1. No category

Levande
Frågelådan
Populärvetenskap
för
årskurs 6
Frågelådans forskare
har svar på dina frågor
Hur mycket salt finns det i saltvatten? Hur stor är
sannolikheten för en royal straight flush? Absoluta
nollpunkten, vad är det? Vad är myror bra för?
Den levande frågelådan är en
mycket populär paneldiskussion
i universitetsaulan, Aula Nordica,
där elever i årskurs 6 ställer
frågor inom naturvetenskap. Sju
forskare, experter inom var sina
ämnesområden och jätteduktiga
på att förklara hur saker och ting
fungerar, svarar på frågorna.
Utfrågningen leds av Staffan Ling,
skådespelare och programledare
i tv, bland annat känd från filmen
Sällskapsresan II och Parlamentet.
Levande frågelådan arrangerades
för första gången i Umeå år 2005.
Frågelådan är en gemensam satsning av de naturvetenskapliga
fakulteteterna vid universiteteten
i Göteborg, Linköping, Lund,
Stockholm, Umeå och Uppsala
samt Vetenskapsrådet.
Genom att ge uppskattning för
barnens nyfikenhet och stimulera
deras kreativitet vill vi skapa ett
intresse för för naturvetenskap
bland de elever och lärare som
deltar.
Varifrån kommer havet?
Svar: Havet kommer förmodligen
från jordens inre! Vi vet inte så
mycket om jordens tidiga utvecklingsfas, men antagligen frigjordes
vattenånga när lava fördes från
jordens inre till ytan, till exempel i
samband med vulkanutbrott. När
jorden kyldes av bildades moln och
när vattnet i molnen kondenserades fälldes det ut som nederbörd
och samlades i fördjupningar i
jordskorpan. Källa: Frågvis?
Hur många stjärnor
Hur fastnar hårfärgen när man färgar
håret? Hur mycket bajsar en elefant
och kan det bli en tsunami i Sverige?
Frågorna spretar åt alla håll – och
frågelådans panel är sällan svarslösa.
Det stimmar och sorlar när drygt 800
sjätteklassare och deras lärare strömmar in i Aula Nordica. Konferencieren
Staffan Ling presenterar forskarna i
panelen som ett gäng ”smartskallar”
och drar i gång med en radda frågor på
temat färg. Vi får till exempel veta varför
människor har olika hudfärg, hur hårfärg funkar och varför mjölk är vit.
– Det är för att mjölk består av vatten
och fett, och när ljuset reflekteras av
fettpartiklarna studsar det iväg åt alla
kanter. När ögat tar emot det uppfattar
ögat det som vitt, förklarar kemisten
Henrik Antti.
Hur ofta går vi på toa och hur länge
blir det under ett liv? Mentometrar åkte
ut i publiken för att besvara kiss- och
bajsfrågor.
NÄSTA ÄMNE ÄR bajs och framkallar
mycket applåder och fniss. Tänk att elefanter bajsar 100–200 kg varje dag. Det
blir stora berg på ett år. Och vem visste
att badvattnet är fullt av knottbajs?
– Varje dag rinner det 400 ton knottbajs under broarna i Umeälven. Tänk på
det när ni får en kallsup, säger ekologen
Bent Christensen.
Sedan delas mentometerdosor ut i
publiken för lite matematiskt-statistiska
övningar på samma tema. Sjätteklassarna får svara på hur ofta och länge de
sitter på toa och matematikern Catarina
Rudälv kan räkna ut att barnen kommer
att ägna sisådär 120 dagar av sina liv på
Fysikern Patrik Norqvist får det att ryka
och pysa med flytande kväve.
toa. Mentometerknapparna används
också för att kolla vad barnen tror är
sant och falskt. Kan en orm ringla iväg
snabbare än en häst? 75 procent gissar
det, men nej, hästen springer fortare.
Finns det fortfarande kvar molekyler av
Gustav Vasas kiss i vårt dricksvatten? Ja,
det tror 66 procent och det gör de alldeles rätt i! Visserligen är kungens kiss rätt
utspätt vid det här laget, men lite finns
kvar i vattnets kretslopp.
ERSÄNGSSKOLAN HAR en fråga om
varför man blir kär. Här får kemisten
Henrik Antti träda in igen för kärlek
handlar i grunden om kemi i hjärnan,
närmare bestämt nivåerna av tre mole-
finns i rymden?
Geologen Christian Bigler förklarar varför det sällan blir rejäla jordskalv i Sverige.
Foto: Mattias Pettersson
Konferencier Staffan
Ling fångar
upp publikens frågor.
NO i skolan är kul
när man
får göra
egna experiment,
tycker
Elina
Rubinsson
och Alva
Bjursell,
Norsjö
skola.
kyler som är inblandade i hjärnans belöningssystem. Noradrenalin som får hjärtat att pumpa snabbare och kinderna att
rodna, dopamin som ger må-bra-känslor
och serotonin som när det kommer i
obalans kan göra oss svartsjuka, deppiga
eller osäkra.
Samma system är det som gör att vi
tycker att godis smakar gott, ja rent av
gör vår förkärlek för sötsaker till en
överlevnadsfråga.
– Ni borde gilla godis, slår ekologen
Bent Christensen fast.
DÄREFTER FÅR TANKARNA svindla
när fysikern Patrik Norqvist svarar på
hur många stjärnor som finns i rymden
– tiotusen miljarders miljarder – bara i
den del av rymden vi kan se. Tar man
hänsyn till alla stjärnor vi inte kan se
blir det verkligen oändligt många.
Geovetaren Christian Bigler förklarar
att för en tsunami krävs en rejäl jordbävning på havets botten och så stora
jordbävningar inträffar aldrig i Sverige.
Sedan får alla ställa sig upp och hoppa
jämfota och se att det ger utslag på
en seismograf, men jämfört med ett
jordskalv når fotstampandet inte högt på
Richterskalan.
EFTER NÅGRA EXPERIMENT med
flytande kväve går konferencieren Staffan Ling runt med mikrofon i publiken
och samlar upp frågor: Varför kan vatten förstöra elektronik? Vad händer när
man hickar? Varför fryser varmvatten
fortare än kallvatten?
– Det där med varmvattnet är faktiskt
en myt, säger Patrik Norqvist. Ställer
man ett glas varmt och ett glas kallt
vatten i frysen är det bara om frysen är
dåligt avfrostad som varmvattnet fryser
fortare, för då fryser varmvattenglaset
fast fortare för att frosten leder kyla.
Är frysen avfrostad ordentligt går det
fortare att frysa kallvattenglaset!
– Hur har vi lärt oss allt? undrar en elev
lite finurligt.
– Vi har lärt oss av varandra, säger
Bent Christensen.
ANNA-LENA LINDSKOG
Gillar träd – för att de är annorlunda
Växtforskaren Stefan Jansson forskar om hur växter äter solljus för
att kunna växa och varför bladen
blir gula på hösten. Han fascineras
särskilt av träd – för att de är så
annorlunda.
– Två aspar ute i skogen är genetiskt lika olika varandra som en
människa och en schimpans! Vi
tycker ju ofta att träd av samma art
ser rätt likadana ut, träd som träd
liksom. Men, börjar man titta noga
kan man se olikheterna.
Varför blev du forskare?
– Det är nog för att jag drivs av
att göra saker som egentligen inte
borde gå. Det finns en utmaning i
att pröva något ingen gjort förut,
då måste man göra det bara därför.
Dessutom har jag alltid varit intresserad av djur, natur och miljö och
var med i Fältbiologerna när jag
var ung. Då blev det naturligt att
börja läsa biologi och att sedan att
fortsätta och bli forskare för att få
gräva ner sig riktigt i ämnet.
Att vara med i Levande frågelådan
är jätteroligt, tycker Stefan Jansson
som medverkat flera år i rad.
– Efteråt har man samtalsämnen
i flera veckor där hemma om alla
roliga frågor som kommit in.
Vilken är den roligaste eller klurigaste fråga du fått?
– Det är nog hur många myggor
som behövs för att suga ut allt blod
ur en människa!
Vad var svaret?
– Jag minns inte riktigt, men det
är många, flera miljoner.
Har du någon drömfråga?
– Kanske något som är kopplat till
det jag forskar om, varför trädens
blad blir gula på hösten till exempel. Fast egentligen är själva
poängen att få frågor man aldrig
skulle ha kommit på att ställa själv!
FAKTA
Namn: Stefan Jansson.
Ålder: 54 år.
Uppvuxen i: Härnösand.
Bor: i lägenhet mitt i Umeå.
Familj: fru, fem barn och fyra barnbarn.
Gör på fritiden: spelar i rockband,
släktforskar, åker skidor och är i
sommarstugan.
Vill du veta mer om Levande frågelådan?
Gå in på vår hemsida: http://www.teknat.umu.se/
samverkan/for_skolor/levande_fragelada
Välkommen till Levande frågelådan!
När? Torsdag den 15 maj kl 10-12
Var? Aula Nordica, Umeå universitet
Hur? Anmäl din klass genom att mejla/fylla i ett formulär på
vår hemsida/skicka in nedanstående talong:
Ja, vi är intresserade av att delta:
Skola: ________________________________
Klass: _______________________
Antal elever: _________________
Ansvarig lärare: ___________________________
E-post: __________________________________
Telefon: __________________________
Behov av specialkost (vi bjuder på något att dricka samt en
macka med pålägg) ________________________________
__
Vi besöker gärna din skola/klass före evenemanget och berättar mer om teknik och naturvetenskap. Vilka veckodagar
passar bäst?
Svar: ______________________________________
Skicka in din anmälan senast 4 februari 2014.
Adress:
Har du frågor?
Lennart Johansson
Kontakta Lennart
TekNat kanslietJohansson
Umeå universitet
090-786 64 78
901 87 Umeå
E-post: lennart.johansson@adm.umu.se
Hemsida: http://www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor/
levande_fragelada