kartläggning av beteendevariation hos gotlandskanin – metoder för

 Examensarbete för magisterexamen i biologi Zoologiska institutionen Avdelningen för populationsgenetik Stockholms universitet KARTLÄGGNING AV BETEENDEVARIATION HOS GOTLANDSKANIN – METODER FÖR KARAKTÄRISERING AV PERSONLIGHETSTYPER Anastasia Eklund Gene Pop (G495‐0942) Foto: Elin Andersson Handledare: Linda Laikre & Ulrika Alm Bergvall EXAMENSARBETE
ZOOLOGISKA
INSTITUTIONEN
Stockholms Universitet S-106 91 Stockholm
KARTLÄGGNING AV
BETEENDEVARIATION HOS
GOTLANDSKANIN –
METODER FÖR KARAKTÄRISERING AV
PERSONLIGHETSTYPER
Författare: Anastasia Eklund
Ämne: Etologi/populationsgenetik
Löpnummer: 2011:12
Arbetets titel:
Kartläggning av beteendevariation hos
gotlandskanin –
metoder för karaktärisering av
personlighetstyper
Författarens namn: Anastasia Eklund
Handledare: Linda Laikre, Ulrika Alm Bergvall
Forskningsämne: Etologi/populationsgenetik
Granskningskommitté: Hans Temrin, Birgitta Tullberg
Datum för seminarium: 2011-06-07
Antal poäng: 60
Betyg: B
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ..............................................................................................1
ABSTRACT ..................................................................................................................2
BAKGRUND ................................................................................................................3
Lantraser ..............................................................................................................3
Gotlandskaninen.............................................................................................4
Personlighet .........................................................................................................5
Målsättning ..........................................................................................................7
MATERIAL OCH METODER ................................................................................8
Enkätstudie ..........................................................................................................9
Beteendetest.........................................................................................................9
Beteenden.......................................................................................................10
Beteenden observerade i samband med beteendeobservation................10
Beteenden observerade i samband med predatortest .............................11
Beteenden observerade i samband med socialt test................................12
Utförande av beteendetest..............................................................................13
Databehandling och statistiska metoder ..........................................................17
Standardisering......................................................................................................17
Variansanalys av enkätdata ................................................................................... 17
Principalkomponentanalys och faktorladdningar..................................................17
Z-värden ................................................................................................................ 18
Faktorvärden .........................................................................................................18
Pearsons korrelationstest.......................................................................................18
F-test och t-test......................................................................................................18
RESULTAT ...................................................................................................................19
Beteendetest.........................................................................................................23
Enkät.....................................................................................................................28
DISKUSSION ...............................................................................................................30
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS ...........................................................33
ERKÄNNANDEN .......................................................................................................34
REFERENSER .............................................................................................................35
INTERNETREFERENSER ......................................................................................39
APPENDIX 1: Enkät för utvärdering av personlighet hos kanin
APPENDIX 2: Testprotokoll för personlighetsutvärdering hos kanin
APPENDIX 3: Detaljerad beskrivning av databehandling och statistiska metoder
SAMMNFATTNING
Sverige har i nationella och internationella beslut åtagit sig att bevara biologisk mångfald
på gen-, art- och ekosystemnivå. Detta innefattar bevarandet av gamla inhemska
husdjursraser, så kallade lantraser. En central del i bevarandearbetet är dokumentation
och karaktärisering av den biologiska variation som dessa raser omfattar och som
uttrycks i exempelvis morfologiska, genetiska och beteendemässiga skillnader mellan
individer. Ett sätt att kvantifiera och beskriva beteenden är i termer av ”personlighet”.
Personligheten kan beskrivas som individuella beteendeskillnader som är konsekventa
över tid och sammanhang. Den byggs upp av olika faktorer som till exempel utforskande
och aktivitet. Föreliggande studie hade 2 mål; det första var att utveckla en metod för att
kunna undersöka personlighet hos kanin och det andra var att med hjälp av denna
kartlägga den hotade lantrasen gotlandskaninens personlighet och se om den skiljer sig
från förädlade raser. Jag använde både beteendetest och en personlighetsenkät.
Beteendetesten resulterade i 5 faktorer som jag benämnde som utforskande i obekant
miljö, djärvhet/utforskande i bekant miljö, oräddhet, aktivitet och förändringsbenägenhet.
Personlighetsenkäten gav 4 faktorer. De benämndes som bestämdhet, mottaglighet,
människoriktad vänlighet och kontroll. Det fanns ingen signifikant korrelation mellan
faktorerna från enkäten respektive beteendetesten, vilket kan tyda på att de två metoderna
inte fångar upp samma sidor av personligheten. Detta skulle kunna bero på att de
personlighetsegenskaper som fångas upp av enkäten kan vara svåra att mäta med hjälp av
beteendetest. En annan förklaring kan vara att enkäter inte lämpar sig för utvärdering av
personlighet hos kanin. Jag fann att gotlandskaniner hade en signifikant större variation i
beteenden associerade med flykt än förädlade raser. Dessa resultat verkar tyda på att
gotlandskaninen, som inte varit utsatt för förädlingsavel, har en större variation i
beteenden associerade med flykt. Jag fann även att gotlandskaniner utförde beteenden
associerade med flykt vid en luftpredatorattack signifikant oftare än förädlade raser när
jag jämförde endast hanar. Skillnaden kan förklaras av att hanarna av förädlad ras var
kastrerade.
1
ABSTRACT
Sweden has adopted national and international political agreements and is thus
committed to conserve the biological diversity on the genetic-, species- and ecosystem
level. This includes the conservation of old native breeds of domestic animals and the
genetic variation that these breeds are presumed to represent. A central part of the work
of implementing these agreements is documenting and characterising within breed
variation, not only genetic and morphologic but also behavioural. Personality can be
described as individual behavioural differences that are consistent over time and context.
It consists of different personality factors, such as exploration and activity. The present
study had 2 goals; the first was to develop a method for investigation of the personality in
the rabbit. The second goal was to use this method to survey the personality of the
Gotland rabbit, an old threatened native Swedish breed that has not been subjected to
intensive selective breeding. Further, the goal was also to perform a pilot investigation of
possible differences between the Gotland rabbit and breeds that have been selectively
bred. I used behavioural tests combined with a personality questionnaire. The behavioural
tests proposed 5 factors that I labelled exploration in unfamiliar environment,
boldness/exploration in familiar environment, fearlessness, activity and alteration
disposition. The questionnaire showed 4 factors. They were labelled assertiveness,
receptiveness, human directed agreeableness and control. I found no significant
correlation between factors obtained from the questionnaire and the behavioural tests,
respectively. These results suggest that the two methods do not capture the same aspects
of personality; personality traits measured by the questionnaire can be difficult to
measure in behavioural tests. Also, it is possible that questionnaires are simply unsuitable
to use for personality characterisation in rabbits. I found that Gotland rabbits also had a
significantly larger variance in flight behaviours than improved breeds. These results may
indicate that the Gotland rabbit, which has not been exposed to selective breeding, has
greater variation in behaviours associated with flight. I also found that Gotland rabbit
males performed behaviours associated with flight due to an aerial predator attack
significantly more than males of improved breeds. The difference can be explained by the
fact that all males of improved breeds were castrated.
2
BAKGRUND
Detta arbete är ett första steg till en kartläggning av personlighetstyper hos den svenska
lantrasen gotlandskanin. Eftersom dokumentation och karaktärisering är utgångspunkten
för bevarandearbetet är det viktigt att beskriva gotlandskaninen i så stor utsträckning som
möjligt, inte enbart vad gäller morfologi och exteriör utan även med avseende på
beteende.
Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för att uppnå en bättre miljö. Under
miljömål 13, ett rikt odlingslandskap, finns delmål 4 som fastställer att det senast år 2010
ska ha funnits tillräckligt många individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av
inhemska husdjursraser i Sverige (Lannek 2007; Miljömålsrådet 2009). För att bevara
den genetiska variationen under en längre tid behövs stora populationer (Frankham et al.
2004). Jordbruksverket har satt minsta antalet avelsdjur till 500, 250 av vardera könet
(Lannek 2007). Detta stämmer delvis med tumregeln om en effektiv populationsstorlek
på 500 för långsiktigt bevarande. Effektiv populationsstorlek är storleken på en
population under ideala förhållanden med samma mängd genetisk drift (slumpmässiga
förändringar i allelferkvenser från generation till generation) som finns i den verkliga
populationen (Allendorf & Luikart 2007). För att en effektiv populationsstorlek på 500
ska uppnås krävs dock inte endast en jämn könskvot. En rad andra faktorer som
motsvarar ideala förhållanden måste också uppnås, till exempel slumpmässig parning,
lika sannolikhet att föröka sig, icke-överlappande generationer och avsaknad av selektion
(Allendorf & Luikart 2007).
Bevarandearbetet som rör lantraser bygger till stor del på frivilliga insatser från
rasföreningar, avelsorganisationer och djurhållare. Det är de sistnämnda som tar hand om
den största delen av det praktiska bevarandet i form av djuren som finns på gårdar runtom
i landet. Det är också dessa entusiaster som hjälper till att sprida information om raserna
och bevarandearbetet till allmänheten (Jordbruksverket 2009). År 2009 tog
Jordbruksverket i samarbete med rasföreningar, avelsorganisationer, universitet,
djurparker, museer och Centrum för Biologisk Mångfald fram en handlingsplan för
långsiktig förvaltning av svenska husdjursgenetiska resurser (Jordbruksverket 2009;
Miljömålsrådet 2009). Denna handlingsplan avser perioden 2010 – 2020 och omfattar
fem huvudsakliga områden som inkluderar dokumentation och karaktärisering, bevarande
och hållbart nyttjande, information och utbildning, forskning och utveckling samt
internationellt arbete (Jordbruksverket 2009).
Lantraser
Jordbruksverket har listat de inhemska arter och raser som är föremål för Sveriges
bevarandeansvar. Under åren 2006-2007 kompletterades listan och innefattar nu 63
husdjursraser, av vilka 47 är lantraser (Jordbruksverket 2009).
Gamla inhemska husdjursraser brukar kallas lantraser. En lantras kan definieras som ”en
population av ett husdjursslag som parar sig naturligt även om valet av hane och hona
styrs av människan. Rasen skall ha funnits tillräckligt lång tid i ett område för att djuren
skall ha hunnit anpassa sig till sin miljö. I miljön ingår påverkan från många faktorer, till
exempel klimat, jordmån, landskapsstruktur, vidare betesväxter, sjukdomar, skötsel- och
3
fodervanor, samt brukarens önskemål om produkten” (Hallander 1985). Lantraserna
klarar sig på ganska lite resurser och ger därför inte så hög avkastning som de förädlade
produktionsraserna (Anders Lekander, personlig kontakt 2010). Eftersom lantraserna inte
har utsatts för förädlingsavel är den fenotypiska variationen ofta stor. Ett exempel på det
är stor färgrikedom. I det gamla jordbruksystemet brydde man sig oftast inte om vilken
färg djuret hade, så länge som det var ett bra djur (Hallander 1985).
Gotlandskaninen
Kaniner har hållits som husdjur i Sverige åtminstone sedan 1500-talet (Hallander 1985).
Den första svenska beskrivningen av lantraskanin, den allmänna så kallade
”bondkaninen” från 1881 lyder: ”skinnet varierar i alla möjliga färgnyanser, men är
sällan eller aldrig enfärgat” (Hallander 1985). Det var ganska vanligt att man höll kaniner
i ladugården eller stallet. Där åt de av kornas eller hästarnas foderspill och var ett
lättproducerat och snabbväxande tillskott till hushållet. Vid sekelskiftet började man avla
fram nya kaninraser för kött, skinn, päls och färg (Föreningen Gotlandskaninen 2008a).
Enligt dåtidens lantbrukslitteratur ansågs den svenska lantraskaninen inte vara någon ras
eftersom den inte var enhetlig i typ och färg. Detta kan förklara varför man föredrog
andra, importerade raser (Hallander 1985).
Under 1960-talet ansågs den svenska lantraskaninen vara utdöd (Hallander 1985). Den
fanns dock kvar på Gotland (därav namnet gotlandskanin) och uppmärksammades igen i
ett upprop i tidsskriften ”Kaninuppfödaren” 1976. Eftersom det endast fanns ett fåtal
besättningar (knappt tio) hotades rasen av utrotning. För att bevara den bildades 1984
Föreningen Gotlandskaninen (Hallander 1985; Föreningen Gotlandskaninen 2008b). År
1993 gjordes en inventering av då kända gotlandskaninbesättningar, som kom att omfatta
ett 100-tal djur. Efter att samtliga djur registrerades, slöts stamboken och inga nya
kaniner får korsas in bland de befintliga (Föreningen Gotlandskaninen 2008c; Anders
Lekander, personlig kontakt 2010). Endast i enstaka undantagsfall, då man är helt säker
på att kaninen är en gotlandskanin, kan den mönstras in i efterhand (Lannek 2007).
Stamboken innehåller inventeringsdjuren och ättlingar efter dessa fram till idag
(Föreningen Gotlandskaninen 2009). År 2009 användes ungefär 420 djur i avelsarbetet
(Anders Lekander, personlig kontakt 2010). Målsättningen för föreningen är att bevara
rasen gotlandskanin med bibehållande av goda lantrasegenskaper och största möjliga
genetiska variation. Föreningen strävar efter att antalet avelsdjur ska vara minst 250 av
vardera könet (Föreningen Gotlandskaninen 2008b), vilket är i enlighet med
Jordbruksverkets föreskrifter.
År 2009 gjordes en utvärdering av avelsarbetet med gotlandskanin mellan 1994 och 2007
(Wennerstöm 2009). Utvärderingen baserades på stamboksdata (pedigree-information).
Wennerstöm fann att en stor del av den genetiska variationen från founderpopulationen
(populationen av inventeringsdjur) hade gått förlorad. Dock var den genomsnittliga
invavelsökningen långsam, inavelsgraden hos kullar födda 2007 var inte mycket högre än
hos kullar födda 1994.
Gotlandskaninen är en av de mest oförädlade svenska lantraserna. En gotlandskanin
definieras som en kanin vars föräldrar är gotlandskaniner (Lannek 2007; Anders
4
Lekander, personlig kontakt 2010). Gotlandskaninens temperament har beskrivits som
glad, livlig och nyfiken. Den är morsk, kavat och har ett stort intresse för sin omgivning
(Hallander 1985; Föreningen Gotlandskaninen 2009; Anders Lekander, personlig kontakt
2010). Gotlandskaninen är en medelstor ras och väger 3-4 kg. Tillväxten är relativt
långsam i jämförelse med andra produktionsraser, men den kräver heller inte så mycket
resurser. Variationen mellan olika individer är stor, till exempel förekommer en mängd
olika färgteckningar och alla, hos kaniner förekommande ögonfärger. Gotlandskaninen
betraktas som en mycket härdig, lättfödd och frisk ras med mycket goda
modersegenskaper (Hallander 1985; Föreningen Gotlandskaninen 2009).
Personlighet
Individer av samma art och kön eller ålder skiljer sig ofta fysiologiskt och
beteendemässigt även under standardiserade förhållanden (Koolhaas et al. 1999; Carere
& Eens 2005; Groothuis & Carere 2005). Dessa skillnader i beteende som är konsekventa
över tid och sammanhang kan beskrivas som en individs personlighet (Carere & Eens
2005). Man har funnit att vissa personlighetsegenskaper korrelerar med varandra och
bildar så kallade personlighetsfaktorer. Flera studier har visat att det finns fem stabila
personlighetsdomäner hos människan (Fiske 1949; Tupes & Christal 1963; Smith 1967)
och att dessa framkommer oberoende av vilken undersökningsmetod man använder
(Fiske 1949; McCrae & Costa 1987). De fem personlighetsdomänerna utgör Femfaktorsmodellen (FFM; Norman 1963; John et al. 2008) som är den mest accepterade och
kompletta modellen över den mänskliga personligheten (Gosling & John 1999).
FFM är en hierarkisk modell med fem faktorer (andra namn som förekommer är
komponenter och domäner) som beskriver personlighet i ordets bredaste mening (Gosling
& John 1999). Benämningarna på faktorerna varierar något, men de som oftast används
är känslomässig instabilitet (engelska: neuroticism), utåtriktning (engelska: extraversion),
öppenhet (engelska: openness), vänlighet (engelska: agreeableness) och målmedvetenhet
(engelska: conscientiousness; Norman 1963; Costa & McCrae 1985; Hwang et al. 2005).
Varje faktor är bipolär, till exempel sträcker sig skalan från utåtriktning till inåtriktning i
faktorn utåtriktning. Faktorn utåtriktning byggs upp av flera, mer specifika facetter som
till exempel sällskaplighet. Facetterna sammanfattar i sin tur ännu mer specifika
personlighetsegenskaper, i detta fall till exempel pratsam och aktiv (figur 1; Gosling &
John 1999).
5
Figur 1. Schematisk bild över uppbyggnaden av Femfaktorsmodellen (FFM).
Faktorn känslomässig instabilitet karaktäriseras av personlighetsegenskaper som orolig,
nervös och osäker; utåtriktning hör ihop med sällskaplig, aktiv och pratsam; öppenhet är
associerat till nyfikenhet, kreativitet och fantasifullhet; vänlighet är förknippat med
egenskaper som mjuk, godhjärtad och förlåtande medan personer som är målmedvetna är
välorganiserade, noggranna och pålitliga (Norman 1963; Costa & McCrae 1985; Hwang
et al. 2005). Man har funnit att många personlighetsegenskaper inte bara förekommer hos
människa utan även hos andra arter och att dessa också bildar faktorer som kan motsvara
de fem faktorerna i FFM (Gosling 1998; Gosling & John 1999; Gosling et al. 2003).
Dock verkar egenskaper som klassas in i faktorn målmedvetenhet bara finnas hos
människor och schimpanser (Gosling & John 1999).
I personlighetsstudier på människor använder man oftast enkäter (NEO Personality
Inventory; Costa & McCrae 1985; Cattell 1947; Goldberg 1983, citerad i McCrae &
Costa 1987), där försökspersonen bedömer sig själv eller bedöms av sina jämlikar,
antingen på fördefinierade egenskaper eller också beteenden (Cattell 1947; Fiske 1949;
Tupes & Christal 1961; Buss & Craik 1980; Buss & Craik 1981; McCrae & Costa 1987).
Det finns två huvudsakliga metoder som kan användas för personlighetsstudier på djur;
beteendeavkodning och observatörsbedömningar. Beteendeavkodning är en metod där
man observerar hur individer reagerar i beteendetest (Gosling 2001). Denna metod
används ofta i etologiska studier av både vilda och domesticerade djur samt vilda djur i
fångenskap. Mater & Anderson (1993) använde metoden i sin studie om personlighet hos
åttaarmad bläckfisk (Octopus rubescens). De observerade bläckfiskarna under tre
beteendetest: förändring, hot och utfodring och graderade enskilda bläckfiskar utifrån
beteendet som de uppvisade (Mater & Anderson 1993).
Insamling av data för beteendeavkodning kan ske på olika sätt. I Mater och Andersons
studie motsvarade olika, i förväg definierade, beteenden olika grader på en skala. Ett
annat sätt att samla in data är genom så kallad fokaldjurobservation, där man fokuserar på
en individ och noterar alla i förväg definierade beteenden som denna utför under en viss
tid (Altmann 1974). Ögonblicksobservation är också en ofta använd teknik där
6
observatören noterar individens aktivitet vid en förutbestämd tidpunkt, till exempel var
tionde sekund under 15 minuter (Altmann 1974).
Några arter som har använts i personlighetsstudier med beteendeavkodning är vitkindad
gås (Branta leucopsis; Kurvers et al. 2009), Frisisk nötboskap (Boissy & Bouissou 1995),
nordamerikansk röd ekorre (Tamiasciurus hudsonicus; Boon et al. 2007) och
tjockhornsfår (Ovis canadensis; Réale & Festa-Bianchet 2003).
När man använder sig av observatörsbedömningar graderar en observatör djuret i ett antal
personlighetsegenskaper på en skala definierad av forskaren (Gosling 2001; Meagher
2009). Oftast görs graderingen av flera observatörer, som känner djuret väl, vid flera
tillfällen (Gosling 2001). Personlighetsegenskaperna kan antingen vara definierade eller
så kan observatören själv välja vokabulären med vilken han eller hon beskriver sina
observationer, den så kallade Free Choice Profiling metoden (FCP; Wemelsfelder et al.
2001). De första som använde observatörsbedömningar för beteendestudier var
Stevenson-Hinde och Zunz (1978) när de i sin studie utvärderade personligheten hos
rhesusapor (Macaca mulatta) genom att låta personer som observerat flocken undet ett år
gradera varje enskild apa på en rad beteendedefinierade adjektiv. Gosling (1998) använde
samma metod när han utvärderade personlighetsdomäner hos fläckig hyena (Crocuta
crocuta). Studier pekar på att observatörsbedömningar är ett bra verktyg i
personlighetsstudier (Stevenson-Hinde & Zunz 1978; Gosling 1998) och det har blivit en
etablerad metod inom fältet (Meagher 2009).
Målsättning
Denna studie har två mål. Det första är att utveckla en praktisk metod, baserad på både
observatörsbedömningar och beteendeobservation för att kunna undersöka kaniners
personlighet. Det andra målet är att försöka kartlägga gotlandskaninens personlighet
genom att undersöka vilka personlighetsdomäner som förklarar individuella skillnader i
rasens beteende samt att undersöka om det skiljer sig gentemot andra kaninraser.
7
MATERIAL OCH METODER
Metoderna som jag använde i denna studie var observatörsbedömning baserad på en
personlighetsenkät med fördefinierade personlighetsegenskaper samt beteendetest med
ögonblicksobservation och fokaldjurobservation. Jag arbetade med två grupper av
kaniner, gotlandskaniner och kaniner av andra raser (referensgrupp). I referensgruppen
ingick raserna fransk vädur, dvärgvädur, lejonhuvad dvärgvädur och lilla havanna.
Referensgruppen innefattade även en förvildad kanin, en blandraskanin och 2
mellerudskaniner. Kaninerna som jag använde i beteendetesterna fanns hos privata
uppfödare, 4H-gårdar och friluftsmuseer i Skåne och Stockholmsregionen.
Beteendetesten utfördes juni-november 2010.
Jag har använt totalt 67 kaniner (46 gotlandskaniner och 21 kaniner av andra raser) i
denna studie. Av gotlandskaninerna deltog 6 stycken bara i enkätundersökningen, 14
stycken deltog både i enkätundersökningen och i beteendetesterna och 26 stycken deltog
bara i beteendetesterna (figur 2). Varje gotlandskanin som bara deltog i
enkätundersökningen utvärderades av endast 1 observatör. Av de 14 gotlandskaninerna
som deltog i både enkätundersökningen och beteendetesterna utvärderades 8 av 2
observatörer vardera medan varje av de resterande 6 kaninerna utvärderades av endast 1
observatör (figur 2). 6 av de 21 kaninerna av annan ras deltog endast i beteendetesten. De
resterande 15 deltog både i enkätundersökningen, där varje kanin utvärderades av endast
en skötare, och i beteendetesten (figur 2).
Figur 2. Schematisk bild över behandlingar och raser i denna studie.
I enkätundersökningen deltog totalt 35 kaniner (20 gotlandskaniner, 15 kaniner av annan
ras) och i beteendetesten använde jag totalt 61 kaniner (40 gotlandskaniner, 21 kaniner av
annan ras). Jag valde senare att exkludera 4 kaniner av andra raser när jag jämförde
gotlandskaninerna med förädlade raser, eftersom jag ansåg att dessa 4 kaniner inte kunde
klassas in i kategorin förädlade raser. De exkluderade raserna var förvildad, blandras och
mellerudskanin. Jag kommer i fortsättningen att kalla referensgruppen (exklusive de 4
tidigare nämnda kaninerna) ”förädlade raser”. 2 av de exkluderade kaninerna deltog
endast i beteendetesten och 2 deltog i både beteendetesten och enkätundersökningen.
8
Gotlandskaninerna som deltog i studien var mellan 3 månader och 6,5 år och kaninerna
av andra raser var mellan 6 månader och 7 år.
Enkätstudie
För att konstruera en personlighetsenkät som passar kaniner utgick jag från en enkät
anpassad för hästar (Fairholm 2007). Den skickades ut till gotlandskaninägare med nr
1/2010 av klubbtidningen Gotlandskaninen i april 2010. Enkäter som skulle fyllas i för
kaniner av andra raser delade jag ut i samband med beteendetesterna. Enkäten innefattade
bakgrundsinformation, 3 frågor om vård av ungar riktade till honor samt 68
personlighetsfrågor riktade till båda könen (appendix 1). Enkäten fylldes i av kaninens
ägare eller skötare. Denne blev instruerad att basera sin bedömning på den egna
subjektiva uppfattningen av typiskt kaninbeteende och gradera kaninen i varje egenskap
på en 7-gradig skala, där 1 innebar nästan total frånvaro av egenskapen och 7 innebar
uppvisning av extremt stor mängd av egenskapen. I de fall där två observatörer,
oberoende av varandra, utvärderade samma kanin blev de ombedda att inte diskutera sina
respektive bedömningar.
Beteendetest
Jag utförde totalt nio beteendetester. De var indelade i två block, bekant miljö och
obekant miljö. Testerna i block 1 (bekant miljö) utförde jag i kaninens hembur eller där
kaninen för tillfället hölls. Testerna i block 2 (obekant miljö) utfördes utomhus, (med
vissa undantag inomhus), på en för kaninen obekant plats. Jag utförde testerna i den
ordning de presenteras i tabellen nedan, med beteendeobservation först. Jag testade
mellan 2 och 5 kaniner per testdag. Varje kanin genomgick samtliga tester i block 1
respektive 2 efter varandra, med 2-5 minuters vila mellan testerna. Jag påbörjade testerna
i block 2 först när alla kaninerna testade under den aktuella dagen hade genomgått
testerna i block 1. Ordningen på individerna var densamma i block 1 respektive block 2.
Tabell 1. Tester i block 1 respektive 2.
Block 1 (bekant miljö)
Block 2 (obekant miljö)
Beteendeobservation
Novel object I
Dietliberalism
Novel object II
Novel arena
Novel object III
Predatortest
Socialt test
Novel object IV
Under beteendeobservationen observerade jag kaninens vardagliga beteende. I novel
object-testen I-IV undersökte jag kaninernas reaktion mot 4 olika, för dem obekanta,
objekt (tabell 2). Dietliberalismtestet var designat för att undersöka om kaninen var villig
att prova nya födosorter medan predatortestet användes för att analysera olika beteenden
som förekommer i samband med attack från en luftburen predator. Jag använde det
sociala testet för att se vilka beteende kaninerna uppvisade vid ett möte med en
främmande kanin.
9
Tabell 2. Objekt använda i novel object-testerna.
Objekt
Användes i test nr.
Beskrivning
Blå gummianka
I
Orange näbb och svart text på bröstet; basen 7,3 cm
lång och 6,0 cm bred; ankans höjd 9,5 cm.
Pyramid
II
Tresidig träpyramid med horisontella gröna och vita
ränder; sidorna bestod av rätsidiga trianglar; sidornas
höjd 11,5 cm och bas 21,0 cm; målad med akryl och
sedan lackad med hobbylack.
Rosa gummianka
III
Orange näbb och vit text på bröstet; basen 7,3 cm
lång och 6,0 cm bred; ankans höjd 9,5 cm.
Boll
IV
Gul med pentagonala svarta mönster; tillverkad i
skumgummi; omkrets 56,0 cm.
Beteenden
Det finns många studier som handlar om kaninens beteende, såsom aggressivt, sexuellt
och socialt beteende (Southern 1974; Mykytowycz & Dudzinski 1972; Mykytowycz &
Hesterman 1975; Vastrade 1986; Albonetti et al. 1990; Lehmann 1991), predatorrespons
(Vitale 1989; Pongrácz & Altbäcker 2000; Monclús & Rödel 2008) och revirmarkering
(Black-Cleworth & Verberne 1975). Dock fokuserar få eller inga av dem på
grundbeteenden som bygger upp mer komplexa beteendesekvenser. Jag har använt de
definitioner som finns för några av de beteenden som jag observerade. För beteenden som
saknade definition, gjorde jag en egen sådan.
Beteenden observerade i samband med beteendeobservation
Dricker
Kaninen dricker vatten.
Gnager
Kaninen gnager på föremål i sin omgivning, såsom pinnar
eller trä/plastdetaljer i buren.
Gräver
Kaninen gräver i bottensubstratet med framtassarna.
I hus
Kaninen befinner sig i huset/den del av buren som saknar
insyn.
Interaktion
Kaninen har en aktiv form av kontakt, utöver putsning, med
en annan kanin.
Ligger hopkrupen
Kaninen ligger ner i en hopkrupen kroppsställning.
Ligger utsträckt
Kaninen ligger ner utsträckt, på mage eller på sidan, med
eller utan utsträckta baktassar.
Mobil
Kaninen förflyttar sig i rummet.
10
Nosar
Kaninen nosar i marken eller på föremål i sin omgivning.
Nyser
Kaninen nyser upprepade gånger.
Plockar
Kaninen flyttar runt föremål i sin omgivning, såsom skålar,
pinnar eller halmstrån.
Putsar annan kanin
Kaninen rengör en annan kanin med tungan.
Putsas av annan kanin
Kaninen blir rengjord av en annan kanin med tungan.
Putsar sig
Kaninen rengör sig själv med tungan eller framtassarna. Jag
klassade även koprofagi (förtäring av avföring) som
putsning eftersom det var svårt att från början avgöra vilket
beteende det rörde sig om.
Sitter
Kaninen sitter upprätt med den ventrala delen av kroppen
sluttande mot marken.
Slickar annat
Kaninen slickar på föremål eller inredning i sin omgivning.
Slickar saltsten
Kaninen slickar på salt- eller mineralsten.
Spanar
Kaninen sitter upprätt på baktassarna med båda
framtassarna i luften.
Sträcker på sig
Kaninen sträcker ut främre delen, bakre delen, eller hela
kroppen.
Står
Kaninen står på alla fyra med den ventrala delen avkroppen
parallell med marken.
Vigilent
Kaninen är uppmärksam, sitter still och lyssnar.
Äter
Kaninen äter foder eller hö.
Beteenden observerade i samband med predatortest
Flyktredo
Kaninen är spänd och redo för att fly, står på hela baktassen
eller på tå, eventuellt med bakdelen höjd. Beteendet
observerades ofta i sambad med stampning. Kaninen kan
förflydda sig medan den utför beteendet.
Flyr
Kaninen förflyttar sig från fara med kraftiga skutt/snabbare
än normal skuttakt.
11
Fryser
Kaninen får en spänd kroppshållning, sitter blickstilla med
öronen framåt eller tätt mot kroppen.
Flyttar sig
Kaninen förflyttar sig från fara med normal skuttakt.
Rycker till
Kaninen rycker till i hela kroppen eller endast i öronen utan
att flytta sig.
Stampar
Kaninen slår mot marken med baktassarna (Mykytowycz &
Hesterman 1975).
Subtil vigilens
Kaninen är uppmärksam, huvudet är rest över axlarna med
bibehållen ät-ställning, den ventrala delen av kroppen
parallell med marken (Monclus & Rödel 2008). Kaninen
kan förflytta en liten sträcka sig i denna ställning.
Öppen vigilens
Kaninen sitter upprätt, antingen med alla fyra tassarna i
marken eller på baktassarna med framtassarna i luften, den
ventrala delen av kroppen sluttande eller vinkelrät mot
marken, öronen framåt (Monclus & Rödel 2008).
Beteenden observerade i samband med socialt test
Attack
Testkaninen rusar mot den främmande kaninen med hotfull
kroppshållning (Mykytowycz & Dudzinski 1966;
Farabollini et al. 1991; Lehmann 1991).
Biter gallret
Testkaninen biter i gallret och försöker eventuellt flytta på
det.
Gräver
Testkaninen gräver med framtassarna i marken.
Hakmarkering
Testkaninen doftmarkerar genom att gnida doftkörteln på
hakan mot föremål.
Hot
Testkaninen hotar den främmande kaninen,
kroppshållningen är låg med öronen lagda bakåt
(Mykytowycz & Dudzinsky 1966; Farabollini et al. 1991).
Nosar
Testkaninen nosar undersökande mot den främmande
kaninen med nosen stickandes ut genom kompostgallret.
Närmar sig
Testkaninen kommer fram till eller följer efter den
främmande kaninen. Ett närmande klassas som minst ett
skutt där testkaninens bakdel flyttas (Farabollini et al.
1991).
12
Spanar
Testkaninen sitter upprätt på baktassarna med båda
framtassarna i luften.
Svansflaggning
Testkaninen lyfter svansen över ryggen och visar upp dess
vita undersida (Southern 1947; Lockley 1965).
Uppmärksammar
Testkaninen riktar huvud och öron mot den främmande
kaninen, ibland utan att sluta äta (Farabollini et al. 1991).
Väggresning
Testkaninen ställer sig med båda framtassarna mot
kompostgallret.
Utförande av beteendetest
Beteendeobservation. Jag gjorde en lista på beteenden som en kanin kan utföra (se ovan).
Sedan observerade jag kaninens vardagliga beteende i hemburen under 10 minuter. Var
10:e sekund noterade jag vilket beteende som kaninen utförde. För kaniner som hölls
tillsammans med en eller flera andra kaniner utökades listan till att innefatta även sociala
beteenden.
Novel object (NO) I, II, III och IV. I block 1-testerna, bekant miljö delade jag in
hemburen i fyra zoner (figur 3). Zonerna markerades med små bitar av maskeringstejp på
hemburens väggar. Till markeringarna på marken använde jag material som fanns i
hemburen, såsom matskålar, pinnar, och saltstenar. I de fall då hemburen hade en
oregelbunden form skapade jag en rätsidig testyta genom att avgränsa den med
kompostgaller (70x90cm; figur 3). Om kaninen hölls i en större inhägnad som till
exempel en hästbox använde jag kompostgallerhägnet (figur 5) för att begränsa ytan.
Figur 4. Objekten använda i novel object-testerna bredvid en gotlandskanin.
13
Figur 3. Zonindelning och begränsning av yta i en oregelbunden inhägnad vid
novel object-test i bekant miljö.
I block 2-tester, obekant miljö använde jag ett kompostgallerhägn. Det hade måtten
180x180x70cm och var konstruerat av 8 kompostgaller i metall med grönt plastöverdrag.
Gallren hölls samman av två metallspiraler i varje skarv. Ett av hörnen hade ett
insynsskydd av brunt papper (140x70cm) som täckte hörnet från marken ända upp till
överkanten av kompostgallret och 70 cm på varje sida (figur 5). Detta var för att skapa en
trygg plats för kaninen. Hörnet var också startpunkten där jag placerade kaninen i
samtliga test med hägnet. Zonindelning och markering skedde på samma sätt som i
hemburen. Om testerna utfördes utomhus använde jag stenar till zonmarkeringarna på
marken. I de fall då testerna utfördes inomhus (då i en obekant box eller rum) använde
jag det material som fanns tillgängligt och skilde sig från bottensubstratet för att markera
zonerna på marken. Jag använde fyra olika objekt i novel object-testerna (tabell 2; figur
4).
Alla objekten utom bollen rengjordes med sprit efter varje kanin. Bollen visade sig bli
förstörd av sprit så den torkades av med pappershanddukar och vatten, när det var
tillgängligt. Kaninen placerades i det insynsskyddade hörnet och objektet placerades i
motsatt hörn (figur 3 och 5).
14
Figur 5. Zonindelning och insynsskyddets placering i
kompostgallerhägn vid novel object-test i obekant miljö samt
bekant miljö då ytan där kaninen hölls var mycket stor.
Jag observerade kaninen under 5 minuter och noterade var 10:e sekund vilken zon den
befann sig i. Den första noteringen gjordes 10 sekunder efter start. Jag noterade också när
kaninen nosade på objektet, antal gånger den gjorde det samt om den hanterade objektet
på ett alternativt sätt, som till exempel flyttade eller bet på det.
Dietliberalism. Testet utfördes i hemburen. Jag presenterade tre olika sorters
frukostflingor och en sorts knäckebröd. Jag använde ett maskrosblad som kontroll för att
se om kaninen var villig att äta eftersom kaniner ofta utfodras med färsk grönföda.
Födosorterna var majsflingor (Euroshopper), fullkornsflingor (ICA), havrekuddar (ICA)
och rågrut knäckebröd (Falu). En av varje födosort presenterades samtidigt på en
stengodstallrik (längd 29,2 cm, bredd 19,8 cm) och senare en skrivskiva i kartong (höjd
32,0 cm, bredd 23,3 cm) på grund av att tallriken gick sönder. Ordningen i vilken jag
hade placerat födan var samma för alla kaniner (figur 6). Jag noterade vad, och i vilken
ordning kaninen åt, smakade på eller nosade på. Testet pågick tills kaninen hade ätit upp
alla födosorterna eller tills den inte längre var intresserad, det vill säga att den avlägsnade
sig eller klev i maten.
Novel arena (NA). Kompostgallerhägnet (se ovan) delades in i fyra zoner (figur 7). Jag
observerade kaninen under fem minuter och noterade var tionde sekund vilken zon den
befann sig i. Den första noteringen gjordes tio sekunder efter start.
15
Figur 6. Födosorterna i dietliberalismtestet, från
vänster till höger: maskrosblad (kontroll),
majsflinga fullkornsflinga, havrekudde och rågrut
Figur 7. Zonindelning och insynsskyddets
placering i kompostgallerhägn vid novel arenatest.
Predatortest (PR).
Jag simulerade en attack från en luftpredator med syn- och hörselintryck medan kaninen
befann sig i kompostgallerhägnet. Attrappen var en örnsilhuett utskuren ur hård kartong,
29 cm lång och med ett vingspann på 64 cm. Den var målad med svart akrylfärg och fäst
på en längre pinne (figur 8). Kaninens startposition var inte bestämd, utan den kunde
befinna sig varsomhelst i hägnet när jag startade testet, den skulle dock vara vänd mot
mig så att den kunde se den attackerande attrappen. Jag lät attrappen ”dyka” över kaninen
4 gånger under testet, 2 gånger med ljud och 2 utan ljud, den första attacken var alltid
med ljud. Som ljudstimulus använde jag skriet från en pilgrimsfalk (Falco peregrinus),
som jag spelade upp från mobiltelefon (Samsung S5230). Testet filmades med kamera
(Fujifilm Finepix S2000HD) och jag analyserade filmerna i efterhand. Filmtiden
varierade från 30 till 67 sekunder. Jag började analysera filmen från den första attacken
med ljud. Jag noterade hur många gånger kaninen flydde, var flyktredo, stampade, frös,
flyttade sig, ryckte till, var öppet- respektive subtilt vigilent. Jag noterad också hur lång
tid som kaninen var fryst, flyktredo, öppet- samt subtilt vigilent.
Figur 8a. Predatorattrapp.
Figur 8b. Predatorattrapp fäst på en pinne.
16
Socialt test (SOC). I det här testet tittade jag på hur kaninen reagerar på en främmande
kanin. Jag använde en egen kanin som testkaninerna inte hade träffat förut och uppfattade
som främmande. Den främmande kaninen var en gotlandskaninhane, 10-14 månader.
Innan testerna påbörjats tränade jag honom till att gå med sele och koppel. Jag lät den
främmande kaninen gå i koppel utanför kompostgallerhägnet på ett avstånd som
förhindrade fysisk kontakt med testkaninen. Kaninen som testades kunde befinna sig
varsomhelst i hägnet förutsatt att den tittade åt det håll där jag placerade den främmande
kaninen. Testet filmades med kamera (Fujifilm Finepix S2000HD) och jag analyserade
filmerna i efterhand. Jag noterade hur många gånger testkaninen uppmärksammade,
närmade sig, nosade mot, hotade och attackerade den främmande kaninen. Jag tittade
också på hur många gånger den bet i gallret på hägnet, spanade, stampade, grävde,
hakmarkerade samt reste sig mot gallret och uppvisade svansflaggning. Dessutom
noterade jag hur lång tid kaninen tillbringade med att uppvisa svansflaggning,
uppmärksamma den främmande kaninen och gräva.
Databehandling och statistiska metoder
All data behandlades i Excel. För statistisk analys använde jag programmen Statistica 7,
Excel och Monte Carlo PCA for Parallel Analysis (Watkins 2006).
Standardisering
Jag standardiserade frekvensbaserad data från novel object-testerna genom att räkna ut
nya beteendefrekvenser över ett 10-sekundersintervall, tidsintervallet mellan två
noteringstillfällen. Detta gjordes för att kompensera några av observationstillfällena som
hade missats. Variabler som inte var frekvensbaserade och som då heller inte var
beroende av antalet observationstillfällen (till exempel maximal närhet till objektet eller
poäng i novel arena-testet) standardiserades inte. Jag standardiserade också all data från
predator- och social-testet genom att räkna ut beteendefrekvensen per sekund, detta
eftersom tiden som testet filmades under varierade. Data från enkätundersökningen
standardiserades inte. För mer detaljerad beskrivning av standardiseringen, se appendix 3.
Variansanalys av enkätdata
Enkäter för kaniner som var utvärderade av 2 skötare användes. Jag utförde en tvåsidig
variansanalys för att se vilka personlighetsegenskaper som var relevanta (som de två
observatörerna var överens om hos samma kanin). Jag räknade sedan ut
intraklasskorrelationskoefficienter som jag använde för att bestämma vilka
personlighetsegenskaper som verkade framträdande hos kaniner. För mer detaljerad
beskrivning, uträkningar och exempel, se appendix 3.
Principalkomponentanalys och faktorladdningar
Jag utförde en principalkomponentanalys (PCA) för att undersöka antalet
principalkomponenter, eller faktorer samt vilka variabler som ingick i dessa. För att
identifiera det verkliga antalet faktorer utförde jag en Monte Carlo-simulering (Watkins
2006) För fler detaljer, se appendix. Från en PCA erhålls faktorladdningar, som är ett
slags korrelationskoefficienter, för varje variabel och faktor. Variabeln ingår i den faktor
för vilken den har högst absoluta faktorladdning. Positiv faktorladdning innebär positiv
korrelation, negativ faktorladdning innebär negativ korrelation. Jag definierade absoluta
17
faktorladdningar större eller lika med 0,40 som framträdande (Bergvall et al. 2011).
Enkätdata och data från beteendetesten analyserades separat. Jag exkluderade
beteendeobservation från PCAn eftersom kaninernas beteenden i detta moment verkade
vara slumpmässiga.
Z-värden
Z-värden kan användas för att jämföra data från olika test och olika metoder och för att
kunna jämföra data som har olika måttenheter transformerade jag all data till z-värden
med formeln z = ( x − x ) / sd . För fler detaljer se appendix 3.
Faktorvärden
För att kunna jämföra kaninraserna faktorvis räknade jag ut ett faktorvärde för varje
faktor och kanin. Faktorvärdet räknades ut genom att z-värdena för variabler med positiv
faktorladdning adderades och z-värden för variabler med negativ faktorladdning
subtraherades. Summan dividerades sedan med antalet variabler som det fanns data för,
för att kompensera för avsaknaden av data hos vissa kaniner (för fler detaljer, se appendix
3). Kaniner som saknade data för hälften eller mer av variablerna i faktorn togs inte med i
analysen av rasskillnader.
Pearsons korrelation
Ett korrelationstest utfördes för att undersöka om faktorerna från enkätundersökningen
och beteendetesten speglade samma sida av personligheten. För att korrigera för multipla
prövningar gjorde jag också en sekventiell Bonferronikorrektion (appendix 3).
F-test och t-test
Jag utförde ett f-test för att undersöka om det fanns eventuella skillnader mellan varianser
i samtliga beteendetestfaktorer mellan ras, kön och åldersgrupp (adulter mot juveniler,
där adulter är 1 år eller äldre och juveniler är under 1 år gamla), samt mellan ras för
honor respektive hanar, mellan ras för adulter och inom ras för kön och åldersgrupp. Jag
gjorde ingen jämförelse mellan ras för juveniler eller mellan åldersgrupp inom den
förädlade gruppen eftersom det i denna endast fanns en juvenil.
Jag utförde ett tvåsidigt t-test för samtliga ovan nämnda fall där jag undersökte eventuella
medelvärdesskillnader mellan ovan nämnda grupper i samtliga beteendetestfaktorer. I de
fall där det fanns en signifikant variansskillnad utförde jag ett tvåsidigt t-test för
oberoende stockprov och olika varians, annars använde jag ett tvåsidigt t-test för
oberoende stickprov och lika varians. Jag gjorde även en sekventiell
Bonferronikorrektion (Sokal & Rohlf 2000).
18
RESULTAT
Den tvåsidiga variansanalysen av enkätdata med vidare beräkning av
intraklasskorrelationskoefficienter (ICC) gav 26 personlighetsegenskaper med en
intraklasskorrelationskoefficient ICC(3,1) på över 0,3 (tabell 3). De 3 frågorna om vård
av ungar togs inte med i analysen eftersom det fanns för lite data.
Tabell 3. Personlighetsegenskaper erhållna från enkätundersökningen med
intraklasskorrelationskoefficienter (ICC) över 0,30.
Personlighetsegenskap
ICC(3,1)
ICC(3,k)
Lat
0,66
0,80
Dominant
0,59
0,74
Snål
0,38
0,55
Avundsjuk på kaniner
0,43
0,60
Individualistisk
0,42
0,59
Sällskaplig med människor
0,75
0,86
Timid
0,36
0,53
Sårbar
0,63
0,78
Aktiv
0,81
0,89
Rädd (offensiv; stampar, mm)
0,54
0,70
Hjälpsam mot kaniner
0,63
0,77
Hjälpsam mot människor
0,45
0,62
Vänlig vid hantering
0,73
0,85
Tillgiven/kärleksfull
0,80
0,89
Exalterad
0,59
0,74
Undergiven
0,89
0,94
Cool/oberörd
0,64
0,78
Beroende/följare
0,91
0,95
Förutsägbar
0,45
0,62
Beslutsam
0,41
0,59
Känslig/sensitiv
0,81
0,89
Fyndig
0,59
0,74
Likgiltig
0,56
0,72
Oberoende
0,60
0,75
Dietkonservativ
0,37
0,54
Dietliberal
0,37
0,54
PCA av enkätdata indikerade 4 faktorer (tabell 4; figur 9).
Data för personlighetsegenskaperna dietkonservativ och dietliberal samlades in för en
eventuell framtida studie och inkluderades därför inte i analysen.
Jag benämnde faktor 1 som bestämdhet. Denna faktor stod för 31,87% av variansen.
Faktor 2 benämndes som mottaglighet och förklarade 20,92% av variansen medan faktor
3, människoriktad vänlighet, förklarade 12,63%. Faktor 4 fick benämningen kontroll och
stod för 8,88% av variansen.
19
Tabell 4. Varimaxroterade faktorladdningar för 24 personlighetsegenskaper erhållna från PCA av
enkätundersökningen. Fetstil visar högsta absoluta faktorladdning som är lika med eller över 0,40.
Faktorerna är bestämdhet (1), mottaglighet (2), människoriktad vänlighet (3) och kontroll (4).
Faktor
Personlighetsegenskap
1
2
3
4
Fyndig
-0,06
0,13
-0,17
0,92
Beroende/följare
0,28
0,00
0,08
-0,83
Undergiven
0,19
-0,24
-0,19
-0,81
Timid
-0,05
-0,47
-0,15
-0,79
Aktiv
0,33
0,10
0,00
0,78
Beslutsam
0,54
0,25
0,21
0,66
Lat
-0,42
0,40
0,50
-0,58
Snål/girig
-0,15
-0,18
0,10
-0,89
Avundsjuk (kanin)
0,06
0,03
0,25
-0,84
Tillgiven/kärleksfull
0,23
0,34
0,20
0,73
Hjälpsam (kanin)
0,18
-0,23
0,50
0,70
Förutsägbar
-0,12
0,09
0,29
0,68
Individualistisk
0,27
0,05
-0,46
-0,53
Sårbar
-0,27
-0,01
0,42
0,53
Exalterad
-0,31
-0,01
0,15
-0,83
Vänlig vid hantering
0,32
0,21
0,05
0,79
Rädd (offensiv)
-0,29
0,12
0,42
-0,79
Sällskaplig (människa)
0,18
0,06
0,18
0,78
Hjälpsam (människa)
-0,13
0,02
0,07
0,69
Cool/oberörd
0,45
0,44
0,32
0,64
Dominant
0,33
-0,46
-0,19
-0,54
Likgiltig
0,14
0,41
0,18
0,83
Oberoende
0,38
0,29
0,22
0,66
Känslig/sensitiv
0,06
0,11
0,05
-0,57
Eigenvärde
7,65
5,02
3,03
2,13
% Total varians
31,87
20,92
12,63
8,88
Figur 9. Schematisk bild över faktorer erhållna från PCA av enkätdata.
20
PCAn av beteendetestdata föreslog 5 faktorer (tabell 5; figur 10). Faktor 1 benämndes
som undersökande i obekant mijlö och förklarade 13,43% av variansen, faktor 2
benämndes som djärvhet/utforskande i bekant miljö och förklarade 11,27% av variansen.
Faktor 3 förklarade 8,68% av variansen och benämndes som oräddhet (eng: fearlessness).
Jag kallade faktor 4 för aktivitet. Denna faktor står för 6,87% av variansen medan faktor
5 benämndes som förändringsbenägenhet och förklarade 5,49% av variansen.
Tabell 5. Varimaxroterade faktorladdningar för 53 variabler erhållna från beteendetest. Fetstil visar
högsta absoluta faktorladdning som är lika med eller över 0,40. utforskande i obekant miljö (1),
djärvhet/utforskande i bekant miljö (2), oräddhet (3), aktivitet (4) och förändringsbenägenhet (5).
Faktor
Variabel
1
2
3
4
5
(NO III) nos points
0,00
-0,01
0,03
0,09
0,86
(NO III) antal nos
-0,05
-0,09
-0,03
0,00
0,85
(NO III) objekthantering
-0,03
-0,07
-0,01
0,22
0,84
(NO III) tid till nos (s)
0,09
0,01
0,04
-0,06
-0,83
(NO III) max närhet
0,04
-0,05
0,04
0,05
0,82
(NO III) position points
-0,09
0,01
0,02
-0,01
0,62
(NO I) position points
0,08
0,02
0,01
0,12
0,87
(NO I) objekthantering
0,12
0,04
0,07
0,11
0,82
(NO I) max närhet
-0,08
0,06
-0,02
0,03
0,74
(NO I) tid till nos (s)
0,05
-0,15
-0,03
0,03
-0,74
(NO I) nos points
0,12
0,01
0,11
0,10
0,71
(NO I) antal nos
-0,04
0,13
0,03
-0,12
0,69
(NO II) position points
-0,22
-0,26
0,26
0,17
0,53
(PR) flyktredo
0,33
0,19
0,04
0,12
-0,84
(PR) flyr
0,30
0,22
0,00
0,01
-0,83
(PR) flyktredo (s)
0,39
0,14
0,02
0,03
-0,82
(PR) stampar
0,34
-0,02
-0,03
-0,16
-0,76
(SOC) WR
-0,21
-0,16
0,26
0,46
-0,55
(SOC) nosa
-0,06
0,03
0,37
-0,10
-0,46
(PR) frystid (s)
-0,28
-0,15
0,12
0,06
-0,68
(NO II) objekthantering
-0,14
0,19
0,04
0,26
0,66
(PR) öppen vigilenstid (s)
-0,09
0,01
0,19
0,23
0,58
(SOC) uppmärksamma (s)
0,08
-0,08
-0,16
-0,08
0,57
(NO II) max närhet
-0,16
0,35
0,07
-0,08
0,54
(PR) öppen vigilens
0,06
0,04
0,07
0,27
0,53
(NA) points
0,18
-0,15
-0,24
0,09
0,53
(NO II) tid till nos (s)
0,15
-0,46
-0,11
-0,01
-0,51
(PR) fryser
-0,04
-0,14
0,10
0,07
-0,51
(SOC) gräva (s)
-0,01
-0,19
0,22
-0,13
0,47
(NO II) antal nos
-0,17
0,41
0,27
0,06
0,45
(SOC) gräva
0,00
-0,21
0,23
-0,15
0,45
(NO II) nos points
-0,38
0,21
-0,20
0,34
0,45
21
Tabell 5 fortsättning.
(NO IV) tid till nos (s)
(NO IV) objekthantering
(NO IV) antal nos
(NO IV) max närhet
(NO IV) nos points
(NO IV) position points
(PR) flyttar sig
(SOC) stampa
(SOC) närma sig
(PR) fryser sittande
(PR) rycker till
(PR) subtil vigilens
(PR) subtil vigilenstid (s)
(SOC) uppmärksamma
(SOC) bita galler
(SOC) spana
(SOC) hota
(SOC) attack
(SOC) svansflaggning
(SOC) hakmarkering
(SOC) svansflaggning (s)
Eigenvärde
% Total varians
-0,39
0,52
0,43
0,35
0,44
0,47
-0,09
-0,32
-0,02
0,00
-0,17
0,19
0,08
0,06
0,06
-0,23
0,02
0,15
0,13
-0,06
0,07
7,20
13,58
-0,04
0,04
-0,09
0,15
0,04
0,22
0,08
-0,23
0,03
0,12
-0,20
0,02
0,01
-0,09
-0,03
-0,03
0,05
0,01
0,16
0,25
0,11
6,04
11,39
-0,21
0,11
0,06
0,27
0,03
0,01
-0,10
-0,14
-0,37
0,04
0,11
0,28
0,34
-0,25
0,19
-0,33
0,30
0,34
0,35
-0,10
0,26
4,66
8,80
-0,06
0,00
-0,11
-0,09
0,05
0,07
-0,05
-0,01
0,28
-0,13
-0,01
0,07
0,07
-0,13
-0,16
0,38
-0,02
0,35
0,10
-0,09
0,02
3,70
6,98
-0,68
0,66
0,65
0,64
0,51
0,50
0,46
0,43
0,40
0,04
0,01
0,02
-0,34
-0,16
0,06
0,38
-0,05
-0,10
-0,06
-0,05
0,03
2,96
5,58
Figur 10. Schematisk bild över faktorer erhållna från PCA av beteendetestdata
Jag fann ingen signifikant korrelation mellan faktorerna från enkäten och faktorerna från
beteendetesten efter en sekventiell Bonferronikorrektion. Detta innebär att beteendetesten
inte kan ersättas med en enkät eftersom de inte mäter samma sidor av personligheten.
Innan korrektionen fanns det dock en negativ korrelation mellan beteendetestfaktor 4
(aktivitet) och enkätfaktor 2 (mottaglighet; r= -0,60) samt mellan beteendetestfaktor 5
(förändringsbenägenhet) och enkätfaktor 4 (kontroll; r= -0,46; se tabell 6). Det fanns
även en negativ korrelation mellan beteendetestfaktor 2 (djärvhet/utforskande i bekant
22
miljö) och 3 (oräddhet; r= -0,49) och mellan beteendetestfaktor 3 (oräddhet) och 4
(aktivitet; r= -0,46; se tabell 6). En positiv korrelation fanns mellan beteendetestfaktor 1
(utforskande i obekant miljö) och 5 (förändringsbenägenhet; r= 0,47; se tabell 6).
Tabell 6. Korrelationskoefficienter för faktorer erhållna från beteendetestdata och faktorer erhållna från
enkätdata. Signifikanta värden i fetstil. All signifikans försvann efter sekventiell Bonferronikorrektion.
Faktor
1 (bet.test) 2 (bet.test) 3 (bet.test) 4 (bet.test) 5 (bet.test) 1 (enkät) 2 (enkät) 3 (enkät) 4 (enkät)
1 (bet.test)
1,00
2 (bet.test)
-0,15
1,00
3 (bet.test)
0,20
-0,49
1,00
4 (bet.test)
0,26
0,24
-0,46
1,00
5 (bet.test)
0,47
0,22
-0,07
0,04
1,00
1 (enkät)
0,02
-0,16
0,29
0,24
-0,31
1,00
2 (enkät)
-0,38
0,04
0,30
-0,60
-0,13
-0,05
1,00
3 (enkät)
-0,16
0,18
0,02
-0,17
0,13
0,09
0,28
1,00
4 (enkät)
-0,13
-0,06
0,28
0,08
-0,46
0,18
0,22
0,22
Beteendetest
Jag fann en signifikant variansskillnad mellan ras i faktor 2 (djärvhet/utforskande i
obekant miljö) och 3 (oräddhet). I båda fallen hade rasen gotlandskanin en större varians
än förädlad ras (tabell 7). En signifikant variansskillnad fanns också mellan åldersgrupp i
faktor 3 (oräddhet), 4 (aktivitet) och 5 (förändringsbenägenhet). Juveniler hade större
varians än adulter i faktor 3 och 4, medan adulter hade större varians än juveniler i faktor
5 (tabell 7). Jag hittade även en signifikant variansskillnad mellan ras då endast honor
jämfördes i faktor 2 (djärvhet/utforskande i obekant miljö), 3(oräddhet) och 5
(förändringsbenägenhet) samt mellan ras då endast hanar jämfördes i faktor 3 (oräddhet).
Gotlandskaniner hade i samtliga fall större varians än kaniner av förädlad ras (tabell 7).
En signifikant skillnad fanns också mellan ras då endast adulter jämfördes i faktor 2
(djärvhet/undersökande i bekant miljö) och 3 (oräddhet). I båda fallen hade
gotlandskaniner större varians (tabell 7). Dessutom fann jag en signifikant skillnad i
faktor 3 (oräddhet) när jag jämförde adulter och juveniler inom rasen gotlandskanin,
juveniler hade större varians än adulter (tabell 7). Ingen signifikant skillnad fanns mellan
kön inom rasen gotlandskanin. Inom den förädlade rasen fanns en signifikant
variansskillnad mellan kön i faktor 3 (oräddhet) och 5 (förändringsbenägenhet). I båda
fallen hade hanarna större varians än honorna (tabell 7).
Efter en sekventiell Bonferronikorrektion fanns det en signifikant skillnad i varians
mellan ras (p<0,001; figur 11) och åldersgrupper (p<0,01; figur 12) i faktor 3 (oräddhet).
Gotlandskaniner hade större varians än kaniner av förädlad ras och juveniler hade större
varians än adulter. Det fanns även en signifikant skillnad mellan ras då endast honor
(p<0,01; figur 13) respektive hanar (p<0,01; figur 14) jämfördes i faktor 3 (oräddhet)
samt mellan ras då endast adulter jämfördes, också i faktor 3 (p<0,01; figur 15; tabell 7).
23
1,00
Figur 11. Variansskillnad mellan gotlandskanin och förädlad ras.
Figur 12. Variansskillnad mellan aduelter (över 1 år) och juveniler (under 1 år).
Figur 13. Variansskillnad mellan ras då endast honor jämfördes.
24
Figur 14. Varians- och medelvärdesskillnad och mellan ras då endast hanar jämfördes.
Figur 15. Variansskillnad mellan ras då endast adulter (över 1 år) jämfördes.
Raser och åldersgrupper visade sig skiljas signifikant i faktor 3 (oräddhet), där
gotlandskaniner var mer rädda än kaniner av förädlad ras (t-värde: -2,12, fg:47, p<0,05)
och juveniler var mer rädda än adulter (t-värde: -3,42, fg:11, p<0,05; tabell 7).
Även hanar och honor skilde sig signifikant i faktor 3 (oräddhet), där hanar var mer rädda
än honor (t-värde: 2,23, fg:46, p<0,05), och i faktor 4 (aktivitet), där hanar var mer aktiva
än honor (t-värde: -2,73, fg:51, p<0,05; tabell 7). Raser skilde sig signifikant i faktor 5
(förändringsbenägenhet) när endast honor (t-värde: -1,46, fg:25 p<0,05) respektive hanar
(t-värde: 2,61, fg:27, p<0,05) jämfördes (tabell 7). Gotlandskaninhanar och hanar av
förädlad ras visade också skilja sig signifikant i faktor 1 (utforskande i obekant miljö),
där gotlandskaniner är mer utforskande (t-värde: 2,27, fg:27, p<0,05) och faktor 3
(oräddhet), där förädlad ras är mer orädd (t-värde: 2,82, fg:27, p<0,05; tabell 7). Det
fanns dock ingen signifikant skillnad mellan ras när jag jämförde endast adulter. Inom
rasen gotlandskanin skilde sig åldersgrupper signifikant i faktor 3 (oräddhet), där
juveniler var mer rädda än adulter (t-värde: 4,62, fg:33, p<0,05; tabell 7). Också honor
och hanar inom rasen gotlandskanin skilde sig signifikant i faktor 1 (undersökande i
obekant miljö), 3 (oräddhet), 4 (aktivitet), och 5 (förändringsbenägenhet), där honor var
mindre utforskande (t-värde: -2,22, fg:38, p<0,05), mindre rädda (t-värde: 2,61, fg:33,
25
p<0,05) och mindre aktiva (t-värde: -2,46, fg:37, p<0,05; tabell 7). Det fanns ingen
signifikant skillnad mellan kön inom förädladlad ras.
Efter en sekventiell Bonferronikorrektion fanns det bara en signifikant
medelvärdesskillnad i faktor 3 (oräddhet) mellan ras då endast hanar jämfördes
(t-värde: 2,82, fg:27, p<0,05; figur 14; tabell 7).
Tabell 7. Medelvärdes- och variansskillnader mellan ras, kön, åldersgrupp, ras uppdelad på honor
respektive hanar, ras inkluderande endast adulter samt mellan åldersgrupper och kön inom rasen
gotlandskanin och mellan kön inom förädlad ras. I de fall där det fanns en signifikant variansskillnad,
utfördes ett t-test för olika varians. Resultatet finns med i tabellen (kursiv stil) om signifikansen för
medelvärdesskillnad har ändrats.
* Signifikanser som kvarstår efter en sekventiell bonferronikorrektion
RAS: mellan gotlandskanin och förädlad ras, samtliga kaniner
Faktor
1
2
3
3
4
5
Medel
gotlands.
0,095
-0,060
-0,186
-0,186
-0,016
0,059
Medel
förädlad
-0,070
0,016
0,344
0,344
0,083
-0,121
tvärde
0,65
-0,33
-2,12
-3,27
-0,62
0,98
fg
p
55
55
47
38
52
55
0,518
0,739
0,040
0,002
0,538
0,332
N
gotlands.
40
40
35
N
förädlad
17
17
14
Std.avv.
gotlands.
0,899
0,880
0,927
Std.avv.
förädlad
0,813
0,439
0,155
Fratio
1,22
4,01
35,61
p
varians
0,68
0,00
0,00*
39
40
15
17
0,494
0,693
0,592
0,466
1,44
2,21
0,37
0,09
N
honor
27
27
24
25
27
N
hanar
29
29
24
28
29
Std.avv.
honor
0,858
0,734
0,737
0,483
0,544
Std.avv.
hanar
0,885
0,814
0,851
0,500
0,698
Fratio
1,06
1,23
1,33
1,07
1,65
p
varians
0,88
0,60
0,50
0,87
0,21
KÖN: mellan honor och hanar, samtliga kaniner
Faktor
1
2
3
4
5
Medel
honor
-0,050
-0,160
0,218
-0,190
-0,150
Medel
hanar
0,163
0,067
-0,294
0,179
0,150
tvärde
-0,91
-1,09
2,23
-2,73
-1,78
fg
p
54
54
46
51
54
0,366
0,279
0,031
0,009
0,080
ÅLDERSGRUPP: mellan adulter och juveniler, samtliga kaniner
Faktor
1
2
3
3
4
5
5
Medel
adult
-0,038
-0,039
0,231
0,231
0,013
-0,078
-0,078
Medel
juvenil
0,394
-0,030
-0,952
-0,952
0,004
0,357
0,357
tvärde
-1,49
-0,03
5,24
3,41
0,05
-2,10
-1,60
fg
p
55
55
47
11
52
55
12
0,141
0,972
0,000
0,006
0,959
0,040
0,136
N
adult
46
46
38
N
juvenil
11
11
11
Std.avv.
adult
0,851
0,779
0,459
Std.avv.
juvenil
0,902
0,777
1,123
Fratio
1,12
1,00
5,98
p
varians
0,73
1,00
43
46
11
11
0,564
0,547
0,301
0,862
3,52
2,48
0,04
0,04
26
0,00*
Tabell 7 fortsättning
RAS/HONOR: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast honor
Medel
förädlad
0,398
tvärde
-1,66
fg
p
1
Medel
gotlands.
-0,207
25
2
-0,228
0,035
-0,81
3
0,160
0,438
4
-0,194
-0,174
5
-0,238
0,103
5
-0,238
0,103
Faktor
0,110
N
gotlands.
20
N
förädlad
7
Std.avv.
gotlands.
0,883
Std.avv.
förädlad
0,639
Fratio
1,91
p
varians
0,43
25
0,425
20
7
0,826
0,344
5,74
0,04
-0,74
22
0,465
19
5
0,823
0,040
425,92
0,00*
-0,08
23
0,938
20
5
0,496
0,482
1,06
1,00
-1,46
25
0,157
20
7
0,600
0,203
8,75
0,01
-2,21
25
0,037
RAS/HANAR: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast hanar
Medel
förädlad
-0,355
tvärde
2,27
fg
p
1
Medel
gotlands.
0,396
27
2
3
3
4
5
0,109
-0,598
-0,598
0,172
0,357
-0,025
0,314
0,314
0,195
-0,308
0,40
-2,82
-3,93
-0,11
2,61
27
22
17
26
27
0,032
0,691
0,010
Faktor
0,001*
0,912
0,015
N
gotlands.
20
N
förädlad
9
Std.avv.
gotlands.
0,829
Std.avv.
förädlad
0,818
Fratio
1,03
p
varians
1,00
20
16
9
8
0,921
0,896
0,537
0,170
2,94
27,71
0,12
0,00*
19
20
9
9
0,427
0,663
0,658
0,564
2,37
1,38
0,12
0,66
N
förädlad
16
16
13
14
16
Std.avv.
gotlands.
0,874
0,913
0,551
0,546
0,590
std.avv.
förädlad
0,831
0,454
0,158
0,615
0,467
Fratio
1,10
4,05
12,07
1,27
1,59
p varians
0,87
RAS/ADULT: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast adulter
Faktor
1
2
3
4
5
Medel
gotlands.
-0,006
-0,067
0,176
-0,020
-0,042
Medel
förädlad
-0,098
0,014
0,336
0,083
-0,148
tvärde
0,35
-0,33
-1,02
-0,56
0,62
fg
p
44
44
36
41
44
0,731
0,742
0,315
0,579
0,537
N
gotlands.
30
30
25
29
30
0,01
0,00*
0,58
0,34
ÅLDERSGRUPP/GOTLANDAKANIN: inom rasen gotlandskanin, mellan adulter och juveniler
Medel
juvenil
0,396
tvärde
-1,23
fg
p
1
Medel
adult
-0,006
38
2
3
3
4
5
-0,067
0,176
0,357
-0,020
-0,042
-0,038
-1,092
-0,308
-0,003
0,362
-0,09
4,62
3,54
-0,10
-1,63
38
33
11
37
38
Faktor
0,225
N
adult
30
N
juvenil
10
Std.avv.
adult
0,874
Std.avv.
juvenil
0,951
Fratio
1,18
p
varians
0,68
0,929
0,000
30
25
10
10
0,913
0,551
0,819
1,077
1,24
3,83
0,77
0,01
0,005
0,925
0,112
29
30
10
10
0,546
0,590
0,316
0,909
2,99
2,37
0,09
0,08
27
Tabell 7 fortsättning.
KÖN/GOTLANDSKANIN: inom rasen gotlandskanin, mellan honor och hanar
Faktor
1
2
3
4
5
Medel
honor
-0,207
-0,228
0,160
-0,194
-0,238
Medel
hanar
0,396
0,109
-0,598
0,172
0,357
tvärde
-2,22
-1,22
2,61
-2,46
-2,97
fg
p
38
38
33
37
38
0,032
0,231
0,014
0,019
0,005
N
honor
20
20
19
20
20
20
20
16
19
20
Std.avv.
honor
0,883
0,826
0,823
0,496
0,600
Std.avv.
hanar
0,829
0,921
0,896
0,427
0,663
Fratio
1,13
1,25
1,18
1,35
1,22
p
varians
0,79
0,64
0,72
0,53
0,67
N
hanar
9
9
8
9
9
Std.avv.
honor
0,639
0,344
0,040
0,482
0,203
Std.avv.
hanar
0,818
0,537
0,170
0,658
0,564
Fratio
1,64
2,43
18,21
1,86
7,72
p
varians
0,56
0,29
N hanar
KÖN/FÖRÄDLAD: inom förädlad ras, mellan honor och hanar
Faktor
1
2
3
4
5
Medel
honor
0,398
0,035
0,438
-0,174
0,103
Medel
hanar
-0,355
-0,025
0,314
0,195
-0,308
tvärde
2,00
0,26
1,58
-1,09
1,83
fg
p
14
14
11
12
14
0,065
0,802
0,142
0,295
0,089
N
honor
7
7
5
5
7
0,01
0,57
0,02
Enkät
Jag fann en signifikant variansskillnad mellan ras när jag jämförde endast hanar i faktor
3, människoriktad vänlighet. Gotlandskaninhanarna hade mindre varians än hanar av
förädlad ras. En signifikant variansskillnad fanns även mellan kön inom rasen
gotlandskanin i faktor 3, människoriktad vänlighet, där honor har större varians än hanar
(tabell 8). Det fanns ingen signifikant variansskillnad mellan ras, kön eller ålder när
samtliga kaniner jämfördes. Jag fann ingen medelvärdesskillnad i något av fallen. Alla
signifikanser försvann efter sekventiell Bonferronikorrektion.
Tabell 8. Medelvärdes- och variansskillnader mellan ras, kön, åldersgrupp, ras uppdelad på horor
respektive hanar, ras inkluderande endast adulter samt mellan åldersgrupper och kön inom rasen
gotlandskanin och mellan kön inom förädlad ras. T-test för olika varians utfördes i de fall där det fanns en
signifikant variansskillnad, men jag fann inga nya signifikanser.
RAS: mellan gotlandskanin och förädlad ras, samtliga kaniner
Faktor
1
2
3
4
Medel
gotlands.
0,071
0,015
0,101
-0,052
Medel
förädlad
-0,167
0,104
-0,066
0,047
tvärde
0,99
-0,27
0,75
-0,41
fg
p
26
23
30
28
0,331
0,786
0,459
0,686
N
gotlands.
15
13
19
17
28
N
förädlad
13
12
13
13
Std.avv.
gotlands.
0,683
0,866
0,522
0,696
Std.avv.
förädlad
0,572
0,738
0,742
0,594
Fratio
1,42
1,38
2,02
1,37
p
varians
0,545
0,604
0,172
0,587
Tabell 8 fortsättning.
KÖN: mellan honor och hanar, samtliga kaniner
Faktor
1
2
3
4
Medel
honor
0,052
-0,118
-0,034
-0,017
Medel
hanar
-0,172
0,227
0,113
-0,083
tvärde
0,91
-1,05
-0,65
0,28
fg
p
25
22
29
27
0,373
0,306
0,522
0,780
N
honor
14
13
16
16
N hanar
13
11
15
13
Std.avv.
honor
0,584
0,768
0,674
0,567
Std.avv.
hanar
0,700
0,842
0,581
0,705
Fratio
1,44
1,20
1,35
1,54
p
varians
0,527
0,751
0,584
0,422
RAS/HONOR: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast honor
Medel
förädlad
-0,308
tvärde
1,88
fg
p
1
Medel
gotlands.
0,252
12
2
3
4
-0,219
0,039
0,060
0,043
-0,194
-0,186
-0,58
0,63
0,79
11
14
14
Faktor
0,085
N
gotlands.
9
N
förädlad
5
Std.avv.
gotlands.
0,556
Std.avv.
förädlad
0,487
Fratio
1,30
p
varians
0,850
0,572
0,539
0,441
8
11
11
5
5
5
0,906
0,657
0,646
0,526
0,761
0,336
2,97
1,34
3,69
0,310
0,640
0,220
N
förädlad
7
6
7
7
Std.avv.
gotlands.
0,815
0,728
0,265
0,799
Std.avv.
förädlad
0,652
0,973
0,831
0,638
Fratio
1,56
1,79
9,82
1,57
p
varians
0,599
0,594
Std.avv.
honor
0,556
0,906
0,657
0,646
Std.avv.
hanar
0,815
0,728
0,265
0,799
Fratio
2,15
1,55
6,13
1,53
p
varians
0,32
0,70
Std.avv.
honor
0,652
0,973
0,831
0,638
0,652
Std.avv.
hanar
0,487
0,526
0,761
0,336
0,487
Fratio
1,79
3,41
1,19
3,60
1,79
p
varians
0,60
0,26
0,90
0,24
0,60
RAS/HANAR: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast hanar
Faktor
1
2
3
4
Medel
gotlands.
-0,201
0,389
0,186
-0,256
Medel
förädlad
-0,148
0,092
0,030
0,065
tvärde
-0,13
0,56
0,50
-0,81
fg
p
11
9
13
11
0,899
0,588
0,624
0,437
N
gotlands.
6
5
8
6
0,008
0,597
KÖN/GOTLANDSKANIN: inom rasen gotlandskanin, mellan honor och hanar
Faktor
1
2
3
4
Medel
honor
0,252
-0,219
0,039
0,060
Medel
hanar
-0,201
0,389
0,186
-0,256
tvärde
1,29
-1,26
-0,59
0,89
fg
p
13
11
17
15
0,221
0,234
0,561
0,388
N
honor
9
8
11
11
N hanar
6
5
8
6
0,02
0,53
KÖN/FÖRÄDLAD: inom förädlad ras, mellan honor och hanar
Faktor
1
2
3
4
5
Medel
honor
-0,148
0,092
0,030
0,065
-0,148
Medel
hanar
-0,308
0,043
-0,194
-0,186
-0,308
tvärde
0,46
0,10
0,48
0,79
0,46
fg
p
10
9
10
10
10
0,654
0,923
0,644
0,445
0,654
N
honor
7
6
7
7
7
29
N hanar
5
5
5
5
5
DISKUSSION
PCAn av beteendetestdata resulterade i 5 faktorer (se tabell 13). Rädsla för nya objekt
borde mätas i en bekant miljö eftersom man då inte får ett brus av att djuret utforskar den
nya miljön (Réale et al. 2007). Också Verbeek med flera (1994) fann att djärvhet och
undersökande korrelerar och kan därför vara svåra att skilja på. Jag betecknade faktor 1
som utforskande i obekant miljö eftersom denna faktor innefattade samtliga variabler från
NO III, det första novel object-testet i obekant miljö. Testet hade alltså 2 nyheter,
objektet och miljön. Dessutom verkade majoriteten av kaninerna upptäcka objektet av en
slump medan de rörde sig i hägnet. I faktor 2 ingick samtliga variabler från NO I, det
första novel object-testet i bekant miljö, samt positionspoäng från NO II. I detta test är
objektet det enda som är nytt. Denna faktor skulle kunna benämnas som djärvhet eller
utforskande i bekant miljö. I vissa fall använde jag kompostgaller för att begränsa
testytan då kaninen som skulle testat hölls i större hägn eller box. Kompostgallret blir i så
fall ännu en nyhet och man kan inte längre utesluta utforskningsbeteende. Faktor 3
innefattade samtliga antipredatorbeteenden associerade med flykt samt väggresning
(SOC) och nosa (SOC). Faktorladdningarna för alla flykbeteendena var dock negativa,
vilket innebär att faktorn speglar frånvaron av dessa. Därför valde jag att kalla faktor 3
för oräddhet. Faktor 4 innehöll samtliga variabler från NO II utom positionspoäng, frystid
och frekvens (PR), öppen vigilenstid och frekvens (PR) NA poäng, tid av uppmärksamhet
ägnad åt en främmande kanin (SOC) samt grävtid och frekvens (SOC). Jag betecknade
denna faktor som aktivitet eftersom den speglar uppmärksamhet mot både predator och
artfrände, undersökande i NO II och av ny miljö i NA, avsaknad av frysbeteende samt
aktivitet i uppvisningsbeteenden. Faktor 5 innefattar samtliga variabler från NO IV, det
sista novel object-testet i obekant miljö, samt flyttar sig (PR), stampar och närmar sig
(SOC). Denna faktor valde jag att benämna som förändringsbenägenhet. När man utsätter
ett djur för nya situationer kan habituering, det vill säga att djuret vänjer sig, ske. Detta
kan hända även när det utsätts för olika nya stimuli, det vänjer sig vid nyheten i sig
(Réale et al. 2007).
PCAn av enkätdata resulterade i 4 faktorer (tabell 12). I enkätfaktor 1 ingick bland annat
egenskaperna fyndig, aktiv och beslutsam, därför valde jag att benämna denna faktor som
bestämdhet. Jag kallade faktor 2 för mottaglighet eftersom denna faktor präglades av
egenskaper som tillgiven/kärleksfull, hjälpsam mot kaniner och sårbar. Faktor 3
innefattade bland annat vänlig vid hantering, sällskaplig mot människa och hjälpsam mot
människa. Denna faktor benämndes som människoriktad vänlighet. Egenskaperna i faktor
4 var likgiltig, oberoende och (inte) känslig. Faktor 4 fick benämningen kontroll.
Korrelationen mellan beteendetestfaktorerna och enkätfaktorerna gav, innan
Bonferronikorrektionen, en signifikant negativ korrelation mellan faktor 4 (aktivitet;
beteendetest) och 2 (dominans; enkät) samt mellan faktor 5 (förändringsbenägenhet;
beteendetest) och 4 (människoriktad vänlighet; enkät). Det fanns även en signifikant
korrelation mellan beteendetestfaktor 1 (undersökande i obekant miljö) och 5
(förändringsbenägen), 2 (djärvhet/undersökande i bekant miljö) och 3 (rädsla) samt 3
(rädsla) och 4 (aktivitet). Korrelationer mellan faktorer innebär att de mäter mer eller
mindre samma egenskap. Om faktorer från olika mätmetoder korrelerar betyder det att
den mätta egenskapen kan fångas upp av båda. Korrelationer mellan faktorer från samma
30
mätmetod är däremot inte önskvärda eftersom detta tyder på att faktorerna är för många.
Sådana korrelationer orsakas av att variabler med ett samband har hamnat i olika faktorer.
Alla signifikanserna försvann dock efter en sekventiell Bonferronikorrektion.
Avsaknaden av signifikanta korrelationer efter den sekventiella Bonferronikorrektionen
kan bero på att beteendetesten och enkätundersökningen mäter personligheten i olika
skalor. Enkätfaktorerna består av enskilda egenskaper och flera sådana faktorer kan ligga
till grund för ett enda beteende i beteendetestet. Sett från andra hållet kan
personlighetsegenskaper som fångas upp av enkäten vara svåra att testa i beteendetester.
En annan förklaring kan vara att enkäten inte lämpar sig för utvärdering av personlighet
hos kaniner.
Resultaten tyder på att beteendetestfaktor 3, som jag benämner som oräddhet, är den
faktor där flest grupper skiljer sig, både med avseende på medelvärde och varians. Hanar
av rasen gotlandskanin skilde sig signifikant (efter en sekventiell Bonferronikorrektion)
från hanar av förädlade raser, de förstnämnda utförde flyktbeteenden i större utsträckning
än de sistnämnda. Detta resultat kan förklaras med att samtliga hanar av förädlade raser
var kastrerade. Flera studier pekar på att beteendet hos hanar ändras med avsaknad
respektive tillförsel av testosteronliknande hormon (sexuellt beteende; Beyer & Rivaud
1973; Alsum & Goy 1974). Perrot-Sinal med flera (1998) har hittat en korrelation mellan
plasmatestosteronnivåer och rörelseaktivitet hos sork (Microtus pennsylvanicus) Ett
samband mellan hög testosteronhalt och mer risktagande beteenden har hittats hos
människa (Stanton et al. 2011). Även skillnaden mellan hanar av olika raser i faktor 1,
som jag benämner som ”utforskande i obekant miljö” kan förklaras med att
gotlandskaninhanarna har högre testosteronnivåer, eftersom beteenden associerade till
utforskande kräver mer rörelseaktivitet.
Jag fann ingen signifikant skillnad i faktor 3 (oräddhet) när jag jämförde honor av olika
ras. Skillnaden mellan ras i faktor 3 kan därför förklaras av skillnaden mellan hanarna. En
signifikant skillnad mellan kön fanns i totalmaterialet i faktor 3 och 4. Honorna utförde
färre flyktbeteenden under kortare tid samt var mindre aktiva än hanarna. Eftersom honor
har en närmast obefintlig testosteronnivå jämfört med hanarna kan man förvänta sig att
de skulle vara mindre aktiva. Liknande resultat erhölls vid jämförelse mellan kön inom
rasen gotlandskanin. Det fanns dock ingen skillnad mellan kön inom den förädlade
gruppen. Detta skulle återigen kunna bero på att hanarna i gruppen var kastrerade.
F-testet visade på en signifikant variansskillnad mellan ras, ras uppdelad på honor
respektive hanar samt ras då endast adulter jämfördes i faktor 3, oräddhet.
Gotlandskaniner hade högre varians än förädlade raser i samtliga fall. Detta resultat tyder
på att skillnaden i varians verkligen beror på ras. Gotlandskaninen är en lantras och har
inte utsatts för förädlingsavel som andra, förädlade, kaninraser (Hallander 1985). Den
fenotypiska variationen uttrycks således inte bara morfologiskt (Hallander 1985) utan
även beteendemässigt. För att undersöka om denna skillnad möjligen kan tyda på att
gotlandskaniner har större genetisk variation än förädlade raser, behövs vidare studier. En
början kan vara att undersöka den genetiska kopplingen i faktor 3, oräddhet, hos
gotlandskanin med hjälp av ett pedigree (stamboksdata).
31
Det fanns också en signifikant skillnad mellan ålder i faktor 3 (oräddhet) där juveniler
hade en högre varians än adulter. Resultatet är i enlighet med flera andra studier som
visar på att antipredatorbeteenden förändras med ålder (Vitale 1989; Pongrácz &
Altbäcker 2000). Fenomenet kallas ”kvantitativ respons” och innebär att beteendet blir
mer specificerat med erfarenhet och tid (Inglis 1979). Det finns en avvägning mellan
antipredatorbeteenden och födointag, när en individ flyr från en predator förlorar den tid
som den skulle ha lagt på att inta föda (Vitale 1989). Samtidigt kan utebliven respons mot
ett hot resultera i att individen blir tagen av predatorn. Erfarna individer kan dock anpassa
intensiteten på sin respons och på så sätt hushålla med sin tid på ett mer effektivt sätt
(Vitale 1989). I predatortestet använde jag både en predatorattrapp och ljud från en
luftpredator. När jag slog på ljudet i början av testet, innan attacken med attrappen
började, ökade vigilensen hos flertalet av kaninerna (egen observation). Med idén om
kvantitativ respons i åtanke skulle man kunna förvänta sig en starkare reaktion med ett
visuellt stimulus kombinerat med ljudstimulus än med respektive stimuli var för sig. I sin
studie undersökte Vitale (1989) kaniners reaktion mot två olika flygande objekt, en
rovfågelsilhuett och en träbit. Han fann att både erfarna och oerfarna kaniner reagerade
oftare på rovfågelsilhuetten än på träbiten men det fanns ingen skillnad i reaktion på
träbiten mellan den erfarna och den oerfarna gruppen. Detta resultat pekar på att även
oerfarna kaniner kan skilja på situationer som utgör ett verkligt hot och situationer som
inte gör det. Den större variationen i respons bland juvenilerna i min studie beror
troligtvis inte på att vissa individer misslyckades med att tolka den simulerade attacken
som ett verkligt hot, utan på att de inte är tillräckligt erfarna och därmed inte tillräckligt
specificerade i sin respons, vilket är i enlighet med hypotesen om kvantitativ respons
(Inglis 1979).
Det fanns ingen signifikant skillnad i medelvärde mellan ras eller kön i enkätfaktorerna.
Jag fann heller ingen skillnad mellan ras för honor respektive hanar eller för kön inom
raserna. Ingen skillnad i varians fanns i något av fallen. Dessa resultat kan bero på att
enkäten inte kunde fånga upp de egenskaper som kaninerna skilde sig i. Skillnaderna låg i
beteendetestfaktor 3, vilken innefattade beteenden associerade med flykt. Dessa
beteenden kan vara svåra att observera på daglig basis eftersom försöksdjuren i denna
studie är tama och lever under skyddade förhållanden där de inte utsätts för den typen av
situationer. Personlighet påverkas av både gener och miljö. Ärvbarheten är dock nästan
aldrig mer än 50 %, vilket gör att miljöns påverkan nästan alltid mer än 50 % (Plomin &
Caspi 1999). Att kaninraserna inte skiljer sig i andra faktorer än den som är associerad
med flykt kan förklaras av att de generellt hålls i liknande miljöer och utsätts för liknande
situationer.
32
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS
Jag har i denna studie funnit 5 personlighetsfaktorer hos kaniner med hjälp av
beteendetest. Dessa kunde fånga upp fler skillnader mellan rasen gotlandskanin och
förädlade raser jämfört de 4 faktorerna som erhölls med hjälp av personlighetsenkäten
Med utgångspunkt från denna studie anser jag att beteendetest är ett bättre alternativ för
utvärdering av personlighet hos kanin. Dock behövs vidare arbete för att förfina
metoderna. Flera studier har visat att antipredatorbeteenden har en underliggande
genetisk bas (Magurran 1990; Petersson & Järvi 2006; Håkansson et al. 2007).
Variansskillnaden i faktor 3 (oräddhet), mellan gotlandskaniner och förädlade raser skulle
därför kunna tyda på att gotlandskaniner möjligen har större genetisk variation än
förädlade raser med avseende på flyktbeteende. Det behövs dock vidare studier för att
undersöka detta.
33
ERKÄNNANDEN
Först av allt vill jag tacka mina handledare Linda Laikre och Ulrika Alm Bergvall för all
hjälp och stöd under loppet av det här arbetet. Detta innefattar allt från tips och idéer till
hjälp med utförandet av statistiska test, korrekturläsning och övergripande handledning.
Ett stort tack till Kristoffer Andersson som under den slitsamma perioden med
beteendetest var min frivilliga fältassistent. Det skulle inte ha gått utan honom.
Jag vill också tacka Nils Ryman för värdefull hjälp med bland annat statistik och Anders
Lekander för information, svar på diverse frågor och kontaktuppgifter.
Tack till Helena Sundsgård för assistans ute i fält och till alla på avdelningen för
populationsgenetik; Lovisa, Johan, Anna, Peter, Rebecka och Karin, för hjälp med
diverse saker och för mycket trevligt sällskap.
Till alla kaninägarna och kaninskötarna: alla djurskötare på Torekällbergets museum,
ChrisTina Arup, Carina och Magnus Bood, bonden Bosse och alla på Fredriksdals
friluftsmuseum, alla på Akalla, Eolhälls och Stora Skuggans 4Hgårdar, Bonden Elin och
alla på Vallby Friluftsmuseum samt alla som tog sig tid att fylla i personlighetsenkäten;
ett stort tack, utan er hade detta arbete inte varit möjligt.
Till Ulric Eriksson, som försåg mig med min kaninkollega, Gene Pop.
Tack till Thor och Ingrid Ringström för all hjälp och det goda fikat.
Till sist vill jag tacka allas vår favoritkanin Gene Pop för assistans i beteendetesten.
34
REFERENSER
Allendorf, F. W. & Luikart, G. 2007. Conservation and the genetics of populations. Blackwell
Publishing Ltd, Malden, USA.
Alsum, P. & Goy, R. W. 1974. Actions of esters of testosterone, dihydrotestosterone and
estradiol on sexual behavior in castrated male guinea pigs. Hormones and Behavior, 5, 207217.
Altmann, J. 1974. Observational study of behavior: sampling methods. Behaviour, 49, 227-267.
Bergvall, U. A., Schäpers, A., Kjellander, P. & Weiss, A. 2011. Personality and foraging
decisions in fallow deer, Dama dama. Animal Behaviour, 81, 101-112.
Beyer, C. & Rivaud, N. 1973. Differential effects of testosterone and dihydrotestosterone on the
sexual behavior of prepubertally castrated male rabbits. Hormones and Behavior, 4, 175-180.
Black-Cleworth, P. & Verberne, G. 1975. Scent-marking, dominance and flehmen behavior in
domestic rabbits in an artificial labotatory territory. Chemical Senses and Flavor, 1, 465-494.
Boissy, A. & Bouissou, M. F. 1995. Assessment of individual differences in behavioural
reactions of heifers exposed to various fear-eliciting situations. Applied Animal Behaviour
Science, 46, 17-31.
Boon, A. K., Réale, D. & Boutin, S. 2007. The interaction between personality, offspring fitness
and food abundance in North American red squirrels. Ecology Letters, 10, 1094-1104.
Buss, D. M. & Craik, K. H. 1980. The frequency concept of disposition: dominance and
prototypically dominant acts. Journal of Personality, 48, 379-392.
Buss, D. M. & Craik, K. H. 1981. The act frequency analysis of interpersonal dispositions:
aloofness, gregariousness, dominance and submissiveness. Journal of Personality, 49, 175192.
Carere, C. & Eens, M. 2005. Unravelling animal personalities: how and why individuals
consistently differ. Behaviour, 142, 1149-1157.
Cattell, R. B. 1947. Confirmation and clarification of primary personality factors.
Psychometrica, 12, 197-220.
Costa T. P., Jr. & McCrae, R. R. 1985. Updating Norman's “Adequate taxonomy”: intelligence
and personality dimensions in natural language and in questionnaires. Journal of Personality
and Social Psychology, 49, 710-721.
Fiske, D. W. 1949. Consistency of the factorial structures of personality ratings from different
sources. Journal of Abnormal and Social Psychology, 44, 329-344.
Fairholm, E. 2007. Horses and ponies: more than just a size difference? M.A. honours thesis,
University of Edinburgh.
35
Farabollini, F., Albonetti, M. E. & Dessí-Fulgheri, F. 1991. Response to intruders in female
rabbit colonies is related to sex of intruders and rank of residents. Brehavioural Processes, 24,
111-122.
Frankham, R., Ballou, J. D. & Briscoe, D. A. 2004. A primer of conservation genetics.
Cambridge University press, Cambridge, UK.
Goldberg, L. R. 1983. The magical number five, plus or minus two: Some considerations on the
dimensionality of personality descriptors. Paper presented at a Research Seminar, Gerontology
Research Center, NIA/NIH, Baltimore, MD, citerad i: McCrae, R. R. & Costa P. T., Jr.
1987. Validation of the five-factor model of personality across instruments and observers.
Journal of Personality and Social Psychology, 52, 81-90.
Gosling, S. D. 1998. Personality dimensions in spotted hyenas (Crocuta crocuta). Journal of
Comparative Psychology, 112, 107-118.
Gosling, S. D. 2001. From mice to men: what can we learn about personality from animal
research?. Psychological Bulletin, 127, 45-86.
Gosling, S. D. & John, O. P. 1999. Personality dimensions in nonhuman animals: a crossspecies review. Current directions in Psychological Science, 8, 69-75.
Gosling, S. D., John, O. P. & Kwan, V. S. Y. 2003. A dog’s got personality: a cross-species
comparative approach to personality judgment in dogs and humans. Journal of Personality
and Social Psychology, 85, 1161-1169.
Groothuis, T. G. G. & Carere, C. 2005. Avian personalities: characterization and epigenesis.
Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 29, 137-150.
Hallander, H. 1985. Svenska lantraser. Bokförlaget Blå Ankan AB, Veberöd.
Håkansson, J., Bratt, C. & Jensen, P. 2007. Behavioural differences between two captive
populations of red jungle fowl (Gallus gallus) with different genetic background, raised under
identical conditions. Applied Animal Behaviour Science, 102, 34-38.
Koolhaas, J. M., Korte, S. M., De Boer, S. F., Van Der Vegt, B. J., Van Reenen, C. G.,
Hopster, H., De Jong, I. C., Ruis, M. A. W. & Blokhuis, H. J. 1999. Coping styles in
animals: current status in behavior and stress-physiology. Neuroscience and Biobehavioral
Reviews, 23, 925-935.
Kurvers, R. H. J. M., Eijkelenkamp, B., Van Oers, K., Van Lith, B., Van Wieren, S. E.,
Ydenberg, R. C. & Prins H. H. T. 2009. Personality differences explain leadership in
barnacle geese. Animal Behaviour, 78, 447-453.
Lehmann, M. 1991. Social behaviour i young domestic rabbits under semi-natural conditions.
Applied Animal Behaviour Science, 32, 269-292.
Magurran, A. E. 1990. The inheritance and development of minnow anti-predator behavior.
Animal Behaviour, 39, 834-842.
36
Mater, J. A. & Anderson, R. C. 1993. Personalities of octopuses (Octopus rubescen). Journal of
Comparative Psychology, 107, 336-340.
McCrae, R. R. & Costa P. T., Jr. 1987. Validation of the five-factor model of personality across
instruments and observers. Journal of Personality and Social Psychology, 52, 81-90.
Meagher, R. K. 2009. Observer ratings: validity and value as a tool for animal welfare research.
Applied Animal Behaviour Science, 119, 1-14.
Monclús, R. & Rödel, H. G. 2008. Different forms of vigilance in response to presence of
predators and conspecifics in a group-living mammal, the European rabbit. Ethology, 114,
287-297.
Mykytowycz, R. & Dudzinski, M. L. 1966. Aggressive and protective behavior of adult rabbits
Oryctolagus cuniculus L. towards juveniles. Behaviour, 43, 92-120.
Mykytowycz, R. & Hesterman, E. R. 1975. An experimental study of aggression in captive
European rabbits, Oryctolagus cuniculus (L.). Behaviour, 52, 104-123.
Norman, W. T. 1963. Toward an adequate taxonomy of personality attributes: replicated factor
structure in peer nomination personality ratings. Journal of Abnormal and Social Psychology,
66, 574-583.
Perrot-Sinal, T. S., Innes, D., Kavaliers, M. & Ossenkopp, K.-P. 1998. Plasma testosterone
levels are related to various aspects of locomotor activity in wild-caught male meadow voles
(Microtus pennsylvaticus). Physiology and Behavior, 64, 31-36.
Petersson, E. & Järvi, T. Anti-predator response in wild and sea-ranched brown trout and their
crosses. Aquaculture, 253, 218-228.
Plomin, R. & Caspi A. 1999. Behavioral genetics and personality. Handbook of personality:
theory and research. The Guilford Press. New York. 251-276.
Pongracz, P. & Altbäcker, V. 2000. Ontogeny of the responses of European rabbits
(Oryctolagus cuniculus) to aerial and ground pradators. Canadian Journal of Zoology, 78,
655-665.
Réale, D. & Festa-Bianchet, M. 2003. Predator-induced natural selection on temperament in
bighorn ewes. Animal Behaviour, 65, 463-470.
Shrout, P. E. & Fleiss, J. L. 1979. Intraclass correlations: uses in assessing rater reliability.
Psychological Bulletin, 86, 420-428.
Smith, G. M. 1967. Usefulness of peer ratings of personality in educational research.
Educational and Psychological Measurement, 27, 967-984.
Sokal, R. R., and Rohlf, F. J. 2000. Biometry, third edition. W. H. Freeman & Co Ltd, New
York, USA.
Southern, H. N. 1947. Sexual and aggressive behaviour in the wild rabbit. Behaviour, 1, 173194.
37
Stanton, S. J., Liening, S. H. & Schultheiss, O. C. 2011. Testosterone I positively associated
with risk taking in the Iowa Gambling Task. Hormones and Behavior, 59, 252-256.
Stevenson-Hinde, J. & Zunz, M. 1978. Subjective assessment of individual rhesus monkeys.
Primates, 19, 473-482.
Tupes, E. C. & Christal, E. R. 1961. Recurrent personality factors based on trait ratings.
Technical report ASD-TR-61-97. Lackland Air Force Base, TX: U.S. Air Force.
Vastrade, F. M. 1986. The social behaviour of free-ranging domestic rabbits (Oryctolagus
cuniculus L.) Applied Animal Behaviour Science, 16, 165-177.
Verbeek, M. E. M., Drent, P. J. & Wiepkema, P. R. 1994. Consistent individual differences in
early exploratory behavior of male great tits. Animal Behaviour, 48, 1113-1121.
Vitale, A. F. 1989. Chandes in anti-predatory responses of wild rabbits, Oryctolagus cuniculus
(L.), with age and experience. Behaviour, 110, 47-61.
Watkins, W. M. 2006. Determining parallel analysis criteria. Journal of Modern Applied
Statistical Methods, 5, 344-346.
Wemelsfelder, F., Hunter T. E. A., Mendl, M. T. & Lawrence, A. B. 2001. Assessing the
‘whole’ animal: a free choice profiling approach. Animal Behaviour, 62, 209-220.
Wennerström, L. 2009. Bevarandegenetisk status hos gotlandskanin – en hotad lantras.
Examensarbete för kandidatexamen i biologi, Stockholms universitet.
38
INTERNETREFERENSER
Costa, P. T., Jr. & McCrae, R. R. 1985a. The revised NEO personality inventory (NEO-PI-R)
Odessa, FL: Psychol. Assess. Resources. Tillgänglig från
http://www.google.com/books?hl=sv&lr=&id=D5i3ShD10GkC&oi=fnd&pg=PA179&dq=Re
vised+NEO+Personality+Inventory+(NEO-PI-R)+and+NEO+Five-Factor+Inventory+(NEOFFI)+manual&ots=8FQpaMNnBY&sig=_FGhZpL_d6yo1T6O2BUHhiZf944#v=onepage&q
&f=false
Hämtad mars 2011.
Föreningen Gotlandskaninen. 2008a. http://www.gotlandskaninen.se/, historik.
Hämtad april 2010.
Föreningen Gotlandskaninen. 2008b. http://www.gotlandskaninen.se/, bevarandearbetet.
Hämtad april 2010.
Föreningen Gotlandskaninen. 2008c. http://www.gotlandskaninen.se/, artiklar.
Hämtad april 2010.
Föreningen Gotlandskaninen. 2009. Plan och riktlinjer för Föreningen Gotlandskaninens
verksamhet som registerförande förening för gotlandskanin. Tillgänglig från
http://www.gotlandskaninen.se/foreningen/Plan_och_riktlinjer_2009-06.pdf .
Hämtad april 2010.
Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J. & Smedler, A.-C. 2005. Personlighetspsykologi. Vår
tids psykologi. Natur och Kultur, Stockholm.
Utdrag tillgängligt från http://harnostudier.com/personlighetspsykologi.html
Hämtat maj 2010.
Inglis, I. R. 1979. Visual Bird scarers: an ethological approach. Bird problems in agriculture.
M. A. F. F. Publishing, England. Tillgänglig från
http://books.google.com/books?ei=4APRTbjqIMbtsgbKg6C2Cw&ct=result&hl=sv&id=VYw
_AAAAYAAJ&dq=Bird+problems+in+agriculture&q=quantitative
Hämtat maj 2010.
Jordbruksverket. 2009. Handlingsplan för långsiktigt uthållig förvaltning av svenska
husdjursgenetiska resurser under perioden 2010-2020. Tillgänglig från
http://www.sjv.se/download/18.2b30f72c121e790f94d80001703/Handlingsplan+uth%C3%A5
llig+f%C3%B6rvaltning+av+husdjursgenetiska+resurser+10-20.pdf .
Hämtad april 2010.
Lannek, J. 2007. Delmål för husdjursgenetiska resurser åren 2010 till 2020. Underlagsrapport
inför den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålarbrtrt 2009. Jordbruksverket,
Jönköping. Tillgänglig från
http://www.sjv.se/download/18.b1bed21121e26684180006145/rapport+070511 .
Hämtad april 2010.
39
Miljömålsrådet. 2009. Miljömålen -i halvtid. Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges miljömål.
Tillgänglig från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-12724.pdf.
Hämtad april 2010
40
APPENDIX 1
Enkät för utvärdering av personlighet hos kanin
BAKGRUNDSINFORMATION FÖR KANIN
Kaninens namn:_____________________________________________________________
Ras:______________________________________________________________________
ID-nummer:______________________________
Ålder:___________________________________
Kön:____________________________________
Vikt:____________________________________
Längd av bakfot (se bild, från hälen till
klornas början): __________________cm
Antal kullsyskon:____________________
Är kaninen parad? ___________________
Antal kullar:________________________
Snittantal levande avvanda
ungar/kull:______________________________________________
Ägarens namn:________________________________________________________________
Hur länge har du haft kaninen?___________________________________________________
Hur hålls kaninen? _____________________________________________________________
Eventuell miljöberikning:________________________________________________________
Hålls kaninen ensam eller med andra kaniner?_______________________________________
Om kaninen hålls med andra, hur många andra:_____________________________________
Gödslar kaninen alltid på samma ställe i buren eller sprider den gödsel lite var som helst?
___________________________________________________________________________
Har kaninens samspel/beteende tillsammans med andra kaniner iakttagits?
__________________________________________________________________________
Beskriv vilka aktiviteter kaninen är med om (kaninhoppning, promenad i koppel, etc.):
__________________________________________________________________________
Pappersenkäter skickas till:
Populationsgenetik
Att: Anastasia Eklund
Zoologiska institutionen
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
Om Ni har några frågor skriv till e-postadressen: gotlandskanin_su@hotmail.com
Du kan ladda ner i Word- eller pdf-format www.popgen.su.se. Det går bra att maila ifylld enkät
till ovanstående e-postadress.
Sista svarsdatum är 25:e juni 2010.
PERSONLIGHETSBEDÖMNING FÖR KANIN
Nedan följer en personlighetsenkät. Genom att gradera egenskaperna på följande sidor på en sjugradig skala
kan man få en uppfattning om kaninens personlighet. Basera din bedömning på din egen förståelse av
egenskapen med hjälp av förklaringen som följer varje egenskap. Kaninens beteenden och interaktioner med
människor och eventuellt andra kaniner ska vara grunden för din gradering. Använd din egna subjektiva
bedömning av typiskt kaninbeteende för att bestämma om kaninen du utvärderar är över-, under-, eller
genomsnittlig för egenskapen. Följande sjugradiga skala ska användas när du graderar kaninen.
1: Uppvisar antingen total frånvaro eller försumbart lite av egenskapen.
2: Uppvisar oregelbundet en liten mängd av egenskapen.
3: Uppvisar något mindre än genomsnittlig mängd av egenskapen.
4: Uppvisar ungefär genomsnittlig mängd av egenskapen.
5: Uppvisar något större än genomsnittlig mängd av egenskapen.
6: Uppvisar regelbundet betydlig mängd av egenskapen.
7: Uppvisar extremt stor mängd av egenskapen.
Vet ej: Kaninen har ej observerats i den beskrivna situationen. (Exempelvis: Om kaninen aldrig haft någon
social kontakt med andra kaniner kan det vara svårt att bedöma sociala egenskaper hos denna).
Svara genom att sätta ett kryss (x) i cirkeln under det valda numret. De tre första frågorna (1-3) riktar sig till
honor. Övriga frågor gäller bägge könen.
I det fall där kaninen har två eller fler skötare som känner den bra, skulle vi vara tacksamma om två eller flera
skötare kunde fylla i varsin personlighetsenkät för en och samma kanin. För framtida jämförelse skulle vi
också vilja ha in utvärderingar för andra vanligt förekommande kaninraser om ni håller sådana. Fyll alltså i
enkäter för kaniner av andra raser om Ni håller sådana. Om två eller fler skötare fyller i enkäten för samma
kanin ber vi er att inte diskutera svaren på frågorna.
1. UNGVÅRDNAD (bobygge): Kaninhonan är kapabel till att bygga ett bra bo till sin avkomma av det
erbjudna materialet.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
2. UNGVÅRDNAD (av ungar i bo): Kaninhonan är noga med att hämta tillbaka ungar som har kommit
ur boet på ena eller andra sättet.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
3. UNGVÅRDNAD (av ungar utanför bo): Kaninhonan månar om ungarna när hon introducerar dem i
omgivningen utanför boet.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
4. STABIL: Kaninen reagerar på sin miljö, inklusive andra kaniners beteende, på ett lugnt och
regelmässigt sätt. Kaninen upprörs inte lätt av andra kaniners beteende.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
5. NYFIKEN: Kaninen uttrycker en önskan om att se eller veta om objekt, anordningar eller andra
kaniner. Detta kan också inkludera en önskan om att veta om andra kaniners angelägenheter som inte
direkt berör kaninen i fråga.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
6. LAT: Kaninen är relativt inaktiv, slö eller rör sig långsamt och undviker energiska aktiviteter.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
7. RÄDD (defensiv): Kaninen reagerar till ytterlighet på riktiga eller inbillade hot genom att uppvisa
beteenden som att fly eller frysa (kaninen är stilla en längre stund).
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
8. DOMINANT: Kaninen kan tränga undan, hota och ta mat från andra kaniner. Kaninen kan också
uttrycka hög status genom att bestämt blanda sig i sociala interaktioner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
9. VARSAM: Kaninen verkar ofta uppmärksam på eventuell skada eller fara som resulterar från dess
handlingar. Kaninen undviker riskfulla beteenden.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
10. STEREOTYPA BETEENDEN: Kaninen uppvisar ofta kontinuerliga, repetitiva beteenden som t.ex.
hoppa fram och tillbaka i buren. (Beskriv beteendet).
___________________________________________________________
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
11. TANKLÖS: Kaninen beter sig ofta på ett sätt som verkar obetänksamt eller glömskt.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
12. SNÅL/GIRIG: Kaninen är mycket girig eller har en överdriven åtrå efter mat, föredragna platser,
eller andra resurser i inhägnaden/buren. Kaninen är ovillig att dela dessa resurser med andra.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
13. AVUNDSJUK PÅ KANINER: Kaninen upprörs ofta av andra kaniner som är i önskvärda eller
fördelaktiga situationer, t.ex. när de har mat, en utvald plats, tillgång till umgänge med andra kaniner
eller när de får uppmärksamhet från skötare. Kaninen kan försöka att störa eller avbryta de gynnade
kaninernas aktiviteter.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
14. AVUNDSJUK PÅ MÄNNISKOR: Kaninen upprörs ofta av att människor umgås med andra
människor, eller när de hanterar andra kaniner. Kaninen i fråga kan försöka att störa eller avbryta
människornas aktiviteter.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
15. INDIVIDUALISTISK: Kaninens beteende utmärks i jämförelse med beteendet hos de andra
kaninerna. Det betyder inte att det är oöverensstämmande med de andras beteende.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
16. DIETKONSERVATIV: Kaninen prövar ogärna eller mycket försiktigt nya födoämnen.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
17. VÅRDSLÖS: Kaninen är obetänksam eller obekymrad över konsekvenserna av sitt beteende.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
18. SÄLLSKAPLIG MED KANINER: Kaninen söker och finner ett nöje i sällskap från andra kaniner
och ägnar sig åt vänskapliga interaktioner som t.ex. ömsesidig putsning.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
19. SÄLLSKAPLIG MED MÄNNISKOR: Kaninen söker och finner ett nöje i sällskap från människor.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
20. DISTRAHERAD: Kaninen blir lätt distraherad och kan bara koncentrera sig under korta stunder vid
träning som t.ex. hoppning eller annan hantering.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
21. TIMID: Kaninen saknar självförtroende, blir lätt uppskrämd och är tveksam för att våga sig in i nya
sociala eller icke-sociala situationer.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
22. SYMPATISK MOT KANINER: Kaninen är hänsynsfull och vänlig mot andra kaniner som om den
delar deras känslor eller försöker uppmuntra dem.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
23. SYMPATISK MOT MÄNNISKOR: Kaninen är hänsynsfull och vänlig mot människor som om den
delar deras känslor eller försöker uppmuntra dem.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
24. LEKFULL: Kaninen är ivrig/angelägen att ägna sig åt livliga, energiska eller lekfulla beteenden med
eller utan andra kaniner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
25. SOLITÄR: Kaninen föredrar att tillbringa mycket tid ensam utan att söka kontakt eller genom att
undvika kontakt med andra kaniner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
26. SÅRBAR: Kaninen är benägen till att bli fysiskt eller känslomässigt skadad som resultat av uttryck
av dominans, väldigt påstridigt beteende, aggression eller attack från en annan kanin.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
27. INNOVATIV: Kaninen är snabb med att anpassa sig eller lära sig nya saker. Om kaninen t.ex. flyttas
till en ny bur är den snabb att utforska och använda burens alla möjligheter.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
28. AKTIV: Kaninen tillbringar lite tid sysslolös och verkar motiverad att tillbringa betydande mängd tid
med att röra sig eller ägna sig åt något uppenbart energiskt beteende.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
29. RÄDD (offensiv): Kaninen reagerar till ytterlighet på riktiga eller inbillade hot genom att t.ex.
uppvisa beteenden som att stampa med bakfoten eller på annat sätt varna andra.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
30. HJÄLPSAM MOT KANINER: Kaninen är villig att hjälpa, vara tillmötesgående mot eller samarbeta
med andra kaniner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
31. HJÄLPSAM MOT MÄNNISKOR: Kaninen är villig att hjälpa, vara tillmötesgående mot eller
samarbeta med människor.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
32. ÖVERSITTANDE: Kaninen beter sig överlägset och skrämmande mot yngre eller lägre rankade
kaniner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
33. AGGRESSIV MOT KANINER: Kaninen biter eller anfaller ofta andra kaniner utan att vara
provocerad till det.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
34. AGGRESSIV MOT ANDRA ARTER: Kaninen biter eller anfaller ofta människor eller djur av
andra arter utan att vara provocerad till det. (Vilket djur):_________________
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
35. MANIPULATIV: Kaninen är skicklig på att skapa sociala relationer som gynnar den, speciellt
genom att använda allianser och vänskaper för att öka sin sociala ställning.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
36. VÄNLIG MOT KANINER: Kaninen reagerar på andra kaniner på ett lättsamt, vänligt och
hänsynsfullt sätt. Kaninen är inte våldsam eller hotfull.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
37. VÄNLIG UNDER HANTERING: Kaninen reagerar på människor på ett lättsamt, vänligt och
hänsynsfullt sätt under hantering. Kaninen är inte våldsam eller hotfull.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
38. TILLGIVEN/KÄRLEKSFULL: Kaninen verkar uppvisa en varm tillgivenhet eller närhet med andra
kaniner. Detta kan innebära att kaninen ägnar sig åt putsning eller äter tillsammans med andra.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
39. EXHALTERAD: Kaninen kan lättare än andra kaninen hetsas upp till ett emotionellt tillstånd.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
40. IMPULSIV: Kaninen uppvisar ofta spontana eller överraskande beteenden som inte kunde förväntas.
Det verkar ofta som att det oväntade beteendet har känslomässig grund.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
41. VETGIRIG: Kaninen verkar dras till nya situationer objekt eller djur. Kaninen beter sig som om den
vill få veta mer om andra kaniner, objekt eller personer i dess närhet.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
42. UNDERGIVEN: Kaninen ger ofta efter för en annan kanin. Kaninen beter sig som om den var
underordnad eller av lägre rang än andra kaniner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
43. COOL/OBERÖRD: Kaninen verkar oberörd av känslor och är vanligtvis säker och lugn.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
44. BEROENDE/FÖLJARE: Kaninen låter andra ta på sig ledarrollen och tar inte egna initiativ.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
45. LÄTTRETLIG: Kaninen verkar ofta vara på dåligt humör eller är otålig och lättprovocerad till ilska
t.ex. i närvaro av mat.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
OFÖRSTÅENDE: Kaninen är trög på att reagera eller förstå andras sinnesstämningar, temperament eller
beteenden.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
47. FÖRUTSÄGBAR: Kaninens beteende är konsekvent och stadigt över längre tidsperioder. Kaninen
gör lite som är oväntat eller avvikande från dess vanliga beteenderutiner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
48. BESLUTSAM: Kaninen är betänksam, bestämd och målinriktad i dess aktiviteter.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
49. NEDSTÄMD: Kaninen söker inte sociala interaktioner med andra kaniner och misslyckas ofta med
att svara på andra kaniners sociala interaktioner. Kaninen verkar isolerad, tillbakadragen, dyster,
grubblande och har låg aktivitetsnivå.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
50. LÄRAKTIG: Kaninen har lätt för att lära sig nya saker och kommer ihåg vad den har lärt sig.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
51. SEDVANLIG: Kaninen verkar sakna spontanitet och originalitet. Kaninen beter sig på ett konsistent
sätt från dag till dag och håller sig inom ramarna av den sociala gruppens regler.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
52. KÄNSLIG/SENSITIV: Kaninen kan förstå eller läsa av andra kaniners sinnesstämning, temperament,
känslor eller avsikter, ofta m.h.a. subtila, minimala signaler.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
53. TROTSIG: Kaninen är påstridig eller grälsjuk på ett sätt som inte stämmer överens med
rangordningen. Kaninen fortsätter att agera på det sättet trots ogynnsamma konsekvenser eller hot från
andra.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
54. INTELLIGENT: Kaninen är snabb och precis med att tolka och förstå både sociala och icke-sociala
situationer. Kaninen är insiktsfull och lyhörd för sociala relationer.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
55. FLEXIBEL: Kaninen har lätt för att ändra sitt beteende och utifrån sina erfarenheter. Kaninen gör
detta för att bättre anpassa sig till en ny situation eller miljö.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
56. SKYDDANDE: Kaninen visar omtanke för andra kaniner och ingriper ofta för att förhindra att de
skadas eller blir besvärade.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
57. SLUTANDE/GER UPP: Kaninen slutar eller ger snabbt upp aktiviteter som den just börjat med
p.g.a. envishet eller genom att ta en paus.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
58. FYNDIG: Kaninen har större sannolikhet än andra att göra nya saker, däribland nya sociala och ickesociala beteenden. Nya beteenden kan t.ex. innefatta nya sätt att ta sig ut ur icke önskvärda situationer
utan att drabbas av panik.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
59. KLUMPIG: Kaninen är relativt fumlig och okoordinerad när den rör sig, inkluderat men inte
begränsat till gång och lek.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
60. FLEGMATISK: Kaninen är långsam sina reaktioner och trög med att ta till sig nya saker.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
61. DIETLIBERAL: Kaninen är nyfiken på ny slags mat, prövar gärna och äter större mängder av
tidigare oprövad föda.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
62. OBERÄKNELIG: Kaninen är inkonsekvent, vag och har mycket variation i sina beteenden och
sinnesstämningar.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
63. VÄNSKAPLIG MOT KANINER: Kaninen söker ofta kontakt med andra kaniner för trevliga,
sympatiska aktiviteter. Kaninen inleder sällan fientliga beteenden mot andra kaniner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
64. RIGID: Kaninen har svårt att ändra och modifiera sitt beteende har svårt att anpassa sig till nya
situationer och miljöer.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
65. VÄNSKAPLIG MOT MÄNNISKOR: Kaninen söker ofta kontakt med människor för trevliga,
sympatiska aktiviteter. Kaninen inleder sällan fientliga beteenden mot människor.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
66. ÄNGSLIG: Kaninen verkar ofta betryckt, bekymrad eller i ett tillstånd av osäkerhet, t.ex. i en ny
miljö eller blir skrämd utan anledning.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
67. OORGANISERAD: Kaninen är virrig, slarvig eller slumparad i sitt beteende som om den inte
följde
följdriktigt mål.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
68. LIKGILTIG: Kaninen är relativt lugn och har låg sannolikhet att bli upphetsad, upprörd, glad eller
sorgsen.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
69. HÄRMLYSTEN: Kaninen härmar eller kopierar ofta beteenden som den har observerat hos andra
kaniner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
70. OBEROENDE: Kaninen är individualistisk och bestämmer själv över sitt handlingssätt, utan kontroll
och inblandning från andra kaniner.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
○
71. IHÄRDIG: Kaninen fortsätter entusiastiskt och villigt med påbörjade aktiviteter.
minst
mest
1
2
3
4
5
6
7
vet ej
○
○
○
○
○
○
○
TACK FÖR DITT SVAR!
○
APPENDIX 2
Testprotokoll för personlighetsutvärdering hos kanin
Bakgrundsinformation:
Bakgrundsinfo finns i enkät
Ja
Kaninens namn
Ras
ID-nummer
Ålder
Kön
Hane
Hona
Kastrerad
Ja
Nej
Ja
Nej
Vikt
Längd av bakben
Antal kullsyskon
Är kaninen parad
Antal kullar
Snittantal avvanda levande ungar/kull
Ägarens namn
Hur hålls kaninen
Miljöberikning
Hålls kaninen ensam eller med andra
Ensam
Med andra
Gödslar på samma ställe
Gödslar överallt/spritt
Om kaninen hålls med andra, hur många
Gödslar kaninen på samma ställe
Aktiviteter kaninen är med
om (tex. hoppning)
Observation av beteenderepertoar i hemburen:
Beteende noteras var 10:e sekund, total testtid är 10 minuter.
Obs.datum:
Tid:
Väder:
Inomhus
Sol
Moln
Mulet
Temperatur:
Underlag:
Beteende
Noteringar:
Antal observationer
Vindstilla
Bris
Blåsigt
Novel object I:
Notera zon var 10:e sekund. Total testtid 5 minuter.
Objet 1: hemburen – blå gummianka
Obs.datum:
Tid:
Start:
Väder:
Inomhus
Stopp:
Sol
Moln
Mulet
Vindstilla
Bris
Blåsigt
Temperatur:
Underlag:
Zon
1
2
3
4
Nosar
Alla zoner kaninen varit i:
1
2
3
4
Noteringar:
Dietliberalism:
Notera hur hur kaninen behandlar födan ovh i vilken ordning.
Smak:
Kontroll (Maskrosblad)
Cornflake
Nosar:
Smakar:
Äter:
Noteringar:
All bran
Havrepuff
Rågrut
Novel object II:
Notera zon var 10:e sekund. Total testtid 5 minuter.
Objet 2: hemburen – pyramid
Obs.datum:
Tid:
Start:
Väder:
Inomhus
Stopp:
Sol
Moln
Mulet
Vindstilla
Bris
Blåsigt
Temperatur:
Underlag:
Zon
1
2
3
4
Nosar
Alla zoner kaninen varit i:
1
2
3
4
Noteringar:
Novel arena:
Notera zon var 10:e sekund. Total testtid 10 minuter.
Obs.datum:
Tid:
Start:
Väder:
Inomhus
Stopp:
Sol
Moln
Mulet
Vindstilla
Bris
Blåsigt
Temperatur:
Underlag:
Zon
A
B
C
D
Alla zoner kaninen varit i:
Noteringar:
A
B
C
D
Novel object III:
Notera zon var 10:e sekund. Total testtid 5 minuter.
Objet 3: arenan – rosa gummianka
Obs.datum:
Tid:
Start:
Väder:
Inomhus
Stopp:
Sol
Moln
Mulet
Vindstilla
Bris
Blåsigt
Temperatur:
Underlag:
Zon
1
2
3
4
Nosar
Alla zoner kaninen varit i:
1
2
3
Noteringar:
Socialt test:
Observera kaninens beteende när en annan kanin är synlig utanför hägnet. Total testtid är 5
minuter.
Noteringar:
4
Predatortest:
Notera kaninens beteende efter att atrappen förts över buren med ljudeffekt.
Noteringar:
Novel object IV:
Notera zon var 10:e sekund. Total testtid 5 minuter.
Objet 4: arenan – boll
Obs.datum:
Tid:
Start:
Väder:
Inomhus
Stopp:
Sol
Moln
Mulet
Vindstilla
Bris
Blåsigt
Temperatur:
Underlag:
Zon
1
2
3
4
Nosar
Alla zoner kaninen varit i:
Noteringar:
1
2
3
4
APPENDIX 3
Detaljerad beskrivning av databehandling och statistiska metoder
Gradering och standardisering av beteendetestdata
I novel object-testen var variablerna positionspoäng, antal nosningar, max närhet, tid till
första nosning, nosningspoäng och objekthanteringspoäng. Kaninens avstånd till objektet
under hela testet förklaras av positionspoängen. För varje observation under testet fick
kaninen ett antal poäng beroende på vilken zon den befann sig i vid observationstillfället.
Vistelsen i respektive zon poängsattes enligt tabell 3, varefter poängen summerades.
Tabell 3. Positionspoäng
Zon
Poäng
1
2
3
4
0
1
2
3
Variabeln närhetspoäng talar om hur nära objektet kaninen var som närmast. Jag
inkluderade denna variabel eftersom det kunde hända att kaninen hann komma fram till
objektet och dra sig tillbaka utan att detta blev noterat på grund av att observation gjordes
var tionde sekund. Max närhet graderades på en femgradig skala (se tabell 4).
Tabell 4. Närhetspoäng
Zon
Poäng
1
2
3
4
kontakt
1
2
3
4
5
Variabeln tid till nos säger hur lång tid (sekunder) det tog innan kaninen nosade på
objektet första gången. Om kaninen inte kom fram till objektet över huvud taget fick den
maximal tid till nos, det vill säga hela testtiden på 300 sekunder. Antalet nospoäng
berodde på hur länge kaninen hade kontakt med objektet. För varje observation där
kaninen noterades ha kontakt med objektet tilldelades den 1 poäng. Variabeln nospoäng
är ett komplement till antal nos eftersom den sistnämnda bara speglar antalet gånger som
kaninen tar kontakt med objektet men inte hur länge denna kontakt varar. Den sista
variabeln i novel object-testen var objekthanteringspoäng, som tilldelades beroende på
intensiteten av kontakten med objektet (se tabell 5).
Tabell 5. Objekthanteringspoäng.
Objekthantering
Poäng
ingen kontakt/observerar
nosar
smakar/slickar
biter/flyttar
äter
0
1
2
3
4
Jag standardiserade rådata från novel object-testen genom att i samtliga test dividera
positionspoäng, antal nos och nospoäng med antalet noteringstillfällen och på så sätt
räkna ut nya frekvenser av beteendena (tiosekundersintervall) för att kompensera för
eventuella missade observationer. Närhetspoängen, tiden till första noset och
objekthanteringspoängen dividerades inte eftersom dessa variabler inte påverkades av
eventuella missade observationstillfällen.
Rådata i predatortestet och socialteset standardiserades genom att samtliga variabler
delades med analystiden (filmtiden i sekunder).
Rådata i novel arena-testet bestod av poäng som speglar tidsfördelningen över de fyra
zonerna som arenan var indelad i. Dessa poäng standardiserades inte eftersom detta redan
gjorts i poängräkningen. Novel arenapoängen räknades fram på följande sätt: den
procentuella andelen tid som kaninen befann sig i respektive zon beräknades. Detta
resulterade i 4 värden, ett för varje zon. Jag räknade sedan ut hur mycket varje värde
skilde sig från 0,25, det vill säga värdet då kaninen är lika länge i alla zoner. Alla
absoluta avvikelser summerades och gav då en totalavvikelse för alla fyra zonerna.
Största möjliga avvikelse var 1,5 (kaninen befinner sig i en zon under hela testtiden)
medan minsta möjliga avvikelsen var 0. Poängskalan sträckte sig från 1 (kaninen befinner
sig i en zon under hela testtiden) till 10 (kaninen befinner sig lika mycket i alla zonerna).
Avvikelseintervallen poängsattes enligt tabell 6.
Tabell 6. Poängsättning av avvikelseintervall.
Avvikelse
Poäng
0,00 – 0,15
0,16 – 0,30
0,31 – 0,45
0,46 – 0, 60
0,61 – 0,75
0,76 – 0,90
0,91 – 1,05
1,06 – 1,20
1,21 – 1,35
1,36 – 1,50
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
Exempel. Testkaninen observerades befinna sig 4 gånger i zon A, 16 gånger i zon B, 2
gånger i zon C och 8 gånger i zon D. Kaninens position observerades vid 30 tillfällen
totalt. Jag standardiserade datan genom att dividera antalet gånger kaninen befann sig i
respektive zon med antalet observationstillfällen i testet. Detta gav värden på hur stor
andel av testtiden kaninen befann sig i respektive zon, som för zon A var 0,13,
(4/30=0,13) för zon B 0,53, för zon C 0,07 och för zon D 0,27. Därefter räknade jag ut
avvikelsen som för zon A blev 0,12 (0,25-0,13=0,12). Jag gjorde beräkningen för de
resterande zonerna på samma sätt. Sedan summerade jag absoluta avvikelsevärden, det
vill säga jag ändrade tecken på alla negativa tal och summerade dessa. På så sätt fick jag
fram den totala avvikelsen, som i detta fall blev 0,6. Detta värde hamnar i
avvikelseintervallet som graderas till 7 poäng och kaninens novel arenapoäng blir på så
sätt 7.
Variansanalys av enkätdata
För att ta reda på vilka personlighetsegenskaper som var relevanta för utvärdering av
kaniners personlighet använde jag de enkäter som blivit ifyllda av två skötare för samma
kanin. Jag uppskattade tillförlitligheten mellan observatörer genom att använda två olika
intraklasskorrelationskoefficienter (ICC; Shrout & Fleiss 1979). Jag gjorde en tvåsidig
variansanalys i Statistica (ett exempel på uppställning för in-filen kan ses i tabell 7) där
jag använde mean square-värdet för individ (BMS; Between target Mean Square) och
individ*observatör (EMS; Error Mean Square) för att räkna ut
intraklasskorrelationskoefficienterna ICC(3,1) och ICC(3,k) för varje egenskap som
kaninen blivit bedömd på (Shrout & Fleiss 1979). Till detta använde jag formlerna
ICC(3,1) = (BMS-EMS)/(BMS+(k-1)) där k är antalet observatörer som bedömer
kaninen, och
ICC(3,k) = (BMS-EMS)/BMS.
ICC(3,1) anger tillförlitligheten av de individuella bedömningarna medan ICC(3,k) anger
tillförlitligheten av medelvärdet för observatörernas bedömningar. Jag antog den
tvåsidiga mix-modellen, beskriven av Shrout & Fleiss (1979), eftersom samtliga kaniner i
analysen bedöms av samtliga av de k (i detta fall 2) observatörerna och det är just dessa
observatörers bedömningar som är av intresse. ICC använde jag eftersom det
kompenserar för eventuella skillnader i observatörernas användning av bedömningsskala,
som till exempel när en observatör alltid använder skalan från 1 till 7 medan den andra
observatören använder den från 3 till 5.
Tabell 7. Uppställning av data för variansanalys i Statistica. Uppställningen
representerar en personlighetsegenskap, bedömning sker på en sjugradig skala.
Individ
Observatör
Bedömning
1
1
2
2
3
3
4
4
1
2
1
2
1
2
1
2
3
4
2
7
5
5
1
2
Personlighetsegenskaper som hade intraklasskorrelationskoefficienten ICC(3,1) över 0,3
bedömde jag som framträdande i kaniners personlighet, det blev totalt 24 stycken.
Principalkomponentanalys
Jag utförde en principalkomponentanalys för att se vilka variabler
principalkomponenterna (som förklarar variationen i stickprovet) består av och hur
många principalkomponenter det finns. Principalkomponenter kan även kallas faktorer,
och det är denna benämning som jag hädanefter kommer att använda. PCAn utfördes för
enkäten och beteendetesten separat. Jag använde all standardiserad rådata från
beteendetesten (beteendeobservation ej inkluderat) men bara data från de relevanta
personlighetsegenskaperna (kaniner som bedömts av två observatörer fick ett medelvärde
av observatörernas gradering). Eftersom denna studie är utforskande förväntade jag mig
inte ett bestämt antal faktorer. För att avgöra hur många verkliga faktorer som verkade
finnas gjorde jag en parallellanalys med Monte Carlo-simuleringar. Denna metod baseras
på jämförelsen av eigenvärden från PCAn med simulerade eigenvärden från
parallellanalysen. Varje faktor har ett eigenvärde som förklarar hur stor del av den totala
variationen som denna faktor står för. Andelen variation som en faktor kan stå för kan
räknas ut med formeln (100*faktorns eigenvärde/antalet variabler i faktorn). Om faktorns
eigenvärde är större än det simulerade eigenvärdet tyder det på att faktorn verkar vara
framträdande.
Faktorladdningar
Variablerna (personlighetsegenskaperna i enkäten respektive beteenden i
beteendetesterna) korrelerar varandra och bildar faktorer. Varje variabel har en
faktorladdning (en slags korrelationskoefficient) för samtliga faktorer som man erhåller
från PCAn. Denna faktorladdning kan vara positiv eller negativ. En positiv
faktorladdning innebär att variabeln korrelerar positivt med de andra variablerna i
faktorn, medan en negativ faktorladdning innebär en negativ korrelation. Variabeln ingår
i den faktor för vilken den har det högsta absoluta värdet (se tabell 8). Jag valde att
inkludera alla variabler med det absoluta värdet på minst 0,4 i faktorn.
Tabell 8. Exempel på faktorladdningar för personlighetsegenskaper i 3 faktorer. Fetstil markerar
viklen faktor variabeln tillhör.
Variabel
snål/girig
aktiv
tillgiven/kärleksfull
undergiven
fyndig
oberoende
beslutsam
cool/oberörd
timid
1
2
3
-0,91
0,69
0,67
0,11
0,32
0,07
0,12
-0,21
-0,20
-0,11
0,00
0,21
-0,96
0,85
0,80
0,22
0,16
-0,50
-0,14
0,38
0,59
-0,23
0,12
0,47
0,95
0,92
-0,70
Z-värden
Eftersom datasetet även efter standardiseringen inte var i samma skala (till exempel var
frystid i predatortestet mätt i sekunder medan stampar var mätt i antal gånger) räknade
jag ut ett z-värde för varje kanin och variabel för både enkätdata och data från
beteendetesten för att sedan kunna jämföra dem. Z-värden räknas ut med formeln
z = ( x − x ) / sd .
Detta transformerar den ursprungliga distributionen till en distribution med 0 som
medelvärde och 1 som standardavvikelse. Z-värden kan användas för att jämföra data
från olika test, olika metoder och i detta fall olika kaninraser.
Exempel. Här utgår jag från data från novel arena-testet för fem kaniner (se tabell 9). För
kanin nummer 1 kommer z-värde att vara -0,26 ((7-7,4)/1,52=-0,26). Ett z-värde är alltså
antalet standardavvikelser som ursprungsvärdet ligger från distributionens medelvärde.
De andra z-värdena räknas ut på samma sätt.
Tabell 9. Z-värden för novel arena-testet för fem kaniner.
Kanin
Novel arena poäng
Z-värde
1
2
3
4
5
7
8
9
8
5
-0,26
0,4
1,06
0,4
1,58
7,4
1,52
0
1
Medelvärde
Standardavvikelse
Faktorvärden
För att kunna jämföra kaninerna räknade jag ut ett faktorvärde för respektive kanin och
faktor. Ett faktorvärde är ett individuellt värde som speglar hur kaninen förhåller sig till
faktorn. Faktorvärden räknas ut genom att addera z-värden för (de i faktorn inkluderade)
variabler som har en positiv faktorladdning och subtrahera z-värden för variabler som har
en negativ faktorladdning. När jag räknade ut detta dividerade jag resultatet med antalet
variabler som hade ett värde, detta för att några av kaninerna saknade värden för vissa av
variablerna.
Exempel. I detta exempel utgår jag från personlighetsegenskaperna i tabell 6. Z-scores för
dessa egenskaper hos en kanin kan ses i tabell 8.
Faktorvärde för faktor 1 blir alltså (-(-0,36)+(-0,08)+(-0,95))/3=-0,22.
För faktor 2 blir faktorvärde (-(1,49)+(0,2)+(-1,55))/3=-0,95.
För faktor 3 blir det (-(0,22)+(-0,35)-(0,7))/3=-1,27.
Tabell 10. Z-värden och faktorvärden för personlighetsegenskaperna
i faktorerna från tabell 6 för 1 kanin.
Faktor
Variabel
Z-värde
Faktorvärde
1
snål/girig
aktiv
tillgiven/kärleksfull
-0,36
-0,08
-0,95
-0,22
2
undergiven
fyndig
oberoende
1,49
0,20
-1,55
-0,95
3
beslutsam
cool/oberörd
timid
-0,22
-0,35
0,70
-1,27
Pearsons korrelationstest och sekventiell Bonferronikorrektion
För att se om faktorerna från enkäten och beteendetesten speglar samma sida av
personligheten utförde jag ett korrelationstest som innefattade 5 faktorer från
beteendetesten och 4 faktorer från enkäten. Eftersom jag utförde så många korrelationer
(hypotesprövningar) korrigerade jag med en sekventiell Bonferronikorrektion (Sokal &
Rohlf 2000). Denna korrektion sänker signifikansnivån och används för att minska risken
för både typ 1- (att man felaktigt förkastar H0) och typ 2-fel (att man felaktigt accepterar
H0). När man utför en sekventiell Bonferrobikorrektion, rangordnar man de signifikanta
p-värdena med det mest signifikanta värdet. Sedan sänker man signifikansnivån för varje
värde separat, a/(n-b+1), där a=den satta signifikansnivån, n=antal test utförda och
b=ranknummer för det specifika p-värdet.