synas? För att höras? Så att alla inser vem man är längst där inne. Joanna och klasskompisarna i Ingrid Olssons Jag vill bara att du gillar mig ställer egentligen alla samma desperata frågor. De ”skriker” ut sin förtvivlan men ingen tycks ta någon som helst notis om dem. Fiktionen är enkel, tio gymnasielever väntar på en lärare. Medan de gnabbas i klassrummet presenteras de också genom varsin inre monolog. Greppet är fyndigt och mycket skickligt genomfört, fast lite svårt för den icke helt läsvane. Både innehållet och språket i berättelserna ger ungdomarna olika karaktärer. Bara den tonårsmässiga självcentreringen förenar dem. Liksom tragiken. Det sociala arvet vilar tungt på somligas axlar. Någon är ”bara” olyckligt kär. En låter sig utnyttjas sexuellt, en annan längtar till- DET FINNS ETT SEXTIOTAL tjejforum på nätet (typ Tjejjouren.se) men killar har svårare att hitta motsvarande hjälp och diskussionspartner. Killfrågor.se är förmodligen världens enda i sitt slag, ett stödforum dit unga killar eller de som känner sig som killar i åldern 10–18 år kan vända sig. Verksamheten bygger bland annat på tankar om att normer för manlighet kan vara begränsande för mäns/killars liv och psykiska hälsa. Inte minst gäller det att hela tiden diskutera invanda föreställningar. Genom att stötta killar med ett normperspektiv hoppas Killfrågor.se på ett mer jämställt och mindre våldsamt samhälle. Sajten Killfrågor.se öppnade för två år sedan. Idag finns också en chatt öppen fyra kvällar i veckan. Antalet besökare, över 150 per kväll, visar att många har behov av råd eller ibland bara av att ventilera sina funderingar. Riktad Facebookreklam till gruppen 13–18-åriga killar, gör att Killfrågor.se får kontakt med nya intresserade. Killfrågor.se har ett trettiotal aktiva volontärer, samtliga 20 plus, som ska utbildas i att tala med killar om sexuella övergrepp. Ytterligare ett tiotal nya blir så kallade pratkompisar inom kort. Volontärerna känner av och följer upp chatten för att vid behov försöka få killar med allvarliga problem att söka mer professionell hjälp. Killfrågor.se drivs av Män för Jämställdhet och arbetar just nu med ett projekt om sexuella övergrepp, finansierat av Childhood Foundation. Tidigare har sajten fått stöd från Allmänna Arvsfonden. Nu har mer pengar sökts från olika håll så verksamhetsledaren JENS MALMSTRÖM hyser förhoppningar om att kunna fortsätta arbetet även framöver. 3/11 INSIKT 31 POSTTIDNING Lafa Box 175 33 118 91 Stockholm Anmäl ändrad adress!
© Copyright 2024