Redox 65 - Kemistklubben
Redox 65 Kemistklubben vid Åbo Akademi r.f. 1923-2012 Redox 65 2 Redox 65 Helan Sångledaren: En liten fågel satt en gång och sjöng i furuskog. Han hade sjungit dagen lång men dock ej sjungit nog. Alla: V ad sjöng den lilla fågeln då? JO! Helan går! Sjunghoppfaderallanlallanlej! Helan går! Sjunghoppfaderallanlej! Och den som inte Helan tar, han ej heller Halvan får. Helan går! Sjunghoppfaderallanlej! 3 Redox 65 REDOXJONERNA HAR ORDET Bästa Axlar och Stinor samt annonsörer och klubbens vänner. Nu har den magnifika och bombastiska tidningen Redox 65 äntligen utkommit. Traditionsenglit så kommer Redox ut till Axelnatten och till allas överraskning så har vi så gott som hållit tidtabellen. Året 2012 har än en gång varit händelserikt med diverse evenemang. Om dessa evenemang och dem som varit med och förverkligat ännu ett KK-aktivt år kan ni bekanta er närmare med i årets Redox. Vi vill tacka alla sponsorer och skribenter som bidragit med medel för att denna storartade tidning blivit till även detta år. Dessutom vill vi tacka Matti Aaltonen som även i år ritat pärmbilden samt åtagit sig tiden att fixa ihop en serie. Mikael Manngård vill vi också tacka som hjälpt med layouten. Sen för att inte glömma, så vill vi tacka alla KK-aren som gjort året 2012 till det som det var. Vi hoppas att du, kära vän får en trevlig läsestund tillsammans med vår favorittidning Redox och minnas den gamla goda studietiden samt hoppas att vi ser så många av er som möjligt på JubileumsBaalen. Casimir Kasvi 4 Chrisann Hindsberg Patrik Salminen Redox 65 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Pärmbild av Matti Aaltonen..........................................................................1 Helan............................................................................................................3 Redoxjonerna har ordet...............................................................................4 Innehållsförteckning.....................................................................................5 Annonsörer...................................................................................................6 Redox64 -visning..........................................................................................6 Presidentens hälsning...................................................................................7 Ordförande har ordet...................................................................................9 Kemistklubbens årsberättelse.......................................................................10 Kemistklubbens funktionärer 2012...............................................................15 Borgens verksamhetsberättelse...................................................................17 Axelborgs händelsekalender........................................................................18 ASK:s årsberättelse och händelsekalender...................................................19 ASG - AIR - Årsberättelse..............................................................................20 Datatekonologernas årsberättelse................................................................22 Datateknologernas händelsekalender..........................................................23 Vart leder reaktionsmekanismerna – livet (börjar) efter organisk kemi 2!.............................................................24 Banbrytande forskning inom biomassa: kemikalier från hemicellulosor från katalysatorutveckling till design av nya reaktorstrukturer....................26 Kuratorn har ordet........................................................................................32 Kemistbaalen 2012.......................................................................................34 Hälsningstalet till Kemistbaalen....................................................................36 Festtalet av Jessica Rosenholm.....................................................................38 Talet till Quinnan..........................................................................................42 Talet till Mannen...........................................................................................43 ASINDA 2012................................................................................................45 Fackxqr2 2012...............................................................................................46 Vinterblot 2012.............................................................................................48 Chalmersspexet Bob 2012 - Christofer Columbus . ......................................50 Axelbandet...................................................................................................52 Multiårskurssitz 2012...................................................................................54 Kemistklubbens funktionärer 2013...............................................................55 Teknologie doktorer.....................................................................................56 Filosofie doktorer.........................................................................................57 Teknologielicentiater....................................................................................57 Diplomingengörsexamina.............................................................................58 Filosofie magisterexamina............................................................................61 Teknologiekandidater...................................................................................62 Senior Honoris Causa....................................................................................63 Serie av Matti Aaltonen................................................................................64 Åbokemisternas sång....................................................................................66 Kontaktuppgifter..........................................................................................67 5 Redox 65 ANNONSÖRER TFiF & TEK ........................................................................................................... 2 Imerys Minerals Oy .......................................................................................... 33 Finnsementti ..................................................................................................... 41 Elomatic Oy ....................................................................................................... 44 Grandell ..............................................................................................................47 REDOX 64-VISNING UTGIFTERINTÄKTER Tryckeri 788,92 € Sponsorer 1640 € Postning 263,05 € Understöd 1230 € Övrigt 64,26 € Övrigt 2,23 € 6 Summa 1116,23 € Summa Skillnad Till Redoxjonerna Till Kemistklubben 1756 € 175,6 € 1580,4 € 2872,23 € Redox 65 Presidentens hälsning - The state of Our Union institutioner. Oberoende av statuset eller omdömet av denna union, är den enda möjliga vägen till en bättre, grönare och en hållbar framtid ett ökat samspel mellan kemister och kemiingenjörer. Kemi som vetenskap gagnar samhället genom planering och produktutveckling av nya och användbara substanser som sträcker sig från livsräddande läkemedel till material som gör våra liv tryggare och bekvämare. Kemister drömmer om och designar nya läkemedel mot cancer, virusar och allergier, och andra obotbara sjukdomar, molekyler för Diversa expertgrupper har utsetts att molekylära igenkänningstudier, kryptander, planera Åbo Akademis framtid. En grupp, sferander och grafen, självkopierande under prorektors ledning, diskuterar en och självmonterande molekylära system, möjlig framtida union och sammanslagning DNA-bindande molekyler, nanorör och av våra tekniska och naturvetenskapliga artificiella molekylära receptorer. Det enda Kemistklubben inleder sitt jubileumsår 2013. Samtidigt står Åbo Akademi vid ett vägskäl med väntande sparåtgärder framför oss. Grundundervisningen i kemi och kemiteknik står hotad och infrastruktren faller ner. Axelia I står inför grundrenovering. Vad händer med Axelborgen ? Vad händer med vår utbildning och forskning ? Som Gothampolis med Batmansymbolen, är det dags för Akademin att lysa Axel och Stina på Åbohimlen och kalla Åbo kemisterna och kemiteknologerna till hjälp. 7 Redox 65 som begränsar oss är naturlagarna, vår egen kreativitet och termodynamikens huvudsatser. Samtidigt är ingenjörskunskap och kemisk processering i stor skala det ända sättet hur dessa kemiska teknologier kan utvecklas och förverkligas i industriell skala ! Nära samarbete mellan kemister, kemi- och processingenjörer utan artificiella gränser mellan ingenjörs- och naturvetenskapliga utbildiningar och vetenskapsgrenar är alldeles väsentligt och kommer att krävas för framtida upptäckandet av nya sätt för syntes och industriell framställning av värdefulla molekyler, oberoende av om dessa molekyler ger oss nya substanser och nya material eller nya källor till tidigare kända. Den framtida kemitekniska utbildningen måste fortsättningsvist bygga på en stabil och omfattande naturvetenskaplig grund, på fysik, kemi och matematik. För detta har vi vid Åbo Akademi unika existerande möjligheter med våra två närliggande institutioner, eller i framtiden en institution, vars undervisning och forskning i världsklass alltid har byggt på förståelse av fenomen och processer på molekylär nivå. Våra möjligheter och utmaningar inför framtidens molekylära frontlinje är obegränsade. Mycket finns ännu att göra för skapandet och förståelsen av molekyler och material som inte ännu existerar och likaväl för utvecklandet av nya och elegantare metoder och processer som krävs för deras framställning. Samtidigt måste vi bidra till hållbar användning av naturen genom att utveckla metoder och processer som uppfyller dagens och framtidens krav. Allt detta lyckas nog, bara vi lyckas locka de bästa och skarpaste unga studenterna att studera naturvetenskaper och teknik, till Åbo Akademi. De bidrar till de allra mest kritiska mänskliga behoven genom att förverkliga sina spännande karriärer med, vid och vidare bortom denna molekylära frontlinje. Leve Åbo Chemicum och den 90-åriga Kemistklubben! Reko Leino President Skribenten är Kemistklubbens president, som inledde sina studier vid KTF på hösten 1989 med ÅK89. Efter elva månaders tvångspaus på fångläger i Ekenäs 1990-1991, fortsatte han sina teknologistudier på hösten 1991 som andra årets studerande med ÅK90, skrev diplomingenjörsexamen i december 1994 och blev teknologie doktor i maj 1998 som professor Jan Näsmans protegé. Sedan 2003 är Reko Leino professor i organisk kemi vid Institutionen för naturvetenskaper, tidigare MNF. Professor Leino gillar sushi, rödvin och högljudda elektriska gitarrer, och som Batman eller Fantomen skulle han allra först rädda Akademins glasblåseri. 8 Redox 65 Ordförande har ordet Bästa Axlar och Stinor! Nu är det dags att skriva in år 2012 i Kemistklubbens långa historia och att rikta blicken mot det 90:e jubileumsåret. Det gångna året har varit lyckat och vi hade många aktiva funktionärer och medlemmar. Kemistklubben har erbjudit ett mångsidigt program för sina medlemmar och övriga studerande samt fortsatt att utöka sin verksamhet och goda rykte. Vi har även haft ett gott samarbete med övriga specialföreningar vid Åbo Akademi. utexaminerade Axlar och Stinor. Kontakter till industrin samt studerande vid andra institutioner är mycket viktig att upprätthålla. Genom att lära känna nya människor under studietiden utvidgar man sitt nätverk och får möjligtvis en smidigare start i arbetslivet. Dessutom skall Kemistklubben synas och höras på Åbos gator i år när vi firar jubileum. Nu har det gått 90 år sedan Kemistklubben grundades. Dessa 90 år har varit fartfyllda och minnesvärda. I hopp om många fler minnesvärda verksamhetsår vill jag slutligen önska alla Axlar och Stinor en god fortsättning på året. Hoppas vi syns på den 90:e Kemistbaalen, som kommer att ordnas på Logomo 9 november. Den aktiva rekryteringen av studenter till institutionen för kemiteknik har inte ännu nått sin topp, men med en ljus blick på framtiden önskar jag att vi skulle få mera studerande till Kemistklubben. I år är vårt mål att få så många nya aktiva medlemmar som möjligt och att de nuvarande medlemmarna skall trivas Thomas Kurtén och ha det bra. Alla funktionärsposter är nu Kemistklubbens ordförande 2013 fyllda inför det kommande verksamhetsåret och vi kommer förhoppningsvis att kunna göra det 90:e jubileumsåret oförglömligt. I år hoppas jag att vi kan utöka kontakterna till industrin genom ett gott samarbete med 9 Redox 65 Kemistklubben vid Åbo Akademi r.f. Årsberättelse 2012 År 2012 var ett mycket aktivt år för Kemistklubben och årets styrelse, borgråd och programutskott har jobbat flitigt för att kunna erbjuda medlemmarna ett brett programutbud och för att ge Kemistklubben synlighet på olika evenemang runt om i landet. Kemistklubbens 89:e verksamhetsår inleddes med januari månadsmöte den 12 januari samt en efterföljande sitz för både gamla och nya funktionärer. En vecka senare firade Kemistklubben sin 89:e födelsedag med kaffe och tårta på Axelborg. Under kalaset stod styrelsen prydligt uppradad klädd i kostym och tofsmössa och tog emot gratulationer från Kemistklubbens medlemmar och andra specialföreningar. Den 27 januari ordnades en tvärvetenskaplig halarsitz på Axelborg. Sitzen var ytterst populär och evenemanget var en succé. Den 10 februari ordnades Axel och Stinas Industridagar, ASINDA. På mässan fick studenterna möjlighet att bekanta sig med ett antal företag och diskutera till exempel diplomarbetsplatser och sommarjobb med företagsrepresentanterna. Under dagens lopp fick studentrena dessutom ta del av en rad intressanta företagspresentationer. Dagen avslutades med en sitz på Axelborg för 10 både företagsrepresentanter och studenter. Pengarna till Kamratskapsstipendiet har förut kommit från vinsten från Glöggrundan. Men eftersom Glöggrundan inte ordnades i november år 2011 så beslöt Kemistklubben på februari månadsmöte att Kamratskapsstipendiet år 2012 kommer att delas ut till endast en person. Pengarna till Kamratskapsstipendiet togs istället från avkastningen från Bölge Trobergs fond och från vinsten från en fest som Kemistklubben ordnade på baren The Monkey. På fastlagstisdagen den 21 februari var det dags för Pjäxskuttet. Kemistklubbens bidrag till pulKKatävlingen var detta år en grön Dom Pérignon flaska. Stämningen på Vårdberget var på topp när styrelsen under tonerna till Champagne Showers susade nerför backen på den eldsprutande champagne flaskan och sprutade skumvin på publiken. Som så många år förut tog Kemistklubben, efter ett års paus, med nöd och näppe hem segern i pulKKatävlingen och blev intervjuade av både press och television. Redox 65 Detta år tog valborgsfirandet en liten tjuvstart då Kemistklubben tillsammans med Merkantila klubben ordnade en sitz med temat pre vappen den 18 april. Sitzen ordandes i sammarbete med baren The Monkey men på grund av brist på lämpliga utrymmen ägde själva sitzen rum på Galaxy, varefter de gröna och gula halarna sökte sig till The Monkey’s dansgolv. Den 29 februari gick den långvariga professorn för anläggnings- och systemteknik och Kemistklubbens före detta president Kaj Fagervik i pension. Kemistklubben uppmärksammade pensioneringen med en blombukett. Skottårsdagen avslutades med en skottsitz, med fri tolkning av temat, tillsammans med SF-klubben. I början av mars flög tre modiga KK:are i väg till Vinterblotet i Norge för att representera Kemistklubben på dess vänförenings Høiskolens Chemikerforenings 97:e årsfest. Den 24 mars ägde Axelnatten rum och Kamratskapsstipendiet delades ut åt Ida Mattsson. Torsdagen därpå var det dags för den efterlängtade dammiddagen. Kemistklubbens killar hade planerat sitzen väl och under kvällens lopp underhölls damerna med både ett dansnummer av en liten grupp från laget ’09:ers och ett sångnummer av en kvartett från Brahe Djäknar. Den lyckade kvällen avslutades med kröning av vinnaren i skönhetstävlingen Mr. KK. Som traditionen påbjuder ordnades Eldprovet i samarbete med Datateknologerna, Digit ry och Nucleus ry den 29 april. Följande dag dök Kemistklubbens och Datateknologernas gulnäbbar, de flesta klädda i klänning eller kostym men en del ännu i halare efter nattens strapatser, upp på Axelborg för att ta emot sina efterlängtade tofsmössor. Ordförande Desiré Lindberg och före detta ordförande Erik Ahnger delade ut tofsmössorna. På eftermiddagen deltog Kemistklubben i Wapprodden varefter det egentliga valborgsfirandet inleddes med fantåget till Vårdberget. På kvällen ordande Kemistklubben Teknologwappmiddag på Gadolinia. Som så många gånger tidigare var evenemanget ytterst populärt och kvällen blev mycket lyckad. Under middagen delades Magnumstipendiet ut till två yngre medlemmar i Kemistklubben som har både deltagit i och jobbat aktivt för klubbens 11 Redox 65 verksamhet. I år gick stipendierna till Emilie Lassfolk och Frans Storgårds. Den 1 maj fortsatte festligheterna med picknick på Vårdberget. stod mingel och sitz tillsammans med Teknolog Föreningens phuxar i Otnäs i tur. Den 29 november fylldes Åbos gator av giftgröna, nyfärgade halare det var nämligen dags för Halarinvigning – en pubrunda i På maj månadsmöte godkände mötet kvarteren kring domkyrkan. styrelsens förslag av ändring av arbetsordningen och beslöt därmed att Efter september månadsmöte gick läsårets spexamiralerna och baalmarskalkerna i första ”rikitga” sitz nämligen Sångsitsen fortsättingen kommer att väljas på december av stapeln. Sitzen var som oftast en succé månadsmöte samtidigt som de övriga bland både nya och gamla medlemmar. funktionärerna väljs. Kvällen avrundades med Kemistklubben vill också rikta ett stort tack grillning tillsammans med Datateknologrena. till Erik Ahnger som i september donerade Höstterminen inleddes med gulnäbbsveckan sin gamla bordsdator till kansliet där den nu som ordnades tillsammans med är i flitig användning av styrelsen. Datateknologerna. Denna höst tog Kemistklubben och tutorerna emot 27 År 2011 startades ett nytt samarbete med KT-gulnäbbar och 12 kemigulnäbbar. Turun Yliopiston Kemistit ry vars första Gulnäbbsveckan inleddes med TFiF Grand frukt vi fick njuta av den 5 oktober då det Prix i Kuppisparken, dagen därpå stod det ordnades en gemensam olympiad och sitz. bowling på programmet och på fredagen Evenemanget lockade en hel del deltagare ordnades det gulissitz på Axelborg. från de bägge föreningarna och ansågs Deltagandet var stort och sitzen var mycket mycket lyckat. En vecka senare var det dags lyckad. för årets andra FIA-cup, vilken än en gång blev en hit bland både KK:are och övriga Under höstens gång erbjöd Kemistklubben ÅA-studenter. Vinsten gick denna gång till sina näbbar ett varierande programutbud. två SF-tjejer. Den 18 oktober sammanträdde Klubbens verksamhet presenterades i Kemistklubben till oktober månadsmöte och början av september i samband med valde Thomas Kurtén till ordförande för år kanslikaffe och borgenöl. Den 6 september 2013. Efter mötet ordnades det Sportsits på gick gulnäbbsintagningen av stapeln i Axelborg. akademikvarteren i äkta KK anda. En grupp ivriga kolvare höll förutom på Kemistklubbens För att friska upp danskunskaperna inför intagning även punkt på både Merkantila Baalen höll Otakt dansskola för SF-klubbnes Klubbens och Statsvetenskapliga Klubbens och Kemistklubbens medlemmar den intagningar. Den 20 september fick näbbarna 29 oktober. Själva Baalveckan inleddes möjlighet att köpa sina första halarmärken måndagen den 5 november då Axel fick sin då gulnäbbsakademin ägde rum på Kåren. En frack i Axelia II. Kemistklubbens ordförande vecka senare ordnades det drinkskola nere Desiré Lindberg öppnade baalveckan med på Axelborg. Intresset för drinkskolan var ett tal och medlammarna bjöds på bål. På stort och vi får hoppas att näbbarna lärde sig tisdagen var det AIR-seminarium med temat något nytt. Den 11 oktober åkte gulnäbbarna ”Cyber world” och därefter kvällsbit på tillsammans med tutorerna till Helsingfors. Axelborg. På onsdags morgonen anlände Efter ett besök på TFiF kansliet i huvudstaden våra norska gäster.På kvällen ordnades det 12 Redox 65 Vikingasitz och Axelborg fylldes till bredden med både norrmän och KK:are utklädda till vikingar. Sitzen blev en mycket vild fest, som sig bör när vikingar drar ut och härja, och festen forstatte långt in på småtimmarna. På torsdagen åkte de som orkade stiga upp på baalexkursion till Vakka Suomen Panimo och på kvällen åkte norrmännen, värdarna och övriga KK:are till sportstugan i Pargas på StugpHaest. Kemistklubbens 89:e årsfest hölls fredagen den 9 november. Festligheterna inleddes med solenn akt på Humanisticum. Styrelsen och kuratorn var på plats och tog emot gratulationer och gåvor från andra föreningar. Till de mest unika gåvorna hörde hembyggsdrätt på Åland, tomater från Österbotten och en stansapparat med 30 000 nitar av TFiF med motiveringen att det aldrig finns nitar i Kemistklubbnes kansli när man behöver stansa ihop sina räkneövningar. Efter solenn akten fick deltagarna busstranspost till Kåren och årets mest efterlängtade och största fest kunde äntligen börja. där Nachspiel ordnades. På lördagen kl. 12 fylldes Axelborg av gröna och blåa halare och sillfrukosten satte i gång. Stämningen var på topp; på mjuka sidan underhöll två trubadurer, från Hangö, publiken och på hårda sidan var dansgovet och bordena fulla av dansande Baaldeltagare och festen fortsatte långt in på natten. På det åttonde månadsmötet den 15 november beslöt Kemistklubben att man under valmötet skall välja en jubileumskommitté inför jubileumsåret 2013. Kommitténs uppgift skulle vara att hjälpa baalmrskalkerna i deras arbete att förverkliga den stora jubileumsbaalen. Den 22 november ordnades den legendariska Tomtejakten av ASK och den 30 november kom Chalmers spexet Bob till Åbo och uppförde spexet Christofer Columbus. På valmötet som hölls den 12.12.12 valdes professorn för organisk kemi Reko Leino till Kemistklubbens president och alla funktionärsposter, förutom webbmaster posten, för år 2013 besattes. Efter mötet stod Luciasitzen, under vilken Kemistklubbens vackra luciatåg spred ljus i mörkret på Axelborg, i tur och Kemistklubben önskade sina medlemmar en fridfull jul i väntan på jubileumsåret år 2013. Året avslutades med en avslutningsfest, med temat vilda vestern, som programchefén ordnade som tack till det gångna årets funktionärer innan de drog sig tillbaka till sina hemtrakter för att fira jul. Medlemmar Under Baalen avnjöts god mat och dryck i gott sällskap och baalgästerna fick ta del av tal, stipendieutdelning samt några programoch musiknummer. Efter dans till tonerna av Axelbandet fortsatte festen på Axelborg Under år 2012 uppgick Kemistklubbens medlemsantal till 114 medlemmar varav 16 var datateknologer och 34 var nya medlemmar. Medlemsavgiften var i enlighet med tidigare år 6,50€ för kemi- och kemiteknikstuderande 13 Redox 65 utkom i slutet av maj och dess upplaga var endast 300 exemplar eftersom den i enlighet med beslutet på februari månadsmöte år 2011 endast skickades till ASG medlemmarna Möten År 2012 sammankallades Kemistklubben istället för till alla utexaminerade. Eldprovets till nio ordinarie månadsmöten samt ett tidsskrift utkom som traditionen påbjuder i årsmöte. Efter varje månadsmöte ordnade samband med Eldprovet. Kemistklubben någon form av program för sina medlemmar. Styrelsen sammanträdde å Ekonomin sin sida till 32 styrelsemöten. Styrelsemötena År 2012 gjorde Kemistklubben ett överskott hölls i regel en gång i veckan med undantag på 2 876,86 €. Överskottet är delvis ett resultat av minskade kostnader för av sommarmånaderna och julhelgen. kopieringsmaskinen samt att Kemistklubben har övergått till en mobiltelefon. Redox64 Exkursioner I slutet av september gav sig 25 KK:are i väg gjorde ett gott resultat i år och ASINDA till Dublin på europaexkursion. I Dublin stod gjorde dessutom bättre ifrån sig än under år ett besök till Jameson’s whiskey destilleri och 2011. Det som slagit hårdast mot ekonomin Guiness ölbryggeri samt Google på agendan. detta år är det faktum att Chalmersspexet Deltagarna hade roligt och tyckte att resan har gått rejält på minus, rättare sagt -2 745,24 €. Chalmersspexet står inför en utmaning för var mycket givande. att vända den negativa trenden som uppstått på senare år. Kemistklubben står ändå på en Publikationer Kemistklubbens medlemstidning Tekniska stabil ekonomisk grund inför jubileumsåret Åtgärder, med en upplaga på 60 exemplar, och för att vidare utveckla verksamheten år utkom åtta gånger under år 2012. Redox 64 2013. och 5,00€ för datateknologer med dubbelt medlemskap. Utmärkelser, förtjänsttecken och stipendier Axelstandaren – Rickard Linde Kemisklubbens förtjänsttecken nr. 144 - Mikko Luhaluoma Sjörövarstipendiet – Pernilla Fagerstolt Krokodilstipendiet – Casimir Kasvi Samarbetstecknet – Sebastian Lövdahl Fiilisstipendiet – Mattias Starndberg Boe Stipendiet – Ida Mattsson och Benjamin Rydgren Bölge Trobergs fond: Kamratskapstipendie – Ida Mattsson Magnumstipendiet – Emilie Lassfolk och Frans Storgårds Chrisann Hindsberg Sekreterare 2012 14 Redox 65 Kemistklubbens funktionärer 2012 President Kurator Styrelsen Styrelseordförande Viceordförande Ekonomiser Sekreterare Klubbhövding Idrottsminister Programchef Borgrådet Klubbhövding Ekonomiser Sekreterare Inköpschef Värdinna Kökstekniker Programutskottet Programchef Värdinna Medlem Medlem Medlem Medlem Medlem Medlem Sångledare Vice sångledare Fotograf Vice fotograf Tekniska Åtgärder Chefredaktör Redaktör Redaktör Redaktör Henrik Saxén Carl-Mikael Tåg Desiré Lindberg Joni Kiikola Joakim Antell Chrisann Hindsberg Marcus Siiskonen Mikael Tihveräinen Thomas Kurten Marcus Siiskonen Ida Mattsson Malte Gabrielsson Mattias Strandberg Amira Mountassir Frans Storgårds Thomas Kurtén Amira Mountassir Sophie Sandås Emilie Lassfolk Mathias Pirttikangas Axel Elfving Jockum Törnqvist Zacharias Aarnio Jussi Hietamäki Dennis Saxén Niklas Koivunen Marcus Grönlund Anni Kultanen Pernilla Fagerstolt Alexander Nordling Kompendiekommittéen Ordförande Viktor Berglund Kassör Ludvig Lindström Valkommittéen Valdiktator Pernilla Fagerstolt Kuratorsnämnden Ordförande Carl-Mikael Tåg Medlem Jussi Hietamäki Medlem Marcus Grönlund Disciplinärärenden Marcus Siiskonen Kontakter till andra Teknologkommissionen Joni Kiikola Teknologkommissionen Desiré Lindberg TfiF Styrelsen Joni Kiikola TfiF Åboavd. Casimir Kasvi TfiF teknologutskott Sophie Sandås TfiF teknologutskott Chrisann Hindsbreg Baalmarskalker Baalmarskalk Baalmarskalk Spexamiral Spexamiral Redoxjon Redoxjon Redoxjon Webmaster Mikko Lauhaluoma Mikael Manngård Marcus Grönlund Richard Linde Marcus Manngård Benjamin Rydgen Robin Röj Sebastian Lövdahl 15 Redox 65 Kemistklubbens styrelse 2012 Borgrådet 2012 16 Redox 65 Borgens Verksamhetsberättelse 2012 År 2012 har som alla tidigare år också varit fyllt med roliga evenemang på Axelborg. Förutom att vi varit multinationella och hunnit ha besök av både Mexikaner och Skottar har männen även hunnit ordna dammiddag. Även många andra sitzer och fester har ordnats. Det gångna året har det synts till många SF-are, och de har även hållit egna sitzer på Borgen då deras egen klubblokal varit under renovering. Axelborg 3 fyllde 35 år, och det firades med ett riktigt barnkalas med lekar och ballonger. Även en del nyinskaffningar har gjorts, vattendammsugaren sade upp kontraktet så vi skaffade en ny, dessutom kastade vi ut MC-bordet ur lagret och städade upp ordentligt där. IC började med några äldre studeranden att brygga öl i det som tidigare var hoitis, det blev en succé men tyvärr stannade projektet upp efter första satsen. Renovering av det gamla köket påbörjades i slutet av året, och den fortsatte över jullovet och in på det nya året. Borgrådet 2012 vill tacka alla Kemistklubbens medlemmar och även alla andra som varit med och gjort det gångna året så bra som det varit. Malte Gabrielsson Borgrådets sekreterare 2012 Borgrådet 2012 Marcus Siiskonen Thomas Kurtén Ida Mattsson Malte Gabrielsson Mattias Strandberg Amira Mountassir Frans Storgårds Klubbhövding PR-chef Ekonomiser Sekreterare Inköpschef Värdinna Kökstekniker 17 Redox 65 HÄNDELSEKALENDER 2012 Januari 31. HjulPhest 20. ÖN:s Plättfest e-släpp 12.Funktionärssitz April 24. DaTe höstmötessitz 14. Åk 89 3. FyKe 26. Multiårskurssitz e-släpp 19. KK 89 år 12. Skumppaprovning 27. Öffens Nachare 25. SF Uteliggarsitz 13. SF-sitz November 27. Tvärvetenskaplig halarsitz 14. ÅsNa Nachspiel 1. KSÅ-sitz Februari 20. Festivitas Berskväll 2. Maskeradsitz 2. Fia-Cup 21. Festivitas Nachspiel 3. SF Nachare 10. Asinda 29. Eldprovet 6. AIR 11. ÅSL Nachare 30. Wappen 7. Vikingasitz 14. ESN e-släpp Maj 9. Nachare 16. Mexico-sitz 5. JeFu sitz 10. Sillis 18. Kårens Nachare Augusti 17. Födelsedagsfest 21. Pjäxskuttet 30. SF gulisöl 30. Chalmers spexkalas 25. Stysse^6 31. Gulissitz December 29. Skottsitz September 1. Examensfest + Florakåren Mars 4. MK gulisintagning 5. Karonka e-släpp 1. TK-sitz 6. gulisintagning 7. Borgen 35år 3. NN-nachare 13. MM06+sångsitz 11. OK Julfest 8. Åk2-sitz 19. SF gulisintagning 12. MM09 + Luciasitz 9. SF-sitz 27. Drinkskola för gulisar 14. ÅASpexkalas 10. åk 45 sitz Oktober 15. Avslutningsfest 17. Examensfest 4. Poker 18. PaF, FCT, 3PK Julfest 22. Poker 5. TYK + KK sitz 19. Köksremppan börjar 23. ASG Branschkväll 6. Nora Sairio Examensfetst 24. Allwarnatten (SF) 9. JeFu poker 26. Akademiska spexet 12. Fia-Cup 27. ÅK1 Sitz 13. Kräftis 28. Dates sitz 18. MM07 + sportsitz 29. Dammiddag 19. SF-sitz 18 Redox 65 ASK:S ÅRSBERÄTTELSE 2012 Sytrelsen för Axels sportklubb r.f. bestod år 2012 av: Ordförande Sportchef Stughövding Sekreterare Kassör Värdinna Värdinna Mikael Tihveräinen Mathias Pirttikangas Patrik Salminen Jockum Törnqvist Niklas Koivunen Staffan Granqvist Assi Sipilä Styrelsen sammankallades 17 gånger under årets lopp. Det ordnades även ett allmänt valmöte och årsmöte där föregående styrelse gavs ansvarsfrihet. Under årets lopp har ASK stugan fått en brandskiva ovanför spisen, grillen har murats om och räck till verandans trappor har byggts. Förutom dessa hard et även skett små förändringar i stugan som t.ex. ventilation och nya klädhängare. Under året deltog ASK I flera sportsevenemang. Bland dessa bl.a. fotboll, herrsähly och innebandy. I slutet av april ordnades den traditionella Axelmarathon. ASK höll en egen gulisintagning som avslutades med en bastukväll på stugan. Under Kemistklubbens gulisintagning samt eldprovet hade ASK en egen punkt. Även detta år gjorde Tomtejakten succé och platserna blev fulla på under en minut. Evenemangets eftersläpp ägde rum i kemistklubbens klubblokal. ASK hade även sin traditionsenliga frågesportspunkt under Kemistklubbens halarinvigning, som bestod av sportrelaterade frågor samt frågor om ASK. Sekreterare 2012, Jockum Törnqvist ASK:S HÄNDELSEKALENDER Axelmarathon Punkt på Eldprovet Punkt på Gulisintagningen ASK:s Gulisintagning + Guliskväll Stugphaest Tomtejakt Punkt på halarinvigningen 26.4. 29.4. 6.9. 25.9. 8.11. 22.11. 29.11. 19 Redox 65 Vad är ASG? Axels och Stinas Gamyler (ASG) är Alumniföreningen för Diplomingenjörer samt Magistrar från fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik vid Åbo Akademi. ASG värnar om kontakten mellan universitet och arbetsliv, mellan studeranden och alumner, mellan teoretiker och praktiker vilket är en livlina för ett lyckat samspel som gynnar hela samhällets utveckling. Till ASGs viktigaste uppgifter hör att utveckla kontakten och samarbetet mellan utexaminerade, Kemistklubben och Datateknologerna, samt Institutionen för Kemiteknik vid Åbo Akademi. Samarbetet med Tekniska Föreningen i Finland (TFiF) är ett viktigt stöd för ASGs verksamhet. ASG har idag över 250 medlemmar och verksamheten bedrivs av Axels Industriråd (AIR), som är styrelsen för Axels och Stinas Gamyler. Årsberättelse 2012 Den 2-3 februari samlades styrelsen till strategimöte på Klubb Orfeus i Helsingfors. Under strategimötet planerades verksamheten och en verksamhetsplan gjordes. I mötet deltog såväl gamla som nya studentrepresentanter, för att bekanta sig med AIR:s verksamhet. Den 23.3 ordnades årets Branschkväll i Åbo. Temat denna gång var Internationella Ingenjörskarriärer. Per-Henrik Hagberg från Tervakoski Oy, Kim Danielsson från DOW och Marie Gestranius från VTT berättade om sina erfarenheter om att jobba och leva utomlands samt hur vardagen i internationella storföretag ser ut. Pekka Sarpila från If berättade i sin tur om vad som kan gå snett och hur man förbereder sig för arbete utomlands. I seminariet deltog ett trettiotal och de flesta avslutade dagen med vin och mingel på Axelborg. I samband med Branschkvällen ordnades även ASG:s Årsmöte. Som nya styrelsemedlemmar (fyra års period) valdes Ulla Häggblom och Ulrika Kurtén. Den 26 oktober ordnades höstens mest väntade evenemang: Multiårskurssitzen. Drygt 170 Axlar och Stinor samlades på Kåren för att njuta av god mat, gott sällskap och sång av Kvartetten Løk. Sitzen var en succé och många av deltagarna fortsatte in på småtimmarna på Axelborg. Årets AIR-Seminarium ordnades traditionsenligt under Kemistklubbens Baalvecka. Tisdagen den 6.11 samlades ett fyrtiotal teknologer i Åbo för att lyssna till det senaste inom internetsäkerhet. Som talare under seminariet fungerade Mikko Nieminen och Pasi Koistinen 20 Redox 65 från Silverskin Information Security, Antti Tikkanen från F-Secure, Pekka Laaksonen från John Nurmisen Säätiö och Mika Rautila från VTT. Efter seminariet bjöds både åhörare och talare på middag på Axelborg. I samband med AIR-Seminariet tilldelas en studerande/studeranden ett stipendium för att på ett förtjänstfullt sätt initierat och genomfört aktiviteter för Kemistklubben och dess verksamhetsformer. Boes Stipendium nr 20 tilldelades teknolog Ida Mattsson och Boes Stipendium nr 21 till teknolog Benjamin Rydgren. Boes stipendium utdelas ur Axels Industriråds (AIR) fond till minne av TkD Bo Mannström. Styrelsen Styrelseordförande Kenneth Sundberg Viceordförande Pekka Sarpila Britta Sunde Anders Ahnger Pekka Suursalmi Leena Sarvaranta Ulla Häggblom Ulrika Kurtén Henrik Saxén (Kemistklubbens president) Carl-Mikael Tåg (Kemistklubbens kurator) Stefan Willför (Prefekt, Institutionen för Kemiteknik) Sekreterare Desiré Lindberg (Styrelseordförande, Kemistklubben) Verksamhetsledare Joni Kiikola (Viceordförande, Kemistklubben) Verksamhetsledare Stefan Virtanen (Styrelseordförande, Datateknologerna) Styrelsen hade totalt 8 möten, varav 5 var telefonmöten. Utöver dessa hölls tre planeringsmöten inför Multiårskurssitzen. Medlemmar År 2012 hade ASG 202 medlemmar, varav 9 nya. Medlemsavgiften för ständigt medlemskap är 80 euro. Desiré Lindberg, AIR sekreterare 2012 21 Redox 65 Datateknologerna vid Åbo Akademi r.f. Årsberättelse 2012 Funktionärer och medlemmar Styrelsen för Datateknologerna vid Åbo Akademi r.f. bestod år 2012 av: Ordförande Stefan Virtanen, viceordförande Fredrik Breitenstein, sekreterare Benjamin Bergens, skattmästare Björn Domars, gulnäbbsansvarige Marcus Norrgård, informationschef Zandra Lundegård samt värdinnorna Mattias Berg och Gabriel Kivilohkare. Funktionärer var spindelmannen Tobias Zetter, datörerna Wictor Lund, Sebastian Lövdahl och Teemu Urpunen, fotografianterna Patrik Storm och Sebastian Lövdahl samt sångledarna Emil Aura, Jonathan Wiklund, Matias Myréen och Björn Ejvald. Vectors representanter var Patrik Solin och Fredrik Breitenstein. TK-representant var Niklas Jern. TU-representanter var Marcus Norrgård och Emil Aura. Valkommittén bestod av Stefan Virtanen, Emil Aura och Jonathan Wiklund. Tidningsutskottet bestod av Björn Ejvald, Olle Svanfeldt-Winter, Martin Koskinen, Matias Myréen samt Fredrik Robertsen. Verksamhetsgranskare var Martin Koskinen och Olle Svanfeldt-Winter. Möten DaTe höll sitt vårmöte den 28:e mars. Närvarande var 24 ordinarie medlemmar och 2 gulnäbbar. På mötet presenterades årsberättelsen och bokslutet för 2011. Både bokslutet och och årsberättelsen godkändes och styrelsen för 2011 beviljades ansvarsfrihet. DaTe arrangerade sitt höstmöte den 24:e oktober. Närvarande var 20 ordinarie medlemmar och 14 gulnäbbar. Under mötet presenterades och godkändes verksamhetsplanen samt budgeten för år 2013. Medlemmar till styrelsen, valkommittén, tidningsutskottet, commodoreuZkottet samt resterande funktionärsposter valdes. 22 Redox 65 Datateknologerna vid Åbo Akademi r.f. Verksamhet 2012 Under år 2012 ordnade DaTe årsfest, sitzar samt diverse arrangemang och träffar. 26.01 TEK/TFiF-kryssning 17.02 Funksitz 23.02 Grill-, pulka- och bastukväll 25.02 DaTes 13-årssitz 00.03 ASINDA 17.03 Pokerkväll 21.03 Filmkväll 28.03 Vårmötessitz med Vocalis 04.04 Påsksitz med Biotica 11.04 TK presents: MEGAZONE 13.04 Eat Yourself Drunk 28.04 Prewappensitz med Astérix 29.04 Eldprovet 01.05 Picknick på vårdberget 03.05 Grillning med Kemistklubben 22.05 Utvärderingstillfälle för IT-insten 14.07 Sommarträff 00.08 TFIF GP 00.08 Gulissitz 00.09 Gulisintagning 20.09 Gulnäbbsakademi 05.10 Baklängessitz med Britannica 24.10 Höstmötessitz med Vocalis 31.10 Halloweensitz 06.11 Cyber World-seminarie 09.11 Filmkväll 15.11 MEGAsitz med Kleio 19.11 TFiF-bastu 23.11 Lan med Digit 28.11 Sitz med Åka 00.12 Halarinvigning 08.12 XY-styssesitz Åbo den 10.2.2012 Benjamin Bergens sekreterare 2012 23 Redox 65 Vart leder reaktionsmekanismerna – livet (börjar) efter organisk kemi 2! Under den långa mörka hösten har många Axlar och Stinor deltagit i kursen organisk kemi 2. Tråkigt nog, är denna ganska teoretiska och krävande kurs placerad kl. 8-10 på morgonen och föreläsaren har fått bevittna många sömniga ögon som har försökt hänga med i reaktionsmekanismernas förunderliga värld. Flertalet klarar kursen med goda vitsord, medan andra har haft sämre framgångar. I kursutvärderingen får vi ofta läsa att kursen är relativt svår men dock nyttig! Vad händer efter OK 2? Sätter alla Axlar och Stinor kursboken i bokhyllan och kastar in handduken, vad gäller organisk kemi? Det går ett år eller kanske två så börjar studenterna med diplomarbete eller kanske arbeta inom något forskningsprojekt. Arbetet kan gå ut på att framställa biobränslen, funktionalisera nanocellulosa, framställa bionedbrytbara plaster eller ledande polymerer. I teknologiska sammanhang kanske detta kallas kemiteknik eller kemisk teknologi, men på molekylär nivå är detta i allra högsta grad kemi och främst organisk kemi - kanske man måste damma av kursboken igen! Vi fick nyligen höra i nyheterna att kemiindustrin nu är finlands viktigaste industrigren, speciellt vad gäller exporten. En granskning av kemiindustrins export visar att över 60 % av denna utgör organisk kemiska produkter som inkluderar oljebaserade produkter, plast- och gummiprodukter, tvättmedel, kosmetika och läkemedel. Om vi till detta adderar ny och framtida kemiteknik som bioraffinaderier, 24 kemikalier från skogen, avancerade material från lignin och cellulosa samt fin- och baskemikalier från kolhydrater utökar vi den organiska kemis andel ytterligare. På tal om kolhydrater förresten, över 50 % av jordens biomassa består av kolhydrater så det är ingen överraskning att kemiindustrin aktivt söker efter metoder att modifiera kolhydrater till andra användbara kemikalier och bränslen. Utvecklandet av nya användningsområden Redox 65 och tillämpningar för naturliga kolhydrater så som cellulosa, hemicellulosor och stärkelse, kräver att dessa material får nya kemiska och/eller fysikaliska egenskaper. Det naturligaste sättet att (mål)medvetet göra dessa modifieringar är att tillämpa kända kemiska reaktioner och modifiera de naturligt existerande funktionella grupperna till nya funktionaliteter. Organiska reaktioner kan dock inte genomföras som receptkokningsprocedurer. Fast reaktionerna (och till och med reaktionsmekanismerna) är kända får man ändå ofta oväntade problem när reaktionerna skall tillämpas för nya substrater. Ingen funktionell grupp är isolerad från molekylens övriga delar och funktionaliteter, och i praktiken blir varje syntessteg ett nytt optimeringsproblem – en dagdröm för varje ingenjör, eller hur! Idag räcker det dock inte mera att framgångsrikt kunna genomföra en organisk syntes. För en organiker utrustad med sund självrespekt är även andra värderingar, speciellt miljövänlighet och hållbarhet (både ekonomisk och ekologisk) viktiga. I industriell skala kan dessa mål uppnås endast om kemisten och ingenjören klarar av att är fullständigt optimera processen även på molekylär nivå. Har då aktuell forskning i organisk kemi något med grundkursen organisk kemi 2 att göra? I ett av forskningsprojekten ämnar vi framställa kirala katalysatorer för asymmetrisk syntes. Detta låter avancerat men låt oss se! En naturpodukt kallad hydroximatairesinol extraheras från granens kvistnötter, därefter görs en syrakatalyserad Friedel-Craftsacylering, en metylering (SN1 reaktion), påföljt av oxidation med PCC och en Grignardreaktion. Alla reaktioner finns beskrivna i kursboken (Ellervik och andra) och utförs faktiskt under labbkurserna i organisk kemi. Detta är inget undantag, forskning och produktutveckling samt industriell framställning av alla typer av organiska molekyler är baserad på grundläggande organisk kemi. Så ställ inte bort boken i organisk kemi och kasta inte in handduken, vidga istället dina vyer och fördjupa dina kunskaper i organisk kemi. Dina kunskaper i organisk kemi blir allt viktigare i framtiden då vi ska rädda världen eller åtminstone hitta metoder att ersätta oljan, kanske genom att utnyttja kolhydrater. Patrik Eklund och Tiina Saloranta Laboratoriet för organisk kemi Vid laboratoriet för organisk kemi utförs också annan spännande forskning baserad på kolhydrater. I ett av projekten framställs s.k. bioaktiva multivalenta mannosderivat som har immunostimulerande aktivitet och är potentiella molekyler för behandling av allergier och cancer. Bioaktiva molekyler och läkemedel är nog en gemensam nämnare då man diskuterar organisk kemi. Förutom att vi framställer och utvecklar dessa, analyserar vi deras förekomst och sönderfall i miljön. 25 Redox 65 Banbrytande forskning inom biomassa: kemikalier från hemicellulosor från katalysatorutveckling till design av nya reaktorstrukturer Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet i Finlands äldsta stad, Åbo. Åbo Akademi grundades av drottningen Kristina år 1640. Kemiingenjörsutbildningen startade i Åbo redan 1920, då en kemisk-teknisk fakultet grundades. Idag heter fakulteten Institutionen för kemiteknik och den består av 11 laboratorier. Forskningen och undervisningen i katalys är koncentrerad till Laboratoriet för teknisk kemi och reaktionsteknik. En stor del av vår forskning inriktas på katalytisk omvandling av biomassa till kemikalier och bränslekomponenter. Norra Europa är rikt på biomassa från skog – Finland har varken naturgas, olja, eller kol, men har den största skogstillväxten per invånare in hela Europa. Kemi och kemisk teknologi håller på att ändra riktning mot hållbar utveckling, innefattande • användning av förnybara råmaterial istället för fossila källor • produktion av naturliga biokompatibla material och kemikalier • förståelse av “naturens visdom” i kemi och utnyttjande av koncept, mekanismer och processer som utvecklats under miljontals år av evolution Forskargruppen vid Laboratoriet för teknisk kemi och reaktionsteknik är en del av Processkemiska Centret (PCC), som är en spetsforskningsenhet utnämnd av Finlands Akademi. Forskningsgruppen har över 40 medarbetare från fler än 10 länder. Vi är involverade i forskningsprojekt som finansieras av EU, Finlands Akademi och TEKES. Forskningens tyngdpunkter är katalys, kemisk kinetik och kemiska Dessa principer leder till grön kemi och reaktorer. grön processteknologi som lever i harmoni med vårt ekosystem och uppfyller mänsklighetens behov på lång sikt. Inom denna utveckling är en djup förståelse av detaljerad kemi – vi kallar det “molekylär processteknologi” – avgörande. Vår forskning följer denna trend. Figur 1 visar tvåplattformskonceptet för ett bioraffinaderi för produktion av Våren i Åbo: den glada forskargruppen socker och/eller syntesgas och pyrolysolja bland tulpaner vid Aura å. som utgångskemikalier för biobaserade kemikalier och bränslekomponenter. 26 Redox 65 Sockerplattformen baseras på processer, där biokemikalier omsätts till sockerråvaror, medan syntesgaspyrolysplattformen baserar sig på termokemisk omsättning av biomassa till syntesgas eller pyrolysolja, vilka utnyttjas för framställning av kemikalier, material och bränslen. energi. Skogsbiomassa består i huvudsak av lignocellulosa som är uppbyggd av tre primära fraktioner, nämligen cellulosa, hemicellulosa och lignin. Cellulosa och lignin har studerats mycket, medan mindre uppmärksamhet har riktats mot hemicellulosor. Strukturen för en typisk hemicellulosa visas i Figur Sockerplattform 2. Vi arbetar mycket med hemicellulosor, Biokemisk eftersom vi ser en stor potential i dem som källa för biobaserade kemikalier och Kemikalier, material bränslekomponenter. Hemicellulosans Biomassa Värme & energi & andel i trä är märkbart hög, t.ex. Larix bränslen sibirica, det dominerande träslaget på Syntesgas, Pyrolysplattform den Sibiriska taigan, innehåller ca 15% Termokemisk av hemicellulosan arabinogalaktan, som i dagens skogsindustriella processer Figur 1. Ett bioraffinaderi för biobaserade huvudsakligen går förlorad. kemikalier, material och bränslen. Sockerråmaterial Avfa l l Ren ga s CO, H 2, Pyrol ys olja HO OH O Integration av grön kemi till bioraffinaderier tillsammans med utnyttjande av teknologier med en minimerad inverkan på miljön, är vår målsättning. Det är viktigt att studera och analysera fördelar och nackdelar av olika koncept för produktion av hållbara produkter baserade på biomassa. Material som inte är ätbara, såsom träbaserad biomassa erbjuder en alternativ råvara för framställning av biobaserade produkter och energi. Då möjliggörs hållbar produktion av biokemikalier och biomaterial med biodegraderbarhet och biokompatibla egenskaper. Ett skogsbioraffinaderi använder flera sorts råvaror, inklusive skördeöverskott, extrakt från utflöden och fraktioner av processvatten för produktion av kemikalier, material och HO HO OH O O HO HO OH HO O . O HO OH O O O OH O HO HO OH HO O O O OH O HO HO OH O HO O O OH OH O O OH O OH Figur 2. Strukturen för en typisk hemicellulosa: arabinogalaktan. Hemicellulosor har likartade egenskaper som cellulosa men de är ändå ganska olika. En cellulosamolekyl består enbart av glukosenheter och är relativt lång. Hemicellulosor är mycket kortare och flera sockermonomerenheter förekommer i dessa, t.ex. arabinos, galaktos, glukos, mannos, xylos. Dessutom är hemicellulosamolekyler förgrenade, vilket demonstreras i figur 27 . Redox 65 2. Figur 3 illustrerar hur hemicellulosor produkter som demonstreras i Figur 3. kan användas som källor för framtida kemikalier och bränslekomponenter. Det första nyckelsteget vid tillämpning av hemicellulosor som råmaterial är separeringen av dessa från trämaterial. Detta kan göras genom exponering av träflis eller träpulver för hett vatten, varvid övriga komponenter såsom cellulosa och lignin återstår olösta i vattnet. Vi har konstruerat en unik utrustning för hetvattenextraktion av hemicellulosor from trä. Den fungerar mycket bra. Apparaten visas i figur 4. Figur 4. Apparat för hetvattenextraktion av hemicellulosor. Furfuraler Bränslen Socker- Dehydrering syror VätskeHemicellulosor Hydrolys reformering Oxidering Aldoser Hydrering Esterificering Separering & Smörjmedel & isolering emulsifierare Biopolymerer Fermentering Sockeralkoholer Etanol Figur 3. Katalytiska rutter för transformering av hemicellulosor till kemikalier. Nästa steg är att bryta ned hemicellulosor till sockermonomerer (kallade aldoser i figur 3). Detta kan göras genom hydrolys, varvid hemicellulosamolekylerna exponeras till en enzymatisk katalysator. Efter detta steg är sockermonomeren redo för otaliga kemiska transformationer såsom isomerisering, oxidering, hydrering, esterificiering för att åstadkomma de 28 Dessa reaktioner kräver typiskt närvaro av en homogen, heterogen eller enzymatisk katalysator. Katalys är en gammal vetenskap: år 1835 förklarade den världsberömde svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius att katalysatorer är kemiska komponenter som påskyndar kemiska reaktioners hastighet utan att själva förbrukas. Katalytisk transformering av biomassa är en ny utmaning: många av de ‘gamla’ heterogena katalysatorerna som har utvecklats för kemisk transformation av fossila komponenter i råolja, natugas och kol, fungerar inte och det finns ett akut behov av nya, skräddarsydda katalysatorer. För att katalysera hydrolys av polysackarider – cellulosa och hemicellulosa –används traditionellt starka mineralsyror såsom saltsyra och svavelsyra, men dessa är Redox 65 korrosiva och måste separeras från reaktionsblandningen. En idealisk metod vore att använda en heterogen katalysator i fast fas som är lätt att separera. Vi har demonstrerat att detta är möjligt. Figur 5 visar heterogena katalysatorer som kan användas för hydrolys av hemicellulosor till sockeroligomerer och -monomerer. 20 μm 200 μm Figur 5. Katalysatorer för hydrolys av hemicellulosa: Smopex-101 och Amberlyst 15. Två kemiska reaktioner med sockermonomerer härstammande från hemicellulosor är av speciellt intresse: hydrering och oxidering. Hydrering av sockerarter resulterar i sockeralkoholer; t.ex. hydrering av glukos ger sorbitol och hydrering av xylos ger xylitol. Denna typ av föreningar används som tillsats i livsmedel och i farmaceutiska produkter. Dessutom har många av dem direkta hälsobefrämjande effekter: xylitol är en antikaries och antiinflammatorisk komponent som är känd över hela världen. Sockersyror som fås genom katalytisk oxidation av sockermonomerer, har vida tillämpningsområden inom kosmetika och medicin. Vi har extensiva forskningsprogram som fokuserar på oxidering och hydrering av socker som härstammar från hemicellulosor. Forskningen omfattar katalysatorutveckling, mätning av reaktionshastigheter, utveckling av unika kemiska reaktorer samt djupgående matematisk modellering av de kemiska processerna. Utveckling av katalysatorer baserade på guld, som under århundraden ansågs vara ett inaktivt material, är mycket utmanande. För oxidering av typiska sockerarter från hemicellulosa såsom arabinos och galaktos till motsvarande sockersyror, visade sig guld vara överlägset den traditionellt använda palladiumkatalysatorn. Guld som katalysator innebär verklig nanoteknik: katalysatorns partikelstorlek skall optimeras för att nå högsta möjliga katalytiska aktivitet, eftersom för små eller för stora guldpartiklar inte ger upphov till någon kemisk reaktion. Vi utvecklade och optimerade guldkatalysatorer för oxidation av sockerarter till motsvarande sockersyror, t.ex. arabinos till arabinonsyra. Som figur 6 visar, behövs en optimal guldpartikelstorlek på omkring 2 nm för 29 Redox 65 detta genombrott. 0,7 L-arabinose Chi2/DoF = 8.6831E-7 R2 = 0.78484 P1 0.00221±0.00441 P2 0.11117±0.13444 P3 5.10918±3.43517 P4 0.60284±0.54556 Activity, mmol/gAu*s 0,6 0,5 0,4 0,3 Figur 7: Ruteniumnanopartiklar på aktivt kol. 0,2 0,1 0,0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Particle size, nm Figur 6. Preparering av arabinosyra: optimering av storleken på guldnanopartiklar. Katalytisk hydrering av sockerarter till sockeralkoholer är en annan utmaning – mycket arbete har ägnats åt hydrering av glukos till sorbitol, men de värdefulla sockren ingående i hemicellulosor har studerats relativt litet. Den klassiska katalysatorn för detta syfte är Raney- nickel, en svampaktig katalysator med flera nackdelar: nickel är giftigt, pyroforiskt och deaktiveras under användning. Vi fokuserar på en ny generation av hydreringskatalysatorer innehållande rutenium, som visas i TEM-bilden, figur 7. Vi har upptäckt att inte bara singulära sockerarter utan och blandningar av sockerarter framgångsrikt kan hydreras till sockeralkoholer, såsom galaktitol, arabinol och mannitol på en ruteniumkatalysator med aktivt kol som bärare. Detta illustreras i figur 8. 30 Figur 8. Hydrering av en blandning av arabinos och galaktos på en Ru/C-katalysator – linjerna representer den kinetiska modellen. ■ L‑arabinos, □ L‑arabitol, ● D‑galaktos, ○ D‑galaktitol. Snabba, selektiva och hållbara katalysatorer är inte tillräckligt för industriell produktion eftersom vi står inför en annan utmaning: stora molekyler från biomassa måste genomtränga det porösa bärarmaterialet in till de aktiva metallsätena inne i porerna. Reaktionshastigheten begränsar p.g.a. diffusionsmotståndet: den interna delen av en traditionell katalysatorpartikel (storleken varierar typiskt från 1 mm upp Redox 65 processintensifiering, eller mera specifikt kan vi kalla det reaktionsintensifiering – vi påskyndar den kemiska processen märkbart genom att använda dessa katalysatorstrukturer i kontinuerliga reaktorer. Vi sparar tid och pengar i framtida fabriker. . Jag tackar Andreas, Bright, Dmitry, Henrik, Johan, Jyri-Pekka., Kari, Olga, Päivi, Victor och många andra som levererat material till denna artikel .Figur 9. Tyg av aktivt kol (vänster) och kolbehandlat stål (höger) impregnerat med rutenium används som strukturerade katalytiska material. till 1 cm) används ineffektivt och stora koncentrationsgradienter uppstår inne i katalysatorstrukturen. Å andra sidan, om vi minskar på katalysatorpartikelns storlek, ökar ryckförlusten kraftigt i reaktorutrustningen. Hur ska man lösa detta dilemma? Genom att använda av strukturerade reaktorer som monoliter – dessa utnyttjas redan med framgång för bilavgasrening - fiberkatalysatorer och fasta skum med ytterst tunna katalysatorskikt på några tiotals mikrometer. Möjligheterna är många och mycket arbete behövs innan man har en kemiskt och mekaniskt fungerande katalysatorstruktur. Akademiprofessor Tapio Salmi Åbo Akademi Teknisk kemi och reaktionsteknik FI-20500 Turku/Åbo Finland Tapio.Salmi@abo.fi www.abo.fi Nyligen demonstrerade vi att sockerarter framgångsrikt kan hydreras till sockeralkoholer över ruteniumimpregnerade aktiva kolfiber och kolbehandlade stålstrukturer, som visas i figur 9. Tillvägagångssättet kallas 31 Redox 65 Kuratorn har ordet Bästa Axlar och Stinor. Året 2012 var ett händelserikt år. För egen del hände stora förändringar i och med min flytt utomlands. Trots detta har kommunikationen till Biskopsgatan varit mycket bra, men vad annat kan man vänta sig i dagens IT samhälle. I och med dessa förändringar har diverse tankar snurrat i mitt huvud. Att älska på avstånd. Är detta möjligt? Jag har ofta funderat på detta när jag sitter på flyg, när Tyskland nuförtiden är mitt andra hemland. Utöver att jag är kurator för Kemistklubben, och vill naturligtvis sköta mina plikter med att t.ex. närvara vid möjligast många tillfällen, så bryr jag mig också massor om föreningen. I oktober 2012 ordnades en Multiårskurssitz. Närvaranade 170st graduerade diplomingenjörer och kemister. En mycket liten procent av dessa befinner sig nuförtiden i Åbo regionen dvs största delen av festdeltagarna tog ledigt från jobbet och reste till Åbo för att träffa studiekompisar och samtidigt hedra KK. För tillfället är vi utspridda världen över...Vilket nätverk! Vi vill hålla kontakten till varandra, Axels och Stinas Gamyler, vår alumniförening. Kom ihåg att med jämna mellanrum kontrollera ASGs hemsida (www.asg-alumni.fi) för att få färsk information gällande kommande evenemang. Traditionsenligt ordnas Branschkvällen 2013 på våren, i år den 4.4 med temat ”Hur gick det såhär? –Axlar och Stinor idag” samt AIR seminariet under Baalveckan i november. Samhället idag präglas av förmågan att göra många saker parallellt. Arbetsbördan stiger och ibland har jag funderat hur jag skall hitta tid för hobbyn. Vi lever i en mycket hektisk värld där ordet multitasking är ett trendord. 32 Kemistklubbens kurator Carl-Mikael Tåg Man klarar sig inte med att göra en sak och sedan ta itu med nästa. Multitasking är det som krävs och tiden med att utreda saker är ibland mycket knapp. Det som de flesta inte tänker på är de negativa konsekvenserna av att jobba med för mycket samtidigt. Det kan påverka såväl produktivitet som relationer. I takt med att vårt arbetssätt förändras och blir alltmer gränslöst kommer vi att behöva omvärdera hur vi tillbringar vår tid för att bättre bibehålla fokus på det vi gör. Personligen så känner jag mig själv som en som ibland har för “många bollar i luften“, Redox 65 men det hänger väl ihop med personligheten och man får alltså skylla sig själv. Man kan väl säga att styrelsejobbet inom Kemistklubben, som görs vid sidan av studierna, också är en form av multitasking. Såväl studierna som klubbens verksamhet måste skötas. Samma gäller fixandet av alla evenemang som organiseras av programutskottet. För att vi skall kunna ta vara på våra traditioner så måste festansvariga göra massor av förberedande jobb som man egentligen inte tänker på när festen är i full gång. Kanske det skulle vara på plats att bygga ut Värdinnans skål? Jag är otroligt stolt för att det år efter år finns studeranden som vill vara aktiva. Utan er har vi inget föreningsliv…inga traditioner. Jag är helt övertygad om att ni bygger upp oslagbara kunskaper gällande multitasking. Ni börjar inse vad som är relevant, kunskapen att prioritera och tidsoptimering. Kom ihåg den gyllene regeln “Det är oväsentligt hur många projekt du startar. Det enda som bidrar till något är hur många projekt du avslutar“. För att klara av detta måste du tycka om det du gör – om det då görs på avstånd eller nära. För egen del önskar jag allt gott för Kemistklubben som 2013 firar 90 år. Jag hoppas vi ses på Baalen på slottet. Carl-Mikael Tåg Kemistklubbens kurator 33 Redox 65 Kemistbaalen (9.11.2012) Den 89:e Kemistbaalen ägde rum fredagen den 9 november 2012. Totalt 129 stycken gäster närvarade vid årsfestfirandet på Kåren, varav 30 stycken norrmän från Høiskolens Chemikerförening i Trondheim närvarade. Förutsättningarna för en lyckad Baalvecka var höga. Baalveckan inleddes helt traditionsenligt på måndagen med att Axel fick sin frack. Ordförande Desiré Lindberg höll tal och de som hittat till Axelia 2 fick avnjuta en god (läs: stark) bål för att få en fin start på Baalveckan. Följande dag var det dags för AIR-seminarium med efterföljande mingelparty. Åk-4 hade lagat en massa delikatesser som deltagarna fick ta del av. Norrmännen anlände på onsdagen och firandet tillsammans med våra vänner från Norge inleddes med en Norgesitz med temat ”Vikingar”. På torsdagen ordnades en Baalexqrr till hemlig destination. Intresset att delta på exkursionen var i år mycket stort och totalt 15 stycken törstiga, morgonpigga och förväntansfulla Axlar och Stinor satte sig på bussen med destination Nystad och VakkaSuomen Panimo. Vakka-Suomen Panimo är ett litet ölbryggeri som grundats 2007, de säljer öl under varumärket Prykmestar. Två av bryggeriets ölsorter har åren 2009 och 2012 blivit utnämnda till Finlands bästa öl. Det ordnades en rundvandring i bryggeriet och en provsmakning på mer eller mindre hela deras sortiment. Exkursionen var i sin helhet mycket lyckad, ett stort tack till VakkaSuomen Panimo för ett gott mottagande och en väl arrangerad presentation och 34 provsmakning. På fredagen var det äntligen dags för den 89:e Kemistbaalen, årets höjdpunkt. Solenna akten hölls i Dahlströmska Palatset (Humanisticum). Stämningen var till mycket högtidsfull och alla väntade med spänning på vad kvällen skulle föra med sig. Kurator Carl-Mikael Tåg inledde akten med ett hälsningstal, varefter inbjudna nationer och ämnesföreningar överräckte sina hälsningar och gåvor. Kemistklubbens styrelse fick ta emot en hel massa fina gåvor, bland annat en hembygdsrätt på Åland godkänd av Drottningen själv. Årsfesten på Kåren inleddes med en cocktail utanför festsalen och Baalmarskalkerna hälsade gästerna välkomna. Gästerna erbjöds möjligheten att ta parfotografier i en fotograferingshörna som sköttes av fotoklubben vid Åbo Akademi, Pictura. Banketten inleddes med ett hälsningstal av Kemistklubbens ordförande Desiré Lindberg. Redox 65 Sångledarna Jussi Hietamäki och Zacharias Aarnio hade inspirerats av 2009-års produktion “MATLAB-spöket” och valde att även i år inleda Kemistbaalen med en kortfilm. Detta år handlade filmen om den stulna sångklockan. Sångklockan återfanns och banketten kunde traditionsenligt inledas med Helan. Kåren bjöd i år igen på en fin festmiddag för oss att avnjuta. Maten smakade läckert, stämningen var god och festen framskred väl, helt enligt “sekundprogrammet”. Festtalet framfördes av jubileumsstyrelsemedlem och Stina, Jessica Rosenholm. Efter festtalet påbörjades utdelningen av stipendier och tecken. De olika utmärkelserna delades ut enligt följande: Fiilisstipendiet Samarbetstecknet Krokodilstipendiet Sjörövarstipendiet Förtjänsttecknet Axelstandaren Mattias Strandberg Sebastian Lövdahl Casimir Kasvi Pernilla Fagerstolt Mikko Lauhaluoma Rickard Linde Zacharias Aarnio höll talet till Quinnan och Ida Mattsson höll talet till Mannen. Under festen hölls ett sångframförande av en kvartett från manskören Brahe Djäknar. Festen framskred i stadig takt och plötsligt började festen lida mot sitt slut. Festfirandet på Kåren avslutades med dans till toner av Axelbandet men firandet fortsatte ännu många timmar på Nachspiel i ett välbekant bombskydd. På lördagen var det dags för det som många väntat på eller kanske fruktat. Det givetvis dags för Sillis. De som inte själva deltagit på Kemistklubbens sillis någon gång, har enbart hört rykten om hur villt det kan gå till på dessa fester. Detta år var inget undantag. Sångerna var inte längre så rumsrena och stämningen var på topp. Festen höll på från morgon till kväll och vi fick säga hejdå till våra norska vänner som skulle hinna med kvällsbåten över till Sverige. Baalmarskalkerna vill rikta ett stort tack till alla som deltog i festen och ett extra stort tack till våra många gäster från när och fjärran. Vi vill också tacka våra sponsorer: Elomatic, Outotec, Wärtsilä, Nordkalk, Grandell, Vakka-Suomen Panimo, TFiF och TEK. Vi vill också tacka föregående års baalmarskalker Erik Ahnger och Robin Röj för er hjälp under baalarrangeramanget samt Kemistklubbens webbmaster Sebastian Lövdahl. Baalmarskalker 2012 Mikko Lauhaluoma Mikael Manngård 35 Redox 65 Hälsningstalet till Kemistbaalen 2012 Bästa Hedersgäster Bästa Kurator Bästa Axlar och Stinor Bästa inbjudna gäster för att inte tala om att sen dra på sig klackskor efter det, och jag har lärt mig att det är helt okej att lida av didaskaleinofobi. Det är nu ett år sen Kemistklubbens ordförande senast stod på denna plats. Jag måste erkänna att ett år aldrig tidigare känts så kort. Att tiden kan gå fort då man har roligt vet alla, och jag tror att många KK:are lider lite av detta. Att hänga med då tiden går så fort är inte riktigt den lättaste uppgiften och därför kanske någon enstaka deadline går obemärkt förbi. Men jag tror också att grunden till en bra förening är att ha roligt. Inte skulle ju jag stå här idag om det inte skulle vara roligt. Och allt detta har jag styrelsen att tacka för. Utan er skulle jag inte vara alls lika allmänbildad. Och jag vet att jag pratar för hela styrelsens del när jag säger att året gett oss mycket sånt som vi annars aldrig skulle ha upplevt. För mig är det viktigt att komma ihåg att grunden till vår förening utgörs av alla föreningsaktiva. Tyvärr vill allt fler bli utexaminerade snabbt, orsaken till detta heter begränsad studietid. Många har diskuterat om det betyder döden för specialföreningar och studieliv. Någon Jag har idag den stora äran att stå här och blixtrande kristallkula äger inte jag, men jag välkomna er alla till årets fest, men jag kan lova er alla: En förening lika aktiv som KK vill ge en del av äran till styrelsen, utan är inte på väg någonstans. Att vi är den äldsta er hade jag inte stått här idag. Därför har specialföreningen vid akademin ger dessutom alla styrelsemedlemmar fått bidra med en extra kick åt alla, både funktionärer pittoreska ord, som jag fått googla för att få och medlemmar. Med dessa ord vill jag nu dem att passa in. samtidigt tacka alla funktionärer och aktiva medlemmar. Utan er skulle Kemistklubben Året som gått har gett mig otroligt mycket. inte finnas! Tack till er alla för det! Året har gett mig nya kontakter i kretsar jag aldrig annars skulle ha nått. Det har gett mig Vad jag egentligen försöker resonera mig fram oändligt många oförglömliga stunder och till, är att det absolut är värt att ta åt sig av vad framför allt nya vänner. Men jag har också lärt studielivet har att erbjuda. Med mina egna mig massor under årets lopp. Jag har lärt mig upplevelser i bakhuvudet, vill jag uppmana att pulkaåkning och snöbollskrig fortfarande alla att njuta av allt studielivet ger. Och fastän är roligt, jag har lärt mig att det faktiskt tar jag är en tvättäkta KK:are, så vill jag också sjuuukt att tappa salladsskålar på fötterna, uppmana er att knyta vänskapsband utanför 36 Redox 65 Kemistklubben. I år har Kemistklubben haft ett ganska unikt samarbete med SF-klubben och det har gett oss flera nya vänner. Riktigt smärtfritt har det ju inte varit att ha vissa SF:are med, för tydligen har KK:are och SF:are samma svårigheter. Ett problem som alla idag kommer att ha: att gå hem från Axelborg före Finlandia. Ytterligare ett år ska nu skrivas in Kemistklubbens redan långa historia och det är min stora ära att idag hälsa er alla hjärtligt välkomna till den 89:e Kemistbaalen. Årets största fest förtjänar en applåd, en fanfar och en skål! 37 Redox 65 Festtalet av Jessica Rosenholm Ärade Baalgäster: Hedersgäster, Kurator, Nordmenn, Reppare, Avecer, Axlar och Stinor; Ärade Kemistklubben Då jag blev tillfrågad ifall jag kunde åta mig denna ärevördiga uppgift var min första reaktion givetvis ansenlig stolthet och djup ödmjukhet; men efter att jag tackat ja, kom tvivlen (som sig bör inför en stor uppgift som denna). För det första: beaktas jag verkligen som så gammal av ”dagens ungdom” att de tycker att jag platsar i denna roll? (”Gammal stofil” tror jag var mitt ordval när jag försökte förklara situationen för min sambo.) Jag är ju, som bekant åtminstone för mina kaverin (”ytliga bekanta som man dricker med” som de kallades under studietiden), faktiskt nitton. För det andra, vad kunde möjligtvis vara den bakomliggande orsaken till att just jag blivit utsedd till denna bragd? Detta frågade jag även baalmarskalkerna så jag skulle få rätt vinkling på mitt tal, men svaret var rätt så neutralt: jag var utdimitterad kemiteknikare, jag var under studietiden aktiv i Kemistklubben, jag var dessutom en Stina. Check. 38 Som den forskare jag är, kastade jag mig direkt över en hel drös gamla Redox:ar och torrforskade i vad det hela borde gå ut på. Visserligen hade man lätt fått ihop ett nytt tal genom tillämpning av den bästa av alla forksningsplans- och finansieringsansökningstricken dvs. återanvändning (forskning idag skall ju vara grön). -Man är ju inte en produkt av Kopierings-Tekniska Fakulteten för intet heller. Det skulle ju dock vara ett vanhedrande av detta högtidliga uppdrag, så jag återgick till att själv försöka luska ut vad jag personligen bidragit med till KK i mina dagar, och såtillvida ikväll skulle kunna vidarebefordra till er genom min därmed införlivade enorma kunskap. Insikterna från detta begrundande (med lite hjälp av min gamla hemsida...som f.ö. är statisk och gjord med MS®FrontPage) var dock kanske inte direkt smickrande... Slutsatsen var iallafall att förväntningarna knappast låg på den seriösa sidan. Så, håll till godo J Jag kom direkt fram till tre huvudprestationer: 1) mer eller mindre ansvarig för en hel radda idiotiska smeknamn och uttryck; 2) LKglorifiering och 3) inte fatta att sluta i tid. Med det sista menar jag att jag fortfarande åkte till både Blotet och Berzelii tre år efter att jag blivit färdig, men det kan ju hända att det finns alternativa tolkningar... Relaterat till det första så fick jag en sms förra veckan angående Samarbetstecknet. Sms:et var, enligt min telefon, från ”Pervis”. Efter en stunds villrådighet kom jag ihåg att ’Pervis’ härstammar från ’PervoJanaWalk’. Denne person, dvs Janne, var sekreterare i vår Redox 65 styrelse; och andra dåtida styssemedlemmar inkluderade ex. SMannique (”SM” med versaler, naturligtvis) och Mamma (föratt hon tog hand om oss andra = en av dom få man inte hittade ”sovande” i kansliet i tid och otid, men däremot den som släpade opp oss andra dit så vi inte skulle störa gästerna på B. Hon var ju faktiskt Klubbis). Sedan hade vi ju Kryckis (sportfåne så var skadad mest hela tiden), Martin Mås (”mås” kommer förstås från ”lokki”...och hade något med deltagande på andras fester att göra) och BBB dvs. Borgis Bongar BRUK (”BRUK” kan jag tyvärr inte avslöja vad det står för pga att detta trots allt skall föreställa ett festtal; men ”Borgis” härstammar, hur annars, från att hans efternamn var Slotte). Varifrån detdär ”Walk” kom har jag dock ingen aning, men det kan ni fråga Riku ”Padam” Simsalabim om. Bland de mer seglivade exemplen finns t.ex. ”porrnäbben” som sedermera blev PRchef, och jag tycker mig ha noterat att åratal efteråt kallades även posten i folkmun för ”porrchef”. Bro tycks heta Bro ännu idag (ingen rolig förklaring där inte, vi är helt enkelt syskon...men en Blotanmälningslista var nog inblandad) men ni kanske inte ändå kallar Eder Kurator för SiiPii? Där var det en BlotpSillis och jag kunde ju inte förväntas komma ihåg vad han hette heller, Carl Mikael, så det blev ”dendär CP Tågalainen” eller något ditåt istället. Alla vet ju att man får finska ord av norska genom att lägga till –alainen som suffix, så där var jag åtminstone på rätt spår. åtminstone jag tyckte sedermera att det var betydligt mer ändamålsenligt att ”dregla på lammkött” då man blev Äldre Studerande (dvs typ andra årets), även om jag måste säga att jag fick mig en tankeställare då min lillasyster, som då gick på nian, stolt berättade åt mig att hon ”suttit och spanat in nya sjuorna”...! Nåväl, LK är bra för hjärtat och såvidare. Det var i något skede populärt med skjortor med ens födelseår tryckt på bröstet och jag gick naturligtvis omkring med en som uppvisade ett årtal fem år senare än mitt egentliga födelseår; men jag tror inte jag lurade någon (ens då). På måndag är det faktiskt 10 år sedan jag blev färdig, jag är alltså DI 2002; men naturligtvis sökte jag in till MNF Kemi direkt år 2003 så jag fick uppleva en andra näbbrunda också. Why change a winning concept, i detta fall KKmedlemsskap med allt vad det innebar (eller var det någon som trodde att det hade med studier att skaffa?) En av dessa privilegier var ju, som redan framkommit, att ”upprätthålla de Nordiska kontakterna” dvs BLOT, Berzelii och NKK. Att göra detta ett ”andra varv” har ju dock inneburit konsekvenser som att en av de som hängde med på den tiden numera är min doktorand. (Hatten av för henne föratt hon trots detta lyckas se mig som sin handledare!) Tydligen har jag också, utan att jag på något sätt avsett det, lyckats sätta någon sorts rekord genom att åka åtta gånger på Vinterblot; något ManKKe febrilt försökt Ordet ”näbb” figurerade i rätt så många slå men jag tror han fortfarande ligger på smeknamn och det var inte en tillfällighet. sju J Det är ju bra om man inspirerar folk till Mindre behändigt för dem som ofta hamnade att försöka övertäffa sig själva och utföra fortsätta leva med dessa namn även om de stordåd. Vi hade även för vana att skriva var n:te årets studerande...det var ju dock upp sitzarna vi deltagit i i sångböckerna; menat som en komplimang! När jag började men där slutade jag räkna vid 250. Det var studera ’räknades man’ inte som näbb, och ju nånting om att så länge sitzantalet var högre flere n-år man hunnit samla på nacken, desto än antalet studieveckor så var balansen i mer såg vi upp till dessa Gamyler. Hursom, skick. --- Kanske dags för ett visdomsord 39 Redox 65 här emellan åt er som fortfarande har alla chanser att delta i alla dessa evenemang: då det första gången bar av till Norge hade jag definitivt inte anmält mig själv och var inte alls övertygad om att jag skulle åka, men min vise far (gammal ärke-KK:are och hedersmedlem) sade då att ”det enda du kan ångra angående dessa resor är att du INTE åkte”. Can’t argue with that. En annan sak som man garanterat inte kommer att ångra är naturligtvis att vara föreningsaktiv. Jag vet att Bologna och dylikt har gjort det svårare än på vår tid när t.o.m. ”KK stysse” dög som ursäkt då man hade 0 sv på ett år för att ändå få fullt studiestöd; och många har sagt det innan men jag säger det igen: man lär sig så oändligt mycket utöver vad som kan läras ut på föreläsningar, att det inte kan vara annat än värt det. Någon har också påpekat att bygg ut era nätverk nu, medan det ännu ger sig självt och är förhållandevis enkelt; ni kommer att ha nytta av dessa nätverk resten av era liv. Lite FIA på morgonkvisten kan ha oanade följder (jaja, breda tolkningsmöjligheter där...) -Det var Multiårskurssitz härom veckan. Jag gick med ett par gamla studiekompisar förbi Axelia varpå den ena sade, ”jag funderade just häromdagen att hur kunde man sätta så lång tid på att vara här i Åbo när man kunnat studera SÅ mycket snabbare; men nu när jag går här så kommer jag igen ihåg hur ROLIGT det var!” Denna tid kommer definitivt inte tillbaka; även om man försöker göra det hela två gånger om. Med lite ståltråd och jesustejp platsar mitt favoritcitat här: ”De dumheter en människa ångrar mest i livet är de hon inte begick då hon hade tillfälle”, även om deltagande i KK:s aktiviteter naturligtvis inte kan klassificeras som en ”dumhet” (... även om Borgens väggar skulle vilja be att få vara av avvikande åsikt angående detta ifall de kunde tala!) 40 Dock kan jag ju inte som gamyl stå här och hålla låda utan att yttra orden ”annat var det förr”. En aspekt som jag tackat min lyckliga stjärna över otaliga gånger i detta avseende är digitaliseringen och sociala medier. På vår tid fick man minsann göra bort sig bäst man bara hann utan att det hela var utfläkt på internet och uppladdat på tiotals telefoner innan man själv ens vaknat upp dagen efter. Hade man otur hamnade man i någon hög av pappersfoton i en låda i kansliet. Skulle dock vara intressant att veta hur facebook och dylikt påverkat samverkan med ”vänföreningarna”? I brist på virtuell växelverkan fick vi åtminstone snällt ty oss till de metoder som fanns tillhanda; s.s. fylla på brudkvoten på sitzar genom att dra till med ”KK goes HF” sitz, med ett helt gäng ”crasha” någon annans årsfest (detta gick dock under rubriken ”reppande”), infiltrera sig med andra källarråd (helst after hours förstås) samt naturligtvis regelrätta korsbefruktningsträffar och återkommande inbjudningar till diverse evenemang. Hoppas detta förfarande ännu lever kvar. Fördelen med ÅA är ju att vi enkelt kan beblanda oss med främmande blod i form av hankeiter, statsvetare (samt inte minst sjunga vackra sånger om dem!) eller t.o.m. Yliopisto-folk om det vill sig väl. Detta bidrar ju å ena sidan till att utveckla ens sociala färdigheter, vilket jag tror alla är överens om är en oundgänglig tillgång på arbetsmarknaden idag; och å andra sidan så får man sina vyer lite vidgade ifrån räkneövningar och labbrapporter. Tvärvetenskaplighet är även dagens melodi inom forskningen, så bra att lära sig i tid. Och tro mig, träning behövs – jag vet inte hur många gånger jag hamnat förklara för en biolog/medicinare att ”nanopartikel” inte är någonting enhetligt utan det finns faktiskt olika sorter med väldigt varierande egenskaper; och de tillkommer heller Redox 65 inte genom att vi går in i labbet och bara trycker på en knapp... Redan vår utbildning ger oss en bra grund till tvärvetenskaplig kommunikation pga dess bredd, så jag rekommenderar varmt att ta tillvara denna möjlighet och inte bara studera de kurser som ger mest studiepoäng. I reflektion av allt detta, är jag väldigt glad över att så många av er hittat hit ikväll. Speciellt glad är jag över att även norrmännen fortfarande kommer hit i sådana massor som detta år. Och även om jag skulle kunna gå på i all evighet när det kommer till studielivsminnen och ännu flere minnesluckor, så vore detta ju ytterst oartigt med tanke på att vi inte kommit hit för att äta, och än mindre lyssna på vad min sambo brukar hänvisa till som ”knastertorra tal” (fast då menar han mina forskningspresentationer). Mitt egentliga budskap ikväll är att ta vara på denhär tiden, den är mer ovärderlig än ni kan ana just nu; ha roligt, åk till Norge, missa en tent till förmån för en helkväll på Borgen, nätverka både inom och utanför den egna föreningen, och skaffa er minnen och vänner för livet! Skål till en evigt ung, aldrig tröttnande 89-åring - nästa år ses vi på slottet !!! Skål. 41 Redox 65 Talet till quinnan av Zacharias Aarnio Mina damer, ärade festpublik, Året var tolv hundra trettio tre när påven Gregorius den IX (9:e) förklarade att det var Gudi behagligt att söka upp och ålägga häxor botgöring. Under påven Innocentius den VIII (8:e) ökade häxförföljelserna genom en rad påvliga bullor, främst Summis desiderantes. Samma år som denna gav sin välsignelse till brännandet av häxor, 1487, utkom också Malleus maleficarum, mer känd som Häxhammaren. Med Häxhammaren som stöd skred särskilda kättardomare till verket. Balthasar Voss dömde på detta sätt på 19 år omkring 700 häxor. Remigius var en häxdomare under senare delen av 1500-talet och han lyckades få 900 häxor brända inom loppet av 16 år. Würzburgs stift ska ha bränt mer än 200 häxor 1627-1629, Strasbourg inte mindre än 5000 åren 1615-1635. Inkvisitorn Ludvig av Paramo hävdade 1590 att 30 000 häxor bränts under de närmast föregående 150 åren. Detta var alltså före Würzburg, Strasbourg, och andra populära häxjaktsområden så som Schweiz, England, Skottland och Frankrike. En stor majoritet av alla dömda häxor var kvinnliga. 42 Varför detta? Jag har en teori, som hoppeligen kommer att testas av sakkunniga i en vetenskaplig process: Det är faktiskt en sorts häxeriliknande makt som kvinnan över oss män utövar. Tänk nu. Det kan bra hända att hela häxjakten berodde på att det var någon präst eller biskop som var snäppet svagare i tron och som lockades av världslig lust, som upptäckte någon fager och behagande nymf på Zürichs eller Roms gator, men tyvärr blev förkastad av denna Venus. Vad gör en ilsken medeltida man med all religiös makt i världen? Kanske man sprider falska rykten och anklagar henne för häxeri! Numera brukar man beskriva häxor som gamla gummor med krokiga näsor och grått hår. Detta får mig att undra hur en sådan bild har utvecklats. I Sveriges kungarike dömdes unga damer bland annat för erotiska sånger, inte för att tillverka trolldryck. När man tittar runt omkring sig här i salen och beskådar all skönhet som vi här får uppleva är det oförståeligt att dåtida kyrkans män blivit så galna att de ha gjort skada till det som de mest behagat – eller kanske de inte var intresserade. Låt mig ändå säga, att av allt som är vackert i världen – en röd solnergång, en perfekt symfoni, var det än är man föredrar – är kvinnornas skönhet något som man lär sig att uppskatta redan som en ung Redox 65 man. Ofta avslutar man sådana här tal med att konstatera hur tråkigt det skulle vara om ej Men det är inte bara det ytliga, det materiella, damerna fanns. Själv tar jag och påstår, att utan också det spirituella, det känslomässiga. det är kärleken som gör livet värt att leva. Ett hjärta saknar till ett annat, vare det sig Jag bryr inte mig om det är resultat av häxeri homo- eller heterogent, denna längtan. Jag eller ren och brännande tillgiven drag som ej tror att jag talar för de flesta män, och kanske går att motsäga. Det får mig att orka. Det får några kvinnor också, när jag säger att det är mig att fröjda. Det får mig att leva. För det, flickans, eller gummans, närhet som får oss tackar jag. må bra när vi inte mår så bra, vara glada när det svider i själen och bete oss galet när vi Skål för damerna! försöker imponera er som djur nu gör. Talet till Mannen av Ida Mattsson Ärade festdeltagare, bästa män. lastbilschaufförer, jägare och bönder. Jag är van med att männen i min omgivning är händiga. Min pappa är min stora förebild vad Det är en stor ära för mig gäller att fixa saker. Han är lite att få stå här ikväll och hålla som jesustejp – kan inte pappa talet till mannen för er. Med fixa det är det trasigt på riktigt. denna uppgift kom förstås Det är först på senare år som jag en stor dos nervositet. Att har märkt att män faktiskt kan ha definiera en man är ingen tummen mitt i handen, och att det lätt uppgift, om man vill gå finns de som inte automatiskt är steget längre än att bara intresserade av jakt och skogsbruk nämna vissa fysiska attribut. - utan hellre shoppar kläder och Så istället för att försöka mig fixar håret. Att det finns män som lämnar på någon fin definition av mannen själv har jag tänkt prata om manlighet. Före jag börjar, in bilen på verkstad när det är dags att har jag en sak att säga: ni män är fantastiska byta däck är för mig ett nytt fenomen och varelser. Speciellt ikväll när ni är klädda i frack! har ställt mig stum av förundran. Alltså, min bild av manligheten raserades och var i behov av en revision. Som ingenjör eller Så, vad är då manlighet? I min barndom och min ungdom har jag växt naturvetare vill man gärna hitta samband. upp med vad man kanske kan kalla traditionella En grund i vår vetenskap är ju att kunna män. Min släkt och stora delar av min generalisera och förenkla, att hitta samband bekantskapskrets består av skogshuggare, och skriva lagar som kan appliceras på olika 43 Redox 65 system. I stil med Avogadros tal, allmänna gaskonstanten och ljusets hastighet ville jag hitta något motsvarande för manligheten, en ”manlighetskonstant”. Jag fick ställa mig frågan: finns det något som förenar alla män? Förutom de tidigare nämnda fysiska attributen då förstås. Efter noggranna empiriska studier, som i sin enkelhet har gått ut på att umgås med män, har jag kommit fram till följande: är oändliga, både till antal och till magnitud. Men för att summera vill jag säga såhär: det finns lika många definitioner av manlighet som det finns män, även om min högst personliga åsikt är att höjden av manlighet är doften av sågspån och tvåtaktsolja. Men är inte alla dessa olikheter och variationer härliga? Tänk vad trist världen vore om allt var svart eller vitt. I denna tid av extrem jämlikhetssträvan tycker jag istället att vi ska hylla olikheterna som gör livet så spännande att leva. Alla dessa variationer till trots, så finns det en sak som förenar nästan 100 % av er män - det finns alltså en ”manlighetskonstant”. Den har inget numeriskt värde, men beskriver ändå väl Så kvinnor, res er upp och höj en skål för sambandet mellan olika individer av manligt mannen! Skål! kön. Det är er tendens, att när ni uppnått en viss ålder, få riktigt dålig humor. Jag har valt att kalla detta för ”pappahumorsyndromet”. Varningstecknen är när ni börjar dra ”vem är Finlands värsta..” skämt. Till exempel ”vem är Finlands värsta trädgårdsmästare? Maski Hallonen..” och ”vem är Finlands sämsta boxare? Ranta runt i ringen” Om ni ärligt kan skratta hjärtligt åt den här typen av skämt, då vet ni att ni har drabbats. Om det finns något att göra åt detta? Knappast. Det verkar som att pappahumorsyndromet är en del av den naturliga åldrandeprocessen hos män, helt enkelt en del av en naturlag. Några andra samband har jag inte hittat er manliga individer emellan, även om studierna fortfarande intensivt fortgår. Övriga variabler Bio & Pharma Engineering www.elomatic.com 44 Redox 65 ASINDA 2012 Axels och Stinas industridag (ASINDA) är ett årligen återkommande rekryteringsevenemang som arrangeras av fjärde årets kemiteknik studeranden vid Åbo Akademi i samarbete med Kemistklubben och Axels Industriråd (AIR). Mässan arrangeras i början av året och erbjuder möjlighet för studeranden att skapa kontakter till arbetslivet. 2012 hölls rekryteringsmässan den 10 februari i Axelia II med efterföljande sitz i en välbekant borg. Dagen inleddes med ett välkomsttal av prefekt Stefan Willför. I talet nämner Willför bland annat att institutionen för kemiteknik (KT) fortfarande, trots en global ekonomisk orolighet, klarar sig ekonomiskt och vetenskapligt mycket bra. Han sammanfattar KT:s nyligen godkända strategi, som bland annat säger att institutionen ska erbjuda undervisning som baserar sig på internationell och nationell toppforskning och vill erbjuda en arbetsmarknadsrelevant undervisning som utbildar diplomingenjörer vilka uppfyller arbetsmarknadens behov. Willför poängterar även att målen som KT satt upp i strategin är helt realistiska att uppnå. Han framhäver att ASINDA fortsättningsvis är ett högaktuellt och viktigt evenemang som uppskattas av institutionen. Efter att prefekten inlett mässan med sitt välkomsttal hölls posterutställningar i aulan och företagspresentationer i auditorium Salin. Under dagen deltog totalt 11 företag i mässan, varav sex stycken höll presentationer och nio stycken höll posterutställningar. Dessutom höll Arbetsforum en CV-klinik som svarade på frågor gällande studerandes CV:n och gav praktisk rådgivning för de som var intresserade. Att intresset hos företagen att delta fortfarande är så pass stort är mycket roligt och uppskattades mycket av de studerande som deltog i evenemanget. Intresset hos studeranden att delta i företagspresentationerna var mycket stort och aulan var stundvis nästintill fullsatt. Om intresset för mässan fortsätter att öka i samma takt som den gjort de senaste åren kommer aulan Axelia II vara för liten och man måste börja tänka på att hitta större utrymmen. När dagen började lida mot sitt slut bjöds det på cocktail i Axelias aula och en sitz som varade långt in på sentimmarna. Det bjöds på tre rätters middag med medföljande uppfriskningar. Sitzen ger studeranden ytterligare möjlighet att knyta kontakter till arbetslivet och chansen att diskutera mera fritt med företagsrepresentanterna. I korthet kan man konstatera att ASINDA 2012 var ett lyckat evenemang, där intresset att delta både från företagen och också studeranden varit mycket stort. Arrangörerna vill tacka alla studerande som deltog i evenemanget och företagen som höll presentationer och posterutställningar och hoppas att vi kommer att ses på ASINDA även i fortsättningen. Casimir Kasvi, Mikael Manngård, Viktor Bergman, ASINDA arrangörer 2012 45 Redox 65 Fackxqr 2012 2 Det var en mörk vårnatt. Det var en balansgång mellan trötthet och iver då x st teknologer träffades vid Axelia den 12.4 kl 04.00 för att åka på fackexqrr. Bussen förde oss först till Vanda varifrån vårt flyg skulle transportera oss till München. Tyskland, ölets förlovade land var alla kvinnor går klädda i nationaldräkt med spektakulära byst. Ja, så trodde man i alla fall. Sanningen var kanske inte som man tänkt sig. Väl framme i München var vädret ändå behagligt och först förde vi våra grejer till vårt spartanska men ack så trevliga vandrarhem, för att sedan bege oss till Europas största museum, nämligen Deutsches Museum. Där fanns minnsann saker att se och dagen gick i ett huj. Första kvällen avslutade vi med öl, vilket visade sig bli en trend för samtliga kvällar under vistelsen. Och det blev många öl. Kvällen fortsattes i en traditionell Bräuhaus i mitten av München. Platsen var nästan lika full som vi men det störde inte oss. Många hittade under kvällens lopp även internationella kompisar att tillbringa kvällen/natten med. De lyckligaste råkade dessutom hitta Münchens place to be, en riktig stadsdel full av nattklubbar av olika sorter. Och med nattklubb menar vi nu Följande dag vaknade vi mer eller mindre en riktig nattklubb med lättklädda fördansare krya och började dagen med lite shopping. och musik spelad så hårt att öronen började München hade helt bra utbut vad gäller blöda redan i narikkan. kläder och annat krääsä. I alla fall tjejerna trivdes ypperligt då de fick spendera pappas pengar på dyra kläder. Senare på dagen besökte vi Löwenbrau/Spaten bryggeri. Där fick vi vara med på en rundvandring ledd av en studerande som extraknäckade som guide. Som det hör till var hans engelska inte helt klockren, men man förstod ändå vad han sa. Efter rundvandringen tog vi hissen upp till högsta våningen var vi fick avnjuta kopiösa mängder öl och pretzels. I något skede var det någon som sa att vi borde bege oss före vi blir för fulla. Så gjorde vi också. Vi begav oss till en bar för att dricka mera öl. 46 Redox 65 Med såra öron och trötta ögon vaknade vi på lördag för att bege oss mot BMW Welt, en stor mässa med alla sorters olika bilar och annat spännande. En del av resenärer var redan relativt trötta vid det här skedet och begav sig mot kafeterian efter 15 minuters rundvandring. Dagen fortsattes med en gemensam middag i innerstad med äkta tysk mat och stora öl (naturligtvis). Allt roliga tar någon gång slut och så var det också med vår lilla resa. På söndag reste vi hem, enligt vissa ”för tidigt”, enligt vissa ”äntligen”. Resan var minnesrik med många roliga händelser och otaliga försök att göra sig förstådd på tyska utan att lyckas med det. För alla blev resan ett fint minne och för en del även ett fysiskt minne: en anonym resenär påstod ha gått upp i vikt 4 kg på grund av allt öl! Men det tror vi inte på, öl går ju rakt in i musklerna, visst? Tack till alla som var med på resan! Mikko Lauhaluoma Anni Kultanen 47 Redox 65 Vinterblot 2012 Så var det dags igen Onsdag 7.3. Det var en kylig morgon, enligt oss minst -30 grader. Trots de utmanande förhållanden begav sig tre utvalda och tappra KK:aren iväg mot Norge för att trotsa allt de visste, Amira Mountassir, Mattias Strandberg och Patrik Salminen. Väckarklockan började ringa redan kl. 2 för två av tre deltagaren, medan den tredje tappert nog varit uppe hela natten. Alla gick sakta och säkert ner till busstationen för att vänta på bussen som skulle ta oss vidare till flygfältet. Amira, som behändigt nog hade en väska med hjul såg till att väcka halva staden för att säga farväl. Bussen kom och vi sa hejdå till Åbo. Bussresan från Åbo till Helsingfors gick smidigt. Halva vägen var i mediterande tillstånd, eftersom vi visste att det kommer att bli en tung resa. När vi kom fram till flygfältet i Helsingfors så checkade vi in, tog en sittplats och väntade på vårt kommande öde. Vi steg på flyget och for iväg och landade en mellanlandning, i Oslo, var vi 48 skulle tillbringa sju hela timmar innan vi kunde fortsätta vår ädla resa. Tiden var lång, men som utvalda och mycket uthålliga klarade vi detta test med glans. Nu var det dags att flyga vidare till Trondheim. Denna flygtur gick inte lika smidigt som den föregående. Piloterna blev överraskade av den hårda turbulensen, så landningen fick skjutas upp och oberoende av flera försök gick det inte. Till sist så lyckades de duktiga piloterna landa och segerkänslan var stor i planet! Det som ökade den härliga känslan, var att landningspersonlaen hade trott att vi skulle krascha och parkerat brandbilarna på landningsbanan färdigt. Första kvällen började sofistikerat med öl och musikal, men slutade med lite mindre klass på bar Frakken. Mattias och Patrik smakade på de lokala kraftdryckerna medan Amira skötte om hjältarna senare. Kvällen slutade med lite spagetti från 7-eleven. Torsdag 8.3. Dagen började med att tre tappra och trötta finnar och en trött norrman samlade ihop sig och gick iväg till den legendariske grillen Sesam. Där fick vi alla en måltid som piggade upp oss och gav oss krafter för den nya dagen. Festen började sedan på Kjellern. Därefter drogs det iväg till deras stuga. Där var det middag/sitz var det sjungdes och skrattades, efteråt blev det eftersläpp med traditionella Kolbmästerskap, var Mattias gjorde ett tappert försök för att besegra de lokala vikingarna. Bastun var dessutom varm, var det dök upp ett antal modiga norrmän för att utmana de finska bastusjälarna. Senare på kvällen var det manlighetsprovet uppe Redox 65 i låfte. Efter långa underliga diskussioner blev det sängdags för att samla krafter till morgondagen och till Gaukeren. Fredag 9.3. GAUKEREN! Morgonmålet har ätits och kostymerna lagts på, de tre tappra KK:aren har förvandlats till tre vackra PowerPuff girls. Eftersom våra vänner i T. hade tappat bort våra skidor så kom vi överens att gå, Amira tog racet på allvar och sprang. Mattias och Patrik dock gick med lugn takt och visade rättvisa till racet genom att tackla alla som fuskade. Som gissat så vann ingen av oss, men vi gjorde ett tappert försök. . Efter Gaukeren blev det avrusning på MCklubben var de var väldigt snälla för att vara MC-killar. Ölen sjönk, biljard spelades och några trudelutter blev det också dansat. Alla var glada och nöjda, speciellt Patrik som började jag a en fet katt för att ta hem, vi trodde det var Garfield. Katten dock kom undan genom att slinka in genom ett staket. Lördag 10.3. D-day! Dagen började snäppet långsamt men kom ändå igång igen när de två pojkarna tillsammans med Haakon (vår norska värd) tar en slurk av Haakons dunderhonung... alltså tequila. Men nu var det dags, Storphaesten börjar. I våra finaste kläder kom vi till phaesten och blev bjudna på fin mat och roligt program. Tre tappra KK:are sjöng Åbo Chemicum med hela hjärtat och gav sin gåva. Efter banketten så dansades det lite bugg och swing varefter det drogs av till eftersläppet. Där glömdes all vett och etikett som man såg skymten av på själva banketten och skjortor slängdes byxor tappades och alla var galna. Desto mer kommer vi inte ihåg. Natten slutade med att vi alla fyra delade en säng och spoonade med varandra. Söndag 11.3. Dags för psillis. Tillbaka i deras Kjellare för att avnjuta en vild fest. Den började ganska normalt fast allt efter festen drog ut så blev det vildare. Psillisen tog slut med alla i liv för att se en annan dag. På hemvägen for vi igen till Sesam för att återfå lite livskraft och det behövdes. När vi återvänt till vår värd, blev det en lugn kväll me film i form av Disneys Mulan och chips med dipp och lite vatten. Måndag 12.3. Dags att åka hem och ta farväl av Trondheim. Tidigt igen steg vi upp för att ta oss till flygfältet, snäll som han var kom Haakon med till bussen för att säga adjö och ses nästa gång. Vi kom till flygfältet, for iväg och landade igen i Oslo som mellanetapp. Denna gång for vi för att se på staden lite grann, eftersom vi nu hade 10 timmar att spendera. Där passa vi på med att se lite sightseeing och äta en av de bästa pizzorna vi nånsin ätit. Nu var det dags för att åka vidare hemåt från Oslo. Flygresorna hem gick smidigare än dit vägen och alla kom hem säkert och tacksamma för att ha fått uppleva något som detta. 49 Redox 65 stort problem om man har blivit avslängd från ett skepp mitt ute på Atlanten! Som tur är blir han upplockad av den erfarne och råbarkade kapten Storm som tjänstgör på handelskvinnan Prada di Medicis skepp. Columbus berättar om den nya färdvägen mot guld och rikedom och lyckas övertyga En tidig morgon den 30.11.2012 nere vid dem om att styra västerut för att nå Indien. Viking Line terminalen välkomnar vi de ca 40 spexare som rest från de sydliga delarna av Efter en strapatsfylld färd når skeppet Sverige till ett snörikt och kallt åbo. Som vi Indiens kust och de första kontakterna redan fick erfara när vi hälsade på i Göteborg med lokalbefolkningen leder till goda Dessutom uppstår, så är vädret inget som får en spexare på affärsförbindelser. sämre humör . Nej , spexarna sjöng redan till hövdingens stora förtret, ljuv musik tidigt på morgonen och glada minner fanns mellan kapten Storm och den undersköna Brynhilde. Samtidigt det gott om. Vid ankomst till sigynsalen så hövdingadottern visste vi, både spexare och spexamiraler finner den unge skeppsgossen Martin att vi hade en lång dag framför oss. Största Luther sin andliga motsvarighet i delen av dagen skulle gå ut på att ställa indianernas urmoder, schaman Kakawanga. salen i ordning. Morgon målet och lunch fick Relationen mellan européer och indianer serveras i sigynsalen för att tiden skulle räcka blir ansträngd när Columbus avslöjar sina till. Olycklig nog så hade vi inte detta år sålt planer på att kolonisera hela ”Indien” för slut på biljetter , knappt hälften hade gått åt. kungen av Spanien, och ta alla till slavar! Men inte skulle detta få förstöra ett mycket Spexet gick utan problem och gav publiken bra spex. många skratt och ett leende på läpparna att Men vad handlade spexet om ? Jo, i ta med sig hem. Efter att spexet hade tagit Chalmerspexet Bob 2012 fick man följa slut och spexarna gjort sig klara för fest med Christofer Columbus resa. En fartfylld så begav vi oss till B för att påbörja spex berättelse om hur herr Columbus söker kalaset. Spexarna stod för en stor del av rikedom och lycka. Ned följer ett kort kalasets underhållning, där man bland annat fick lyssna på sång anförande av sin egna förklaring vad som hände på hans resa. Året är 1491. Christofer Columbus är varken klass. Festen pågick ända tills att bussen bra på att räkna eller simma. Detta är ett tidigt på morgonen skulle bege sig vidare till 50 Redox 65 Helsingfors för nästa tillställning. Spexamiralerna 2012 Spexamiralerna 2012 vill vi tacka alla som möjliggjorde detta spex och alla de som deltog ! Rickard Linde Marcus Grönlund 51 Redox 65 AXELBANDET - ÅRSBERÄTTELSE 2012 Hear ye, hear ye! Ännu ett år har förlöpt och Axelbandet har vuxit sig starkare och mäktigare än någonsin. År 2012 har varit ett år av intriger, av drama, av tårar och av kämparanda. Under detta år av kaos har Axelbandet visat sig vara ett koncept som inte ens de vassaste nålar kan spräcka. Axelbandet har kommit för att stanna. Axelbandet har överlevt. 55 år sedan, på Axels namnsdag, upprättades orkestern som i folkmun kallats Axelbandet. Med pompa och ståt celebrerade vi så denna monumentala födelsedag med ett tredagars event. INK (Inter Nordisk Kongress) sammanföll av en förundransvärd tillfällighet med den 55:e Axelnatten och ett jubileum utan dess like planerades och iscensattes av bandet. Publiken (och delar av underhållningen) fylldes av Svenskar och Norrmän från välmenande vänorkestrar, men det klarnade snabbt vilka som var stjärnorna i gänget. Konserten som gick av stapeln klockan 21.00 på Kårens stora scen hade uppkallats ”The Manhattan Prohect” och jag kan inte med gott hjärta återberätta historien då mina fjuttiga ord inte kan mäta sig med briljansen som upplevdes i salen. Axelbandet hade dessutom den kopiösa äran att få dela ut hela 9 stycken 1 års medaljer, något som säkerligen inte skådats sedan den första Axelnatten. Utöver detta spektakel tillverkades en alldeles speciell medalj till EbB (nuförtiden även kallad Esbo) för 13 års hängiven tjänstgöring. Axelbandet kan inte annat än att tacka sina vackra och rika skaror för de år som vi fått tillsammans. Med en hel drös nya spelningar och diverse fester att närvara på kunde Axelbandet bara 52 vila sina arma fötter några månader innan nästan stora festival hade uppdagats. Denna gång handlade det om den största, och utan tvekan sexigaste, happeningen som en studentorkester någonsin kan drömma ihop – Natom. Under tre dagar innebär denna själsvandring en rad otillåtna eskapader i ett av tre nordiska länder. 2012 bjöd oss på en rundvisning av alla tre. Med start i Åbo färdades Axelbanditerna i minibussar över den vackra sjön belägen i öster (i alla fall om man är i Sverige dit vi hamnade). Från Stockholms hamn bar resan av mot de fenomenala bergen och slätterna som omringar Åre. För att samla på krafterna hade banditerna funnit en fjällstuga att använda som basläger för natten. Morgonen därpå, efter att ha räknat trupperna ordentligt, fortsatte resan de sista kilometrarna till Trondheim. Som desinformatör är det ibland svårt att veta vilken information som är relevant för er, min kära läsare! Jag är helt enkelt inte lika talangfull som hon tjejen i True Blood som kan läsa folks tankar. Vad jag dock vet, mina små snigelskal, är att ni inte är reda att höra allt fasansfullt som hände i Trondheim och jag tänker därmed gå vidare till nästa del av Axelbandets 2012. (Om ni ändå känner att ni är redo för dessa hemskheter föreslår jag att ni läser Axelbandets nyinförda blogg – axelbandits.blogspot.fi) Under 2012 har vi insett våra svagheter och vänt dem till att bli våra styrkor. Axelbandet har, självutnämnt, blivit vald till ”bäst på inbördes mobbning”. Vi är självklart också bäst på utbördes mobbning, men den saken håller vi ofta tyst med. För att avsluta det här Redox 65 lilla segmentet skulle jag härmed vilja mobba lite. Det är det jag är bra på och jag hoppas att ni inte mobbar mig för det. 1. 2. 3. 4. 5. Inbördes mobbning framförs åt Gaga (min älskade fru), för att hon blev sjuk. Inbördes mobbning framförs åt Axelkatten/Tigern, som gömde sig så väl hos PQ att det tog oss flera år att hitta honom igen. Utbördes beröm bör framföras till Saxen och V.J. som blivit de första utomorkestrala medlemmarna i Axelbandet. Inbördes beröm framförs åt Woody Smith som vann den första Strindens Utmaningen, någonsin! Utbördes mobbning framförs till samtliga som läser detta istället för att köpa biljetter till Axelnatten 2013. KOM OCH KÖP KONSERVERAD GRÖT! Axelbandet tackar vördnadsfullt sina fans och medlemmar för ännu ett spektakulärt år och väntar med förv-v-vä-v-väntan vad som kommer att hända 2013. Systembolaget Alko Gaga Officiell Desinformatör för Axelbandet 53 Redox 65 Multiårskurssitz 2012 Den redan traditionella Multiårskurssitzen för Axels och Stinas Gamyler (ASG) ordnades fredagen den 26.10.2012. Kvällen var fullbokad med 170 Axlar och Stinor som trivdes i glatt sällskap på Kåren. Nästa Multiårskussitz ordnas hösten 2014 och då hoppas vi att igen se er alla bänkade kring bordet. Visste du att Multiårskurssitzen är billigare för medlemmar i ASG. Om du inte ännu är medlem ansluter du dig enkelt via nedanstående länk http://www.asg-alumni.fi/bli_medlem Visst är du redan medlem i ”Axels och Stinas Gamyler” - ASG? ASG har övergått från medlemskap på årsbasis till enbart ständigt medlemskap för sina medlemmar. Du som varit årsmedlem bör ansluta dig på nytt som ständig medlem via http://www.asg-alumni.fi/bli_medlem Medlemsavgiften är 80 € som en engångsavgift. Ifall du fått Redox nu på våren så är du 54 med. Kom också ihåg att meddela om adressförändring till kk@abo.fi. Observera att det också är värt att ansluta sig till ÅA:s alumninätverk (gratis) och till Åbo Akademiker (medlemsavgift 10 euro/ år, arrangerar bl.a.Brahebalen). Till dessa bör man anmäla sig skilt via www.abo.fi/ alumni. På detta vis försäkrar du dig om att kontinuerligt få information om vad som händer inom Åbo Akademi. Redox 65 KEMISTKLUBBENS FUNKTIONÄRER 2013 President Kurator Styrelsen Styrelseordförande Viceordförande Ekonomiser Sekreterare Klubbhövding Idrottsminister Programchef Borgrådet Klubbhövding Ekonomiser Sekreterare Inköpschef Värdinna Kökstekniker Programutskottet Programchef Värdinna Medlem Medlem Medlem Medlem Medlem Medlem Sångledare Vice sångledare Fotograf Vice fotograf Tekniska Åtgärder Chefredaktör Redaktör Redaktör Redaktör Reko Leino Carl-Mikael Tåg Thomas Kurtén Axel Elfving Alex Söderholm Karin Koivula Mattias Strandberg Mathias Pirttikangas Niklas Koivunen Mattias Strandberg Frans Strogårds Misla Lagus Dennis Saxén Malte Gabrielsson Tobias Eriksson Niklas Koivunen Malte Gabrielsson Joni Kiikola Olle Holmbäck Ralf Sirén Nikolas Lehtinen Jockum Törnqvist Jens Back Jockum Törnqvist Johan Frants Jens Back Zacharias Aarnio Desiré Lindberg Marcus Grönlund Alexander Nordling Sofia Törmä Kompendiekommittéen Ordförande Marcus Siiskonen Kassör Joakim Antell Valkommittéen Valdiktator Desiré Lindberg Kuratorsnämnden Ordförande Carl-Mikael Tåg Medlem Marcus Siiskonen Medlem Marcus Grönlund Disciplinärärenden Mattias Strandberg Kontakter till andra Teknologkommissionen Axel Elfving Teknologkommissionen Malte Gabrielsson TfiF Styrelsen Thomas Kurten TfiF Åboavd. Casimir Kasvi TfiF teknologutskott Sofia Törmä TfiF teknologutskott Chrisann Hindsberg Baalmarskalker Baalmarskalk Pernilla Fagerstolt Baalmarskalk Zacharias Aarnio Spexamiraler Spexamiral Spexamiral Amira Mountassir Emilie Lassfolk Redoxjoner Redoxjon Redoxjon Redoxjon Webmaster Patrik Salminen Casimir Kasvi Chrisann Hindsberg Björn Domars 55 Redox 65 TEKNOLOGIE DOKTORER 2012 Blomquist, Maija-Liisa: Electrochemical and Spectroelectrochemical Characterization of Alkylated and Thiolated Polyanilines (analytisk kemi) Bankiewicz, Dorota: Corrosion behavior of boiler tube materials during combus tion of fuels containing Zn and Pb (oorganisk kemi) Dahlsten, Per: Specific Surface Charging of Latex, Clay and Mineral Oxide Particles in Aqueous, Non-aqueous and Mixed Solvent Systems (fysikalisk kemi) Engblom, Niklas: Segregation of powder mixtures in silos with particular refer ence to dry mineral-based construction materials (värme- och strömningsteknik) Fagerlund, Johan: Carbonation of Mg(OH)2 in a pressurized fluidized bed for CO2 sequestration (värme- och strömningsteknik) Fagerlund, Susanne: Understanding the in vitro dissolution rate of glasses with respect to future clinical applications (oorganisk kemi) Koivula, Hanna: Studies in Offset Ink Setting (pappersförädling) Liinamaa, Johanna: Integration in project business: mechanisms for integrating customers and the project network during the life-cycle of industrial projects (industriell ekonomi) Lisak, Grzegorz: Ion selective electrodes for determination of flow and ultra low concentrations of lead (II) in natural waters (analytisk kemi) Orblin, Elina: Surface chemistry of fibres and vessel elements in chemical and recycled pulps (fiber- och cellulosateknologi) Piotrowska, Patrycja: Combustion Properties of Biomass Residues Rich in Phosphorus (oorganisk kemi) Saloranta, Tiina: Development of Simple and Efficient Synthetic Strategies for Production of Fine Chemicals of Pharmaceutical Relevance – Metal-Mediated Allylation Combined with Aplied Catalysis (organisk kemi) 56 Redox 65 Sifontes Herrera, Victor A.: Hydrogenation of L-arabinose, D-galactose, D-maltose and L-rhamnose (teknisk kemi och reaktionsteknik) Simakova, Olga: Catalysis by gold for biomass transformations (teknisk kemi och reaktionsteknik) Su, Pingping: Sorption of Metal Ions to Wood, Pulp and Bark Mate rials (analytisk kemi) Wang, Xiaoju: Enzyme Electrode Configurations: for Application in Biofuels Cells (oorganisk kemi) Vainikka, Pasi: Occurrence of bromine in fluidized bed combustion of solid recovered fuel (oorganisk kemi) FILOSOFIE DOKTORER 2012 Aubert, Melanie: Development of New Halogen-Free and Multifunctional Flame Retardents (teknisk polymerkemi) Lindberg, Peter: The knapsack problem approach in solving partial hedging problems of options (matematik) Mavrynsky, Denys: Development of Racemization Catalysts for Dynamic Kinetic Resolution (organisk kemi) Nystrand, Miriam: Element speciation and behaviour in metal-rich Boreal river and estuarine systems using ultrafiltration and chemical modeling (geologi och mineralogi) Tobjörk, Daniel: Printed Low-Voltage Organic Transistors on Plastics and Paper (fysik) TEKNOLOGIELICENTIATER 2012 Valtakari, Daniel: Catalytic Preparation of Ferric Sulphate (teknisk kemi och reaktionsteknik) 57 Redox 65 DIPLOMINGENJÖRSEXAMINA 2012 Ahnger, Erik: Implementing Lean Strategic Management in Paper Process Industry (industriell ekonomi) Alanko, Tiina: Bränsleegenskaper hos fyra energigräs (oorganisk kemi) Bonn, Henrik: Simulation of LNG feed system and tank pressure control (värme- och strömnings-teknik) Bäcklund, Johnny: Vakuumlödning som metod för att sammanfoga elvärmeelement till verkade av höglegerade stål (värme- och strömningsteknik) Dahlbacka, Frank: Influence of a breast roll shaker on paper properties and quality stability (anläggnings- och systemteknik) Deneke, Tewodros: Scalable Distributed Video Transcoding Architecture (inbyggda datorsystem) Engblom, Niklas: Product Gas Cooling in Waste Gasification – Deposition and Corrosion (oorganisk kemi) Fang, Wenwen: Calcium oxalate precipitation in pulping and papermaking (trä- och papperskemi) Filppula, Sami: Continuous separation of steelmaking slag and PCC particles from aqueous streams using and inclined settler (värme- och strömningsteknik) Guo, Jiaqi: Synthesis of value-added saccharides via oxidative decarboxylation (teknisk kemi och reaktionsteknik) von Haartman, Sophia: Potential to use LDH in bleaching (fiber- och cellulosateknologi) Heinonen, Petri: Optimizing Rich Internet Application Network Performance for Mobile Devices on Mobile Networks (inbyggda datorsystem) Häggblom, Eva: Flame Retardant Polymer Coatings (teknisk polymerkemi) Hällis, Fredric: Low Density parity Check Decoder Implemented on a Field Programmable Gate Array (inbyggda datorsystem) 58 Redox 65 Johansson, Thomas: Establishing feasible power plant solutions (värme- och strömningsteknik) Jokinen, Raine: A study of energy efficiency systems for buildings using a data-based consumption model (värme- och strömningsteknik) Kalberg, Richard: Contrast agents for polymer medical devices (teknisk polymerkemi) Kumar, Vinay: Short time water absorption into multiplayer curtain coated linerboard (pappers-förädling) Lempainen, Juha-Pekka: Studies of Solid-Liquid Suspensions with Electrical Impedance Tomography and Estimation of the Effect of Scale (anläggnings- och systemteknik) Lindholm, Niclas: Case studies on data acquisition and automated diagnostics for medium speed diesel engines (inbyggda datorsystem) Lönnberg, Jeanette: Defining the roles of risk and uncertainty management processes in project management (industriell ekonomi) Lövdahl, Jakob: Substituering av fossila bränslen vid en kemisk massafabrik (anläggnings- och systemteknik) Maaniittu, Hans Feasibility of air preheating solutions for biomass fired power plants (värme- och strömningsteknik) Molin, Camilla: Electrospinning of Bioactive Glass Nanofibers (oorganisk kemi) Nabb, Tom: Creation and Managing of Engineering Quality (industriell ekonomi) Nordberg, Viktor: Future Energy Supply to the Artukainen Industry Site (värme- och strömningsteknik) Norrgård, Johan: Organiska nanopigment vid bestrykning (teknisk polymerkemi) Nyfors, Mats: Value-Driven Supply Chain Management – Management of Buyer-Supplier Relationships (industriell ekonomi) 59 Redox 65 Nygård, Staffan: Creating a basis for developing a systems integration process in an offshore environment (industriell ekonomi) Nylund, Joakim: Simulating Non-Uniform Memory Access Architecture for Cloud Server Applications (inbyggda datorsystem) Renlund, Simon: Experimental and Simulation Study of Blast Furnace Burden Distribution - Case Koverhar (värme- och strömningsteknik) Saarimaa, Roni: Towards a more efficient bleaching of hardwoods (fiber- och cellulosateknologi) Santochi Pereira da Silva.P.: Methods for Interpreting Black Liquor Single Particle Combustion Data for NO Emission Modeling (oorganisk kemi) Saran, Rishabh: Hydrotropic Extraction and Shaping of Lignin (fiber- och cellulosateknologi) Sevonius, Christoffer: Konstruktion av en fluidbäddreaktor i laboratorieskala – de första resultaten av applomereringsförsök (oorganisk kemi) Sjöblom, Joachim: Power Efficient Scheduling for a Cloud System (inbyggda datorsystem) Sjölund, Björn: Development of a WLAN based undoor positioning service for mobile phones (programvaruproduktion) Snellman, Niclas: Automated Performance and Scalability Testing of Rich Internet Applications (programvaruproduktion) Storbjörk, Jan: Modelling and Simulation of Power Plant Generators (industriell systemteknik) Ståhls, Jonas: Våt biomassa som energikälla vid cementproduktion (anläggnings- och systemteknik) Sundholm, Viktor: Signal System as a tool in managing customer-related uncertainly (industriell systemteknik) Sundqvist, Mathias: Experimental and Simulation Study of Blast Furnace Burden Distribution – Case Ruukki (värme- och strömningsteknik) 60 Redox 65 Sundqvist, Sofia: Inverkan av metaller på koksens reaktivitet och gasemissioner vid förbränning och förgasning av biomassor (oorganisk kemi) Tertsunen, Vesa: Analys av screentryckmetoden för snabbtestning samt tryckning av lågviskösa ledande polymerlösningar på papperssubstrat (pappersförädling) Vakili, Hossein: Solid-contact ion sensors for determination of pharmaceutically important cations (analytisk kemi) Wiik, Jonatan: Contract- Based Verification of Multi-rate Simulink Models (inbyggda datorsystem) Viljanen, Sari: Undersökning av elektroder tryckta på papper som substrat för jonselektiva elektroder (analytisk kemi) Zhang, Yanxi: Organic Thin-Film Transistor Based on Poly(thiophene) Blended with Insulating and Biodegrable Polylactide (teknisk polymerkemi) Zmudzka, Magdalena: A comparative study of potentiometric reference electrodes (analytisk kemi) FILOSOFIE MAGISTEREXAMINA I KEMI: Rahkila, Jani: Syntes och konformationsanalys av fosforylerade beta-(1,2)-kopplade mannosider (organisk kemi) 61 Redox 65 TEKNOLOGIEKANDIDATER 2012 Aaltonen, Toni (processkemi) Burman, Benjamin (inbyggda datorsystem) Dahlbacka, Frank (process- och systemteknik) Engblom, Niklas (processkemi) Forsblom, Juha (processkemi) Hietola, Emil (programvaruproduktion) Hudd, Hannes (process- och systemteknik) Häggblom, Eva (processkemi) Johansson, Thomas (processkemi) Jula, Otto (process- och systemteknik) Kalberg, Richard (processkemi) Karjala, Eveliina (process- och systemteknik) Karjala, Juuso (process- och systemteknik) Koskinen, Martin (inbyggda datorsystem) Kultanen, Anni (process- och systemteknik) Lempainen, Juha-Pekka (process- och systemteknik) Linde, Richard (processkemi) Lindström, Ludvig (process- och systemteknik) Lund, Viktor (inbyggda datorsystem) Lyyrtö, Tuomo (programvaruproduktion) Lönnberg, Jeanette (processkemi) Mattsson, Ida (processkemi) Molin, Camilla (processkemi) Norrgård, Johan (naturmaterialteknik) Prittinen, Tomi (process- och systemteknik) Renlund, Simon (process- och systemteknik) Robertsén, Fredrik (inbyggda datorsystem) Sevonius, Christoffer (processkemi) Sjöblom, Joachim (inbyggda datorsystem) Sjöblom, Joakim (process- och systemteknik) Sundqvist, Mathias (process- och systemteknik) Tertsunen, Vesa (naturmaterialteknik) Åkesson, Andreas (inbyggda datorsystem) Österlund, Michaela (processkemi) 62 Redox 65 Senior Honoris Causa 1945 F.W. Klingstedt 1954 Walter Qvist 1963 Helge Asplund Anders Ringbom Jarl Salin Erkki Wänninen 1973 1983 Mauri Soininen Per Stenius Bengt Stenlund 1988 1993 Rurik Skogman Jouko Paavilainen Jarl Rosenholm Ulf Roos 1998 Ärkebiskop emeritus John Wikström Folke Petterson 2003 Ari Ivaska Stig Stendahl Roger Nylund 2008 63 Redox 65 64 Redox 65 65 Redox 65 ÅBOKEMISTERNAS SÅNG På vårt Chemicum vi blivit vad vi är uti labbkomplexets trånga labyrint. Laborerat har vi gjort med stort besvär och har samlat hop en massa dyra pint. Ständigt krig med med assistenten har vi nog och från första sakkatenten är det knog. Därför minns man det så väl om nån sällsynt gång ett fel blivit rätt för att man klåpkonstanten tog. Vi har lekt med integraler länge ren och vi vet hur man skall köpa billig ström. Vi har lärt oss respektera våra trän och ibland är något pappersbruk vår dröm. Vi kan rita små maskiner om vi vill. Vad vi lärt oss om turbiner räcker till i vår kommande praktik på vår framtida fabrik där vi dväljs bland Cottrell-Müller och Tourill. Vi skall minnas ännu länge efteråt att vi kom från gamla Åbo Chemicum. När vi nångång sen hör gnolas denna låt på en labb med torra golv och mycket rum, skall vi höja en pokal för det som var och på rak arm hålla tal för gamla dar. Leve Åbo Chemicum. Må var annan röst bli stum när för dig vi nu i botten skålen tar. Text: R. Serenius. Musik: Å. Skogström 66 Redox 65 Kemistklubben vid Åbo Akademi r.f. Biskopsgatan 8 20500 Åbo Finland Tel: +358 2 2314 362 kk@abo.fi http://kemistklubben.abo.fi 67 Kemistklubben vid Åbo Akademi r.f. Firar den XC Kemistbaalen den 9 november på 2013 Logomo Ytterligare information publiceras på Kemistklubbens webbsida under september månad. Vid eventuella frågor kan du taga kontakt till Baalmarskalker 2013, Zacharias Aarnio Pernilla Fagerstolt Eller zaarnio@abo.fi 040 7306 403 perfager@abo.fi 045 8777 412 kkbaal@abo.fi Hjärtligt välkomna!
© Copyright 2024