1. No category

Praktikrapport
Praktik på Barn- och utbildningsförvaltningen
i Eskilstuna kommun
ITE305
INL1
Johanna Vaher
jvr08001@student.mdh.se
Informationsdesign - Textdesign
8-12-2011
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Hur det började
Under utbildningens gång har jag blivit mer och mer intresserad av att jobba med information i en offentlig organisation.
Framför allt för att jag tycker det känns mer allmännyttigt
att informera om en kommuns verksamhet, istället för att till
exempel göra reklam för ett privat företags produkter. Men
också för den öppenhet som krävs.
Allmänna uppgifter
Praktikplats:
Barn- och Utbildningsförvaltningen
Eskilstuna Kommun
Jag är väldigt glad över att jag fick praktikplatsen på Barnoch Utbildningsförvaltningen. Jag började söka i somras och
var riktigt aktiv. De jag hade kontakt med under sökandet
var:
• Eskilstuna Kommun
• Strängnäs Kommun
• Skövde Kommun
• Landstinget Sörmland
• Trafikverket
• ASSA
• Centrum för lättläst
• Svenska Stenarna
• Eskilstuna-Kuriren
• Eskilstuna-Kurirens reklamateljé
• Tidningen Folket
Besöksadress:
Alva Myrdals gata 5, Eskilstuna
Handledare:
Monica Olsson, Informationsstrateg
E-post: monica.olsson@eskilstuna.se
Telefon: 016-710 10 38, 073-950 42 00
Innehållsförteckning
Hur det började..............................................3
Metod............................................................3
Arbetsplatsen.................................................4
Kommunal kommunikation............................. 5
Offentliga organisationsers
svårigheter i informationsarbetet.....................6
Informationsstrateg och informatör................. 7
Handledare.................................................... 9
Mina arbetsuppgifter.....................................10
Kunskap från MDH.......................................12
Kontakter..................................................... 13
Slutsatser.................................................. ...15
Källförteckning.............................................16
Bilaga 1........................................................18
Bilaga 2........................................................19
2
Först i oktober började det plötsligt hända saker, då jag upptäckte något som kommit till min studentmail. Kommunen
sökte ”en driven textdesignstudent” till att praktisera och
jobba med den kommande skolvalskatalogen. Precis vad jag
ville! Efter att ha bett om den ansvariges telefonnummer fick
jag prata med Monica Olsson, som valde mig direkt på första intervjun. Jag fick veta att det var för att jag verkade så
engagerad i att jobba just i en kommun, och att min driftighet bekräftades av att jag jobbar med kårtidningen.
Metod
Det jag fått mest övning i på praktiken, är att skriva informationstexter baserat på intervjuer jag själv gjort.
Ytterligare en sak jag praktiskt provat på är att förbättra ett
textutkast skrivet av någon annan. Det som började som
skuggning av ett arbetsmöte utvecklades till ett litet uppdrag
– jag hjälpte personalen på Gamla Nyforsskolans skolrestaurang att fixa till sin ansökan till en tävling.
Det praktiska arbete jag testat, har oftast inte gjorts på förvaltningskontoret. Det har gjorts ute på olika skolor, hemma, i skolrestaurangen och via mailkorrespondens. Därför
gjorde jag också skuggning av informationsstrategens och
informatörens arbete.
3
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Jag var med på:
•
•
•
•
Arbetsmöte om Guldkon på förvaltningskontoret. Informationsstrategen hjälpte två skolmatsrestauranger
att skriva ansökningar till tävlingen om titeln ”bästa
matglädjeskola”.
Intervju på Stålforsskolan. Jag följde med informatören på en intervju med rektorer, för att observera
hennes intervjuteknik.
Arbetsmöte om introduktionsprogram ute i Balsta.
Informatören hade ett första möte om en broschyr om
introduktionsprogram i gymnasiet.
En förmiddag på förvaltningskontoret. Jag satt på
förvaltningskontoret och jobbade med denna rapport,
och observerade vad informationsstrategen gjorde.
Sist och kanske till och med viktigast, gjorde jag intervjuer
för egen förståelse av informationsarbetet på förvaltningen.
Jag intervjuade informationsstrategen djuptgående om yrket
och hennes karriärväg dit, frågade enhetschefen på barnomsorgsenheten om hur det fungerar att jobba med strategen
och informatören. Sist var jag också på studiebesök hos servicegruppen (kommunens reklambyrå). Jag har valt att väva
in informationen från intervjuerna i rapporten, och har bara
en av dem som bilaga.
Arbetsplatsen
Barn- och utbildningsförvaltningen
Under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, är kommunen främst uppdelad i nämnder och förvaltningar. Nämnderna ansvarar för speciella delar av servicen som kommunen ska ge, och beslutar hur pengarna ska fördelas inom
nämndens område. Förvaltningen som hör ihop med nämnden utför själva servicen. (www.eskilstuna.se)
Barn- och utbildningsförvaltningen är den största förvaltningen i Eskilstuna kommun. Förvaltningen har ca 120
chefer, samt en informationsstrateg och en informatör, och
sköter 42 förskolor, 27 grundskolor och tre gymnasier, samt
bland annat särskolan och verksamheten för funktionshindrade. Som allt annat i Eskilstuna kommun vägleds förvaltningen av den särskilda visionen:
”Eskilstuna – den stolta Fristaden
-Vi är modiga och utmanar
-Vi välkomnar olikheter och idéer
-Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid
Till oss kommer du för att uppleva, inspireras och lära”
4
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Arbetsplatskultur
Eftersom mitt praktiska arbete skedde mycket hemma och
ute på skolor, fick jag inte så mycket erfarenhet av arbetsplatskulturen på just kontoret. Men jag fick ändå bra inblick,
från att bland annat ha spenderat en förmiddag på informationsstrategens kontor.
Det mesta av förvaltningen ligger i byggnaden som heter
Värjan, nära Eskilstuna resecentrum. Åt båda håll när man
gått in genom förvaltningens entré, går långa korridorer. Där
finns många kontorsrum där personerna sitter en och en,
men också konferensrum och fikarummet. Alla hälsar vänligt på varandra när man möts i denna korridor, oavsett om
man är bekant med varandra eller inte.
Jag uppfattar inte alls dessa anställda som tråkiga och trötta
kontorsråttor. Här spexas och skämtas det för fullt mellan
arbetspassen, något som också min handledare bekräftar.
Hon menar att folk på barn- och utbildningsförvaltningen
har barnasinnet kvar och gillar att bjuda på sig själva, kanske just för att de alla på något sätt jobbar med och för barn
(Olsson, intervju). Fikarasten jag var med på på en måndagsförmiddag, var en halvtimme lång och togs i fikarummet.
Samtalsämnena började med WordFeud men fortsatte sen
till jobbrelaterade saker. Till exempel att ett tv-program hade
kritiserat Eskilstunas skolor, och att Matematik A i gymnasiet har blivit Matematik C.
Kommunal kommunikation
Informationens syfte
Boken Medier och kommunikation – en introduktion, menar
att det är svårt att kategorisera vilken typ av information
som informatörer arbetar med: ”...arbetar de med public
relations, planerad kommunikation, strategisk information
eller målstyrd kommunikation?” (Falkheimer 2001:86) Strategisk kommunikation har i alla fall ett uttalat mål som ska
uppnås (2001:84) och det finns definitivt i förvaltningen.
Kommunikationen ska ge flera förutsättningar för att
kommunen ska fungera. Demokratin till exempel, skulle
inte existera om folk varken visste hur man kan göra sin
åsikt hörd, eller vad makthavarna har för planer. Internt
skulle man inte kunna nå målen, för folk skulle inte veta
vad målen var. Ett mer komplicerat syfte är också att försöka ändra den negativa inställning som finns till kommunal verksamhet, och bygga upp förtroendet genom ärlighet
och insyn. (Olsson, intervju)
5
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Offentliga organisationers
svårigheter i informationsarbetet
Jag ser öppenheten i offentlig sektor både som en intressant
utmaning, och som något som gör jobbet enklare. Meddelarfriheten gör att anställda får lämna ut uppgifter utan
att organisationen har rätt att efterforska vem det var som
gjorde det, och offentlighetsprincipen innebär att alla ska ha
rätt att ta del av allmänna handlingar (Kraft & Strandberg
2006:50). De här två lagarna gör att det är svårt att hamna
i problem för att man sagt för mycket. Men öppenheten gör
samtidigt saker mer komplicerade, eftersom hela stan har
rätt att klaga på arbetet man gör.
Informationsstrategen Monica Olsson som var min handledare, berättade vad det absolut svåraste i jobbet är: det är
tungt att hantera de tillfällen då hon vet att något kommer
att tas emot negativt. Det gäller att ha känsla för hur och
när sådan information ska kommuniceras. Ett exempel på en
knepig sak att informera om, är när skolor ska stängas för
att de inte fylls tillräckligt. Genom att berätta om händelser
för media, innan journalisterna själva får informationen från
annat håll, kan man få positiva rubriker. Om pressen istället får reda på saken från någon annan kan artikeln istället
vinklas åt att heta ”Kommunen mörkar nedskärningar”.
Själva budskapet är naturligtvis inget som informatören kan
rå på, denne kan bara försöka förklara på ett positivt sätt så
att mottagarna kan förstå varför förvaltningen agerar som
den gör. (Olsson, Intervju)
Andra svårigheter med information inom offentlig verksamhet är som sagt att arbetet finansieras av skattebetalarna, och därmed alla kan ställa krav och klaga på de i
verksamheten. Samhällsinformation har dessutom ofta en
väldigt bred och svår målgrupp: ”alla” (Kraft & Strandberg
2006:25).
Servicegruppen
Servicegruppen finns till för hela kommunen, och är som
en kommunal reklambyrå. De flesta informatörer gör därför inte layout själva, utan köper det av servicegruppen. De
yrkeskategorier som nu finns i servicegruppen är:
•
•
•
•
6
layoutare
faktura- och personalakts-skannare
tryckare
kopierare
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
•
•
•
bokbindare
chaufförer
postbud
Servicegruppen ska erbjuda så billig service som möjligt, men
det är upp till informatörerna att välja mellan servicegruppen och externa byråer för specifika projekt. Min handledare
tyckte dock att servicegruppen är så pass snabb och bra att
det inte finns någon mening med att köpa dyrare extern
kompetens (Olsson, intervju). Även om det ibland i slutändan
är någon utanför kommunen som gör jobbet, går 75-80% av
jobben ändå via servicegruppen, som kan skriva en lämplig
offert för att hålla kostnaderna nere.
Ett problem för servicegruppen är att många av beställarna har dålig kunskap om hur processen för att skapa en
trycksak bör gå till, och det innebär att mycket arbete görs i
onödan. Ett annat problem är samtidigt att många lämnar in
halvfärdigt material, till exempel texter som inte har korrekturlästs.
Det kan vara viktigt att nämna att en omorganisering
håller på att ske, och att den del av servicegruppen som
jag hade kontakt med, kommer att ligga under förvaltningen Konsult och uppdrag, och heta kommunikationsenheten. (Juhlin, intervju)
Informationsstrateg och informatör
På kommunen har man inga befattningsbeskrivningar, så vad
olika personer gör i samma typ av yrke kan variera beroende
på vilken kompetens man har. De nedanstående beskrivningarna utgår från vad just strategen Monica, och informatören
Maja gör, och all denna information kommer från en intervju med Monica. Mer information om Monica och Maja
finns under rubriken ”Handledare”.
Gemensamt för både strateg och informatör är att de ska
få folk att förstå vad de måste göra för att kommunicera.
Det vill säga att de båda har ett coachningsuppdrag – det är
inte bara att planera och producera, utan de som behöver
hjälp ska också få lära sig att göra grundjobbet själva. Den
viktigaste egenskapen för båda jobben, är enligt Monica att
kunna skriva bra.
Löneläget i kommunen ser ut så här:
Högsta lön till informationsstrateg – 38 000 kr.
Lägsta lön till informatör, som alltid har lägre lön än
strategen – 22 000 kr.
7
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Informationsstrateg
•
Informationsstrategen ingår i förvaltningens ledningsgrupp
och ansvarar för det övergripande informationsflödet. Strategen driver på och utvecklar informationsarbetet, och jobbar
mot ledningsgruppen och nämnden, som består av politiker.
•
Hjälper folk i korridoren på arbetsplatsen.
Pratar med skolor om hur de kan förbättra sina webbsidor.
Handledare
Monica Olsson är min handledare, och har förmodligen
varit min viktigaste informationskälla på praktiken. Hon gav
mig en introduktion om informationsarbetet på förvaltningen och jag gjorde en lång intervju med henne om både hennes nuvarande yrke, informationsstrateg, och det förra som
var informatör. Dessutom har vi då och då diskuterat olika
händelser jag varit med om under praktiken.
Rent praktiskt gör informationsstrategen Monica bland annat detta:
• Lägger ut information på webben.
• Beställer saker till informationsprojekt, till exempel skolvalskatalogen som jag och informatören
Maja arbetat med.
• Skriver pressmeddelanden och ser till att de kommer ut
• går på flera olika möten, ibland som föreläsare.
• Planerar kick-off med chefen, hjälper till att tänka
igenom budskapet som ska förmedlas på tillställningen, och även praktiska saker som att beställa
vepa och annat material.
• Skrev lokalutredningen om att det finns fler skolor än
det finns elever att fylla dem (dock ingen vanlig uppgift).
• Initierade och drev tjänst för att söka barnomsorg.
• Skriver minnesanteckningar på möten, som hon sen
renskriver och lägger upp i intranätet.
• Ingår i olika nätverk för att samordna informationen
i kommunen.
• Hjälper personalenheten att skriva jobbannonser.
Monicas karriärväg präglas, enligt henne själv, av mycket
tur. Hon har jobbat som kö-administratör och systemförvaltare på barnomsorgsenheten, webbredaktör och informatör
i stadshuset, och till sist kom hon som informatör till denna
förvaltning, och blev inom kort erbjuden informationsstrateg-jobbet. (Olsson, intervju)
En annan väldigt viktig person som nästan också varit handledare till mig, är informatören Maja Geffen. Medan Monica
hjälpte mig med helheten i praktiken, hjälpte Maja mig med
saker som dök upp kring skolvalskatalogen. Maja var nämligen den som hade ansvaret för den. Vi pratade bland annat
igenom en konflikt mellan mig och en av rektorerna. Det var
också intressant att observera Majas intervjuteknik, särskilt
med tanke på att hon tidigare arbetat länge som journalist.
Informatör
Informatören jobbar i kvalitetsenheten på förvaltningen, och
har informationsstrategen som chef. Jobben är väldigt lika,
men informatören har inte lika stort ansvar, och jobbar inte
så mycket med politiker. Anledningen till att informatören
sitter under kvalitetsenheten, är att ingen enhet får vara mindre än 7 personer. Man kan inte ha en chef som bara är chef
för en annan person.
Informatören Maja gör till exempel dessa saker:
• Håller workshops för medarbetare i intranät och
publiceringssystemet Episerver.
• Går på flera möten, men färre än strategen.
• Administrerar webb och beställer inläggning av
nya användare.
• Samordnar skolvalskatalogen: korrektur, bilder och texter.
• Är ansvarig för informationsprojekt inför gymnasievalet,
som bland annat ska uppmärksammas i kommunens
veckoannons i Eskilstuna-Kuriren.
• Godkänner material från servicegruppen, räknar ut
hur många av något som behövs och beställer.
8
Från vänster: Maja Geffen
och Monica Olsson
9
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Mina arbetsuppgifter
de mycket mer information än vad som fick plats. Jag spenderade mellan 60 och 90 min på att skriva varje första utkast, och skickade sedan iväg dem till den aktuella rektorn.
Det jag har fått prova på är att arbeta som informatör i två projekt. Det stora projektet var skolvalskatalogen, och ett mindre var
att hjälpa skolmatspersonal att skriva en ansökan till en tävling.
Eftersom skolvalskatalogen beställts av skolorna, fick rektorerna chansen att ändra utkasten mycket. Alla utom en av
skolorna tog denna chans, och vecka 48 då deadlinen var
satt till den 30e, fick jag bevaka mailen som en hök och ha
många vändor korrespondens med vissa skolor. Efter att jag
fått godkännande av rektorerna skickade jag in texten till
Maja, som hade ansvar för att samordna katalogen. Hon
skötte sedan korrektur och skickade dem vidare till reklambyrån som ska fixa layouten. Några dagar efter att textjobbet var klart fick jag även vara med när hon och Monica
valde bild till omslaget.
Skolvalskatalogen
Mitt jobb gick här ut på att intervjua rektorerna på 11 kommunala grundskolor, och skriva informationstexter för att
visa hur skolorna skiljer sig åt.
Rektorsintervjuer
Jag började arbeta med projektet redan veckan innan kursen
började. Efter att ha blivit intervjuad och lovad praktikplats
av Monica, träffade jag både henne och Maja och gick igenom hur vi skulle jobba. Vid samma tillfälle var jag också och
visade upp mig för rektorerna på ett stort möte. Sen satte jag
igång med att författa och skicka ut mail för intervjubokning.
Ansökan till Arla Guldko, Bästa matglädjeskola
När jag skulle skugga ett av Monicas arbetsmöten, utvecklades det till mer praktiskt arbete. På mötet skulle Monica
hjälpa två skolmatsrestauranger, Lundbyskolan och Gamla
Nyforsskolan (som gör mat till Björktorpsskolan och Engelska skolan). De skulle ansöka om en fin titel i tävlingen Arla
Guldko, nämligen ”Bästa matglädjeskola”. Alltså behövde de
noggrant skriva varsin ansökan som visade hur de förtjänade
den titeln.
Min första rektorsintervju blev tisdagen den 8e nov, samma
dag som kursstarten. De sista gjorde jag fredagen den 25e
nov. I början tog jag (utöver mina anteckningar) hjälp av
ljudinspelningsutrustning som jag lånat av skolan. Efter 3-4
intervjuer kände jag att det inte behövdes längre. Jag hade
fått en lista på frågor att ställa under intervjuerna, och jag
omformulerade dem en smula för att de skulle passa mig
bättre. Men jag hade alltid frågorna framme som stöd, för
att vara säker på att täcka allt som behövdes.
Jag fick ta hand om Gamla Nyforsskolan och träffade dem 3
gånger. Jag läste igenom flera utkast till ansökan, sammanslog det bästa ur dem, och gav kritik och förslag på ändringar i flera omgångar. Jag tittade också på bilder de tänkte ha
med, förbättrade ljus och färgton i dem, och var budbärare
när jag bad Monica om hjälp med innehållet i texten.
Textarbete
Efter att jag gjort en intervju, väntade jag högst 3 dagar med
att skriva rent den. En stor utmaning var urvalet, eftersom
texten bara fick vara 1000 tecken, och intervjuerna generera-
Jag intervjuar Årbyskolans
rektor, Karin Dahlin.
10
Jag och Monica hjälper
skolmatsrestauranger
att skriva ansökningar.
11
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Kunskap från MDH
Något som var väldigt roligt på praktiken, var att kunna
använda mina egna kunskaper som källa när jag motiverade
saker. Att själv kunna lita på att jag visste varför vissa saker
i texter borde ändras, och att även de flesta andra litade på
att jag har professionella kunskaper direkt i huvudet. Men
självklart kommer dessa kunskaper från andra än mig själv,
och här följer en enkel redogörelse av var kunskaperna jag
använt kom från.
Intervjuer
För att förbereda mig inför de många intervjuerna läste jag
ur Björn Hägers bok Intervjuteknik (2007). Här fick jag
många praktiska tips, till exempel hur man är en god lyssnare. Som bekant fick vi även i denna kurs en föreläsning om
intervjuteknik, något jag hade användning av (Halldestam,
8-11-11).
Text - språkligt
Att skriva med korrekt språkbruk är en färdighet som vi alla
har övat på långt innan vi kom till MDH och Informationsdesign. Men vi har även fått verktyg för det i utbildningen,
både genom litteratur, som Språkrådets Svenska skrivregler (2008), och övning i kurser som Textdesign 1 och 2
(KIT221, KIT222), då vi fått korrektur av både andra elever
och lärare.
Text - innehållsligt och strukturellt
För detta har jag en uppsjö av böcker:
•
•
•
•
•
•
•
Retorik idag (Kjeldsen 2008)
Myter och sanningar om läsning (Holsanova 2010)
Författarens verktygslåda (Thurén 2006)
Textvård (Svenska språknämnden 2006)
Lättläst (Sundin 2007)
Stil, stilistik och stilanalys (Cassirer 2003)
Metoder för brukstextanalys (Hellspong 2001)
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Det kanske kan vara förvånande att jag har tagit med Sundins Lättläst, eftersom jag skrev vanliga informationstexter
på klarspråk. Men när jag lärde mig att skriva extremt lättläst hjälpte det mig i allt skrivande.
Förståelse av yrke och arbetsplats
Jag har använt Falkheimers Medier och kommunikation
(2001), och framför allt Kraft & Strandbergs Samhällskommunikation (2006), för att i ett större perspektiv förstå informationsarbetet i förvaltningen.
Kontakter
Skolvalskatalogen
Information
Monica Olsson, Informationsstrateg, Barn- och utbildningsförvaltningen
Maja Geffen, Informatör, Barn- och utbildningsförvaltningen
Rektorer
Carl Lindstedt, Slottsskolan
Carola Melander, Ärsta- och Vallbyskolan
Svante Ljungquist, Slagstaskolan
Carina Tinker, Lagersberg- och Mestaskolan
Ewa Kälvehed, Lagersbergskolan
Ing-Britt Hagström, Lagersberg-, Fröslunda-, och Mestaskolan
Karin Dahlin, Årbyskolan
Margaretha Lindman, Hällbyskolan
Fredrik Wetterling, Fröslundaskolan
Anders Arnström, Skiftingehus
Kerstin Olsson, Skiftingehus
Beatrice Karjel, Skiftingehus
Lärare
Ingela Nilsson, Tegelviken
Boken Retorik idag kunde jag även använda för möten med
människor. Jag hade logos, ethos och pathos i bakhuvudet
när jag funderade på hur jag skulle bete mig i olika situationer. Ethos till exempel: skulle jag sätta mig och vänta när jag
kom tidigt till intervjuer? Eller skulle jag knacka på rektorns
kontor och låta dem tro att jag förväntade mig att börja
direkt? (Kjeldsen 2008:33-34)
12
13
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Arla Guldko, bästa matglädjeskola
Personal på Gamla Nyfors skolmatsrestaurang (Björktorpsoch Engelska skolan)
Linda Pousar
Annelie Gustafsson
De två var med på arbetsmötet på förvaltningskontoret, sen
träffade jag även ett tiotal personer ur matsalspersonalen,
som jag inte fick tillfälle att ta namnen på.
Personal på Lundbyskolans skolmatsrestaurang
Hanna Lödesjö
Annika Axelsson
Upphandlingsenheten
Astrid Stockenberg, miljöhandläggare
Karin Wilén, kostkonsulent och kock
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Slutsatser
Denna yrkesorientering har varit väldigt värdefull och utvecklande. Jag har blivit minst 100% bättre på att göra
intervjuer, och fått ovärderlig övning i att handskas med
många olika sorters människor, i flera olika sammanhang.
Intervjuer
Jag har fått erfarenhet av hur ett intervjusamtal kan utvecklas, och hur man använder förvecklingarna till sin fördel. Jag
är bättre på att formulera och tänka ut frågor i förväg, och
har hittat mitt sätt att anteckna. Framför allt har jag lärt mig
att låta intervjun ta tid.
Intervju med Stålforsskolans rektorer
Det var väldigt nyttigt för mig att vara med på en av Majas
intervjuer. Där fick jag konkret höra hur enkelt hon formulerar följdfrågor. Det räcker att simpelt säga: ”Det här med
profilerna, kan man säga något mer om dem?” utan att ha en
föreställning om vad det skulle kunna generera för svar. Det
var också bra att se hur självklart hon presenterar sig.
Sten Widerholm, rektor
Helena Rivel, rektor
Konflikthantering
Möte, Broschyr om introduktionsprogram i gymnasieskolan
Eva-Lotta Jonsson, samordnare ERC (Extra resurscenter)
Marie Gustavsson, lärare basklass
Holger Karlsson, handledare röda villan, yrkesintroduktion
Jag fick ett dåligt samarbete med en av skolorna, redan på
intervjun. Vi började misstro varandra för att jag inte kände
till en fotbollsspelare som gått på skolan, och vad Montessoripedagogik är. De blev så förskräckta över det att de hånade
mig.
Skuggning
Övrigt
Barnomsorgsenheten
Monica Winbladh, Enhetschef
Servicegruppen (omorganiseras och kommer att bli kommunikationsenheten, under konsult- och uppdragsförvaltningen)
Kurt Juhlin, chef
Britt-Marie Andersson, layoutare
Don Sjögren, layoutare
När jag hade skickat in utkastet för deras skola, ringde den
rektor som tagit på sig ansvaret för texten, och var väldigt
upprörd. Hon tyckte att min text var torftig. Jag frågade
vad det var som var fel, men fick aldrig något konkret svar.
Jag bad Maja om råd, och lät dem få igenom ändringar som
enligt informationsdesigns riktlinjer gör en text sämre. Hon
tyckte att det var bäst att ge sig, även om hon höll med mig
om att det inte var så bra. Rektorn ringde senare upp mig
ännu en gång, arg som ett bi, och sa att denna text var värdelös i jämförelse med förra årets, men beslöt till sist att den
ändå skulle användas. Detta samtal var för mig väldigt tufft.
Även om det här var väldigt jobbigt för mig, var det också
nyttigt. I samtal med Maja konstaterade vi att folk som inte
är vana att få texthjälp kan ha väldigt höga förväntningar.
De har också väldigt specifika tankar om hur något de är experter på ska beskrivas, och kan därför avslå utomståendes
förslag. Det gäller att försöka övertyga om vad som är bra,
men låta bli att stånga sig blodig.
14
15
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Förståelse för arbetssätt
Sist men inte minst: en sak vi inte fått lära oss så mycket om
i utbildningen är att jobba med informationsdesign genom
att coacha. Vid mina skuggningar av Monica och Maja slogs
jag av hur lite de faktiskt gjorde handgripligen på sina arbetsmöten. De höll sig i bakgrunden och ställde då och då
frågor för att hålla igång diskussionen. De tog inte heller
några beslut enbart baserat på egna erfarenheter och informationsriktlinjer, utan tänkte alltid mer på vad de som de
gav hjälp tyckte. De fick helt enkelt de andra att göra jobbet.
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Juhlin, Kurt. Även Don Sjögren och Britt-Marie Andersson.
Om Servicegruppens arbete. Tisdagen 6-12-2011.
Internet
http://eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/Organisation/
Forvaltningar-och-namnder/Forvaltningar/Barn-och-utbildningsforvaltningen/
http://eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/Styrande-dokument/Planering-pa-lang-sikt/Vision-2020/
Kurslitteratur
Kraft & Strandberg, Monika, Pelle (2006) Samhällskommunikation. Ny strategi för informatörer i offentlig sektor.
Nordstedt:Falun
Falkheimer, Jesper (2001) Medier och kommunikation – en
introduktion. Studentlitteratur:Lund
Häger, Björn (2007) Intervjuteknik. Liber:Graphycems
Språkrådet (2008) Svenska skrivregler. Liber:Korotan
Kjeldsen, Jens Elmelund (2008) Retorik idag. Introduktion
till modern retorikteori. Studentlitteratur:Zalavo
Källor
Föreläsningar
Halldestam, Maria. Om intervjuteknik. Tisdagen 8-11-2011,
Branschanalys och yrkesorientering, ITE305.
Intervjuer
Olsson, Monica. Om yrkena informationsstrateg och informatör. Onsdagen 9-11-2011 på förvaltningskontoret.
Olsson, Monica. Introduktion till informationsarbetet i förvaltningen. Måndagen 7-11-2011 på förvaltningskontoret.
Winbladh, Monica. Om hur det är att samarbeta med en
informatör. Tisdagen 22-11-2011 på barnomsorgsenhetens
kontor.
16
Holsanova, Jana (2010) Myter och sanningar om läsning. Om samspelet mellan språk och bild i olika medier.
Norstedts:Livonia
Thurén, Torsten (2006) Författarens verktygslåda. Att läsa
och skriva sakprosa. Liber:Korotan
Svenska språknämnden (2006) Textvård. Att läsa, skriva och
bedöma texter. Norstedts:Falun
Sundin, Maria (2007) Lättläst – så funkar det.
Jure:Vällingby
Cassirer, Peter (2003) Stil, stilistik och stilanalys. Natur och
kultur:Stockholm
Hellspong, Lennart (2001) Metoder för brukstextanalys.
Studentlitteratur:Malmö
17
Johanna Vaher
Inlämning 1
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Johanna Vaher
Inlämning 1
Bilaga 1
Bilaga 2
Skolvalskatalogen: Så här kunde materialet
jag producerade se ut. Uppdaterade fakta
om skolan, och en kortfattad enkel text som
berättar hur bra skolan är.
Intervju om hur det
är att samarbeta
med en informatör.
Vallby skola
Adress: Vallby skola, 635 09 Eskilstuna
Telefon: 016-710 72 40
Fax: 016-51 40 85
Hemsida: www.eskilstuna.se/vallbyskola
Rektor: Carola Melander Telefon: 016-710 72 42, 073-950 64 67
E-post: carola.melander@eskilstuna.se
Antal elever: 68, från förskoleklass till årskurs 3
Antal anställda: 6
Vallby skola ligger ungefär 8 km norr om Eskilstuna centrum. Detta
är en mycket liten landsbygdsskola i gamla lantliga byggnader. Nära
skolan finns Åkersorken, en föräldrakooperativ förskola, som driver
vårt fritidshem och lagar skolmaten.
Vi har en profil som sätter barnet i centrum, mitt i naturen, kulturen
och hembygden. Här finns det ingen risk för att en elev blir anonym
och utanför. En gång i månaden träffas dessutom hela skolan och
diskuterar värdegrundsfrågor.
Lärarna på skolan är välutbildade och har bred kompetens. Både
elever och lärare har tydliga mål med undervisningen, och vi tar tid
för utvärdering. Vi jobbar medvetet med att lära eleverna IT, och
har både åldersblandade och åldershomogena klasser. Vi är mycket
utomhus, och varje år jobbar vi med teman som anknyter till vår
profil. Nu har vi till exempel ett naturtema.
Barnen känner sig trygga här, och skolan som helhet får ett högt
betyg av våra elever. De visar i sin tur mycket goda resultat i de
nationella proven.
18
Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305
Intervju med Monica Winblad,
enhetschef på barnomsorgsenheten
Hur jobbar barnomsorgsenheten och förvaltningen ihop?
Barnomsorgsenheten är en del av Barn-och utbildningsförvaltningen. Jag är
chef över de som sköter administrationen här, och min chef är skolchefen. Vi
sköter handläggning av barnomsorg, och tidigare fanns vi utspridda på alla
dagis och skolor där vi verkar. 2009 centraliserade vi verksamheten.
Hur ofta har du kontakt med informatör/strateg på förvaltningen?
Nästan varje gång något i verksamheten ändras. Jag hade ett nära samarbete
med informationsstrategen Monica Olsson, när enheten och inkomstkontrollen
startades. Vi skrev kommunikationsplaner tillsammans för att kommunicera
ändringarna. Vi gjorde pressmeddelanden, utskick till föräldrar, affischer på
stan, och en e-tjänst på webben, som också behövde marknadsföras i form av
en banner på huvudsidan. När det gäller inkomstkontrollen har vi fortfarande
saker kvar att göra – en utvärderande redovisning i januari.
Hur går det till rent praktiskt när du får hjälp med information?
När vi samarbetar, börjar det såklart med att någon av oss kontaktar den
andra och ber om hjälp eller säger att ”nu är det dags”. Sen sätter vi oss och
skriver en kommunikationsplan. Vi har mallar för dem, men vi har vid ett
tillfälle också jobbat med att ändra mallen. Vi formulerar helt enkelt vad vi
behöver gå ut med, målgruppen, och vem som har ansvar för att göra vad i
kommunikationsprojektet. Och en person kan ha ansvar för en av delarna,
men en annan verkligen utföra den. Strategen brukar sköta de externa sakerna,
media och webb, medan jag oftast sköter det interna, som information till
chefer.
Hur tycker du att informationsarbetet fungerar?
Jag tycker att det går jättebra. Det är bra personkemi mellan just
mig och strategen i alla fall. Jag tror vi har haft väldigt stor nytta av
kommunikationsplanerna, och det här planerande och förebyggande sättet att
kommunicera INNAN något händer, känns som att det fungerar bra.
Vad uppskattar du för egenskaper hos informatören?
Tydlighet. Både kunskapen om hur man gör informationen tydlig, och att
personen förklarar ordentligt för mig vad och varför saker ska göras. Att
de skriver bra och har ett omvärldsperspektiv är också jätteviktigt. Jag kan
själv sitta här och grotta in mig något väldigt i saker och bli blind, medan
informatören har översikt. Jag gillar vår strateg för att hon är så rak – hon tar
tag i situationen med initiativ om exakt vad som ska göras.
Hur mycket bestämmer informatören om hur resultatet blir?
Jag tror att tanken är att besluten tas av oss båda i en dialog, och det är också
hur det går till i verkligheten. Men om strategen skulle säga att något jag hittat
på är helt fel när jag själv inte tyckte det, skulle jag nog lyssna på henne och
låta henne bestämma.
19