GLAS 200-2014 e. Kr. GLAS 200-2014 e. Kr. 3 Förord Glas är ett magiskt material som fascinerat i årtusenden. Glasmassa som glasyr användes på sten och lera redan omkring 4000 f. Kr. både i Egypten och i Mesopotamien. Från omkring 2500 f. Kr. har man funnit glaspärlor i Egypten, men det dröjde till omkring 1500 f. Kr. innan man kom på idén att göra glaskärl. Kärlen var uppbyggda på lera. Glastillverkningen blomstrar därefter i Egypten i 500 år, men försvinner sedan och återupptas igen ca 500 f. Kr. Vid denna tid har glas även framställts i Kina och Indien. Att blåsa glas på pipa utvecklades kring tiden för Kristi födelse. Kunskap och produktion spreds snabbt runt Medelhavet och i hela romarriket. Vi vill med denna skrift presentera en del av vår samling historiska glas från romartid till nutid. De tidigaste är från romarriket ca 200 e. Kr. och det senaste från 2014. Hantverket och materialet är snarlikt genom århundraden, men formen växlar från ren brukskonst till det sena 1900-talets konst. Under långa tider har glaset varit exklusivt och förbehållet aristokratin och materialet har i vissa tider varit i prisklass med silver. I historiens spegel är ändå allt glas en konst – bräcklig - klar eller färgad, oftast transparent och med tidstypiska drag. Allt är lika spännande, gammalt eller nytt, bara kvaliteten är hög. Vi har fångats av glaset och arbetat med både antikt och nutida glas under mer än trettio år. År 1991 presenterade vi Swedish Art in Glass 1900-1990 med 138 konstglas. Denna gång har vi ett mindre men representativt urval av 1900-talets glas. Samarbetet med några av dagens stora svenska glaskonstnärer och mästerblåsare är en viktig inspirationskälla för oss. Vi tackar Britt och Clas Carlsson för den fotografiska gestaltningen och Per Björnerås för med verkan i den grafiska formgivningen. Bo Knutsson Fredrik Knutsson 5 Romerskt glas Med romerska legionärer spreds konsten att göra glas runt hela det romerska riket under århundra derna före Kristi födelse. Man försåg aristokratin med dryckeskärl och serveringskärl men också fönsterglas. Produktionen var stor och de regionala skillnaderna stora, vilket gör att dagens historiker oftast kan placera föremålen geografiskt. Glasblåsarkonsten utvecklades på ett par hundra år till vad som än i dag används: en pipa i järn, en glödande massa, en glasblåsarbänk, tänger och saxar. Till detta kommer blåsaren som i alla tider varit den viktigaste delen i hantverket. Det romerska glaset blev inspirationskällan till de tidiga medeltida glasen i Europa och grunden för den högklassiga glasindustrin i bl a Böhmen, Tyskland och Venedig . Det romerska glaset har bevarats i stor sönderfall. Bruket var verksamt till 1815, men under de senare årtiondena hade kvalitén på blåsning, formgivning och gravyr deklinerat. Henrikstorps glasbruk eller Skånska glasbruket grundades 1691 i Perstorp . Bruket var verksamt till 1762, då hyttan brann ned. Brukets produktion kan i kvalitet och gravyr inte mäta sig med Kungsholms glas. Formgivningen i klarglas är personlig och ofta med kasad dekor. En viktig del av brukets produktion var flaskor som ofta försågs med sigill, vilka idag kan betraktas som signaturer. I dag är Henrikstorpsglaset väl så uppskattat som Kungsholmsglas. Det fanns många andra glasbruk som startade i landet under 1700-talet. Limmared är ett av dessa. mängd då det alltid varit exklusivt med glas och dessutom har man vid utgrävningar gjort stora fynd. Bruket startade 1741 och tillverkade under en del av 1700-talet högklassiga glas, delvis med graverad Glastillverkning i Sverige enbart Absolut-flaskan. Kosta startade 1742 och är ännu verksamt med mindre tillverkning av konst- De första svensktillverkade glasen är pärlor från 600-talet, men importen var stor av pärlor och senare av olika bruksglas under romartiden. Tillverkning av glas startade 1581 i Nyköpingshus under ledning av Peter Keller. Verksamheten varade i sju år och man levererade huvudsakligen glas till hovet, som slog sönder mängder av glas vid festliga tillfällen. Detta har dokumenterats vid hoven hos både Erik IVX och Johan III. På 1640-talet grundade Melchior Ljung sin glashytta på Munkagärdet i Stockholm. Några andra hyttor fanns under begränsad tid. Kungsholms glasbruk fick sina privilegier 1676 och låg då vid Klara kyrka, innan det flyttade till Kungsholmen 1688. Här fanns både blåsare, formare och gravörer. Den främste gravören Kristoffer Elster6 kristalliserande struktur i massan kunde i värsta fall göra glaset helt ogenomskinligt och resultera i rent mann anställdes på 1690-talet. Har var verksam på bruket i ett tjugotal år. Elstermann skapade en egen stil med sina tyska influenser och är en av de få man kan attribuera föremål till. Bruket tillverkade högklassiga föremål och hade en gravyrkonst som kunde mäta sig med de centraleuropeiska bruken. Produktionen från 1700-1770 var högklassig och omfattande. Under delar av perioden 1710-1730 hade bruket problem med sammansättningen av glasmassan som visade sig senare i ”glassjukan”. Denna dekor. Brännvinsflaskor och glas är vanliga men förpackningsflaskor överväger. Idag tillverkar bruket glas och en del servisglas. Under 1700-talet fanns både fönsterglas, flaskor och burkar i produktionen tillsammans med smöraskar, karaffer, brännvinsglas med mera. I större delen av landet fanns under 17-1800-talet glasbruk av olika dignitet. Många var enbart inriktade på förpackningar, andra hade en nischad produktion. Flera bruk tillverkade personliga föremål i personliga former och färger. Strömbäcks glasbruk (1751-1885) är främst känt för sina opaka föremål 1790-1820, men de hade också en bred glasproduktion. Casimirsborgs glasbruk (1757-1810) vid Gamleby hade delvis en högklassig produktion av graverade glas. Här återfinns också de enda kända signerade glasen under 1700-talet. Signeringarna har form av glassigill som annars bara återfinns på flaskor. G ravyrerna påminner ofta om de från Cedersbergs glasbruk 1781-1838 i Östergötland. Arbetarna flyttade ofta mellan dessa bruk. Från Cedersbergs glasbruk är bordskaraffer, brännvinsflaskor och dricksglas ofta lätta att identifiera genom sina karaktäristiska blommor i gravyren. Göteborgs glasbruk (1762-1802) har trots sin relativt korta verksamhet lämnat fantastiska föremål till vår glasskatt. D et koboltblå glaset i bland annat potpurriurnor och andra föremål är karaktäristiska för bruket. 7 FAT, BÄGARE och KARAFF från romarriket, 200-300 e.Kr. Rhenområdet. OLJELAMPOR och MINDRE FLASKOR från romarriket, 300-400 e. Kr. Medelhavsområdet. GRÖNTONAT GLAS från romarriket, 200-300 e.Kr. Rhenområdet. FAT PÅ FOT med omvikt kant, diam 32 cm, höjd 4 cm. OLJEFLASKA, längd 15,5 cm och RING, 300-400 e.Kr. Medelhavsområdet. ROMERSKA MYNT KARAFF, höjd 22 cm, ristad dekor. BÄGARE, optikblåst, H 15,5 cm. 11 PASSGLAS eller” bandwurmglass”, H 28 cm. Nordeuropa, 1500-talets slut — 1600-talets början. KOPPARSTICK SIGISMUND i bronsram. Flandern eller Frankrike, ca 1600. LJUSSTAKE mässing. Flandern, 1500-tal. ALABASTERTAVLA Nattvarden. Frankrike, 1500-talets slut. KNIV, horn-mässing-järnsmide. Flandern, 1500-tal GLASTUNNA, Nordeuropa, ca 1700 12 ALABASTERTAVLA David och Abigail. Flandern eller Frankrike, omkring 1600. GLAS, H 11 cm. Tyskland, 1600-talets mitt. SKRIN fanerat med sköldpadd. Beslag i mässing och silver. Antwerpen, 1600-talets mitt. DOSA i sköldpadd och silver. Graverat kranium och ”Memento mori”. Nürnberg, 1600-talets mitt. 15 16 Kungsholms glasbruk POKAL 1700-1720. Gravyr ”Wadh är kärleken”ochbrinnande hjärtan. KREDENSBRICKA MED GLAS, 1690-1700. Graverad av mästergravören Krisoffer Elsterman. Bricka diam 18 cm H 10,5 cm. Glas, H 5,5 cm. I Ulrika Eleonora kvarlåtenskap fanns en identisk bricka med några glas, numera på Nationalmuseum. Kungsholms glasbruk, 1700-talets första del REMMARE med lock, gravyr ”La Prudencese fait voir dans le vin” Klokheten blir synlig i vinet! H 36 cm. REMMARE med gravyr ”Tompt Och Boo Lyckas Skål” H 24,5 cm 18 SMÖRASK med krona. Smörasken har en magnifik krona med kors som även återfinns på några praktpokaler på Nationalmuseum från 1600-talets slut. KANNA med kasad dekor Ulrika Eleonora 1719. Tillverkad på Henrikstorp - Skånska glasbruket H 23 cm. Efter Karl XII:s död gjorde hans syster anspråk på tronen och fick så småningom godkännande. Ulrika Eleonora kröntes i Uppsala domkyrka den 23 januari 1719 och abdikerade till förmån för maken Fredrik I den 29 jan 1720. Kannan är troligen tillverkad i anslutningen till kröningen. GLAS Fredrikus Rex (Fredrik I). Tillverkat vid Kungsholms glasbruk i Stockholm 1720-50. KABINETTSKÅP miniatyr. Valnöt och elfenben. H 23 cm, B 19 cm. Nürnberg, 1600-tal. 21 22 TERRIN med kasad dekor SHBF 1745, Henrikstorp – Skånska glasbruket. H 19 cm, diam 17 cm Terrinen tidigare i Erik Wettergrens ägo. Därefter flera samlare. GLAS FR Fredricus Rex Fredrik I, Kungsholms glasbruk. H 17 cm. KNIV silver, St Göran och draken, Amsterdam ca 1700. Före och efter festen! SKÄNKKANNA i masur med lejonfötter, daterad 1767 B.O.D. GLASBÄGARE troligen Limmared 1700-talets andra hälft, H 19,5 cm. ”SPETSGLAS” från svenska glasbruk, 1700-talets senare del. BRÄNNVINSTUNNA i målat trä, trädisk och gästabudskniv, 1700-tal. Sju sorters brännvin 26 KRANSFLASKOR, 1700-tal från Kosta Limmared och Skånska glasbruket. H 14-20,5 cm. 27 BÅLSKÅL, gustaviansk. Gravyr med girlanger, tofsar och stjärnor. Sent 1700-tal, troligen Kosta. H 16 cm, diam 27 cm. 6 sengustavianska VINGLAS med gravyr av bård och stjärnor. Sverige, sent 1700-tal. STUDENTMÖSSA i glas. J-E Ritzman, Transjö 1993 28 GLASSKÖLJARE i försilvrad mässing, 1700-tal. H 16 cm, L 27 cm. 6 BRÖLLOPSGLAS med gravyr av tre kronor och lagerkransar, varav tre med namn Jacob Heyckes Fischer 1775 och tre med Anlye Dircks Fischer 1775. Troligen Kungsholms glasbruk. H 16,5 cm. Glasskåpet SKÅP Bergslagen Sign OFS, MOD År 1774. Dörrspeglar med dekor av blommor och brännvinsskål respektive vinglas. H 181 cm, B 123 cm, D 50 cm. 30 33 33 KNUT BERGQVIST Graal Orrefors 1917 nr 221. Sign KB – HW Heinrich Wollman H 24,5 cm. SIMON GATE Skål i pokalfärg med blästrad och graverad dekor. Sign Orrefors S. Gate 1389, A1 TL Tillverkad 1935. Gravyr och blästring Thure Löfgren. H 23,5 cm. EDWARD HALD Bollspelande flickor. Graverad dekor. Sign Orrefors. 1926 E.Hald 176 Elis Rydh. H 23 cm, diam 27,8 cm. EDWARD HALD Cirkusskålen. Graverad dekor. Sign Orrefors Hald 865.A9. JR År 1943, gravör John Rosenstam. H 14 cm, diam 21,5 cm. 35 35 WIWEN NILSSON Silver- och glaskaraff designad av Wiwen Nilsson. Utförd på Orrefors H8. H 35 cm. Brännvinskalk EÖ 1928 Egon Östlund och cocktailbägare av WN 1940. Champagneskål av WN 1929. SVENSKT SPETSGLAS, sent 1700-tal. 37 SVEN PALMQVIST Skålar 1953-70 i Ravennateknik. INGEBORG LUNDIN Äpple Sign Orrefors Expo 32-57 Ingeborg Lundin H 35 cm. 38 39 JOHN SELBING Klot på kon, 1954. Sign Orrefors EXPO Su 16-54 H 41 cm resp 43 cm. 40 NILS LANDBERG Tulpanglas 1957-1960. Sign Orrefors EXPO NU 311-57, Orrefors EXPO NU 312-57, Orrefors EXPO NU 605-60. H 35-48 cm. 41 ANN WOLFF Bildfönster sign Ann Wolff. Unikat 2002. H 31,5 cm, B 25 cm. 42 ANN WOLFF ”Head” 1996 Skulptur sign A Wolff. H 42 cm, B 42 cm, D 32 cm. 43 45 45 PETER HERMANSSON ”The big step” Unik graal 2014. Sign Peter Hermansson, GRAAL unique 2014 (öga) Blåst av Micke Johansson, Örsjö. H 40 cm, diam 29 cm. REMMARE 5 st. Tyskland, 1700-talets första del. H 12,5 cm. GLASSKÄRVOR från utgrävning i Perstorp vid Henrikstorps glasbruk. PETER HERMANSSON Unik graal 2014. Blåst av Micke Johansson, Örsjö. 46 47 Litteratur i urval om glas och konsthantverk Anderbjörk, J E. Kosta Glasbruk 1742-1942, Jubileumsskrift. Stockholm 1942 Noreen, S E – Graebe, H. Henrikstorps glasbruk (Skånska glasbruket). 1964 De Berc Guy Bès. Sculptures d’albâtre de Malines. Musee de Louvre 2003 Nytta med nöje. Svenskt konsthantverk 1700-1960, Nationalmuseum 1998 Bernt Walter. Altes Glass Prestel. München Paulsson Greger. Modernt Svenskt Glas. Stockholm 1943 Hald Arthur & Wettergren Erik. Simon Gate & Edward Hald. Stockholm 1948 Ricke, H. – Cronert, U. Glas in Schweden 1915-1960, Prestel München 1987 Simon Gate-Edward Hald. Glas 1916-1973, Agnes Hellners Orreforssamling. Östergötlands länsmuseum 1983 Ricke, H. – Thor, L. Schwedishe Glasmanufakturen, Prestel München 1987 Harden, Donald B. Glass of Caesars. New York 1987 Seitz , H. Glaset for och nu. Stockholm, 1933 Hermelin, C.F. – Welander, E. Glasboken, historia, teknik och form. Stockholm 1980 Seitz , H. Äldre svenska glas med graverad dekor. Nordiska Museet Stockholm 1936 Kulturen en årsbok 1953; GLAS 1953 Sjöberg Lars – Welin A. Barockens Prakt. Läckö slott 2001 Kunstsammelung der Veste Coburg, Joachim Kruse 1985 Stern, E. Marianne. Roman, Byzantine Mentasti, R.B. – R. Freeman –M. Geothc. Glass Througtout History and Teqniqe of Glassmaking from Ancient art to present. N.Y. 2002. Martinius B. – Olausson Lars – Karlsson Eva-Lena. Skattkammaren på Läckö. 2006 48 Nilsson Allan. Glas under tre sekel. 2007 Nisbeth Åke. Kungsholms glasbruk, S:t Eriks årsbok. Stockholm 1963 and Early Medieval Glass 10 BCE-700 CE. N Y 2001 Svenskt Glas 1915-1960. Exhibition Catalogue 501, Nationalmuseum, Stockholm 1984 49 FOTO: BILDIT AB, VÄNERSBORG GRAFISK PRODUKTION: MID REKLAMBYRÅ, VÄNERSBORG TRYCK: RISBERGS INFORMATION & MEDIA, UDDEVALLA PAPPER: GALERIE ART GLOSS TYPSNITT: ALRIGHT SANS LIGHT, MEDIUM OCH SEMIBOLD UTGIVARE: BO KNUTSSON ANTIK & KONSTHANDEL 2014 ISBN 978-91-637-6190-4 Kungsgatan 3, 462 33 Vänersborg. Tel: 0521-660 77 Kommendörsgatan 9, 114 48 Stockholm. Tel: 08 660 81 70 info@boknutsson.com www.boknutsson.se