TÄVLINGSREGLER B R O T T N I N G
TÄVLINGSREGLER BROTTNING Fristilsbrottning Grekisk-Romersk brottning Brottning för kvinnor Rev. 2010-06-06 ALLMÄNNA REGLER § 1 - Mål § 2 - Tolkning § 3 - Tillämpning FÖRSTA DELEN Material struktur § § § § 4 5 6 7 - Mattan Klädsel Tävlingslicens Ålderskategorier Viktklasser Tävlingar ANDRA DELEN Tävlingar och program § 8 - Tävlingsmetod § 9 - Tävlingsprogram § 10 - Prisceremoni TREDJE DELEN Tävlingsprocedur § § § § § 11 12 13 14 15 - Invägning Lottdragning Klassificeringslista Lottning Utslagning ur tävlingen FJÄRDE DELEN Domarkåren § § § § § § § § § 16 17 18 19 20 21 22 23 24 - Sammansättning Allmänna funktioner Domarnas klädsel Matchledaren Poängdomaren Mattpresidenten Jury Domarans varig Sanktioner mot domarkåren FEMTE DELEN Matchen § § § § § § § § § 25 26 27 28 29 30 31 32 33 - Matchtiden Kallelse Presentation av brottarna Matchstart A vbrytande av matchen Matchens slut Stoppa och fortsätta matchen Förlängning Typ av seger § § § § 34 35 36 37 - Tränaren Challenge Lagplacering vid individuella tävlingar Lagplacering vid lagmatcher SJÄTTE DELEN Poäng för aktioner och grepp § § § § § § § 38 39 40 41 42 43 44 - Filosofin beträffande aktioner eller grepp Fallhotande läge Markering av poäng Grepp med hög amplitud Poängvärdet av aktioner och grepp Beslut och votering Beslutstabell SJUNDE DELEN Klassificeringspoäng § 45 - Klassificeringspoäng § 46 - Fall § 47 - Teknisk överlägs enhet ÅTTONDE DELEN Destruktiv brottning § 48 - Parterrbrottning under matchen § 49 - Röd zon § 50 - Beordrad koppling NIONDE DELEN Förbud och förbjudna grepp § § § § § § § 51 52 53 54 55 56 57 - Generella förbud Greppflykt Mattflykt Förbjudna grepp Förbjudna grepp för pojk och ungdom Speciella förbud Konsek venser som påverkar matchen TIONDE DELEN Protest § 58 - Protest ELFTE DELEN Läkarvård § 59 - Läkartjänstgöring § 60 - Läkaringripande § 61 - Doping TOLFTE DELEN Särskilda regler för kvinnlig brottning § § § § § § 62 63 64 65 66 67 - Ålders- och viktkategorier Klädsel Invägning Matchtid Allmänna tekniska bestämmelser Förbjudna grepp TRETTONDE DELEN Tolkning av brottningsreglerna Appendix A - Basspråk Appendix B - Nationell lottningsmetod FÖRORD Brottningssporten lyder under regler som definierar dess utövning, med målsättning att lägga sin motståndare på rygg eller att vinna på poäng. Dessa bestämmelser gäller för samtliga discipliner inom brottningen. Grekisk-romersk och fristil/kvinnlig brottning skiljer sig huvudsakligen åt genom att: Grekisk-romersk stil är det strängt förbjudet att greppa motståndaren under midjan, att ta krokben eller att aktivt använda benen för att utföra någon form av aktion. I fristil och kvinnlig brottning är det däremot tillåtet att greppa motståndarens ben, att ta krokben och att aktivt använda benen. I k vinnlig brottning är dubbelnelson strängt förbjudet. Beachwrestling tillämpas av särskilda regler. Speciella bestämmelser gäller för traditionella brottningsformer som praktisera över hela världen. Dessa regler, som ofta har modifierats och så också kommer att göras i framtiden, måste kännas till och vara accept erade av alla brottare, tränare, domare och ledare. De kräver av dem som utövar sporten att alltid göra sitt bästa, med full ärlighet och fair play till glädje för åskådarna. FILA Nationella avikelser från de internationella reglerna specificeras i kursiv stil. SBDF TÄVLINGSREGLER Grekisk-Romersk brottning - Fristil - Kvinnlig brottning GENERELLA REGLER § 1 MÅL Uppgjorda för att fullgöra bestämmelserna i följande FILA -stadgar: — Finansiella reglementet — Disciplinära reglementet — Reglementet som styr organisationen vid internationella tävlingar — Alla specifika reglementen De internationella brottnings reglerna har, som sin speciella målsättning att: — definiera och specificera de praktiska och tekniska villkoren för matchers genomförande — bestämma värdet av brottnings aktiviteter och grepp — göra upp förteckning av situationer och förbud — bestämma de tekniska funktionerna för domart eamet — bestämma tävlingsmetod, klassificering, straffåtgärder, uteslutning av tävlande, etc. De int ernationella reglerna som framställs i följande dokument ut gör basen för brottningssportens genomförande i alla stilar, med reservation för modifieringar som kan göras, om man vid praktiska observationer finner brister i dess tillämpning eller vid ut värdering av deras effektivitet. Traditionella brottningsstilar, Sambo och strandbrottning lyder under regler speciella för sin egen stilart . § 2 TOLKNING I händelse av oenighet i tolk ningen av någon av följande paragrafer är endast FILA: s arbetsutskott berättigade att bedöma den exakta betydelsen av paragrafen eller paragraferna i fråga. Endast den franska texten gäller som original. § 3 TILLÄMPNING Tillämpning av dessa regler är obligatoriskt vid olympiska spel, vid mästerskap oc h vid alla internationella tävlingar som står under FILA’s kontroll. Vid internationella turneringar kan, i undantagsfall, ett tävlingssystem som skiljer sig från det som beskrivs i reglerna tillämpas, men endast under villkor att man erhållit ett godkännande från FILA och alla delt agande länder. FÖRSTA DELEN Materialstruktur § 4 MATTAN En ny matta godkänd av FILA, med en diameter på 9 meter samt en skyddszon på 1.5 meter runt hela mattan är obligatoriskt vid följande tävlingar: Olympiska spel, mästerskap, cuper. Vid internationella tävlingar ska lik värdiga mattor användas men behöver inte nödvändigt vis vara nya. Vid olympiska spel och världsmästerskap ska även uppvärmning och träningsmattorna vara nya, godkända av FILA samt vara av samma k valité som tävlingsmattorna. En röd bård, 1 meter bred, som innesluter den aktiva zonen ska löpa längs insidan på den cirkel vars diameter är 9 meter. Följande termer används för att beteckna de olika delarna av mattan: Mittcirkeln är 1 meter i diameter och fastställer mattans mittpunkt. Den del av mattan som innesluts av den röda zonen, som är 7 met er i diameter och 1 meter bred, är den aktiva zonen. Området utanför den röda zonen är 1,5 meter bred och kallas skyddszon. För alla Olympiska spel, Världs och kontinentala mästerskap ska mattan placeras på en plattform som inte är högre än 1, 10 met er hög. I de fall mattan ligger på en plattform och säkerh etsområdet utanför mattan understiger 2 meter ska sidorna vara o lutande i 45 . Under alla omständigheter ska färgen på säkerhetsområdet skilja sig från mattans färg. Trägolv utanför mattan ska vara täckt med ett väl fixerat mjukt material. För att förhindra nedsmittning ska mattan t vättas och desinficeras inför varje tävlingspass. Samma hygieniska åtgärder måste också tillämpas för mattor som har en jämn, likformig och osträv yta (tygmattor inkluderade). En 10 cm bred, röd mittcirkel måste precisera mattans mitt och ha en diameter på en meter. Chlinchposition skall vara märkt i mittcirkeln. De diagonalt motsatta hörnen ska markeras med brottarnas färger, dvs. röd och blå. Mattan ska placeras så att den omges av ett rymligt, öppet område så att matchern a kan genomföras på ett fungerande vis. Nationella mått Vid nationella tävlingar sank tionerade av Svensk a Brottningsförbundet (SBF) sk a följande mått minst uppf yllas. Vid k natte- och pojk tävlingar k an 8-meters matta användas. § 5 KLÄDSEL Vid början av varje dag måste alla tävlande vara välrakade, eller ha skägg av flera månaders ålder. a) Tävlingsdräkt Tävlande ska komma till matthörnet iklädda en FILA-godkänd odelad trikå, (röd eller blå). Färgerna blått och rött får ej mixas på samma trikå. Brottaren måste: — bära sitt lands emblem på bröstet. — på ryggen bära sitt lands förkortade namn. (Max 10x10 cm) — vid bärande av lätta knäskydd, se till att inga metalldelar ingår. b) Reklam på kläder Förut om under de Olympiska Spelen, där IOC:s regler tillämpas, är det fritt att bära en eller flera sponsorers namn. Sponsorsreklam är även tillåten på träningsoverall eller badrock. Bokstäver och symboler får inte vara högre än 6 c m. c) Öronskydd Endast öronskydd av elastiskt fabrikat godkända av FILA är tillåtna. De får ej innehålla metall eller ha hårt skal. En domare kan t vinga en brottare med för långt hår att använda öronskydd. d) Skor De tävlande måste bära brottarskor som ger stöd åt vristerna. Det är förbjudet att använda skor med klack eller spikförsedda sulor, skor med spänne eller med någon metalldel. Brottarna ska bära skor utan snörning, alternativt använda damask eller att ―tejpa‖ runt vri sten så att snörena ej kan gå upp under matchen. Varje brottare är själv ans varig för att skaffa tejp till skorna som kont rolleras före varje match. e) Förbud Det är förbjudet att: — bära ett annat lands emblem eller förkortning — bära bandage om handleder, armar eller vrister, annat än vid skada eller på läkares inrådan, bandagen måste vara mjuka oc h elastiska — smörja in kroppen med fett eller klibbiga ämnen. — infinna sig s vettig till matchstart eller vid början av någon period. — bära något som kan ors aka skada för motståndaren, som ringar, armband, öronringar, proteser, etc. Vid invägningen måste domarna kontrollera att varje brottare lever upp till vad som beskrivs i denna paragraf. I annat fall får brottaren en tillsägelse att åtgärda felaktigheterna för att få deltaga i tävlingen. I de fall brottaren ej är korrekt då han kliver upp på mattan, kommer domarteamet att tillåta maximalt en minut för brottaren att rätta till felet. Om felet ej är åtgärdat under denna minut, anses brottaren gett upp matchen. § 6 TÄVLINGSLICENS Varje manlig och k vinnlig seniorbrottare som deltar i Olympiska Spel, Världsmästerskap, Världscuper, kontinentala mästerskap, cuper och internationella tävlingar måste inneha en internationell tävlingslicens som definieras av särskilda bestämmelser. Licensen fungerar även som en försäkring, för sjuk vårdskostnader som uppkommer vid en eventuell skada, vid de tävlingar brottaren deltar i. Varje manlig och k vinnlig ungdoms- och juniorbrottare som deltar vid kontinentala och världsmästerskap måste inneha en internationell tävlingslicens. Varje manlig och k vinnlig juniorbrottare som deltar vid en internationell seniortävling måste inneha en internationell tävlingslicens. Denna licensen fungerar också som en försäk ring, för sjuk vårdskostnader som uppkommer vid en eventuell skada, vid de tävlingar brottaren deltar i. Varje veteranbrottare som deltar vid världsmästerskapen och andra internationella tävlingar för vet eraner måste inneha en tävlingslicens som också fungerar som en försäkring. Tävlanden måste lämna sin licens till den officiella delegaten vi d invägningen, som i sin tur skall lämna den för bekräftelse till FILA´s representant. Den senare skall återlämna dem samma dag till brottarens lagledare. Licensen är giltig endast när den bär FILA-märket för det innevarande året. Varje svensk brottare som deltager i officiellt mästersk ap, serie eller annan av SBF sank tionerad tävling sk a inneha SBF:s tävlingslicens. Nyhet: från och med 2011 införs V-licens (veteran licens) denna licens måste alla ha som delt ager i veteran tävlingar inom Norden. 2010 är det frivilligt att lösa den för att vara med på Veteran-S M. Följande gäller vid tävlingar utomlands. Den s venska licensen gäller även utomlands i 45 dagar oavs ett land, men med samma omfattning som i S verige. Det innebär att vård utomlands ersätts vid olycksfall och enligt s venska kostnadsnivåer (akutersättningen). Behovet är också att vara försäkrade mot sjukdom, hemtrans port och vårdnivåer som inte är som i S verige. Därför tecknar förbundet också en speciell res e/landslagsförsäkring för de som är uttagna i landslaget. (Om en förening reser utomlands bör man göra det på mots varande sätt - vid varje tillfälle) Inom EU säkras vårdavgifterna att ligga på det egna landets nivåer bland annat genom att man visar upp det lilla EU - kortet. Det är positivt om man har med sig ett sådant kort. Det säkrar vården och nivåerna avs evärt. Varje föreningen bör göra samma sak om man tävlar utomlands. Visserligen gäller A,B och C licens men inte för sjukdom och hemtransport utan enbart med vårdnivåer som om man skadas i S verige. § 7 ÅLDERSKATEGORIER - VIKTKLASSER - TÄVLINGAR a) ÅLDERSKATEGORIER: Pojkar Ungdom Junior Senior Veteraner 14-15 år 16-17 år 18-20 år 20 år och äldre Äldre än 35 år (från 13 år med intyg från läkare och föräldrar) (från 15 år med intyg från läkare och föräldrar) (från 17 år med intyg från läkare och föräldrar) Juniorer tillåts att delta vid tävlingar för seniorer. Dock måste brottare som är 18 år visa upp intyg från läkare och föräldrar. Brottare som är 17 år får int e delta vid seniortävlingar. Åldern ska kontrolleras vid alla mästerskap och tävlingar vid definitiv anmälan, 6 timmar före invägningen. Ans varig från varje delegation ska överlämna följande till FILA’s tekniske representant: — Brottarens licens med FILA-märke gällande för löpande år. — Brottarens eget pass (gruppass godkännes ej) eller ID-kort. — Ett intyg utfärdat av ordföranden i det nationella förbundet som bekräftar åldern på brottaren. Detta intyg måste göras i enlighet med typmodellen som FILA tillhandahållit, på egna förbun dets brevpapper. — En brottare kan bara deltaga i en tävling under den nationalitet som framgår av hans pass. Om det konstateras av FILA, oberoende när, att uppgifterna är falska och att bedrägeri förekommit, kommer de disciplinära åtgärder som för den skull beslutats, att omedelbart träda i kraft gentemot förbundet, brottaren och den person som signerat det falska intyget. — Brottare som önskar ändra nationalitet och representera den nya nationen vid internationella tävlingar måste vänta t vå (2) år efter deras sista tävling som ingår i FILA kalendern. — Brottare kan endast byta nationalitet en gång. Efter det kan brottaren inte representera den förra nationen mer. — Varje brottare som deltager i tävling ger automatiskt FILA tillstånd att använda film eller foto för att porträttera brottaren, med syfte att sprida P R runt tävlingen eller kommande tävlingar. Den brottare som ej accept erar detta måste klargöra sin ståndpunkt före start och brottaren kommer då att uteslutas från tävlingen. b) VIKTKATEGORIER: Pojk: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 29-32 kg 35 kg 38 kg 42 kg 47 kg 53 kg 59 kg 66 kg 73 kg 73-85 kg Ungdom: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 39-42 kg 46 kg 50 kg 54 kg 58 kg 63 kg 69 kg 76 kg 85 kg 85-100 kg Junior: Senior: 1. 46-50 kg 1. 50-55 kg 2. 55 kg 2. 60 kg 3. 60 kg 3. 66 kg 4. 66 kg 4. 74 kg 5. 74 kg 5. 84 kg 6. 84 kg 6. 96 kg 7. 96 kg 7. 96-120 kg 8. 96-120 kg Varje tävlande, som anses deltaga av egen fri vilja och på eget ans var, skall tillåtas delt aga i tävlingen endast i en viktklass: Den som motsvarar hans vikt vid den officiella invägningen. Seniorbrottare äger dock rätt att välja viktklassen omedelbart över den som mots varar hans vikt, med undantag för tungviktsklassen där tävlanden måste väga över 96 kg . NATIONELLA ÅLDERS- OCH VIKTKLASSBESTÄMMELSER: KNATTAR: (K) 7-11 år Viktk lasser: 22/24, 26, 29, 32, 35, 38, 42, 47, 53, 53/59 k g POJKAR: (P) 11-14 år Viktk lasser: 29/32, 35, 38, 42, 47, 53, 59, 66, 73, 73/85 k g UNGDOMAR: (U) 14 -17 år Viktk lasser: 38/42, 46, 50, 54, 58, 63, 69, 76, 85, 85/100 k g JUNIORER: (J) 17 -20 år Viktk lasser: 46/50, 55, 60, 66, 74, 84, 96, 96/120 k g SENIORER: (S) 17 år och äldre Viktk lasser:50/55, 60, 66, 74, 84, 96, 96/120 k g FLICKOR/yngre: (F/y) 7-11 år Viktk lasser: 22/24, 26, 29, 32, 35, 38, 42, 47, 53, 53/59 k g FLICKOR/äldre: (F/ä) 11-14 år Viktk lasser: 28/30, 32, 34, 37, 40, 44, 48, 52, 57, 62, 62/68 k g KVINNOR/Ungdom: (KvU) 14 -17 år Viktk lasser: 35/38, 40, 43, 46, 49, 52, 56, 60, 65, 65/70 k g KVINNOR/Junior: (KvJ) 17-20 år Viktk lasser: 40/44, 48, 51, 55, 59, 63, 67, 67/72 kg KVINNOR: (Kv) 17 år och äldre Viktk lasser: 44/48, 51, 55, 59, 63, 67, 67/72 k g c) TÄVLINGAR De internationella tävlingarna för de olika ålderskategorierna är: Pojkar 14-15 år: — Bilaterala och regionala internationella tävlingar Ungdomar 16-17 år: — Internationella tävlingar och kontinentala mästerskap varje år Juniorer 18-20 år: — Internationella tävlingar , världs- och kontinentala mästerskap varje år Seniorer 20 år och äldre: — — — — — — — — Internationella tävlingar Kontinentala mästerskap varje år Kontinentala cuper varje år Världsmästerskap varje år utom OS -år. Världscuper varje år Golden Grand Prix Utmaningsmatcher, Masters, FILA Grand Prix, Int ernationella Grand Prix, Superstar-matcher Olympiska spel vart fjärde år Veteraner 35 år och äldre: — Tävlingar enligt tävlingskalendern, särskilda kategorier och bes tämmelser ANDRA DELEN Tävlingar och Program § 8 TÄVLINGSMETOD Tävlingssystem och metod Tävlingarna genomförs via direkt utslagning med viktklasser som har idealt ant al brottare, dvs. 4, 8, 16, 32, 64 os v. I de fall som en viktklass inte innehåller ett ideal antal brottare ska kvalificeringsmatcher genomföras. — Brottarna lottas enlighet med det nummer som slumpmässigt dras vid invägningen. — Alla brottare som förlorar mot finalisterna kommer att brottas återk val. Där finns två separata återk valsgrupper: De som förlorar mot den första finalisten och de som förlorar mot den andra finalisten. Återk valet börjar med de brottare som förlorar i första omg ången, inkluderat de matcher som genomförs för att söka idealantalet brottare, mot en av finalisterna och fortsätter till och med de brottare s om förlorat semifinalerna. De t vå brottare som vinner de t vå sista återk valsmatcherna tilldelas var sin bronsmedalj. — Varje viktklass startar och slutar samma tävlingsdag. Invägning sker dagen före. Vid stora SM utdelas enbart en bronsmedalj Tävlingen genomförs enligt följande procedur: a) kvalificeringsomgång b) elimineringsomgång c) återk val d) finaler Om en viktklass innehåller färre än sex (6) brottare ska Nordisk metod andvändas. Dvs ‖alla -mot-alla‖ metoden tillämpas. Exempel på en tävling med direkt utslagning Låt oss använda ett exempel av en tävling där en viktklass innehåller 22 brottare. De 22 brottarna drar ett slumpmässigt nummer mellan 1 oc h 22. Kvalificeringsomgång För att erhålla det lägsta ideala antalet brottare (16 brottare), så att direkt utslagning kan tillämpas, måste kvalificeringsmatcher genomföras. I vårt exempel innehåller viktklassen sex (6) brottare för myc ket. K valificeringsmatcherna kommer därför att utföras mellan de brottare som vid invägningen slumpmässigt drog numren högre än 16 dvs. 17, 18, 19, 20, 21, 22 och mellan de brottare som drog numren direkt före 17 dvs. 16, 15, 14, 13, 12, 11. Enligt lottningsprincipen att brottarna ska mötas i den ordning de dragit numren kommer matcherna att utföras enligt följande: • Nr 11 möter nr 12 • Nr 13 möter nr 14 • Nr 15 möter nr 16 • Nr 17 möter nr 18 • Nr 19 möter nr 20 • Nr 21 möter nr 22 Vinnarna av dessa k valificeringsmatcher är k valificerade för elimineringsomgången med direkt utslagning Elimineringsomgång Vi har nu de ideala antalet 16 brottare efter k valificeringsomgången. De 16 brottare som brottas elimineringsomgången är de 10 brottare som drog numerna 1 till 10 samt de 6 brottare som vann k valificeringsm atcherna t.ex. 12, 13, 15, 18, 19, och 22. Enligt lottnings principen att brottarna ska mötas i den ordning de dragit numren genomförs den första elimineringsomgången enligt följande: • • • • • • • • Nr 1 möt er nr 2 Nr 3 möt er nr 4 Nr 5 möt er nr 6 Nr 7 möt er nr 8 Nr 9 möt er nr 10 Nr 12 möter nr 13 (vinnarna från k valificeringsomgången) Nr 15 möter nr 17 (vinnarna från k valificeringsomgången) Nr 19 möter nr 22 (vinnarna från k valificeringsomgången) Återkval Som nämnts ovan kommer de brottare som förlorat mot finalisterna att återk vala. Följande brottare förlorade mot finalist med nr 5: • Nr 6 (förlorare i första omgången) • Nr 7 (förlorare i andra omgången) • Nr 3 (förlorare i tredje omgången) Följande brottare förlorade mot finalist med nr 15: • Nr 16 (förlorare i första k valificeringsomgången) • Nr 17 (förlorare i första omgången) • Nr 19 (förlorare i andra omgången) • Nr 12 (förlorare i tredje omgången) Återk valet börjar med de brottare som förlorat inlednings vis mot finalisterna. Första matchen: Nr 6 (förlorare i första omg.) möter nr 7 (förlorare i andra omg.) Andra matchen: Vinnaren i första matchen (nr 6) möte nr 3 (förlorare i tredje omg.) Brottare nr 6 är vinnare i den återk valsgrupp som har förlorat mot finalist med nr 5. Samma system tillämpas för de brottare som förlorat mot finalist med nummer 15. Första matchen: Nr 16 (förlorare i kvalificeringsomg.) möter nr 17 (förlorare i första omg. ) Andra matchen: Vinnaren i första matchen (nr 16) möter nr 19 (förlorare i andra omg.) Tredje matchen: Vinnaren i andra matchen (nr 16) möter nr 12 (förlorare i tredje omg.) Brottare nr 16 är vinnare i den återk valsgrupp som har förlorat mot finalist med nr 15. Final De t vå brottare som vann elimineringsomgångarna, dvs. nr 5 och nr 15, brottas om första och andra plats (guldmedaljen). De t vå vinnarna av återk valsgrupperna erhåller var sin bronsmedalj. De brottarna som förlorade den sista matchen i respektive återk valsgrupp placeras på femte plats. Klassificeringssystem — 1. 2. 3. 4. 5. — — Fr. o. m. 7:e plats avgör klassificeringspoängen. Vid lika används följande kriterier: Flest fallsegrar Flest matchsegrar med teknisk överlägsenhet Flest periodsegrar med teknisk överlägsenhet Flest tagna tekniska poäng i hela turneringen Minst tappade poäng i hela turneringen I de fall ovanstående kriterier int e kan skilja brottarna åt placeras dom lika. Brottare i återk valet placeras enligt de klassificeringspoäng som erhållits under hela tävlinen. Inklusive k valificeringsmatcher och åt erk valsmatcher. Observera! — Brottare som blivit disk valificerade för brutalitet eller ojuste brottning blir utslagna och oplacerad. — I de fall en brottare uteblir från match utan av FILA’s läkare kontrollerat läkarintyg, oavs ett anledning, tillfaller segern motståndaren(na) och brottaren blir utslagen och oplacerad. Rankingsystem vid Nordisk metod a) b) c) d) Endast fyra (4) klassificeringspoäng ska tilldelas vid fallseger Den brottare som har flest klassificeringspoäng är placerad på förstaplats. I de fall t vå brottare har lika många klassificerings poäng avgör inbördes möte placering. I de fall fler än t vå brottare har lika många klassificeringspoäng ska följande kriterium användas för att eliminera brottarna en efter en tills dess att endast två återstår. 1) Den brottare som har vunnit minst antal matcher på fall 2) Den brottare som har vunnit minst antal matcher på teknisk överlägsenhet 3) Den brottare som har vunnit minst antal perioder på tekniksk överlägsenhet 4) Den brottare som har tagit minst tekniska poäng under hela turneringen 5) Den brottare som har förlorat flest tekniska poäng under hela turneringen e) Efter det att endast t vå återstår avgör inbördes möte placering. § 9 TÄVLINGSPROGRAM Tävlingslängden vid olympiska-, senior- och juniorvärldsmästerskap är bestämd enligt följande: Sex dagar för tre stilar (K vinnor, Grekisk-Romersk, Fristil) som genomförs på tre mattor. Beroende på deltagarant alet kan en matta läggas till eller dras i från, med FILA:s godkännande. I princip ska ett tävlingspass inte vara längre än tre timmar. Oberoende av tävlingstyp ska en viktklass ska genomföras på maximalt en dag. Vid varje tävlingspass tävlar varje viktklass på en och samma matta, inte på flera mattor samtidigt. Alla matcher om 1:a, 2:a och 3:dje plats måste äga rum på en och samma matta § 10 PRISCEREMONI De fy ra främsta i varje viktklass deltar i priscermonin och får medalj och diplom enligt sin placering: 1:a = Guld, 2:a = Silver, de t vå 3:orna = Brons. 5:an-10:an får diplom Vid världsmästerskap får vinnaren mästarbältet (se reglerna angående utmärkelser och priser). Prisutdelning sker direkt efter respektive finalmatch. TREDJE DELEN TÄVLINGSPROCEDUR § 11 INVÄGNING Den definitiva deltagarlistan måste lämnas av lagledaren till arrangören, minst 6 timmar före vägningens början. Inga ändringar accepteras däreft er. Invägningen äger alltid rum dagen före tävlingen och varar i 30 minuter. Ingen brottare kommer att antagas vid invägningen om han inte först har genomgått en medicinsk undersökning, inom den tidsfrist som är fastställd i reglerna för tävlingen i fråga. Den medicinska undersökningen ska alltid genomföras en (1) timma före invägningen. Brottarna ska visa licens och pass vid läkarundersökning och invägning. Brottarna ska vägas in utan skor, i trikå, efter att ha blivit undersökta av k valificerade läkare, vilka är skyldiga att utesluta varje brottare som visar någon form av smittosam sjukdom. Någon vikttolerans för trikån accept eras ej. De tävlande måste vara i perfekt fysisk kondition oc h måste vis a att deras naglar är kortklippta. Under hela invägningstiden, äger brottarna rätt, i turordning, att gå på vågen så många gånger de önskar. För alla tävlingar sker bara en enda invägning per viktklass. Den domare s om är ans varig för invägningen ska se till att alla brottare lever upp till de krav som ställs i paragraf 5 Klädsel oc h informera den ink orrekte brottaren om vilka risker han löper om han kommer till match i en icke godk änd trikå. Domare ska vägra brottare som inte är korrekt klädd invägning Nationellt k an andra vägningstider tillämpas. § 12 DRAGNING AV LOTTNUMMER Deltagarna i matcherna ska lottas ihop parvis för varje omgång enligt den numeriska ordning som bestäms vid invägningens lottdragning. Dragning av lottnummer måste göras offentligt. Numrerade lotter, mots varande antalet brottare som passerat den medicinska kont rollen, måste läggas i en urna eller liknande för att undvika fusk. Om annat system används, måste detta klargöras. När den invägde brottaren lämnar vågen, drar han sitt nummer själv, och baserat på detta nummer, sker lottningen. Detta nummer måste omedelbart anslås på en för publiken synlig anslagstavla, och likaså på start - och invägningslistan. Viktigt: Om under lottdragningen ett misstag i regelproceduren ovan noter as av den person som är ans varig för invägningen och lottdragningen , ska lottdragningen för viktklassen i fråga omedelbart förklaras ogiltig. Lottdragning för denna viktklass skall då göras om eft er överenskommelse med den tekniska delegaten. Nationellt sk a vägningsk orten användas vid dragning av lottnummer. Seedning k an förek omma nationellt. § 13 INLEDANDE KLASSIFICERING Om en eller flera brottare inte infinner sig eller väger över vid invägningen, omgrupperas brottarna omedelbart efter invägningen i exakt den ordning de klassificerats, från lägsta till högsta nummer. Nr Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 1 E H B A D C Nr 7 J Nr 8 L Nr 9 I Nr 10 G Nr 11 K Nr 12 F § 14 LOTTNING Brottarna lottas ihop i nummerordning enligt lottdragningen. Ett dokument som fastställer det korrekta genomförandet och tidsschema för tävlingen ska upprättas och innehålla nödvändiga detaljerade uppgifter på det sätt vilket tävlingen ska genomföras. Lottningen för varje rond, liksom result aten, ska registreras på en lista som de t ävlande måste kunna avläsa när s om helst. § 15 UTSLAGNING FRÅN TÄVLINGEN — — — — — — Förloraren är utslagen och placerad enligt klassificeringspoängen utom de brottare som förlorat mot finalisterna då de ska deltag a i återk valet. En brottare utan läkarintyg och som ej har informerat det officiella sekretariatet, ej kommer till mattan när hans namn utropas är disk valificerad och placeras ej. Motståndaren vinner matchen. En brottare, som begår ett uppenbart brott mot fair play, mot den anda och uppfattning som FILA företräder inom den totala och universiella brottningen och som uppenbart fuskar eller begår allvarligt brott eller brutalitet, ska omedelbart disk valificeras från tävlingen och uteslutas genom enhälligt beslut av domarna. I denna situation blir han ej plac erad. Om båda brottarna i en match disk valificeras för brutalitet blir dom disk valificerade enligt ovan. Den brottare som skulle mött vinnaren i denna match vinner matchen. Lottningen kommer inte att justeras. Om denna disk valifikation får kons ek venser för finalmatch, flyttas brottare underifrån upp för att brottas final, eller för att komplettera prislistan. Om de t vå finalisterna blir disk valificerade då blir det nödvändigt för de båda tredjepristagarna att brottas för att avgöra guld- respektive silvermedaljör. Övriga deltagare blir uppflyttade i placeringslistan och de t vå femteplacerade brottarna erhåller var sin bronsmedalj. Placering i händelse av brott mot dopingregler I de fall guld- eller silvermedaljören är disk valific erade för doping ska den bronsmedaljör som förlorade mot den diskvalificerade brottaren erhålla silvermedaljen. Den femteplacerade brottaren som förlorade mot den brottare s om blev uppflyttad till andraplats erhåller en bronsmedalj. Övriga brottare flyttas upp ett steg i placeringslistan. I de fall en brottare lämnar ett positivt dopingprov ska han disk valificeras och inte placeras. FJÄRDE DELEN Domarkåren § 16 SAMMANSÄTTNING Vid alla tävlingar ska domareteamet för varje match bestå av följande: 1 mattpresident, 1 matchledare och 1 poängdomare. D. v.s. tre domare k valificerade eller utnämnda enligt de regler som gäller för internationella domare. Att byta ut en domare under pågående match är strängt förbjudet, förutom i händelse av allvarlig sjukdom som är medicinskt bekräftad. Under inga omständigheter får t vå domare vara av samma nationalitet. Vidare är det absolut förbjudet för en domare att döma en match där en brottare från hans land deltager. § 17 ALLMÄNNA PLIKTER a) Domarna ska se till att alla de uppgifter, som ålägges dem i de regler som styr brottnings tävlingar, och för varje annan speciell bestämmelse, som må fastställas för organisationen av speciella tävlingar, verkligen eft erföljs. Det är domarnas skyldighet att följa varje match, med största noggrannhet och att ut värdera brottarnas aktioner så att resultatet på domarsedeln verkligen återspeglar matchens karaktär. b) Mattpresidenten, matchledaren och poängdomaren ska var för sig bedöma greppen för att slutligen enas om ett gemensamt beslut. De måste arbeta tillsammans under ledning av mattpresidenten som samordnar arbet et. c) Det är domarnas uppgift att använda sig av alla möjligheter till att döma och bedöma, för att dela ut poäng och varningar som föreskrives i reglerna. d) Poängdomarens och mattpresidentens domarsedlar används för att hålla räkning på alla grepp som ut förs av de t vå brottarna. Poängen och varningarna (O) måste skrivas med största möjliga noggrannhet i den ordning som motsvarar matchens gång. Domarsedlarna måste signeras av både poängdomaren och mattpresidenten. e) Om en match ej slutar med fall, ska matchutgången beslutas av mattpresidenten. Detta beslut ska baseras på en ut värdering av alla aktioner för båda brottarna, noterade från början till slut på poängdomarens och mattpresidentens domarsedlar. f) Alla poäng som utdelas av poängdomaren måste tillkännages för publiken så snart de har bestämts, antingen med poängställ, en elektrisk poängtavla eller annan lämplig utrustning. g) Domarna ska använda FILA:s basspråk. De får emellertid ej tala med någon under en match, förutom, naturligt vis, med varandra när situationen kräver det för rådgörande oc h för korrekt genomförande av sina uppgifter. i) När en CHALLENGE begärs av tränaren och bekräftas av brottaren, skall domareteamet och Juryn titta på videon som visas på storbildsskärm samtidig, utan att lämna sina platser. Efter att ha granskat den aktionen en gång, skall domareteamet annonsera sitt beslut som kommer att bekräftas eller korrigeras av Juryn. Nationallt k rävs inte storbildssk ärm. § 18 KLÄDSEL Domarteamet: matchledarna, poängdomarna, mattpresidenterna och mattkontrollanterna ska vara klädda på följande sätt då de utövar sitt ämbete: — klassisk marinblå kavaj med FILA-logotype — grå byxor utan slag och ett svart bälte — lång- eller kortärmad ljusblå skjorta — gul slips med FILA-logotype — svarta strumpor — svarta gymnastikskor. Domarna får ej bära sponsorsreklam, undantaget nummerlappen på ryggen, som kan visa namnet på FILA: s sponsor. Nationell domark lädsel är helvit. § 19 MATCHLEDAREN a) Matchledaren är ans varig för matchens korrekta ledning på mattan, och han måste leda matchen enligt reglerna. b) Han måste sätta sig i respekt hos de tävlande och uppträda med full auktoritet så att de omedelbart åtlyder hans order och anvisningar, likaledes ska han leda matchen utan att tolerera någon reglements vidrig eller olämplig inblandning utifrån. c) Han ska ha ett nära samarbete med poängdomaren och måste utföra sina uppgifter med att övervak a matchen utan att göra några impulsiva och olämpliga ingripande. Hans viss elsignal börjar, avbryter och avslutar matchen. d) Matchledaren ska beordra brottarna till mattan eft er att de lämnat den, och då anvisa om matchen ska fortsätta i stående eller parterr, överläge eller underläge. För detta ska han ha poängdomarens godkännande, eller om denne ej håller med, presidentens godk ännande. e) Matchledaren ska ha en röd handledsbindel på sin vänstra arm och en blå på sin högra arm. Efter att ett grepp ut förts ska han visa poängen med sina fingrar, (om det är giltigt, om det har ut förts inom mattans begränsning, och om en brottare har försatts i fallhotande läge, etc.) antingen genom att höja sin högra arm om den blå brottaren tagit poängen, eller genom att höja sin vänstra arm om den röde brottaren tagit poäng. f) Matchledaren får aldrig t veka att: — avbryta matchen i exakt rätt ögonblick vare sig för tidigt eller för sent. — visa om ett grepp ut fört vid mattkanten är giltigt eller ej. — synligt räkna de 5 sekunderna, under vilka brottaren hålls i brygga oc h ge bonus poäng för denna situation. — ge tecken och kungöra fallseger efter samråd med poängdomaren eller presidenten. För att avgöra om det verkligen är fall på båda skuldrorna samtidigt, ska matchledaren säga ordet «touche», (fall), höja sin hand för att erhålla poängdomarens eller mattpresidentens godkännande, slå sin hand i mattan och därefter blåsa i visselpipan. g) Matchledaren måste tillse att: — snabbt och klart klargöra om brottningen skall återupptas i stående eller parterr när han beordrar brottarna tillbaka till mitten av mattan. (B rottarnas fötter i mittcirkeln) — inte stå så nära brottarna att han stör sikten för domarna och publiken, särskilt om fallsituation föreligger. — försäkra sig om att brottarna ej vilar under matchen, med hjälp av s vepskäl typ torka av sig, snyta sig eller simulera skada etc. I sådant fall måste han stoppa matchen och vädja för varning (O) och en (1) poäng till motståndaren. — kunna ändra sin position från det ena momentet till det andra, både på och utanför mattan, och särskilt snabbt kunna kasta sig på magen för att bedöma en hotande fallsituation — stimulera en passiv brottare genom att stå på så vis att brottaren hindras från att lämna mattan, utan matchavbrott. — vara redo att blåsa i visselpipan om brottarna närmar sig mattkanten. — inte avbryta en match i grekisk-romersk stil då fallhotande läger föreligger efter en minut och 30 sekuner. h) Matchledaren ska också: — särskilt observera brottarnas ben i grek-romersk brottning. — fordra att brottarna skall stanna på mattan tills resultatet är tillkännagivet. — i alla situationer som kräver enighet, först begära poängdomarens åsikt. — rösta för eller emot tillsammans med de andra domarna i händelse av seger genom be slut eller disk valifikation. — kungöra segraren eft er godkännande av mattpresidenten efter varje period och vid matchslut. i) Matchledaren ska votera för åt gärd vid överträdelse av reglerna eller vid brutalitet. j) Matchledaren måste om mattpresidenten ingriper, avbryta matchen, och kungöra seger genom klar överlägs enhet när skillnaden i poäng för brottarna når 6 poäng. Vid denna situation måste matchledaren vänt a till dess att situationen upplösts. § 20 POÄNGDOMAREN a) Poängdomaren är ans varig för alla åligganden som fastställts av brottningsreglerna. b) Han ska uppmärksamt följa matchen utan att låta sig påverk as på något sätt, och måste utdela poängen som han och matchledaren eller president en kommit överens om, och föra in dem på sin domarsedel. Han måste visa sin åsikt i alla lägen. c) Efter varje aktion och baserat på matchledarens markering (som han jämför med sin egen bedömning) eller om de ej är överens, baserat på mattpresident ens bedömning, noterar han antalet poäng som aktionen i fråga gett, och visar resultatet på en poängtavla placerad bredvid honom. Denna poängtavla måste vara synlig både för brottare och publik. d) Poängdomaren bekräftar och mark erar «FALL» för matchledaren. e) Om poängdomaren under matchen uppmärksammar något han anser att matchledaren bör få kännedom om, ett fall, ett ojust grepp, ett passivt läge etc., som matchledaren ej haft möjlighet att se eller ej varit uppmärksam på, är poängdomaren skyldig att meddela detta genom att lyfta spaden med den färg som brottaren i fråga har på trikån, även om matchledaren ej frågat om hans åsikt. Under alla omständigheter måste poängdomaren göra matchledaren uppmärksam på allt som för honom verkar onormalt eller mot reglerna under matchens gång eller i brottarens uppförande. f) Poängdomaren ska vid mottagande av domarsedeln signera (texta) denna, och vid slutet av matchen ska han tydligt notera resultat et samt korsa (snedstreck ) över namnet på den förlorande. g) Besluten gemensamt fattade av poängdomaren och matchledaren är giltiga utan inblandning av mattpresidenten, förutom vid kungörande av seger genom klar överlägsenhet, konsultation och/eller Challenge då mattpresidentens åsikt erfordras. h) Poängdomarens domarsedel måste exakt visa tiden för matchens slut i de fall matchen slutar med fall, teknisk överlägs enhet, uppgivet på grund av skada etc. i) För att underlätta för poängdomaren att bedöma matchen, särskilt i svåra lägen, kan han flytta sig men endast längs den egna mattkant en. j) Poängdomaren måste indikera den sist utdelade poängen vilken kan fastställa periodsegraren. k) Varning för matt flykt, ojusta grepp, felaktig uppställning vid parterrposition eller brutalitet, ska markeras med en ring «O» i den felande brottarens kolumn. l) Poängdomaren måste vara mycket aktiv i clinch situationer och hjälpa matchledaren att kunna avgöra den felande brottaren om en ogiltig clinch utförs. § 21 MATTPRESIDENTEN a) Mattpresidentens funktioner är mycket viktiga och han ska påtaga sig de plikter som anges i brottningsreglerna. b) Han ska samordna matchledarens och poängdomarens arbete. c) Han ska beordra clinch i de fall en period slutar 0 -0 i fristil och efter en och en halv minut i grekisk-romersk stil. d) Han ska följa matchens ut veckling mycket noga, utan att distraheras på något sätt, och att ut värdera (bedöma) de andra domarnas uppförande och aktioner enligt reglerna. e) I händelse av oenighet mellan matchledaren och poängdomaren, är det hans uppgift att lösa problemet för att fastställa resultat et, antalet poäng och fall. f) Under inga omständigheter får mattpresidenten vara först med att visa sin åsikt. Han måste vänta på poängdomarens och matchledarens åsikt. Han har inte rätt att påverka beslutet. g) I de fall mattpresidenten noterar att matchledaren och poängdomaren har begått ett uppenbart fel och inte håller med om deras bedömning, ska han avbryta matchen. Vid överenskommelse med matchledare och poängdomare, där dom inser sina misstag, ska mattpresidenten granska videofilmen och tillkännage korrekt beslut. Detta beslut kan int e ändras. h) Under en match om tränaren anser att ett uppenbart bedömnings fel har begåtts mot hans brottare och begär en challenge måste mattpresidenten vänta på att situationen går till neutralläge därefter stoppa matchen. Han måste se video beviset samtidigt som matchleraren, poängdomaren och juryn. Om domareteamet hade rätt, måste mattpresidenten se till att inga fler challenge kommer att beviljas den brottare i frågan under den resterande tiden av matchen. Efter gransning av videon, visar matchleraren sitt beslut först, följt av poängdomaren och mattpresidenten. Om mattpresidenten instämmer med sina t vå kollegor, kommer juryn int e att ingripa och beslutet är slutgiltigt, utom om ett uppenbart fel konstateras. I sådana fall skall beslutet tas av Juryn som bli slutgiltigt beslut. i) Mattpresidentens godkännande måste abs olut sökas innan ett fall förklaras giltig. Generellt måste mattpresidenten kunna tillämpa den teknisk a och speciella kompetens, som åsyftas i det kapitel s om anger reglerna för internationella domare. § 22 JURY Juryn bildas av FILA presidenten eller dennes ersättare och består av tre (3) personer utsedda bland inströkturer, styrelsemedlemmar, eller erfarnadomare beroende på de olika matcherna oc h brottarnas nationalitet. Det finns en jury per matta. Juryn är ans varig för att kontrollera att alla regler som styr en brottningsmatch har tillämpas av domarteamet innan vinnaren av perioden eller matchen kan förklaras av mattpresidenten. En medlem av Juryn kommer att utses som samordnare och är ans varig att meddela juryns beslut. Om juryn märker att en allvarlig administrativ, tidtagning eller poäng misstag har gjorts, samordnaren skall föra det till mattpresidentens uppmärksamhet och begära rättelse. Om juryn upptäcker att mattpresidenten int e har stoppat matchen efter att en challenge begärs, samordnaren måste be honom att göra det omedelbart efter att aktionen är avslutad. Under video granskning, får inte juryn prata med domarteamet som måste fatta beslut på egen hand. Om majoriteten av domareteamet kommer till ett beslut (Mattpresidenten är obligatoriskt), juryn kan inte ingripa, utom vid ett uppenbar inkorrekt beslut. I så fall kallar juryn mattpresidenten vid sitt bord, granska den omt vistade aktionen e n andra gång och gör sitt slutliga beslut. Inga ytterligare överklagande kommer att vara möjligt. Om mattpresidenten inte håller med matchledaren och poängdomaren, måste han/hon söka juryns beslut och det kommer att betraktas som definitivt och oåterkalleligt. En komplett uppsättning av rött, blått och vitt spader måste vara tillgängliga för varje jury för sitt beslut att ses av alla . Inga ytterligare protest kan lämnas till FILA, CAS, eller någon annan domstol när ett beslut har gjorts av domarteamet(enat av mattpresident) eller av juryn. FILA kan eliminera en medlem av domarteamet eller jury när som helst om det anser att ett allvarligt fel i tillämpningen av reglerna eller i beslut av en challenge har gjorts. Juryn kommer också att ansvara för bedömningen av domararbete och lämna sina skriftliga ut värderingar till FILA. § 23 DOMARANSVARIG Vid alla olympiska spel, världsmästerskap, cuper, mästerskap, kontinentala cuper och tävlingar samt vid regionala tävlingar ska t vå medlemmar från domarkommittén nomineras för att övervaka alla domarärenden. I de fall domarans varig och mattpresident är eniga vid ett omt vistat beslut efter att ha titta på videoupptagning ska deras åsikt tillämpas. § 24 STRAFF MOT DOMARNA Efter att ha erhållit en rapport från tävlingsdelegat erna, ska FILA:s styrelse, som utgör högsta juryn, vidtaga diciplinära åtgärder mot den eller de medlemmar av domarkåren som tekniskt har felat: 1. Ge den berörde domaren en varning. 2. Stänga av domaren från tävlingen. 3. Degradera domaren till en lägre kategori. 4. Beordra en tillfällig avstängning. 5. Beordra en total avst ängning. Samma rättigheter tillk ommer ordförande i Svensk a Brottningsförbundet eller dennes ställföreträdare vid tävlingar inom S verige t ex Svensk a Mästersk ap. FEMTE DELEN MATCHEN § 25 MATCHTIDEN Vid alla tävlingar ska tidtagningsklockorna räkna från 0 till 2 minuter. P eriodvinnarna visas genom att brottarens trikåfärg lyser på poängt avlan som också ska visa resultatet från varje period. Matchtiden är följande: För pojk, ungdom, junior och senior: 3 x 2 min, periodpaus 30 sekunder Fristil och dambrottning: en period består av 2 minuter. Grekisk-romersk stil: en period består av 2 minuter med 1 minut och 30 sekunder stående brottning och 30 sekunder parterrbrottning (clinch). Ingen övertid ges. Vid slutet av varje period ska en periodsegrare utses. De brottare som vinner t vå perioder utses som vinnare av matchen. Om en segrare kan utses efter t vå perioder utgår den tredje perioden. En fallseger avslutar alltid matchen oberoende av period. I de exceptionella fall då en period slutar 0-0 i fristil ska clinch beordras vid periodens slut. Clinchen varar under maximalt 30 sekunder. § 26 KALLELSE Brottarna ska med klar och tydlig stämma kallas till mattan. En deltagare kan ej bli kallad till ny match förrän han haft en vilopaus om 15 minuter räknat från förra matchens slut. En försening godkänns emellertid för varje brottare enligt följande: 1) De tävlande måste kallas tre gånger med 30 sekunders intervaller. Om inte brottaren infinner sig vid tredje kallels en, disk valificeras och han placeras inte. 2) Utropen ska göras både på franska och engelska. 3) Motståndaren vinner på uteblivande. § 27 PRESENTATION AV BROTTARNA Följande ceremoni ska genomföras inför finalen i varje viktklass: — Finalisterna present eras på mattan. Spikern presenterar deras framgångar under matchensgång. § 28 MATCHSTART Som ett s var på utropet av den t ävlandes namn, ska denne inta sin plats vid det matthörn som är märkt med samma färg som trikån han har blivit ålagd att bära. Matchledaren, som står i mattans mittcirkel, kallar de t vå brottarna till sig. Han skakar hand med dem och unders öker deras klädsel, kontrollerar att de ej är insmorda med något oljigt/klibbigt ämne, försäk rar sig om att de ej s vettas och kontrollerar att deras händer är bara. Brottarna hälsar på varandra, skakar hand, och på matchledarens signal börjar matchen. § 29 AVBRYTANDE AV MATCHEN a) Om en tävlande måste avbryta matchen p.g.a en skada eller annan acceptabel händels e som han ej rår för, kan matchledaren stoppa brottningen e nligt texten i § 60. Under avbrottet i matchen måste brottarna förbli stående i anvisad hörna. De kan få lägga en handduk över axlarna oc h ta emot råd från sin tränare. b) Om en match ej kan fortsätta av medicinska skäl, ska beslutet tas av den ans varige tävlings-läkaren, som informerar berörd brottares tränare oc h mattpresident en som ger order om att matchen ska avslut as. c) Under inga omständighet er får en tävlande ta ett eget initiat iv att avbryta matchen, genom att själv besluta om att brottas i stående eller parterr, ej heller dra sin motståndare tillbaka från mattkanten till mitten . d) Om en match stoppas på grund av att en brottare medvetet skadat sin motståndare, diskvalificeras den brottare som felat och den skadade brottaren tilldöms segern. e) Om en brottare avbryter matchen utan blod eller synlig skada, kommer 1 poäng att tilldelas motståndaren. § 30 MATCHENS SLUT Matchen slutar antingen vid ett fall, en skada ,disk valifikation, eller vid slutet av ordinarie matchtid. En period kan sluta enligt följande: — Teknisk överlägs enhet (6-poängs skillnad, § 47) — Då någon av brottarna utför en aktion med hög amplitud s om generar 5 poäng. Oberoende av poängställning. — Då någon av brottarna har utfört t vå 3-poängsaktioner oberoende av poängställning. — Då någon av brottarna i fristil vinner en poäng vid clinch. — Då matchtiden är slut vilket anges av gongongen och matchledarens visselsignal. När en brottare utför ett 5-poängsaktion under ordinarie matchtid måste matchledaren avvakta ett event uellt fall. Om motståndaren klarar sig ur den fallhotande situationen ska matchledaren omedelbart blåsa i pipan oc h tillkännage period- eller matchsegraren. Samma regel ska tillämpas då en brottare ut för andra 3-poängsaktioner. Om omedelbart efter ett andra 3 poängs kastet, förs varande brottare kontrar oc h bringar attackerande brottare i fallhotande läge är aktionen och eventuellt fall giltigt. En brottare vinner matchen på teknisk överlägsenhet ifall följande uppnås: — Två perioder med teknisk överlägsenhet (6 poängs skillnad) — Två perioder med 5-poängsaktioner — En period med teknisk överlägs enhet (6 poängs skillnad) och en period med 5 -poängsaktion — En period med teknisk överlägs enhet (6 poängs skillnad) och en period med t vå 3-poängsaktioner — Två perioder med t vå 3-poängsaktioner i vardera period — En period med en 5-poängsaktion och en period med t vå 3 -poängsaktioner Om matchledaren ej hört gonggongen, ska mattpresidenten ingripa och avsluta matchen. Han gör det genom att kasta ut ett mjukt föremål på mattan för att påkalla matchledarens uppmärksamhet. Varje aktion som påbörjas samtidigt som gonggongen ljuder gäller ej och en aktion som ut förs mellan gonggongen och domarens visselsignal är ogiltig. När matchen är slut, står matchledaren i mitten på mattan vänd mot funktionärernas bord. Brottarna skakar hand, ställer sig på var sin sida om matchledaren och invänt ar result atet. De får ej ta ner trikåns ax elband innan de lämnat mattan. Omedelbart när resultatet utropats, skakar brottarna hand med matchledaren. Varje brottare måste sedan skaka hand med motståndarens tränare. Om de ovan nämnda bestämmelserna ej följes, ska den brottare som felar bli bestraffad i enlighet med de disciplinära reglerna. § 31 STOPPANDE OCH FORTSÄTTNING AV MATCHEN Generella regler Alltid då en match avblåses i stående eller parterr brottning, återuppt as matchen i stående. Matchen ska stoppas och åt erupptas på mitten av mattan i stående om: a) en fot rör vid skyddszonen b) om brottarna i greppsituation rör vid röda zonen med tre eller fyra fötter och stannar där utan att genomföra något grepp. c) om underliggande brottare vid rör skyddszonen med huvudet d) när en challenge begärs av en tränare, avbryter mattpresidenten matchen när situationen går till neutralläge. I de fall då den förs varande brottaren utför ett förbjudet grepp i parterr ska varning utdelas och motståndaren tilldelas 1 eller t vå poäng. Matchen återupptas i parterr oberoende om den attackerande brottaren lyckades genomföra ett grepp eller inte. I de fall brottarna kommer upp i stående brottning efter det att clinchkopplingen brytits och där en av brottarna har förs varat sig på ett ojuste sätt kommer han att bli bestraffad med en varning och en (1) eller t vå (2) poäng tilldelas motståndaren. Matchen återupptas i stående tills dess att dom 30 sekunderna är slut. § 32 FÖRLÄNGNING (Fristil och dambrottning) Om poängställningen är 0-0 efter ordinarie periodtid ska matchledaren avbryta matchen oc h beordra clinch i maximalt 30 sekunder, se § 50 § 33 TYP AV SEGER En match kan vinnas genom: a) fall b) skada, uteblivande, uppgivande eller disk valificering av motståndaren. c) teknisk överlägsenhet d) poäng (vinna t vå perioder med högst 5 poängs skillnad) Om en brottare utför en 5-poängsaktion «hög amplitud», ska han utses till periodsegrare oberoende av poängställning. Om en brottare utför t vå 3-poängsaktioner i en och samma period ska han utses till periodsegrare oberoende av poängställning. I de fall då en period slutar oavgjort, 1-1, 2-2, 3-3 etc. och kriterierna gällande varningar och aktioner inte kan skilja brottarna åt, ska den brottare som tagit den sista poängen utnämnas till periodsegrare, se nedanstående tabell. Röd poäng Blå poäng Ko mmentar Resultat 111 111 Blå brottare har tagit den sista tekniska poängen Blå brottare vinner 12 111 Blå brottare har tagit sista tekniska poängen. Röd brottare har tagit en tvåa. Röd brottare vinner 11100 1110 Röd brottare har tagit sista tekniska poängen men har två varningar och blå brottare har endast en. Blå brottare vinner 111 120 Blå brottar har tagit en tvåa, som är den sista tekniska poängen men han har en varn ing. Röd brottare vinner 1110 120 Röd brottare har tagit sista Blå brottare vinner tekniska poängen. Båda brottarna har varsin varning. Blå brottare har tagit en tvåa. 11100 11100 Båda brottarna har två varningar var. Den b lå brottaren har tagit den sista tekniska poängen. Blå brottare vinner. Emellertid ska den attackerande brottaren tilldelas segern i de situationer där en aktion genererar t vå poäng till båda brottarna på grund av att den attackerande rullar på sin egen rygg. Detta för att inte straffa den attackerande brottaren. Den brottare som erhåller tre (3) varningar totalt i matchen är disk valificerad. Om en period i fristil slutar 0-0 ska den brottare som erhåller den första poängen i clinchkopplingen utses till segrare. § 34 TRÄNAREN Tränaren får upphålla sig vid foten av podiet eller minst 2 meter från mattkanten under matchen. (nat: Vid hörnet av mattan) Förut om de göromål han tillåtes göra vid t.ex medicinsk behandling tillsammans med läkaren om sådan finnes, är tränaren absolut förbjuden att påverka besluten eller att förolämpa poängdomaren eller matchledaren. Han har endast rätt att tala med sin brottare. Om dessa förbud ej respekteras, är matchledaren skyldig att begära av mattpresident en att visa för tränaren «det gula kortet» (varning) och om han fortsätter, skall mattpresidenten visa honom «det röda kortet» (ut eslutning). Mattpresidenten kan också visa korten GUL eller RÖD på eget initiativ. Omedelbart efter mattpresidentens rapport till tävlingsledaren, ska tränaren uteslut as från tävlingen och kan inte fullfölja sin funktion . Brottarna i laget i fråga har emellertid rätt att använda en annan tränare. Det nationella specialförbund som den uteslutna tränare tillhör kommer att bli bestraffade enligt de finansiella och disciplinära reglerna. Tränaren får int e ge vatten eller någon annan substans till brottaren under pausen eller matchen. Matchledaren har rätt att visa det gula k ortet men ej det röda. Tränaren sk a vara k lädd i idrottsk läder samt sk or för inomhus bruk . § 35 UTMANING (CHALLENGE) Challenge är tillåtelse som tränare på uppdrag av brottaren har, att stoppa aktionen och begära att domarteamet skall titta på video i de fall när en oenighet uppstår, om en bedömning. Denna möjlighet erbjuds endast under tävlingar där video kontrollen är formellt fastställts av FILA och organis ationskommittén. Tränaren måste begära challenge genom att kasta ett mjukt föremål på mattan eller lyf ta upp en vit spade, omedelbart efter att domarteamet har offentligt gjort sitt beslut i tveksamma situationer. Matchen fortsätter om brottaren är oense med tränarens beslut. SPECI ELLA SITUATIONER Varje brottare har rätt till en (1) challenge per match. Efter att domarteamet har granskat den omt vistade aktionen och ändrar sitt beslut, kan challenge användas igen under matchen. Om domarteamet eller Juryn bekräftar den ursprungliga beslutet, förlorar br ottaren challenge och hans motståndare erhåller 1 teknisk poäng. Mattpresidenten avbryter matchen för granskning av challenge så snart situationen går till neutralläge. Ingen challenge kan begäras i händelse av ett fall, självklart skall ett fall bekräftas av mattpresidenten till följd av matchledarens eller poängdomarens begäran. Ingen challenge kan begäras efter att ordinarie tid i en period är slut, utom om poängen läggs till på resultattavlan efter matchledarens visselsingnal. Tränaren måste begära challenge från sin plats på stolen, utan att trampa på mattan eller gå mot poängdomarens eller mattpresidentens bord. Samråd mellan domarteamet under granskning av en challenge, är inte tillåtet. Efter en gångs granskning av aktionen, vis ar matchledaren sitt beslut först och omedelbart följs av poängdomaren som visar sitt beslut från sin plats med det material som står till buds (spadear eller elektroniskt). Om mattpresident en instämmer, kommer ingen ytterligare åtgärd från juryn. Om mattpresidenten är oense med matchledaren och poängdomaren, skall han inhämt a yttrande från Juryn. I detta fall, kommer det beslut som fattats av Juryn och bekräftats av mattpresidenten vara slutgiltigt och kan inte ifrågasättas längre. Det är int e möjligt att begära motchallenge mot ett slutgiltigt beslut som har tagits av domarteamet eller Juryn. Challenge skall omedelbart genomföras efter det att tränaren har lyft upp en vit spade eller kastat ett mjukt föremål på mattan och det kommer inte att vara möjligt för honom att dra tillbaka det. § 36 LAGPOÄNG VID INDIVIDUELLA TÄVLINGAR Lagpoäng räknas för de 10 först placerade brottarna Placering 1:a 2:a 3:orna 5:a 5:a Poäng 10 9 8 6 6 Placering 7:a 8:a 9:a 10:a Poäng 4 3 2 1 Tillämpningen av tabellen ovan k varstår oförändrad, oberoende av hur många brottarna än är i varje viktklass. Om flera lag uppnått samma poäng, placeras det lag före som uppnått flest 1:a-placeringar os v. Nationellt räk nas lagpoäng enligt sk alan 4-1. § 37 PLACERING VID LAGTÄVLING Generellt I princip avgörs en lagtävling enligt FILA:s 7 officiella viktklasser. Ifall några viktklasser dubbleras på grund av nationella regler är det rekommenderat att laget ska bestå av ett udda antal viktklasser. Varje lag har rätt att byta brottare i för varje match under förutsättning att dom är invägda. I de fall en hemma- och bort amatch genomförs under en och samma dag måste ett vinnande lag tillkännages eft er varje lagmatch. En individuell seger ger laget en (1) poäng oberoende hur matchen slutade. På detta sätt kan ett vinnande lag alltid utses. Om en tävling omfattar endast två lag Ifall det är en hemma- och bortamatch som avgörs under en och samma dag där vardera laget vinner varsin lagmat ch finns det t vå möjliga metoder att avgöra vilket det vinnande laget är. Vilken metod som ska tillämpas bestämms innan första matchen. a) En tredje avgörande match b) Utse vinnande lag enligt följande kriterium: 1) 2) 3) 4) 5) 6) Flest antal segrar i de t vå matcherna Flest antal segrar på fall, wo, disk valifikation och skada Flest antal matchsegrar på teknisk överlägsenhet Flest antal periodsegrar på teknisk överlägsenhet Flest antal tekniska poäng erhållna Minst antal tekniska poäng förlorade Om en tävling omfattar mer än två lag För att utse vilket lag som vinner en match ska samma metod tillämpas enligt ovan där varje individuell seger ger en poäng. Det vinnande laget tilldelas en (1) poäng oc h det förlorande laget noll (0) poäng. I de fall t vå lag har lika många klassificerings poäng avgör inbördes möte. Om det fortfarande är lika på grund av att lagen har vunnit varsin match avgörs segrande laget enligt ut värdering av ovan nämnda punkter, från 1 till 6. I de fall 3 eller flera lag har lika många klassificeringspoäng Följande grundregel ska tillämpas för att klassificera det sämsta laget tills dess att t vå lag återstår. Dessa t vå lag ska då klassificeras enligt principen om t vå lag som har lika många klassificeringspoäng. — — — — — Minst antal segrar på fall, wo, disk valifikation och skada Minst antal matchsegrar på teknisk överlägsenhet Minst antal periodsegrar på teknisk överlägsenhet Minst antal tekniska poäng erhållna Mest antal tekniska poäng förlorade SJÄTTE DELEN POÄNG FÖR AKTIONER OCH GREPP § 38 AKTIONER ELLER GREPP För att få bort «bluffbrottning», då en brottare ut för ett misslyckat kastförsök och hamnar i underläge parterr utan att motståndaren gjort någonting, får brottaren i överläge ej någon teknisk poäng. Brottningen fortsätter i parterrläge utan att domaren blåser av matchen. Däremot om vid ett grepp den defensive brottaren utför en parad och får ned sin motståndare på mattan, skall han få de tekniska poäng som mots varar hans aktion. Om brottaren utför ett grepp och går själv i brygga och stannar där en kortare stund (kontinuitet) och sedan fullföljer sin aktion genom att få sin motståndare i brygga, skall han ej bestraffas. Tekniska poäng utdelas endast till honom eftersom han genomfört en aktion med ett grepp som medförde risker. Däremot om den offensive brottaren blockeras med kontroll (t.ex i brygga eller genom en parad av sin motståndare), är det klart att poäng skall utdelas till den senare (defensive) brottaren. Dessutom, den brottare vars grepp har påbörjats kan endast tilldelas poäng om han genom egen aktion har: a) fått ned den offensive brottaren på mattan. b) utfört aktionen med kontinuitet. c) lyckats kontrollera den offensive brottaren genom att blockera honom i bryggläge, dvs i ett läge som anses avslutat. d) Matchledaren måste vänta till varje situation har avslutats innan han delar ut de tekniska poäng vardera brottare har erövrat. e) I situationer där aktionerna för de t vå brottarna växlar från ett läge till ett annat, ska poängen för alla aktioner utdelas enligt dess värde. f) Ögonblicksfall existerar ej (§ 46). Om en brottare hamnar på rygg efter en aktion från motståndaren, erhåller denne 3 poäng. Om brottaren hamnar på rygg efter egen aktion, erhåller motståndaren 2 poäng (självfall). Självfall från parterrläge ger också motståndaren 2 poäng. g) Att rulla från en skuldra till den andra genom att använda armbågarna i bryggläge och viceversa skall anses vara endast en (1) aktion. h) Ett grepp skall inte anses som en ny aktion förrän brottarna återgår till utgångsläget. i) Matchledaren visar poängen. Om poängdomaren håller med, ska han visa detta genom att höja den poängspade som mots varar färgen oc h poängen i fråga (1, 2, 3 eller 5 poäng). Om oenighet råder mellan matchledaren och poängd omaren, ska mattpresidenten ta ett beslut till förmån för den ene eller den andre av brottarna. Mattpresidenten äger ej rätt att uttrycka någon annan åsikt. j) Om ett fall inträffar precis vid slutet av matchen, gäller endast gonggongen och inte matchledarens visselsignal. k) Vid slutet av matchen är alla grepp giltiga som slutförts före gonggongen. Under inga omständighet er, kan en aktion av en brottare räknas om den är avslutad eft er gonggongen. § 39 FALLHOTANDE LÄGE En brottare skall anses vara i fallhotande läge, när hans rygglinje (eller skulderlinje) är vertikalt eller parallellt med mattan, bildar en vinkel mindre än 90 grader till mattan, då han spjärnar emot med överkroppen för att undvika ett ―fall‖. (se definitionen av ―fall‖). Fallhotande läge föreligger när: a) den förs varande brottaren går i brygga för att förhindra fall. b) den förs varande brottaren, med ryggen mot mattan, stöder sig på en eller båda armbågarna för att undvika att få sina skuldror nedt ryckta mot mattan. c) brottaren har en skuldra i mattan och samtidigt går över 90 graders vertikal linje med den andra skuldran. d) brottaren befinner sig i «ögonblicksfall», dvs när han doppar båda skuldrorna i mattan för mindre än en sekund. e) brottaren rullar över på sina skuldror. Fallhotande läge råder ej längre då brottaren överskrider den 90 graders verti kala linjen med sitt bröst och sin mage vända mot mattan. Om mattan och brottarens rygg (sittande) bildar 90 graders vinkel, anses detta ej vara fallhot ande. § 40 MARKERING AV POÄNG Poängdomaren för in poängen som de båda brottarna erhållit för utförda aktioner och grepp på en domars edel. Han noterar dem allteftersom varje aktion utförs under matchen. För att ha en enhetlig skrivning, ska den aktion som leder till fall noteras på domars edeln med en ring t.ex. 2 inringas. Varning för matt flykt, greppflykt, vägran att starta, ojusta grepp och brutalitet, markeras med (0). Efter varje varning (0), får motståndaren automatiskt 1 eller 2 poäng, beroende på karaktären av överträdelsen. I fall där antal poänger är lika, skall den sista tekniska poängen strykas under. § 41 GREPP MED HÖG AMPLITUD Alla aktioner eller grepp en brottare ut för från stående bedöms som «hög amplitud» då: — det orsakar att motståndaren förlorar all kontakt med mattan, kontrollerar honom och får honom att beskriva en hög s vepande kurva i luften och försätter honom i direkt och omedelbart fallhotande läge. — varje lyft från mattan från parterrposition, utfört av den attackerande brottaren oavsett om den andre landar på magen (3 poäng) eller i fallhotande läge (5 poäng), anses vara ett kast med hög amplitud. Notera: Om brottaren, under utförande av ett grepp med hög amplitud själv vidrör mattan med båda sku ldrorna, får han själv 3 eller 5 poäng och hans motståndare 2 poäng p.g. a självfall vid utförande av greppet. § 42 POÄNGVÄRDET AV AKTIONER OCH GREPP En (1) poäng — till den som brottar ner sin motståndare på mattan genom att gå på ryggen på honom, och i detta läge håller honom nere under kontroll (tre punkter i mattan: t vå armar/händer och ett knä eller t vå knän och en arm/hand). — till den brottare som ut för ett korrekt grepp från stående eller parterr men ej får motståndaren i fallhotande läge. — till den brottare som får överläge, håller oc h kontrollerar motståndaren genom grepp bakifrån. — till den parerande brottaren som håller motståndaren, som har en eller t vå raka armar samt ryggen mot mattan. — till den brottare som blir förhindrad att utföra ett grepp därför att motståndaren håller en ojuste koppling, men slutligen lyckas utföra sitt kast. — till den attackerande brottaren, vars motståndare flyr greppet, mattan, vägrar att sätta igång, begår regelfel eller brut alitet. — till den brottare som håller sin motståndare i bryggläge under minst 5 sekunder. — till den brottare vars motståndare sätter hela sin fot i skyddszonen. — till den brottare vars motståndare upprepat vägrar koppla clinchkoppling. — till den brottare, som är beordrad ned i parterr i grekisk-romersk brottning, vars motståndare Inte lyckats ta några poäng under de föreskrivna 30 sekunderna. — till den brottaren vars motståndare inte lyckats ta några poäng under de förskrivna 30 sekunderna övertid i fristil och dambrottning. — till den brottaren vars motståndare begärt en challenge oc h det ursprungliga beslut et har bekräftats. — alla avbrott i matchen utan blodvite eller synliga skader bestraffas med 1 poäng till motståndaren. Poäng sk a ej utdelas ifall domaren bryter matchen. Två (2) poäng: — till den brottare som vid brottning i parterr ut för ett korrekt grepp och får motståndaren i fallhotande läge. — till den attackerande brottaren vars motståndare rullar på sina skuldror. — till den attackerande brottaren vars motståndare flyr ut från mattan i fallhotande läge. — till den attackerande brottaren, vars motståndare ut för en ojusthet som förhindrar ut förandet av ett påbörjat grepp. — till den förs varande brottaren om den attackerande brottaren doppar sina skuldror under utförandet av ett grepp, eller rullar på sina skuldror. — till den brottaren som från stående parerar eller blockerar sin motståndare till fallhotande läge. — till den anfallande brottaren då den förs varande ej intar korrekt clinchposition eft er tillsägelse. Tre (3) poäng: — till den brottare som ut för ett grepp från stående och får motståndaren direkt i fallhotande läge och med låg amplitud. — för varje grepp som utförs genom att lyfta motståndaren från mattan, med låg amplitud, även om en eller båda av den attackerande brottarens knän är på mattan, förutsatt att attacken resulterar i omedelbart fallhotande läge. — till den brottare som ut för ett grepp med hög amplitud, men som ej resulterar i att motståndaren försätts i omedelbart fallhotande läge. Notera: Om vid ett grepp den förs varande brottaren håller kontakt med mattan med en av sina händer, men omedelbart försätts i fallhot ande läge, ska den attack erande brottaren erhålla 3 poäng. Fem (5) poäng: — alla grepp från stående med hög amplitud, som får den förs varande brottaren i omedelbart fallhotande läge. — grepp som ut förs av en brottare från parterrposition som helt lyfter sin motståndare från mattan och ut för ett grepp med hög amplitud, som försätter motståndaren i direkt och omedelbart fallhotande läge. § 43 BESLUT OCH VOTERING a) Matchledaren ska visa sitt beslut genom att höja sin arm och därvid markera poängen med fingrarna på ett tydligt sätt. Om matchledaren och poängdomaren är överens är beslut et tillkännagett. b) Mattpresidenten har ej rätt att påverka eller ändra ett beslut, då poängdomaren och matchledaren är överens utom i de fall som beskrivs i § 21. c) Om votering måste göras ska poängdomaren och mattpresidenten visa sin bedömning med hjälp av spadar. Det finns 11 spadar i olika färger blå, röda och vita enligt följande: — en vit — fem röda, varav fyra är numrerade 1, 2, 3, 5 för att visa poäng och en onumrerad avsedd för varningar och att påyrka uppmärksamhet på den berörde brottaren. — fem blå, varav fyra är numrerade som de röda oc h en onumrerad. De måste finnas inom räckhåll för de som använder dem. Under inga omständigheter får poängdomaren avstå från att votera. Han måste visa sitt beslut tydligt och ej ge utrymme för t vetydlighet. Då delade meningar råder skall mattpresidenten avgöra vilket beslut som ska gälla, genom att votera för antingen poängdomarens eller mattdomarens åsikt. d) Om matchen varar matchtiden ut, ska mattpresidentens domarsedel avgöra då segraren utses. Den officiella poängtavlan måste hela tiden under matchen överensstämma med mattpresidentens domarsedel. Om det skiljer en eller flera poäng mellan poängdomarens och mattpresidentens domarsedlar, gäller endast poängen på mattpresidentens domarsedel. § 44 BESLUTSTABELL Tilldelning av poäng eller varningar. Vid en brottnings aktion, delar poängdomaren och matchledaren ut poäng och varningar enligt vad som anges nedan, och som i vardera av de antagna fallen ger följande officiella resultat: (R= Röd brottare, B= Blå brottare, 0= noll poäng) Matchledare Poängdomare MattOfficiellt presidentresultat Kommentar 1R 2B 3R 5R 1R 2B 3R 5R - 1R 2B 3R 5R I dessa exempel är matchledare och poängdomare överens och mattpresidenten ingriper ej. 1R 1B 2R 2B 3R 3B 0 1R 1R 0 2R 1R 0 1R 2R 2B 2R 3B 0 1R 2R 2B 2R 3B I dessa exempel är matchledare och poängdomare ej överens. Mattpresidenten ingriper och majoritetsprincipen gäller. I händelse av oenighet i domarteamet eller i händelse av uppenbart fel domslut, ska mattpresidenten begära en överläggning enligt § 21 Vid slutet av varje period ska poängställningen nollställas inför följande period. SJUNDE DELEN PLACERINGSPOÄNG EFTER EN MATCH § 45 KLASSIFICERINGSPOÄNG Princip Klassificeringspoängen en brottare erhåller avgör den slutliga klassificeringen. Klassi ficeringspoäng vid matchslut 5 poäng till segraren och 0 poäng till förloraren: — Fallseger — Skada — Uteblivande — W.O. — Disk valifikation 4 poäng till segraren och 0 poäng till förloraren: — Teknisk överlägs enhet (6 poängs skillnad under t vå perioder), och förloraren ej tagit tekniska poäng 4 poäng till segraren och 1 poäng till förloraren: — Teknisk överlägs enhet (6 poängs skillnad under t vå perioder), och förloraren tagit tekniska poäng 3 poäng till segraren och 0 poäng till förloraren: — Poängseger där vinnaren vunnit t vå perioder med 1 till 5 poäng och förloraren ej tagit tekniska poäng 3 poäng till segraren och 1 poäng till förloraren: — Poängseger där vinnaren vunnit t vå perioder med 1 till 5 poäng och förloraren tagit tekniska poäng 0 poäng till röd brottare och 0 poäng till blå brottare: — I de fall båda brottarna blivit disk valificerade på grund av regelbrott. § 46 FALL När den förs varande brottaren hålls av sin motståndare med båda skuldrorna mot mattan f ör en så lång tid att matchledaren hinner se att det är total kontroll på fallet, ska detta anses vara fall. För att ett fall vid mattkanten ska godkännas, måste motståndarens skuldror helt och hållet ha kontakt med röda zonen oc h huvudet får ej röra vid skyddszonen. Fall i skyddszonen är ogiltigt. Om en brottare förlorar på fall beroende på ett regelbrott eller ett ojuste grepp som han är själv skyldig till, så godkännes fallet. Det fall som konstaterats av matchledaren är giltigt om det bekräft as av mattpresidenten. Om matchledaren ej visar fall, trots att det är det, kan fallet godkännas om poängdomaren och presidenten är överens om det. Det är int e möjligt att begära någon challenge i händelse av ett fall som är godkänd av mattpresidenten oc h matchledaren eller poängdomaren. För att bli konstaterat och godk änt, måste fallet vara tydligt. Brottarens båda skuldror måste samtidigt vidröra mattan under den korta tidsrymden av 1-2 sek. (Gäller även vid smidjebälte) Matchledaren slår sin hand i mattan först när han erhållit poängdomarens godkännande, eller då denne ej godkänner, från mattpresidenten. Matchledaren blåser därefter i sin pipa. § 47 TEKNISK ÖVERLÄGSENHET Förut om vid falls eger, uteblivande eller disk valifikation, ska en match stoppas före full t id oberoende av poängställning ifall: — det uppnås sex (6) poängs skillnad mellan brottarna — en brottare har genomfört två 3-poängskast — en brottare har genomför ett 5-poängskast Matchen får ej avbrytas för att utnämna seger på teknisk överlägs enhet förrän den avgörande aktionen är slutförd (se § 29). Mattpresidenten signalerar till matchledaren då denna poängskillnad uppnåtts. Matchledaren tillkännager periodens eller matchens (i de fall brottaren vunnit t vå perioder på teknisk överlägsenhet) segrare efter konsultation med någon av de andra domarna. ÅTTONDE DELEN DESTRUKTIV BROTTNING § 48 PARTERRLÄGE UNDER MATCHEN Om en av brottarna bringar ner sin motståndare på mattan, fortsätter matchen i parterrläge och den underliggande brottaren får motarbeta sin motståndares ansträngningar och resa sig upp. Om däremot en brottare bringar ner sin motståndare till mattan och han, beroende på den attackerades skickliga förs var, ej kan utföra något grepp, ska matchledaren, eft er en rimlig tidsperiod, stoppa matchen och låta matc hen återupptas i stående. Det är förbjudet för brottaren i överläge att starta parterr överläget genom att kasta sig eller hoppa på sin motståndare. Om denna överträdelse begås, ska matchledaren tilldela honom en varning, ge en (1) poäng ti ll motståndaren och beordra den underliggande brottaren upp i stående. Brottaren i överläge har ej rätt att avbryta själva matchen eller att begära att matchen återupptas i stående. Beordrat parterrläge Utgångsläget i parterrläge innan domaren blåser i pipan är enligt följande: Brottaren som är beordrad i underläge ska ha sina k nä oc h händer på de markerade punkterna. Armarna ska vara o raka, fötterna får ej korsas och den övre delen av benen ska bilda en 90 vinkel med mattan. Den överliggande brottaren ska placeras bakom motståndaren och placera sina händer på skuldrorna. Han kan vara stående eller ha ett knä i mattan. § 49 RÖDA ZONEN Den röda zonen är till för att avslöja den passive brottaren, att komma ifrån systematisk mattkantsbrottning s amt förhindra att man lämnar brottningsområdet. — Alla grepp och aktioner som påbörjas i den aktiva zonen och som slutar inom densamma är giltiga inkluderande fallhotande läge, parad och fall. — Varje grepp eller motattack som påbörjas i stående i den aktiva zonen (utom i röda zonen) är giltigt oavsett var det slutar (akt vitetszon, röd zon, skyddszon). — Om emellertid kastet slutar i skyddszonen, stoppas matchen och brottarna återförs till mattans mitt. Matchen fortsätter i stående. Poäng ska delas ut mots varande greppets värde. — Ett fall i skyddszonen gäller ej. Matchen måste blåsas av och brottarna återföres till mitten, därför att greppet slutade utanför mattan. Matchen fortsätter i stående. — I det fall den attackerande brottaren, som utför greppet, hamnar i fallhot ande läge i skyddszonen, ska matchen stoppas och hans motståndare tilldelas 2 tekniska poäng. Matchen ska återupptas på mattans mitt, i stående. — Under ut förande av grepp och aktioner, som har påbörjats i aktiva zonen, får br ottarna gå in i röda zonen och, under kontinuitet, utföra grepp oc h aktioner i alla riktningar, men under inga omständighet er får det vara något uppehåll i ut förandet av deras grepp. — En aktion eller grepp får ej påbörjas i stående i röda zonen, utom i det speciella fall när brottarna som söker grepp har endast två fötter i röda zonen. I detta fall ska matchledaren acceptera situationen för en kort stund, och invänt a ut vecklingen av greppet. — Om brottarna avbryter sin aktion i röda zonen och förblir orörliga, eller om de utan aktivitet, har t vå, tre eller fyra fötter i röda zonen, ska matchledaren avbryta matchen, föra brottarna tillbaka till mitten och återupptas i stående. — I samtliga fall, i stående, där en av de attackerande brottarnas fötter är i skyddszonen, d v s utanför röda zonen, ska matchen avbrytas och tillämpa reglerna . — Om den förs varande brottaren sätter sin ena fot i skyddszonen, men den attackerande brottaren utför ett grepp under kontinuitet, är greppet giltigt. Om inte den attackerande brottaren utför aktionen ska matchledaren avbryta matchen och tillämpa reglerna. — I det ögonblick en brottare sätter en av sina fötter i röda zonen, ska matchledaren ropa «ZONE». Då brottaren hör detta ord måste han sträva efter att återvända mot mattans mitt utan att avbryta sin aktion. — Vid brottning i parterr är varje aktion, grepp eller parad som ut förs från eller i röda zonen giltig, även om det slutar i skyddszonen. — För alla aktioner som påbörjats i parterr i röda zonen och ut förts i skyddszonen ska matchledaren och poängdomaren dela ut poäng, men matchen avbryts och brottarna återföres till mitten och återupptas i stående. — Vid brottning i parterr kan den attackerande brottaren slutföra sin aktion om han, under utförandet av greppet kommer utanför zonen, förutsatt att motståndarens skuldror och huvud är inom zonen. I detta fall, kan även fyra ben vara utanför mattan. § 50 BEORDRAD KOPPLING Allmän princip Den beordrade kopplingen ska tillämpas olika i fristil och i grekisk-romersk brottning då denna har t vå olika syften. Beordrad koppling i fristil A vgör periodvinnaren i de fall poängställningen är 0-0 efter 2 minuter i perioden och pågår i maximalt 30 sekunder. Den första tekniska poängen avgör vem som vinner perioden. Slantsingling avgör vilken brottare som ska få fördelen vid den beordrade kopplingen. Den brottare som förlorar slantsinglingen ska placera en fot i mittcirkeln och den andra utanför mittcirkeln. Den brottare som vi nner slantsinglingen informerar domaren vilken fot, höger eller vänster, motståndaren ska plac era i mittcirkeln. Han ska sedan koppla runt benet på motståndaren i önskad position och huvudet måste plac eras på utsidan av låret. Motståndaren placerar sina händer på hans skuldror. (Men har den anfallande fått en k oppling och motståndarens händer hänger passitivt så blås igång) Domaren blåser i pipan när ställningen är korrekt och brottningen kan starta. Den första erhållna poängen avbry ter matchen och fastställer vinnaren. I de fall den brottare som vann slantsinglingen, inte lyckas ta någon teknisk poäng under de 30 sekunderna ska motståndaren tilldelas en poäng och utses till vinnare. Beordrad koppling i grekisk-romersk brottning En period i grekisk-romersk brottning består av 1 minut och 30 sekunder i stående brottning och 30 sekunders parterrbrottning. Brottningen startar i stående i mitten på mattan och brottarna kan ut föra alla möjliga grepp. Domaren stoppar matc hen efter 1 minut oc h 30 sekunder och beordrar koppling i parterr. Den brottare s om skulle stå som vinnare enligt § 33 får fördelen att koppla först. Brottaren som har fördel i clinchen kommer att kunna välja mellan att ställa sig vid sidan om (omvänt livtag) eller bakom underliggande brottare (vanlig parterr), stående eller på ett knä i mattan, hans händer vilar mot motstånda rens skuldror. I alla perioder, den brottare som vinner med poäng efter 90 sekunder kommer att ha fördelen i clinch och kommer inte straffas om han inte tar poäng under 30 sekunder. I sådana situationer, om den överliggande brottaren inte jobbar aktivt, kommer han att placeras i stående position igen för att slutföra perioden. Efter 2 minuter, utses vinnaren av perioden. Om poäng ställningen är 0‐0 efter 1 minut och 30 sekunder i första perioden, röd brottare får överläge i clinch, om situationen upprepas i andra perioden, får blå brottare överläge i clinch. När clinch beordras vid 0‐0 i poäng måste överliggande brottare ta poäng för att vinna perioden. Om överliggande brottare inte tar poäng tilldelas underliggande brottaren1 poäng, oavs ett om underliggande brottare har tagit poäng eller inte och vinner perioden. Om varje brottare har vunnit en period och den 3: e periodens poäng ställningen är 0‐0, kommer valet av position, (överliggande eller underliggande) att ges till den brottare som fick flest antal tekniska poäng i de t vå första perioderna (båda periodernas poäng adderas). Om båda brottarna tagit samma antal tekniska poäng och antalet varningar och siffervärdet av de tagna poängerna är lika(Flest poäng, minst antal varningar och högsta poängvalör) fastställs fördelen av clinchen genom lottning. Brottaren får då välja om han vill koppla omvänt livtag eller vanlig parterr. Om inget poäng är tagna under 30 sekunder, kommer 1 poäng att tilldelas den underliggande brottare och han kommer att förklaras som vinnare av matchen. Brottaren som är beordrad i underläge ska ha sina knä och händer på de markerade punkterna i mittcirkeln. Armarna o ska vara raka, fötterna får ej korsas och den övre delen av benen ska bilda en 90 vinkel med mattan enligt nedan layout. Under en grekisk-romersk clinch situation, om den underliggande brottaren bryter mot clinchreglerna kommer han att straffas med en varning och 1 eller 2 poäng ska tilldelas motståndaren. Matchen ska sedan återupptas i parterr med clinch position. Ifall den underliggande brottaren bryter mot clinchreglerna eft er det att den beordrade kopplingen brytits ska den felande brottaren bestraffas med en varning och ett (1) eller t vå (2) poäng ska tilldelas motståndaren. Matchen ska sedan åt erupptas i normalparterr. Samma procedur gäller även mattflykt. I de fall båda brottarna kommer upp i stående efter det att den beordrade kopplingen brutits och en brottare förs varar genom regelbrott ska han bestraffas med en varning och ett (1) eller t vå (2) poäng ska tilldelas motståndaren. Matchen återupptas i stående under den resterande tiden av de 30 sekunderna. Layout för den beordrade kopplingen i grekisk -romersk brottning Möjligt att placera en fot eller båda fötterna på linjen. Foten/ fötterna får inte gå utanför linjen. För att utföra det beordrade greppet ska brottaren i överläge koppla omvänt livtag, hand på hand eller hand i hand, runt motståndarens midja stående eller med ett knä i mattan. Så fort brottaren kopplat blåser domaren igång matchen där brottaren får försök a genomföra greppet samt att underliggande brottare får förs vara sig själv. Med matchledarens vissling, måste överliggande brottaren k oppla på en gång, med både armar oc h utan att simulera. I alla fall, överliggande brottare får inte putta sin motståndare med sina ben eller markera för domaren om motståndarens position. Om överliggande brottaren simulerar eller putta med benen, skall dom aren stoppa matchen och ge honom en tillsägelse (A TTENTION). Om överliggande brottaren upprepar felandet en andra gång, skall domaren tillämpa korrekt sanktion genom att tilldela en varning och 1 poäng till motståndare. Matchen återupptas i stående ställni ng. När clinchen är kopplad, matchledaren visslar i sin visselpippa och överliggande brottaren kan utföra grepp. Hans motståndare kan börja förs vara sig. Under dessa 30 sekunder, kan båda brottarna ut föra alla möjliga aktioner, i stående eller parterr position. Alla grekisk-romersk perioder utförs på samma sätt. SPECI ELLA SITUATIONER I de fall en brottare ligger i fallhotande läge efter 1 minut och 30 sekunder ska inte domaren stoppa matchen och den 30 sekunder obligatorisk parterre brottningen utgår. Om brottaren i parterr position inte intar korrekt position ska domaren först ge honom en tydlig tillsägelse genom att säga A TTENTION. Om brottaren inte intar korrekt position efter tillsägelsen tilldelas han en varning och t vå (2) poäng tilldelas motståndaren. Den felande brottaren ska sedan beordras ner i parterr igen och koppling ska beordras. Om den överliggande brottaren vägrar koppla den beordrade kopplingen ska domaren först ge en tydlig tillsägelse genom att säga ordet A TTE NTION. Om brottaren int e åtlyder denna tillsägelse bestraffas han med en varning oc h en 1 poäng tilldelas motståndaren. Han förlorar också fördelen av den beordrade kopplingen och matchen återupptas i stående brottning under den resterande tiden av de 30 sekunderna. I de fall båda brottarna kommer upp i stående under de 30 sekunderna ska matchen fortsätta i stående resterande tiden av dom 30 sekunderna. Brottaren som beordras att koppla måste föra ner sina armar samtidig runt motståndarens midja (och int e en i taget ). Han får inte putta sin motståndare med armarna eller röra honom med sina ben för att få han ur balans eller underlätta för sig själv att utföra lyftet. I k nattebrottning beordras ingen k oppling utan vanligt parterröverläge genomförs. NIONDE DELEN FÖRBUD OCH FÖRBJUDNA GREPP § 51 GENERELLA FÖRBUD Det är förbjudet för brottarna att: — dra i håret, öronen, könsorganen, nypa i huden, bitas, bryta (vrida) fingrar och tår etc., och generellt att utföra aktioner eller grepp med avsikt att plåga motståndaren eller att få honom att lida för att förmå honom att ge upp. — att sparka, skalla, strypa, knuffa, ta grepp som riskerar motståndarens liv, eller ors aka en fraktur eller ledskada, att trampa på motståndarens fot eller att röra vid hans ansikte mellan ögonbrynen och munnens linje, — att slå armbågen eller knäet in i motståndarens buk eller mage, att utför a någon brytning som innebär plåga eller att hålla fast i motståndarens trikå. — att klamra sig fast vid eller ta tag i mattan, — att tala under matchen, — att greppa motståndarens fotsula (att greppa fotryggen eller hälen är tillåtet i fristil). — att sins emellan göra upp matchen. § 52 GREPPFLYKT Som greppflykt betraktas alla de situationer där den angripne brottaren öppet vägrar kontakt för att hindra sin motståndare att utföra eller inleda ett grepp. Dessa situationer förekommer lika väl i stående brottning som i part err. Situationerna uppstår inom den aktiva zonen av mattan eller från den aktiva till den passiva zonen. Greppflykt ska bestraffas på samma sätt som mattflykt, dvs.: — Varning till den felande brottaren (0). — 1 poäng till motståndaren. Parterr i grekisk-romersk brottning Då en brottare befinner sig i parterrläge på grund av att motståndaren manövrerat honom dit, och han då hoppar fram för att undvika att motståndaren ska k unna koppla ett grepp, försätter han sin motståndare i läge för att koppla ett ojust grepp — runt låren på den «fly ende» brottaren. Detta ska tolkas som greppflykt. Matchledaren ska inte tillåta denna situation då detta är greppflykt av den flyende brottaren. Han måste därför vara mycket tydlig och precis på det sätt han tar itu med denna överträdelse. — Första gången brottaren i parterrunderläge hoppar framåt för att undvika att bli greppad av motståndaren, ska domaren säga med hög röst; «Du får inte hoppa framåt.» (Attention, no jump.) — Om det sker en andra gång ska domaren vädja för varning och ett (1) poäng till motståndaren för greppflykt. Stoppar matchen om någon av de andra domarna tillstyrkt varningen, ser till att brottarna ställer sig upp, markerar överträdelsen och fortsätta matchen i stående. Denna metod gäller vid greppflykt då en brottare hoppar framåt. Att förs vara sig genom att flytta sig i sidled är emellertid godkänt och ska ej bestraffas. Brottaren i underläge får int e böja eller lyft a ett eller båda benen för att förhindra ett grepp. Om han gör detta i förs varssyfte får han en varning (O) och motståndaren t vå (2) poäng. Stående i Fristil och Greki sk-romersk brottning Brottaren som vägrar kontakt i Fristil och Grekisk-romersk brottning eller som simulerar kontakt måste bestraffas eftersom han fuskar och agerar mot brottningens anda. Matchledaren ska första gången ge en vänlig tillsägelse genom att säga «röd kontakt» eller «blå kontakt». Om brottaren fortfarande vägrar kontakt, varnas han (O), motståndaren får en (1) poäng för greppflyk t § 53 MATTFLYKT Då en brottare flyr mattan, antingen från stående eller parterr, ska en varning omedelbart utdelas mot den felande brottaren. Följande poäng ska ges till den attackerande brottaren : Mattflykt: Mattflykt i fallhotande läge: 1 poäng + varning till motståndaren (0 ). 2 poäng + varning till motståndaren (0). Å andra sidan ska en varning utdelas till den brottare som medvetet bär ut sin motståndare utanför mattan och en poäng tilldelas motståndaren. Om en brottare medvetet håller motståndaren ifrån sig och bryter kopplingen, i stående brottning, ska den felande brottaren tilldelas en (1) varning och motståndaren en (1) poäng då detta är greppflykt. § 54 FÖRBJUDNA GREPP Följande grepp eller aktioner är regelvidriga och strängt förbjudna: — Strupgrepp. — Vridning av arm mer än 90 grader. — Att bryta på underarmarna. — Huvud eller nackgrepp med båda händerna och situationer där fara för strypning föreligger. — Dubbelnelson, såvida greppet ej utföres åt sidan och utan att benen an vändes på något sätt mot någon del av motståndarens kropp. — Att föra motståndarens arm bakom hans rygg och samtidigt pressa på i ett läge där underarmen är i fara på grund av farlig vinkel. — Att utföra ett grepp genom sträckande av motståndarens ryggradspelare. — Kravattgrepp är förbjudna, man måste alltid koppla kombinationen huvud och arm. — Om ett grepp kopplas i stående och bakifrån, varvid motståndarens huvud vänds nedåt (omvänt livt ag), får greppet bara utföras åt sidan och inte nedåt. — Vid utförandet av ett grepp får man endast koppla motståndarens huvud eller nacke med en arm. — Att lyfta motståndaren när han står i brygga och sedan stöta ner honom i mattan, en brygga måste pressas ned. — Att pressa motståndarens brygga i huvud ets riktning. — Generellt gäller, om den attackerande brottaren vid ut förande av ett grepp överträder reglerna, förklaras aktionen ogiltig och den felande brottaren bestraffas (tillsägelse). Vid upprepning straffas brottaren genom varning och motstånda ren erhåller 1 poäng. — Om en brottare genom ett regelbrott hindrar sin motståndare att ut veckla sitt grepp, varnas brottaren och hans motståndare får 2 poäng. Matchledarens skyldigheter gentemot den brottare som begår överträdelser är följande: Om brottaren k an fullfölja greppet; — Stoppa regelbrottet — Vädja för varning. — Ge 1 poäng och värdet som mots varar greppet. — Stoppa matchen. — Återuppta matchen i stående. Om brottaren inte k unnat fullfölja greppet; — Stoppa matchen. — Utdela 2 poäng. — Matchen fortsätter i den position i vilken den avbröts. § 55 FÖRBJUDNA GREPP FÖR POJK OCH UNGDOM För knatte, pojk och ungdom är dubbelnelson både framifrån och från sidan förbjudet. I fristil är dubbelnelson tillsammans med benlås av motståndarens ben förbjudet. För k nattar är även omvänt livtag och smidjebälte från stående förbjudet att utföra. § 56 SPECIELLA FÖRBUD — I grekisk romersk stil är det förbjudet att ta tag i motståndaren nedanför höfterna eller att klämma honom med benen. All form av knuffar, press eller lyft med hjälp av benen mot alla delar av motståndarens kropp är förbjuden. — I grekisk romersk stil, i motsats till fri stil, är det nödvändigt att följa med motståndaren ned på mattan och hålla kontakt för att ett grepp eller kast ska vara giltigt. Det är ojust om i GR brottning en brottare slår ett kast från stående och inte följer med sin motståndare ner (hela vägen). Om motståndaren hamnar på golvet eller skyddzonen tilldelas han en poäng och attackerande brottaren en varning. Om motståndaren hamnar på den aktiva eller röda zonen av mattan ger matchledaren attackerande brottaren en tillsägelse. Om situationen upprepas tilldelas han en varning och motståndare får en poäng. — I fristil är saxgrepp med fötterna korsade om huvudet, halsen eller kroppen förbjudna. § 57 KONSEKVENSER SOM PÅVERKAR MATCHEN — Om, som ett resultat av ett ojuste grepp, brottaren som ut fört greppet (den felande brottaren) själv får en nackdel, ska matchen fortsätta utan avbrott. Varning utdelas (0) och poäng mots varande aktionen ges till motståndaren. — Om ett grepp påbörjas riktigt och sedan blir ojuste, ska greppet värderas fram till det moment där ojustheten börjar. Matchen stoppas, den attackerande brottaren får en vänlig tillsägelse och matchen återupptas i stående. Om brottaren på nytt gör sig skyldig till ett ojust grepp stoppas matchen och brottaren får en varning (O) och en (1) poäng till motståndaren. Alltid, vid skallning eller annan brutalitet, kan den felande brottaren omedelbart bli disk valificerad efter ett enhälligt beslut av domart eamet, eller bli uteslut en från hela tävlingen och bli placerad sist med kommentaren; Utesluten p. g. a. brutalitet. TIONDE DELEN PROTESTEN § 58 PROTEST Inga protester får lämnas in efter en match. Endast det resultat som uppnåtts på mattan är giltigt. Om FILA: s president eller domark ommittén upptäcker att domarteamet har missbrukat sin möjlighet att justera ett matchresultat, kan de titta på videofilmen och, med bifall från FILA-byrån, bestraffa de ans variga i enlighet med statuterna för internationella domarteam. Matchens result at får under inga omständighet er i eft erhand ändras. ELFTE DELEN LÄKARVÅRD § 59 LÄKARTJÄNSTGÖRING Som sägs i reglerna avseende den internationellt tävlandes licens så måste varje brottare genomgå en särs kild läkarundersökning i sitt eget land, 3 dagar innan han åker till mästerskapstävlingar, cuper och spel. Arrangören av tävlingen i fråga är skyldig att organisera läkartjänst göring för att utföra läkarundersökning före invägning och ge assistans under matcherna. Läkartjänstgöringen, vilken ska fungera under hela tävlingen, är underställd den ans varig FILA läkare. Före invägningen skall läkarna undersöka brottarna och bedöma deras hälsa. Om en tävlande ej anses vara vid god hälsa eller visar sig vara i sådan kondition att det är fara för honom eller hans motståndare skall han ej tillåtas starta. Under hela tävlingen måste läkartjänstgöringen vara beredda att ingripa i händelsen av skada, och att bedöma huruvida brottaren är i stånd att fortsätta matchen eller ej. De tävlandes egna nationsläkare äger rätt att ingripa för att ge behandling till egen skadad brottare, men endast tränaren eller lagledare äger rätt att närvara vid be handling som ledes av läkaren. Vid nationella tävlingar får Röda Korset eller annan utbildad sjuk vårdspersonal tjänstgöra. Före och under invägningen bör, i möjligaste mån, dock läkare närvara för att göra erf orderliga k ontroller. § 60 LÄKARINGRIPANDE Ans varig FILA -läkare har rätt oc h skyldighet att stoppa en match via mattpresidenten, då han bedömer att någon fara föreligger för någon av brottarna. Han kan också stoppa matchen omedelbart om han bedömer att brottaren är oförmögen att fortsätta. Brottaren får inte lämna mattan i annat fall än då skadan kräver omedelbar förflyttning. Om en brottare blir skadad, ska matchledaren omedelbart låta en läkare ingripa och få denne att bedöma huruvida matchavbrottet är motiverat eller ej. Om läkaren anser matchavbrottet omotiverat, ska matchledaren begära av presidenten eller poängdomaren att straffa förseelsen. Om en brottare uppenbart är skadad eller blöder, tilldelas läkaren nödvändig tid för att behandla skadan, och det är läkaren som avgör om brottaren kan fortsätta eller ej. Det finns ingen begränsad skadetid i detta fall. Brottarens egen teamläkare äger rätt att ingripa för att behandla skadan, ge råd eller ha åsikter beträffande ingripande eller beslut fattade av tävlingsläkaren. Det är dock endast tävlingsläk aren som har rätt att via domarteamet stoppa matchen. Vid tävlingar där det ej finns officiell läk are, äger matchledaren rätt att utdela skadetid om maximalt t vå (2) minuter per brottare/match. Vid detta tillfälle avgör domark ollegiet om ett skadeavbrott är motiverat eller ej. Tidtagaren ropar ut varje 30-s ekundersint ervall under skadetiden. Matchledaren ska ropa till sig brottarna tio (10) sekunder före skadetidens utgång. Vid internationella tävlingar där FILA:s medicinska kommitté inte är närvarande, är det FILA-delegat en eller av FILA utsedd domarchef som efter konsultation med tävlingsläkaren och brottarens egen teamläkare som avgör om brottaren kan fortsätta matchen eller ej. I samtliga fall måste läk aren, som förbjuder brottaren att fortsätta matchen, vara av neutral nationalitet och får ej ha något intresse i den berörda viktklassen. Då en brottare medvet et stoppar matchen utan att vara skadad eller blöda tilldelas automatiskt en poäng till motståndaren. § 61 DOPNING För att efterfölja bestämmelserna i FILA:s författning och för att kunna bekämpa användandet av dopningspreparat, vilket är formellt förbjudet, förbehåller sig FILA rättigheter, att begära att brottare genomgår unders ökning eller test vid alla tävlingar sanktionerade av FILA. Denna bestämmelse skall tillämpas vid kontinent ala- och världsmästerskap enligt FILA:s regler och vid Olympiska Spel och kontinentala spel enlig IOK: s regler. Under inga omständigheter får de tävlande eller ledare motsätta sig denna k ontroll utan att ådra sig omed elbar uteslutning och de sanktioner som beslutats för dopning. FILA:s Medicinska kommitté beslut ar om när, hur många oc h hur oft a dessa undersökningar ska göras, och dessa kommer att göras på något sätt som de bedömer passande. Lämpliga prover skall tas av en läkare godkänd av FILA, i närvaro av en ledare för den t estade brottaren. Om prover ej är tagna under de förhållanden nämnda ovan ska resultatet som erhålles anses vara ogiltigt (se regler om dopning). Dopingkontrollerna betalas av värdnationen och de nationella förbunden. FILA lyder under de antidopningk onventioner som IOK undertecknat och som praktiskt genomförs av WADA. Överklagande av ett beslut i dopingfrågor som tagits av FILA kan endast göras till den internationella idrottsdomstolen i Lausanne, CAS. TOLFTE DELEN SÄRSKILDA REGLER FÖR KVINNLIG BROTTNING § 62 ÅLDERSGRUPPER OCH VIKTKLASSER: a) ÅLDERSKATEGORIER: (internationellt) Flickor Ungdom Junior Senior 14-15 år 16-17 år 18-20 år 20 år och äldre (från 13 år med intyg från läkare och föräldrar) (från 15 år med intyg från läkare och föräldrar) (från 17 år med intyg från läkare och föräldrar) Ungdoms brottare som är 17 år tillåts deltaga i seniorkategorin med intyg från läkare och föräldrar. VIKTKATEGORIER: Flickor: 1 28-30 kg 2 32 kg 3 34 kg 4 37 kg 5 40 kg 6 44 kg 7 48 kg 8 52 kg 9 57 kg 10 57-62 kg Ungdom : 1 36-38 kg 2 40 kg 3 43 kg 4 46 kg 5 49 kg 6 52 kg 7 56 kg 8 60 kg 9 65 kg 10 65-70 kg Junior 1 40-44 kg 2 48 kg 3 51 kg 4 55 kg 5 59 kg 6 63 kg 7 67 kg 8 67-72 kg Senior 1 44-48 kg 2 51 kg 3 55 kg 4 59 kg 5 63 kg 6 67 kg 7 67-72 kg OS-vikter 1 44-48 kg 2 55 kg 3 63 kg 4 63-72 kg NATIONELLA ÅLDERS- OCH VIKTKLASSBESTÄMMELSER : FLICKOR/yngre: (F/y) 7-11 år Viktklasser: 22/24, 26, 29, 32, 35, 38, 42, 47, 53, 53/59 kg FLICKOR/äldre: (F/ä) 11-14 år Viktklasser: 28/30, 32, 34, 37, 40, 44, 48, 52, 57, 62, 62/68 kg KVINNOR/Ungdom: (KvU) 14 -17 år Viktklasser: 35/38, 40, 43, 46, 49, 52, 56, 60, 65, 65/70 kg KVINNOR/Junior: (KvJ) 17-20 år Viktklasser: 40/44, 48, 51, 55, 59, 63, 67, 67/72 kg KVINNOR: (Kv) 17 år och äldre Viktklasser: 44/48, 51, 55, 59, 63, 67, 67/72 kg § 63 KLÄDSEL Deltagarna ska vara utrustade till tävling enligt § 5. Tillägg: — Det är förbjudet att använda by gel-B H. — Det är förbjudet att bära örhängen, broscher, halsband, ringar eller något metall - eller hårt föremål, liksom att bära en manlig brottart rikå med en T-shirt under. — Det är obligatoriskt att bära FILA-godkända öronskydd för de k vinnliga ålderskategorierna ungdom och junior. För seniorer är det frivilligt att bära öronskydd. § 64 INVÄGNING Princip: Deltagarna vägs in i enlighet med bestämmelserna för män. (§ 11) § 65 MATCHTID Flickor, ungdomar, Junior och Senior 3x2 min. Periodpaus 30 sekunder. § 66 ALLMÄNNA TEKNISKA BESTÄMMELSER Alla tekniska regler som gäller för manlig brottning gäller också för k vinnlig brottning. § 67 FÖRBJUDNA GREPP Förut om allmänna förbud och de förbjudna grepp som gäller för manlig brottning , är det speciellt förbjudet i kvinnlig brottning : - Alla variant er av dubbelnelson i parterr eller i stående. FÖRBJUDE T för knattar och Flickor Yngre: Omvänt livtag, smidjebälte, dubbelnelson samt benlås + huvudk oppling. BROTTNINGSREGLER FÖR EJ LICENSIERADE BROTTARE (under 7 år): De tävlar endast i ej sanktionerade tävlingar, t. ex. vänsk apsmatcher mot g rannk lubbar i närområdet. MATCHTID: 3x2 minuter. FÖRBJUDET: Omvänt livtag, smidjebälte, dubbelnelson samt benlås + huvudk oppling. TRETTONDE DELEN TOLKNING AV REGLERNA I BROTTNING § 68 MODIFIERING OCH OFÖRUTSEDDA HÄNDELSER: Dessa regler ersätter alla tidigare versioner. För de ändringar i föreliggande framställning, som anses önsk värda för förbättringen av de tekniska reglerna i brottning, har endast FILA: s arbetsutskott befogenhet att fatta nödvändiga beslut. Reglerna förblir i kraft ända till nästa kongress, som kommer att inkallas för att analysera dem. Reglerna har ut formas med hjälp av cirkulär och informationshandlingar som distribuerats av FILA. De innehåller alla de förslag som framlagts av medhjälpande organ och FILA -byrån och är antagna av FILA : s kongress. I fall av tolkningss vårigheter gäller endast den franska texten. De nationella förbunden måste översätta dessa regler till sitt officiella språk. Varje domare måste vid tävling kunna presentera en kopia av reglerna på sitt eget språk och på ett av FILA: s officiella språk, franska eller engelska. APPENDIX A BASSPRÅK Varje medlem i domart eamet måste väl känna till basspråket enligt nedan. Detta basspråk definierar de officiella kommunktionshjälpmedel mellan domare. 1. SALUT -Brottarna skall skaka hand. 2. START -Anmaning till brottarna före matchstart att gå in till mitten av mattan för att kontrolleras och skaka hand. Matchledaren blåser sedan igång matchen. 3. CONTACT -Matchledaren säger till överliggande brottaren i part err att placera sina händer rätt på motståndarens rygg. -Matchledaren beordrar kroppskontakt vid stående brottning. 4. OPEN -En brottare anmanas att «öppna» sig i sin brottning. 5. DAWAI -Matchledaren anmanar till ökad aktivitet. 6. ATTENTION -Tillsägelse till den undre brottaren, att inta rätt utgångsposition vid parterrläge. 7. ACTION -B rottaren uppmanas att fullfölja ett kopplat greppinitiativ. 8. HEAD UP -B rottaren tillsäges att inte brottas med lågt huvud. 9. JAMBE -Krokben ( GR ). 10. POSITION- Brottarnas startposition i parterr, före domarens visselsignal. (Eller vid stående i GR) 11. A TERRE -Matchen skall fortsätta i parterr. 12. PLACE -Med ett handslag i mattan samtidigt uttalande av ordet «place», påminner matchledaren om att brottaren ej får fly mattan. 13. DANGER -Farlig situation 14. FAULT -Otillåtet grepp eller regelbrott. 15. STOP -Matchens stoppande. 16. ZONE -Detta ord skall uttalas högt då brottarna går in i den passiva zonen. 17. CONTINUER -B rottningen skall återupptagas på order av matchledaren. 18. TIME OUT -Matchledarens begäran till tidtagaren att stoppa klockan. 19. CENTRE -Brottarna skall gå till mattans mitt. 20. UP -Matchen skall fortsätta stående. 21. INTERV ENTION -Någon i domarteamet begär ingripande. 22. OUT -Greppet är taget utanför mattan. 23. O.K. -Då poängdomare och president är skymda kan matchledaren signalera att greppet är O. K. 24. NON - Aktionen är ogiltig och skall därför annuleras. 25. TOUCHE -B etyder fall. 26. DECLARE BATU -B eslut taget efter ett nederlag via domarbeslut. 27. DEFAITE -Motståndaren är besegrad. 28. DISQUALIFICATION -Diskvalifikation för brutalit et eller osportslighet. 29. FIN -Matchen är slut. 30. CHRONOMETRE -Tidtagaren skall vid denna order stoppa tidtagningen. 31. GONG -Signal som förkunnar matchstart och matchslut. 32. JURY -Tävlingsjuryn. 33. ARBITRE -Matchledaren. 34. JUGE -P oängdomaren. 35. CHEF DE TAPIS -Mattpresidenten. 36. CONSULTATION -Mattpresidenten överlägger med matchledaren och poängdomaren före uttalandet av en disk valifikaiton eller beslut i alla de frågor de är oeniga om. 37. AVERTISS EMENT -Matchledaren bestraffar en brottare för brott mot reglerna. 38. CLINIC -Domarkurs. 39. PROTEST -Protest mot beslut. 40. DOCTEUR -Tävlingens officielle läkare. 41. VICTORY -Matchledaren visar vem som vunnit matchen. 42. NO JUMP -Matchledarens rop till brottaren som hoppar framåt i parterrunderläge. 43. CLINCH -bestämmelse enligt § 51. 44. SCORES HEET - Domarsedel 45. ROUNDSHEET - Lottningsprotokol APPENDIX B Nationell lottningsmetod INDELNING I GRUPP ER Brottarna i respektive viktklass indelas i t vå grupper A och B. Brottarna som tilldelats ojämna nummer bildar grupp A. Brottarna som tilldelats jämna nummer grupp B. Observera - Vid 3,4 eller 5 invägda tillämpas s.k. Round Robin. LOTTNI NG Efter inplacering i grupper lottas brottarna genom att varje brottare möter närmast nedanför honom/henne på listan plac erad deltagare. I varje grupp med udda antal brottare får brottare med högsta nummer stå över och flyttas i nästa omgång överst på listan. Brottaren behåller denna placering till dess att denne ersätts av en annan brottare som stått över och därefter placerats överst på listan. Att få stå över är genom lottdragningen en rättighet. Denna regel få ej frångås i annat fall än att det blir omöjligt att lotta övriga k varstående i gruppen, eller om a tt det genom att fråntaga någon denna rätt, blir möjligt att lotta samman flera i gruppen. I sådant fal l får brottaren med det näst högsta numret stå över. UTEBLIV ANDE Den som int e kommer upp på mattan i första omgången är ute ur tävlingen oavs ett orsak. Vid WO under tävlingen måste brottaren upp på mattan, alt. visa läkarintyg, annars är det uteblivande och brottaren mister sin plac ering. Det räcker inte att lämna WO i sekretariat et utan brottaren måste upp på mattan, annars blir det uteblivande. I lottningsprotokollet markeras uteblivande med ”ute”, ej WO. Vid Round Robin: utdelas WO-poäng i resten av m atcherna men brottaren blir inte placerad. Tidigare resultat k varstår för övriga brottare. Utebliven brottare får ej finnas med i prislistan och de övriga flyttas upp i prislistan. Vid Pooler: Vid uteblivande efter första omgången skall brottaren strykas ur tävlingen och om lottning ske (så länge det är praktiskt möjligt med avseende på matchlistor). Om uteblivandet sker i sista omgången oc h man har tre brottare med varsin förlust så flyttas trean upp till match om 3 -4 plats, i övrigt gäller att har man t vå förluster så kan man aldrig komma tillbaka in i tävlingen igen. PRELIMINÄRA OMGÅNGAR De preliminära omgångarna äger rum med fortgående utslagning av brottarna. En brottare är utslagen efter att ha förlorat t vå matcher. De preliminära omgångarna varar till dess två icke utslagna brottare återstår inom respektive grupp. Dessa måste, om dom ej tidigare mötts, möta varandra i gruppfinal. 1. I det fall tre brottare återstår och dom slagit varandra, bestäms placeringen med hänsyn till resultaten i deras inbördes matcher. Den brottare som har de flesta klassificeringspoängen placeras först os v. 2. Om deras (alla tre) klassificeringspoäng är lika, räknas deras totala klassificeringspoäng varefter de placeras i enlighet med detta. Den med flest klassificeringspoäng placeras först os v. 3. Om dom fort farande är lika bestäms deras placering enligt nedanstående kriterium, Flest antal fallsegrar(Vid lika gäller snabbaste fall ). Flest antal segrar med teknisk överlägsenhet. Flest antal tekniska poäng. Minsta antalet varningar. Flest antal 5-poängskast, 3-poängskast, 2-poängskast i turordning. Är brottarna fortfarande lika, vinner den brottare som vägde minst vid invägningen. Om man under ut värderingen under punkt 2 eller 3 kommer fram till att 2 är lika, t.ex. har samma klas sificeringspoäng, samma falltid eller antal tekniska poäng, gäller inbördes möte mellan dessa 2 brottare. FINALER Brottarna som placerats som etta i respektive grupp A och B brottas om första plats. Brottarna som placerats som t våa i respektive grupp A och B brottas om tredje plats. Placeringskriterier i Round Robin 1. 2. Antal vunna matcher Om 2 brottare har lika antal segrar avgör det inbördes mötet. Om flera brottare har lika antal segrar räknar man deras klassificeringspoäng deras inbördes möten. Om de fortfarande är lika räk nas deras totala klassificeringspoäng. Är de fort farande lika bestäms deras placering enligt nedanstående kriterium: - flest antal fallsegrar (vid lika gäller snabbaste fall) flest antal segrar med teknisk överlägsenhet flest antal tekniska poäng minsta antal varningar flest antal 5- 3- 2-poängskast i turordning är brottarna fort farande lika vinner den brottare som väger minst Om man under ut värderingen under punkt 2 kommer fram till att 2 är lika, t.ex. har samma klassificeringspoäng, samma falltid eller antal tekniska poäng, gäller inbördes möte mellan dessa 2 brottare. regler för placering vid fyrstads och lilla fyrstads Om en tävling omfattar mer än t vå lag varje individuell seger i lagmatchen ger en poäng. Det lag som har flest individuella segrar, det vill säga poäng, tilldelas t vå (2) lagpoäng och det förlorande laget noll (0) lagpoäng. Slutar matchen lika tilldelas lagen var sin (1) lagpoäng. När alla lagmatcher är slutförda: I de fall t vå lag har lika många lagpoäng avgör inbördes möte enligt ut värdering av nedan nämnda punkter, från 1 till 6 (i det inbördes mötet) 1. 2. 3. 4. 5. 6. Flest antal segrar i matchen Flest antal segrar på fall, wo, disk valifikation och skada Flest antal matchsegrar på teknisk överlägsenhet Flest antal periodsegrar på teknisk överlägsenhet Flest antal tekniska poäng erhållna Minst antal tekniska poäng förlorade I de fall 3 eller fler lag har lika många lagpoäng: I första hand räknas flest antal vunna individuella matcher totalt i hela tävlingen. Om alla 3 lagen har lika många vunna matcher fortsätter man ut värderingen enligt punkterna 2 – 6 ovan (t otalt i hela tävlingen). Om 2 lag är lika i någon av ut värderingspunkterna gäller inbö rdes möte mellan dessa båda lag.
© Copyright 2024