1. No category

Handlingar
Riksårsmötet 2014
Röda Korsets Ungdomsförbund
Innehåll
Information
Välkommen4
Praktisk information5-7
Schema (övergripande)8
Förslag på föredragningslista9-10
Förslag på arbetsordning 11-15
Propsitioner
Proposition 1 Verksamhetsinriktning 2015-2017
16
Verksamhetsinriktningen i sin helhet17-23
Proposition 2Humanitärpolitiska programmet24
Humanitärpolitiska programmet i sin helhet25-28
Proposition 3Efterskyddarvodering29-31
Policyhögen inkl arvoderingspolicy32-53
Proposition 4Gratis medlemsskap54-56
Proposition 5Stadgeproposition57-58
Stadgarna i sin helhet59-77
Motioner och motionssvar
Motion 1 Val av lokalförening78
Motionssvar motion 179
Motion 2 RKUF-app80
Motionssvar motion 281
Motion 3 Nationell utbildning82
Motionssvar motion 383
2
Valberedningens förslag och ordlista
Nominerade 84-104
Vanliga ord på Riksårsmötet 105-108
Bilagor
Bilaga 1 Beslutsuppföljning109-118
Bilaga 2 Årsberättelse för 2013
3
Välkommen
Välkommen till Riksårsmötet 2014!
Årets händelse i Ungdomsförbundet börjar nu närma sig! För att du ska kunna vara med och
ta bra beslut och få en riktigt engagerande och spännande helg får du här handlingarna till
Riksårsmötet (RÅM 2014). Läs igenom och skicka alla dina eventuella frågor till
riksarsmotet@rkuf.se.
Du har makten
På Riksårsmötet är det du och din lokalförening som har makten. Under helgen kommer vi
att skratta tillsammans, diskutera viktiga frågor och fatta beslut som kommer att få ringar på
vattnet i flera år framöver. Det är också du som avgör vilka som ska leda Röda Korsets Ungdomsförbund under kommande år. Under helgen kommer vi att välja ledamöter till förbundsstyrelsen, valberedning, verksamhetsrevisorer och stämmoombud.
Under helgen kommer vi att ta beslut om de motioner som kommit in från medlemmar och
lokalföreningar. Vi kommer också att ta beslut om de propositioner som Förbundsstyrelsen lagt.
Tillbakablick på 2013
Eftersom vi är så många samlade under årsmötet passar vi på att se tillbaka på året som gått.
Du får en presentation av vad som hänt under året och kan ställa alla dina frågor direkt till
förbunds­styrelsen. För att kunna ställa de bästa frågorna tipsar vi om att läsa årsberättelsen
och sen skriva upp alla kluringar innan presentationen börjar.
Välkommen till Uppsala!
Uppsala lokalförening och förbundsstyrelsen önskar Er välkomna till Sveriges bästa studentstad
och Riksårsmötet 2014! Röda Korsets Ungdomsförbund fyller nu 18 år och tar klivet in i vuxenlivet. Vilken plats kan passa bättre för att fira detta än staden dit tusentals unga varje år flyttar
för att i anrika universitets- och nationsmiljöer för första gången testa sina vingar?
Vi ser fram emot en helg full av diskussioner, beslutsfattande och en stor mängd engagemang
och ett tillfälle att ladda batterierna för en framtid av minst lika grym utveckling som vi haft under vår uppväxt. I år är vår röst extra viktig. Tillsammans sprider vi medmänsklighet och arbetar
för att Sverige ska stå upp och rösta för humanitet!
Kärlek och Respekt, ska det vara så jävla svårt?!
Ida Reimegård, ordförande Uppsala
Hala Mohammed, förbundsordförande
4
Praktisk information
Boendet och lokal
Alla kommer att bo på City Stay vandrarhem på Trädgårdsgatan 5 A. City Stay ligger på
bekvämt promenadavstånd till shopping, buss- och tågstation. Om du bor i Uppsala kommer
du inte bo på vandrarhemmet eftersom vi försöker göra årsmötet så kostnadseffektivt som möjligt. Det kommer finnas två-, tre- och fyrbäddsrum. Två nätter är inkluderat i deltagaravgiften.
Under fredagen 13/6 kommer det att finnas möjlighet att lämna bagage på City Stay, redan
på morgonen för den som önskar. Efter utcheckningen den 15/6 finns det också möjlighet att
förvara sitt bagage på City Stay. Själva mötet kommer att vara på Grand Kulturhus på Trädgårdsgatan 5. Lakan och handduk kommer att finnas på vandrarhemmet, så det behöver ni
inte ta med er.
Tillgänglighet på boendet
Vi strävar efter att Riksårsmötet ska vara tillgängligt för alla. City Stay har handikappanpassad
wc och dusch samt ramp in. Om du har behov av någon typ av hjälpmedel så hör av dig till
riksarsmote@rkuf.se så fort som möjligt, så försöker vi ordnar det.
Mat
All mat är vegetarisk och vi har valt ekologiska eller rättvisemärkta alternativ i så stor utsträckning som det var möjligt. Målet är att alla med specialkost ska få lika goda matupplevelser
som de utan specialkost. Har du glömt att anmäla specialkost? Hör av dig så fort som möjligt
till riksarsmote@rkuf.se så försöker vi ordna det. Frukost kommer vi att äta på City Stay vandrarhem, på frukosten kommer det att finnas köttalternativ eftersom vi inte är de enda boenden
på vandrarhemmet. Fika och frukt kommer att finnas på Grand Kulturhus och på lördag eftermiddag firar vi vår 18-årsdag genom att käka tårta. Lunch kommer vi att äta på Ciao Viktoria
på Drottninggatan 12. Lunchen kommer vara skolmatsstandard. Middagarna kommer vi att äta
på Statsteatern på Kungsgatan 53. På fredagen är buffé och på lördagen är det sittning med
2-rätters.
Resor och resekostnader
För våra resor i Ungdomsförbundet finns reseriktlinjerna. Där står det bland annat om hur vi
ska göra för att spara på miljön och pengar när vi reser. Alla lokalföreningar har kundnummer
hos SJ som gör att vi får rabatt när vi reser. Använd gärna din lokalföreningskundnummer när
du bokar din resa. Lokalföreningarna står själva för resor för ombud som åker till Riksårsmötet.
Om er lokalförening har en mycket svag ekonomi och inte kan bekosta resorna själva och har
sökt ersättning för resor är det viktigt att ni lämnar in kvitton eller utdrag ur kontoregistret som
visar att ni har betalat en faktura senast den 30/6. Endast de som lämnat in ansökningar om
reseersättningar i april har möjlighet att få ersättning.
Följ vad som händer innan, under och efter RÅM
Information om Riksårsmötet kommer att ligga på hemsidan och skickas ut per mail men det
5
finns också många sätt att delta mer interaktivt. Facebookeventet Riksårsmötet 2014 ger en
möjlighet att dela material, tankar och diskutera med andra det som händer kring årsmötet. Får
du inte tillgång till eventet kan du maila till riksarsmote@rkuf.se så hjälper vi dig. Posta gärna
på eventet när ni har haft er RÅM-träff i lokalföreningen, vilken fråga diskuterade ni mest? Vår
egen RÅM-rapportör kommer att uppdatera vad som händer innan, under och efter årsmötet
på Facebookeventet. På Twitter och Instagram är det hashtag #rkuf14 som gäller. På vandrarhemmet kommer det att finnas gratis Wifi.
Anmälan och avanmälan
Alla som har anmält sig till Riksårsmötet får handlingarna skickat till sig via mail. Om du avbokar din plats till RÅM efter 15 april utan att ha en ersättare faktureras din lokalförening
för anmälningsavgiften (1000 kr). Efter 15 april kan du inte heller ändra informationen i din
anmälan. För att vi ska kunna beställa lagom mycket mat till alla deltagare är det viktigt att du
har angett vilka måltider du kommer att vara med på under årsmötet. Om något i din anmälan
har ändrats eller om du av någon anledning inte kan delta på Riksårsmötet är det viktigt att du
kontaktar riksarsmote@rkuf.se så snart som möjligt.
Komma redan på torsdag
Incheckning till RÅM är mellan 10.00–13.00 på fredagen den 13 juni. Kl. 11.00 hålls det en
workshop i beslutsprocessen för alla nya och andra som vill. RÅM slutar på söndagen den 15
juni kl. 15.00. För dig som kommer redan på torsdagen behöver du själv lägga ut för maten
och sedan redovisa detta till din lokalförening. Din lokalförening får själv bekosta boendet
torsdag-fredag (föreningen faktureras i efterhand).
Olika sätt att delta
Det finns fyra olika sätt att delta på Riksårsmötet; som ombud, ersättare till ombuden som funktionär eller som nominerad till en förtroendepost.
Ombuden är de som representerar föreningen och har rösträtt på Riksårsmötet och dessa väljs
av respektive förening. Föreningen väljer också ersättare till ombuden, ifall dessa av någon
anledning inte kan delta på mötet. Ombudens boende och mat betalas centralt av Ungdomsförbundet. Alla ombud måste vara medlemmar - betala medlemsavgiften kan du göra här. Se
till så att du har betalat din medlemsavgift innan RÅM, annars har du inte rätt att rösta. Ersättare åker till RÅM endast om ombuden inte kan delta.
Viktigt nummer
Det viktigaste numret under RÅM att ha koll på (tips: lägg in i telefonboken redan nu) är RÅMjourtelefonen som nås på 072-570 30 83. Det går att ringa till telefonen redan nu om du har
en fråga som behöver tas på telefon. Om ingen svarar kan du lägga ett SMS så ringer vi upp.
Du kan också maila till riksarsmote@rkuf.se.
6
Packning
• Kåsa/mugg/vattenflaska (för att vi ska använda så få engångsmuggar som möjligt och
spara på miljön)
• Du behöver inte ta med lakan och handduk (finns på plats)
• Ta med läsplatta ect om du har en sån f(ör att kunna läsa handlingar och beslutsunderlag
• Fredagens kvällsaktivitet kommer att vara utomhus om det är okej väder så se till att med
kläder att kunna vara ute en stund
• På lördagkväll är det fest, så ta med dina favoritfestkläder så att du kan dansa loss och
dricka alkoholfria drinkar i en cool outfit.
Karta
7
Schema RÅM 2014
Fredag 13 juni
10.00-13.00
Incheckning och mingel Ciao Viktoria
11.00-12.00
Workshop om beslutsprocessen för alla nya och de som vill på
Grand
12.00-13.00 Lunch på Ciao Victoria
13.15-14.00
Årsmötet inleds och öppnas på Grand
(val årsmötesfunktionärer och beslut av formalia)
14.00-15.45
Presentation av motioner, propositioner samt valberedningens
hela förslag på Grand
15.45-16.00 Fika på Grand
16.00-18.00 Årsmötet fortsätter med påverkanstorg på Grand
18.00-19.00 Ordförandenätverket
19.15-20.45 Middag på Uppsala
21.00-22.30 Kvällsaktivitet på Grand (alternativt utomhus)
Lördag 14 juni
09.00-10.30
Påverkanstorget fortsätter på Grand
10.30-12.00
Utfrågning av alla kandidater till förtroendeeposter
12.00-13.15Lunch
13.30-16.00
Årsmötet fortsätter
16.00-16.30Fika
16.30-17.45
Årsmötet fortsätter
18.00-20.00
Middag på Uppsala Stadsteater
20.30-23.00
Kvällsaktivitet på Grand
Söndag 15 juni
09.00-10.00
Årsmötet fortsätter med val och beslut på Grand
10.00-10.30Fika
10.30-12.00
Årsmötet fortsätter med val och beslut
12.00-13.00
Lunch på Ciao Viktoria
13.00–15.00Avslutning
8
Föredragningslista
Förslag till föredragningslista RÅM 2014
§1
Mötet öppnas
§2
Mötets behöriga utlysande
§3
Ombudens behörighet (justering av röstlängden)
§4
Val av mötesfunktionärer
Val av mötesordförande
Val av justerare
Val av rösträknare
§ 5
Att fastställa föredragningslistan
§ 6
Att fastställa arbetsordningen
Att välja diskussionspunkter till påverkanstorget
Att välja diskussionsledare till påverkanstorget
Att välja diskussionssekreterare till påverkanstorget
§ 7
Rapporter
§8
Godkännande av verksamhetsberättelsen
§9
Att fastställa resultat- och balansräkning för 2013
Beslut med anledning av Ungdomsförbundets redovisade resultat
§ 10 Att godkänna revisionsberättelse
§ 11 Att bevilja ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för 2013 års förvaltning
§ 12 Beslut angående propositioner
Proposition 1-5
§ 13 Beslut angående inkomna motioner
Diskussionspunkt Verksamhetsinriktning
Proposition 1 Verksamhetsinriktning 2015-2017
Diskussionspunkt Humanitärpolitiska programmet och efterskyddsarvode
Proposition 2 Humanitärpolitiska programmet 2015-2017
9
Proposition 3 Efterskyddsarvode
Diskussionspunkt Medlemsfrågor och stadgar
Proposition 4 Medlemsavgift
Proposition 5 Stagar
Motion 1 Val av lokalförening
Diskussionspunkt Motioner
Motion 2 RKUF-app
Motion 3 Ökad pedagogikkunskap för att uppnå hållbara verksamheter
§ 14 Fastställande av medlemsavgiften
Diskussionspunkt Medlems- och Föreningsutveckling (från påverkanstorgsdiskussion)
Proposition 4 Medlemsavgift
§ 15 Val av förbundsstyrelseledamöter
Fastställande av antal ledamöter
Val av ledamöter
§ 16 Val av revisorer
Val av auktoriserad revisor
Val av verksamhetsrevisor samt ersättare
§ 17 Val av valberedning
§ 18 Val av stämmoombud
§ 19 Övriga frågor
§ 20 Mötet avslutas
10
Arbetsordning
Förslag på arbetsordning
Arbetsordning – så funkar det!
Eftersom ett årsmöte kan gå till på flera olika sätt ska Riksårsmötet i början av mötet fatta beslut
om arbetsordningen, som beskriver hur mötet ska gå till. Detta förslag på arbetsordning delar
upp hela mötet i två delar, påverkanstorg och plenumförhandlingar. Arbetsordningen skapar
bra underlag för beslut och gör att mötet blir effektivt. Det ska vara roligt att vara med och påverka!
Påverkanstorg – forum för diskussion och förslag
Påverkanstorg är en form för diskussioner och yrkanden som skapar större möjlighet för alla
som kommer till Riksårsmötet att delta aktivt i beslutsprocessen. Målet är att tankar från alla
deltagare ska tas tillvara och inte bara åsikter från de som vågar tala inför en stor grupp människor. Ju fler som deltar i diskussionerna, desto mer förankrade blir besluten.
Varje deltagare väljer själv vilka diskussioner den vill vara med i och hur länge. På påverkanstorget kan ombuden komma med yrkanden. Yrkanden är formella tilläggsförslag eller motförslag till de motioner och propositioner som kommit in till Riksårsmötet.
Alla propositioner och motioner som skickats in till Riksårsmötet grupperas i diskussionspunkter
utifrån de ämnen de berör. Diskussionspunkterna får var sin fysisk plats på påverkanstorget,
en skärmvägg där motionerna och propositionerna finns uppsatta. Varje diskussionspunkt får
också en egen färg under påverkanstorg för att göra det enklare att snabbt hitta rätt.
För att underlätta diskussionerna finns det torgfunktionärer på påverkanstorget - diskussionsledare och diskussionssekreterare. Dessa väljs av årsmötet efter förslag av förbundsstyrelsen.
Förslaget är att årsmötet ajourneras för påverkanstorg på fredagen klockan 16.00 och stänger
sedan kl 18.00 för dagen. Påverkanstorget öppnar igen på lördagen kl 09.00 och avslutas
samma dag klockan 10.30. Yrkanden kan läggas fram till klockan 10.00 då yrkandestopp
infaller. Därefter tillåts enbart diskussion.
Efter påverkanstorget sammanfattas diskussionerna till ett beslutsunderlag som finns tillgängligt
iutskrivet format till alla deltagare under förmiddagen på lördagen.
Inga beslut fattas på påverkanstorget. Besluten tas senare, i plenum.
Påverkanstorg
När diskussionspunkterna har presenterats är det dags för deltagarna på Riksårsmötet att diskutera de motioner och propositioner som finns. Du kan när som helst välja att lämna en diskussionspunkt på påverkanstorget för att gå till en annan och diskutera denna punkts frågor.
11
Efter en diskussion kanske ombuden vill lägga nya yrkanden i den sakfråga som motionen eller
propositionen har tagit upp. De nya yrkandena ska vara kopplade till sakfrågan i de motioner och propositioner som redan finns. Du kan alltså inte lägga fram ett yrkande med ett helt
nytt ämne som inte har benämnts i motionerna eller propositionerna. Diskussionsledarna och
diskussionssekreterarna kan hjälpa ombuden att formulera yrkanden till språkligt korrekta attsatser.
Efter detta uppstår yrkandestopp, vilket betyder att inga fler tilläggs- eller motyrkanden till motioner eller propositioner kan läggas fram, varken under den tid av påverkanstorg som är kvar
eller i plenum.
Deltagarna ska ha tid att sätta sig in i och diskutera eventuella tilläggsyrkanden och motyrkanden som kommit upp. Ombud, motionärer och förbundsstyrelsen kan också enas om jämkningsyrkanden, vilket innebär att flera yrkanden slås ihop.
Ombuden kan närsomhelst under påverkanstorget markera vilka yrkanden de vill stötta vid de
respektive motionerna och propositionerna. Eftersom det är ombuden som valts till representanter för lokalföreningen är det bara ombuden som får stötta yrkanden med sin röst. De yrkanden
som får flest röster är de som kommer att lyftas som huvudyrkanden i plenum.
Under de sista 30 minuterna får inga nya yrkanden läggas på Påverkanstorget. Endast diskussion om befintliga yrkanden får förekomma under denna tid.
Roller på påverkanstorget
Ombudens ansvar är att:
• Representera lokalföreningen genom att delge och diskutera lokalföreningens åsikter.
• Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna.
• Bidra till en öppen och konstruktiv diskussion.
• Lämna eventuella tilläggsyrkanden eller motyrkanden.
Förbundsstyrelsens ansvar är att:
•
Representera förbundsstyrelsen genom att delge och diskutera förbundsstyrelsens
åsikter.
•
Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrågorna. Bidra till en öppen och
konstruktiv diskussion.
Diskussionsledarnas ansvar är att:
• Se till att diskussionerna är konstruktiva och leds framåt.
• Vara neutrala i sakfrågan och se till att alla får komma till tals.
• Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstor-
12
get.
• Tillsammans med diskussionssekreteraren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha
mest stöd från påverkanstorget.
Diskussionssekreterarnas ansvar är att:
• Hjälpa till med formuleringar på nya yrkanden som kommer fram under påverkanstorget.
• Sätta upp förslagen på diskussionspunktens skärmvägg.
• Tillsammans med diskussionsledaren sammanställa de yrkanden som uppfattats ha
mest stöd från påverkanstorget.
Efter påverkanstorg – från diskussion till beslut
När påverkanstorget avslutas sammanställer torgfunktionärerna huvudyrkanden, alltså det förslag som fått flest röster. Ibland kan inte diskussionspunkten sammanfattas i ett enda yrkande,
då presenteras ett huvudyrkande och ett eller flera motyrkande. De ursprungliga motionerna
och propositionerna kommer automatiskt att finnas med som motyrkande, om det inte är dessa
som fått mest stöd och blivit huvudyrkanden till plenumförhandlingarna.
Plenum – forum för beslut
Vissa ärenden, som till exempel verksamhetsplan och budget, eller frågor av ideologisk karaktär kan behöva diskuteras i en större grupp. Förbundsstyrelsen föreslår och stämman beslutar
under punkten arbetsformer vilka ärenden som får tid till plenidebatt. Den inflytandepunktsansvarige leder diskussionen och där kan förslagsställare, styrelseledamöter, ombud m fl ges
utrymme till förtydliganden och debatt. Den andra delen av årsmötet, plenumförhandlingarna,
är mer traditionell. Plenumförhandlingarna går ut på att alla sitter tillsammans och beslutar om
de yrkanden som diskuterats på påverkanstorget.
På lördagen återupptas förhandlingarna i plenum för att fatta beslut. Utgångspunkten för pleniförhandlingarna är att förhandlingarna redan har skett. På detta sätt kommer pleniförhandlingarna bara att vara en formell bekräftelse av vad som i princip har framkommit i diskussionerna
under påverkanstorget. Varje inflytandepunkt har ett huvudyrkande. Ombudens övriga yrkanden kan vara tilläggsyrkanden, avslag eller modifieringar av förslaget. Dessa yrkanden måste
väckas av en ett ombud nnan stämman går till beslut. Det räcker alltså inte att det står skrivet i
beslutsunderlaget.
Funktionärer under plenum - presidiet
Under plenumförhandlingarna finns det två personer som ska hålla ordning på mötet – en
mötesordförande och en vice mötesordförande. Det finns även en eller flera mötessekreterare
som har till uppgift att skriva protokoll under mötet. Det är mötesordförandena som leder mötet
13
i plenum men ombuden och alla andra med allmän förslagsrätt har naturligtvis möjlighet att
lägga fram förslag till mötesordförandena om de vill att någonting ska göras på ett annat sätt
än vad mötesordförandena föreslår.
Vilka yrkanden finns att ta ställning till?
Det går bara att rösta på ”lyfta yrkanden”. Huvudyrkandena från påverkanstorget är automatiskt lyfta, men för att kunna rösta på ett tilläggs- eller motyrkande måste ett ombud meddela
presidiet att de vill lyfta ett yrkande. Då går yrkandet att rösta på i plenum.
Presidiet frågar innan varje omröstning om det är någon som vill lyfta något tilläggs- eller motyrkandena i den aktuella frågan. Om ingen lyfter något tilläggs- eller motyrkande så finns
bara huvudyrkandet att bifalla eller avslå, det vill säga att rösta ja eller nej till.
Vem får prata och bestämma i plenum?
Alla som kommit till Riksårsmötet får sitta med i plenum och lyssna. De som har yttranderätt
får begära ordet och prata till de som sitter i plenumsalen. Förslagsrätt innebär att personen i
fråga har rätt att framföra yrkanden till Riksårsmötet. Rösträtt ger en person rätt att rösta i de
beslut som tas i plenum.
Följande gäller på Riksårsmötet:
• Ombuden har yttrande-, förslags- och rösträtt.
• Förbundsstyrelsen har yttrande- och förslagsrätt.
• Presidiet har yttrande- och förslagsrätt.
• Generalsekreteraren har yttranderätt.
• Valberedningen har yttrande- och förslagsrätt endast i frågor om personval.
• Motionären (personen som skrivit den aktuella motionen) har yttranderätt.
• Revisorerna har yttrande- och förslagsrätt endast i frågan om ansvarsfrihet.
• Årsmötet kan också ge andra deltagare med sakkunskaper yttranderätt i vissa frågor, till
exempel till förbundsekonomen om ekonomifrågor diskuteras.
Om ett ombud inte har möjlighet att närvara vid plenumförhandlingarna har de rätt att överlåta sin röst åt en av föreningens ersättare. Ersättaren övertar då ombudets röstkort och rösträtt.
Den som vill säga något i plenum måste begära ordet. Det gör ombudet genom att räcka upp
röstkortet tills presidiet signalerat att de har noterat detta. Personen som begärt ordet sätts upp
på en talarlista och de som satts upp där får i tur och ordning prata.
Som Riksårsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid beslut om ändring av
stadgar ska 2/3 av de röstberättigade vara eniga om beslutet. Vid lika antal röster sker avgörandet genom lottning. Omröstningen sker öppet.
14
Personval
Flera förtroendeposter kommer att väljas under Riksårsmötet. I möteshandlingarna presenteras valberedningens förslag. På plats på Riksårsmötet finns möjlighet att nominera ytterligare
personer inklusive att nominera sig själv. Nomineringsstopp, alltså sista tidpunkt för att lämna
in nomineringar till personvalen, bestäms av mötets ombud. Nomineringsstoppet föreslås vara
klockan 10:00 på lördagen.
Valen genomförs under plenumförhandlingarna. Personval sker öppet om inte årsmötet beslutar om sluten omröstning.
Röstsiffror vid sluten omröstning redovisas i protokollet. Till en sluten omröstning används valsedlar där ombuden skriver namnet/namnen på den/de kandidater de röstar på. Den blir
vald som får flest antal röster av det totala antalet giltiga röster. Om valet gäller fler poster än
en och antalet kandidater överstiger antalet poster väljs de kandidater som får flest antal röster.
Får två kandidater lika många röster sker en ny omröstning mellan dessa. Om inget avgörande
mellan de två kandidaterna sker i en andra omröstning lottar man mellan dessa två.
Giltig röstsedel ska innehålla högst det antal personer som ska väljas. Presidiet ansvarar för att
leda processen kring valen med utfrågningar, valförfarande och ansvarar för att diskussionen
hålls relevant, konstruktiv och fri från personangrepp.
Reservation
Det ombud som vill reservera sig mot ett beslut som årsmötet fattat måste lämna in en reservation i direkt anslutning till beslutet. Motiveringen måste lämnas in skriftligen till mötessekreteraren innan årsmötet avslutats.
15
Proposition 1 - Verksamhetsinriktning 2015-2017
Förslag till
Röda Korsets Ungdomsförbunds
verksamhetsinriktning 2015-2017
Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning beslutas av Riksårsmötet, vårt högsta
beslutande organ, och gäller under tre år. Verksamhetsinriktningen innehåller de strategiska
och långsiktiga mål vi tillsammans ska uppnå under åren 2015-2017. Verksamhetsinriktningen
gäller för både förbundsgemensam och lokal nivå. På förbundsgemensam nivå arbetar vi för
att uppnå och följa upp målen i verksamhetsinriktningen. Lokalföreningarna ansvarar för att
bedriva verksamhet i linje med målen utifrån sina resurser och lokala behov.
Verksamhetsinriktningen ska ange övergripande inriktning och mål för de kommande tre åren
för vår organisation. Utgångspunkten för det är vilka behov vi ser i samhället.
Under snart ett år har förbundsstyrelsen med hjälp av lokalföreningar, frivilliga och personal
diskuterat, vänt och vridit på vad vår organisation gör nu och vad vi skulle kunna göra i framtiden. Det här är resultatet.
Vi har fokuserat på vad vi som organisation vill lämna för avtryck efter tre års verksamhet,
både på samhället och hos de personer vi möter.
Vi vill nå fler och vi vill göra mer!
Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet:
Att
anta Verksamhetsinriktning 2015-2017
16
Bilaga till proposition 1 -
Verksamhetsinriktning 2015-2017
Gör mer, gör bättre, nå längre!
Röda Korsets Ungdomsförbunds ​verksamhetsinriktning 2015-2017
Vi är det unga Röda Korset i Sverige
Röda Korsets Ungdomsförbunds vision är ett samhälle som tar tillvara på barn och unga
som en resurs och där människovärdet sätts i främsta rummet. Vi vill se en hållbar utveckling i
Sverige och världen, för att unga människor ska kunna leva i ett samhälle som är hållbart; ur
ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Vi vill att alla barn och unga ska känna sig
delaktiga. Alla barn och unga ska känna att de kan påverka sin vardag. Alla barn och unga
ska ha tillgång till en trygg och meningsfull fritid.
Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för att förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi ställer
upp för humanitet, mänskliga rättigheter och motverkar inhumana förhållanden och rasism.
Som ett av få ungdomsförbund i Sverige bedriver vi breda sociala verksamheter för unga människor. Och det gör vi varje dag. Tillsammans med tusentals frivilliga finns vi till för de som behöver oss mest. Vi påverkar globalt genom att arbeta lokalt i Sverige. Vi är den unga organisationen för den som vill engagera sig i humanitärt arbete. Vår viktigaste resurs är våra frivilliga.
Vi erbjuder unga möjligheter till ledarskap och personlig utveckling genom sitt engagemang. Vi
mobiliserar unga för att förändra samhället. Vi är det unga Röda Korset som ställer oss frågan:
Kärlek och respekt, ska det vara så jävla svårt?
Röda Korsets principer
Röda Korsets Ungdomsförbund blev en självständig organisation 1996. Vi är en del av världens största humanitära organisation, som finns i 189 länder i världen. Röda Korsets Ungdomsförbunds arbete tar utgångspunkt i röda kors- och rödahalvmånerörelsen, sju grundprinciper:
Där den viktigaste principen är humanitet. Det innebär att Röda Korset ska förhindra och
lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa och värna respekten för människors värde. Röda
Korset ska arbeta för ömsesidig förståelse och samarbete samt varaktig fred mellan alla folk.
För att kunna bedriva humanitärt arbete på bästa sätt har Röda Korset ytterligare sex grundprinciper. De handlar om hur organisationen ska förehålla sig till omvärlden och hur arbetet
ska struktureras.
• Opartiskhet - ingen skillnad ska göras mellan människor, hjälpen ska sättas in där den
behövs mest.
• Neutralitet - neutralitet ska iakttas i konflikter om politik, religion eller ideologi. Den enskilda
människan ska stå i centrum.
• Självständighet - Röda Korset är en självständig organisation.
17
• Frivillighet - frivilligheten gäller både den verksamhetsaktiva och deltagare.
• Enhet - det finns endast en rödakorsförening i varje land och den är öppen för alla.
• Universalitet – i Röda Korset har alla nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar
samma skyldigheter och rättigheter att bistå varandra.
Verksamhetsinriktning 2015-2017
Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsinriktning beslutas av Riksårsmötet, vårt högsta
beslutande organ, och gäller under tre år. Verksamhetsinriktningen innehåller de strategiska
och långsiktiga mål vi tillsammans ska uppnå under åren 2015-2017. Verksamhetsinriktningen
gäller för både förbundsgemensam och lokal nivå. På förbundsgemensam nivå arbetar vi för
att uppnå och följa upp målen i verksamhetsinriktningen. Lokalföreningarna ansvarar för att
bedriva verksamhet i linje med målen utifrån sina resurser och lokala behov.
Våra verksamhetsområden – visionen om ett humant samhälle
Våra verksamhetsområden beskriver vad vi vill uppnå med våra verksamheter. Under åren
2015-2017 arbetar Röda Korsets Ungdomsförbund aktivt inom områdena Humanitär migration och Social trygghet. Vi vill bidra till att ge unga människor i Sverige en meningsfull fritid,
förutsättningar för att klara av sin skolgång samt att finnas som ett stöd för unga som inte mår
bra. Vi fokuserar på vårt arbete för och med unga migranter och främst asylsökande, för att
tillsammans med dessa skapa positiva förutsättningar i Sverige.
För att nå vår vision, om ett humant samhälle, måste vi definiera och utveckla huvudområden.
Våra huvudområden är vägledande för vår verksamhet, vars utformning i sin tur styr hur vi
organiserar oss. Verksamhetsinriktningen styr helt enkelt hur vi använder våra resurser för att på
bästa sätt stärka vår organisering.
Under åren 2015-2017 arbetar Röda Korsets Ungdomsförbund med följande
verksamhetsområden:
• Social trygghet
• Humanitär migration
18
Social trygghet
För Röda Korsets Ungdomsförbund är det en självklarhet att alla barn och unga ska klara sin
skolgång. Idag är det många barn och unga som inte får godkända betyg eller når de resultat
som vi vet att de kan nå, om bara rätt stöd hade funnits. Under åren 2015-2017 utökar vi vår
roll som stöd i skolan genom att unga inspireras och lär sig av andra unga.
Många barn och unga i Sverige mår överlag ganska bra, men de som mår dåligt nu mår
sämre än vad de gjorde tidigare. Röda Korsets Ungdomsförbund är en kompis som lyssnar på
barn och unga när de har det svårt. Vi bryr oss. Genom våra verksamheter erbjuder vi mötesplatser där barn och unga kan träffa nya vänner och skapa sig en meningsfull fritid tillsammans
med andra. För att stärka den sociala tryggheten bedriver vi olika typer av verksamheter och
aktiviteter som ökar barn och ungas samhälleliga delaktighet som i sin tur, stärker ungas känsla
av sammanhang. Röda Korsets Ungdomsförbund vill vara en kompis, som finns där just när det
behövs. Våra sociala verksamheter stärker barns och ungas självkänsla, de stärks som individer.
Röda Korsets Ungdomsförbund bedriver bred social verksamhet där unga möter unga. I våra
möten med varandra växer ofta en nyfikenhet fram och en ökad förståelse för att vi alla har
olika erfarenheter i livet. Genom att mötas och dela med sig av sina egna erfarenheter skapas
en ökad förståelse för varandra, vilket i sin tur resulterar i en ömsesidig respekt för varandra. En
ömsesidig respekt är en grundförutsättning för att bedriva verksamhet där alla unga inkluderas.
I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda:
• Våra verksamheter ger barn och unga förutsättningar att klara av sin skolgång.
• Våra verksamheter bidrar till en meningsfull fritid för barn och unga.
• Våra verksamheter ger barn och unga möjlighet att samtala, diskutera och reflektera.
Humanitär migration
Röda Korsets Ungdomsförbund möter allt för ofta unga migranter, i synnerhet ensamkommande och papperslösa, som befinner sig i en mycket utsatt situation och saknar i många fall social
trygghet. Våra verksamheter är, och kommer fortsätta vara, en mycket viktig del av mottagandet i Sverige.
Under de tre kommande åren fortsätter vi att arbeta för ett humant och öppet mottagande av
unga migranter. Genom att skapa naturliga mötesplatser för unga bidrar vi till delaktighet och
ger en möjlighet till en rolig och meningsfull fritid. Unga människor i Sverige kan genom kunskap och dialog få nya perspektiv på varför människor flyr. Våra attitydförändrande verksamheter bidrar till att förändra ungas värderingar och utmanar existerande fördomar. Vi låter
unga reflektera över sina egna ställningstaganden och medverka i arbetet för ett humanare
Sverige.
19
I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda:
•Våra verksamheter bidrar till att unga migranter får ett humant mottagande i Sverige.
•Våra verksamheter påverkar ungas värderingar genom att öka förståelsen för vad det innebär att var på flykt.
•Vi samarbetar med Svenska Röda Korset och andra organisationer för att utveckla vårt
arbete för och med unga migranter.
Organisationsutveckling - vårt stöd för att göra skillnad
Vår verksamhet är det avtryck som vi lämnar i världen och den skillnad vi gör för barn och
unga. För att kunna bedriva bra verksamhet behöver vi resurser och förutsättningar för det.
Organisationsutveckling består av det vi behöver för att kunna genomföra den verksamhet som
vi har och för att kunna göra den så bra som möjligt. I det ingår medlems- och frivilligutveckling, föreningsutveckling, kommunikation och ekonomi samt vår roll som arbetsgivare. För att
bedriva bra verksamhet behöver vi bland annat medlemmar och frivilliga, en hållbar ekonomi
och en intern och extern kommunikation som fungerar.
Förenings- och verksamhetsutveckling
Röda Korsets Ungdomsförbund består av lokalföreningar. Lokalföreningarna utgör organisationens fundament och ger oss den stabilitet vi behöver för att kunna bedriva bra verksamhet.
För att lokalföreningarna i Röda Korsets Ungdomsförbund ska ha de bästa förutsättningarna
fortsätter vi vårt arbete med att utveckla verktyg och struktur för lokalföreningarna, även under
åren 2015-2017. Under de kommande tre åren tar vi de första stegen i att se över hur vi kan
förenkla föreningsstrukturen.
Våra verksamheter drivs inom ramen för en lokalförening eller på förbundsgemensam nivå.
Under åren 2015-2017 arbetar vi med att utveckla verksamhetsformen. Vi utvecklar därför
bland annat verksamhets- och organisationsformer för högstadie- och gymnasieskolan som
unga själva kan leda.
I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda:
•Vår skolbaserade verksamhet är ett enkelt sätt för unga i högstadie- och gymnasieskolan att
engagera sig.
•Våra lokalföreningar är stabila och självgående.
•Våra lokalföreningsstyrelser upplever att de får tillfredsställande stöd från förbundsgemensam nivå.
•Förbundsgemensam nivå stöttar verksamheter som drivs utan lokalföreningsstöd.
•Våra lokalföreningar gör årligen insatser för att värva fler medlemmar. Våra lokalföreningar
20
har enkla verktyg för att barn och unga på ett enkelt och snabbt sätt ska kunna gå
med i Röda Korsets Ungdomsförbunds organisation och verksamheter.
•Föreningsformen är anpassad efter olika former av engagemang.
•Våra lokalföreningar har verktygen som behövs för att hålla de utbildningar som frivilliga
efterfrågar.
Medlems- och frivilligutveckling
Alla barn och unga ska känna sig välkomna i vår organisation. Att vara medlem och frivillig i
Röda Korsets Ungdomsförbund är ett naturligt sätt för unga att engagera sig. Det är ett enkelt
sätt att ställa upp för humanitet. Vi vill att så många som möjligt ska ställa upp för våra värderingar. Det ska vara enkelt och roligt att engagera sig tillsammans med oss.
Vi tror på ungas förmåga. Vi ger barn och unga möjlighet att ta ansvar och utvecklas - samtidigt som en trygg struktur ger utrymme för lärande. Våra frivilliga är de i organisationen som
har den kompetens och det engagemang som ger verksamheten kvalité.
Vi fortsätter vårt arbete med att skapa tydliga utvecklingsmöjligheter för aktiva, möjligheter
att fördjupa sitt engagemang och på så sätt också utveckla organisationen. Våra frivilliga och
våra medlemmar är Röda Korsets Ungdomsförbunds främsta tillgång. Röda Korsets Ungdomsförbund skapar möjligheter för unga att delta, påverka sin egen situation och påverka samhället i stort. Vi vet att unga kan och vill. Genom att bli fler medlemmar och frivilliga kan Röda
Korsets Ungdomsförbund bedriva mer välbehövd verksamhet för barn och unga. Vi utvecklar
vår organisation när fler frivilliga och medlemmar bidrar med sin kunskap och sina perspektiv.
Ju fler vi är desto starkare är vår humanitära röst. Vi måste vara internt starka för att kunna
påverka. Frivilliga i Röda Korsets Ungdomsförbund ska därför alltid erbjudas ideologisk utbildning, ledarskapsutbildningar och sakfrågeutbildningar. Vi fortsätter vårt arbete med att bredda
verksamheter så att alla kan delta, oavsett exempelvis ålder eller bakgrund. Detta måste också
gälla för organisationen i stort.
Idag engagerar tyvärr inte Röda Korsets Ungdomsförbund alla grupper av unga. Det vill vi
ändra på under de här kommande tre åren. Vi vill att alla unga ska känna sig välkomna i vår
organisation. Vi vill att alla barn och unga ska kunna engagera sig i vår verksamhet, för att
möta barn och ungas behov på bästa sätt. Under de kommande tre åren arbetar vi därför
målmedvetet med mångfald och tillgänglighet i vår verksamhet, med särskild fokus på att
öka antalet yngre bland våra aktiva och medlemmar. Genom att engagera fler yngre, bland
medlemmar och frivilliga, visar Röda Korsets Ungdomsförbund att vi är en organisation som tar
unga på allvar. Våra frivilliga och ledare rekryteras i högre utsträckning bland deltagare i våra
verksamheter.
I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda:
•Röda Korsets Ungdomsförbund har fler medlemmar och ett ökat antal frivilliga i jämförelse
med slutet av 2014.
21
•Vi har tydliga och olika utvecklingsvägar för frivilliga att utvecklas inom organisationen.
•Mångfalden inom Röda Korsets Ungdomsförbund ökar till följd av ett aktivt mångfalds- och tillgänglighetsarbete.
•Våra frivilliga får den kunskap de behöver för att kunna utföra sina uppdrag.
•Våra nationella arrangemang ska vara inkluderade.
Kommunikation och påverkan
Demokratin inom Röda Korsets Ungdomsförbund är stark och engagerande. Det är tydligt för
våra medlemmar hur de kan påverka organisationen. Vi är en organisation bestående av medlemmar, frivilliga, förtroendevalda och tjänstemän. Vi är alla ambassadörer för Röda Korsets
Ungdomsförbund.
Med utgångspunkt i våra grundprinciper använder vi, under 2015-2017, den kompetens och
de erfarenheter som finns i våra lokala verksamheter för att påverka samhällsdebatten. Både
på nationell och lokal nivå. Genom att vara en öppen organisation, som är tydlig med vad vi
står för, är vi en stark och viktig röst.
Vi fortsätter vårt arbete med att utveckla vår interna kommunikation inom organisationen. För
att bli tydliga och starka i vår kommunikation fortsätter vi arbetet med att implementera vad
Röda Korsets Ungdomsförbund står för inom organisationen.
I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda:
•Vi är alla inspirerande ambassadörer för Röda Korsets Ungdomsförbund.
•Våra lokalföreningar bedriver lokalt påverkansarbete och har de verktyg som krävs.
•Kommunikationen och samverkan mellan frivilliga och tjänstemän fungerar bra och är effektiv och tydlig.
•Vår internkommunikation är effektiv och tydlig i alla led.
•Kännedomen om vår organisation och våra verksamheter har ökat externt.
•Vi kommunicerar klimatsmart genom att huvudsakligen använda digitala medier.
22
Ekonomi och arbetsgivare
Tillräckliga resurser och en långsiktigt hållbar ekonomi är grundläggande för att Röda Korsets
Ungdomsförbund ska kunna bedriva bra verksamhet för barn och unga. Under de kommande
tre åren behöver långsiktigheten i vår finansiering och ekonomi öka. Därför fortsätter vi se över
våra intäkter och utgifter och effektiviserar vårt arbete för att kunna bedriva bättre och mer
verksamhet för barn och unga. I detta arbete är ökad externfinansering en viktig faktor för att
kunna fortsätta utveckla våra verksamheter.
En av våra viktiga resurser som ungdomsorganisation är vår personal, som genom sin kompetens i sin yrkesroll främjar ungt frivilligt engagemang. Vår personal är viktiga ambassadörer för
våra värderingar och verksamheter. Det är därför viktigt att även vår personal får möjlighet att
utvecklas i sin yrkesroll. Vi vill vara den mest attraktiva arbetsgivaren bland svenska ungdomsorganisationer.
I slutet av år 2017 är följande mål uppfyllda:
•Vi har en långsiktig hållbar ekonomi på förbundsgemensam nivå för att kunna bedriva bra
verksamhet för barn och unga. Våra utgifter motsvarar våra intäkter och vi har en buffert som täcker minst sex månaders utgifter.
•Vår personal utvecklas i sin yrkesroll.
•Röda Korsets Ungdomsförbund är en attraktiv arbetsplats med god arbetsmiljö som har ett
aktivt likabehandlingsarbete.
•Frivilliga och förtroendevalda kan på ett enkelt sätt få kunskap om Röda Korsets Ungdomsförbunds ekonomi och verksamhet på gemensam nivå.
•Våra verksamheter och lokalföreningar är självfinansierande och stabila och har de resurser
som krävs för att bedriva bra verksamhet för barn och unga.
•Vår externfinansering ska öka i jämförelse med slutet 2014
23
Proposition 2 - Humanitärpolitiska
programmet 2015-2017
Förslag till Röda Korsets Ungdomsförbunds humanitärpolitiska program 20152017
I din hand håller du förbundsstyrelsens förslag på vad Röda Korsets Ungdomsförbund ska
åstadkomma och vilka frågor vi ska driva de kommande tre åren. Vi har försökt att identifiera
de humanitärpolitiska frågor vi ser som viktigast att vi driver utanför organisationen under de
kommande tre åren. I det humanitärpolitiska programmet slår vi fast vad Röda Korsets Ungdomsförbund tycker och kräver i olika frågor och vilka frågor vi särskilt ska driva.
Det är vad vi ser, vad vi tycker och vad vi kräver som ni hittar i dokumentet!
Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet:
Att
anta det humanitärpolitiska programmet
24
Bilaga till proposition 2 -
Humanitärpolitiska programmet 2015-2017
Vad vi ser, vad vi tycker, vad vi kräver!
Röda Korsets Ungdomsförbunds humanitärpolitiska program 2015-2017
Röda Korsets Ungdomsförbunds humanitärpolitiska program beslutas av Riksårsmötet, det
högst beslutande organet. Beslutet gäller under tre år. Det humanitärpolitiska programmet
innehåller de frågor Röda Korsets Ungdomsförbund ska driva under åren 2015-2017. Prioriteringen gäller förbundsgemensam och lokal nivå. Det humanitärpolitiska programmet syftar till
att vara tydligt i vad Röda Korsets Ungdomsförbund ser, tycker och kräver.
Röda Korsets Ungdomsförbund tar ställning för humanitet med fokus på arbetet för, och tillsammans med, barn och unga. Ungdomsförbundet är del av en rörelse med närmare 100 miljoner
medlemmar och frivilliga. Väldens största mänskliga skyddsnät!
Röda Korsets Ungdomsförbund bedriver ett politiskt påverkansarbete, med humanitet som
utgångspunkt. Detta för att inte enbart lindra effekterna av humanitära utmaningar i Sverige
och i världen, utan även för att hindra dem från att uppstå. Röda Korsets Ungdomsförbund vill,
kort sagt, påverka situationen för enskilda människor och för samhällsstrukturer. Uppdraget att
förhindra och lindra mänskligt lidande förenar världens alla rödakors- och rödahalvmåneföreningar.
Röda Korsets principer
Röda Korsets Ungdomsförbunds arbete tar utgångspunkt i rödakors och rödahalvmånerörelsens sju grundprinciper: Där den viktigaste principen är humanitet. Den innebär att Röda
Korset ska förhindra och lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa och värna respekten för
människors värde. Röda Korset ska arbeta för ömsesidig förståelse och samarbete samt varaktig fred mellan alla folk. För att kunna bedriva humanitärt arbete på bästa sätt har Röda Korset
ytterligare sex grundprinciper. De handlar om hur organisationen ska förhålla sig till omvärlden
och hur arbetet ska struktureras.
• Opartiskhet - ingen skillnad ska göras mellan människor, hjälpen ska sättas in där den
behövs mest
• Neutralitet - neutralitet ska iakttas i konflikter om politik, religion eller ideologi. Den enskilda människan ska stå i centrum
• Självständighet - Röda Korset är en självständig organisation
• Frivillighet - frivilligheten gäller både den verksamhetsaktiva och deltagare
• Enhet - det finns endast en rödakorsförening i varje land och den är öppen för alla
• Universalitet – i Röda Korset har alla nationella rödakorsföreningar samma skyldigheter
och rättigheter att bistå varandra
25
Visionen – ett humant samhälle
Röda Korsets Ungdomsförbund är en viktig organisation. Varje dag möts barn och unga i
ungdomsförbundets sociala verksamheter, där erfarenhetsutbyten äger rum. Röda Korsets
Ungdomsförbunds vision är att barns och ungas människovärde sätts i främsta rummet och att
barn och unga uppfattas som en resurs i samhället. Ett samhälle som är humant respekterar
alla barn och ungas mänskliga rättigheter och ger dem möjligheter till ett värdigt liv. Humanitet
ska komma först i alla lägen och det är Röda Korsets Ungdomsförbunds ansvar, som en del av
rödakors- och rödahalvmånerörelsen, att reagera och påverka när politiska beslut går emot
Röda Korsets värdegrund. Påverkansarbetet ska grunda sig på Röda Korsets grundprinciper
och utifrån erfarenheter från verksamheter. Påverkansarbetet grundas helt enkelt på lokala
erfarenheter, utifrån behov som uttrycks av de unga. Lokalt, nationellt och internationellt ställer
Röda Korsets Ungdomsförbund upp för unga utsatta. Röda Korsets Ungdomsförbund påverkar
globalt genom att arbete lokalt och att alltid utgå från barn och ungas perspektiv och behov.
Kärlek och respekt, ska det vara så jävla svårt?
Röda Korsets Ungdomsförbunds ledord är kärlek och respekt. Ungdomsförbundet ställer upp
för humanitet och allas mänskliga rättigheter, mot inhumana förhållanden och rasism. Arbetet
vilar på en feministisk grund. Med feminism menas en strävan efter jämlikhet och jämställdhet – alla människors lika förutsättningar, oavsett kön eller andra maktordningar. Med kön
avses såväl biologiskt, juridisk kön som könsidentitet och könsuttryck. Ungdomsförbundet vill se
ett samhälle som genomsyras av kärlek och respekt och där det är en självklarhet att alla kan
delta och inkluderas på lika villkor.
Vi lever i en globaliserad värld, migration är en global fråga och därför har Sverige, Europeiska Unionen och alla världens länder ett gemensamt ansvar att ge människor förutsättningar
för att leva ett värdigt liv. Röda Korsets Ungdomsförbund vill se ett samhälle som respekterar de
mänskliga rättigheterna och låter humanitära värderingar genomsyra hela asylprocessen. Mottagandet av barn och unga bör individanpassas mer och det måste säkerställas att kommuner
har kunskaper och resurser för att se till barnets bästa.
Röda Korsets Ungdomsförbund vill att Sverige ska sätta barnets bästa främst och att barn och
unga som söker asyl ska behandlas värdigt. Ingen individ och inget land kan bortse från vad
som händer i världen och som tvingar människor på flykt. Europas gränser växer sig allt starkare och Europeiska Unionen stänger ute allt fler människor i nöd. Med visumtvång och utan
legala och säkra vägar in i Europa ser vi en migrationspolitik som kostar människoliv – detta är
inhumant. Röda Korsets Ungdomsförbund tycker inte att Sverige enbart har ett ansvar att verka
för en human migrationspolitik nationellt utan även regionalt, inom Europeiska Unionen, och
internationellt.
Under åren 2015-2017 arbetar Röda Korsets Ungdomsförbund aktivt inom områdena Humanitär migration och Social trygghet. Barn och ungas trygghet ska i alla lägen sättas i främsta
rummet, oavsett om du är i en asylprocess eller redan bosatt i Sverige. Det finns ett tydligt
behov av att stärka den sociala tryggheten i samhället för barn och unga. I ett samhälle som
ställer allt högre krav på individen möter Röda Korsets Ungdomsförbund många barn och
unga som inte klarar av sin skolgång, inte har en aktiv fritid och som saknar ett fungerande och
26
tryggt socialt nätverk. För att uppleva en meningsfull fritid behövs mötesplatser, tillhörighet och
social delaktighet. Röda Korsets Ungdomsförbund träffar allt för ofta barn, i synnerhet ensamkommande, som separeras i undervisning och andra sociala aktiviteter inom skolan. Röda
Korsets Ungdomsförbund möter papperslösa barn och unga med en ständig rädsla för avvisning eller utvisning. Papperslösa barn som av denna rädsla inte vågar ta sig till skolan. Att det
samhälleliga stödet till ensamkommande barn och unga i princip upphör den dagen personen
fyller 18 – det finns ofta ett behov av erbjudet stöd i någon form till dessa unga vuxna – är
även det problematiskt. Röda Korsets Ungdomsförbund möter barn och unga med inhumana
livserfarenheter, barn och unga som upplever en bristande kärlek och respekt.
Vi lever i ett Sverige där stödet till ensamkommande barn och unga vid familjeåterförening är
svagt från samhällets sida – både före, under och efter återförening. Vi lever i en tid där det
varken finns legala eller säkra vägar till Europa för människor i behov av internationellt skydd,
där människor sätts i förvar, där migranter kriminaliseras. Det sker ofta ett snabbt förordnande
av gode män för ensamkommande barn och unga, med ibland bristande kompetens och
utbildning om barnets situation. Det används inhumana metoder för att fastställa barns ålder
– metoderna är inte rättssäkra och genomförs med en bristande värdighet. Vi ser ett Sverige
där det finns en ständig misstro och okunskap – även bland socialtjänst, boendepersonal och
andra berörda aktörer. Personalen måste veta var det finns vård att tillgå, hur en ska kunna
känna igen symptom av tortyr och att lära sig hur en bemöter unga människor som utsatts för
svåra trauman. Offentliga biträdande som har erfarenhet och kompetens av barn och unga
ska prioriteras i ärenden med barn och unga. Även vid ett återvändande finns det idag stora
brister. Barn och unga riskerar att fara illa. Ensamkommande barn och unga riskerar att skickas
till institutioner, de får inte alltid slutföra sin utbildning och i vissa fall utsätts de för traumatiska
verkställigheter. Varför ska kärlek och respekt behöva vara så jävla svårt?
Röda Korsets Ungdomsförbunds krav
Röda Korsets Ungdomsförbund gör avtryck i samhället och hos de personer som tar del av
ungdomsförbundets verksamheter. Under 2015-2017 vill Röda Korsets Ungdomsförbund aktivt
arbeta för att unga människor i Sverige ska ha en meningsfull fritid. Unga ska klara av sin skolgång och stöd ska finnas för de unga som inte är välmående. Röda Korsets Ungdomsförbund
vill även arbeta aktivt för att skapa positiva förutsättningar för unga migranter i Sverige. De
kommande tre åren kräver Röda Korsets Ungdomsförbund därför följande:
27
I slutet av år 2017 är följande krav uppfyllda:
•Alla kommuner i Sverige ska ge alla barn och unga undervisning om barnkonventionen.
•Alla kommuner i Sverige ska erbjuda lika förutsättningar för att alla barn och unga ska
klara sin skolgång
•Alla kommuner i Sverige ska garantera meningsfull fritidssysselsättning och varierande mötesplatser för barn och unga.
•Sveriges regering ska verka för att barn och unga inte ska utsättas för kränkning och diskriminering, baserat på diskrimineringsgrunderna.
•Svenska myndigheter ska villkorslöst garantera alla barn och unga rätten och tillgången till
att ta del av samhällsfunktioner, så som vård och skola utifrån sina behov
•Svenska myndigheter ska säkerställa att det sker breda utbildningsinsatser och ökade resurser för vårdpersonal, socialtjänst, gode män, boendepersonal och andra berörda aktörer
som möter utsatta barn och unga.
•Sveriges regering ska agera för en human och rättssäker migrationspoitik för barn och unga
inom hela Europeiska Unionen.
•Det ska finnas legala och säkra vägar till Europa.
•Dublinförordningen ska inte tillämpas på ensamkommande barn och unga.
•Alla kommuner i Sverige ska ta emot ensamkommande barn och unga.
•Sverige ska ha en rättssäker, snabb och human asylprocess för barn och unga, oavsett om
de är utan vårdnadshavare eller tillsammans med familj.
•Mottagandet av ensamkommande barn och unga ska individanpassas. Informationen om
den ungas asylprocess ska vara anpassad efter ålder och mognad.
•Beviskraven för barn och unga måste sättas lägre, de måste anpassas efter ålder och mognad.
•Åldersutredningar av barn och unga ska vara rättssäkra och ska ske med värdighet.
•Barn och unga ska värnas rätten att leva tillsammans med sina familjer – det ska vara en
snabb och rättssäker familjeåterföreningsprocess.
•Barn och unga ska ha samma rätt till återförening med sin familj som föräldrar har till sina
barn.
•Inget barn eller ungdom sätts i förvar.
•Alla asylärenden som gäller barn och unga ska hanteras av någon med särskild barnkompetens.
•Barnspecifik förföljelse ska vara ett asylgrundande skäl.
28
Proposition 3 - Efterskyddsarvode
Proposition om efterskyddsarvodering
av förbundsordförande
Bakgrund
Förbundsordförande är inom Röda Korsets Ungdomsförbund den som ytterst ansvarar för förbundets förbundsgemensamma verksamheter. Uppdraget som förbundsordförande är så omfattande att den som innehar uppdraget förväntas ha det som sin huvudsakliga sysselsättning
för att kunna sätta förbundets intressen främst. Det innebär att förbundsordförande förväntas
avstå från annan sysselsättning och därmed också annan inkomst från ett annat jobb. För att
kunna säkerställa att förbundsordförande finns tillgänglig för Röda Korsets Ungdomsförbund är
ordförande arvoderad på heltid.
Eftersom förbundsordförande är arvoderad och inte anställd kan förbundsordförande som
det ser ut idag inte söka ersättning från en a-kassa efter det att uppdraget är slut. Det betyder
att om inte den som innehar uppdraget direkt övergår till jobb eller annan typ av inkomst står
denne utan inkomst direkt efter mandatperiodens slut. Inom Röda Korsets Ungdomsförbund har
vi idag en väl utarbetat modell för arvodering av vår förbundsordförande, men vi kan alltid bli
bättre. Med detta förslag menar vi i förbundsstyrelsen att kunna erbjuda förbundsordförande
en del av den trygghet som finns för de som har en anställning, på så lika villkor som gäller för
de som är anställda inom Röda Korsets Ungdomsförbund som möjligt.
Information
Förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund är ett uppdrag som löper under två
år. Under denna tid får förbundsordförande ersättning i form av arvodering från Röda Korsets Ungdomsförbund motsvarande en heltidslön. Om förbundsordförande i stället hade varit
anställd av Röda Korsets Ungdomsförbund hade villkoren för uppdraget som det ser ut idag
varit grundande för a-kassa motsvarande heltid, under förutsättningen att förbundsordförande
hade valt att vara medlem i en a-kassa under minst de tolv sista månaderna av uppdraget.
Hade förbundsordförande också varit med i fackförbundet Unionen, som är det fackförbund
som organiserar våra anställda på förbundet, under de tolv sista månader av mandatperioden
hade förbundsordförande också haft rätt till den inkomstförsäkring som ingår i medlemskapet i
Unionen.
De anställda inom Röda Korsets Ungdomsförbund som är medlemmar i fackförbundet Unionen
och samtidigt i en A-kassa och har varit medlem i båda dessa under tolv sammanhängande
månader innan anställningen avslutas har idag sin inkomst försäkrad till 80 %. Det betyder att i
det fall som en anställning avslutas från förbundets sida på grund av till exempel arbetsbrist har
den som berörs möjlighet att direkt söka pengar från sin a-kassa och från inkomstförsäkringen
hos Unionen och få ersättning för 80 % av den lön som den anställda haft. Förutom att uppfylla kravet att ha varit medlem i en a-kassa och ett fackförbund under tolv månader krävs det
också att en den första dagen efter att arbetet har avslutats anmäler sig hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Då får en, en handlingsplan som sedan måste skickas in till a-kassan
29
tillsammans med ett arbetsgivarintyg för att ersättningen ska beviljas och börja betalas ut. Om
det i planen från Arbetsförmedlingen står att en söker ett heltidsjobb kan ersättning betalas ut
för 80 % av den tidigare inkomsten, står det i stället i planen att den som söker ersättning söker
jobb på till exempel 50 % får man i stället 80 % av halva sin tidigare inkomst i ersättning.
En aspekt som varit viktig att undersöka när det här förslaget togs fram var hur en kan kontrollera att den som eventuellt kommer att söka ersättningen inte fuskar och egentligen har en
annan inkomst. Om Röda Korset Ungdomsförbund själva inför ett efterskydd för förbundsordförande finns inte samma möjligheter som det gör för Arbetsförmedlingen och A-kassan att
kontrollera att den som får ersättning inte ägnar sig åt annan sysselsättning som innebär en
inkomst eller hinder för att ta ett jobb. Å andra sidan baseras den ersättning som betalas ut från
a-kassan på att den som söker utbetalningen själv informerar a-kassan om vad som skett under
föregående månad. Arbetsförmedlingen och a-kassan har däremot fler möjligheter att bedriva
kontroller för detta än vad vi på Röda Korsets Ungdomsförbund har.
Det förslag till beslut som nu läggs fram baseras till stor del på att det absoluta grundkravet för
att söka ersättning ligger i att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande under perioden som efterskyddet betalas ut och hur en kan kontrollera det samt det faktum att ett uppdrag
som arvoderad inte innebär samma trygghet efter uppdragets slut som hade kunnat ges om
uppdraget i samma omfattning hade varit en anställning. Med det här förslaget vill vi kunna
erbjuda avgående förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund en tidsbegränsad
viss trygghet även efter mandatperiodens slut under förutsättningen att vissa villkor uppfylls.
Förslag
Att införa ett efterskyddsarvode för avgående förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund motsvarande högst 80 % av två månaders arvodering. Ersättningen kan enbart betalas ut till avgående förbundsordförande som slutar sitt uppdrag efter ordinarie mandatperiod.
Ersättning betalas inte ut till förbundsordförande som avbryter sitt uppdrag i förtid.
Villkoret för att få efterskyddsarvodet utbetalt är att den som söker ersättningen anmäler sig
som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och senast 14 dagar efter avslutat uppdrag har
inkommit med kopia av sin handlingsplan från Arbetsförmedlingen till förbundsstyrelsen. Om
avgående förbundsordförande enligt planen från Arbetsförmedlingen söker ett deltidsjobb blir
ersättningen 80 % av motsvarande deltid.
Efter att förbundsstyrelsen godkänt utbetalning av efterskyddsarvodet betalas summan ut i två
omgångar kommande två månader med hälften av det totala beloppet vid varje tillfälle. Om
förutsättningarna förändras, till exempel att avgående förbundsordförande får ett nytt jobb eller börjar studera mellan utbetalningarna, ansvarar avgående förbundsordförande för att själv
meddela förbundsstyrelsen att så har skett och om nödvändigt avstå ersättning. Om handlingsplan från Arbetsförmedlingen enligt villkoret inte uppvisas för förbundsstyrelsen inom 14 dagar
efter mandatperiodens slut anses avgående förbundsordförande avstått möjligheten till efterskyddsarvodet.
30
Vi föreslår därför riksårsmötet:
Att anta förslaget om efterskyddsarvodering
Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att föra in ändringen i policyn för arvodering
31
Bilaga till proposition 3 -
Policyhögen med arvoderingspolicyn
Policyhögen
Röda Korsets Ungdomsförbunds policyhög innehåller regler och riktlinjer för hur vi som förbund ska sköta vår verksamhet samt hur vi som medlemmar bör och ska agera. En policy som
Riksårsmötet har bestämt gäller för hela Röda Korsets Ungdomsförbund. Därför är det viktigt
att alla läser igenom policyhögen och följer det som står i den.
Förutom de regler och riktlinjer som finns i våra stadgar och i policyhögen så följer vi självklart
även svensk lag. Detta gäller såväl i Sverige som när vi representerar Ungdomsförbundet
utomlands, där vi naturligtvis även följer det aktuella landets lagar.
I policyhögen används begreppen gemensam nivå för att benämna våra gemensamma resurser på nationell nivå och lokal nivå för att benämna våra lokalföreningar och verksamhetsgrupper.
Policyhögen innehåller våra riktlinjer om följande:
Frivilligpolicy
Policy för hållbar utveckling
Mångfalds- och tillgänglighetspolicy
Policy för valberedning och valförfarande
Tystnadspolicy
Alkoholpolicy
Arvodering
32
Frivilligpolicy
Röda Korsrörelsens grundprincip frivillighet Röda Korset ger hjälp frivilligt och osjälviskt.
Frivilighet gäller både givare och mottagare. Den frivilliga hjälpen får inte innebära att vi ger
avkall på kvaliteten. Med osjälvisk hjälp menas att Röda Korset inte har några egna intressen
att tillgodose.
Frivilliga uppdrag inom Röda Korsets Ungdomsförbund bygger på unga människors ideella
engagemang. Frivillighet är en av Röda Korsets sju grundprinciper. All verksamhet i Ungdomsförbundet bygger på arbete som frivilliga utför. I enlighet med Ungdomsförbundets ändamål
ska det som frivilliga gör i vårt namn lindra och förhindra mänskligt lidande, skapa respekt för
människovärdet, främja ömsesidig förståelse och vänskap samt verka för samarbete och varaktig fred mellan människor.1
Syftet med Ungdomsförbundets frivilligpolicy är att:
• tydliggöra Ungdomsförbundets grundläggande syn på och värderingar för frivilliguppdrag
• fastställa vilka rättigheter och skyldigheter som frivilliga och Ungdomsförbundet har gentemot varandra
Definitioner på aktörer inom Ungdomsförbundet
Frivillig eller aktiv är en person som arbetar tillfälligt eller regelbundet i Ungdomsförbundets
verksamhet som ideell, det vill säga utan att få betalt i pengar för den tid en lägger ner. Frivilliga bör vara medlemmar i Ungdomsförbundet.
Verksamhetsledare och ledare är frivilliga som har tagit ett ledaransvar i en verksamhet.
Verksamhetsledare och ledare ska vara medlemmar i Ungdomsförbundet eller Svenska Röda
Korset.
Medlem är en person som är under 31 år och som har betalat medlemsavgift till Röda Korsets
Ungdomsförbund eller Svenska Röda Korset. Endast en medlem kan väljas till förtroendeuppdrag i Ungdomsförbundet.
Förtroendevald kallas en medlem som har valts till ett förtroendeuppdrag. Förtroendevalda är
också frivilliga.2
1
I Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar kan du läsa om vårt ändamål och de
uppgifter vi ska utföra genom vår verksamhet.
2
Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande organ, Riksårsmötet, bekräftade
senast 2012 att organisationen ska ha en heltidsarvoderad förbundsordförande. Förbundsordförande är den enda personen från frivillig- och medlemssidan i vår organisation som är
arvoderad, det vill säga får ekonomisk ersättning för den tid som personen lägger ner.
33
Verksamhetsdeltagare är en person som deltar i verksamhet som Ungdomsförbundet bedriver,
till exempel går på läxhjälpen en gång i veckan.
Anställd eller tjänsteman är en person som arbetar för Ungdomsförbundet och får lön för sitt
arbete.
Alla frivilliga omfattas av frivilligpolicyn. Uppgifter för förtroendevalda och verksamhetsgrupper regleras också i Ungdomsförbundets stadgar.
Alla frivilliga måste dela våra grundläggande värderingar som bygger på Röda Korsets sju
grundprinciper och vårt uppdrag att lindra och förhindra mänskligt lidande. Eftersom frivilliga
representerar organisationen uppmuntras de att bli medlemmar i Ungdomsförbundet, men det
finns inget krav på medlemskap.
Ungdomsförbundet kan också välja att anställa personal som får lön för att sköta administration och andra löpande uppgifter. Anställda är inte en del av förbundets demokratiska struktur
och kan inte väljas till förtroendeuppdrag. Anställda får inte ha något förtroendeuppdrag i
Ungdomsförbundet samtidigt som de är anställda. Anställda kan dock vara frivilliga i verksamhet parallellt med sin anställning. Anställdas arbete ska underlätta förbundets verksamhet och
de frivilligas arbete.
Skyldigheter och ansvar
Förbundsstyrelsen
Förbundsstyrelsen har ytterst ansvar för frivilliga och den verksamhet som bedrivs i Ungdomförbundets lokalföreningar och verksamhetsgrupper. Förbundsstyrelsen ska stötta lokalföreningarna så att de kan ge frivilliga det stöd de bäst behöver. Förbundsstyrelsen är skyldig att se
till att alla förtroendevalda, frivilliga och verksamhetsdeltagare under deltagande i verksamhet
och vid resa till och från verksamhet är försäkrade av Ungdomsförbundet.
Lokalföreningar och föreningsstyrelsen
Alla medlemmar och frivilliga i Ungdomsförbundet är organiserade i lokalföreningar. En lokalförening ska arbeta för att nå Ungdomsförbundets mål och för att främja de frivilligas intressen. Lokalföreningarna ansvarar för att alla frivilliga ska få en grundläggande utbildning om
Ungdomsförbundet, våra grundprinciper och värderingar. Varje lokalförening väljer en styrelse
som ansvarar för verksamheten i föreningen. Styrelsen kan utse verksamhetsledare som leder
verksamheten tillsammans med de frivilliga. Föreningsstyrelsen har ansvar för att ge de frivilliga och verksamhetsgrupperna det stöd och den kompetensutveckling som de behöver för att
sköta frivilligarbetet.
Den frivilliga
Du som är frivillig har alltid rätt att säga nej till ett frivilligt uppdrag som du inte vill ha. Du har
rätt att få stöd och kompetensutveckling inför och under ditt frivilliguppdrag. Du som frivillig får
inte betalt för ditt ideella arbete, men ska ersättas för i förväg godkända utgifter inom ramen
34
för verksamheten, till exempel resor som görs inom uppdraget. Ungdomsförbundet arvoderar om huvudregel inte frivilliga. Du som är frivillig har också skyldigheter och ansvar. Du är
en representant för Ungdomsförbundet och får inte göra något som skadar förbundet. Du har
som frivillig ansvar att ta del av och följa Ungdomsförbundets styrdokument3 och riktlinjerna för
den verksamhet du deltar i. Du ska ha läst frivilligpolicyn och arbeta efter vad som står i den.
Om du bryter mot dessa dokument kan du bli avstängd från verksamheten eller som medlem
utesluten från förbundet.
Att ta på sig ett uppdrag inom Ungdomsförbundet är frivilligt, men du förväntas fullfölja ditt
uppdrag och har rätt att få stöd i det från föreningsstyrelsen. Att ett uppdrag är frivilligt är inte
någon ursäkt för att man sköter det dåligt eller lämnar uppdraget mitt i.
Du ska kunna ställa upp i nödsituationer på det sätt som du kan och har möjlighet till.
Alla frivilliga inom Röda Korsets Ungdomsförbund ska gå en grundläggande kurs om Röda
Korset, våra grundprinciper och värderingar.
Förhållningssätt som frivillig
Som frivillig möter man människor som deltar i olika aktiviteter eller som tar emot hjälp och stöd
i en svår situation. Detta kan innebära att en som frivillig får ta emot förtroenden och får kunskap om andra människors liv.
Därför ska frivilliga inom Ungdomsförbundet
• uppträda i enlighet med våra värderingar och grundprinciper
• möta människor med respekt och ödmjukhet
• aldrig utnyttja sin position som frivillig på ett olämpligt sätt
• aldrig diskriminera någon enskild person eller grupp, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, funktionsnedsättning eller annan
bakgrund
• uppträda utan att kränka människor eller skada sin egen eller organisationens trovärdighet
• följa Ungdomsförbundets tystnadspolicy både under och efter avslutat uppdrag och inte
föra vidare saker man fått veta om en individs situation eller liv.
3Ungdomsförbundets styrdokument består av stadgar, Humanitärpolitiskt program,
verksamhetsinriktning och Policyhögen.
35
Åldersgränser inom Ungdomsförbundet
Ungdomsförbundets verksamhet bygger på principen av unga, för unga. Detta innebär att
Ungdomsförbundet strävar efter att unga i så stor utsträckning som möjligt självständigt ska
utveckla, leda och driva verksamheten på lokal och gemensam nivå. Åldersgränser för att vara
aktiv i Ungdomsförbundet förekommer i vissa fall inom vår demokratiska föreningsstruktur och i
vår verksamhet.
För att kunna väljas till ett förtroendeuppdrag (undantaget revisorer) krävs att du är medlem i
Ungdomsförbundet och är under 31 år. Detta innebär att alla våra förtroendevalda är unga
under 31 år vilket är en av de grundläggande principerna för att vara ett ungdomsförbund.
Från denna princip görs inga undantag.
För verksamhetsledare och ledare gäller att dessa ska vara medlemmar i Ungdomsförbundet
och därmed under 31 år. Verksamhetsledare och ledare över 31 år ska endast i undantagsfall
finnas inom Ungdomsförbundet och då som en övergående lösning. Om en verksamhetsledare
eller ledare är över 31 år ska denna vara medlem i Svenska Röda Korset. Vid samverkan med
Svenska Röda Korset om verksamhet ska samverkan ske jämlikt och ömsesidigt.
Eftersom Ungdomsförbundets verksamhet utgår från behov som finns i samhället idag behövs
ibland åldersgränser för frivilliga beroende på verksamhet. Åldersgränser inom verksamhet
ska utformas utifrån de behov som målgruppen för verksamheten har. För att vara frivillig i våra
verksamheter finns ingen övre åldersgräns, det vill säga personer över 31 år är välkomna att
vara frivilliga inom Ungdomsförbundet. Om antalet platser till frivilliguppdrag är begränsade
ska de under 31 år ges företräde till att bli aktiva.
I vissa av våra verksamheter finns en undre åldersgräns för att vara frivillig. Undre åldersgränser inom Ungdomsförbundet ska användas restriktivt och i varje verksamhets riktlinjer ska en
eventuell undre åldersgräns tydligt motiveras och förklaras. Undre åldersgränser för frivilliga i
verksamhet bör inte överstiga 18 år vilket är myndighetsåldern i Sverige.
Riktlinjer om åldersgränser i Ungdomsförbundet ska inte vara absoluta utan är ett riktmärke.
Utgångspunkten är den frivilliges mognad och lämplighet för uppdraget. I sammansättningen
av frivilliggrupper för verksamhet strävar Ungdomsförbundet efter att ha en mångfald i både
ålder och i enlighet med vår mångfalds- och tillgänglighetspolicy.
Utifrån vår grundprincip om självständighet är det viktigt att Ungdomsförbundet beslutar om
hur vi vill bedriva vår verksamhet och själva identifierar behov i samhället. När Ungdomsförbundet ingår samarbeten med externa aktörer är det därför viktigt att vi formulerar ett samarbete som respekterar våra värderingar och grundprinciper, vår princip ”unga för unga”och
våra policies.
36
Hållbar utveckling
Detta är Röda Korsets Ungdomsförbunds policy för hållbar utveckling. Policyn finns för att
medlemmar och anställda ska få hjälp att bedriva den dagliga verksamheten i enlighet med
en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. I samband med anmälningar till våra
arrangemang på gemensam nivå ska policyn göras tydlig för deltagarna.
Vi arbetar med hållbar utveckling på två sätt. Det ena sättet är genom att sprida information
och påverka individer, i synnerhet ungdomar, men även andra aktörer i samhället om hur
de kan bidra till fred och hållbar utveckling. Det andra sättet är genom vårt eget agerande i
våra verksamheter och hur vi både lokalt och på gemensam nivå använder pengar och andra
resurser. Policyn för hållbar utveckling beskriver hur vi både på den lokala och gemensamma
nivån ska arbeta. Om vi alla arbetar utifrån vår policy för hållbar utveckling kan vi verkligen
göra skillnad!
Varför arbetar vi med detta?
Lindra och förhindra mänskligt lidande
Uppdraget att lindra och förhindra mänskligt lidande förenar världens alla rödakorsföreningar
och står som ändamålsparagraf i samtliga rödakorsföreningars stadgar. Många konflikter i
världen orsakas av en orättvis fördelning av makt och jordens resurser. Miljöförstöring och
kränkningar av rättigheter runt om i världen orsakar stort lidande för människor och får förödande konsekvenser som kan vara svåra att överblicka. Röda Korset ser samband mellan
miljöförstöring, klimatförändringar och ökad fattigdom, ökad migration och stora hälsorisker
samt ökade risker för krig och konflikter om knappa resurser.
I rödakorsrörelsen är frågan av stor betydelse såväl i Sverige som internationellt. Vid Röda
Korsets generalförsamling i Genève 2007 togs klimatförändringar för första gången upp i
rödakorsrörelsen som en av de stora globala utmaningarna för mänskligheten. En resolution
antogs under mötet som understryker att rödakorsrörelsen ska arbeta med klimatförändringarnas effekter i sitt katastrofarbete. Rörelsen ska också arbeta för att väcka medvetenhet om
klimatförändringarnas förödande konsekvenser för mänskligheten samt deras orsaker.
Ett arbete för fred
I vårt arbete med hållbar utveckling är Röda Korsets fredsdefinition som togs fram vid en
världskonferens om fred 1977 i Bukarest en viktig plattform. I Röda Korsets fredsdefinition står:
”Fred innebär inte bara frånvaro av krig utan […] respekt för mänskliga rättigheter och en
rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov”. Vidare stöder vi vårt arbete
på den erfarenhet vi som internationell rörelse har av att möta människor i utsatta situationer
orsakade av miljöförstöring, klimatförändringar och omänskliga arbetsförhållanden.
37
Mänskliga rättigheter och social trygghet
Idag sker mycket av världens produktion under kränkande, livsfarliga eller skadliga omständigheter, utan respekt för mänskliga rättigheter eller miljö. Ansvaret för att förändra detta ligger
hos företagen, hos staterna och hos konsumenterna som köper varorna. Hotet mot miljön kommer dels från rika länder där man använder för mycket energi och naturresurser, men också
från fattiga länder där man inte har råd eller möjlighet att ta hänsyn till miljön på lång sikt. Vår
policy för hållbar utveckling är ett sätt att i vårt vardagliga föreningsliv främja en social trygghet världen över.
Unga för unga – världen över
Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar enligt principen av unga för unga. Vi är unga människor i Sverige som ser hur vårt agerande som organisation eller som unga konsumenter påverkar andra unga i världen. Vi vill att alla unga ska ha möjlighet till en trygg framtid, något som
förnekas de som lever i extrem fattigdom på grund av miljöförstöring, konflikter eller naturkatastrofer. Det förnekas även de unga som arbetar istället för att gå i skolan, som har arbeten
där de mänskliga rättigheterna inte respekteras eller efterlevs. Vi som unga i Sverige vill genom
vårt arbete för hållbar utveckling förbättra möjligheterna för unga i hela världen.
Så här ska vi arbeta
De val vi gör idag kan göra skillnad för vad som kommer att hända med världen i framtiden.
Vi ska arbeta i vardagen i Sverige för en hållbar utveckling i hela världen. Vi kan bland annat påverka genom hur vi reser, vilken mat vi äter och hur mycket energi vi använder. Vi kan
välja varor och tjänster som är producerade med respekt för mänskliga rättigheter och som tar
hänsyn till miljön.
Röda Korset är en stor organisation, där medlemmar och anställda i sitt engagemang till
exempel skickar många brev och reser mycket. Om alla i organisationen tänker på konsekvenserna av sina val kan vi göra stor skillnad. För att öka effekterna ännu mer ska vi sprida policyn
i nätverk där vi arbetar. Vi ska alltid tänka på vad som är bäst för en hållbar utveckling och
agerar därefter.
Ett medvetet agerande kräver också att vi ändrar på vårt sätt att göra inköp. För att kunna få
tag i ytterligare rättvist producerade varor kan det krävas att vi har god framförhållning och att
vi ägnar mera tid åt att leta leverantörer. Då vi satsar på dyrare men mera försvarbara produkter kan det vara lämpligt att vi mera noga tänker igenom budskapet på t-shirtar och texten i
broschyrer så att de kan vara gångbara i flera sammanhang.
38
Mål för arbetet med hållbar utveckling
Röda Korsets Ungdomsförbund har följande mål för sitt arbete med hållbar utveckling.
• Att handla medvetet
• Att resa miljömedvetet
• Att påverka i världen
Att handla medvetet
Omvärlden påverkas av vilka varor och tjänster vi köper och använder. Vi kan inte låta bli att
påverka världen, men vi kan välja hur vi påverkar. Vi vill använda vår makt som medvetna
konsumenter för att arbeta för en hållbar utveckling i en fredlig värld. Vi tar vårt ansvar genom
att köpa varor och tjänster som tar hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter. Men det stannar inte bara vid inköp utan hur vi använder varan och vad vi gör med den när den är förbrukad är också viktiga aspekter.
Idag finns det många svåra val att göra om man vill konsumera hållbart. Röda Korsets Ungdomsförbund är medlemmar i Föreningen Fairtrade, en märkning som garanterar att de mänskliga rättigheterna har efterlevts i produktionen. Detta är ett exempel på varor som bidrar till en
hållbar utveckling. Att handla den mest miljövänliga produkten kan också vara svårt att avgöra
idag. Röda Korsets Ungdomsförbund uppmuntrar medlemmar och lokalföreningar att handla
antingen produkter som har en trovärdig miljömärkning, exempelvis KRAV, eller att välja närproducerade produkter.
Vi ska alltid:
• Köpa livsmedel som är fairtrademärkt eller har motsvarande likvärdig märkning på de produkter där det finns. På lokal nivå kan det ibland vara svårare att hitta dessa märkningar. Om
det inte finns på lokal nivå ska föreningen arbeta för att utöka utbudet.
• Köpa livsmedel som tar hänsyn till miljön. Det bör vara ekologiskt odlat eller närproducerat.
• På möten och utbildningar på gemensam nivå ska vegetarisk mat serveras som huvudalternativ eftersom vegetarisk mat kräver betydligt mindre energi och resurser att producera än kött.
• Källsortera avfall. Detta ska vara ett krav på den gemensamma nivån och på lokal nivå så
långt det är möjligt.
Vi ska sträva efter:
• Att välja varor som tillverkas eller odlas lokalt.
• Köpa miljömärkta och socialt hållbara alternativ, till exempel rengöringsmedel, kontorsmaterial, PR- och informationsmaterial, t-shirts.
• Att inte köpa och använda oss av engångsmaterial, men är medvetna om att det är svårt att
39
helt undvika.
• Att gamla datorer och kontorsmöbler ska återvinnas eller återanvändas och därmed inte
slängas.
Att resa miljömedvetet
Resande påverkar miljön, och medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund reser mycket till
och från möten och arrangemang. Det är viktigt att resa på det sätt som är bäst för miljön, så
länge inte priset blir orimligt eller resan tar orimligt lång tid. Vi väljer enbart porrfria hotell/
vandrarhem, vi menar att exploatering och objektifiering inte är förenligt med hållbar utveckling. I största möjliga utsträckning ska övernattningsstället vara miljöanpassat. Policyn för
hållbar utveckling kompletteras av reseriktlinjer för frivilliga och förtroendevalda som förbundsstyrelsen beslutar om varje år.
Detta är några exempel:
• Vi ska alltid välja att resa med tåg såvida kostnaden eller restiden inte blir orimlig
• På korta resor ska vi cykla, åka med kollektivtrafik eller samåka när det går. Vi ska inte åka
bil om det inte är nödvändigt.
• Vi ska välja att ha telefonkonferens i stället för fysiskt möte då det är lämpligt och möjligt.
Att påverka i världen
Ungdomsförbundet är en liten del av en stor organisation, men vi har goda möjligheter att
påverka andra. Det är viktigt att vi utnyttjar dessa möjligheter. Vi kan påverka Svenska Röda
Korset att ta större ansvar för hållbar utveckling, så att de till exempel också köper in produkter
som tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter. Vi kan också i olika sammanhang belysa hur
individen kan bidra till en hållbar utveckling genom sitt handlande.
Detta är några exempel:
• Vi ska ha med oss vår policy för hållbar utveckling i våra samarbeten, särskilt samarbeten
med Svenska Röda Korset.
• Vi avstår i största möjliga mån från Svenska Röda Korsets kost om den inte lever upp till vår
hållbarhetspolicy.
• När vi diskuterar hållbar utveckling i media och andra offentliga diskussioner eller har kontakt med andra organisationer och myndigheter ska vi belysa hur till exempel miljöproblem och
en orättvis fördelning av resurserna hänger samman med fattigdom, handel, krig och brott mot
mänskliga rättigheter.
40
Policy för mångfald och tillgänglighet
Röda Korsets Ungdomsförbund är en del av en världsomspännande organisation. Inom denna
organisation finns en härlig mångfald av bakgrunder, drömmar, erfarenheter, personligheter
och kunskaper. Denna mångfald gör Röda Korset till en stark och klok organisation och är
nödvändig för vår utveckling.
Röda Korsets grundprinciper, särskilt humanitet och opartiskhet, innebär ett åtagande att
arbeta mot diskriminering och för mångfald. Principen om opartiskhet har sin motsvarighet i
artikel 2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som innebär ett förbud mot
diskriminering. De mänskliga rättigheterna gäller alla människor utan undantag.
Värderingar och definitioner
Mångfald innebär att vår organisation tar tillvara människors kunskaper, färdigheter, erfarenheter och personligheter oavsett var de kommer ifrån. Det är viktigt att alla ska ses som individer och inte som representanter för olika grupper.
Mångfald innebär också en öppen och bejakande kultur inom alla områden och på alla
nivåer i organisationen. Vi arbetar aktivt för att motverka alla former av negativ särbehandling
och diskriminering.
Användningsområde
Denna mångfalds- och tillgänglighetspolicy ska ses som en vägledning och ett verktyg främst
vad gäller Ungdomsförbundets föreningsarbete, aktiviteter och verksamheter. Mångfaldspolicyn ska vara ett styrinstrument för alla de som delar Röda Korsets Ungdomsförbunds grundläggande värderingar och som önskar engagera sig som frivillig, förtroendevald eller är anställd
inom organisationen.
Därför är mångfald viktigt för Röda Korsets Ungdomsförbund
Ökad mångfald inom Röda Korsets Ungdomsförbund är strategiskt viktigt för att vi ska kunna
nå våra mål. Detta då det är en förutsättning för att arbetet ska kunna utgå från de behov som
människor upplever i samhället, samt för att Ungdomsförbundet ska kunna vara en arena för
människors engagemang och delaktighet. Mångfald är även en förutsättning för att Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara tillgängligt för alla människor i Sverige. Genom ökad mångfald
inom organisationen kan vi också tillgå människors olika erfarenheter och bakgrunder.
Vårt mål med arbete för mångfald
Ungdomsförbundet vill vara en välkomnande och medmänsklig organisation, där alla människor, utan åtskillnad, ska få stöd och kunna bidra med sitt engagemang. Genom att aktivt verka
för att mångfalden ska få utrymme inom vår organisation, bidrar vi till att minska segregation
och utanförskap och till att öka integrationen mellan människor i samhället. Vi vill inte bara
spegla samhället utan också aktivt påverka samhällsutvecklingen. Röda Korsets Ungdomsförbunds mål med mångfaldsarbetet är att eliminera diskriminering och bidra till lika rättigheter
41
och möjligheter för alla människor genom en kultur där personliga olikheter bidrar till organisationens och individens utveckling. Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara ett föredöme i
samhället genom vårt mångfaldsarbete.
Så här ska vi arbeta
1. Varje människa som söker Röda Korsets Ungdomsförbunds stöd eller vill bidra med sitt
engagemang ska bemötas med respekt och värdesätts som en aktiv aktör. Målgruppen för en
verksamhet ska ses som potentiella frivilliga och uppmuntras att engagera sig som ledare. Vi
ska tro på individer, låta dem ta ansvar och genomföra egna idéer.
2. Vi ska medverka till ökad samhällsgemenskap genom att vara en välkomnande och medmänsklig mötesplats i lokalsamhället. 3. Vi ska förmedla trovärdiga och respektfulla bilder och
budskap som inte förringar, marginaliserar eller kränker människor. Vi vill lyfta fram det fantastiska med mångfald.
4. Vi ska höja kompetensen och kvalitén i verksamheten genom att se, förstå, värdesätta och
tillvarata individens olika erfarenheter och kunskaper i vår verksamhetsplanering och rekrytering. Vi behöver också ha en bredd på våra verksamheter så att olika intressen och bakgrunder kan komma till nytta. En frivillig ska t.ex. ha möjlighet att delta i verksamhet i sitt lokalområde även om denne pratar annat språk än svenska.
Ansvar
Det yttersta ansvaret för att policyn efterlevs ligger på förbundsstyrelsen. Det är dock alla
förtroendevaldas, frivilligledares, och medarbetares ansvar att se till att mångfaldspolicyn följs.
De frivilliga ansvarar för att mångfaldsarbetet levandegörs i verksamheterna.
Tillgänglighet
Höga mål inom mångfald ställer också krav på oss som organisation för hur vi rent konkret kan
arbeta för att människor ska känna sig inkluderade. Tillgänglighet är därför en förutsättning
för att uppnå mångfald inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Denna text finns som stöd för att
medlemmar och personal ska kunna utforma verksamheter och arrangemang på ett tillgängligt
sätt.
Definition
Med tillgänglighet inom Röda Korsets Ungdomsförbund menar vi: Att alla i Röda Korsets Ungdomsförbunds samtliga arrangemang ska kunna delta på lika villkor.
Verksamhet
Röda Korsets Ungdomsförbunds information, utbildningar, seminarier, årsmöten, verksamhet
eller liknande på alla nivåer inom organisationen ska alltid sträva efter tillgänglighet enligt
ovanstående definition.
42
För att skapa tillgänglighet måste vi alltså titta närmare på följande inom vår organisation:
• Verksamheten
• Informationen
• Lokalerna
När vi jobbar för tillgänglig/a verksamheter, information och lokaler ska vi i all planering och
allt genomförande utgå ifrån att alla människor är olika med olika förutsättningar, behov och
önskemål. Vi ska synliggöra och åtgärda de hinder som eventuellt finns för att alla ska kunna
delta i verksamheten, samt se till att inte nya hinder uppstår. Grundtanken i detta är att skapa
verksamhet där alla kan vara med.4
Vi kan konkret jobba för tillgänglighet genom att exempelvis se till att:
• inbjudan för ett arrangemang är skrivet så att alla känner sig välkomna
• lokalerna alltid kan anpassas och göras tillgängliga vid behov, exempelvis vara tillräckligt
rymliga så att man ska kunna manövrera en rullstol eller ha de verktyg som krävs för tillfället.
• innehållet i våra arrangemang alltid kan anpassas vid behov
• våra texter är lättlästa utifrån dess målgrupp
• eventuella externa arrangörer är medvetna och informerade i dessa frågor
• layouten i vår information är tydlig och ger bästa möjliga läsbarhet
• vår information finns i flera alternativa format, exempelvis både digitalt och i tryckt form
4Vi har i detta stycke inspirerats av ”funktionshindersperspektivet”, som Myndigheten för
handikappolitisk samordning, Handisam, skriver om i sin bok: ”Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet. Enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av
handikappolitiken, s.9. Tryck: Edita Västra Aros, 2009.Handisam arbetar för: - ”att funktionshindersperspektivet ska genomsyra hela samhället” - ”en ökad medvetenhet och kunskap om
hur personer med funktionsnedsättning kan bli mer delaktiga och jämlika i samhället” Källa:
http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage.aspx?id=1500, 2010-01-07
43
Policy för valberedning och valförfarande
Olika organisationer ser på val, årsmöten, demokrati och inflytande på olika sätt. Denna policy syftar till att tydliggöra hur Röda Korsets Ungdomsförbund ser på valberedning, personval
och valberedningens arbetsformer. Policyn avser valberedningen på gemensam nivå, men kan
även fungera rådgivande för den lokala nivån. Valberedningens tillsättning, sammansättning
och uppdrag regleras också i Röda Korsets Ungdomsförbundets stadgar.
Valberedningens övergripande uppdrag och sammansättning
Valberedningens uppgift är enligt stadgarna att ”ta fram förslag på lämpliga personer för förtroendeuppdrag på den gemensamma nivån” för att ombuden ska ha ett så väl förberett förslag som möjligt att ta ställning till på Riksårsmötet. Så är det också i andra frågor som Riksårsmötet ska ta ställning till. Ombuden ges ett väl förberett och genomtänkt förslag till stadgar,
plattform, årsredovisning med mera. Ombuden ägnar sedan tiden före och under årsmötet åt
att diskutera förslagen och beslutar om de eventuella ändringar de vill göra.
Målet för valberedningen är att som en del av ett helhetsförslag presentera en kandidat till
varje valbar post som en del i en fungerande ledning för organisationen. Detta för att mildra
de negativa effekterna av personvalskampanjer med fokus på individerna snarare än gruppen
och organisationen som helhet. Valberedningen kan i särskilda fall presentera flera alternativa
kandidater till förbundsordförande, då organisationen står inför ett vägskäl mellan strategiska
inriktningar och kandidaterna representerar tydliga alternativ.
Valberedningen ska vara sammansatt på ett sätt som möjliggör ett brett perspektiv och givande
diskussioner, till exempel bör bostadsort, styrelseerfarenhet (både mycket och lite erfarenhet
är nödvändigt) och tid i organisationen (både nya och gamla) vara en grund för sammansättningen.
Valberedningens arbetsformer
Utöver vad som regleras i stadgarna och denna policy väljer varje valberedning sina egna
arbetsformer. I övrigt grundar valberedningen sitt arbete på:
• Tystnadsplikt och sekretess (ej juridisk) både under och efter avslutat uppdrag
• Att tänka strategiskt och långsiktigt kring organisationens ledning
• Att intervjua sittande förbundsstyrelse om sammansättning, brister, styrkor och behov i
styrelsen
• Att ta in nomineringar på personer under hela året samt att själva söka lämpliga kandidater
internt och externt
• Att följa upp samtliga nomineringar som inkommer till valberedningen
• Att med sekretessens hjälp kunna hantera känslig information för att förstå fler sidor av kan-
44
didater och sittande styrelse
• Att i god tid kommunicera med lokalföreningar kring personer personval, ledarskap och
strategi samt andra föreningar och personer utanför organisationen.
• Att intervjua nominerade personer systematiskt och grundligt för att belysa olika sidor av
uppdragen för att kunna möta de behov som identifierats genom kontakter med förbundsstyrelse och lokalföreningar.
Valberedningen ska när de arbetar fram sitt förslag sträva efter ett mångfaldstänkande som
speglar både samhället och den egna organisationen. Detta ska vägas emot att öka på stereotypa föreställningar om egenskaper utifrån tillhörigheter till kategorier.
Mötet med den nominerade personen ska präglas av ömsesidighet då det ska vara ett tillfälle
för henne eller honom att ställa sina frågor och valberedningen ska i sin tur ge information om
förväntningar på posten, tiden uppdraget förväntas ta m.m.
Valberedningen informerar alla nominerade om möjligheten att ställa upp som alternativ kandidat till valberedningens förslag och hur man går tillväga.
Viktigast när det gäller representativitet och sammansättning är självklart att valberedningens
förslag är personer som på ett bra sätt kommer att kunna leda organisationen tillsammans, i
detta arbete får fördelarna med bredd i åsikter och synsätt vägas mot nackdelar i samarbetssvårigheter.
För valberedningen gäller tystnadsplikt (ej juridisk) för all information som framkommer under
möten, intervjuer, interna samtal eller liknande. Tystnadsplikt gäller även efter avslutat uppdrag. Frågan om tystnadsplikt ska tas upp på första mötet och alla i valberedningen ska vara
medvetna om att tystnadsplikten måste respekteras för att som valberedning upprätthålla förtroendet i organisationen och göra ett bra jobb. Övriga i organisationen uppmanas respektera
att valberedningen inte får lämna ut uppgifter och bör därmed avhålla sig från att fråga om
information som valberedningen inte får lämna ut.
Att ställa upp som alternativ kandidat till valberedningens förslag under Riksårsmötet är självklart tillåtet och uppmuntras inom tidsramen för nomineringsstoppet. Valberedningen gör dock
ingen bedömning av nytillkomna kandidater och kommenterar normalt heller inte dessa. Valberedningen har ett stort demokratiskt ansvar, det är viktigt att valberedningen öppet redovisar
sitt arbetssätt (utan att bryta tystnadsplikten) och väljer sina arbetsformer på ett sätt som gör att
medlemmarna förstår hur de ska gå tillväga för att kontakta valberedningen, nominera kandidater och kandidera. Redan under hösten bör valberedningens arbete ha kommunicerats ut i
föreningarna.
Ansvarsfördelning inför och under Riksårsmötet
För Röda Korsets Ungdomsförbund är det viktigt att ansvarsområden och roller inför och under
Riksårsmötet är tydliga i organisationen. Det är också viktigt att ombud och deltagare på
Riksårsmötet vet vem som ansvarar för vad.
45
Inför och under Riksårsmötet gäller följande:
Ansvaret för planeringen av det praktiska kring val, utfrågningar, omröstningsförfarande under
Riksårsmötet med mera ligger på förbundsstyrelsen och de som ansvarar för planeringen av
mötet.
Själva valförfarandet samt mötesformer för Riksårsmötet regleras i arbetsordningen som mötet
beslutar om varje år. I handlingarna till årsmötet ska valberedningen tydligt redovisa tankarna
bakom sitt förslag, till exempel vilken kompetens som förbundsstyrelsen förlorar genom avgående ledamöter och hur det nya förslaget kommer att fylla organisationens och styrelsens
behov. Valberedningen ska också i årsmöteshandlingarna redovisa hur gruppen har arbetat
under året så att ombuden får kunskap om hur det slutliga förslaget tagits fram.
På riksårsmötet ansvarar valberedningen för att presentera och motivera sitt förslag inför plenum, svara på frågor kring förslaget och arbetet under året. Valberedningen pläderar för sina
kandidater utan att prata om varför andra inte bör väljas.
Under Riksårsmötet är det presidiets uppdrag och ansvar att leda utfrågningar, pläderingar
och diskussioner i plenum kring val. Presidiet ansvarar också för att dessa diskussioner blir relevanta, konstruktiva och hålls i en positiv och god ton utan kränkande personangrepp. Andra i
organisationen uppmanas också att använda sig av positiv plädering, det vill säga plädera för
sina kandidater snarare än varför andra kandidater inte bör väljas.
46
Tystnadspolicy
Detta är Röda Korsets Ungdomsförbunds tystnadspolicy. Tystnadspolicyn finns till för att underlätta för Röda Korsets Ungdomsförbunds frivilliga som i verksamheterna möter barn och unga
och tar del av deras personliga livshistoria och levnadsförhållanden. Alla aktiva som arbetar
med barn eller ungdomar ska informeras om tystnadspolicyn.
Definitioner
För myndigheter och andra offentliga verksamheter, såsom hälsooch sjukvård, socialtjänst och
skola, finns lagar gällande tystnadsplikt och sekretess. Dessa gäller inte frivilligorganisationer
som Röda Korsets Ungdomsförbund. Vi väljer istället att formulera vår egen tystnadspolicy.
Tystnadsplikt och sekretess är också starkt kopplat till skyldighet att anmäla. Personer som
professionellt arbetar med barn och unga har enligt socialtjänstlagen skyldighet att anmäla till
socialtjänsten om det finns misstanke att ett barn eller en ungdom under 18 år far illa.
Däremot omfattas ideella organisationer endast av de rekommendationer som gäller allmänheten: ”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.” (Socialtjänstlagen 2001:453, 14
kap. 1§) Detta motiveras med att det måste finnas forum i samhället dit unga kan vända sig
utan rädsla för att de uppgifter som de lämnar ska lämnas vidare till olika myndigheter.
Så här ska vi arbeta
Varje frivillig i Röda Korsets Ungdomsförbund är bunden av en moralisk tystnadsplikt som
innebär att vi inte förmedlar vidare när vi får ta del av kring en enskild individs livshistoria eller
levnadsförhållanden.
Tystnadspolicyn gäller även efter att en slutat att vara aktiv inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Varje verksamhet tar själv ställning till om tystnadspolicyn ska uppmärksammas vidare
och regleras i en skriftlig förbindelse mellan verksamhetsledare eller föreningsstyrelse och den
frivilliga. Detta rekommenderas i verksamheter som ofta möter barn och unga i utsatta situationer.
Om en person bryter mot tystnadspolicyn medför detta omedelbar avstängning från verksamheten. Beslut om avstängning fattas av föreningsstyrelse eller av förbundsstyrelsen.
Vi kan och bör använda oss av information och statistik från våra verksamheter i vår externa
kommunikation för att lyfta samhällsfrågor, påtala missförhållanden och driva opinionsbildning i det svenska samhället. När vi gör så ska uppgifterna vara avidentifierade och inte gå att
spåra till individer.
47
Anmälan om missförhållanden
Vår styrka som ideell organisation är att de barn och unga vi möter ska kunna berätta om sina
problem för oss utan att vara rädda för att informationen förs vidare. Om vi i vår verksamhet
möter barn som far illa ska anmälan till socialtjänsten därför alltid göras i samförstånd med den
drabbade.
Det bör alltid vara två personer som beslutar att göra en anmälan och det bör alltid ske i
samråd med förtroendevald. Kontakt ska även tas med berörd personal på Röda Korsets
Ungdomsförbund innan anmälan görs. Varje gång en anmälan görs ska en uppföljning ske
och rapporteras till förbundsstyrelsen. Den frivillige uppmuntras att vid behov ta kontakt med
passande person eller instans utanför Ungdomsförbundet för rådgivning eller information.
I de verksamheter där barnet eller ungdomen är anonym i relation till den frivillige har vi inte
möjlighet att anmäla eventuella missförhållanden. Det vi då kan göra är att hänvisa personen
att själv ta kontakt med andra instanser med anmälningsskyldighet, till exempel skolsjuksköterska, kurator eller hänvisa direkt till närmsta socialtjänst.
Tystnadspolicyn gäller inte
Tystnadspolicyn gäller inte vid interna samtal inom verksamhetsgruppen eller vid handledningssituationer. Dessa samtal ska ske respektfullt och i lämpliga slutna sammanhang, inte på
offentliga platser eller med obehöriga personer. Tystnadspolicyn gäller inte kränkningar som
begås av frivilliga inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Detta anmäls alltid till polisen.
48
Alkoholpolicy
Röda Korsets Ungdomsförbund tycker det är problematiskt att aktiviteter knutna till alkohol
utestänger de som av olika anledningar inte vill dricka eller enligt lag inte tillåts. Med detta
som bakgrund har vi en policy som beskriver hur vi ska tänka när vi står som värdar för arrangemang. Denna policy gäller på både gemensam och lokal nivå.
Detta är Röda Korsets Ungdomsförbunds alkoholpolicy
Vi köper aldrig alkohol för Röda Korsets Ungdomsförbunds pengar. Aktiviteter anordnade av
Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara fria från alkohol. Detta innebär att ingen alkohol får
förtäras av deltagare under utbildning, möte eller annan liknande aktivitet som arrangeras av
Röda Korsets Ungdomsförbund, detta innefattar såväl utbildningar och möten på gemensam
nivå som lokala utbildningar, verksamheter, styrelsemöten eller kick-off möten. Även gemensamma kvällsaktiviteter som anordnas av Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara fria från
alkohol.
Om Röda Korsets Ungdomsförbund deltar på arrangemang som arrangeras av andra eller
samarrangeras med andra organisationer gäller alkoholpolicyn för de som representerar Röda
Korsets Ungdomsförbund. Dock kan dessa arrangemang äga rum på platser och i sammanhang där alkohol kan förekomma, men Röda Korsets Ungdomsförbund ska i största möjliga
mån sträva efter att även samarrangemang ska vara alkoholfria.
Arrangörerna ska i denna anda prioritera att planera kvällsaktiviteter (alkoholfria såklart) där
alla känner sig välkomna och där det finns utrymme för olika aktiviteter. De kvällsaktiviteter
som planeras ska sträcka sig över största delen av kvällen, så att detta blir den naturliga samlingspunkten för alla deltagare på arrangemanget. Röda Korsets Ungdomsförbund är ibland
även arrangör för arrangemang som inte endast riktar sig till våra medlemmar. Vid dessa
arrangemang ska vi ställa samma krav på oss som arrangör. Utanför schemalagda aktiviteter
gäller eget ansvar. Om en deltagare bryter mot alkoholpolicyn under aktivitet arrangerad av
Röda Korsets Ungdomsförbund ska arrangören skicka hem deltagaren på deltagarens egen
bekostnad. Detta gäller även i det fall en person intagit alkohol utanför de schemalagda aktiviteterna och på grund av detta inte kan delta på det sätt som förväntas av deltagarna.
Då medlemmar representerar Röda Korsets Ungdomsförbund på utbildning, möte eller annan
liknande aktivitet anordnade av annan arrangör ska de sträva efter att följa alkoholpolicyn.
Om en ändå väljer att i detta sammanhang dricka alkohol ska en ha i åtanke att en representerar Röda Korsets Ungdomsförbund och en ska handla på sådant sätt så att Ungdomsförbundets anseende inte kan skadas. Den som ansvarar för en aktivitet i Röda Korsets Ungdomsförbund ansvarar också för att informera om alkoholpolicyn. Alkoholpolicyn gäller såväl i Sverige
som utomlands.
49
Policy för arvodering av förbundsordförande i Röda Korsets Ungdomsförbund
1. Ideologisk grund för arvodering av förbundsordförande
Del 1 utgör grunden för hur Röda Korsets Ungdomsförbund ser på arvodering av förbundsordförande i förhållande till frivillighet.
Rödakorsrörelsens grundprincip frivillighet
Rödakorsrörelsens arbete vägleds av sju grundprinciper. Frivillighet är en av dem och innebär
att Röda Korset ger hjälp frivilligt och osjälviskt. Med osjälvisk hjälp menas att vi som är engagerade i Röda Korset inte har några egna intressen att tillgodose.
Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet bygger på unga människors ideella engagemang
och det arbete som frivilliga utför. I enlighet med Ungdomsförbundets ändamål ska det som
frivilliga gör i vårt namn lindra och förhindra mänskligt lidande, skapa respekt för människovärdet, främja ömsesidig förståelse och vänskap samt verka för samarbete och varaktig fred
mellan människor.
Utgångspunkten för det frivilliga engagemanget är att det är ideellt. Det innebär att frivilliga
och förtroendevalda inte ersätts med arvode för den tid de lägger på Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet. Däremot har man rätt till ersättning för vissa av sina omkostnader och till
stöd och utbildning för sitt uppdrag.
En stark ideologisk närvaro internt och externt
Förbundsordförande är ytterst ansvarig för Röda Korsets Ungdomsförbunds förbundsgemensamma verksamhet. Förbundsordförande väljs av medlemmarna på Riksårsmötet och leder
organisationen och förbundsstyrelsen mellan Riksårsmöten.
Så som uppdraget som förbundsordförande ser ut idag är det så omfattande i tid att det kräver
att en person har det som sin huvudsakliga sysselsättning. Röda Korsets Ungdomsförbunds
förbundsordförande förutsätts avstå från inkomster från annat förvärvsarbete och sätta organisationens intressen främst.
Syftet med att arvodera förbundsordförande är att tillföra resurser till Röda Korsets Ungdomsförbund. Genom en ordförande som har tid och möjlighet att ha kontakt med lokalföreningar
och medlemmar säkerställer Röda Korsets Ungdomsförbund en stark ideologisk närvaro och
länk mellan medlemmarnas vilja och förbundsstyrelsens arbete.
På grund av uppdragets omfattning och krav är därför uppdraget som förbundsordförande
heltidsarvoderat. Uppdraget kan därmed inte direkt jämföras med andra förtroende- eller
frivilliguppdrag inom organisationen. Förbundsordförande omfattas i övrigt av Röda Korsets
Ungdomsförbunds frivilligpolicy.
50
Förbundsordförandes uppdrag
Förbundsordförande ansvarar för att fullgöra de uppdrag och uppgifter Riksårsmötet respektive förbundsstyrelsen tilldelar denna. Förbundsstyrelsen fastställer årligen en uppdragsbeskrivning för förbundsordföranden som baseras på verksamhetsinriktningen och humanitärpolitiska
programmet.
Förbundsordförande leder förbundsstyrelsens arbete och planerar för Röda Korsets Ungdomsförbunds långsiktiga och strategiska utveckling. Förbundsordförande utgör en sammanhållande kraft i vår demokratiska medlemsorganisation och ska genom en god kontakt och
regelbundna ideologiska samtal med medlems- och frivilligorganisationen arbeta för den
långsiktiga utvecklingen av Röda Korsets Ungdomsförbund.
Förbundsordförande verkar också inom sitt uppdrag för en god närvaro och representation
gentemot Svenska Röda Korsets frivilligoch förtroendeorganisation.
2. Ramar för arvodering av förbundsordförande
Del 2 utgör de praktiska ramarna för arvoderingen och fastslår villkor för och nivå på arvodet.
Om uppdraget som förbundsordförande
Förbundsordförande har ett heltidsarvoderat förtroendeuppdrag. Arvodering omfattas inte av
lagstiftning om arbetstid, anställningstrygghet eller kollektivavtal. På arvodering dras inkomstskatt enligt gällande skattetabell.
Förbundsordförande är i princip alltid i tjänst och förväntas ha en hög tillgänglighet för medlemmar, förbundsstyrelsen, generalsekreteraren, Svenska Röda Korset och allmänheten. Det
innebär oreglerad förtroendearbetstid att förläggas utifrån organisationens och förbundsstyrelsens behov vilket inkluderar kväll och helger. Förbundsordförande har inte rätt till de ersättningar som anställd tjänsteman har vilket exempelvis kan vara semesterersättning.
Beslut om arvoderingar
Riksårsmötet fattar beslut om arvodering av förbundsordförande samt ramar för detta på förslag från förbundsstyrelsen eller från medlem.
I samband med att styrelsen lägger förslag om treårig verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt program till Riksårsmötet lägger styrelsen också fram förslag om arvodering av förbundsordförande. Förbundsstyrelsen äger utöver detta rätten att även vid andra tillfällen, om behov
finns, lägga förslag om arvoderingar till Riksårsmötet.
Medlemmar har rätt att motionera i frågan om arvoderingar till varje Riksårsmöte.
Arvoderingsnivå
Arvoderingen ska stå i relation till det ansvar och de krav som uppdraget som förbundsordförande innebär samt täcka levnadsomkostnader för en skälig levnadsstandard.
51
Förbundsordföranden får därför ett årsarvode à 6,5 prisbasbelopp arav en tolftedel betalas ut
varje månad. Med 2012 års prisbasbelopp innebär det ett arvode till förbundsordförande på
23 883 kr i månaden innan skatt.
För att säkerställa förutsägbarhet för den individ som får arvode ska inte arvodesutvecklingen
vara negativ. Arvoderingsnivån justeras därför inte neråt om prisbasbeloppet förändras negativt, utan arvodet kvarstår vid den tidigare högre nivån.
Arvoderingsnivån ligger fast även om förbundsordförandes uppgifter och ansvar förändras
tillfälligt till exempel om förbundsordförande behöver träda in i generalsekreterarens ställe.
Tjänstepension
Förbundsordförande får tjänstepension enligt samma villkor som anställda tjänstemän på Röda
Korsets Ungdomsförbund.
Efterskyddsarvode
När förbundsordförande avgår efter ordinarie mandatperiod finns möjlighet till ersättning i
form av ett efterskyddsarvode motsvarande högst 80 % av två månaders arvodering. Ersättningen kan inte betalas ut till förbundsordförande som avbryter sitt uppdrag i förtid.
För att få ersättningen utbetalt måste avgående förbundsordförande anmäla sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och senast 14 dagar efter avslutat uppdrag visa upp en kopia
av sin handlingsplan från Arbetsförmedlingen till förbundsstyrelsen. Om avgående förbundsordförande enligt planen från Arbetsförmedlingen söker ett deltidsjobb blir ersättningen 80 %
av motsvarande deltid.
Efter att förbundsstyrelsen godkänt utbetalning av ersättningen betalas summan ut i två omgångar kommande två månader med hälften av det totala beloppet vid varje tillfälle. Om
förutsättningarna förändras, till exempel att avgående förbundsordförande får ett nytt jobb eller börjar studera mellan utbetalningarna, ansvarar avgående förbundsordförande för att själv
meddela förbundsstyrelsen att så har skett och om nödvändigt avstå ersättning.
Om handlingsplan från Arbetsförmedlingen inte uppvisas för förbundsstyrelsen inom 14 dagar
efter mandatperiodens slut anses avgående förbundsordförande avstått möjligheten till efterskyddsarvodet.
Om ordförande avgår eller avsätts eller om Riksårsmötet sänker arvodet
Om förbundsordföranden blir avsatt av Riksårsmötet under mandatperioden utgår tre månaders arvode från dess att beslut om avsättning fattas. Ordföranden får då arvode på den
redan gällande arvodesnivån under dessa tre månader.
Om förbundsordförande väljer att avgå innan slutförd mandatperiod hålls arvode inne med
omedelbar verkan från den dag ordförande meddelat sin avgång.
Om Riksårsmötet sänker arvodet med mer än 20 procent under sittande förbundsordförandes
52
mandatperiod eller vid omval får ordföranden arvode på den tidigare högre nivån under en
övergångsperiod på tre månader. Syftet med detta är att ordföranden ska ges möjlighet att
göra de omställningar som krävs för att ekonomiskt kunna försörja sig.
Överlämning till ny förbundsordförande
Avgående förbundsordförande förväntas dokumentera sitt arbete och förbereda en överlämning till inkommande förbundsordförande. Överlämningen sker under en månad. Avgående
förbundsordförande får arvodering på samma villkor som i förtroendeuppdraget även under
överlämningen.
Utlägg i uppdraget
För utlägg inom uppdraget, samt resor, kost och logi ersätts förbundsordförande i enlighet med
Röda Korsets Ungdomsförbunds riktlinjer för förtroendevalda och frivilliga på förbundsgemensam nivå. Förbundsstyrelsen fastställer riktlinjerna varje år vid sitt första ordinarie styrelsemöte
efter Riksårsmötet.
Arbetsmiljö och förebyggande av sjukdom
Förbundsstyrelsen ansvarar för att löpande följa upp ordförandens arbete och säkerställa en
god arbetsmiljö. Röda Korsets Ungdomsförbund står för inköp och underhåll av de arbetsverktyg som krävs för att förbundsordförande ska kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt samt ha
en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
För att förebygga sjukdom och arbetsskador får förbundsordförande friskvård på samma villkor som anställda tjänstemän på Röda Korsets Ungdomsförbund.
Arvodering av andra i förbundsstyrelsen
När förbundsordförande är frånvarande en längre tid, till exempel vid sjukskrivning, har förbundsstyrelsen möjlighet att arvodera i första hand vice ordförandena eller annan ledamot i
ordförandens ställe för att utföra ordförandes uppgifter.
Beslutet ska fattas av förbundsstyrelsen och protokollföras. Eventuell arvodering får inte överstiga Riksårsmötets beslutade ramar och ska stå i relation till den uppskattade tidsomfattningen
för de uppgifter som delegeras till personen. Om någon annan än förbundsordförande ska
arvoderas ska det finnas särskilda skäl för det, som förbundsstyrelsen ska presentera och motivera vid nästa Riksårsmöte.
Övriga rutiner och villkor
Förbundsstyrelsen ansvarar för att fastställa övriga rutiner och riktlinjer vad gäller arvodering
och villkor för förbundsordförandes uppdrag.
53
Proposition 4 - Gratis medlemskap
under 2015
Gratis medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund under 2015
Gratis medlemskap
Under förra året prövade vi i Röda Korsets Ungdomsförbund, under en period, att reducera
medlemsavgiften till unga mellan 16 och 24. Detta initiativ var lyckat och vi ökade med ca
600 medlemmar. Röda Korsets Ungdomsförbund består av och drivs av medlemmar som
väljer att lägga sin tid och sitt engagemang på att utveckla organisationen. För att öka vår
tillgänglighet och underlätta för människor att bli medlemmar hos oss väljer vi nu att föreslå
riksårsmötet att medlemsavgiften under 2015 ska vara 0 (noll) kronor.
Bakgrund
Under hela 2013, och nu i början av 2014, har förbundsstyrelsen haft medlemskapet som en
prioriterad fråga på dagordningen. Bland annat har en medlemsundersökning genomförts för
att vi ska kunna förbättra vår kunskap om vad det är som får människor att bli medlemmar hos
oss. Medlemsundersökningen gav oss en tydlig fingervisning om något vi redan misstänkte,
nämligen att vi måste ta ett helhetsgrepp om medlemsfrågan. Som en del i detta arbete valde
vi bland annat att under 2013 formulera en medlemsstrategi där vi beskriver vår syn på medlemskapet och varför det är viktigt för oss att fler barn och unga väljer att ta ställning för våra
ärderingar genom att bli medlemmar.
I medlemsundersökningen, som förbundsstyrelsen tagit del av, specificeras bland annat en del
av våra medlemmars syn på varför de har blivit medlemmar. Men undersökningen har också
valt att gå utanför organisationen för att fråga vad som hindrar unga från att bli medlemmar
hos oss. För de som tillfrågats är anledningarna till ett uteblivitet medlemskap olika. Men sällan
knutna till en ovilja att ställa sig bakom våra värderingar. Flera tillfrågade som tidigare varit
medlemmar nämner enkel glömska som ett skäl till varför man inte valt att förnya sitt medlemskap, vilket vi försöker åtgärda genom att tydligare visa att det är möjligt att betala sitt medlemskap med autogiro.
Mer alarmerande är att det går att utläsa en tillgänglighets- och rättviseaspekt i medlemsfrågan. Det är tydligt att vi, för att kunna engagera fler unga, måste bli bättre på att se oss själva
i den kontext i vilken vi verkar. Unga människor i dagens Sverige har inte alltid möjlighet att
prioritera ett medlemskap. Vi förutsätter också att alla medlemmar har personnummer och
bankkonton för att genomföra inbetalningar vilket gör tillgängligheten bristfällig. Då detta är
en fråga som ligger oss varmt om hjärtat, också helt i linje med det likabehandlingsarbete vi
nu bedriver, vill vi pröva något nytt för att utveckla vår medlemsbas. Vi vill pröva att ta bort
medlemsavgiften.
54
Ekonomisk effekt
Vi är medvetna om att detta kan få vissa negativa effekter för lokalföreningarnas ekonomi på
kort sikt. I dagsläget går hela medlemsavgiften för lokalföreningsansluten medlem (50 kr) oavkortat till lokalföreningen, och för många lokalföreningar utgör detta en viktig del av föreningsekonomin. För att lindra den ekonomiska kännbarheten av gratis medlemskap föreslår vi en
fördelning av förbundsgemensamma medel som lösning i första led.
Här nedan beskrivs vårt förslag på ekonomisk kompensation för lokalföreningarna. Om medlemsavgiften fastställs till 0 kr för 2015 vill vi ge möjligheten att utbetala 50 kr per medlem till
lokalföreningarna av förbundsgemensamma medel upp till en summa av 15 000 kr per år. 15
000 kr per år motsvarar en lokalförening med 300 medlemmar i dagsläget. Det innebär att
de riktigt stora föreningarna inte tillhandahåller samma medlemsbidrag som idag, men det är
vår uppfattning att dessa pengar ska kunna täcka löpande kostnader för styrelsearbete och
administration.
Pengarna ska utbetalas våren 2015, det vill säga under samma tid om årets första utbetalning
sker idag. Summan ska baseras på det antal medlemmar som lokalföreningen i fråga har vid
kalenderårets slut.
Lokalföreningar som förlorar intäkter och behöver stöd för att bedriva sina verksamheter har
möjligheten att söka pengar från regionpotten.
Göra mer, nå fler!
Med denna förändring hoppas vi i förbundsstyrelsen att vi ska bli en mer tillgänglig organisation och vi vill lägga grunden för att Röda Korsets Ungdomsförbund ska kunna växa under de
kommande åren. Under 2014 sjösätter vi en medlemskampanj. Utifrån kunskap och erfarenhet från kampanjen 2014 kommer vi i så fall, i kombination med gratis medlemskap och en ny
kampanj 2015, öka medlemsantalet markant. Detta antagande är en prognos och en förhoppning som vi anser vara välgrundad.
Växer organisationen i antal medlemmar kommer vi att få en större andel av Ungdomsstyrelsens bidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Detta skulle i sin tur leda till att vi får ännu
mer resurser till att utveckla våra verksamhetskoncept, utbildningar och alla andra saker vi gör
som stärker lokalföreningarna. På så sätt når vi ännu fler barn och unga i behov av våra verksamheter. Röda Korset Ungdomsförbund blir på så sätt en större och mer tillgänglig organisation. Det är vår bestämda uppfattning att detta är väl värt att testa.
55
Förbundsstyrelsen föreslår därför riksårsmötet 2014:
Att Medlemsavgiften för 2015 fastställs till 0 kr.
Att Lokalföreningarna av förbundsgemensam nivå har möjlighet att söka en kostnad på 50 kr
per medlem upp till och ej överstigande 15 000 kr per lokalförening.
Att denna ekonomiska kompensation till lokalföreningarna baseras på det antal medlemmar
som respektive lokalförening har vid slutet på kalenderåret 2014.
Att den ekonomiska kompensationen utbetalas av förbundsgemensam nivå under våren 2015.
56
Proposition 5 - Ändring i
stadgarna
Proposition 5 om ändring i stadgarna
Bakgrund
På riksårsmötet 2012 antogs en ny version av stadgarna, med en hel del språkliga och innehållsmässiga förändringar. Förbundsstyrelsen skriver vanligtvis en stadgeproposition var tredje
år, men trots att det ännu inte gått tre år sedan senast har vi i identifierat ett par ändringar i
stadgarna som skulle gynna organisationen. Den största förändringen vi föreslår rör en ändring
i grundstadgarna. Ändringen, om den går igenom, ger riksårsmötet möjlighet att i framtiden
besluta att medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara kostnadsfritt. Den andra
ändringen rör förbundsstyrelseledamöters medlemskapsform.
Förslag på ändring 1
Varje år fastställer riksårsmötet medlemsavgiften för kommande år. Så är det för att medlemsavgiften alltid ska vara aktuell och kunna ändras i fall att rikrsårsmötesombuden anser att
det behöver göras. I nuläget är stadgarna formulerade så att riksårsmötet inte har möjlighet
att besluta att Röda Korsets Ungdomsförbund inte ska ha någon medlemsavgift. Såhär lyder
formuleringen:
“Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan man vara till och med det år man fyller 30 år.
Medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund erhålls genom att betala en årlig medlemsavgift”
Denna formulering återfinns i stadgarna under §4 Inträde, punkt 1.
Förbundsstyrelsen tolkar skrivningen som att en person för att vara giltig medlem i Röda Korsets
Ungdomsförbund faktiskt måste överföra en summa pengar till organisationen. Vårt förslag är
att andra meningen i citatet ovan ändras till följande:
“Personer som skriftligt ansökt om medlemskap och som erlagt av riksårsmötet beslutad medlemsavgift är medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund”
En sådan ändring skulle möjliggöra för riksårsmötet att besluta att medlemskap i Röda Korsets
Ungdomsförbund är kostnadsfritt. Som en konsekvens av föreslagen ändring behöver även två
andra ändringar göras, se bifogat förslag på stadgar.
Förslag på ändring 2 – Förbundsstyrelsemedlemmars medlemskapsform
I dagsläget kan förbundsstyrelsens ledamöter fritt välja vilken form av medlemskap dessa önskar ingå. Alltså kan ledamöter fortsätta vara anslutna till en lokalförening om dessa så önskar.
Vi i förbundsstyrelsen anser att detta är olämpligt av två skäl. Det första skälet berör signalvärdet av medlemskapet, och vår uppfattning är att förbundsstyrelsens ledamöter ska verka för
hela organisationens bästa, utan att ge någon lokalförening en “fördelaktig behandling”. Vi inser att en medlem som varit medlem i en lokalförening under en längre tid och sedan blir invald
i förbundsstyrelsen kanske inte vill lämna sin lokalförening, då de flesta känner en tillhörighet
57
till denna med allt vad detta innebär. Dock anser vi att det är av yttersta vikt att tydliggöra att
förbundsstyrelsens ledamöter inte väljs som representanter för enskilda lokalföreningar, utan
på personligt mandat.
Den andra skälet för vårt förslag på ändring är av mindre trevlig karaktär. I Röda Korsets
Ungdomsförbund sker beslut om uteslutning av en medlem på olika ställen beroende på vilken
form av medlemskap denna medlem har valt att ingå. Om en lokalföreningsmedlem bär sig illa
åt och handlar i strid med våra värderingar, så till den grad att denna bör uteslutas, är det lokalföreningsstyrelsens uppdrag att fatta beslut om uteslutning. Å andra sidan, om en nationellt
ansluten medlem gör detsamma, är det förbundsstyrelsens uppdrag att fatta beslut om uteslutning av denne.
Vår uppfattning är att vid situationer då en förbundsstyrelseledamot missköter sitt uppdrag på
ett så grovt vis att beslut om uteslutning kan bli aktuellt, bör detta beslut fattas av förbundsstyrelsen. Vi anser att det inte är rättvist att lägga ansvaret för ett sådant beslut på en lokalföreningsstyrelse. Ofta är det också så att förbundsstyrelsens ledamöter är kontaktpersoner till sina
egna lokalföreningar, och det kan därför finnas nära band mellan lokalföreningens styrelseledamöter och förbundsstyrelseledamoten i fråga. Vidare anser vi att det för förbundsstyrelsens
arbete är viktigt att denna rätt alltid ligger hos förbundsstyrelsen.
Om en situation uppstår i vilken en majoritet av förbundsstyrelsens ledamöter anser att en ledamot misskött sitt uppdrag så allvarligt att uteslutning bör ske, kan arbetet inte fortskrida utan en
uteslutning. Det är då ohållbart att lämna över ansvaret för uteslutning till en lokalförening, som
kanske inte är av samma uppfattning.
Vårt andra förslag på ändring i stadgarna är således att en ny punkt förs in under § 40 Sammansättning. Denna lyder:
“3. Förbundsstyrelsens ledamöter erhåller automatiskt nationellt medlemskap.”
Med denna ändring skulle förbundsstyrelsens ledamöter direkt vid inval bli nationellt anslutna
medlemmar.
Vi föreslår därför riksårsmötet:
Att godkänna förslag nr 1 på ändring i stadgarna.
Att godkänna förslag nr 2 på ändring i stadgarna.
Att anse beslutet vara omedelbart justerat.
58
Bilaga till proposition 5 -
Stadgar med ändringsförslag
Stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund
Röda Korsets Ungdomsförbunds stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna skall säkerställa medlemmarnas demokratiska rättigheter och att hela
Ungdomsförbundet arbetar utifrån rödakorsrörelsens grundläggande värderingar.
Stadgarna är fastställda av Svenska Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte. Grundstadgarna är även fastställda av Svenska Röda Korsets styrelse.
En av förbundsstyrelsens uppgifter är att ge kommentarer till stadgarna med närmare anvisningar om hur de ska tillämpas. Dessa finns att begära ut hos förbundsstyrelsen.
Kapitel 1: Grundstadgar
1.1 Inledande bestämmelser
§ 1 Ändamål
Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund (Röda Korsets Ungdomsförbund) ska engagera unga
människor och skapa respekt för människovärdet, öka förståelsen människor emellan samt
förhindra och lindra mänskligt lidande.
§ 2 Mandat och grunder
1. Röda Korsets Ungdomsförbund är erkänt av Svenska Röda Korsets riksstämma som en
självständig organisation inom Svenska Röda Korset och därmed en del av den internationella
röda kors- och röda halvmånerörelsen.
2. Röda Korsets Ungdomsförbund ansvarar för barn- och ungdomsverksamhet inom Svenska
Röda Korset.
3. Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet grundas på och ska alltid stå i överensstämmelse med:
•Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens grundprinciper; humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.
•den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens stadgar, stadgarna för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, beslut fattade av dess Generalförsamling
och styrelse samt resolutioner fastställda av Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensenoch Delegatrådet1949 års Genèvekonventioner med tilläggsprotokoll
•Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens fredsdefinition från 1977:
”För Röda Korset innebär fred i själva verket inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan alla stater och folk; samarbete grundat på frihet, obero-
59
ende, nationell suveränitet, jämlikhet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning
av resurser för att tillgodose alla folks behov.”
•den verksamhetsinriktning som fastställts av Svenska Röda Korsets riksstämma
•den verksamhetsinriktning som fastställts av Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte
•beslut fattade av Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte
4. Röda Korsets Ungdomsförbund är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation.
§ 3 Uppgifter
1. Som en del i den Internationella röda kors- och röda halvmånerörelsen strävar Röda Korsets
Ungdomsförbund efter att genom sitt arbete bidra till freden i världen och öka respekten för
den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna enligt principen om alla
människors lika värde.
2. Röda Korsets Ungdomsförbund arbetar för humanitet och mänskliga rättigheter, och kämpar
mot intolerans, rasism och främlingsfientlighet. Röda Korsets Ungdomsförbund ställer upp för
och tillsammans med barn och unga som befinner sig i utsatta situationer.
3. Röda Korsets Ungdomsförbund ska främst:
•sprida kunskap om Röda Korsets idé och verka för globalt engagemang
•engagera barn och unga i arbetet för humanitet och mänskliga rättigheter
•vara en aktiv kraft för att föryngra, förnya, stärka och utveckla Svenska Röda Korset och
den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen
•fortlöpande undersöka det nationella behovet av humanitära insatser och utforma sina
insatser för och tillsammans med de mest utsatta
•som en del av Svenska Röda Korset delta i nationella och internationella hjälpaktioner.
•som en del av Svenska Röda Korset delta i internationella utvecklingsprogram för att stärka
rödakors- och rödahalvmåneorganisationer i andra länder.
4. Röda Korsets Ungdomsförbund ska engagera unga människor och vara en organisation öppen för alla till och med det år de fyller 30 år.
5. Om det blir krig eller landet har förhöjd beredskap leds Röda Korsets Ungdomsförbunds
verksamhet av Svenska Röda Korsets särskilda organisation för beredskap och krig.
60
1.2 Medlemmar
§ 4 Inträde
1. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan man vara till och med det år man fyller 30
år. Personer som skriftligt ansökt om medlemskap och som erlagt av riksårsmötet beslutad
medlemsavgift är medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund. [Ändringsförslag 1. Tidigare
var denna mening formulerad såhär: ” Medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund erhålls
genom att betala en årlig medlemsavgift”]
2. Medlemsavgiften fastställs av Röda Korsets Ungdomsförbunds Riksårsmöte.
3. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund är även medlem i Svenska Röda Korset.
§ 5 Medlemskap
1. Medlemskap i Röda Korsets Ungdomsförbund innebär ett ställningstagande för Röda Korsets Ungdomsförbunds ändamål och Röda Korsets idé och grundprinciper.
2. Medlem tillhör lokalförening eller väljer aktivt att avstå från lokalföreningstillhörighet. De
medlemmar som väljer att avstå från att tillhöra lokalförening placeras under förbundsstyrelsens ansvar. En medlem tillhör krets (lokalorganisation) i Svenska Röda Korset eller väljer aktivt
att avstå från kretstillhörighet.
3. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan aktivt delta i verksamhet inom hela Svenska
Röda Korset.
4. Medlemskap är en förutsättning för att vara förtroendevald inom hela Svenska Röda Korset.
§6 Utträde, avstängning och uteslutning
1. Utträde begärs hos den lokalförening medlemmen tillhör. Om medlem inte tillhör en lokalförening begärs utträde hos förbundsstyrelsen. Medlem som inte ansökt om fortsatt medlemskap
samt erlagt eventuell medlemsavgift senast den 31 december avgiftsåret har då utträtt ur organisationen. [Konsekvensändring av ändringsförslag 1. Tidigare var denna mening formulerad
såhär: ” Medlem som inte har betalat sin medlemsavgift senast den 31 december avgiftsåret
har då utträtt ur organisationen.”]
2. Medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund kan avstängas från deltagande i verksamhet om
det finns särskilda skäl för detta. Beslut om avstängning fattas av den lokalföreningsstyrelse
där medlemmen verkar och detta anmäls till förbundsstyrelsen. Beslut om avstängning kan
överklagas till förbundsstyrelsen inom tre månader. Om medlemmen deltar i verksamhet som
inte ligger under en lokalförening kan förbundsstyrelsen fatta beslut om avstängning. Beslut om
avstängning kan då överklagas till nästkommande Riksårsmöte.
3. Uteslutning kan ske av medlem som genom sitt handlande i Röda Korsets Ungdomsförbunds
verksamhet bryter mot stadgarnas ändamålsparagraf eller i övrigt agerar i strid med Röda
61
Korsets grundprinciper. Förbundsstyrelsen, lokalföreningsstyrelse eller medlem kan initiera
uteslutning av medlem. Beslut om uteslutning fattas av styrelsen för den lokalförening som medlemmen tillhör. Om medlem inte tillhör lokalförening fattas beslut av förbundsstyrelsen. Beslutet
verkställs omedelbart och gäller hela Svenska Röda Korset. Beslut om uteslutning kan inom
sex månader överklagas till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens beslut om uteslutning kan av
medlemmen överklagas till nästkommande Riksårsmöte.
1.3 Organisation
§ 7 Lokal nivå
Röda Korsets Ungdomsförbund är på lokal nivå organiserat i lokalföreningar. Varje lokalförening är en egen juridisk person. Verksamheten på lokal nivå leds av föreningsårsmötet och
föreningsstyrelsen utifrån Riksårsmötets beslut.
§ 8 Förbundsgemensam nivå
Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet på förbundsgemensam, nationell, nivå leds av
Riksårsmötet och förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholm.
§ 9 Förvaltning
1. Röda Korsets Ungdomsförbunds ekonomi ska hanteras på ett omsorgsfullt och betryggande
sätt och ekonomiska medel får endast användas för verksamhet inom nationella och internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen.
2. Medel som mottagits för katastrof eller annan hjälpverksamhet genom insamling, gåvor eller
arv får endast användas för avsett ändamål i verksamhet inom nationella och internationella
rödakors- och rödahalvmånerörelsen.
3. Medel som utan särskilda villkor har testamenterats eller på annat sätt tilldelats Röda Korsets
Ungdomsförbund får endast användas för verksamhet som kommer barn och ungdomar till
del. Verksamheten ska bedrivas av nationella och/eller internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen.
4. Röda Korsets Ungdomsförbund får bedriva eller stödja verksamhet utanför Sverige endast
efter överenskommelse med Svenska Röda Korsets styrelse.
§ 10 Upplösning
1. Röda Korsets Ungdomsförbund kan upplösas om minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade är eniga om beslutet vid två på varandra följande Riksårsmöten, varav minst en
ordinarie.
2. Om Röda Korsets Ungdomsförbund upplöses tillfaller Röda Korsets Ungdomsförbunds
tillgångar och handlingar Svenska Röda Korset. Tillgångarna ska då användas för barn- och
62
ungdomsverksamhet i Svenska Röda Korset.
1.4 Tillämpning och ändring av organisationens stadgar
§ 11 Tillämpningsföreskrifter
Förbundsstyrelsen utfärdar närmare anvisningar om hur stadgarna ska tillämpas.
§ 12 Undantag
1. Förbundsstyrelsen har rätt att tillåta undantag från stadgarna om det finns särskilda skäl för
det. Beslut om undantag från stadgarna skall meddelas Riksårsmötet.
2. Förbundsstyrelsen får inte tillåta undantag från grundstadgarna.
§ 13 Ändring av stadgar
1. Riksårsmötet beslutar om förslag till ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara eniga om beslutet. Svenska
Röda Korsets riksstämma fastställer ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar
efter förslag från Riksårsmötet.
2. Riksårsmötet beslutar om ändring av Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalstadgar och
förbundsgemensamma stadgar där minst två tredjedelar (2/3) av de röstberättigade ska vara
eniga om beslutet.
Kapitel 2: Stadgar för lokalföreningar
Lokalstadgarna innehåller bestämmelser för Röda Korsets Ungdomsförbunds lokalföreningar,
dessas årsmöten, styrelser och valberedningar. Dessa stadgar gäller tillsammans med grundstadgarna. Lokalföreningarna ska arbeta i linje med rödakorsrörelsens grundprinciper och
Röda Korsets Ungdomsförbunds idé och verksamhetsinriktning.
2.1 Lokalföreningens årsmöte
§ 14 Sammansättning
Årsmötet är lokalföreningens högsta beslutande organ och består av lokaföreningens medlemmar.
§ 15 Sammankallande
1. Årsmöte hålls en gång om året, före den sista februari.
2. Föreningsstyrelsen bestämmer tid och plats för årsmötet.
3. Kallelse ska skickas senast 3 veckor före årsmötet till:
63
•alla medlemmar i föreningen
•föreningsstyrelsens ledamöter
•valberedningen
•revisorerna
•förbundsstyrelsen
•lokala Svenska Röda Korset
4. Medlemmarna ska ha alla möteshandlingar inklusive motioner och revisorernas revisionsberättelse tillgängliga senast en vecka före årsmötet.
5. Motioner ska ha inkommit till föreningsstyrelsen senast två veckor före årsmötet. Rätt att
skicka motioner till föreningsårsmötet har medlem i lokalföreningen.
6. Om årsmöte inte hålls i föreskriven ordning har förbundsstyrelsen rätt att kalla till årsmöte för
lokalföreningen.
§ 16 Uppgifter
Årsmötet ska:
•välja mötesordförande som leder mötet
•fastställa att alla har blivit kallade till årsmötet samt fått alla möteshandlingar i tid enligt
stadgarna
•gå igenom verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen
•fastställa balans- och resultaträkning för lokalföreningen
•besluta om föreningsstyrelsen ska få ansvarsfrihet
•besluta om motioner och propositioner
•välja ordförande till föreningsstyrelsen
•välja kassör till föreningsstyrelsen
•välja övriga ledamöter till föreningsstyrelsen
•välja ledamöter till valberedningen
•välja revisorer
•välja ombud till Riksårsmötet
64
§ 17 Val och valbarhet
1. Valbar till förtroendeuppdrag i lokalförening är medlem i lokalföreningen. Revisor behöver
inte vara medlem i lokalföreningen.
2. Föreningens ordförande och kassör väljs på en tid av två år och kan sedan väljas om på ett
år i taget. Föreningsstyrelsens övriga ledamöter väljs av årsmötet för en tid av ett eller två år
och kan sedan väljas om på ett år i taget. Årsmötet bestämmer antalet ledamöter i föreningsstyrelsen.
3. Årsmötet beslutar hur många ledamöter valberedningen ska bestå av, dock minst en. Valberedningens ledamöter väljs på ett år. Styrelseledamöter bör inte sitta i valberedningen.
4. Årsmötet väljer en ekonomisk revisor och helst en verksamhetsrevisor, samt ersättare för
dessa.
5. Årsmötet väljer två ombud, samt ersättare för dessa, för lokalföreningen till Riksårsmötet.
Om föreningen har fler än hundra medlemmar väljer årsmötet ytterligare ett ombud för varje
påbörjat hundratal medlemmar. Antalet medlemmar i lokalföreningen utgår från det senaste
årsskiftet.
6. Ombud och ersättare till Riksårsmötet väljs till föreningens nästkommande årsmöte. Årsmötet
gör en turordning som talar om i vilken ordning ersättare ska ersätta ombuden. Ombuden är
även ombud vid de fall då extra Riksårsmöte hålls.
§ 18 Arbetsformer
1. Protokoll ska skrivas på årsmötet. Protokollet ska justeras av mötesordföranden och två personer som mötet väljer.
2. Alla medlemmar i lokalföreningen som deltar på årsmötet har rätt att rösta. Som röstberättigad medlem räknas personer som skriftligen har ansökt om medlemskap samt erlagt eventuell
medlemsavgift. [Konsekvensändring av ändringsförslag 1. Tidigare var denna mening formulerad såhär: ” Som röstberättigad medlem räknas personer som har betalat medlemsavgift.”]
3. Alla har en röst var. Röstningen sker öppet. Personval sker med sluten omröstning om mötet
beslutar det. Föreningsstyrelsen får inte delta i beslut som gäller ansvarsfrihet, val av revisorer
eller misstroendeförklaring.
4. Som årsmötets beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.
§ 19 Extra årsmöte
Dessa kan var för sig bestämma att ett extra årsmöte ska hållas:
•föreningsstyrelsen
65
•revisorerna
•minst hälften av lokalföreningens medlemmar
Medlemmarna ska kallas skriftligt till mötet senast två veckor före mötet. Mötet tar bara upp de
frågor som står i kallelsen.
§ 20 Misstroendeförklaring
1. Om en eller flera i föreningsstyrelsen allvarligt har misskött sina uppgifter, kan föreningsårsmötet rikta misstroendeförklaring mot föreningsstyrelsen.
2. Röstning om detta sker om minst 1/10 av närvarande medlemmar begär detta. Misstroendeförklaring sker genom sluten omröstning där minst hälften av de röstberättigade ska vara
eniga om beslutet.
3. Vid en misstroendeförklaring ska mötesordföranden avsätta föreningsstyrelsen samt utföra
nödvändiga personval som årsmötet beslutar.
2.2 Lokalföreningens styrelse
§ 21 Sammansättning
1. Styrelsen är en grupp medlemmar som årsmötet valt och som ska leda lokalföreningen.
2. Föreningsstyrelsen består av föreningsordförande, och ytterligare minst två ledamöter, varav
en kassör.
3. Föreningsstyrelsen kan välja en eller flera vice ordförande.
§ 22 Uppgifter
1. Föreningsstyrelsen ska engagera barn och unga i arbetet för humanitet och mänskliga rättigheter i Röda Korsets Ungdomsförbunds aktiviteter på lokal nivå.
2. Föreningsstyrelsen ska arbeta för att öka antalet medlemmar och antalet verksamheter i linje
med rödakorsrörelsens grundprinciper och Röda Korsets Ungdomsförbunds idé och verksamhetsinriktning.
3. Föreningsstyrelsen ska även:
•utse en eller flera personer till firmatecknare
•besluta om verksamhetsplan och budget utifrån verksamhetsinriktning fastställd av Riksårsmötet
•leda lokalföreningens arbete och verksamhet utifrån beslut tagna av Riksårsmötet och förbundsstyrelsen
66
•stödja lokalföreningens medlemmar och verksamhetsgrupper
•ge förslag på verksamhetsberättelse med bokslut från året som gått till föreningsårsmötet
•skicka godkänd verksamhetsberättelse med bokslut samt revisionsberättelse till förbundsstyrelsen senast den 15 april
•hålla kontakt med förbundsstyrelsen och den förbundsgemensamma nivån
•verka för samverkan med andra lokalföreningar och Svenska Röda Korset lokalt
§ 23 Arbetsformer
1. Föreningsstyrelsen ska ha minst fyra möten om året.
2. Föreningsordföranden bestämmer tid och plats för styrelsemöten.
3. Kallelse till styrelsemöten ska meddelas senast en vecka före mötet.
4. Föreningsstyrelsen har rätt att besluta när minst hälften av ledamöterna är närvarande och
en av dem är ordförande eller vice ordförande.
5. På mötet ska protokoll skrivas. Protokoll justeras av mötesordförande och en ledamot som
mötet väljer.
6. Röstning sker öppet. Varje ledamot har en röst.
7. Som styrelsens beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika antal röster avgör
mötesordförandens röst.
2.3 Verksamheter
§ 24 Sammansättning
Verksamheter leds av verksamhetsledare och utgörs av frivilliga.
§ 25 Uppgifter
1. Verksamheter ska bedrivas i linje med rödakorsrörelsens grundprinciper och Röda Korsets
Ungdomsförbunds idé och verksamhetsinriktning.
2. Verksamheter skall utgå från de lokala behoven och verksamhetsinriktningen beslutad på
Riksårsmötet.
3. Verksamheter som bedrivs inom en lokalförening ska dokumenteras och rapporteras till
föreningsstyrelsen.
4. Verksamheter följer de riktlinjer som föreningsårsmötet eller föreningsstyrelsen beslutat om,
67
samt de beslut som Riksårsmötet eller förbundsstyrelsen fattat.
5. Verksamhetsledaren ansvarar för att de aktiva i verksamheten informeras om riktlinjer som
gäller.
2.4 Valberedningen
Valberedningen ska ta fram förslag på lämpliga personer till lokalföreningens förtroendeuppdrag.
§ 26 Uppgifter
Lokalföreningens valberedning ska ge förslag på:
•mötesordförande som ska leda årsmötet
•föreningsordförande
•kassör
•ledamöter till föreningsstyrelsen
•ombud och ersättare till Riksårsmötet
•valberedning för nästkommande år
•revisor
2.5 Firmateckning och revision
§ 27 Firmateckning
Föreningsstyrelsen väljer de personer som tecknar lokalföreningens firma. Firmatecknaren får
inte i föreningens namn eller med föreningens tillgångar:
•handla i strid mot Röda Korsets Ungdomsförbunds ändamål och syfte
•utan tillåtelse av föreningsstyrelsen köpa, sälja eller inteckna fast egendom eller tomträtt
och/eller köpa aktier, obligationer, ingå borgen eller liknande
§ 28 Revision
1. Föreningsstyrelsens verksamhet och ekonomi granskas för varje kalenderår av revisorerna.
2. Lokalföreningens verksamhet och ekonomi avslutas när året är slut. Revisorerna ska få bokslut och verksamhetsberättelse senast tre veckor innan årsmötet.
3. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast en vecka före årsmötet till föreningsstyrel-
68
sen som tillgängliggörs medlemmarna. Revisorerna ger förslag på om föreningsstyrelsen ska få
ansvarsfrihet eller inte.
4. Revisorerna ska granska alla papper om föreningens utgifter, inkomster, protokoll och annat
som hör till lokalföreningens verksamhet.
5. Revisorerna har rätt att delta och yttra sig på årsmötet, extra årsmöte och på möten med
föreningsstyrelsen. De bör vara med på årsmötet och redogöra för revisionsberättelsen.
2.6 Bilda ny förening, slå ihop föreningar och upplösa föreningar
§ 29 Bilda ny förening
För att bilda en lokalförening inom Röda Korsets Ungdomsförbund krävs att:
•intresserade personer föreslår till förbundsstyrelsen att de vill bilda en förening
•förbundsstyrelsen beslutar om att en ny förening ska bildas
•och att lokalföreningen på sitt första årsmöte antar dessa stadgar i sin helhet
§ 30 Att slå ihop föreningar
Föreningar som vill gå samman måste fatta beslut om det på sina årsmöten. Beslutet skall fattas
med minst två tredjedelars (2/3) majoritet. En skriftlig överenskommelse mellan föreningarna
ska skrivas. I överenskommelsen ska stå när föreningarna ska gå samman och hur de ska ta
hand om tillgångar eller skulder som finns. Förbundsstyrelsen ska informeras om innehållet i
överenskommelsen.
§ 31 Upplösning
1. Lokalföreningens årsmöte beslutar om en upplösning av lokalföreningen. Beslutet fattas med
två tredjedelars (2/3) majoritet. Beslutet ska fastställas av förbundsstyrelsen.
2. Förbundsstyrelsen kan besluta om upplösning av en lokalförening om:
•inte någon aktivitet bedrivs
•det inte är möjligt att hålla ett föreningsårsmöte
eller om
•en lokalförening arbetar på ett sätt som strider mot Röda Korsets Ungdomsförbunds ändamål och syfte
3. Om föreningsstyrelsen inte vill ha en upplösning, måste förbundsstyrelsens beslut fastställas
med två tredjedelars (2/3) majoritet av Riksårsmötet.
69
4. Lokalföreningens tillgångar och skulder tillfaller Röda Korsets Ungdomsförbund när en förening upplöses.
5. All aktivitet läggs under förbundsstyrelsen.
Kapitel 3: Stadgar för förbundsgemensam nivå
Stadgarna för den förbundsgemensamma nivån innehåller bestämmelser för Röda Korsets
Ungdomsförbunds Riksårsmöte, förbundsstyrelse, valberedning och verksamhetsrevision. De
gäller tillsammans med Röda Korsets Ungdomsförbunds grundstadgar.
3.1 Riksårsmötet
§ 32 Sammansättning
1. Riksårsmötet är Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande organ och består av
ombud från lokalföreningarna.
2. Alla medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund har rätt att delta på Riksårsmötet.
§ 33 Sammankallande
1. Riksårsmötet hålls en gång om året, senast den 15 juni.
2. Förbundsstyrelsen bestämmer datum och plats för Riksårsmötet. Beslutet meddelas lokalföreningsstyrelserna, revisorerna, valberedningen och Svenska Röda Korsets styrelse senast den
30 november året före Riksårsmötet.
3. Senast den 30 november året innan Riksårsmötet ska förbundsstyrelsens stadgeproposition
skickas till lokalföreningsstyrelserna.
4. Senast den 15 februari ska förbundsstyrelsens övriga propositioner till Riksårsmötet skickas
till lokalföreningsstyrelserna.
5. Motioner som handlar om ändring av stadgarna ska skickas till förbundsstyrelsen senast fyra
månader före Riksårsmötet. Övriga motioner skickas senast åtta veckor före Riksårsmötet till
förbundsstyrelsen.
Rätt att skicka motioner till Riksårsmötet har:
•medlemmar i Röda Korsets Ungdomsförbund
•lokalföreningsstyrelserna
•Svenska Röda Korsets styrelse
6. Senast 1 mars ska valberedningen få förslag på:
70
•förbundsordförande
•ledamöter till förbundsstyrelsen
•ledamöter och sammankallande till valberedningen
•auktoriserad revisor och verksamhetsrevisor samt ersättare för dessa
•mötesordförande och vice mötesordförande för Riksårsmötet
•ombud för Röda Korsets Ungdomsförbund till Svenska Röda Korsets riksstämma
7. Kallelse skickas senast 4 veckor innan Riksårsmötet till förbundsstyrelsen, lokalföreningsstyrelserna, lokalföreningars anmälda ombud, valberedningen, Svenska Röda Korsets styrelse
och revisorerna.
Till kallelsen bifogas Riksårsmötets handlingar som består av:
•Föredragningslista
•Årsredovisning samt revisionsberättelse
•Beslutsuppföljning från Riksårsmötet
•Verksamhetsberättelse
•Propositioner
•Motioner samt styrelsens yttrande över dessa
•Valberedningens förslag
§ 34 Uppgifter
1. Riksårsmötet ska:
•fastställa Riksårsmötets behöriga utlysande
•fastställa ombudens behörighet
•välja mötesfunktionärer för Riksårsmötet
•fastställa arbetsordning för Riksårsmötet
•gå igenom verksamhetsberättelse och årsredovisning
•fastställa balans- och resultaträkning
•besluta om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen
71
•besluta om verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt program för Röda Korsets Ungdomsförbund
•besluta om motioner och propositioner
•fastställa medlemsavgiften
•välja förbundsordförande
•fastställa antalet och välja ledamöter till förbundsstyrelsen
•fastställa antalet och välja sammankallande och ledamöter till valberedningen
•välja auktoriserad revisor och verksamhetsrevisorer och ersättare till dessa
•välja ombud till Svenska Röda Korsets riksstämma och ersättare till dessa
§ 35 Val och valbarhet
1. Valbar till förtroendeuppdrag på förbundsgemensam nivå är medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund.
2. Medlem får endast inneha ett nationellt förtroendeuppdrag under mandatperioden. Medlem får dock representera Röda Korsets Ungdomsförbund som ombud eller ersättare till Svenska Röda Korsets Riksstämma och samtidigt inneha annat nationellt förtroendeuppdrag.
3. Auktoriserad eller verksamhetsrevisor behöver inte vara medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund.
4. Röda Korsets Ungdomsförbunds ordförande väljs på två år och kan sedan väljas om på ett
eller två år i taget.
5. Förbundsstyrelsens ledamöter väljs av på två år och kan sedan väljas om på ett eller två år
i taget. Riksårsmötet bestämmer hur många ledamöter förbundsstyrelsen ska bestå av, dock
minst fyra och högst tio ledamöter utöver förbundsordförande.
6. Riksårsmötet väljer sammankallande och ledamöter till valberedningen för ett år. Riksårsmötet beslutar hur många ledamöter valberedningen ska bestå av. Valberedningen ska bestå av
minst tre och högst sju personer, inklusive ordförande.
7. Riksårsmötet väljer en auktoriserad revisor och ersättare för denna.
8. Riksårsmötet väljer två verksamhetsrevisorer och personliga ersättare för dessa.
9. Riksårsmötet väljer tio ombud och tio ersättare till Svenska Röda Korsets Riksstämma. Valet
hålls Riksårsmötet året innan riksstämman.
10. Förbundsordföranden och en ledamot av förbundsstyrelsen ska vara två av de tio ombu-
72
den till Riksstämman. Förbundsstyrelsen utser riksstämmoombud samt personliga ersättare från
förbundsstyrelsen vid det första ordinarie styrelsemötet efter Riksårsmötet året innan Riksstämman.
§ 36 Mandatperioder
1. Förbundsordförandes och förbundsstyrelsen tillträder sitt mandat den 1 augusti efter Riksårsmötet. Mandatperioden som styrelse är mellan 1 augusti och 31 juli.
2. Valberedningen tillträder sitt mandat vid Riksårsmötet och avslutar sitt uppdrag vid nästkommande Riksårsmöte.
3. Revisorerna tillträder vid årsskiftet efter Riksårsmötet och uppdraget för granskningen löper
över två år, med tillhörande framlagd revisionsberättelse till Riksårsmötet året efter granskningen.
4. Ombud till riksstämman och ersättare väljs fram till och med nästa ordinarie riksstämma.
Övriga ersättare inträder i den ordning Riksårsmötet bestämmer.
§ 37 Arbetsformer
1. Riksårsmötet har rätt att fatta beslut då minst 2/3 av ombuden är närvarande.
2. På mötet skrivs protokoll som justeras av mötesordföranden och två justerare, tillika rösträknare, som årsmötet väljer. Medlemmarna ska få tillgång till det justerade protokollet senast den
30 september samma år.
3. Ombud som är utsedda av lokalföreningarnas årsmöten och som är närvarande har rätt
att rösta på Riksårsmötet. Alla ombud har en röst. Röstningen sker öppet. Personval sker med
sluten omröstning om mötet beslutar det. Röstsedel med fler namn än det antal som valet gäller
är ogiltig.
4. Endast ärenden som finns med på förslaget till föredragningslista tas upp på Riksårsmötet,
om inte mötet med två tredjedels majoritet beslutar annorlunda. Detta gäller inte förslag om
ändringar i stadgarna. Övriga vid Riksårsmötet anmälda ärenden får diskuteras och därefter
får endast beslut fattas om att bordlägga ärendet till nästa Riksårsmöte alternativt att ärendet
hänskjutes till förbundsstyrelsen.
5. Förslaget som får flest antal röster gäller som Riksårsmötets beslut. Vid lika antal röster sker
avgörandet genom lottning. I övrigt regleras Riksårsmötets besluts- och arbetsformer i den
arbetsordning som Riksårsmötet antar.
§ 38 Extra Riksårsmöte
1. Dessa kan var och en besluta att extra Riksårsmöte ska hållas:
•förbundsstyrelsen
73
•revisorerna
•minst hälften av föreningsstyrelserna
2. Förbundsstyrelsen kallar skriftligen till extra Riksårsmöte senast sex veckor efter att beslut
fattats eller begäran enligt ovan inkommit. Begäran om extra Riksårsmöte ska motiveras och
skickas till förbundsstyrelsen.
3. Förbundsstyrelsen bestämmer datum och plats för extra Riksårsmöte.
4. Kallelse till extra årsmöte skickas till förbundsstyrelsen, lokalföreningsstyrelserna, revisorerna, valberedningen och Svenska Röda Korsets styrelse senast en månad före mötet.
5. Mötet tar bara upp de frågor som står i kallelsen.
§ 39 Misstroendeförklaring
1. Om en eller flera i förbundsstyrelsen allvarligt har misskött sina uppgifter, kan Riksårsmötet
rikta misstroendeförklaring mot förbundsstyrelsen som helhet, förbundsordförande eller enskilda ledamöter.
2. Röstning om misstroendeförklaring sker om minst 1/10 av närvarande ombud begär detta.
Misstroendeförklaring sker genom sluten omröstning där minst hälften av de röstberättigade
ska vara eniga om beslutet.
3. Vid en misstroendeförklaring ska mötesordföranden avsätta den eller de ledamöter som
misstroendeförklaringen riktas mot, alternativt hela förbundsstyrelsen samt utföra nödvändiga
personval som Riksårsmötet beslutar.
3.2 Förbundsstyrelsen
§ 40 Sammansättning
1. Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande och minst fyra och högst tio ledamöter.
2. Svenska Röda Korsets styrelse har rätt att adjungera två ledamöter till förbundsstyrelsen.
3. Förbundsstyrelsens ledamöter erhåller automatiskt nationellt medlemskap. [Ändringsförslag
2. Denna punkt är helt ny.]
§ 41 Uppgifter
1. Förbundsstyrelsen väljs av Riksårsmötet och är Röda Korsets Ungdomsförbunds högsta beslutande och verkställande organ mellan Riksårsmöten.
2. Förbundsstyrelsen leder organisationen i enlighet med stadgar och rödakorsrörelsens
grundprinciper, samt verksamhetsinriktning och humanitärpolitiskt program.
74
Förbundsstyrelsen ska, utöver övriga angivna uppgifter i stadgarna:
•intressera och engagera ungdomar i Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhet
•utveckla och ge stöd till Röda Korsets Ungdomsförbunds nationella och lokala verksamhet
•representera organisationen inom och utanför rödakorsrörelsen
•samarbeta med Svenska Röda Korset, andra organisationer, myndigheter och företag
•besluta om verksamhetsplan och budget för förbundsgemensam nivå
•lägga fram verksamhetsberättelse, årsredovisning och beslutsuppföljning för förbundsgemensam nivån till Riksårsmötet
•lämna propositioner och yttrande över inkomna motioner till Riksårsmötet
3. Förbundsstyrelsen har rätt att lämna motioner till Svenska Röda Korsets riksstämma.
4. Förbundsstyrelsen utser två adjungerade ledamöter till Svenska Röda Korsets styrelse, varav
en ska vara förbundsordföranden. Svenska Röda Korsets styrelse har rätt att utse två adjungerade ledamöter till förbundsstyrelsen.
§ 42 Arbetsformer
1. Förbundsstyrelsen har minst sex styrelsemöten om året.
2. Förbundsordföranden bestämmer datum och plats för styrelsemöten.
3. En skriftlig kallelse till ska skickas senast en vecka före styrelsemötet tillsammans med föredragningslista till ledamöterna av förbundsstyrelsen. Tillhörande handlingar ska i största
möjliga mån bifogas kallelsen.
4. Ordföranden eller en person som ordföranden väljer leder mötet. På mötet ska protokoll
skrivas som justeras av mötesordföranden och en ledamot som mötet väljer.
5. Förbundsstyrelsen har rätt att besluta då minst hälften av de röstberättigade ledamöterna är
närvarande och styrelsen har fått kallelse i enlighet med ovanstående punkt.
6. Röstning sker öppet. Varje ledamot har en röst.
7. Som förbundsstyrelsens beslut gäller det förslag som får flest röster. Vid lika antal röster
avgör förbundsordförandes röst. Är förbundsordförande inte närvarande på mötet fäller vice
ordförandes röst avgörandet.
8. Förbundsstyrelsen fastställer varje år en arbets- och delegationsordning som reglerar ansvarsfördelning och mandat för förbundsgemensam nivå samt styrelsens arbetsformer, utöver
vad som gäller i stadgarna.
75
9. Förbundsstyrelsen kan utse arbetsutskott eller arbetsgrupper som ska genomföra Riksårsmötets och förbundsstyrelsens beslut.
10. Förbundsstyrelsen kan biträdas av tjänstemän under ledning av en generalsekreterare.
Förbundsstyrelsen beslutar om den övergripande tjänstemannaorganisationens struktur.
3.3 Valberedningen
§ 43 Uppgifter
Valberedningen ska ta fram förslag på lämpliga personer för förtroendeuppdrag på den förbundsgemensamma nivån.
Valberedningen ger förslag på:
•förbundsordförande
•ledamöter i förbundsstyrelsen
•ordförande och ledamöter i valberedning
•auktoriserad revisor
•verksamhetsrevisor och ersättare till denna
•mötesordförande för Riksårsmötet
•ombud till Svenska Röda Korsets riksstämma samt ersättare för dessa
§ 44 Arbetsformer
1. Valberedningens ordförande bestämmer datum och plats för valberedningens möten samt
kallar på sätt som valberedningen bestämmer.
2. Valberedningen närvarar vid Riksårsmötet och extra Riksårsmöte för att föredra förslag till
föreskrivna val. Valberedningen har rätt att delta vid möten med förbundsstyrelsen efter inbjudan.
3. Valberedningen kan besluta när minst hälften av ledamöterna är närvarande.
4. Röstning sker öppet. Varje ledamot har en röst.
5. Som beslut gäller det förslag som får flest antal röster. Vid lika antal röster avgör valberedningens ordförandes röst.
76
3.4 Firmateckning och revision
§ 45 Firmateckning
Förbundsstyrelsen väljer de personer som tecknar föreningen Svenska Röda Korsets Ungdomsförbunds firma. Firmatecknare, som ska vara myndig, får ej vidta åtgärd som är främmande
för Röda Korsets ändamål och grundprinciperFirmatecknaren får inte i Röda Korsets Ungdomsförbunds namn eller med förbundets tillgångar, utan bemyndigande av förbundsstyrelsen:
•handla i strid mot Röda Korsets Ungdomsförbunds ändamål och syfte
•utan tillåtelse av förbundsstyrelsen köpa, sälja eller inteckna fast egendom eller tomträtt
•upplåta nyttjanderätt eller servitut i sådan egendom
•placera pengar i obligationer, köpa aktier, ingå borgen eller liknande
•uppta eller bevilja lån
§ 46 Revision
1. Förbundsstyrelsens verksamhet och förvaltning granskas för varje kalenderår av tre revisorer, varav en auktoriserad.
2. Auktoriserade revisorn väljs av Riksårsmötet på ett år och verksamhetsrevisorer väljs på en
tid av två år
3. Röda Korsets Ungdomsförbunds verksamhetsår är kalenderår.
4. Revisorerna ska granska föreningens utgifter och inkomster, protokoll och annat som hör till
Ungdomsförbundets verksamhet. Revisorerna har rätt att få tillgång till Röda Korsets Ungdomsförbunds böcker, räkenskaper och andra handlingar.
5. Revisorerna ska få tillgång till bokslut och verksamhetsberättelse senast den 31 mars. Revisorerna lämnar en revisionsberättelse senast den 15 april till förbundsstyrelse. Revisorerna ger
förslag till Riksårsmötet om förbundsstyrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte.
6. Revisorerna har rätt att delta och yttra sig på Riksårsmötet, extra Riksårsmöte och möten med
förbundsstyrelsen. Revisorerna bör vara med på Riksårsmötet och redogöra för vad som står i
revisionsberättelsen
77
Motion 1 - val av lokalförening
Motion om att själv kunna välja lokalföreningstillhörighet när man
blir medlem
När man blir medlem i Röda Korsets Ungdomsförbund blir man automatiskt medlem i den lokalförening
som täcker det område där man är folkbokförd. Då man blir medlem kan man endast välja om man vill
bli medlem i en lokalförening eller inte, men inte vilken lokalförening.
I efterhand går det dock att ändra sin lokalföreningstillhörighet, men för att göra det krävs det att man
själv kontaktar infoservice. Detta kan uppfattas som opraktiskt och krångligt och vår erfarenhet är att
det är många som därför struntar i att göra det. Dessutom har vi upptäckt att många medlemmar inte
ens vet om att de tillhör en annan lokalförening än den som de till exempel är frivilliga i.
Röda Korsets Ungdomsförbund riktar sig mot ungdomar, därför måste vi även anpassa oss till hur situationen ser ut för ungdomar. Till exempel är många av våra medlemmar studenter och kanske studerar
på en annan ort än sin hemort. I många städer är bostadssituationen inte optimal vilket leder till att
många bor med ett andrahandskontrakt eller tvingas flytta ofta och därför inte har möjlighet att folkbokföra sig i staden där de studerar. !
Att vara medlem i en lokalförening är viktigt för medlemmar som vill engagera sig ska få information
om vad som händer i deras närområde, det är således viktigare att medlemmar är medlemmar i den
lokalföreningen där de befinner sig än där de är folkbokförd för att kunna bli mer aktiva.
Vi yrkar därför
Att det ska vara möjlig att välja lokalföreningstillhörighet när man tecknar medlemskap i
RKUF
Styrelsen, Röda Korsets Ungdomsförbund Stockholm Syd
78
Motionssvar motion 1
Svar till motion angående val av lokalföreningstillhörighet
Motionärerna vill att det ska vara möjligt att byta lokalföreningstillhörighet direkt när en anmäler sig som medlem i Ungdomsförbundet. I nuläget blir en automatiskt medlem i den lokalförening som täcker det område där en är folkbokförd. För att byta lokalförening måste medlemmen
kontakta infoservice, detta upplever motionärerna som krångligt, och de vill därför att det på
direkten i anmälan ska kunna gå att välja lokalförening.
Förbundsstyrelsen tycker att det är mycket positivt att motionärerna vill göra det enklare att
välja lokalförening. Det är viktigt att vi hela tiden arbetar aktivt med att förenkla medlemskapet.
Dock anser förbundsstyrelsen att vi som del av Röda Kors-rörelsen i Sverige måste anpassa oss
till hela rörelsens krav på ett välfungerande medlemssystem. Genom att vara en stor rörelse har
vi fördelarna av att vara en självklar aktör, men nackdelen är att vi är mindre flexibla.
Medlemssystemet är skapat så att varken medlemmar i Svenska Röda Korset eller i Ungdomsförbundet direkt kan välja lokalföreningstillhörighet. Om Riksårsmötet skulle besluta att bifalla
motionen krävs en större systemförändring av vårt medlemssystem Redy som skulle innebära
en kostnad på uppskattningsvis 100 000 – 200 000 kr. Det är svårt att få en exakt kostnad
på hur mycket införandet av val till lokalförening skulle kosta eftersom beslutet kräver en rad
systemförändringar och alla dessa måste kartläggas i en kravspecifikation innan vi kan få en
offert för att genomföra dessa förändringar.
Om Riksårsmötet väljer att bifalla motionen ska beslutet gälla från 1 januari 2015, eftersom det
måste redovisas ett resultat på Riksårsmötet 2015. Detta kommer inte vara möjligt att genomföra. Vårt nya medlemssystem lanserades i januari 2014 och hela året är redan uppbokat på
förändringar som måste göras under året för att systemet ska kunna fungera för hela rörelsen.
Om RÅM beslutar att anta motionen kommer vi därför behöva bryta mot Riksårsmötets beslut.
Tidigast kan val av lokalföreningstillhörighet införas 2016.
Förbundsstyrelsen föreslår därför Riksårsmötet:
Att avslå motionen
Att lägga till en text i webbformuläret där det står ” Vill du själv välja lokalförening eller
har du frågor om ditt medlemskap? Maila till Infoservice eller ring 0771-19 95 00.
På vardagar måndag-fredag 10.00–16.00. Lunchstängt 12.00–13.00. Tisdagar
mellan 16.00-19.00. De hjälper dig med ditt medlemskap och kan ändra så att du
hamnar i den lokalförening du önskar.”
79
Motion 2 - RKUF-app
Motion 2 om framtagande av en RKUF app
Bakgrund
Som organisation är RKUF i behov av ett verktyg för att sprida information på ett effektivt och
modernt sätt. Detta verktyg kan användas exempelvis vid besök i skolor och andra organisationer av utomstående eller av frivilliga inom RKUF. Eftersom vi i Internationella Gruppen
representerar en verksamhet vars huvudsyfte är att åka ut i skolor och informera om globala
frågor och RKUF har vi känt ett behov av att kunna lämna kvar material för eleverna att själva
engagera sig vidare i frågorna. För att uppmuntra och underlätta till fortsatt engagemang hos
eleverna yrkar vi därför att en app bör utvecklas. Dessutom skulle detta verktyg kunna fungera
som sammanordnande för RKUF:s olika kanaler på sociala medier.
Med inspiration av Röda Korsets första hjälpen app som är utvecklad av 3 SIDED CUBE.
Vårt förslag på vad appen ska innehålla:
•Forum för diskussion kring globala frågor och RKUFs verksamheter
•Direktlänk till Jourhavande Kompis
•Information om Röda Korsets globalprojekt
•Något slags kunskapsspel
•Olika quiz t.ex. om mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, HIV/AIDS, demokrati m.m.
•En gåvokalkyl där man kan se vad man kan köpa i Rödda Korset shoppen eller RKUF-shoppen för en viss summa
•Grundläggande info om RKUFs verksamheter och lokalföreningar
•Kalenderfunktion med möjlighet att ”närvara”
•RKUFs Twitter, Instagram och Youtubekanal direkt i appen
Vi yrkar:
Att RKUF ska utveckla en app för ungdomar.
Att RKUF ska vända sig till 3 SIDED CUBE för ett liknande upplägg av första hjälpen appen av SRK
Internationella Gruppen Göteborg
80
Motionssvar motion 2
Förbundsstyrelsens motionssvar till ”motion om framtagande av
en RKUF app”
Förbundsstyrelsen uppskattar att Internationella gruppen i Göteborg tagit initiativ till vad
styrelsen tror kan bli en intressant diskussion om tekniska hjälpmedel. Motionärerna menar att
Röda Korsets Ungdomsförbund är i behov av ett verktyg som tillåter organisationen att på ett
effektivt och modernt sätt sprida information. Vidare nämner motionärerna ett antal tillfällen då
ett sådant verktyg skulle komma väl till pass, exempelvis vid skolbesök.
Vi i förbundsstyrelsen håller med om att det är viktigt att vi som organisation har tydliga och
bra kanaler för informationsspridning. Det är på så sätt vi kan förmedla varför vår verksamhet
är så viktig. En betydande del av de användningsområden som motionärerna nämner upplever vi dock redan täcks utav vår hemsida.
Att ta fram en app kan vara dyrt, men vi menar att det ändå kan vara värt för Röda Korsets
Ungdomsförbund att ha en, så länge som vi har ett mycket tydligt syfte. Därför ber vi riksårsmötet om förtroendet att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att under nästkommande styrelseår
undersöka vad Röda Korsets Ungdomsförbund har för behov som skulle kunna täckas av en
app.
Vidare menar vi att vid ett framtagande av en app måste detta ske förutsättningslöst, utan att vi
låser oss till en möjlig utvecklare. Detta är heller inte möjligt då vi alltid använder oss av öppen
upphandling för att se till att få bästa möjliga pris och kvalitet.
Vi föreslår därför riksårsmötet:
Att
avslå motionens första att-sats.
Att
avslå motionens andra att-sats.
Att
ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda om Röda Korsets Ungdomsförbund bör
utveckla en app för ungdomar, och vilket syfte denna då skulle ha, till riksårsmötet
2015.
81
Motion 3 - nationell utbildning
Motion 3 om ökad pedagogikkunskap för att uppnå hållbara verksamheter
Bakgrund
Våra frivilliga i Malmö har uttryckt ett stort behov av utbildning i pedagogiskt ledarskap
och konflikthantering vilket idag inte finns tillgängligt inom RKUFs verksamheter. Vi menar att
pedagogik och konflikthantering bör implementeras i verksamheterna, då detta kommer att
leda till en mer hållbar verksamhet, barn och ungas välmående samt ett tryggt klimat. Vi vill
uppnå detta genom en utbildning som innehåller pedagogiskt ledarskap, PTSDkunskap*,
och konflikthantering.
RKUFs verksamhetsfokus ligger till stor del idag på den frivilliges utveckling, varför vi anser att
det finns ett behov av större förståelse mellan de frivilliga och deltagarna i våra verksamheter.
Vi anser att en utbildning som denna bör införas på nationell nivå för att vara tillgänglig för
alla frivilliga och i och med det öka kunskapsnivån och standarden i alla våra verksamheter.
Det handlar inte bara om vad vi gör för barnen, utan även hur vi gör det. Vi bör arbeta ännu
tydligare efter syftet att främja barnens utveckling.
Vi yrkar därför att:
Att en nationell utbildning ska utarbetas och införas som stärker RKUFs frivilligas pedagogiska kunskaper, PTSDkunskaper och hantering av konflikter. Denna utbildning
behövs framförallt för att RKUFs barn och unga ska få större möjlighet att utvecklas
samt känna en ökad delaktighet inom våra olika verksamheter.
Att utbildningen är obligatorisk för frivilliga som arbetar i verksamheter kopplade till
barn och unga.
RKUF Malmö, Styrelsen
* PTSD står för posttraumatisk stressyndrom och är en form av ångeststörning som kan
uppkomma efter ett trauma i synnerhet sådana som innefattat dödshot alternativt varit
katastrofartade.
82
Motionssvar motion 3
Förbundsstyrelsens motionssvar till ”motion om ökad pedagogikkunskap för att uppnå hållbara verksamheter”
Förbundsstyrelsen välkomnar RKUF Malmös motion som handlar om möjligheten att ta fram en
ny utbildning för Röda Korsets Ungdomsförbunds frivilliga. Motionärerna skriver att det är viktigt att frivilliga ges rätt verktyg för att bemöta dem barn och unga vi möter i våra verksamheter
på ett bra sätt. Detta skulle, menar motionärerna, kunna göras bättre genom att Röda Korsets
Ungdomsförbund tar fram en ny utbildning med syftet att öka kunskapen hos våra frivilliga.
Vi i förbundsstyrelsen håller i stort med RKUF Malmö om att det finns ett behov av en liknande
utbildning, och främst för att stärka enskilda frivilliga i deras roll. Inte minst anser vi att det finns
ett behov av utbildning som ger den frivillige möjlighet att applicera ett barnrättsperspektiv
i praktiken, och som ger en generell introduktion till vad som är viktigt att tänka på när man
möter just barn.
Dessutom håller vi med RKUF Malmö om att kunskap om PTSD och konflikthantering kan vara
viktiga aspekter av en sådan utbildning, men vi är lite oroliga för konsekvensen av att specificera för tydligt i ett riksårsmötesbeslut vad utbildningen ska innehålla. Då vi tycker att detta är
en viktig fråga skulle vi gärna få möjligheten att utforska behovet något närmare, inte minst när
detta rör sig om en utbildning som i sådant fall skulle hållas förbundsgemensamt.
Med detta sagt är vårt förslag att riksårsmötet ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram
en utbildning med yttersta syftet att förbättra frivilligas kunskap om hur en bör bemöta barn.
Viktiga aspekter av en sådan utbildning som vi vill se som en del av detta är pedagogik och
konflikthantering. I nuläget är det svårt att svara på exakt hur utbildningen kan se ut, men vi
menar att den bör innehålla vissa delar som alltid finns med (exempelvis ”hur en arbetar med
barn” och barnrättsperspektiv). Vidare ser vi behov av en flexibel del som kan anpassas efter
det vid tillfället synbara behovet.
Vi föreslår därför riksårsmötet:
Att
avslå motionens första att-sats.
Att
avslå motionens andra att-sats.
Att
ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram en utbildning med syfte att öka Röda
Korsets Ungdomsförbunds frivilligas kunskap om hur en arbetar med barn.
Att
ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta innehållsmässiga förslag från ursprungsmotionen i beaktande när utbildningen tas fram.
83
Valberedningens
nomineringar
Valberedningen har ordet
Hej kära medlemmar!
Vi i valberedningen har under det gånga året arbetat med att hitta de allra bästa kandidaterna till förbundsordförandeposten, förbundsstyrelsen, valberedningen, revisorsposterna och
ombudsposterna till Svenska Röda Korsets stämma år 2015.
Valberedningen har arbetat på flera plan för att samla in åsikter, tankar och idéer kring vilka
kompetenser och erfarenheter som behövs för de olika förtroendeuppdragen. Vi har skickat ut
en enkät till våra medlemmar, deltagit på ett av förbundsstyrelsens möten, intervjuat samtliga
i den sittande förbundsstyrelsen samt andra personer inom förbundet. Utifrån det insamlade
materialet utformade vi kravprofiler som vi sedan tog hjälp av i rekryteringsprocessen.
Vi arbetade vidare både med marknadsföring och head-hunting för att uppmuntra ansökningar och nomineringar till de olika förtroendeposterna. Vi använde oss bland annat av vår
hemsida, facebook och mejlutskick för marknadsföring. Delar av valberedningen deltog även
under MOVE under hösten. Vi ville i år försöka sänka trösklarna till att ansöka. Ett rekordhögt
antal, på över 50 nomineringar inkom (en nästan 40-procentig ökning från i fjol). Självklart
finns det ändå, som alltid, gott om utrymme för att i fortsättningen bli ännu bättre på att uppmuntra till fler ansökningar!
Totalt inkom 51 nomineringar till de olika förtroendeuppdragen. Det är tyvärr inte praktisk
möjligt att redovisa medelålder och regionstillhörighet för alla de nominerade då inte alla
återkom till oss när vi kontaktat dem efter nomineringsstoppet. Medelåldern på de som accepterade nomineringen var dock 24,8 år. 7 nominerade tillhör region öst, 3 nominerade tillhör
region väst, 10 nominerade tillhör region syd och 1 av de nominerade tillhör region nord. En
återkommande önskan, som vi också tagit del av, är att förbundsstyrelsen ska ha en yngre genomsnittsålder. Över de senaste fem åren har genomsnittsåldern på valberedningens förslag
på ledamöter varit 24,6 år. Hos vårt förslag har vi ett lägre genomsnitt på 23,8 år.
Vi genomförde totalt 19 intervjuer. Hela valberedningen intervjuade gemensamt alla som
tackat ja till nomineringarna till förbundsstyrelsen och till förbundsordförande (och som befann
sig i Sverige) i Stockholm för att skapa oss en gemensam helhetsbild och på så vis känna oss
trygga i att vi föreslår de allra bäst lämpade kandidaterna. De övriga nominerade som tackat
ja till valberedning, revisor samt stämmoombud intervjuade vi i grupp över skype/telefon. Vi
valde även att be alla nominerade att inkomma med skriftligt material (skriftliga svar på frågor
rörande uppdraget, CV och personligt brev). Detta för att kunna skapa oss en ännu bättre
bild av de nominerade samt ge alla, oavsett om en har lätt eller svårt för muntliga intervjuer,
en möjlighet att ge en så sann bild som möjligt av en själv. Vi bad och kontrollerade vidare
referenser där det var relevant för att ytterligare försäkra oss om att vi hittat de absolut bäst
lämpade kandidaterna till de olika förtroendeuppdragen. Vi känner oss därför trygga med
vår slutgiltiga val och är stolta över att presentera vårt förslag!
Med vänliga hälsningar
Jessica Zhang, Joakim Henriksson, Malin Bohlers, Moa Sellin Ödling och Sanna Kyllsen
84
Val av förbundstyrelse
Valberedningen har till uppdrag att föreslå för Riksårsmötet hur många ledamöter som ska sitta
i förbundsstyrelsen. Valberedningen vill rekommendera Riksårsmötet att fastställa ledamöter till
9 personer. För tre av de nuvarande ledamöterna; Diana Iskra, Sara Kukka-Salam och Anna
Stjernlöf, sträcker sig mandatperioden fram till Riksårsmötet 2015. Detta innebär att om Riksårsmötet väljer att fastställa antalet ledamöter i förbundsstyrelsen till 9 personer kommer Riksårsmötet att välja in 1 förbundsordförande samt ytterligare 5 ledamöter, eftersom 3 platser redan
är tillsatta.
Valberedningen föreslår Riksårsmötet
Att fastställa antalet ledamöter i förbundsstyrelsen till 9 personer medräknat ordföranden.
Val av valberedning
Valberedningen har till uppdrag att föreslå Riksårsmötet hur många ledamöter som ska sitta i
valberedningen. Valberedningen vill rekommendera Riksårsmötet att fastställa antalet ledamöter till 5 inklusive ordföranden för valberedningen.
Valberedningen föreslår Riksårsmötet
Att fastställa antalet ledamöter till 5 medräknat ordföranden
85
Vi vill stolt presentera våra nominerade
Förslag till ordinarie ordförande på Riksårsmötet 2014:
Eva Thalén
Förslag till vice ordförande på Riksårsmötet 2014:
Mattias Hallberg
Förslag till förbundsordförande:
Hala Mohammed
(omval på två år)
Förslag till förbundsstyrelseledamöter:
Alexandra Sjölin Falk
(nyval på två år)
Ali Mahdi
(fyllnadsval på ett år)
Linda Ekström
(nyval på två år)
Linnea Johansson
(nyval på två år)
Petter Svärd
(nyval på två år)
Förslag till verksamhetsrevisor:
Jim Bengtsson
(nyval på två år)
Förslag till ersättare verksamhetsrevisor:
Vakant
Förslag till ordförande för valberedningen:
Therese Björnman
(nyval på ett år)
Förslag till valberedningsledamöter:
Dilem Güler
(nyval på ett år)
Emma Boxner
(nyval på ett år))
Erica Edman
(nyval på ett år)
Vera Carlbaum Wrennmark (nyval på ett år)
Förslag till ombud till Svenska Röda Korsets stämma:
Daniel Olsson Emina Kudic
Jim Bengtsson Johan Radix
Lisa Petterson Oscar Andersson
Roni Nasr Therese Björnman
Förslag till ombud till Svenska Röda Korsets Riksstämma 2015, ersättare:
[10 vakanta platser]
86
Valberedningens förslag till ordinarie och
vice mötesordförande
Om Eva Thalén
Eva Thalén är för tillfället heltidsarvoderad ordförande för utbildningsutskottet på Handelshögskolans i Göteborg studentkår. Hon läser annars Juristprogrammet, som hon snart är klar
med. Hon har tidigare varit förbundsordförande för Sveriges Elevkårer (tidigare SECO, ännu
tidigare Elevorganisationen). Eva har suttit mötesordförande för Sveriges Elevkårers årsmöte
Elevriksdagen, flera av Ung Media Sveriges årsmöten, Saco studentråds kongress och Utrikespolitiska förbundets årsmöte.
Om Mattias Hallberg
Mattias Hallberg är 23 år gammal och kommer från Ljungskile. Sedan 2012 är han ordförande för Sveriges Elevkårer. Förutom en massa ideellt engagemang har han också läst ekonomi,
ryska och geografi på Stockholms universitet.
Valberedningens motivering
Både Eva och Mattias har omfattande erfarenheter från en mängd ideella organisationer. De
vet hur viktigt ett föreningsårsmöte är för en organisations interna demokrati och vilken otroligt
viktig roll presidiet har för att alla medlemmar känner sig inkluderade i processen. Eva och
Mattias kommer till oss med de högsta lovorden och vi är säkra på att de kommer att hjälpa
oss göra Riksårsmötet 2014 till det bästa hittills!
Därför föreslås Riksårsmötet besluta
Att välja Eva Thalén till ordinarie mötesordförande till Riksårsmötet 2014
Att välja Mattias Hallberg till vice mötesordförande till Riksårsmötet 2014
87
Valberedningens förslag till förbundsordförande
Om Hala Mohammed
Hala är 27 år gammal och bor i Stockholm.
Hala har en lång erfarenhet från RKUF Malmö
sedan 2006 där hon varit verksamhetsledare
samt ordförande under tre år fram till 2012. Hon
har nu suttit som förbundsordförande för förbundsstyrelsen under två år.
Hala har en examen från Malmö högskola där
hon studerade programmet Språk, migration
och globalisering med inriktning mot kommunikativ svenska. Huvudämnet var IMER som står
för ”Internationell migration och etniska relationer”. Hala har tidigare arbetslivserfarenhet
från stadskontorets avdelning för trygghet och
säkerhet i Malmö där hon bland annat jobbade
med brottsförebyggande dialogmetoder mellan poliser och unga. Hala har även erfarenhet
från MINE som är en ideell förening som står för
”Etnisk mångfald i näringslivet”. På Malmö stad
har hon jobbat som ungdomssamordnare på
stadskontorets avdelning för samhällsplanering.
Erfarenheter som gett Hala möjlighet att tillämpa
sina kunskaper i praktiken och fått arbetslivserfarenhet av att jobba med exempelvis mångfald,
kommunikation, demokrati och inflytande.
Valberedningens motivering
Valberedningen anser att Hala är mycket lämpad som förbundsordförande. Hala är en eldsjäl
som verkligen brinner för Röda Korsets Ungdomsförbund, hon har värdefulla erfarenheter och
kunskaper från sitt långa engagemang och har visat på en stark vilja av att ständigt utveckla
organisationen. Hala har under sin mandatperiod arbetat hårt för att organisationen skall synas mer. Hon har varit i Sydney och Nederländerna tillsammans med SRK där hon representerat ungdomsförbundet och fört vår talan. Hon har vidare arbetat för att stärka samarbetet med
SRK. Halas lyhörda ledarskap har även skapat en bra arbetskultur inom förbundet och stärkt
relationerna gentemot personalsidan.
Hala har en ambitiös vision för de kommande två åren. Hon vill arbeta strategiskt samt långsiktigt i styrelserummet, något som valberedningen anser vara värdefullt på förbundsnivå för att
driva arbetet framåt. Hala har en mycket god insikt och kunskap vad gäller den nya verksamhetsinriktningen. Med en ny mandatperiod kan hon vara med under implementeringen av den
i organisationen med en mycket god förkunskap om vad den innebär. Hala kommer även ge
88
välbehövlig kontinuitet till en organisation som genomgår stora organisatoriska förändringar.
Som den ambitiösa, orädda och kompetenta person som Hala är vill valberedningen nominera Hala som förbundsordförande på två år.
Halas egna ord
Jag har under snart två års tid varit så otroligt stolt när jag har fått frågan vad jag jobbar med.
Att ha fått förtroendet att få vara med och forma Röda Korsets Ungdomsförbund på heltid tillsammans med frivilliga i både förbundsstyrelsen och i lokalföreningen har varit en lyx som jag
är otroligt ärad att jag har fått göra.
Jag är en 27 år gammal norrlänning/malmöit (i hjärtat) som sedan 2006 när jag började
engagera mig i Röda Korsets Ungdomsförbund har haft enbart en organisationskärlek. Men
min kärlekshistoria började långt innan. 1991 kom jag tillsammans med min familj till Sverige
som flyktingar. På flyktingförläggningen var tisdagarna de mest magiska då Röda Korsets hade
barnverksamhet. När jag flyttade till Malmö för att börja studera på högskolan så var en av de
första sakerna jag gjorde att kontakta Röda Korsets Ungdomsförbund och sen dess har jag lagt
ner många timmar på organisationen.
Att jag kandiderar om till förbundsordförande finns det många olika anledningar till. Jag har
alltid haft många visioner och drömmar om vad det finns för behov i samhället kopplat till barn
och unga och indirekt vad organisationen både ska arbeta med i verksamhet och samtidigt vikten av att vi arbetar med påverkansarbete. När jag blev vald så fick jag frågan vad jag skulle
vilja arbeta med under de två åren som jag fick mandaten att leda organisationen. Frågan var
självklar..organisationens medlemmar hade året innan (2011) antagit en treårig verksamhetsinriktning och ett humanitärpolitiskt program. Mitt uppdrag var glasklart för mig. Jag skulle se
till att organisationen arbetade med det som medlemmarna hade beslutat. Under det senaste
året hade tiden kommit till att ta fram ett ny verksamhetsinriktning och ett humanitärpolitiskt
program. Jag tror på inriktningen som vi har lagt fram som förslag och jag hoppas få kunna
jobba med det de kommande åren. När vi pratar om verksamhetsinriktningen så tror jag att vi
fokuserar mycket på just sakfrågorna som vi bedriver verksamhet kring och det är bra..men får
jag förtroendet att vara förbundsordförande så vill jag under de kommande två åren fokusera
ännu mer på just delen i verksamhetsinriktningen som vi benämner som organisationsutverckling. Inom organisationsutveckling så är det i synnerhet delarna som rör frivilliga som intresserar mig mest. Under de två åren som jag heltid har fokuserat på Ungdomsförbundet har jag
mött SÅ många frivilliga som lägger hela sin själ i organisationen och det är helt fantastiskt. Jag
skulle vilja utveckla frivilligdelen som är byggstenen för vår organisation. Röda Korsets Ungdomsförbund ska vara den organisation där en är aktiv i några år och dagen en slutar känner
att en har fått något tillbaka ifrån. Jag vill ha nolltolerans till utbrändhet som har orsakats på
grund av ett frivlliguppdrag hos oss. Förutom allt detta så ser jag att vi har potential att växa i
både medlemsantal men även i bredd av verksamheter som vi bedriver. Det finns mycket som
jag vill göra tillsammans med er och jag hoppas att jag får förtroendet att bli förbundsordförande för jag känner mig långt ifrån klar med uppdraget.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Hala Mohammed till förbundsordförande med mandattid på två år.
89
Valberedningens förslag till ​
förbundsstyrelseledamot
Alexandra Själin Falk är 20 år gammal och
kommer från Stockholm. Hon har suttit ett år
som styrelseledamot i Stockholm Nord.
Alexandra var även med och startade upp
och hade en ledande roll inom Barngruppen i
Stockholm Nord. Hon har erfarenhet från
ideellt arbete från Grön Ungdom Stockholm
och FN:s ungmodsförbund. Alexandra har
spenderat det senaste året i Ilinois där hon har
studerat. Under våren återvänder hon till
Sverige för att börja studera statsvetenskap till
hösten.
Valberedningens motivering
Valberedningen anser att Alexandra skulle passa mycket bra som ledamot i förbundsstyrelsen
eftersom att hon har ett starkt intresse och erfarenheter från påverkansarbete något som skulle
komplettera övriga ledamöters kompetenser väl. Alexandra har även gedigna erfarenheter
från andra ideella organisationer som hon tar med sig in i förbundsstyrelsen. Hon har visat på
ett stort engagemang både för RKUF och frågorna förbundet driver under sitt tidigare arbete
inom RKUF. Hon brinner för kampen mot främligsfientlighet. Alexandra har visat prov på att
hon är handlingskraftig och pålitlig under sitt arbete i Barngruppen. Hon har också många
tankar och idéer kring hur RKUF skulle kunna förbättras och utvecklas speciellt när det gäller medlemsdemokrati och förhållandet mellan den nationella och lokala nivån. Alexandra
vill bland annat arbeta för att RKUF ska nå ut till fler medlemmar och skapa en större och mer
heterogen medlemsbas.
Alexandras egna ord
Jag heter Alexandra Sjölin Falk och jag är medlem i RKUF Stockholm Nord, där jag varit aktiv
inom styrelsen samt varit med och startat upp en verksamhet kallad Barngruppen som arrangerar träffar för papperslösa barn. Några andra organisationer som jag har varit aktiv inom är
FN:s ungdomsförbund samt Grön ungdom, där jag varit styrelsemedlem i Stockholm stad samt
regionombud på Miljöpartiets möten.
På gymnasiet gick jag den samhällsvetenskapliga linjen, och efter det har jag studerat statsvetenskap, kinesiska och journalistik under ett år på Augustana College. Anledningen till att
jag vill sitta i RKUF:s förbundsstyrelse är att jag vill vara med och jobba för att skapa ett mer
humant samhälle. Att vara engagerad inom RKUF är något som ger väldigt mycket tillbaka till
en själv, och jag vill fortsätta att vara en del av den rörelse som jobbar för alla de ideal vi står
för. Vidare vill jag sänka trösklarna, och visa de som vill engagera sig inom RKUF att de inte
behöver ha förkunskaper eller vara experter för att gå med och bli aktiv. I vårt samhälle idag
kan vi se många främlingsfientliga tendenser, och därför vill jag vara med och arbeta för att
RKUF ska vara den organisation som står upp för humanitet och jämlikhet och visar att det finns
90
alternativ, och att alla som delar våra grundprinciper är välkomna att engagera sig.
Jag vill arbeta mycket med medlemsdemokrati och medlemsförankring, för att på så sätt skapa
ett inkluderande förbund där alla får sin röst hörd och vi skapar en bra kommunikation. Förbundsstyrelsen ska finnas där för medlemmarna, och jag vill vara en del av det arbetet som
jobbar för att utveckla vår organisation och skapar ett starkt samarbete mellan de olika lokalföreningarna, dess verksamhetsgrupper och förbundsstyrelsen. Jag hoppas att jag får ert
förtroende!
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Alexandra Sjölin Falk till förbundsstyrelseledamot med mandattid på två år
91
Valberedningens förslag till ​
förbundsstyrelseledamot
Ali Mahdi är 21 år gammal, studerar till läkare
och bor Stockholm. Han har tidigare inte varit aktiv
inom RKUF, men däremot bedrivit egna projekt
med fokus på antirasism och möten mellan olika
människor. Bland annat anordnade han en interreligiös konferens med stöd av projektinkubatorn
One Sweden-Akademin. Utöver studierna arbetar
Ali som butiksbiträde och som tutor för läkarstuderande på lägre terminer. Han sitter även som
styrelseledamot i Medicine Studerandes Förbund
Stockholm.
Valberedningens motivering
Valberedningen anser att Ali skulle passa väldigt
bra som ledamot i förbundsstyrelsen då han har
ett stort engagemang kopplade till frågor rörande
social trygghet. Trots att Ali tidigare inte har varit
aktiv inom RKUF visar han ett ovanligt stort driv och
engagemang, samt vilja och förmåga att lära sig
om förbundet. Han har sedan barndomen sett de
orättvisor och problem som finns i utsatta områden, och vill använda sina erfarenheter till att
förändra dessa. En av Alis starkaste sidor är hans analytiska förmåga, någonting som kommer
att gynna hela förbundsstyrelsen i dess arbete. Han har genom tidigare projekt visat på stor
handlingskraft, vana att arbeta i grupp samt förmåga att ta eget ansvar. Ali har vidare många
kontakter inom den ideella sektorn som ungdomsförbundet kan dra nytta av. I förbundsstyrelsen skulle Ali kunna bidra med både gamla erfarenheter och nya perspektiv.
Alis egna ord
Jag har varit aktiv i ett antal projekt där dialog mellan olika grupper stått i fokus och hoppas
att dessa erfarenheter ska komma till nytta som förtroendevald i förbundsstyrelsen. Orättvisor
i samhället är något jag har svårt att stå likgiltig inför, vilket var anledningen bakom beslutet
att åta mig detta uppdrag. Jag ser mig själv som en problemlösare i en grupp och genom att
medverka i Röda Korsets förbundsstyrelse hoppas jag kunna utvecklas på ett personligt plan,
bidra med kreativa idéer och sätta en prägel på styrelsens arbete.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Ali Mahdi som förbundsstyrelseledamot med mandattid på ett års fyllnadsval.
92
Valberedningens förslag till ​
förbundsstyrelseledamot
Linda Ekström är 26 år gammal och bosatt i Uppsala. Hon startade sitt engagemang inom RKUF
2012 genom att starta upp verksamheten RKUF
Sport i Uppsala. Linda har sedan tidigare en kandidatexamen i Politices programmet i Uppsala. Under
våren har Linda bott och studerat i New York. Linda
har även ett gediget engagemang från ideellt arbete
inom andra organisationer såsom Amnesty, Svenska
Lottakåren och Sveriges Elevkårer.
Valberedningens motivering
Valberedningen anser att Linda skulle passa väldigt
bra som ledamot i förbundsstyrelsen eftersom att hon
har en stor organisatorisk förmåga och intresse som
kan gynna ungdomsförbundet i dess interna utveckling. Linda arbetar mycket strukturerat och
vill bland annat arbeta med att förbättra strukturerna och metoderna för uppstartning av verksamheter inom förbundet. Linda har genom sitt engagemang inom RKUF Sport visat prov på ett
enormt engagemang, pålitlighet och förmåga att leverera även i svåra situationer. Genom sina
tidigare erfarenheter från andra ideella organisationer kan hon bidraga med nya perspektiv
och idéer till ungdomsförbundet och dess struktur. Linda är en analytisk och kritisk tänkande
person med vana att producera beslutsunderlag vilket kommer komma förbundsstyrelsen till
gagn. Linda har slutligen ett starkt intresse för frågor rörande humanitär migration och har genom RKUF Sport arbetat med dessa frågor i praktiken.
Lindas egna ord
Jag är väldigt stolt och glad över att vara valberedningens förslag till förbundsstyrelsen och
ser det som en otrolig möjlighet att få vara med och påverka. Sedan hösten 2012 har jag varit
engagerad i Röda Korsets Ungdomsförbund genom att starta upp och driva verksamheten
RKUF Sport i Uppsala. Förra årets MOVE peppade mig att vilja göra mer inom RKUF. Jag blev
inspirerad att bidra med mina erfarenheter, att få jobba med frågor jag brinner för tillsammans
med andra drivna unga och att vara med och göra ungdomsförbundet ännu bättre. Därför vill
jag sitta som ledamot i förbundsstyrelsen. Där skulle jag verka för att organisationen hörs och
syns ännu mer, genom att bland annat lyfta det grymma arbete som våra frivilliga utför i våra
verksamheter. En annan hjärtefråga för mig är nyanlända unga och jag skulle vilja fortsätta
utveckla verksamheterna för denna målgrupp inom RKUF. In i uppdraget skulle jag ta med mig
värdefull kunskap från olika positioner inom Amnesty, UPS (Uppsala Politicesstuderandes förening), Uppsala Studentkår, Svenska Lottakåren och Sveriges Elevkårer. I grupp är jag är en
lagspelare som öppensinnat vill att alla får komma till tals. Min strukturerade sida gör mig även
till en organisatör som vill ha ordning och reda. Jag går alltid in i ett uppdrag med ett stort mått
93
motivation, vilket gör mig till en ”doer” som ser till att det inte bara blir prat utan även verkstad.
Detta, i kombination med en passion för RKUF, gör att jag skulle passa bra som styrelseledamot. För att berätta mer om mig är tre av mina bättre egenskaper att jag är positiv, närvarande
och engagerad. Jag föredrar tidiga morgnar framför sena kvällar, lagar hellre middag själv än
blir bjuden och tycker att det där med löpning är roligt. Trots att jag gillar natur mer än storstad
tillbringar jag denna vår i New York tillsammans med min pojkvän Filip, genom att läsa distanskurser och njuta av mötet med en ny stad. När jag inte är på resande fot bor jag i Uppsala
och har en examen från Politices kandidatprogram vid Uppsala universitet. Jag hoppas få
bidra med allt detta till RKUF, det skulle vara en ära!
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Linda Ekström som förbundsstyrelseledamot med mandattid på två år
94
Valberedningens förslag till ​
förbundsstyrelseledamot
Linnéa Johansson är 26 år och bor i Göteborg. Hon är utbildad jurist och tjänstgör nu på
tingsrätten. Linnéa har varit aktiv inom RKUF under sju års tid som verksamhetsansvarig, styrelseledamot, ordförande i Göteborgs lokalförening samt i diverse nationella arbetsgrupper och
internationella kurser med RKUF. I nuläget sitter hon i PeaceWorks nationella styrelse och är
aktiv som föreläsare inom Globalt Engagemang samt workshopledare för “Uppdrag Humanitet” inom Svenska Röda Korset.
Valberedningens motivering
Valberedningen anser att Linnéa skulle passa
mycket bra som ledamot i förbundsstyrelsen eftersom att hon med sin långa historia inom förbundet
har en otroligt bra inblick och djup förankring i
både RKUF och SRKs arbete både från lokal och
internationell nivå. Samtidigt har hon erfarenheter
från andra organisationer inom civilsamhället och
erfarenheter från arbete inom en nationell styrelse. Linnéa är noggrann i sitt arbete och tycker
om att jobba med stadgar och styrdokument. Hon
brinner bland annat för någonting så viktigt som
våra grundprinciper och betonar även vikten av
medlemmarnas och utomståendes delaktighet i
ungdomsförbundets strategiska arbete. Linnéa visar
även prov på att kunna leverera i tid och på en stor
flexibilitet. Hon har vidare stora juridiska kunskaper
inklusive kunskaper inom arbetsrätt, vilket kommer
att gynna hela förbundsstyrelsens arbete. Dessa
erfarenheter gör Linnéa till en oerhörd tillgång och
lämplig ledamot i förbundsstyrelsen.
Linneas egna ord
Jag är en 25-årig tjej som bor i Göteborg. Jag är jurist och arbetar som tingsnotarie på Varbergs tingsrätt. Under de drygt sju år som jag har varit aktiv inom Röda Korset har jag hunnit
med en rad uppdrag. Jag har bland annat varit ordförande och ledamot i styrelsen i RKUF
Göteborg, varit jourhavande kompis, ansvarat för sommarläger för ensamkommande barn
och ungdomar, åkt på studieresor till Zimbabwe och Etiopien, representerat RKUF på internationella kurser och läger, utbildat nya frivilliga och föreläst om Globalt Engagemang. Numer
är jag frivillig emblemhandläggare, nationell resursperson inom Globalt Engagemang samt
workshopledare inom SRK:s satsning ”Uppdrag Humanitet”. Jag har även varit engagerad
inom bland annat studentkåren, Jusek, PeaceWorks och CISV.
Jag passar som styrelseledamot i RKUF eftersom jag brinner för organisationen och eftersom
jag är en driven och engagerad person som alltid har organisationens bästa för ögonen.
95
Genom att jag har stor erfarenheter av att arbeta på olika nivåer inom såväl RKUF som SRK
menar jag att jag har goda förutsättningar för att klara av ett uppdrag som ledamot i Förbundsstyrelsen på ett bra sätt. Jag har även erfarenhet av att sitta i en nationell styrelse i en
förening som ungefär morsvarar RKUF vad avser medlemsantal och budget genom mitt år som
ledamot i PeaceWorks styrelse. Detta gör att jag har kunskap om vad som krävs för genomförandet av ett uppdrag som detta. Jag brinner för våra grundprinciper och för att de ska få en
stärkt roll inom vår organisation. Enligt mig bör grundprinciperna bli mer synliga och de bör
på ett tydligare vis genomsyra allt det arbete vi gör. Jag vill även arbeta med att förbättra vårt
samarbete med SRK, särskilt på lokal nivå. Genom ett stärkt samarbete kan vi tillsammans göra
mer och göra bättre där det behövs!
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Linnea Johansson som förbundsstyrelseledamot med mandattid på två år
96
Valberedningens förslag till ​
förbundsstyrelseledamot
Petter Svärd är 26 år gammal och kommer från
Östersund. Under våren avslutade Petter en praktiktermin i Jakarta, Indonesien på den Svenska
Ambassaden. Han har under sina studier på
politices-programmet vid Lunds universitet varit aktiv
inom RKUF som ledare för kompisgruppen, vice
ordförande samt som verksamhetsrevisor i RKUF
Lund. Dessutom har han varit Rotary-stipendiat för
att fungera som ambassadör för att främja fred och
förståelse i Georgia, USA.
Valberedningens motivering
Valberedningen anser att Petter skulle passa mycket
bra som ledamot i förbundsstyrelsen då han har en
bred kompetens inom bl.a. statsvetenskap, statistik
och nationalekonomi. Vidare har Petter relevant
erfarenhet från sin praktik i Jakarta, bland annat av
att under tidspress skriva underlag inför möten samt
att skriva rapporter till UD. Han har även arbetslivserfarenhet som behandlingsassistent på ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Erfarenheter som gör att Petter kommer att vara en tillgång när det kommer till att belysa problem från
olika infallsvinklar. Petter har en vana av att arbeta mot deadlines och är noggrann och seriös
i det arbete han tar sig an. Han trivs när det är högt i tak och när styrelseklimatet präglas av
en öppen dialog. Petter är flexibel och anpassar sin roll efter gruppens dynamik och behov.
Med sitt lugn och sin analytiska förmåga samt sitt brinnande engagemang för integration och
hållbar utveckling vill valberedningen föreslå Petter som ledamot i förbundsstyrelsen.
Petters egna ord
Mitt namn är Petter Svärd och jag är 26 år gammal. Jag har varit aktiv inom RKUF sedan jag
flyttade till Lund för att studera hösten 2010. Jag blev då ledare i en s.k. kompisgrupp och
kände genast att jag trivdes mycket väl inom föreningen. Min ursprungliga tanke var att vara
aktiv i endast en termin men då jag trivdes så pass bra och då RKUF visade sig vara en så dynamisk och trivsam förening har mitt engagemang bara växt. Tidigare har jag, utöver kompisgruppen, även suttit i Lundaföreningens styrelse vilket var ett uppdrag jag beträdde och utförde
med största omsorg. Dock kunde jag inte ansöka om att förlänga mitt styrelseuppdrag då jag
skulle praktisera på Svenska Ambassaden i Jakarta. Men under min tid i Indonesien saknade
jag RKUF samt de kompetenta och drivna människor som RKUF präglas av, och jag kände successivt ett behov att komma tillbaka in i ”hetluften”. Lyckligtvis blev jag nominerad till RKUF:s
förbundsstyrelse vilket jag ser som ett angenämt verktyg för att kunna påverka och skapa förändring. Men även som ett viktigt forum för att få utlopp för mina egna idéer och kompetens.
97
Akademiskt är jag utbildad nationalekonom (pol.kand.), och i viss mån statsvetare, och har
följaktligen ett stort intresse för samhällsfrågor. Jag är nyligen klar med min kandidatutbildning
och tänkte ta åtminstone ett sabbatsår innan min masterutbildning. Men jag känner mig utvilad,
vetgirig och kreativ och kan inte tänka mig ett bättre forum än RKUF att få utlopp för denna
energi. Jag vill fortsatt se RKUF som en påverkansfaktor i det svenska samhällsklimatet och jag
önskar ta del av detta arbeta och kunna få bidra med min kompetens och erfarenheter i syfte
att främja föreningen.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Petter Svärd som förbundsstyrelseledamot med mandattid på två år
98
Valberedningens förslag till verksamhetsrevisorer
Jim Bengtsson har varit aktiv i Röda Korsets Ungdomsförbund i sex år. De senaste
tre åren har han suttit i förbundsstyrelsen.
Jim pluggar freds- och konfliktkunskap i
Lund och börjar närma sig slutet på studierna. På fritiden brukar han (förutom röda
kors-relaterade saker) kolla fotboll och
lyssna på musik. Även om Jim beslutat sig
för att han inte längre vill vara en del av
förbundsstyrelsen, känner han att han vill
fortsätta dela med sig av och dra nytta av
de erfarenheter han fått genom det uppdraget.
Valberedningens motivering
Det har inte funnits många i RKUF:s historia
som har kunnat organisationen innan och ut lika bra som Jim. Efter en lång och trogen tjänst i
förbundsstyrelsen är vi lyckliga över att han inte känner sig riktigt klar ännu utan vill stanna kvar
och finna nya sätt att utveckla organisationen på. Valberedningen är säker på att Jim kommer
att vara en konstruktiv och respekterad röst som revisor. Vi tror också att han i sitt uppdrag kommer att sätta en hög ribba och lämna efter sig bestående normer för hur en revisor inom RKUF
kan arbeta.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Jim Bengtsson till verksamhetsrevisor med mandattid på två år
99
Valberedningens förslag till ordförande
valberedningen
Therese Björnman är 25 år gammal och har varit
engagerad i RKUF sedan 2010. Under sin tid i
organisationen har hon varit verksamhetsledare
i en av grupperna på transitboendet Mosippan
i Malmö, suttit som styrelseledamot i den lokala
styrelsen i Malmö, varit spelledare för ”På Flykt”,
suttit i Malmös valberedning, och just nu är hon
engagerad i Malmös Hållbarutvecklingsgrupp.
Utöver detta har Therese även medverkat på
både RÅM och MOVE.
Valberedningens motivering
Valberedningen anser att Therese är mycket väl
lämpad som sammankallande för valberedningen då hon har ett brinnande engagemang
för organisationen i allmänhet, och erfarenhet
och förmåga av att leda, organisera och strukturera i synnerhet. Therese långa och mångfaldiga erfarenhet i RKUF anser vi ger en bra bredd
av infallsvinklar, något som är mycket viktigt i valberedningens arbete. Therese visade att hon
tar valberedning på stort allvar när hon satt som ledamot i Malmös valberedning, och har
från många håll fått mycket beröm för det arbetet. Valberedningen anser att Therese har alla
förutsättningar för att på ett strukturerat och engagerat sätt leda nästkommande valberednings
arbete.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Therese Björnman som sammankallande för valberedningen med en mandattid på
ett år.
100
Valberedningens förslag till ​
valberedningsledamot
Dilem är 30 år och har varit engagerad inom RKUF
i snart sex år. Hennes allra första uppdrag var som
aktiv i verksamheten Växthuset i Stockholm. Efter att
ha varit ordförande för lokalföreningen Stockholm
Sydväst i två år blev hon invald som ledamot i förbundsstyrelsen. Där har Dilem nu under två år suttit på
rollen som vice politisk ordförande.
Valberedningens motivering
Med sitt sex år långa engagemang och sin unika
erfarenhet från både lokal och nationell nivå tillför
Dilem ett ovärderligt perspektiv till valberedningens
helhet. Hon har särskilt djupa insikter vad gäller påverkansarbete och mångfald inom förbundet. Genom
att själv ha suttit i förbundsstyrelsen förstår Dilem mer än många andra vilket ansvarsfullt och
tidskrävande uppdrag det är att sitta i förbundsstyrelsen.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Dilem Güler som valberedningsledamot med mandattid på ett år.
Valberedningens förslag till ​
valberedningsledamot
Emma Boxner är 26 år gammal och är just nu bosatt i sin
hemstad Eskilstuna. Emmas engagemang inom RKUF började i Växjö 2010, dit hon flyttade för att studera. Emmas
engagemang inom organisationen har främst varit i form
av styrelsearbete, men hon har också startat och varit
verksamhetsledare för en ”aktionsgrupp” i Växjö, samt
varit aktiv inom en läxhjälpsgrupp. Hennes sista uppdrag
inom RKUF Växjö var som valberedning för styrelsen som
valdes in 2013.
Valberedningens motivering
Emma har, genom sitt engagemang i RKUF, visat att hon
är både pålitlig, lösningsfokuserad och stresstålig. Emma
satt som ensam ledamot i Växjös valberedning, men
gav inte upp trots stress, utan fullgjorde sitt uppdrag och
tog det på stort allvar. Vidare har Emma erfarenhet av marknadsföringsarbete inom RKUF, en
101
erfarenhet vi ser som ett bra komplement till de andra ledamöterna. Valberedningen anser att
nämnda erfarenheter och egenskaper gör Emma till en mycket väl lämpad ledamot i valberedningen, då hon har god insyn i organisationen samt tidigare erfarenhet av valberedningsarbete.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Emma Boxner som valberedningsledamot med mandattid på ett år.
Valberedningens förslag till ​
valberedningsledamot
Erica Edman är 26 år gammal och studerar just nu
juridik vid Stockholms Universitet. Erica kom först
kontakt med Röda Korsets Ungdomsförbund i Växjö,
där hon 2010 blev ledare i verksamheten Kusin. Året
därpå fortsatte Erica sitt engagemang som ordförande för Växjöföreningen. Efter ett år avgick Erica som
ordförande då studier utomlands väntade. Sen dess
har hon haft ett uppehåll från RKUF men är nu peppad på att engagera sig igen genom att sitta i den
nationella valberedningen.
i
Valberedningens motivering
Valberedningen anser att Erica har en given roll i valberedningen eftersom hon har erfarenhet av att vara
aktiv på lokal nivå, både i form av att vara frivillig i verksamhet, men också genom att ha varit
ordförande i en lokal styrelse. Valberedningen anser att Erica kompletterar de andra som lagts
som förslag till valberedningen då hon har tagit ett uppehåll från organisationen, något som
kan möjliggöra ett ”utifrån”-perspektiv. Ericas starkaste egenskaper är att hon är reflektiv och
analytisk. Valberedningen menar att detta är goda egenskaper som förhindrar missförstånd,
och bidrar till goda och väl genomtänkta beslut.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Erica Edman som valberedningsledamot med mandattid på ett år.
102
Valberedningens förslag till ​
valberedningsledamot
Vera Carlbaum Wrennmark är 21 år gammal och jobbar just nu inom restaurangbranschen i Stockholm. Vera
har varit medlem i RKUF sedan 16 års ålder. Hennes
första uppdrag inom organisationen var i Kompisgruppen, där hon också senare blev verksamhetsledare.
2011 blev Vera invald i Stockholm Sydösts styrelse
och har sedan dess varit en engagerad och ambitiös
styrelsemedlem. Vera har i styrelsen bland annat varit
utbildningsansvarig, kassör, ansvarat för kommunikation på sociala medier och vice ordförande.
Valberedningens motivering
Veras långa och och ambitiösa engagemang inom
RKUF gör henne till en given ledamot i valberedningen,
eftersom hon har god insyn i organisationen. En av
Veras hjärtefrågor är jämställdhet, och hon poängterar vikten av att arbeta med mångfald. Vi anser att ett
sådant perspektiv är viktigt i valberedningens arbete. Veras starkaste egenskaper är att hon
tycker om att samarbeta, och att hon bidrar till att alla blir sedda och hörda. Valberedningen
anser att detta är mycket viktiga egenskaper i ett valberedningsarbete och tror att Vera kommer att bidra till ett positivt och öppet diskussionsklimat.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Vera Carlbaum Wrennmark som valberedningsledamot med mandattid på ett år.
103
Valberedningens förslag till ombud till
Svenska Röda Korsets Riksstämma 2015
Daniel Olsson 28 år, Väst
Emina Kudic 25 år, Syd
Jim Bengtsson 24 år, Syd
Johan Radix 27 år, Syd
Lisa Petterson 27 år, Väst
Oscar Andersson 21 år, Väst
Roni Nasr 29 år, Syd
Therese Björnman 25 år, Syd
Valberedningens motivering
Valberedningen har fått i uppdrag att nominera 8 stycken ombud till Svenska Röda Korsets
Riksstämma 2015. Med ytterligare 2 stycken ombud från förbundsstyrelsen är det totalt 10
stycken ombud som tillsammans kommer att representera Röda Korsets Ungdomsförbund.
Ombuden som valberedningen valt att nominera har alla varit verksamma inom förbundet på
något sätt, samtliga har även visat på att de delar de värderingar och åsikter som RKUF står
för, för att kunna representera förbundet på bästa sätt under stämman. De nominerade anser vi
kompletterar varandra på ett bra sätt med olika kompetenser och erfarenheter, både från lokal
nivå samt från tidigare stämmor. Genom ett brinnande engagemang, en god insikt i förbundet
samt en stark vilja av att stå upp för ungdomsförbundets hjärtefrågor under stämman har vi valt
att nominera dessa personer som ombud.
Valberedningen föreslår därför Riksårsmötet:
Att välja Daniel Olsson, Emina Kudic, Jim Bengtsson, Johan Radix, Lisa Pettersson, Oscar
Andersson, Roni Nasr och Therese Björnman till ombud till Svenska Röda Korsets
Riksstämma 2015
104
Ordlista
Acklamation Istället för att rösta med röstsedlar röstar du som mötesdeltagare muntligt. Vid
en acklamation går det bara att säga JA och därför ställs olika frågeställningar mot varandra.
För den frågeställningen du vill godkänna svarar du JA.
Ajounering När mötesordföranden väljer att ta en paus i mötet.
Ansvarsfrihet Om styrelsen har fullgjort sitt arbete under verksamhetsåret på ett sätt som du
och de andra medlemmarna godkänner får de ansvarsfrihet.
Arbetsordning Dagordningen som gäller för mötet.
Avslå Säga nej till ett förslag, proposition eller motion som tas upp på mötet.
Att-sats Ändring eller tillägg som du vill göra till motionen, propositionen eller förslaget.
Om införandet av kött istället för vegetarisk kost är ett huvudförslag kan en att-sats till huvudförslaget vara att införandet av kött-kost bara gäller på lokal nivå och att sammankomster på
regional och nationell nivå fortsätter att ha vegetarisk kost som huvudalternativ.
Beslutsunderlag De sammanställda yrkandena som kommit in under påverkanstorget.
Bifalla Säga ja till ett förslag, proposition eller motion som tas upp på mötet.
Bikupa Arbete under mötet som innebär att du sitter med några andra representanter i en
smågrupp och diskuterar.
Bordläggning Ett beslut som skjuts upp till ett senare tillfälle under mötet.
Begära ordet När du som mötesdeltagare räcker upp din hand och får ordet av mötesordföranden.
Diskussionspunkt En fysisk plats på påverkanstorget som används för att diskutera motioner, propositioner och förslag.
Demokrati En grundläggande tanke under riksårsmötet som innebär att en person är lika
med en röst.
Diskussionsledare Person som leder diskussionerna vid diskussionspunkterna. Diskussionsledaren ansvarar för att samla in och sammanställa det som kommer in vid de olika diskussionspunkterna som sedan blir beslutsunderlaget.
Enkel majoritet Ett förslag, en motion eller en proposition som får mer än hälften av rösterna
i en omröstning.
Föredragningslista Lista över de frågor och punkter som ska tas upp på Riksårsmötet.
105
Förbundsstyrelse Den nationella styrelsen för hela organisationen som väljs in under
Riksårsmötet.
Försöksvotering Omröstning då mötesordföranden uppskattar hur många som räcker upp
handen.
Huvudförslag Det förslag som förbundsstyrelsen föreslagit, eller det förslag som diskussionsledaren bedömer har mest stöd på påverkanstorget.
Implementering Att genomföra eller förverkliga ett beslut.
Justerare Den som kollar att det som står i mötesprotokollet stämmer med det som bestämdes
under mötet.
Jämkning När två olika motionärer kommer överens om ett nytt, gemensamt förslag.
Konsensus När alla ombud tycker likadant.
Lappen Den lapp du fyller i och lämnar in till presidiet om du vill säga något i plenum (för
yrkanden, ordningsfrågor, nomineringar, reservationer och protokollanteckningar).
Motion Förslag på förändring som diskuteras på påverkanstorget. Kan skrivas av en eller
flera medlemmar och/eller föreningar eller verksamheter.
Motionär Person eller grupp som har skrivit en motion.
Mötesordförande Den som leder mötet. Hon eller han föreslås av valberedningen och väljs
av mötet.
Nominering Förslag på personer att välja, till exempel till förbundsstyrelsen, valberedning
eller som mötesordförande.
Nomineringsstopp Den senaste tiden för nominering till personval.
Ny fråga Fråga som inte redan har tagits upp i en motion eller en proposition.
Ombud Har rätt att rösta på Riksårsmötet.
Ordningsfråga Fråga du kan ställa i plenum om det som gäller arbetsordningen eller om
något du tycker ska förtydligas.
Plenisal/plenum Den sal du är i när alla beslut fattas.
Plenumförhandlingar En form av möte där deltagarna tar upp motion för motion och där
106
en talar för sin sak i storgrupp. Här får bara ombuden uttrycka sig. För en annan form av möte:
se påverkanstorg.
Presidium De som håller i mötet, fördelar ordet och antecknar det som sägs och bestäms –
mötesordförande, vice mötesordförande och mötessekreterare.
Protokollsanteckning När du vill få med en kommentar i protokollet som inte är en reservation. Exempelvis att du inte deltog under beslutet och vill förklara varför.
Proposition Ett förslag från en styrelse. På Riksårsmötet är det förbundsstyrelsen.
Påverkanstorg Ett forum där deltagarna diskuterar och debatterar motioner och förslag
samtidigt, och där de som är med på mötet kan säga vad de tycker. För en annan form av
möte: se plenumförhandlingar.
Replik Kort inlägg på en direkt fråga eller för klara upp missförstånd. Bryter talarlistan.
Reservation Ett sätt att visa att du tar avstånd från ett beslut. En reservation förs in protokollet.
Revisorer Går igenom det gångna året och kontrollerar verksamhet och ekonomi, det vill
säga utför revision. Är också de som föreslår om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller inte.
RKUF Förkortning för Röda Korsets Ungdomsförbund
RÅM Förkortning för Riksårsmötet.
Röstlängd En lista över alla som får rösta.
Sluten omröstning En anonym röstning där ombuden skriver på lappar vilket förslag de
ställer sig bakom.
Sakupplysning Fakta eller information (inte en personlig åsikt) som går före i talarlistan
eftersom den kan påverka det beslut vi diskuterar.
Streck i debatten En ordningsfråga som innebär att mötet bestämmer om diskussionen kan
avslutas efter att talarlistan är tom.
SRK Förkortning för Svenska Röda Korset
Talarlista Där skriver mötesordförande upp vem som begärt ordet i tur och ordning.
Tilläggs-att-sats Ett tillägg till tidigare yrkande, motion eller förslag som tydligt går i linje
med det föreslagna.
107
Valberedning Förbereder personval och föreslår kandidater.
Votering Omröstning där det är möjligt att räkna rösterna; till exempel med hjälp av lappar
eller handuppräckning.
Väcka en fråga Att lyfta ett yrkande till plenum från påverkanstorget, även om diskussionsledaren inte lagt det yrkandet som huvudförslag.
Yrkande Ett förslag till Riksårsmötet.
Öppen deltagare Deltar och diskuterar på påverkanstorget, och som inte har rösträtt.
108
Beslutsuppföljning
Beslutsuppföljning
På Riksårsmötena 2010-2013 fattades ett antal beslut som sedan ska genomföras i organisationen. Mellan Riksårsmötena är förbundsstyrelsen ytterst ansvarig för att de beslut som fattas
av Riksårsmötet genomförs. Nedan kommer förbundsstyrelsen att redogöra för hur de beslut
som fattades under Riksårsmöten 2010- 2013 har följts upp under året som gått och i vilken
mån de har genomförts. Detta görs så att alla medlemmar ska kunna känna sig trygga i att de
beslut som har fattats under Riksårsmötet också genomförs.
Alla som är medlemmar i Ungdomsförbundet kan föreslå något till Riksårsmötet i en motion.
Förbundsstyrelsen skriver sedan ett motionssvar med en rekommendation till Riksårsmötet.
Om förbundsstyrelsen vill skriva förslag till medlemmarna i organisationen kallas det för propositioner.
Efter diskussion på Riksårsmötet fattar ombuden beslut, förbundsstyrelsen kommer sedan att
vara ansvarig för att besluten genomförs.
För att förbundsstyrelsen ska kunna ha koll på att besluten genomförs görs regelbundet uppföljningar, kallade beslutsuppföljningar.
I beslutsuppföljningen nedan kommer vi att redogöra för:
• Vad förslaget handlade om– En kort sammanfattning.
• Vad beslutet blev – En kort sammanfattning av beslutets innehåll.
• Hur har beslutet genomförts – En redogörelse för vad som har gjorts under året och om
beslutet har blivit genomfört eller inte.
OBS! Motioner som har fått avslag på Riksårsmötet finns inte med i beslutsuppföljningen eftersom de inte ledde till några åtgärder.
Beslutsuppföljning från RÅM 2013
Propositionsändringar 2013
Proposition 1 - Policyhögen
Propositionen handlade om:
Att uppdatera Ungdomsförbundets olika policyer. Nedan följer en kort summering:
Frivilligpolicyn: Språkliga- och layoutmässiga ändringar, mer lättöverskådlig struktur.
Hållbar utveckling: nedkortad, mer koncis och praktiskt inriktad. Tagit bort alla formuleringar
som har med ekologiskt och närproducerat att göra, lägger mer ansvar på aktiva själva att ha
koll på vad som i dagsläget anses vara ”trovärdiga miljömärkningar” och vad som har ”så
liten miljöpåverkan som möjligt”.
109
Policy för mångfald och tillgänglighet: Inga ändringar
Policy för valberedning och valförfarande tillägg om att det i handlingarna ska framgå hur
många personer som kandiderat till de valbara posterna. Ändring från ”valberedningens
sammankallande” till ”valberedningens ordförande”. Layouten i policyn har strukturerats om.
Tillägg av ett stycke om att ställa upp som alternativ kandidat, samt ett om dokumentation och
överlämning av uppdraget. Principer om tystnadsplikt och öppenhet i valprocessen, har fått
egna stycken.
Tystnadspolicy: inga ändringar
Alkoholpolicy: Inga ändringar
Policyn för företagssamarbeten lyfts ut från Policyhögen. Förbundsstyrelsen har därför gett
generalsekreteraren i uppdrag att utforma riktlinjer för företagssamarbeten som är anpassade
för lokal nivå och infoga dessa i Föreningshandboken istället.
Arvoderingspolicyn: har lyfts in i policyhögen
Beslutet blev:
Att anta förbunsstyrelsens förslag till policyhög samt ändra språket i alla policys från att använda ”man” till ”någon”, ”hen” och/eller ”en” för att eftersträva ett könsneutralt språk.
Riksårsmötet beslutade också att riktlinjer för företagssamarbeten på lokal nivå tidsbestäms till
nästkommande år med motiveringen;
Då sponsring kan vara en sådan pass viktig och central del i många verksamheter ser vi gärna
ett lovat förslag för företagssamarbete på lokal och gemensam nivå redan nästkommande år
dvs RÅM 2014.
Motioner 2013
Motion 1 Ändring av ”välj språk-knappen” på hemsidan
Motionen handlade om:
Motionären menar att vi bör visa att vi jobbar med likabehandling och att vi därför bör byta ut
knappen ”Välj språk-knappen” mot ”Language” på Röda Korsets Ungdomsförbunds hemsida,
lägga till en knapp ”Lättläst” för en lättläst version av hemsidan samt när nya hemsidan är på
plats ska vi erbjuda fler språkval än engelska.
Beslutet blev:
Att ”välj språk-knappen” byts ut mot ”language” på hemsidan samt att det finns möjlighet till
att välja fler språk än engelska på hemsidan. Mötet beslutade också att hemsidan ska ha en
knapp för en lättläst version av hemsidan.
110
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
”Välj språk-knappen” har bytts ut mot ”Information in english.
Under 2013 och 2014 har vi drivit en process för att modernisera och förbättra vår hemsida.
Den nya hemsidan lanseras i mitten av maj och kommer under året att förbättras med en möjlighet att byta språk på sidan via google translate. Under året kommer också tekniska möjligheter för att ha en lättläst sida att undersökas vidare. Resultatet av detta rapporteras senast på
Riksårsmötet 2015.
Motion 2 - Marknadsförningsmaterial och utbildningar på engelska
Motionen handlade om:
Motionärerna menade att det finns ett behov av informationsmaterial och utbildningar på engelska för att inkludera frivilliga som inte pratar svenska i organisationens arbete.
Beslutet blev:
Att ge förbundets likabehandlingsgrupp i uppdrag att se över vilket material eller vilka utbildningar som är relevanta till översättning på fler språk.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Ingen ny likabehandlingsgrupp har tillsatts sedan RÅM 2013. Under 2014 planerar förbundsstyrelsen att tillsätta en ny arbetsgrupp som kan undersöka vilka material som behöver översättas till andra språk. Resultatet av deras arbete rapporteras senast på riksårsmötet 2015.
Under 2013 har alla styrdokument samt ett flertal utbildningar och andra material översatts till
engelska utifrån det behov som uppstått under året.
Motion 3 - Ändring i humanitärpolitiska programmet
Motionen handlade om:
Motionären anser att ordvalet ”legal rätt att uppehålla sig i Sverige” som används i det humanitärpolitiska programmet är problematiskt eftersom ordet ”illegal” används av främlingsfientliga grupper. Motionärerna vill istället att ungdomsförbundet ska använda begreppet ”papperslös”
Beslutet blev:
Att ungdomsförbundet inte ska använda begreppet papperslös men att texten i Humanitärpolitiska programmet ska ändras till ”Alla barn och unga i Sverige ska garanteras mänskliga
rättigheter, så som trygg sjukvård och skolgång, oavsett om de är papperslösa eller inte”.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Texten i det Humanitärpolitiska programmet har ändrats.
Eftersom beslutet från riksårsmötet är dubbeltydigt har Förbundsstyrelsen valt att tolka beslutet
som att begreppet enbart används i den mening i Humanitärpolitiska programmet som riksårsmötet beslutade om.
111
Motion 4 - Öka förståelsen för Förbundsstyrelsens arbete
Motionen handlade om:
Motionen innebär att medlemmarna gärna skulle vilja få mer insyn i vad förbundsstyrelsen gör
under sitt år.
Beslutet blev:
Att var och en i Förbundsstyrelsen ges i uppdrag att månadsvis rapportera om föregående
månads arbete.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Ändringen har genomförts, augusti 2013.
Förbundsstyrelsen har under året rapporterat individuellt inför sina förbundsstyrelsemöten
Motion 5 - Valförfarandet vid val av föreningsordförande
Motionen handlade om:
Motionären menar att för att öka demokratin inom organisationen så bör den nationella valberedningen föreslå minst två kandidater till val av förbundsordförande.
Beslutet blev:
Att valberedingen jobbar mer aktivt med att sprida möjligheten till kandidatur samt att ge den
nationella valberedningen möjligheten att nominera flera kandidater till förbundsordförande
som årsmötet får välja mellan
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Från och med hösten 2013 erbjuds valberedningen att gå en ny utbildning med inriktning
enbart mot valberedningsarbetet. Utbildningsledaren kommer ta upp frågan kring hur valberedningen kan arbeta mer aktivt för att sprida möjligheten till kandidatur och möjligheten att
nominera flera kandidater till förbundsordförande som årsmötet kan välja bland.
Motion 7 - Feminism i Röda Korsets Ungdomsförbund
Motionen handlade om:
Motionärerna menar att Ungdomsförbundet bör ta en aktiv ställning för feminism.
Beslutet blev:
Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att tydliggöra ”därför vilar vår organisation på en feministisk grund. Med feminism menar vi en strävan efter att alla människor skall ha samma förutsättningar oavsett kön – en strävan efter jämställdhet. Med kön avser vi såväl biologiskt kön som
könsidentitet och könsuttryck.” införs i stycket om ”Mångfald och medmänskligt” i vårt Humanitärpolitiska program för 2012-2014.
Röda Korsets Ungdomsförbunds ideologiutbildning, som har det Humanitärpolitiska programmet som grund ska lyfta fram feminism och jämställdhet inom ramen för ”Mångfald och med-
112
mänsklighet” som en del i utbildningen.
Styrelseutbildningens pass om rollfördelning ska genomsyras av feministiska element.
Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att lägga till ”juridiskt kön”, så att meningen blir: ”Med kön
avser såväl biologiskt kön, juridiskt kön som könsidentitet och könsuttryck.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Texten i det humanitärpolitiska programmet har ändrats. Styrelseutbildningen och ideologiutbildningen har setts över för att genomsyras av feminism. Ett särskilt pass om härskartekniker
har lagts till i styrelseutbildningen och ideologiutbildningen.
Lathundslåda för lokalföreningar
Motionen handlade om:
Motionen innebär ett önskemål från lokalföreningarna om att ha fysisk tillgång till stadgar,
policies, riktlinjer, lathundar och broschyrer. Detta för att underlätta övergången från en lokalföreningsstyrelse till en annan.
Beslutet blev:
Lokalföreningen ansvarar för att själva samla viktigt material som kan vara till vägledning för
framtida styrelser i föreningen.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Organisationen tillhandahåller allt material inklusive Föreningshandboken i digitalt format.
Motion 11 - Omstrukturering av styrelseutbildningen
Motionen handlade om:
Motionärerna anser att det finns behov av att göra om styrelseutbildningen för att handla mer
om teambuildning, rollfördelning, kommunikation inom och mellan styrelser samt genomförande av verksamhetsplan för året. Motionärerna vill att praktisk information om organisationen
ska tas bort från utbildningen eftersom styrelseledamöter kan hitta denna information på egen
hand.
Beslutet blev:
Att styrelseutbildningen till största delen ska bestå av styrelsearbetet, såsom inspiration, struktur,
rollfördelning, mål och visioner samt utbyte med andra lokalföreningars styrelse.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Styrelseutbildningen utvecklas och kommer att fokusera på styrelsens arbete samt innehålla
information om vikten av att medlemsvärva på lokal nivå.
113
Beslutsuppföljning från tidigare år
RÅM 2012 -Motion 9 - Centrala utskick via mejl
Motionen handlade om:
Motionären menar att brevutskick av kallelse och handlingar är dyra både ekonomiskt och i
förhållande till Röda Korsets Ungdomsförbunds strävan att arbeta för en hållbar utveckling.
Motionären vill därför att medlemmar i alla nationella utskick uppmanas att anmäla sin epostadress.
Beslutet blev:
Att vi alltid uppmanar Röda Korsets Ungdomsförbunds medlemmar att ange sin mailadress och
att kommunikation huvudsakligen sker med hjälp av digitala kanaler.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Medlemsaviseringar innehåller alltid uppmaning om att ange mailadress.
Kommunikationen sker i huvudsak digitalt. 2013 har ca 80 % av våra medlemmar angett mailadress.
RÅM 2012 -Motion 11 Nationell marknadsföringskampanj Jourhavande kompis
Motionen handlade om:
Motionärerna vill att förbundsstyrelsen genomför en undersökning av vilka forum som är strategiska att marknadsföra Jourhavande kompis i. Fokus ska ligga på att långsiktigt nå målgruppen. Utöver detta vill motionärerna att gemensam nivå skjuter till ekonomiska medel för en
nationell marknadsföringskampanj för Jourhavande kompis.
Beslutet blev:
Att förbundsstyrelsen tillsammans med jourorterna fick i uppdrag att undersöka vilka plattformar som unga använder sig av på Internet och som skulle kunna vara aktuella för en kampanj
på nationell nivå. Fokus är långsiktig synlighet och målgruppsanpassning.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
En undersökning genomfördes våren 2013. Under våren 2014 har en nätkampanj genomförts
där jourhavandekompis funnits på portalen Hamsterpaj samt med annonser på flera andra
sidor. Kampanjen fortsätter under höstterminen. Initialt har jourens seriösa samtal ökat med ca
30 %.
RÅM 2012 - Motion 12 - Nätverk för lokalföreningar
Motionen handlade om:
Motionärerna vill införa ett nätverk för lokalföreningarna där de kan dela med sig av marknadsföringsmaterial, samarbetsavtal och andra dokument som andra föreningar kan ha nytta
av. Motionärerna vill minska tiden som idag går åt till administrativt arbete. De föreslår därför
114
att upprätta ett verksamhetsnätverk likt en databas där varje lokalförening kan ladda upp material och hämta inspiration från varandra och på så sätt avlastas arbetsmässigt.
Beslutet blev:
Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att införa ett digitalt forum eller nätverk på nationell nivå
där lokalföreningar kan dela material och information.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
I samband med att hemsidan ses över och arbetas om har också möjligheten till ett forum för
intern delning setts över. Den nya hemsidan kommer inte att ha en specifik funktion för ladda
upp och dela dokument men plats på sajten kommer att finnas för en gemensam dropbox eller
liknande lösning för delning av dokument. Förbundsstyrelsen har även startat en särskild facebookgrupp för lokalföreningar som är inriktad på diskussion och utbyte mellan föreningarna.
RÅM 2012 - Motion 13 - Breddning av målgrupp för kommunikation
Motionen handlade om:
Motionärerna vill öka tillgängligheten för de som vill delta i vår verksamhet. Motionärerna
menar att Röda Korsets Ungdomsförbund ska välkomna barn och unga och ge dem möjlighet
att utvecklas och kunna delta i våra verksamheter, men att vår hemsida idag inte riktar sig till
de som vill delta i verksamhet, utan endast de som vill engagera sig som frivilliga. Motionärerna vill därför att Röda Korsets Ungdomsförbund ska se över hur vi kan göra information om
vad vi erbjuder för verksamhet mer tillgänglig för alla, att hemsidan ska vara en naturlig väg in
i organisationen och att hemsidan också ska innehålla information om hur man kan delta i en
verksamhet.
Beslutet blev:
Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att undersöka hur vi ska göra vår information mer tillgänglig
för alla, inte bara frivilliga. Hemsidan ska vara en naturlig väg in för alla som vill delta, våra
aktiviteter ska synliggöras.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
I samband med att hemsidan ses över och arbetas om har också tillgängligheten setts över.
Delar av hemsidan finns nu på engelska. På Flykt-textbaserat rollspel, ideologiutbildning och
kompisutbildning är översatta till engelska.
Hemsida har renodlats och språket har uppdaterats i enlighet med styrdokument.
Lokalföreningarna har fått hjälp med att göra sina verksamheter mer tydliga på hemsidan.
Arbetet fortsätter under 2014.
På den nya hemsidan finns även en sektion för den som vill få stöd som deltagare i våra verksamheter
115
RÅM 2012 - Proposition 1 a och 1 b Stadgeproposition
Propositionen handlade om:
Att förändra stadgarna med fokus på att förtydliga samt rätta till oklarheter och saker som är
inkonsekventa i de då gällande stadgarna.
Allmänt
• Språket i hela stadgarna har setts över. Ett exempel är att Svenska Röda Korsets styrelse har
bytt
namn, ett annat är att vi föreslår att kalla den nationella nivån för ”förbundsgemensam nivå”.
Vi har också fokuserat på att byta ut begrepp för att ändra ton och innehåll, t.ex. vill vi ersätta
ordet tolerans med förståelse.
• Vi har stuvat om ordningen på flera olika stycken så att de kommer i en mer logisk ordning.
Ett
exempel på detta är vilka uppgifter Riksårsmötet har, så att de nu följer den ordning vi brukar
behandla frågorna i.
Grundstadgarna
Grundstadgarna är annorlunda från övriga delar av våra stadgar. Efter att Riksårsmötet antagit stadgarna
i sin helhet i juni 2012 måste grundstadgarna fastställas av Svenska Röda Korsets styrelse. Det
är viktigt att
formuleringarna i grundstadgarna blir korrekta eftersom de måste överensstämma med att vi är
en självständig
organisation inom Svenska Röda Korset, och därmed hela rödakorsrörelsen internationellt. Här
har vi inte samma frihet som vi har i lokalstadgar och förbundsgemensam nivås stadgar.
Beslutet blev:
Att anta förbundsstyrelsen förslag på nya stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund.
Förbundsstyrelsen fick också i uppdrag att, vid två separata tillfällen, efter styrelseåren 2013
och 2014, utvärdera den nya mandatperioden.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Stadgarna och förbundsstyrelsens mandatperiod är uppdaterad och i enlighet med beslutet.
Stadgarna har lagts upp på hemsidan.
Utvärdering av förändrad mandatperiod ligger i förbundsstyrelsens årskalender 2014.
RÅM 2012 - Proposition 2 Policy för arvodering
Propositionen handlade om:
Förbundsstyrelsen har arbetat med frågan om arvoderingar i olika arbetsgrupper de senaste
två åren. Förbundstyrelsen ansåg att ett bra arbete med arvoderingar måste utgå från organisationens ideologiska grund. Därför ville styrelsen utreda Röda Korsets Ungdomsförbunds syn
116
på arvoderingar i förhållande till frivillighet.
Förbundsstyrelsens utgångsperspektiv: Ska Röda Korsets Ungdomsförbund ha en arvoderad
ordförande och i så fall varför?
Förbundsstyrelsen anser också att organisationen behöver ett långsiktigt beslut om arvoderingsramar som tar hänsyn till de praktiska frågor som dykt upp under åren, som till exempel
avtalsförfarande och hur nivån på arvodet ska regleras.
Beslutet blev:
Att bifalla propositionen gällande arvodering men att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda och förtydliga frågan om efterskyddsarvode.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Policyn för arvodering är uppdaterad, införd i policyhögen och finns på hemsidan.
Förbundsstyrelsen utreder under 2013, frågan gällande efterskyddsarvodering och har till
riksårsmötet 2014 lagt en proposition om frågan.
RÅM 2011- Motion 3 - Översyn av Röda Korsets medlemssystem Orion
Motionen handlade om:
Motionären vill att vårt medlemshanteringssystem, Orion, ses över eftersom det enligt motionären inte är tillräckligt anpassat för att frivilliga ska kunna använda det.
Beslutet blev:
Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att jobba för ett mer frivilliganpassat medlemssystem och att
göra en utredning av vad lokalföreningarna önskar av ett medlemssystem.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Under 2014 har det nya medlemssystemet Redy införts. Förbundsstyrelsen kommer att fortsätta
följa hur Redy fungerar för de frivilliga att använda.
RÅM 2011- Motion 11 -Införskaffande av sms-betalningstjänst
Motionen handlade om:
Motionären lyfter upp att det blir problem med en alltför lång betalningsprocess när vi medlemsrekryterar. Ett sätt att lösa detta enligt motionären är att vi inför SMS som betalningsalternativ för medlemsavgiften i Ungdomsförbundet.
Beslutet blev:
Att Röda Korsets Ungdomsförbund utökar sitt betalningsalternativ med en SMS-tjänst för medlemsregistrering.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet:
Vi samarbetar med Svenska Röda Korset för att komma fram till en lösning och för att kunna
117
ta fram ett bra alternativ till den tjänst som vi kallar SMS-betalning. Med det nya medlemssystemet Redy kan SMS-betalning komma att bli möjlig. Även andra sätt till enklare betalning av
medlemsavgiften undersöks kontinuerligt.
RÅM 2010: Motion 9 - Ideologiutbildning på engelska
Motionen handlade om
Motionären ville att den ideologiutbildning som hålls i Ungdomsförbundet för våra frivilliga
ska erbjudas på engelska 1-2 gånger per termin. Anledningen var att de som engagerar sig i
verksamheter inom Ungdomsförbundet och inte har svenska som förstaspråk inte kan delta på
utbildningar som hålls på svenska. Motionären berättar om egna erfarenheter från transitverksamheten i Göteborg där det finns frivilliga som endast talar engelska.
Beslutet blev
Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ideologiutbildningen på engelska och göra
denna tillgänglig för utbildare att hållas lokalt. Att undersöka vilka delar av organisationen
som skall finnas tillgängliga på andra språk an svenska och vilka språk som är aktuella, och
översätta till de språk som behövs.
Så har förbundsstyrelsen genomfört beslutet
2013 finns Ideologiutbildning, i reviderad upplaga och översatt till engelska, på hemsidan.
118