Föreläsning 3 • Kolvätens egenskaper! • Kapitel 3 och 4 1) 2) 3) 4) 5) Introduktion! Mättade kolväten! Konformationsanalys! Omättade kolväten! Reaktivitet! 1. Introduktion • Vad händer egentligen här?! • Vad har det att göra med kolväten? 2. Mättade kolväten • Alkaner har bara σ-bindningar •exempel: metan! •σ-bindning kol, sp3-hybridiserat bindning bakåt bindning i papprets plan H H Väteatomer C H H bindning framåt 2.3 2. Mättade kolväten 4.3 • Fysikaliska egenskaper •kokpunkten för ogrenade alkaner ökar med ökande molmassa! ! •ju längre kolkedja desto ! starkare van der Waals-! attraktioner! ! δ δ δ δ δ δ δ δ δ δ 2. Mättade kolväten 4.3 • Fysikaliska egenskaper •kokpunkten för grenade alkaner ökar med ökande molmassa! ! •ju längre kolkedja desto ! starkare van der Waals-! attraktioner! ! 2. Mättade kolväten • Fysikaliska egenskaper •kokpunkten för grenade alkaner varierar ! ! 68°C 63°C 50°C •ju mer kompakt desto mindre van der Waalsattraktioner! ! 4.3 2. Mättade kolväten • Fysikaliska egenskaper •smältpunkten för ogrenade alkaner ökar med ökande molmassa! ! •ju längre kolkedja desto ! starkare van der Waals-! attraktioner! ! •varför är smältpunktskurvan ! hackig?! ! 4.3 2. Mättade kolväten • Fysikaliska egenskaper •smältpunkten för grenade alkaner varierar! ! 2,2,4-trimetylpentan smältpunkt -107 °C kokpunkt 99 °C oktan smältpunkt -57 °C kokpunkt 125 °C 2,2,3,3-tetrametylbutan smältpunkt 101 °C kokpunkt 106 °C •ju mer symmetrisk desto bättre passar den in i kristallstrukturen! ! 4.3 2. Mättade kolväten • Fysikaliska egenskaper •alkaner har låg densitet! •oftast omkring 0,6-0,7 g/cm3! •alkaner flyter på vatten!! •alkaner löser sig inte i vatten! ! •alkaner är lösliga i varandra! ! ! ”lika löser lika”-regeln 4.3 3. Konformationsanalys 4.4 • Enkla kolväten •σ-bindningar har fri rotation! •Newmanprojektioner! ! H H H H H H kryssform H H H ekliptisk form (vätena ligger rakt bakom varandra) 3. Konformationsanalys 4.4 • Enkla kolväten •σ-bindningar har fri rotation! •olika konformationer ! har olika energi! ! energi H H H H H H H H H H H H H H H 0° ekliptisk form 60° kryssform H H H 120° 180° ekliptisk form kryssform 3. Konformationsanalys H • Enkla kolväten •gaucheinteraktion! ! H H H H Me H Me energi H Me Me H Me HMe Me H Me 20 kJ/mol 16 kJ/mol 3,5 kJ/mol Me H H H H H H H H H Me Me H Me -120° kryssform anti ekliptisk form -60° kryssform gauche H H H H H Me Me -180° Me H 0° 60° ekliptisk kryssform form gauche Me 120° 180° ekliptisk form kryssform anti 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •generell formel CnH2n! •cykloalkaner har ringspänning! •hur mäter man ringspänning?! förening ringspänning C 117 kJ/mol C 110 kJ/mol C 27 kJ/mol C 0 C 27 kJ/mol C 42 kJ/mol 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •vad är ringspänning?! vinkelspänning •vinklarna avviker från 109° ! •dåligt orbitalöverlapp! ringspänning vridspänning •ekliptiska grupper! ! HH CH2 HH 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •varför har inte cyklohexan ringspänning?! 120° 109° 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •ritteknik! 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •cyklohexan har flera möjliga konformationer! 45 kJ/mol stol halvstol 23 kJ/mol tvistform 30 kJ/mol båt tvistform halvstol stol 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •varför är stolformen betydligt stabilare än båtformen?! båtform! •eklipsad konformation! •flaggstångsväten H H CH2 CH2 H H H H 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •substituenter kan vara axiella eller ekvatoriella! Ha He He Ha Ha He He He Ha Ha He Ha ekvatoriella positioner axiella positioner 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •substituenter vill helst vara ekvatoriella! 1,3-diaxiella ! interaktioner CH3 H 3C H gaucheinteraktion H CH3 H H CH2 H H CH2 H H H H H H 3C CH2 H H CH2 H H H 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •inget hålrum innan C18! cyklohexan cykloeikosan 4.4 3. Konformationsanalys • Cykliska alkaner •med stora ringar är det möjligt att göra katenaner! 4.4 3. Konformationsanalys • Polycykliska alkaner •flera ringar kan kopplas ihop! dekalin adamantan diamant 4.4 3. Konformationsanalys • Polycykliska alkaner •flera ringar kan kopplas ihop! diamant 4.4 3. Konformationsanalys • diamanter består bara av kol C + O2 CO2! Lavoisier, 1774 4.4 3. Konformationsanalys • Polycykliska alkaner •flera ringar kan kopplas ihop! kuban dodekahedran 4.4 4. Omättade kolväten 3.2 • Dubbelbindningar har stereoisomeri •samma summaformel! •bundna till samma atomer! •olika riktning i rymden! ! smältpunkt: -106°C smältpunkt: -138°C 4. Omättade kolväten • Namngivning •cis/trans! •äldre sätt att namnge som fortfarande används! •om lika grupper är på samma sida av dubbelbindningen kallas det cis; annars trans! ! 3.2 4. Omättade kolväten • Namngivning •E/Z! •det moderna sättet att namnge dubbelbindningar! ! Gör så här:! 1) Bestäm vilken grupp på varje kolatom som är viktigast. Detta baseras bara på atomvikt. Om det inte är någon skillnad så gå vidare utåt i kedjan till dess en skillnad uppkommer! 2) Om de två viktigaste grupperna är på samma sida kallas det Z (zusammen); annars E (entgegen) 3.2 4. Omättade kolväten • Namngivning •E/Z! •det moderna sättet att namnge dubbelbindningar! ! 3.2 4. Omättade kolväten • Namngivning 3.2 4. Omättade kolväten 3.2 • Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? O O O O O vätgas! O katalysator O O O O 10.2 O O 5. Kemi och biologi 4.6 • Mättade kolväten är inte särskilt reaktiva •det finns inget handtag! •förbränning! •radikalhalogenering! H2CO HO2 CO CH3 C2H6 OH H O3 CH C2 H2 H2O2 CH2 CH4 Cl2 CH3Cl HCl 5. Kolvätens reaktioner • Mättade kolväten är inte särskilt reaktiva •det finns inget handtag! 4.6
© Copyright 2024