Undersökning om tidningsdistribution
Undersökning om tidningsdistribution Förord Enligt Presstödsnämndens instruktion (2007:1191) ska nämnden årligen rapportera till regeringen om utvecklingen av och förutsättningarna för tidningsdistributionen. Uppdraget är nytt för 2014 och den här rapporten – som således är den första i sitt slag – avser att undersöka hur förutsättningarna för samdistributionen ser ut i landet i en tid då dagstidningsbranschen befinner sig i stark förändring. Utmaningarna som tidningsbranschen möter handlar till stora delar om ekonomi och teknik som en följd av att upplagor och annonsintäkter sjunker för den tryckta pressen. I snabb takt förändras människors medievanor. Utvecklingen innebär att tidningsföretagen behöver effektivisera verksamheten och utveckla dagstidningarnas digitala publicering och möjligheter att ta betalt på nya plattformar. Tidningsdistributionen utmanas särskilt genom den pågående utvecklingen. Kraftigt sjunkande upplagor leder till stigande exemplarpris och problem att hantera stora fasta kostnader för distributionen. Ytterst hotas samdistributionen i områden där kostnaderna blir alltför höga. Med det sagt är det dock glädjande att konstatera att utifrån de enkäter som ligger till grund för den här rapporten anser en klar majoritet av såväl tidningsföretag som distributionsföretag att samdistributionen fungerar bra eller mycket bra. De anser även att samdistributionen är värd att bevara för att nå ut med dagstidningar till så många som möjligt. Presstödsnämnden tackar alla som besvarat enkätfrågorna. Svaren har varit värdefulla bidrag för att öka kunskapen om tidningsdistributionen i landet och avgörande för den här rapportens tillkomst. Stockholm i december 2014 Åsa Finnström Kanslichef INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING ..................................................................................................................... 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE ............................................................................................................. 5 3 4 2.1 TILLFRÅGADE AKTÖRER ............................................................................................. 6 2.2 DISTRIBUTIONSSTÖDET OCH DESS REGELVERK ........................................... 8 2.3 TIDIGARE RAPPORTER OM KOSTNADER OCH PRISSÄTTNING ............... 9 UNDERSÖKNING AV TIDNINGSDISTRIBUTION ..........................................................10 3.1 HUR FUNGERAR SAMDISTRIBUTIONEN? ..........................................................10 3.2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FUNGERANDE SAMDISTRIBUTIONEN .........12 3.3 OMRÅDEN DÄR SAMDISTRIBUTIONEN FUNGERAR BRA/DÅLIGT........12 3.4 VAD HAR UPPLAGEMINSKNINGEN INNEBURIT FÖR ER UR ETT DISTRIBUTIONSPERSPEKTIV? ................................................................................13 3.5 ANDRA PRODUKTER ÄN TIDNINGAR .................................................................15 3.6 OLIKA UTGIVNINGSFREKVENSER – OLIKA UTMANINGAR.......................16 3.7 RIKSTIDNINGARNAS BETYDELSE ..........................................................................18 3.8 HUR PÅVERKAS E-TIDNINGENS UPPLAGA DÅ TIDNINGEN INTE MORGONDISTRIBUERAS? .........................................................................................19 3.9 FÖRSLAG OM AVSKAFFAT DISTRIBUTIONSSTÖD .........................................20 AVSLUTANDE KOMMENTARER ............................................................................................23 Bilaga 1 Regelverk avseende distributionsstöd i presstödsförordningen och Presstödsnämndens…….. föreskrifter…………………………………………………………………………………………………………………………..25 Bilaga 2 Frågor till tidningar………………………………………………………………………..……………………………………30 Bilaga 3 Frågor till distributionsföretag…………………………………………………………………………………………….32 Bilaga 4 Distributionsstöd per titel 2012 0ch 2013……………………………………….…………………………………….34 Undersökning av tidningsdistribution Dnr 14/00048 Presstödsnämnden Box 26 121 25 Stockholm-Globen Tel: 08-24 73 70 E-post: registrator@presstodsnamnden.se • www.presstodsnamnden.se 1 Sammanfattning Presstödsnämnden har valt att genom två olika enkäter till tidningar och distributionsföretag undersöka förutsättningarna för tidningsdistributionen i Sverige i syfte att identifiera vilka faktorer som påverkar distributionen. Frågorna har varit allmänna och det har funnits stort utrymme för fritextsvar för att fånga upp olika tendenser och indikatorer på hur tidningsdistributionen upplevs av såväl tidningsföretag som distributionsföretag. Den övervägande majoriteten bland tidningar och distributörer anser att samdistributionen fungerar bra eller mycket bra: 89 procent av tidningarna och 83 procent av distributionsföretagen. Flera av de svarande identifierar upplageminskningen som den faktor som påverkar systemet mest negativt. De minskade upplagorna ger upphov till spänningar i systemet. Det innebär högre priser och de områden där samdistributionen i dag tillämpas blir mindre. Distributionsföretagen uppger att det inte går att rationalisera verksamheten i tillräckligt hög utsträckning för att kompensera för upplageminskningen. Upplageminskningen innebär att tidningarna ser över sina distributionsområden i syfte att ta bort de exemplar som kostar mest. Erfarenheterna från några av de tidningar som lämnat samdistributionen i vissa delar av landet är att abonnenterna inte ersätter abonnemang på papper med ett digitalt abonnemang. För att minska distributions- och tryckkostnaderna väljer vissa tidningar att minska antalet utgivningsdagar. Tre områden studeras särskilt där huvudtidningarna inte utkommer alla vardagar. I dessa fall framkommer att kostnaden för distributionen de dagar som huvudtidningen inte utkommer blir betydligt högre. Presstödskommittén (SOU 2013:66) föreslår att distributionsstödet avskaffas och ersätts med en samordning av distribution av tidningar och post. I enkätsvaren framkommer att regelverket kring distributionsstödet, som utöver bidraget även innehåller regler om samdistribution till likapris, fungerar sammanhållande i landet, vilket riskerar att förloras vid ett avskaffande. 4 2 Bakgrund och syfte Presstödsnämnden ska enligt sin instruktion (2007:1191) årligen rapportera till regeringen om utvecklingen av och förutsättningarna för tidningsdistributionen i landet. Uppdraget är nytt för 2014. Tidigare uppdrag på området har fokuserat på kostnader och prissättning av tidningsdistributionen. Presstödsnämnden har valt att göra en bred undersökning för att studera förutsättningarna för distributionen av dagstidningar och identifiera vilka faktorer som påverkar distributionen. Presstödsnämnden har skickat ut två enkäter till dels dagstidningar som deltar i samdistributionen, dels distributionsföretag och de underentreprenörer som medverkar i samdistributionen. Enkäterna har både haft utformningen av frågor med flervalsalternativ och fritextsvar. Frågorna har varit generella i syfte att identifiera faktorer som påverkar distributionen. Syftet har också varit att undersöka det aktuella läget för distributionen av dagstidningar när upplagorna går ner och tidningsföretagen arbetar för att hitta nya affärsmodeller där papperstidningen inte står i centrum. Fortfarande har dock den abonnerade dagstidningen stor spridning sett till att 57 procent av Sveriges befolkning i Nordicoms senaste mediebarometer svarar att de har en abonnerad morgontidning hemma. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är dock stor. 1 Svaren bidrar till att ge en ökad kunskap om tidningsdistributionen i Sverige. Det sammantagna resultatet lyfter fram ett antal indikatorer som visar hur aktörerna uppfattar distributionen. De svar som återges i rapporten är synpunkter från aktörer i branschen. I vissa fall är det enbart en svarande som gett det återgivna svaret, men det redovisas för att förklara ett förhållande eller företeelse. 1 Undersökningen avser 2013 och de tillfrågade är mellan 9 och 79 år (Mediebarometer 2013, NordicomGöteborgs universitet, s. 80). 1999 var motsvarande siffra 71 procent. I siffrorna ingår även digitala abonnemang, men enligt Ulrika Facht, Nordicom, 2014-11-13, är det få som enbart har en digital morgontidning. 5 2.1 TILLFRÅGADEAKTÖRER 2.1.1 Tidningar Presstödsnämndens enkät till tidningarna har skickats till 40 företag och mediehus som företräder 144 dagstidningar. Enkäten till tidningarna har besvarats av 27 företag som företräder 102 tidningar. Efter‐ som alla större bolag har en distributionsansvarig för alla företagets tidningar har denne ombetts att beakta situationen för alla titlar i sina svar. Svaren har i de fallen viktats så att exempelvis ett företag med fyra titlar motsvarar fyra svar. Alla som svarat på enkäten har inte besvarat alla frågor. I tabellerna i kapitel 3 redovisas förutom antalet svar även den samlade upplagan för de tidningsföretag som svarat för att visa hur stor andel av upplagan som svaren representerar. Den samlade upplagan per utgivningsdag för de tidningar som besvarat enkäten var drygt 1 700 000 ex under 2013, enligt TS Mediefakta AB. För de tidningar som har lämnat TS‐statistiken har det senast redovisade årets uppgifter använts. 2.1.2 Distributionsföretag Enkäten till distributionsföretagen och de som verkar som underentreprenörer har be‐ svarats av sex av nio företag. För att presentera distributionsföretagen närmare redovisas här var de verkar samt upp‐ gifter om årsarbetskrafter i respektive företag och deras årsomsättning. Uppgifter har hämtats från företagens resp. årsredovisning för 2013 och/eller i kontakt med före‐ trädare för resp. företag. 6 Tabell 1. Distributionsföretag som verkar i samdistributionen, områden där de verkar, omsättning och årsarbetskrafter avseende 2013 Företag Områden företaget är Omsättning Årsarbetskrafter verksamt i (mnkr) 2013 2013 Stockholms län 548 1 8091 Skåne, Blekinge, Kronoberg, 734 1 153 645 860 1 525 1 051 350 520 337 586 Nyköping och Oxelösund 37 56 Herenco Distribution Jönköpings Län, Älmhults, 111 160 AB2 Tranemos kommuner och Pressens Morgontjänst KB (Premo) Tidningsbärarna KB Kalmar och Sjuhäradsbygden Västsvensk Halland och Bohuslän, samt Tidningsdistribution Uddevalla, Trollhättan och KB Lidköping Tidningstjänst AB Skaraborg, Värmland, norra Dalsland, Enköping, Dalarna, Hälsingland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen, Ångermanland, Västerbotten (samt postupplaga hela Sverige) NTM Distribution AB2 Östergötland, Västervik, (inkl. UNT Distribution Gotland, Uppland AB) Norrbottens Media Distribution Norrbotten AB2, 3 Prolog KB2 Örebro, Västmanland, delar av Södermanland, Avesta och Norrtälje Tidningsservice i Nyköping AB2 Skaraborg 1 2 3 Antal anställda personer, ej årsarbetare Underentreprenör till Tidningstjänst AB Norrbottens Media Distribution AB startade sin verksamhet den 1 mars 2014. 7 2.2 DISTRIBUTIONSSTÖDET OCH DESS REGELVERK Distributionsstöd lämnas till dagstidningar som samdistribueras med tillämpande av en 2 princip om lika pris. Syftet med stödet är att främja samverkan mellan tidningar och att stimulera till så stor spridning av dagstidningar som möjligt. Stödet utgår per distribuerat exemplar med en fallande skala för tidningar med stora upplagor. De flesta av landets dagstidningar medverkar i samdistributionen och får därmed del av distributionsstödet. Den stödberättigade tidningen ska distribueras av ett distributionsföretag eller, av ett befordringsföretag i lantbrevbäringsturer eller särskilda tidningsutdelningsturer, där minst två tidningsföretag deltar. Det innebär att tidningsexemplar som delas ut av Posten inte har rätt till distributionsstöd eftersom de inte ingår i samdistributionen. Priset per exemplar av en dagstidning som delas ut i samdistributionen får inte – enligt den så kallade likaprisprincipen – på grund av storleken på en tidnings upplaga variera inom ett distributionsområde. Samma pris ska tillämpas för alla tidningar som deltar i samma distributionsområde. Om det blir väsentliga kostnadsskillnader på grund av att tidningarna väger olika mycket per exemplar, att distributionen av någon av tidningarna leder till mer administrativt arbete än för de andra eller att distributionen av någon av tidningarna leder till särskilda transportkostnader, får dock prissättningen anpassas till dessa skillnader. En sådan prissättning får däremot inte innebära att priset för distributionen av ett exemplar av den mest kostnadskrävande tidningen blir mer än tio procent högre än priset för distribution av ett exemplar av den minst kostnadskrävande tidningen. Distributionsstödet förmedlas av ett distributionsföretag som av Presstödsnämnden fått rätt till detta. I dag förmedlas stöd av fyra företag. Dessutom finns fem underentreprenörer som godkänts av Presstödsnämnden. Presstödsnämndens tidigare rapporter (avsnitt 2.3) har pekat på att stödet utgör en liten del av de totala distributionskostnaderna. Men eftersom stödet även inbegriper krav på samdistribution och krav på lika pris har det även en sammanhållande effekt på distributionen av dagstidningar. I september 2013 överlämnade Presstödskommittén betänkandet Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66). I betänkandet föreslås bl.a. att distributionsstödet ska avskaffas och att tidningsdistributionen ska samordnas med postutdelning (se avsnitt 3.9.1). 2 I bilaga 1 finns regelverket kring distributionsstödet samlat. 8 2.3 TIDIGARE RAPPORTER OM KOSTNADER OCH PRISSÄTTNING Presstödsnämnden har redovisat kostnader och prissättning avseende tidningsdistribution under 2011 och 2012. Rapporterna har baserats på underlag från distributörer och tidningsföretag. Av svaren från såväl distributionsföretag som tidningar framgår att den centrala frågan inom tidningsdistributionen är den minskade efterfrågan på papperstidningen. Nedgången i efterfrågan har visserligen pågått länge, men har accelererat under de senaste åren. Tidningsföretagens kostnader för distributionen uppgår under de redovisade åren till ungefär 20 procent av de totala kostnaderna för tidningsproduktionen. Distributionsstödet täcker ca 2 procent av distributionskostnaderna. Kostnaderna hos distributionsföretagen går inte att minska i den takt som upplagevolymen minskar. Konsekvenserna blir ökade exemplarkostnader genom att kostnaderna ska fördelas på färre exemplar. Genom att tidningarna redovisat lägsta och högsta exemplarpris har Presstödsnämnden synliggjort den prisvariation i form av högre exemplarkostnader som uppstår de veckodagar när färre tidningar ges ut. Det här är framför allt påtagligt för tidningar med helgoch söndagsutgivning, och för överspridda tidningar med utgivning de dagar då huvudtidningen inte ges ut. Mellan 2011 och 2012 ökade kostnaden per utdelat exemplar med i genomsnitt 6,3 procent för tidningar med sjudagarsutgivning. Ökningen för sexdagarstidningar under samma period var 3,8 procent. Detta mönster bekräftades av de prisuppgifter som nämnden tog in från distributionsbolagen. 9 3 Undersökningavtidningsdistribution Redovisningen i detta avsnitt omfattar en sammanställning av svaren som lämnats av tidnings‐ och distributionsföretagen. Av bilagorna framgår vilka frågor som ställts till tidningarna (bilaga 2) och distributionsföretagen (bilaga 3). Som jämförelsetal mot antalet svar används i tabell 2–4 även den samlade upplagan för de tidningsföretag som svarat för att visa hur stor andel av upplagan som svaren representerar. 3.1 HURFUNGERARSAMDISTRIBUTIONEN? Tidningarna och distributionsföretagen har besvarat frågan hur de anser att sam‐ distributionen i landet fungerar. Den övervägande majoriteten bland tidningar och distributörer anser att samdistributionen fungerar bra eller mycket bra: 89 procent av tidningarna och 83 procent av distributionsföretagen. Det vanligaste svaret hos båda parter är att samdistributionen fungerar bra i allmänhet, men att det finns saker att förbättra. En del anger att samdistribution är en förutsätt‐ ning för konkurrens mellan tidningar. Tidningarna anger bl. a. att det finnas brister i kvaliteten på service, att stödet är för lågt, att distributionen fungerar sämre vissa års‐ tider och att det finns oklarheter i distributionsföretagens prissättning. Flera av de sva‐ rande identifierar upplageminskningen som den faktor som påverkar systemet mest negativt. De minskade upplagorna ger upphov till spänningar i systemet. Det innebär högre priser och de områden där samdistributionen i dag tillämpas blir mindre. Värt att notera är att det både finns de som tycker att regelverket för samdistributionen är tydligt och de som anser att det är otydligt. Tabell 2. Hur anser ni att samdistributionen av dagstidningar i Sverige fungerar i dag? Tidningar Antal svar % Distributionsföretag Upplaga (1000-tal) % % Mycket bra 27 27 % 332 19 % 2 33 % Bra 63 62 % 1 204 70 % 3 50 % Mindre bra 10 10 % 90 5% 1 17 % Dåligt 1 1% 103 6% - - Totalt 101 1 729 10 Antal svar 6 3.1.1 Likaprisprincipen De lågfrekventa tidningarna är överrepresenterade bland de som svarat att distributionen fungerar mindre bra3. Bidragande orsaker till missnöjet är att likaprisprincipen upplevs fungera dåligt och problem med postdistributionen, där man upplever att leveranskvaliteten har försämrats. Som tidigare nämnts är postdistributionen (med undantag av lantbrevbäring) inte en del av samdistributionen. En lågfrekvent tidning uppger att den står utanför samdistributionen och enbart distribueras med Posten eftersom dess upplaga är för liten och ”ointressant” för distributionsföretagen. En annan postdistribuerad lågfrekvent tidning anger att skälet till missnöjet är att Posten blivit allt sämre på att dela ut tidningen rätt dag. Flera svarande tidningar uppger att fler moment i samdistributionen borde ingå i principen om lika pris. Så här svarar en tidning: ”Stödet förutsätter att en likaprisprincip tillämpas. [Principen omfattar i dag bara] den distribution som tidningsbudet utför. Frakterna från tryckeriet till den plats som budet utgår från och distributionsföretagets hantering av den frakten prissätts inte per tidning vilket innebär att små upplagor blir extremt mycket dyrare att distribuera per exemplar än större upplagor.” Tidningens synpunkt är att likaprisprincipen ska omfatta hela distributionskedjan – från tryckeriet ända fram till prenumeranten. Det kan i sammanhanget nämnas att Presstödsnämnden tidigare prövat frågan om ytterligare moment borde ingå i principen. Nämnden ansåg dock – efter samråd med branschen – att det fanns skäl mot att införa en utvidgning av likaprisprincipens omfattning. En utvidgning beslutades därför inte.4 I dag ska likapriset omfatta momenten lokala transporter, detaljdistribution och abonnentadministration. Övriga moment faller därmed utanför likapriset, ex. regionala transporter och packning. I Stockholmsområdet tillämpar Pressens Morgontjänst ett likapris på samtliga moment i distributionskedjan. I andra delar av landet varierar hur stor andel av de totala distributionskostnaderna som inte ingår i principen om lika pris mellan 5 och 50 procent, enligt de svarande tidningarnas beräkningar. 3 Enligt 4 kap. 5 § presstödsförordningen kan lågfrekventa dagstidningar delta i samdistributionen till likapris under förutsättning att den har minst en procents hushållstäckning i den A-region där tidningens utgivningsort är belägen. 4 Beslut den 24 oktober 2012, dnr 11/00155. 11 3.2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FUNGERANDE SAMDISTRIBUTIONEN Tidningar och distributionsbolag har redogjort för faktorer som bidrar till hur man anser att distributionen fungerar. Både tidningar och distributionsföretag anger ett välfungerande samarbete som centralt för att samdistributionen ska fungera. Exempel på gott samarbete är mellan tryck och distribution eller lyhördhet mellan deltagande tidningar och distributionsbolaget. Ytterligare faktorer som uppges bidra till att samdistributionen fungerar är att alla tidningar deltar, och att utdelningen sker under en och samma budrunda. Bland de faktorer som uppges göra att samdistributionen fungerar sämre är bl.a. upplageminskningen som tvingar distributörerna att ständigt optimera rutterna, vilket leder till sämre utdelningskvalitet på vissa turer med reklamationer som följd (upprepade misstag av buden). Andra faktorer som anges är att likaprisprincipen inte fungerar och förseningar från tryckeriet. En del tidningar anser att dagens distributionssystem har skapat regionala monopol. Några svarande tar upp de områden där huvudtidningen inte utkommer alla dagar i veckan, se exempel från fyra områden i avsnitt 3.6. Tryckerierna har under senare år koncentrerats till ett fåtal regionorter, vilket medfört att transportlängderna har ökat. Med längre transporttider kan det vara svårt att nå fram i tid för samdistribution. 3.3 OMRÅDEN DÄR SAMDISTRIBUTIONEN FUNGERAR BRA/DÅLIGT På frågan ”i vilka områden fungerar samdistributionen bra/dåligt?” har en övervägande del av de svarande ansett att samdistributionen fungerar väl i deras huvudsakliga område, 78 procent av tidningarna och 60 procent av distributionsföretagen. De tidningar som svarat att det finns skillnader beroende på området syftar ofta på ett område utanför tätort eller där de har liten upplaga, oftast i kombination. En tidning anger sommarperioden på västkusten som problematisk, då antalet tidningar ökar med antalet sommarboende. Ett exempel på en annan skillnad är veckodagsrelaterade förseningar på grund av att flera tidningar ska distribueras den/de dagarna. I tabell 3 redovisas svaren uppdelat på tidningar och distributionsföretag. 12 Tabell 3. Var fungerar samdistributionen bra och var fungerar den sämre? Tidningar Distributionsföretag Antal svar % Upplaga (1000-tal) % Antal svar % Fungerar överallt 69 78 % 992 61 % 3 60 % Mindre bra i vissa områden 18 20 % 621 38 % 1 20 % Annat 1 1% 4 0% 1 20 % Totalt 88 3.4 1 617 5 VAD HAR UPPLAGEMINSKNINGEN INNEBURIT? Upplagorna har de senaste åren minskat stadigt. Antalet exemplar som distribuerats i samdistributionen har mellan åren 1994 och 2014 minskat med 36 procent visar Presstödsnämndens statistik över antalet exemplar med distributionsstöd. Nedgången har varit snabbare de senaste åren. Figur 1. Antal utdelade exemplar (miljoner) med distributionsstöd åren 1994– 2014 1000 800 600 400 200 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: Presstödsnämndens årsredovisningar 1994/95–2013, samt uppskattning för 2014 13 För tidningarna – och distributionsföretagen – har nedgången inneburit både påfrestningar och utmaningar. Ett givet svar på frågan vad upplageminskningen har inneburit är att exemplarkostnaderna ökat, vilket även har belysts i de tidigare rapporterna om kostnader för tidningsdistributionen. Några tidningar svarar att de på grund av kostnadsökningen ser över sina distributionsområden. En tidning exemplifierar: ”En konsekvens [av kostnadsutvecklingen] är att vi nu löpande och med stark prioritering ser över distributionsområden för att eliminera högkostnadsexemplar (och erbjuda billigare alternativ där det är möjligt), samt optimera utbärningsdistrikt.” Distributörernas svar är i linje med tidningarnas. Upplageminskningen hanteras genom att höja priset för de kvarvarande tidningarna. Utöver prisjusteringar sker även rationaliseringar i organisationen, områden där tidningarna samdistribueras dras in och utbudet ökar bland de produkter man väljer att distribuera (se avsnitt 3.5). Prolog utvecklar resonemanget enligt följande: ”Exemplarpriset täcker inte kostnaden för alla enskilda exemplar. Tidningarna räknar ibland lönsamhet enligt formeln: Prenumerationsintäkt – tryckkostnad – faktisk distributionskostnad Om denna summa inte är positiv kommer dessa exemplar att ifrågasättas. Eftersom distributionskostnaden styrs av hur tätt det är mellan tidningsstoppen kommer alltid de glesa områdena att vara dyra områden antingen de är i tätort eller på landsbygd. Det finns en önskan både från rikstidningar och lokaltidningar att samordna avvecklingen av dyra exemplar för att ingen ska sitta med Svarte Petter.” 3.4.1 Distribution i glesbygd Under arbetet med rapporten har Presstödsnämnden uppmärksammats på flera fall där samdistributionen på lördagar upphör eller där abonnenten får allt längre till brevlådan. Enligt Tidningstjänst AB avvecklar Posten 2015 sin tjänst ”postdistribuerad dagspress på lördagar”. Det är en distribution som i början av 2014 omfattade cirka 25 000 exemplar per lördag. Dessa exemplar delas ut i områden där abonnenterna måndag–fredag får sin tidning med PostNords brevbärare (normalt landsbygd). För att läsarna ska få sin papperstidning har en del tidningar valt att låta PostNord sköta utdelningen även på lördagar. När detta upphör väljer olika tidningar olika lösningar för sina abonnenter: Tidningen upphör med utdelningen och låter lördagsexemplaret av tidningen delas ut av PostNord på måndagen. 14 Tidningen låter sitt utbärningsbolag köra ut tidningarna på lördagar i samma omfattning som PostNord gjort före avvecklingen. Tidningen låter sitt utbärningsbolag köra ut tidningarna på lördagar enligt punkten ovan, men man tar bort de dyraste exemplaren. En generell utveckling som följer av vikande upplagor är att tidningar i främst landsbygdsområdena planerar att övergå från morgontidningsutdelning till postutdelning eftersom kostnaderna ökar för distributionen i glesbygd. En tidning sammanfattar: ”Vilka ska kunna läsa en papperstidning? Alla, eller bara de i de större städerna?” Prolog anser att man bör se över möjligheterna att stödja dyra områden med ett riktat stöd för de dyraste exemplaren. Det är viktigt att tillföra systemet mer pengar, gärna riktat till särskilt dyra områden eller utdelningsdagar, anser företaget. Tidningstjänst anser att utbärningsbolagen med jämna mellanrum bör kunna lämna offert på olika distributionsområden. Det skulle medföra en ökad konkurrens inom samdistributionsområdet och borde leda till lägre prisnivåer. 3.5 ANDRA PRODUKTER ÄN TIDNINGAR Enligt presstödsförordningen får ett distributionsföretag i samdistributionen distribuera annat än dagstidningar med distributionsstöd om kvaliteten i dagstidningsdistributionen inte försämras. Distributörerna har tillfrågats om vilka andra produkter än tidningar de levererar, samt hur stor andel de utgör av distributionen. De svarande uppger att de vanligaste av dessa produkter är tidskrifter, spelprodukter, reservdelar, läkemedel, livsmedel och abonnemangsvaror. Distributörerna uppskattar att dessa produkter står för mellan 5 och 30 procent av verksamheten. Det är inom detta segment som distributionsföretagen uppger att de ökar sin verksamhet. Företagen anger dock att det finns nackdelar med utdelningen av andra produkter eftersom sluttiden för distributionen av dagstidningar (vanligtvis kl. 6) är styrande. Det är inte givet vilket gods som passar in i tidsfönstret och för stora volymer riskerar påverka utdelningstiderna. 15 3.6 OLIKA UTGIVNINGSFREKVENSER – OLIKA UTMANINGAR Tryck och distribution av dagstidningar utgör en betydande kostnad för dagstidningarna. För att minska kostnaderna uppger flera tidningar att en åtgärd är att rationalisera utgivningen genom färre utgivningsdagar på papper. Stora tidningskoncerner har aviserat att exempelvis ersätta en eller flera utgivningsdagar då tidningen utkommer på papper med en helt digital utgivning. Det är därför intressant att ta del av hur det ser ut i några områden där huvudtidningen inte kommer ut alla vardagar och vilka konsekvenser det får för övriga tidningar. I det här avsnittet redovisas några fall som visar att de kvarvarande tidningarna i samdistributionen får betala höga kostnader eftersom distributionsföretaget inte kan rationalisera sin verksamhet i någon större omfattning som skulle kunna kompensera för de färre utdelade exemplaren de dagar som huvudtidningen inte kommer ut. Det innebär också utmaningar för distributionsföretaget som behöver förändra sina distrikt och sin bemanning de dagar som alla titlar inte deltar. I de studerade områdena kommer huvudtidningen ut med färre utgåvor på vardagarna än övriga tidningar. För vissa tidningar har detta varit fallet under en längre tid, i andra fall har huvudtidningen på senare tid gått ner i utgivningsfrekvens, från fem till tre dagar per vecka. Tidningsföretagen vittnar om att en lägre utgivningsfrekvens är en väg för att minska kostnaderna. Både distributions- och tidningsföretagen i de studerade områdena framhåller att olika utgivningsfrekvenser är en utmaning för såväl övriga tidningar som det utbärande företaget. En riksspridd tidning, Svenska Dagbladet, uppger att det innebär kraftiga kostnadsökningar de dagar huvudtidningen inte utkommer vilket i sin tur leder till att tidningen överväger att dra tillbaka utgivningen i dessa områden. 3.6.1 Sala Huvudtidningen Sala Allehanda kommer sedan en längre tid ut med tre utgåvor per vecka, måndag, onsdag och fredag i kommunerna Sala och Heby. Tidningens TSupplaga för 2013 var 7 200 exemplar och dess hushållstäckning i Sala var 52 procent. I området samdistribueras även t.ex. riksspridda tidningar. Det är distributionsföretaget Prolog KB som delar ut tidningarna i området. Företaget uppger att antalet distrikt blir fler de dagar huvudtidningen kommer ut. Då är kommunen indelad i ca 35 distrikt. Övriga dagar är samma område uppdelat i ca tio distrikt och volymen minskas till cirka tio procent jämfört med de dagar då huvudtidningen distribueras. Distrikten de dagarna blir mycket långa eftersom samma geografiska område ska täckas. Tio mil eller längre är inte ovanligt, men det är få tidningar som följer med i distributionen och kostnaden blir hög. Distributionsföretaget uppger att priserna blir cirka fyra gånger högre än annars eftersom en rationalisering eller 16 effektivisering inte går att uppnå med färre exemplar som fortfarande ska färdas långa sträckor. Prolog uppger att det inte finns någon möjlighet att styra annat gods som de levererar till dessa dagar för att effektivisera utbärningen: ”Distributionsdag styrs alltid av kundens begäran om leveranstidpunkt.” För det aktuella distributionsföretaget innebär det problem att rekrytera personal. De flesta anställda vill ha kontinuerligt arbete. Det leder till högre personalomsättning och risk för sämre utdelningskvalitet. 3.6.2 Skara och Falköping Skaraborgs Läns Tidning, Falköpings Tidning och Västgöta-Bladet minskade i maj 2012 sin utgivning från sex dagar per vecka till utgivning måndag, onsdag, torsdag och fredag. Tidningarnas huvudsakliga spridningsområden är Skara (47 % hushållstäckning 2013), Falköping (52 %) och i Tidaholm (55 %), samt med viss överspridning bl.a. i det angränsande Lidköpingsområdet. De tre titlarna ingår i Västgöta Tidningar, ett dotterbolag till Hallpressen. Andra tidningar med stor spridning i områdena är Skaraborgs Läns Allehanda, Göteborgs-Posten, Nya Lidköpings-Tidningen och Skaraborgsbygden. Distributionsbolag i områdena är Tidningstjänst AB. Samtliga svarande – från ovan nämnda tidningar och i området verksamma distributionsbolag – uppger att distributionen har blivit dyrare efter att huvudtidningarna har minskat sin utgivning. För tidningarna med utgivning på tisdagar och lördagar är priset per exemplar ca 40 procent högre än under övriga vardagar. Detta blir följden då det under de dagarna som huvudtidningen inte utkommer är färre titlar som ska dela på kostnaderna och en mindre upplaga som ska delas ut. För Nya Lidköpings-Tidningen och Skaraborgsbygden har indragningen haft en mindre påverkan eftersom dessa titlar inte ges ut då. Effekterna är desto större för tidningar som Skaraborgs Läns Allehanda och Göteborgs-Posten med utgivning sex och sju dagar i veckan. 3.6.3 Lidköping I distributionsområdet Lidköping har omläggningar av distributionen skett under 2014 eller kommer att ske 2015. I Lidköping med omnejd är Nya Lidköpings-Tidningen största tidning, med utgivning måndag, onsdag och fredag. Tidningens hushållstäckning för 2013 var 75 procent i Lidköpings kommun. I Grästorp, Götene, Essunga och Vara är hushållstäckningen mellan 57 och 65 procent. I detta område svarar Västsvensk Tidningsdistribution (VTD) för distributionen. De dagar då tidningen inte utkommer är kostnaden betydligt högre för de kvarvarande tidningarna. I underlaget från distributionsbolaget till tidigare rapporter noterades en prisdifferens på nästan 170 procent mellan dagar då Nya Lidköpings-Tidningen utkommer och övriga vardagar. Enligt uppgift från distributör och tidningar verksamma i 17 området lämnade Dagens Nyheter samdistributionen i området från och med juli 2014. Även Dagens Industri planerar att lämna Lidköpings landsort från och med den 1 januari 2015 på grund av för höga kostnader. VTD meddelar att man från årsskiftet lägger ned morgondistributionen på landsbygden i de fem ovan nämnda kommunerna de vardagar när Nya Lidköpings-Tidningen inte kommer ut. Distributionen koncentreras till områdets centralorter. Distributören motiverar indragningen med att ”alternativet hade varit skyhöga prisökningar och då hade alla kunder dessa dagar hoppat av inkl. vår egen Göteborgs-Posten.” Enligt VTD har Västgöta Tidningars minskade utgivning inneburit högre priser i Lidköpingsområdet. 3.6.4 Haparanda Ett annat perspektiv på problematiken kring olika utgivningsfrekvens i ett utgivningsområde beskriver Haparandabladet. Tidningen utkommer med två utgåvor per vecka i ett vidsträckt område i kommunerna Haparanda (hushållstäckning 47,7 % 2013), Övertorneå (36 %) och Pajala (24 %). Upplagan 2013 var 3 800 exemplar. Enligt tidningen finns generella problem de dagar som tidningen utkommer på grund av att belastningen på distributionen ökar vilket innebär att tidningen inte levereras till samtliga sina abonnenter före kl. 7. Norrbottens Media Distribution uppger att belastningen dessa dagar i kombination med de långa avstånden innebär att buden inte hinner fram så tidigt som skulle vara önskvärt. 3.7 RIKSTIDNINGARNAS BETYDELSE I Sverige finns tre högfrekventa riksspridda tidningar, Dagens Industri, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Dagens Industri utkommer med sex utgåvor per vecka och de övriga utkommer sju dagar per vecka. I enkätsvaren framkommer flera åsikter om dessa tidningars betydelse för samdistributionen för alla deltagande tidningar, både lokalt och regionalt ute i landet, ur ett ekonomiskt perspektiv. De bidrar med sin upplaga till att hålla kostnaderna nere för alla tidningar. Svenska Dagbladet har på grund av bristande lönsamhet valt att inte delta i samdistributionen norr om Hudiksvall. Sedan 2013 deltar ingen av de tre nämnda högfrekventa dagstidningarna i samdistributionen på Gotland. Där distribueras tidningarna per post istället. Dagens Industri uppger att det var kostnaden för flygtransporten till Gotland som innebar att det blev för dyrt att leverera tidningen till Gotland. Där ingår numera enbart Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar i samdistributionen. Enligt NTM Distribution AB 18 innebar detta att distributionen för de kvarvarande tidningarna fördyrades per utdelat exemplar. Men det gick samtidigt att göra effektiviseringar eftersom väntetiderna minskade när buden inte längre behövde invänta tidningarna som kom med flyg. Norrbottens Media Distribution AB konkretiserar betydelsen av rikstidningarna. Om inga av de riksspridda tidningarna inte skulle delta i Norrbotten bedöms priset för de kvarvarande tidningarna stiga med ca 15–20 procent per utdelat exemplar. Landsbygdsområden där företaget i dag distribuerar med egna bud skulle troligen dras in och där skulle distributionen övergå till posten. I vissa fall skulle abonnenter då få tidningen två till fem dagar per vecka. Ett särskilt utsatt område är östra Norrbotten där det uppskattningsvis handlar om ca 4 000 hushåll som idag prenumererar på någon av lokaltidningarna. En del andra distrikt, främst på landsbygden runt de större centralorterna, skulle sannolikt också kunna drabbas av indragen distribution. Uppskattningsvis rör det sig om totalt ytterligare 4 000 hushåll som också abonnerar på en lokaltidning. 3.8 HUR PÅVERKAS E-TIDNINGENS UPPLAGA DÅ TIDNINGEN INTE MORGONDISTRIBUERAS? Tidningarna har tillfrågats om spridningen av e-tidningen påverkas i de områden där tidningen inte längre ingår i samdistributionen. Mer än hälften av de som svarat uppger att de inte sett någon ökad efterfrågan på e-tidningsabonnemang i dessa områden. En relativt hög andel (26 %) uppger att de inte har någon e-tidning. I huvudsak är det tidningar med utgivning en eller två dagar per vecka som inte har en e-tidning. Sydsvenskan lämnade samdistributionen i Halmstad, Laholm och Blekinge eftersom tidningen inte hinner till samdistributionen på grund av ändrade trycktider. Upplagan sjönk kraftigt i området och ökningen av abonnemang på Sydsvenskan som e-tidning ökade bara ”något”. Svenska Dagbladet uppger att e-tidningen inte är mer efterfrågad i regioner som inte får tidningen via samdistributionen. Dagens Industri som lämnade samdistributionen på Gotland kommenterar frågan: ”Vi erbjöd prenumeranterna kraftiga rabatter på IPad i samband med fortsatt långsiktig prenumeration. De flesta valde ren postdistribution eller avslutade sin prenumeration.” 19 Tabell 4. Hur påverkas spridningen av e-tidningen i de områden där tidningen inte längre ingår i samdistributionen? Antal svar % Har inte e-tidning Liten påverkan Ingen påverkan Vet ej 16 1 40 4 26 % 2% 66 % 7% Totalt 61 3.9 Upplaga (1000-tal) 83 103 990 58 % 7% 8% 80 % 5% 1 233 FÖRSLAG OM AVSKAFFAT DISTRIBUTIONSSTÖD Presstödskommittén föreslog i slutbetänkandet Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66) att distributionsstödet ska avvecklas och att det samtidigt införs en lösning för samdistribution av tidningar och post, vilket förutsätter vissa förändringar i postlagstiftningen. Bland annat behöver kravet på en 85-procentig övernattsbefordran av post ses över i förhållande till EU:s postdirektiv. Målet är att nå en permanent och långsiktig samdistribution av tidningar och post, där önskemålet om tidig morgonleverans av tidningarna är styrande. Enligt betänkandet bör Presstödsnämnden under de kommande åren följa utvecklingen av tidningsdistributionen i landet och redovisa förutsättningarna för en avveckling av det nuvarande distributionsstödet senast 2017. I enkäten finns en fråga som behandlar förslaget om ett avskaffat distributionsstöd: Skulle ett avskaffat distributionsstöd påverka möjligheterna att organisera morgondistribution av tidningar och i så fall hur? Värmlands Folkblad (VF) är den enda högfrekventa landsortstidning med allmänt driftsstöd som inte har samma ägare som konkurrenten på utgivningsorten. VF uppger att tidningen var positiv till förslaget om en samordning av utdelning av post och tidningar under förutsättning att den minskar kostnaderna och sker skyndsamt. Om samordningen inte sker och distributionsstödet tas bort innebär det en kostnadsökning för tidningen. VF anser att det innebär ett hot för tidningen att förstatidningen inte längre har incitament för att fortsätta samdistributionen och därmed skulle kunna konkurrera ut VF och fördyra distributionen ytterligare. För VF är samdistribution nödvändig och bidrar till att det kan fortsätta finnas konkurrerande tidningar i länet. Andra synpunkter från tidningarna är att överspridda tidningar skulle drabbas negativt och att distributionsområdena kommer att minskas till förmån för huvudtidningen. Det finns även en farhåga för större prisdifferenser mellan olika titlar inom samma distributionsområde än dagens tillåtna tio procent. En svarande anser att det utan ett 20 distributionsstöd blir omöjligt att morgondistribuera sin tidning. En annan svarar: ”Alla minskade intäkter påverkar negativt våra möjligheter att organisera morgondistributionen, speciellt i ytterområdena med vikande befolkningsunderlag.” Ett tidningsföretag uppger: ”Distributionsstödet behöver höjas i stället för att avskaffas. Stödet har inte höjts på mycket länge och har definitivt inte följt kostnadsutvecklingen. [---] I dag minskar statens utgift för distributionsstöd i takt med att tidningarnas upplagor sjunker.” Av distributionsföretagen nämner både Tidningsbärarna och Prolog att regelverket kring distributionsstödet fungerar sammanhållande i distributionssverige. Om det skulle försvinna finns risken att utbärningen fragmenteras och att branschen därvid tappar synergier och branschen går mot en suboptimering, uppger Tidningsbärarna. Prolog utvecklar vidare: ”[Regelverket kring distributionsstödet] knyter samman överspridda tidningar med huvudtidningen, man förbinder sig till distribution i samma områden med hjälp av delade resurser och tillämpar prismodellen trots att bidragsdelen utgör en mycket mindre del av priset idag än då stödet infördes. Så nog är det ett gott kitt!” 3.9.1 Försök med samdistribution av post och tidningar Presstödskommittén ansåg att ett försök med samdistribution av tidningar och post skulle genomföras i utvalda landsbygdsområden med gemensam leverans till mottagarna tidigt på morgonen för att testa hur en samordning skulle fungera. I enkäterna ställdes frågor om en sådan samordning. Flera av tidningsföretagen är positiva till en eventuell samordning. ”Samdistributionen måste utvecklas genom att även post och försändelser kan tas i samma distributionstur som morgontidningarna. Det är ohållbart att skicka både tidningsbud och brevbärare till samma brevlådor vid två olika tillfällen på dygnet”, anser ett företag. Sedan utredningen lämnades har ett försök genomförts av PostNord. Det skedde under två veckor i maj 2014 i glesbygd i Arvika kommun. Där samdistribuerar Tidningstjänst AB morgontidningarna. I försöket ingick Nya Wermlands Tidning och Värmlands Folkblad. För att minimera antalet inblandade parter valde PostNord att inte ta med rikstidningar i testet. Dessa distribuerades som vanligt av Tidningstjänst AB. 330 hushåll med cirka 200 exemplar ingick i försöket och post och tidningar distribuerades av PostNord mellan kl. 2 och 8, då tidningarna normalt levereras. PostNord drog bl.a. följande slutsatser efter att försöket genomförts: Inga förseningar eller andra kvalitetsproblem uppstod för utdelning av morgontidningar under testet. 21 Det mervärde i form av mindre tidsåtgång och färre körda kilometer som direkt uppstod i samband med samdistributionen var enligt kalkylen. Större delen av den uppnådda effekten försvann dock då PostNord var tvingad att köra en extra slinga på dagtid för att kunna upprätthålla andra delar av sitt uppdrag, ex. leverera försändelser som kräver kvittens, paket till olika ombud och tömning av brevlådor. Kostnaderna ökade p.g.a. OB-tillägg. Enligt PostNord är samdistribution nattetid inte ett möjligt alternativ för företaget av följande orsaker: Kostnadsbesparingen uteblev, samdistributionen innebar i själva verket en kostnadsökning. En kraftig ökning av deltidstjänster nattetid. Den ökande mängden försändelser som kräver kvittens av mottagaren dagtid. Den tilltänkta miljöbesparingen uteblir. Med anledning av det redovisade resultatet planerar PostNord inga ytterligare försök. 22 4 Avslutandekommentarer I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att de folkvalda granskas och att politiska beslut analyseras och följs upp. Här har medierna en mycket betydelsefull roll. Hur medierna fungerar är således av avgörande betydelse för demokratin. Dagspressen bidrar till att människor är informerade och har möjlighet att ta ställning till olika samhällsfrågor. En viktig förutsättning är att distributionen av dagstidningar fungerar väl så att den som vill ta del av den journalistik som publiceras också har tillgång till den på ett lättillgängligt sätt. Ur samma perspektiv är det lika viktigt att den digitala infrastrukturen fungerar för att journalistik ska kunna distribueras digitalt. Mediemarknaden befinner sig i en brytningstid där digitala medier utvecklas alltmer och människors sätt att konsumera medier förändras i snabb takt. För dagstidningarna innebär det att papperstidningens upplagor faller kraftigt. Trots detta har den abon‐ nerade dagstidningen fortfarande stor spridning och är en viktig intäktskälla för dags‐ pressföretagen. Enligt Dagspressens ekonomi 2013 visar beräkningar att annonsintäk‐ terna från papperstidningen står för ca 91 procent av de totala annonsintäkterna.5 Även abonnemangsintäkterna från papperstidningen utgör en betydelsefull intäktskälla. Sverige utmärker sig som ett land med en stark tradition av abonnerade dagstidningar med god tillgång till morgondistribution i hela landet. Undersökningen i den här rapporten visar dock att tillgången till morgondistribuerade dagstidningar i hela landet inte längre är en självklarhet och den utmanas inom flera områden. Tidningsföretagen ser över sina kostnader och vittnar i de enkätsvar som lämnats till den här rapporten om att de allt oftare lämnar de områden där distributionen är dyrast. Det handlar främst om glesbygd eller där huvudtidningen inte utkommer alla vardagar. Tidningar som lämnat morgondistributionen i vissa områden uppger att antalet digitala abonne‐ mang inte ökat där detta har skett. Nämndens undersökning visar att regelverket kring distributionsstödet, som utöver själva bidraget också innehåller bestämmelser om likapris och samdistribution, ses som ett kitt och en viktig förutsättning för tillgången till dagstidningar i så stor utsträckning som möjligt. Det framkommer dock röster om att stödsystemet inte fångar upp de situ‐ ationer som aktualiseras genom de sjunkande upplagorna. Distributionsstödet ger ingen möjlighet att t.ex. underlätta för de kvarvarande tidningarna när huvudtidningen gått ner i frekvens eller rikta stödet till särskilt dyra glesbygdsområden. 5 Dagspressens ekonomi 2013, s. 25 23 Det skulle gå att utforma ett distributionsstöd som tar bättre hänsyn till den pågående utvecklingen inom dagspressen. Om det inte görs är det dock viktigt att inte avskaffa stödet i den situation som nu råder. Den nu redovisade undersökningen visar att samdistributionen fortfarande har stor betydelse. Det är också osäkert vad en samordning av tidningar och post kan ge med det knappa underlag som finns i dag och om samordningen ens är möjlig att genomföra. Det är viktigt att framhålla att frågor om distribution även behöver analyseras i ett vidare perspektiv som omfattar tillgången till bredband och mobiltäckning eftersom det är viktiga förutsättningar för hur läsarna får del av journalistik som publiceras digitalt. Papperstidningen är fortfarande relevant för läsare och annonsörer och bidrar till spridning av nyhetsförmedling och opinionsbildning. Spridningen av e-tidningar ökar, och tidningsföretagen arbetar intensivt med att hitta affärsmodeller som på allvar etablerar de digitala kanalerna. Ännu finns inget svar på frågan när e-tidningarna har blivit ett sådant alternativ att enskilda abonnenter inte drabbas och tidningarnas möjlighet till spridning inte försämras om papperstidningen inte ges ut och distribueras. Mot den bakgrunden är det viktigt att under ytterligare en tid behålla distributionsstödet. 24 Bilaga 1 Regelverk avseende distributionsstöd i presstödsförordningen och Presstödsnämndens föreskrifter PRESSTÖDSFÖRORDNINGEN Distributionsstödet regleras i 4 kap. presstödsförordningen (1990:524). Villkor 1 § Distributionsstöd får lämnas för varje abonnerat exemplar av en dagstidning - vars upplaga i huvudsak är betald, - som har ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker från det pris tidningar har i den kategori som tidningen tillhör, - och som distribueras av ett distributionsföretag eller, av ett befordringsföretag i lantbrevbäringsturer eller särskilda tidningsutdelningsturer, där minst två tidningsföretag deltar. (Förordning 1996:1607) 2 § Tidningsföretag skall för att få distributionsstöd skriftligen förbinda sig att 1. avstå från egen distribution av en abonnerad dagstidning inom alla områden där stödberättigad samdistribution förekommer om denna påbörjas vid en tidpunkt då den egna tidningen kan medfölja, och 2. överlämna hela distributionsarbetet till postbefordringsföretaget respektive distributionsföretaget i varje område där tidningen deltar i stödberättigad samdistribution. Presstödsnämnden får medge att ett distributionsföretag som underentreprenör anlitar ett tidningsföretag eller ett företag som ägs av eller ingår i en koncern med tidningsföretag. Medgivande får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för en sådan ordning och under förutsättning att 1. övriga tidningsföretag som deltar i samdistributionen inom distributionsområdet godtar att underentreprenören anlitas, och 2. distributionsföretaget och underentreprenören samtycker till att dessa övriga tidningsföretag efter framställning till Presstödsnämnden skall kunna få de uppgifter som behövs för att kunna bedöma kostnader och kostnadsfördelning för en planerad eller pågående samdistribution. (Förordning 1996:1607) 25 3 § Två distributionsföretag får samtidigt svara för stödberättigad samdistribution inom ett distributionsområde, om Presstödsnämnden medger det. Ett postbefordringsföretags särskilda tidningsutdelningsturer, med undantag av lantbrevbäringsturerna, anses i detta sammanhang som ett distributionsföretag. (Förordning 1993:1739) Förmedling av stöd Villkor 4 § Presstödsnämnden betalar ut stödet månadsvis i efterskott till distributionsföretaget eller postbefordringsföretaget. Distributionsföretaget och postbefordringsföretaget tillgodoför tidningsföretaget dess andel av detta belopp. (Förordning 1993:1739) 5 § Ett distributionsföretag får förmedla distributionsstöd endast om företaget skriftligen förbinder sig att uppfylla följande villkor: 1. Företaget ska inom sitt verksamhetsområde anordna samdistribution där det finns förutsättning för stödberättigad samdistribution. 2. För samdistributionen ska företaget tillämpa prissättning enligt 3 för sådana tidningsföretag som har undertecknat en förbindelse enligt 2 § och ger ut tidningar som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka. För en tidning som kommer ut en gång per vecka gäller vidare att den ska ha minst en procents hushållstäckning i den A-region där tidningens utgivningsort är belägen. 3. Prissättningen ska vara sådan att storleken av den enskilda tidningens abonnerade upplaga inom distributionsområdet inte inverkar på distributionsavgiften per distribuerat exemplar. Om det blir väsentliga kostnadsskillnader på grund av att tidningarna väger olika mycket per exemplar, att distributionen av någon av tidningarna leder till mer administrativt arbete än för de andra eller att distributionen av någon av tidningarna leder till särskilda transportkostnader, får dock prissättningen anpassas till dessa skillnader. En sådan prissättning får däremot inte innebära att priset för distributionen av ett exemplar av den mest kostnadskrävande tidningen blir mer än tio procent högre än priset för distribution av ett exemplar av den minst kostnadskrävande tidningen. 4. Företaget ska hålla samdistributionen öppen för samtliga dagstidningar a) vars upplaga är i huvudsak betald och har ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker från vad tidningar har i den kategori som tidningen tillhör, och b) som vid tiden för samdistributionens början finns tillgängliga på orten. 26 5. Företaget ska delge anbud på samdistribution inom ett distributionsområde till samtliga dagstidningar som har undertecknat förbindelse enligt 2 § vid en och samma tidpunkt. Förbindelsen ska distributionsföretaget ge in till Presstödsnämnden. Ett distributionsföretag får i samdistributionen distribuera annat än dagstidningar med distributionsstöd om kvaliteten i dagstidningsdistributionen inte försämras. Förordning (2010:1119). 6 § Ett distributionsföretag får inte förmedla distributionsstöd, om distributionsföretaget ägs av eller ingår i en koncern med ett eller några få tidningsföretag. Ett sådant distributionsföretag får dock förmedla distributionsstöd 1. om Presstödsnämnden medger det, och 2. om distributionsföretaget först samtycker till att ett tidningsföretag som berörs av samdistribution som anordnas av distributionsföretaget efter framställning till Presstödsnämnden skall kunna få de uppgifter som behövs för att kunna bedöma kostnader och kostnadsfördelning för en planerad eller pågående samdistribution. 7 § Förmedlas distributionsstöd av ett postbefordringsföretag ska företaget skriftligen förbinda sig att uppfylla de villkor som anges i 5 § första stycket 2–5. Förordning (2010:1119). 8 § Distributionsstöd lämnas årligen med 1. 10,30 öre per exemplar för de första 7 miljonerna stödberättigade exemplar, 2. 8,23 öre per exemplar för exemplaren mellan 7 miljoner och 14 miljoner, 3. 6,17 öre per exemplar för exemplaren mellan 14 miljoner och 21 miljoner, samt 4. 5,16 öre per exemplar för exemplaren över 21 miljoner. Förordning (2001:611). 9 § Ett tidningsföretag som tagit emot distributionsstöd och som inte har följt en sådan förbindelse som avses i 2 §, är återbetalningsskyldigt. Förordning (2010:1538). 9 a § Om ett tidningsföretag är återbetalningsskyldigt enligt 9 §, ska Presstödsnämnden besluta att kräva tillbaka ett belopp som motsvarar vad företaget oriktigt har fått. Om det finns synnerliga skäl, får Presstödsnämnden efterge krav på återbetalning. Förordning (2010:1538). 9 b § Om ett belopp som har återkrävts enligt 9 a § inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635). Förordning (2010:1538). 27 10 § Om ett eller flera tidningsföretag lämnar samdistributionssystemet och de kvarvarande tidningsföretagen i samdistributionen i distributionsområdet därmed drabbas av väsentliga kostnadsökningar skall de få extra distributionsstöd under högst tre år. Det extra stödet till de kvarvarande tidningsföretagen får varje år sammanlagt inte vara högre än det belopp som betalats ut det senaste år till den eller de tidningar som lämnat samdistributionssystemet. Det extra stödet skall fördelas till de kvarvarande tidningsföretagen efter deras årliga andel av distribuerade tidningsexemplar. (Förordning 1996:1607) 11 § Distributionsstöd ska inte betalas om ett tidningsföretag får vinst av tidningsdistributionen på ett sätt som uppenbarligen innebär ett kringgående av bestämmelserna om prissättning enligt 5 § första stycket 2 och 3. Förordning (2010:1119) PRESSTÖDSNÄMNDENS FÖRESKRIFTER I 6 kap. Presstödsnämndens föreskrifter (KRFS 2014:2) finns bestämmelser kring nämndens tillämpning av presstödsförordningens regelverk. Betald upplaga 1 § Med en i huvudsak betald upplaga i 4 kap. 1 § presstödsförordningen (1990:524) avses att upplagan till minst 51 procent är abonnerad eller i lika stor utsträckning betald genom lösnummerförsäljning. Motivering av högre pris inom samdistributionen 2 § Om ett högre pris tillämpas i enlighet med 4 kap. 5 § 3 presstödsförordningen (1990:524) ska detta kunna motiveras och specificeras. Moment som ingår i samdistributionen 3 § Momenten lokala transporter, detaljdistribution och abonnentadministration ska omfattas av den prissättning som avses i 4 kap. 5 § 3 presstödsförordningen (1990:524). Ansökan om distributionsstöd 4 § Ansökan om distributionsstöd enligt 4 kap. presstödsförordningen (1990:524) ska göras på blankett som Presstödsnämnden har fastställt. Den sökande ska i ansökan särskilt 1. uppge det tidningsutgivande företagets inregistrerade firma och organisationsnummer, 2. bifoga handling som visar vem som tecknar företagets firma, 3. bifoga förbindelse enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 och 2 presstödsförordningen (1990:524), och 28 4. ange abonnemangspris. Tidning med utgivning med ett nummer per vecka ska vidare lämna försäkran att tidningen utkommer med en fast utgivningsdag varje vecka. Ansökan om förmedling av distributionsstöd 5 § Till ansökan från distributionsföretag ska sökanden särskilt 1. uppge distributionsföretagets inregistrerade firma och organisationsnummer, 2. bifoga handling som visar vem som tecknar företagets firma, 3. bifoga förbindelse enligt 4 kap. 5 § presstödsförordningen (1990:524), och 4. uppge det plusgirokonto eller bankgirokonto som innehas av distributionsföretaget eller postbefordringsföretaget och till vilket distributionsstödet ska utbetalas. 6 § Om de uppgifter som en sökande har lämnat i sin ansökan inte är tillräckliga för att Presstödsnämnden ska kunna ta ställning till ansökan, ska denne ges tillfälle att inom viss tid komma in med begärda kompletteringar. Om kompletteringarna inte kommer in inom den angivna tiden får ansökan bedömas i det skick den lämnats. 29 Bilaga 2 Frågortilltidningar 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Ange en kontaktperson och e‐postadress Vilken tidning/vilka tidningar företräder du? I vilken kommun/vilka kommuner alt. län deltar tidningen/tidningarna (ange även om del av kommun) i samdistributionen? Hur anser ni att samdistributionen av dagstidningar i Sverige fungerar i dag? o Mycket bra o Bra o Mindre Bra o Dåligt o Ev. kommentar Har samdistributionen upphört i ert utgivningsområde/delar av det de senaste fem åren? o Ja Om ja, var? Om ja, hur har detta påverkat tidningens/tidningarnas utgivning? o Nej I vilka områden fungerar samdistributionen bra och var fungerar den sämre? Ange gärna några avgörande faktorer som bidrar till att samdistributionen fungerar bra/dåligt. o Faktorer som bidrar till att den fungerar bra o Faktorer som bidrar till att den fungerar dåligt Har ni valt att lämna samdistribution i en eller flera delar av Sverige (ange vilket/vilka områden samt varför)? o Ja o Nej Om ja på föregående fråga, hur har det påverkat er upplaga i området? Hur påverkas spridningen av e‐tidningen i de områden där tidningen inte längre ingår i samdistributionen? Har andelen abonnenter med helgdistribution ökat/minskat från januari 2013 till januari 2014? o Ökat o Minskat o Vet inte o Har inga sådana abonnemang Hur påverkas samdistributionen av om huvudtidningen på en ort går ner i frekvens? Beskriv hur detta har påverkat distributionen av den tidning du företräder. Tidningarnas upplagor har generellt sett minskat de senaste åren. Vad har detta inneburit för den/de tidningar som du företräder ur ett distributionsperspektiv? Hur hanterar ni generationsskillnaderna när det gäller tidningsläsning på papper och på webb? 30 16. Hur stor andel av era totala distributionskostnader faller utanför likaprisprincipen (här ingår momenten lokala transporter, detaljdistribution och abonnentadministration)? 17. Finns det några problem ur ert perspektiv med likaprissättningen enligt bestämmelserna i presstödsförordningen då tidningarnas upplagor sjunker? 18. Presstödskommittén har i SOU 2013:66 föreslagit att distributionsstödet avskaffas. Skulle ett avskaffat distributionsstöd påverka möjligheterna att organisera morgondistribution av tidningar och i så fall hur? 19. Vilka förändringar av det nuvarande systemet med distributionsstöd och samdistribution skulle ni vilja se för att stärka möjligheten att upprätthålla samdistributionen? 20. Hur ser ni på framtiden för samdistributionen i Sverige? 21. Finns det några andra frågeställningar som distributionskartläggningen bör belysa som ni vill kommentera? 31 Bilaga 3 Frågor till distributionsföretag 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Ange en kontaktperson Vilket företag företräder du? I vilka områden är ni verksamma i (t.ex. hela län, kommuner)? Hur anser ni att samdistributionen av dagstidningar fungerar i dag? o Mycket bra o Bra o Mindre bra o Dåligt Ev. kommentar I vilka områden fungerar samdistributionen bra och var fungerar den sämre? Ange gärna några avgörande faktorer som bidrar till att den fungerar bra/dåligt. o Faktorer som bidrar till att den fungerar bra o Faktorer som bidrar till att den fungerar dåligt Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att ni ska kunna bedriva samdistribution? Finns det områden där ni verkar där det saknas nödvändiga förutsättningar eller där förutsättningarna är sämre för att organisera samdistribution? o Ja Om ja på frågan, har dessa områden blivit fler under de senaste åren och i så fall varför? Om ja på frågan, har ni ändå valt att fortsätta samdistributionen i dessa områden och i så fall varför? o Nej Bedömer ni att dessa områden kommer att öka där ni verkar inom en tolv månaders period? o Ev. kommentar o Vad skulle kunna förhindra det? Finns det områden där ni verkar där distributionen normalt sker efter klockan 06? o Ja Om ja, hur stor andel av hushållen får sin tidning efter klockan 06? o Nej Deltar de riksspridda dagstidningarna fortfarande i samdistributionen i hela området där ni verkar? o Ja Om ja på frågan, vad har detta inneburit för de lokala tidningarna i dessa områden? o Nej Om nej på frågan, vad har detta inneburit för de lokala tidningarna i dessa områden? Vad innebär det för er verksamhet när huvudtidningen på en ort går ner i frekvens och hur hanteras detta? Vad innebär det för er verksamhet när huvudtidningens upplaga på en ort där ni verkar minskar kraftigt och hur hanteras det? 32 14. Hur stor andel av exemplarpriset faller utanför likaprisprincipen (här ingår momenten lokala transporter, detaljdistribution och abonnentadministration)? 15. A. Vilka andra produkter levereras tillsammans med distributionen av dagstidningarna? o B. Hur stor andel (ungefär) av er verksamhet utgörs av distribution av andra produkter än dagstidningar i samdistributionen? o C. Vilka för- resp. nackdelar finns det att distribuera andra produkter med dagstidningar i samdistributionen? 16. Finns det några problem med kravet på exemplarpris i presstödsförordningen och i så fall vilka? 17. Finns det några problem ur ert perspektiv med likaprissättningen enligt nuvarande presstödsförordning? (utveckla gärna svaret) 18. Hur anser ni att förmedlandet av distributionsstöd fungerar? 19. Med frågan avses synpunkter om såväl ert förhållande till Presstödsnämnden som till tidningarna. För underentreprenörer får ni gärna kommentera förhållandet till det distributionsföretag ni är underentreprenör till. 20. Presstödskommittén har i SOU 2013:66 föreslagit att distributionsstödet avskaffas. Skulle ett avskaffat distributionsstöd påverka möjligheterna att organisera morgondistribution av tidningar och i så fall hur? 21. Finns det några andra frågeställningar som distributionskartläggningen bör belysa som vi har utelämnat och som ni vill kommentera? 33 Bilaga 4 Distributionsstöd per titel 2012 och 2013 2012 2013 954 kr 0 kr Alingsås Tidning 166 877 kr 160 310 kr Arbetarbladet 743 383 kr 684 643 kr Arvika Nyheter 158 930 kr 156 583 kr Avesta Tidning 101 331 kr 100 297 kr Barometern 1 130 709 kr 1 117 813 kr Blekinge Läns Tidning 963 808 kr 914 720 kr 9 701 kr 10 037 kr Aftonbladet Blekinge-Posten Bohusläningen 846 516 kr 776 255 kr Borlänge Tidning 263 775 kr 250 436 kr 1 327 099 kr 1 313 865 kr Bärgslagsbladet 262 913 kr 279 526 kr Dagbladet 334 968 kr 265 558 kr 30 226 kr 30 679 kr Dagens Industri 1 359 090 kr 1 460 250 kr Dagens Nyheter 5 471 775 kr 5 054 715 kr 8 139 kr 7 968 kr 431 807 kr 366 405 kr 55 727 kr 39 977 kr Borås Tidning Dagen Dalabygden Dala-Demokraten Dalslänningen Enköpings-Posten 275 681 kr 261 033 kr Eskilstuna-Kuriren 864 146 kr 817 643 kr 138 kr 361 kr Fagersta-Posten 89 679 kr 92 527 kr Falköpings Tidning 198 977 kr 161 745 kr Falu-Kuriren 662 130 kr 641 645 kr 49 423 kr 48 763 kr 184 460 kr 163 050 kr Expressen Filipstads Tidning Folkbladet Östergötland Folket 71 729 kr 12 711 kr Fria Tidningen 9 673 kr 9 569 kr 28 488 kr 28 454 kr Gefle Dagblad 861 046 kr 794 776 kr Gotlands Allehanda 245 867 kr 238 406 kr Fryksdals-Bygden 34 Gotlands Tidningar 337 483 kr 329 146 kr 3 275 kr 3 221 kr 169 kr 0 kr Göteborgs-Posten 3 872 419 kr 3 436 430 kr Hallands Nyheter 835 617 kr 788 751 kr Hallands Posten 863 248 kr 823 091 kr 31 332 kr 31 577 kr Gästriklands Tidning Göteborgs Fria Tidning Haparandabladet Helsingborgs Dagblad 1 661 763 kr 1 933 169 kr Hemmets vän 11 139 kr 11 177 kr Hjo Tidning 18 131 kr 18 187 kr 385 792 kr 365 747 kr Hudiksvalls Tidning Härjedalen 16 363 kr 13 313 kr 906 698 kr 899 209 kr 10 685 kr 11 241 kr Karlskoga Tidning 208 480 kr 199 776 kr Karlskoga-Kuriren 123 467 kr 115 422 kr Karlstads-Tidning 11 436 kr 11 430 kr Katrineholms-Kuriren 324 226 kr 307 684 kr Kristianstadsbladet 802 065 kr 770 632 kr Jönköpings-Posten Kalmar Läns Tidning Kungsbacka-Posten 50 818 kr 48 296 kr Kungälvsposten 102 872 kr 102 822 kr Laholms Tidning 78 204 kr 81 112 kr 30 kr 59 kr Ljusdals-Posten 178 164 kr 165 388 kr Ljusnan 338 895 kr 314 032 kr 0 kr 8 538 kr Lokaltidningen Stenungsund 47 162 kr 47 313 kr Lysekilsposten 50 282 kr 46 155 kr 8 206 kr 7 992 kr 373 026 kr 347 141 kr 15 803 kr 15 883 kr 378 306 kr 336 415 kr 3 697 kr 508 kr Mariestads-Tidningen 303 423 kr 292 208 kr Mora Tidning 149 346 kr 139 656 kr Motala Tidning 282 142 kr 266 030 kr 34 702 kr 32 945 kr 1 576 883 kr 1 434 336 kr 560 056 kr 523 540 kr Landskrona Posten Lokaltidningen Sorsele m.fl. Länsposten Örebro Länstidningen Södertälje Länstidningen Östergötland Länstidningen Östersund Mariefreds Tidning Mölndals-Posten Nerikes Allehanda Norrbottens-Kuriren Nordsverige 12 047 kr 11 787 kr Norra Halland 183 361 kr 98 206 kr Norra Skåne 498 045 kr 482 222 kr Norra Västerbotten 662 062 kr 666 486 kr 1 070 382 kr 1 032 157 kr Norrköpings Tidningar 35 Norrländska Socialdemokraten 877 214 kr 830 340 kr 1 216 kr 1 415 kr 345 103 kr 347 610 kr Nya Kristinehamns-Posten 109 059 kr 108 649 kr Nya Lidköpings Tidning 384 424 kr 372 514 kr Nya Ludvika Tidning 232 835 kr 219 055 kr 1 292 224 kr 1 190 241 kr Norrskensflamman Norrtelje tidning Nya Wermlands Tidningen Nyheterna 114 527 kr 102 219 kr 442 480 kr 417 847 kr Provinstidningen Dalsland 59 957 kr 58 593 kr Sala Allehanda 114 329 kr 114 250 kr Skaraborgs Allehanda 675 592 kr 639 135 kr Skaraborgs Läns Tidning 158 378 kr 112 202 kr Skaraborgsbygden 48 645 kr 48 937 kr Skånska Dagbladet 914 549 kr 854 115 kr Smålands Posten 1 020 469 kr 993 099 kr Smålands Tidning 806 892 kr 788 547 kr 9 668 kr 10 432 kr 295 715 kr 285 686 kr Stenungsundsposten/Orust Tjörn 14 802 kr 14 628 kr Stockholms Fria Tidning 11 659 kr 10 373 kr Strömstads Tidning 70 807 kr 70 539 kr Sundsvalls Tidning 909 194 kr 815 672 kr Piteå-Tidningen Smålandsbygdens Tidning Smålänningen Svenska Dagbladet 3 318 049 kr 3 156 220 kr Sydsvenska Dagbladet 2 224 458 kr 2 242 416 kr 320 768 kr 307 520 kr 76 413 kr 74 497 kr Sydöstran Säffle tidning Söderhamns-Kuriren 217 798 kr 202 186 kr Södermanlands Nyheter 720 935 kr 707 262 kr Södra Dalarnes Tidning 151 607 kr 139 395 kr Sörmlandsbygden 20 389 kr 19 567 kr Tempus 308 kr 317 kr Tidningen Ångermanland 550 431 kr 514 156 kr Trelleborgs Allehanda 268 158 kr 261 138 kr TTELA 759 542 kr 725 300 kr Uddevalla Posten Ulricehamns Tidning Upplands Nyheter Upsala Nya Tidning Vestmanlands läns tidning Vimmerby Tidning Världen Idag Värmlands Folkblad Värmlandsbygden 36 8 322 kr 7 731 kr 121 678 kr 119 681 kr 6 034 kr 5 651 kr 1 360 195 kr 1 454 783 kr 1 020 489 kr 931 049 kr 342 046 kr 336 247 kr 44 013 kr 34 515 kr 478 741 kr 455 720 kr 6 716 kr 6 616 kr Värnamo Nyheter 340 832 kr 327 412 kr Västerbottens Folkblad 313 338 kr 276 149 kr Västerbottens Kuriren 864 901 kr 853 191 kr Västerbottens Mellanbygd 11 401 kr 16 016 kr Västerbottningen 5 737 kr 5 272 kr Västerbygden 7 716 kr 6 983 kr 330 314 kr 317 018 kr Västervikstidningen Västgötabladet 81 798 kr 67 687 kr Västmanlands Nyheter 3 648 kr 3 512 kr Växjöbladet 9 667 kr 10 288 kr 683 204 kr 672 276 kr Ystads Allehanda Ölandsbladet 105 017 kr 104 038 kr Örnsköldsviks Allehanda 487 058 kr 449 424 kr Östersunds-Posten 714 044 kr 624 851 kr 1 296 221 kr 1 265 976 kr Östgötacorrespondenten Östhammars Nyheter Östran Totalt: 37 765 kr 497 kr 230 804 kr 205 955 kr 61 004 160 kr 58 145 760 kr
© Copyright 2024