1. No category

SKANDINAVISK TIDSKRIFT OM GOLV, VÄGGAR OCH TAK • ÅRGÅNG 39 • PRIS SEK 60 • NR 6 2010
TEMA:
Akustik
Akustikgolv dämpar också
barnens skrikande
En akustisk förebild
bland förskolor
Trumljud stör också
#6-10
Trumljud stör också
Trumljud kan störa lika mycket som stegljud men det är först på senare år man på allvar börjat intressera sig för trumljud.
Leif Rydén, akustiker på Bjerking i Uppsala, redogör här för vilka mätmetoder som finns och för övriga tekniska sammanhang när det gäller trumljud.
Bilden ovan:
Trumljud och stegljud mäts med likadana apparater.
De har en mekanism som hamrar
på golvet med fem
stålhammare. Här
är apparaten lagd
på sidan så att
man tydligt ser de
cylindriska hamrarna.
Stegljud, det ljud som grannen hör när vi går hemma,
har länge intresserat akustiker och lagstiftare. Man
har lärt sig alltmer om hur man ska dämpa stegljud,
och det ställs krav på stegljudsnivå. Det finns en ISOstandard, EN ISO 140-8, om hur man mäter stegljud
och i Svensk Standard SS 25267 och 25268 finns krav
på högsta stegljudsnivåer i bostäder respektive lokaler med indelning i fyra olika ljudklasser.
ÖKAT INTRESSE FÖR TRUMLJUD
Text:
Leif Rydén, Bjerking
Under senare år har man alltmer börjat intressera
sig också för trumljud, som hörs i det rum där man
går. Alla vet ju att det gör stor skillnad om man går
på ett stengolv eller på en tjock textilmatta. Man har
emellertid inte behandlat trumljud kvantitativt utan
bara konstaterat att olika golvbeläggningar ger olika
mycket buller. I SS 25268:2007 står:
”5.4.6 Stegljud i samma rum. Stegljud i samma rum,
även kallat trumljud, skall begränsas i utrymmen där
flera människor vistas mer än tillfälligt.
ANM.: Riktlinjer för mätning och bedömning av stegljud i samma rum är redovisat i SIS teknisk rapport 15
(SIS-TR 15).”
För mätning av trumljud finns en laboratoriemetod och två fältmetoder, varav en teknisk metod
12 | GOLV TILL TAK #6•2010
och en överslagsmetod. Beteckning för laboratoriemetoden är Ln,e,s,w och för den tekniska metoden
LnT,e. Enligt Hans Jonasson1 kan ”laboratoriemätningarna användas för att klassa golvbeläggningarna
på betongbjälklag enligt tabell (högst upp på motstående sida), och resultatet anses vara tillräckligt pålitligt
för att även accepteras för verifiering i byggnad utan
ytterligare mätning. Förutsättningen är dock att beläggningen är monterad på betongbjälklag.” Klassindelningen följer principerna i SS 25268.
Hans Jonasson skriver också att: ”Man kan inte
förvänta sig att metoden beskriver störupplevelsen av
fotsteg i samma rum helt korrekt men man kan förvänta sig att en golvbeläggning som dämpar slagljud
och som strålar mindre effektivt och har högre inre
dämpning ger lägre ljudnivå från hammarapparaten
än en som inte har dessa egenskaper.”
ABSOLUT VÄRDE, KLASSIFICERING ...
Det visar sig emellertid att den metod som som
utvecklats av akustikavdelningen på CSTB2 i Grenoble,
NF S 31-074, blivit en de facto industristandard.
1 Hans Jonasson: Mätning och bedömning av trumljud.
Bygg & Teknik 3/2008
2 Centre Scientifique et Technique du Bâtiment
Även denna är enbart avsedd för betongbjälklag.
Beteckningen för trumljudsnivån är här Ln,e,w.
De båda metoderna är likartade. Man använder
sig av samma apparat som man använder vid stegljudsmätningar, men man mäter ljudnivån i det
rum där apparaten står. Apparaten har en mekanism som lyfter och släpper fem stålhammare i rask
takt och det är alltså hammarslagen som ger trumljudet. Detta utvärderas som för stegljudsmätningar
och man får ett vägt siffervärde. I det speciella
mätrummet finns ett standardiserat betongbjälklag
och om man ställer stegljudsapparaten på det utan
någon golvbeläggning blir mätresultatet 78 dB.
Mätvärdet kan redovisas genom att man
• anger mätvärdet
• klassificerar golvbeläggningarna i fyra olika trumljudsklasser
• anger trumljudsdämpningen
Att ange värdet är naturligtvis mest exakt. Ju högre
decibelvärde desto högre trumljud, precis som för
stegljud. Både SIS-TR 2007:15 och NF S 31-074
föreslår att man väljer det sättet att redovisa. Att
istället klassa golvbeläggningarna ger en enkel men
grov indelning.
... ELLER TRUMLJUDSDÄMPNING
Ett tredje sätt är enligt NF S 31-074 att redovisa
värdet som trumljudsdämpning. Det standardiserade
betongbjälklaget i mätrummet ger Ln,e,w = 78 dB.
Om man lägger en mjuk matta på golvet och får
Ln,e,w = 65 dB, så har man alltså en trumljudsdämpning med 78 – 65 = 13 dB.
Vi har alltså två likartade metoder för trumljudsmätning, en fransk och en svensk. Båda är användbara för att beskriva skillnader i trumljudsnivå och i
princip ska de ge samma resultat.
Det bör påpekas att det ännu inte finns någon
ISO-standard för trumljud och att forskning pågår
om hur man bäst ska mäta. Genom mätningar på
många typer av golvbeläggningar skaffar man sig
erfarenhet av hur olika egenskaper påverkar trumljudet och vilka egenskaper hos mätutrustningen som
behövs för att mätresultaten verkligen ska vara korrelerade med upplevelsen av hur störande ljudet är.
BÄTTRE MÄTAPPARATUR PÅ GÅNG
Faktorer som diskuteras är bland annat hamrarnas
vikt och materialet som gör kontakt med golvet. Ett
problem är också stegljudsapparaternas höga egenljudsalstring från lyftmekanismen, som gör att det är
svårt att mäta golvbeläggningar med låga trumljudsnivåer. Att döma av forskningsresultaten hittills
är det möjligt att en stegljudsapparat kommer att
utvecklas med betydligt mindre egenljudalstring
och med utbytbara hammare. Den ena upp-
Ljudklass
Krav på Ln,e,s,w i laboratorium
Största ökning av trumljudsnivå mätt på
relativt rent betongbjälklag, Δ Ln,e,s,w
A
76 dB
≤ -2 dB
B
80 dB
≤ 2 dB
C
84 dB
≤ 6 dB
Klass
Nivå Ln,e,w
A
Ln,e,w < 65 dB
B
65 dB < Ln,e,w < 75 dB
Plastmatta eller linoleum utan foam
C
75 dB < Ln,e,w < 85 dB
Hårda, limmade golv som laminat, trä eller klinker
D
85 dB ≤ Ln,e,w
Flytande hårda golv som parkett på skumplastfolie
Materialexempel
Exempel på golvbeläggning
Stegljudsdämpande golvbeläggningar med foamundersida
14 mm parkett på 3 mm cellfoam
92 dB
Tarkett Viva på 2 mm Tarkoflex
90 dB
Tarkett Veneto 2,5 mm på korkfiltpapp
Homogena plastgolv
Överst:
Förslag till ljudklasskrav för golvbeläggningar på
betongbjälklag.
Trumljudsnivå
66 dB
Ovan:
Trumljudsklasser
enligt NF S 31-074.
74–78 dB
Tarkett Tapiflex Akustik
60 dB
Tarkett textilgolv Tecsom 3580
57 dB
Det finns alltså en skillnad i trumljud på ungefär 40 dB mellan de tystaste och de
bullrigaste golvbeläggningarna.
Till vänster:
Exempel på trumljudsnivåer.
sättningen skulle då vara den som nu används för
stegljudsmätningar. Den andra skulle ha lättare
hammare och ett mera ”skoklackslikt” material i
kontaktytan.
”AKUSTISK DESIGN”
Olika golvbeläggningar ger olika trumljudsnivåer.
Hårda material som parkett ger höga nivåer, medan
mjuka material som plastmattor ger lägre. För den
som mätt stegljudsnivåer är detta ett välkänt faktum. På plastmatta med foambaksida blir det ett
stillsamt trummande i rummet, medan ett parkettgolv på skumplastfolie ger upphov till ett oväsen som
man helst inte vill gå in till utan hörselskydd.
Medvetna val av trumljudsegenskaper har inte
varit vanliga, men då man valt golvmaterial har
man naturligtvis varit medveten om hur det skulle
komma att låta då man går på golvet. Många kontorslandskap har heltäckningsmatta för att trumljudet inte ska bli störande och i landskap med parkettgolv har man ofta lagt textila gångmattor för att
minska ljudet.
Akustisk design är ett uttryck som innebär att
använda akustiken som en del av arkitekturen.
Naturligtvis har akustiken betytt mycket för upplevelsen av lokaler som kyrkor och konsertsalar, men
akustisk design har börjat användas även i andra
sammanhang. När vi arbetade med akustiken på
Citybanan gjordes förslag till utformning av långa
förbindelsegångar där man skapade en variation, inte
Fortsättning på sid 14
GOLV TILL TAK #6•2010 | 13
Fortsättning på sid 13 ”Trumljud stör också”
bara genom färg- och ljussättning utan också genom
att variera rumsakustik och trumljud.
För de flesta betyder emellertid möjligheten att
mäta trumljudsegenskaper att man kan välja golvbeläggning efter de ljudkrav som finns i den aktuella lokalen. Till exempel tysta golvbeläggningar på
daghem och förskolor där man i dag väljer akustikmattor med trumljudsnivåer under 65 decibel. Och
inte bara på golven, utan även på borden.
Parkett och laminat läggs normalt på en skumplastfolie för att ge tillräcklig dämpning av stegljud.
Problemet är att parketten eller laminatet då ligger
nästan fritt upplagt, resonanser dämpas inte och
trumljudsnivån blir mycket hög. Det finns andra
underlagsmattor, från bland annat Aprobo och
Decibex, som har högre inre dämpning och därför
ger lägre trumljud utan att stegljudsdämpningen försämras. Man utvecklar nu även parkett och laminat
som i sig har högre dämpning för att minska trumljudet.
Träbjälklag ger ofta ett kraftigt trumljud. I tvåvånings småhus finns inga ljudkrav mellan våning-
14 | GOLV TILL TAK #6•2010
arna och golvet på övre planet är vanligen bara en
22 millimeters spånskiva med en plastmatta på. Om
det inte heller finns någon mineralull i bjälklaget så
har man en prima resonanslåda!
Hur ska man då göra? Genom att fylla bjälklaget
till minst halva höjden med mineralull minskar man
klangen i lådan. För att ytterligare förbättra situationen behöver man ett golv som inte är så lätt och
resonant. Ett eller två lager golvgips på spånskivan
ger ett mer stabilt golv som dessutom är behagligare
att gå på.
En alternativ metod är att använda en viskoelastiskt dämpad skiva. Swedac (swedac-acoustic.se)
tillverkar dämplim med vilket man limmar ihop två
skivor. Det innebär att skivan blir kraftigt dämpad
och ger betydligt mindre ljud ifrån sig då man går
på den. Swedac har även ett golvsystem, Viscofloor,
för ljudreduktion där dämpade skivor och dämplim
används i konstruktionen för att förbättra både
trumljud och ljudisolering. ■