1. No category

radio
för dig som jobbar med sveriges radio
hyland
tog lyssnarna
med ut på gatan,
sista sidan
#17
8 november 2013
tidningen
telefoni /
glesbygden
får teliatjänst
srpu /
P4 söker nya
vägar till
publiken
årets programledare – igen
Lotta Bromés
hemlighet
michael österlund: ”kontraktet med publiken förändras”, sid 4
tony irving: ”radio är ett medvetet karriärval”, sid 9
marie lundström: ”hjälp, har nån bedömt hur jag pratar?”, sid 10
2 / aktuellt
#
”Jag är synskadad, min funktionsnedsättning sitter i ögonen, ej i
huvudet #såfunkarjag”
Det skriver signaturen Zoffaneth på twitter
där P4 Kristianstad den här veckan sätter
fokus på funktionsnedsättningar med
hashtaggen #så funkar jag.
Insikter är dyrare än åsikter, och vi
har resurser och uppdrag att stå
för det förstnämnda även i framtiden.
Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermansson ger sig in i
debatten om kulturdebatten i OBS i P1.
just
nu
Insiktsfull.
Foto: stina gullander
Bra täckning i glesbygden
har varit ett tydligt krav från
P4-kanalerna.
På gång:
Foto: nick näslund
Radioteaterpremiär: Jag ringer mina
bröder. Det började med en krönika i
en tidning. Sen blev det en bok. Och en
scenpjäs. Nu blir den radioteater: Jonas
Hassen Khemiris hyllade ”Jag ringer mina
bröder”har radiopremiär lördagen den 16
november.
På söndag den 17 november sänds Sîlan
Diljens dokumentär ”Min flykt” i P1.
När Sîlan var 4 år flydde hon och hennes
mamma från Kurdistan i sydöstra Turkiet. Nu
är Sîlan 34 och tillsammans med sin mamma
reser hon tillbaka i flyktens fotspår. Den här
gången är Sîlans dotter med.
Redan på torsdag den 14 november kan
lyssnarna dela med sig av sina erfarenheter
av flykt i Metropol 93,8. Och på fredag
medverkar Sîlan i P1-morgon och Studio Ett.
Den 21 november är sista dagen att anmäla sig till årets Tillgänglighetsdag som
hålls i Radiohuset i Stockholm den 12
december. Årets tema är ”medskapande
kunskap” – att skapa engagerande och angelägna radio- och tv-program för alla grupper i samhället. Tillgänglighetsdagen är ett
återkommande arrangemang som alternerar
mellan Sveriges Radio, SVT och UR i samarbete med Handikappförbunden. Dagen
anordnas för sjunde gången i ordningen.
Anmälningsblanketten finns på intranätet,
sök på ”Tillgänglighetsdagen”.
Den 21 november offentliggörs vinnarna
av Stora journalistpriset. Sveriges Radio
har två nomineringar i klassen Årets berättare, Daniel Velasco för ”Den fastspända
flickan” och Randi Mossige-Norheim för
”Narkotikalandet”.
telefoni /
Ny lösning för mobilerna i norr
Mobiltelefoner med Telesport-abonnemang förses redan nästa vecka med en Telia-tjänst. Det
sker inom ramen för avtalet med Tele2.
Hela veckan har Sveriges Radio fört intensiva
samtal med avtalspartnern Tele2 för att försöka
hitta en bra lösning för telefonin i glesbygden.
Tele2 Open, den tjänst som först erbjöds som
alternativ till Telesport, kunde Sveriges Radio inte
godkänna.
– Vi har sett ett antal brister som gör att lösningen Tele2 Open inte kan ersätta den funktionalitet vi tidigare haft genom Telesport, sa teknikdirektör Jyrki Elo.
I slutet av förra veckan avbröts processen med
att föra över abonnemang från Telesport till Tele2
Open. I onsdags blev det slutligen klart att Tele2
för över alla mobiltelefoner inom Sveriges Radio
som idag har Telesport-abonnemang till en Teliatjänst med början nu på tisdag, den 12 november.
Anledningen till att bytet måste ske är att Telesport kommer att upphöra som tjänst, till följd av
en konkurs hos en underleverantör.
Avtalet med Tele2 är gemensamt med övriga
public service-bolag och SVT har redan gått till
Tele2 Open i de områden som berörs. Men inom
Sveriges Radio blev tjänsten kraftigt ifrågasatt redan innan den var igång, inte minst av P4-kanalerna i norr. Kritiken gällde bland annat att det enligt
testerna av tjänsten tar lång tid för telefonerna att
koppla om till Tele2 Open.
Överföringen av abonnemang från Telesport
till Telia-tjänsten görs etappvis tisdag-torsdag nästa vecka. Exakt vilken dag som överföringen görs
på respektive ort meddelas via närmaste chef.
/ Jenny Mattsson
vem är din stöttepelare? / Hösten är prisutdelningarnas tid och flera av våra kollegor har mottagit eller är nominerade
till fina utmärkelser. Alla får inte pris, men bakom varje stjärna finns minst en stöttepelare. Den där producenten, researchern
eller chefen som är en viktig kugge i framgångsmaskineriet. I den här utgåvan av Radiotidningen har vi träffat Lotta Bromé,
som publiken har röstat fram som bästa kvinnliga programledare i radio för sjätte året i rad. ”Jag kan lita på att de finns där”,
säger hon själv om samarbetet med sin producent och researcher: Det är då det blir magisk radio.
Vi som jobbar här (från vänster): Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, chefredaktör
(tel 08-7843167), Ulrica Bengtsdotter, Micke Grönberg, Mattias Ahlm och Maria Edlund. Vi gör
Radiotidningen, nyheter på intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder,
webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationschef, Enheten analys och kommunikation.
Prenumerationsärenden: mass@srf.se. Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna! radiotidningen@
sverigesradio.se – eller kom förbi! Vi sitter i RH 1A/1G. Vi ses! Omslagsbild / Alexander Donka
2,2
3 / aktuellt
miljoner svenskar lyssnar på
P4 Morgon (25 lokala kanaler,
vardagar). Lyssnarsiffrorna gäller
snittlyssning på direktsänd
radio i fm eller digitalt under
perioden 1/1–12/8 2013. Som
lyssnare räknas de mellan 12-79
år som lyssnat minst 3 minuter
sammanhängande.
Följsamt för hela slanten
Från och med nu kommer m.sverigesradio.se att tyna bort. Det blir följden
av att vi går över till följsam design. I framtiden kommer all trafik oavsett
om den kommer från telefoner, surfplattor eller datorer att hamna på en
och samma sajt.
– När förstasidan blev följsam fick utvecklingen fart och vi kan nu börja
se förflyttningen i statistiken. Nu börjar besökssifforna för den gamla
mobilsajten att gå ner eftersom fler och fler går in på den följsamma
webben, säger Anna Johansson på Publik & Omvärld.
redaktion 3.0 /
Hur kan vi använda verktygen bättre?
Det blir inget nytt ”supersystem” för redaktionellt arbete. Redaktion 3.0 har bytt fokus
från att hitta nya verktyg till att utveckla och
bli bättre på att jobba med de system vi redan
har.
– Arbetet med Redaktion 3.0 har varit en nödvändig resa för Sveriges Radio. Vi har nu fått en
överblick över hur vi idag jobbar redaktionellt
med våra system. Men också hur vi behöver jobba
framöver i systemen och på olika plattformar för
att möta publikens behov, säger programdirektör
Björn Löfdahl som är ansvarig sponsor för projektprogrammet tillsammans med Jyrki Eko, direktör
Teknik och Ekonomi.
De slutsatser som dragits efter en omfattande
omvärldsanalys så här långt är:
• Det finns ganska få system på marknaden
som motsvarar Sveriges Radios behov.
• Det finns inte ETT system som kan lösa allt.
• Sveriges Radio ligger långt fram när det gäller system och arbetssätt – både hur vi har det
idag och hur vi tänker framåt.
• Sveriges Radio har redan idag redaktionella
verktyg som i stort motsvarar våra behov – men
vi utnyttjar dem inte fullt ut eftersom kunskapen
brister.
• Sveriges Radio behöver ständigt utveckla
metoder och kompetens när det gäller våra verktyg och arbetssätt.
Redaktion 3.0 har därför tydligt bytt fokus från
ett rent upphandlingsprojekt till att istället skapa
en organisation som stödjer ständig metodutveckling på redaktionerna.
– Det handlar om att vi ska skapa ett lärande i
vardagen där vi hela tiden tar nya små steg framåt
och lär av varandra. Vi kommer att starta piloter
Vi ska bli bättre på att
använda de system vi
redan har.
Foto: Björn dalin
under våren och pröva oss fram kring gemensamma arbetssätt, säger Björn Löfdahl.
Han fattade tillsammans med de övriga i styrgruppen nyligen ytterligare några viktiga beslut
för Redaktion 3.0. Bland annat ska ett förslag
under hösten tas fram till hur arbetet ska drivas
vidare kring resultat och slutsatser.
– Vi väljer att framöver se Redaktion 3.0 som
en vision istället för ett projektprogram. Det blir
istället alla chefers och medarbetares ansvar att
jobba framåt mot denna vision. Visionen Redaktion 3.0 kan man se som morgondagens redaktion
för att möta en omvärld och publik i ständig förändring, menar Björn och förtydligar att det inte
handlar om det redaktionella innehållet utan om
hur vi jobbar med radio och webb.
Inom ramen för Redaktion 3.0 har även en
upphandling av textsystem startats, vilken leverantör det blir beräknas vara klart runt sommaren
2014. Parallellt kommer också en utredning startas för att se över behovet av ett s k nav för infrastrukturen kring informationshantering.
/ Marianne Greip
dokumentär /
Prix Europa-vinst för Daniel Velasco
Daniel Velasco tilldelades Prix Europa i radioklassen ”Bästa granskande journalistik” för sin
dokumentär ”Den fastspända flickan”.
– Det är verkligen en stor ära att vinna Prix
Europa. Det var ett långt och hårt arbete att göra
dokumentären, så det känns väldigt bra att få det
här erkännandet. Mina tankar går såklart också till
Nora som dokumentären handlar om, säger Daniel
Velasco.
Dokumentären ”Den fastspända flickan”
handlar om den tvångsomhändertagna Nora, som
prostituerar sig och blir grovt våldtagen av en
sexköpare som visar sig vara polischefen Göran
Lindberg. Dokumentären väckte starka reaktioner
och skapade debatt.
Sveriges Radios vd Cilla Benkö fanns också på
plats i Berlin när Prix Europa delades ut.
– Daniel Velasco är en av Sveriges bästa journalister och förtjänar verkligen det här priset. Jag
verkligen bubblar av glädje för hans skull. Och att
Sveriges Radio vinner för andra året i följd visar
att vi har den bästa undersökande journalistiken,
säger Cilla Benkö.
Daniel Velasco har jobbat på Sveriges Radio
sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot.
Daniel Velasco.
Foto: mattias ahlm
4 / aktuellt
Betalar för sig
Betalningsvillig.
Foto: Mikael andersson
Statsminister Fredrik Reinfeldt betalar nu TV-avgift för sin bostad
i Sagerska palatset. Regeringskansliet motsatte sig tidigare
kravet på avgift med hänvisning till att den avgift som betalas
för regeringskansliet täcker in tjänstebostaden.
– Regeringskansliet har anmält hans innehav från den första
mars i år när Fredrik Reinfeldt folkbokförde sig på Sagerska. Så
allt är i sin ordning, säger Radiotjänsts vd Carl-Gustav Johansson.
PS bäst på ny musik
Public service-kanalerna är bättre än reklamstationerna
på att introducera nya låtar, enligt en undersökning
som har genomförts av det danska mjukvaruföretaget
Radioanalyzer. Undersökningen bygger på de 20 mest
spelade låtarna i Sverige, Norge, Danmark och Island
under oktober.
ekot /
Ny kostym med modernare passform
Ekot har en stor publik, hög trovärdighet och
vinner många priser. Samtidigt visar PPMsiffrorna att uppåt 25 procent av P4-lyssnarna
stänger av radion när Ekot sänds och en stor
del av lyssnarskaran består av pensionärer.
Ekot står inför sin största förändring på tio år.
– Många talar om att det pågår ett paradigmskifte, en del menar till och med att det är en lika
stor förändring på gång nu som när Gutenberg
uppfann tryckkonsten – det här med användargenererat, publikmedverkan, att få bidra till innehållet. Det förändrar ju liksom spelreglerna, säger
Ekots nyhetschef Michael Österlund.
Ekot har tillsatt flera arbetsgrupper som fram
till januari ska ta fram förslag på hur man ska jobba i framtiden. Ett omfattande utvecklingsarbete
är på gång. Bland annat tittar man på hur man ska
kunna bli snabbare, utan att för den skull tappa
trovärdigheten.
– Vi kanske inte behöver veta allt utan kan berätta det vi vet. Om man tar Bostonbomberna som
exempel, borde vi kanske sagt: ”Det har smällt,
folk blöder, det kan vi se på bilderna som strömmar in, vi återkommer om en stund med mer information.” Vi kan inte vänta 45-60 minuter innan vi
överhuvudtaget berättar om det. Kontraktet med
publiken håller på att förändras som vi ser det.
Att fånga hela Sverige är också något som står
på agendan. Det finns mycket att göra när det gäller mångfalden och den geografiska spridningen.
– På sikt ska fler lokala inslag sändas i Ekot.
Det påverkar Sverige-bilden. Det här är ju resurser
som finns. Vi tror att fler inslag håller måttet.
– Kontraktet med
publiken håller på att
förändras, säger Ekots
nyhetschef Michael
Österlund.
Foto: Mattias Ahlm
Ekots utvecklingsarbete handlar främst om
att inte bli omkörda av samtiden, men även om
att anpassa kostymen. Michael Österlund pratar
inte om besparingar, snarare om justeringar. Han
nämner att man bland annat tittar på hur man kan
minska kostnaderna för arbetsledning till förmån
för reporterkraften.
– Vi måste se till att vi inom de närmsta åren är
lika relevanta som tidigare. Och då behöver vi nog
jobba på lite nya sätt.
60 av de 150 som jobbar på Ekot deltar på
olika sätt i utvecklingsarbetet. 30 sitter i arbets-
grupper och 30 i referensgrupper. Att så många
medarbetare är engagerade i arbetet bådar gott,
tycker Michael Österlund.
– Men jag fattar ju att alla inte kommer att gilla
alla förslag. Jag har stor respekt för att det kan bli
en del diskussioner. Men samtidigt tycker jag att
vi har högt i tak.
Arbetsgrupperna ska lägga sina förslag i januari.
Alla förändringar ska vara genomförda innan slutet av 2014. Målet är att Ekot ska vara den främsta nyhetskällan för alla över 18 år.
/ Anna-lena Walmsley
i korthet
juridik /
teknik /
Den som äger en dator, surfplatta eller
smartphone ska betala radio- och tv-avgift. Det slog Kammarrätten i Sundsvall
fast i förra veckan. Domen blir vägledande för de över 500 liknande fall som
överklagats. Kammarrätten konstaterar
i sin dom att apparater som är
konstruerade för att kunna ta
emot tv-program via nätet är
att betrakta som tv-mottagare i
lagens mening. Nu återstår att
se om domen överklagas till Förvaltningsöverdomstolen.
Den 4 oktober invigdes SR Norrbottens digitala sändningssystem, som
ur tekniskt perspektiv är det mest
komplexa Mandozzisystemet som
Sveriges Radio installerat. Fyra av
de tolv mixrarna befinner sig många
mil från matrisens kärna. Ändå fungerar studiorna i Pajala, Haparanda och Arvidsjaur som
om de skulle ligga i samma hus i Luleå. Tack
vare en helt ny funktionalitet som hanterar
fjärrutläggning mellan orter kan nu Sameradion i Kiruna lägga ut sig i sändning över P4
Norrbotten utan att huvudredaktionen behöver vara bemannad.
Avgift krävs för
datorer enligt ny dom
SR Norrbotten i
framkant
personal /
Många vill jobba
på Sveriges Radio
Sveriges Radio placerar sig på 25:e
plats när landets studenter inom IT
rankar de mest åtråvärda arbetsgivarna i Sverige. Bland ekonomistudenter
hamnar SR på plats 62. Strax efter på
listan återfinns Polisen, AstraZeneca
och MTG.
– Det är jättekul att hamna på listan över de mest
attraktiva arbetsgivarna just bland de här yrkesgrupperna. Nu ska vi satsa på att bli ännu bättre
på att profilera oss och arbeta mer strukturerat
gentemot högskolor och universitet, säger Charlotte Holmberg Drakeklint, personalstrateg med
ansvar för företagets arbetsgivarvarumärke.
5 / aktuellt
15
helt nya tillstånd för lokal
reklamradio har delats ut i
Finland. Bland de som får
sända fram till slutet av
2019 finns både etablerade
och nya aktörer på den
finska radiomarknaden.
Musikalens styrka ligger i att allt skruvats upp
till en lagom överspänd nivå. Inget hålls tillbaka,
vare sig det högstämda, det spännande eller det
härligt melodramatiska. Ett lyckat förstlingsverk för
den mångsidige Ola Salo.”
Dan Backman recenserar ”Kult” i SvD 1/11.
Ola Salo håller inte tillbaka.
Foto: mikael andersson
hört
på
r a d io
Hur blir nyheterna i P4
vassare? Lovisa Vasell,
kanalchef P4 Sjuhärad, leder
en workshop i ämnet den 20
november.
Foto: ann andersson
Vi satt och fikade. Då kom han
med ett helt följe av människor.
Så hade han en bergsprängare på
axeln med sina egna låter. Det var en
storstilad entré. De såg allmänt coola ut.”
Dåvarande teknikern
Mats ”MEK” Ekman i
Studio Ett om när Lou
Reed kom till Radiohuset för att repa 1974.
Det var ju ett sånt dån som
man INTE vill höra…
Taket ligger på gatan nu.”
Srpu /
De lokala nyheterna vässas
Vad krävs för att nyheterna i P4 ska bli snabbare och vassare? Det ska diskuteras på en
workshop den 20 november, som är en del av
arbetet med Sveriges Radios publicistiska utveckling, SRPU. Intresset från personalen har
varit över förväntan.
– Utvecklingen har lite grann sprungit ifrån oss.
Folk sitter inte längre och väntar på att få senaste
nytt vid ett visst klockslag och det måste vi förhålla
oss till, säger Lovisa Vasell, kanalchef P4 Sjuhärad.
Hon hoppas att de tankar och idéer som kommer upp på workshoppen ska kunna ge ett underlag till förslag på förändringar kring hur man jobbar med de lokala nyheterna. Lovisa Vasell leder
workshoppen tillsammans med Kerstin Carlsson,
programchef P4 Gävleborg och Thorbjörn Carlsson, chef på nyhetswebben. Intresset att anmäla
sig har varit stort, hela 23 personer deltar i workshoppen som hålls i Stockholm. Alla geografiska
områden finns representerade i form av reportrar,
nyhetspresentatörer, programledare, nyhets-, program- och kanalchefer.
– PPM-siffrorna visar att lyssningen dippar under nyheterna. Samtidigt vet vi att folk är intresserade av nyheter och särskilt lokala nyheter. Så vi
ska prata om vad som krävs för att göra snabbare
och vassare nyheter i P4 och hur vi når ut med
dem bättre. Det är väldigt roligt att så många vill
vara med och diskutera detta, säger Lovisa Vasell.
Andra workshoppar som anordnas inom det
”lokala uppdraget” – ett av de tolv utvecklingsuppdrag som ryms inom SRPU – handlar om den lokala
kulturen, livemusiken respektive sporten. Deltagarna, som är utvalda utifrån specialkunskaper, kommer från olika håll i företaget. Dessutom kartlägger
ett antal kanalchefer de uppdrag och metoder P4
har idag. Allt detta utvecklingsarbete knyts ihop i
en slutworkshop som är planerad till mars nästa år.
/ Maria Edlund
Mer om SRPU:
Projektet Sveriges Radios publicistiska utveckling blickar framåt inför
nästa tillståndsperiod, 2014-2020, och består av tre grunder: relationen
med publiken, förändrad journalistik och förtydligande av kanalerna. Till
grunderna finns tolv utvecklingsuppdrag som är mer avgränsade i tid och
omfattning och ska införas stegvis. Inom två av dessa, det lokala uppdraget
och mångfaldsuppdraget, anordnas det workshoppar framöver. Mer information om projektet finns på intranätet, sök på ”SRPU”.
SRPU blickar framåt.
Radhusägare i Halmstad berättar i P4 Halland om hur taket på hennes hus blåste av
under stormen Simone.
Många tjejer vill köra själv nu,
de vill inte sitta bakom gubben
längre. Och då vill de ha en egen
maskin”.
Fredrik Hed, snöskoterförsäljare i Luleå,
berättar i Ekot om sin teori kring varför
antalet sålda snöskotrar i år är fler än på
mycket länge.
Linnea, nu är jag besviken på
dig – vem är DU?
– Hihi, är du nyfiken eller besviken?
– Sa jag besviken? Det här språket!
Tony Irving samtalar
med sin sidekick
Linnea Wikblad i
första programmet
av ”Irving i P4”. Viss
språkförbistring
uppstår.
Tony är nyfiken på
Linnea.
6 / RADIOREPORTAGET
Lotta Bromé fick Stora Radiopriset i
kategorin årets kvinnliga programledare
för sjätte året i rad, framröstad av
lyssnarna.
– Jag är genuint intresserad av det jag gör
och det tror jag hörs.
Lotta om att vara folkkär:
– Det kan man ju inte avgöra själv, men
jag säger som Lill-Babs, man får vara glad
om man är folkkär. Förr var det nästan ett
skällsord, men det är stort om man kan ha
den platsen i människors liv. Särskilt 2013
när så lite förenar.
nyckeln till framgång
För sjätte året i rad fick
hon Stora Radiopriset
som Sveriges bästa
kvinnliga programledare, vald av lyssnarna.
Lotta Bromé som i
flaggskeppet P4 Extra
växlar virtuost mellan
högt och lågt. Bakom
sig har hon redaktionen
som backar upp i alla
lägen.
Text / Ulrica Bengtsdotter
Foto / Alexander donka
M
an får väl säga att Lotta Bromé är en programledare med
stjärnstatus. 30 år i radio och
även tv, bland annat i SVT:s
Söndagsöppet, som julvärd
och i Diggiloo, har gjort
henne till kändis i breda folklager. Men bakom
succén med 1,8 miljoner lyssnare i P4 Extra ligger
också ett hårt mallat format, noggrann research,
bokningar – för att inte säga förhandlingar – med
gäster, uppvärmning av desamma, förberedelse
av manus och stöd.
– Det blir lättare för mig att improvisera när
jag har något att falla tillbaka på. Vi jobbar väldigt
tight i redaktionen och när jag hade det tufft privat förra året fanns de här och stöttade mig. Jag
kunde lita på att de fanns där och det är jätteviktigt, säger Lotta Bromé.
Minna Grönfors, programchef på P4 säger att
det är ovanligt i Sverige att man jobbar så tydligt
mot programledaren.
– Går man in på den redaktionen och jobbar
så vet man att det är mot Lotta man jobbar, det
skulle nog inte funka om man själv ville vara programledaren. Researchern till Dagens gäst skriver
till och med intervjuerna efter hur Lotta låter.
Att boka Lotta Bromé för en intervju känns lite
som att boka en filmstjärna, där managern är producenten Pether Öhlén.
Det var honom som Lotta skapade program-
met ihop med och hon beskriver deras samarbete
som väldigt kreativt.
– Han är bra för att han är galen, han är knäpp
och det är jag med. Men vi balanserar upp varandra. Ibland har jag stora idéer men han får dem
att bli verklighet och tvärtom. Det händer mycket
när vi pratar och spånar, det blixtrar och ingenting
är omöjligt. Han har alltid stått vid min sida. Alla
behöver en sån person. Och speciellt när man står
längst fram. Man kan få priser, men man kan också
få skit.
När det är final för Världens barn har P4 Extra
en specialsändning med en lång rad liveartister i
studion. Värdinnan Mollan Mollvidson som tidigare varit idrottslärare och kaféägare fixar kaffe och
wraps till dem som inte ätit lunch, värmer upp,
ser till att gästerna kommer in i studion i tid och
beställer taxi. Artisterna sitter i sofforna i loungen
utanför kontrollrummet och pratar om sommarturnéer, bilar, sjunger påhittade låtar och skvallrar.
Robin Stjernberg visar sin senaste video på mobilen och repar lite på pianot i studion, innan Mollan
ropar in honom.
– Det är en väldigt go feeling att bli intervjuad
av Lotta, säger han på sin hässleholmsdialekt.
Man glömmer att man är med i en radiostudio.
Hon är alltid intresserad och påläst och har koll på
vilka grejer man är aktuell med, mer än man själv.
Sen är hon ödmjuk.
Måndagen efter Världens barn-sändningen är
7
fråga /
Vad är grejen
med
Lotta Bromé?
Beatrice ask, justitieminister
”Hon är en driven
radiojournalist”
Nina Allergren är researcher för Dagens gäst i P4 Extra.
– Förut hade jag ett bläckfiskjobb på Radio Stockholm.
På lokal kanal har man max 40 minuter för att göra
research på en person, men här kan jag kan gräva ner
mig i en persons liv en hel dag, det är jättelyxigt.
– Det är en väldigt go feeling att bli intervjuad av Lotta,
säger Robin Stjernberg.
– Jag tycker att Lotta
Bromé alltid är insatt
och att hon är en väldigt
driven radiojournalist
utan att det märks. Positivt menat!
inger arenander,
utrikeskorrespondent washington
”Hon har en talang för att
skapa kontakt”
– Det är trevligt att vara gäst hos Lotta, med skönt, bra
prat. Hon är en lugn, cool programledare. Det blir inte så
flamsigt som i Rix morronzoo, säger Pernilla Wahlgren,
här omgiven av sina kollegor Lisa Stadell och Anna
Werner.
– Det händer mycket när vi pratar och spånar, det blixtrar
och ingenting är omöjligt. Han har alltid stått vid min sida,
säger Lotta Bromé om producenten Pether Öhlén.
Helena af Sandeberg Dagens gäst. Intervjun spänner över dramat om Kung Lear, Helenas graviditet
– som hon berättar om fast hon precis innan skrattat: ”Jag dör om du tar upp det i sändning!”– till
att vara fotbollstränare för sonens lag, tonåren
och hennes mammas död. Det är en balansgång
mellan djupt allvar och lättsamt skratt och prat.
Mycket research och manusbearbetning ligger
bakom, men i slutändan är det ändå en direktsänd
show, ett möte mellan två människor. Helena af
Sandeberg är upprymd efter sändningen.
– Jag glömde att jag var i radio, det kanske är
skicklighet, men det funkar. En supertrevlig person en sån man skulle vilja käka middag med.
– Magi, utropar en av kollegorna om intervjun
på det avspända mötet efter sändningen i det
röriga, fullkomligt oglamorösa redaktionsrummet.
På Lottas skrivbord ligger högar med böcker.
Bland annat 7-åriga dotterns djurbok, som redaktionen använt i ett av dagens inslag. Redaktionen
går igenom programpunkterna en efter en.
Lotta lutar sig tillbaka och läser då och då högt
från twitter, medan dagens producent Helena
Sannemalm åter försöker samla gruppen.
– Men, please Lotta!
Efter två timmars direktsändning är Lotta oftast
trött och går efter en stund ner i varv.
– Jag har räknat ut att jag pratar med 65 nya
personer i veckan och då är det alltifrån skelettkvinnor, mammor som förlorat sina barn till poliser.
Vi slår oss ner i lunchrummet där hon sällan
håller till om det inte är för att hämta kaffe ur
maskinen som idag visar sig vara trasig. ”Om jag
brukar äta lunch här? Nej, aldrig, jag hinner inte
äta lunch”.
Vad tror du själv det är som gör att folk gillar
dig?
– Jag tycker väldigt mycket om det jag gör och
är genuint intresserad av dem jag pratar med och
det tror jag märks. Ingen är värd mer än någon
annan. Det tror jag tilltalar många. Jag drivs av en
nyfikenhet att kunna gå från högt till lågt och är
väl bra på allt utom trav (skratt). Sedan är jag väl
ganska lugn, i alla fall i sändning.
Jag pratar med
65 nya personer i veckan. Det är
alltifrån skelettkvinnor, mammor som
förlorat sina barn till
poliser.”
– Jag tycker att det är
roligt att medverka hos
Lotta. Det är ofta andra
ämnen än de jag bevakar för nyheterna. De
flesta människor svarar
om frågeställaren är uppriktigt intresserad, men det
är en särskild talang att skapa kontakt. Lotta lyckas ofta och på mycket kort tid. Hon
är inte hotfull utan vänlig. Utrikesminister
Carl Bildt låter helt annorlunda i P4 Extra
jämfört med i Ekot eller Studio Ett, har jag
lagt märke till. Det behöver inte betyda
att innehållet är tunnare. Lotta har breda
intressen och kunskaper. Hon kan till exempel mycket om politik, upptäckte jag när
jag var med i hennes valvaka. Hon är blyg,
tror jag, och gillar inte att framhäva sig
själv särskilt. Det är den hon talar med som
är viktigare, det är en bra utgångspunkt för
en intervjuare.
erik saade, artist
”Hon ställer smarta frågor”
– Det är alltid kul att vara med i P4 Extra.
Lotta är väldigt smart och
har smarta frågor. Hon är
seriös och det tycker jag
om. Ibland när man är
med i andra radiokanaler
kan det vara så mycket
underhållning att det är
för mycket ståhej.
meja kullersten, artist
”Hon är så skönt direkt”
– Jag blir alltid lika överraskad, hon är så
skönt direkt. Jag kommer
ihåg första gången jag
träffade Lotta -90 eller
-91 i Sommartoppen.
Hon är en av Sveriges
starkaste personligheter,
inte bara radiopersonlighet. Utan multimedial.
8 / arbetsliv
srf /
Ny hemvist för löner och service
Vissa av de uppgifter som SRF har haft hand
om flyttas i omgångar över till de enskilda bolagen under perioden december till mars. Nu
förbereder sig Sveriges Radio på förändringen,
bland annat genom rekrytering.
D
et gäller exempelvis lönehantering, där
Sveriges Radio just har avslutat rekrytering av medarbetare som idag jobbar
på SRF. Ekonomiavdelningen rekryterar
också och kommer att anställa fem medarbetare
inom redovisning och reskontrahantering. Det blir
en ökad bemanning, men bara tillfälligt eftersom
man inte kommer att ersätta alla som går i pension.
Som Radiotidningen tidigare har berättat om
kommer Ekonomiavdelningen i samband med
rekryteringsprocessen att göra en omorganisation, vilken innebär att hanteringen av bland annat
fakturor, reseräkningar och gage centraliseras till
Stockholm.
– För att klara att ta över de här arbetsuppgifterna till Sveriges Radio måste vi skapa en
gemensam och central funktion som kan ta ansvar
för hela processen, säger Miriam Törnström, redovisningschef på Ekonomiavdelningen.
Även flera av SRF:s servicefunktioner övertas
av programbolagen under nästa år. Sveriges Radio
ser just nu över hur verksamheten ska se ut. SVT
har redan beslutat sig för att starta en helt ny serviceavdelning av exempelvis post, kontorsförråd
och lokalbokning. Även inom Sveriges Radio kan
det bli aktuellt med något liknande, säger Petter
Stenberg, vice ekonomichef:
– Vi tar tillfället i akt och ser över möjligheten
att förbättra servicen i Radiohuset, förändringar
kommer det att bli men vi är ännu inte redo att
presentera vår lösning. Vi siktar på att vara klara
före sista november.
SVT kommer att få centralt placerade postfack
i Stockholm, vilket UR redan har. Hur det blir med
postfacken i Radiohuset återstår att se.
Posthanteringen är en av
SRF:s servicefunktioner
som förändras nästa år.
– Vi är som sagt inte helt klara, men det lutar
åt att vi kommer att ha en enda plats för allas
postfack här i Stockholm. Vi får väldigt lite ”fysisk
post” idag så jag tror att det ligger i tiden att centralisera denna del.
Programverksamheten inom Sveriges Radio
kommer också att påverkas av förändringarna
inom SRF. Just nu ser man över om det kan krävas
förstärkning på något område där Sveriges Radio
tar över uppgifter från SRF. Tydligast märks det
just nu i införandet av programbanken och programrapporten. Arbetet där sker just nu i projektform, men på sikt skapas en linjeorganisation för
stöd och kvalitetskontroll för programbanken och
programrapporteringen.
En annan förändring är att inga program längre
kommer att göras i Grammofonarkivet efter årsskiftet.
– De program som idag spelas in i Grammofonarkivets studior, exempelvis Melodikrysset,
kommer att göras med Sveriges Radio-tekniker i
Radiohusets studior, säger Hans-Erik Järvenhag,
biträdande teknisk chef på Programenheten.
/ Jenny Mattsson
Fakta om SRF:s nya organisation:
Teletjänster och fysiska arkiv behålls inom SRF.
En ny sammanslagen och minskad musik- och
researchfunktion som omfattar grammofonarkivet,
musikbiblioteket, biblioteket och pressarkivet. Det
senare upphör att fyllas på från och med november
2013. Framtida arkivering sker i programbolagens
egna produktionssystem. Fastighetsförvaltningen
ligger kvar hos SRF men ansvarfördelningen mellan
bolagen behöver tydliggöras. Även friskvården
ligger kvar hos SRF. Målet är att merparten av
nedbemanningen ska vara avslutad i juni 2014 och
att hela förändringen ska vara klar i juli 2015.
löner / årets lönerörelse klar, utbetalning sker retroaktivt från 1 april
Nu är det äntligen klart med de nya lönerna
för 2013. Någon lönekartläggning hinns inte
med i år utan det blir förhoppningsvis aktuellt under 2014 istället. Representanter för
de olika fackklubbarna kommenterar.
Ulrika Hyllert för SJF: Vi förhandlade inte under
2012 utan sparade procent till årets förhandling. Kanaler och redaktioner får en lokal pott
på 3,7procent, varav 320 kr i individgaranti, att
fördela och sektionerna ansvarar för att förhandla lönerna med lokala chefer. Alla ska ha
en lön som kan motiveras och förklaras utifrån
kollektivavtalet och kända kriterier. Om de nya
lönerna ska kunna betalas ut före jul måste förhandlingarna vara klara den 22 november. Lönehöjningen betalas ut retroaktivt från 1 april.
Åsa Wisborg för Unionen: I år fanns en pott
på 2,0 procent att fördela och en individuell
garanti om 190 kr. Förhandlingarna gjordes
under några intensiva veckor i oktober och
slutförhandlingen blev klar 31 oktober. Den nya
lönen kommer på novemberlönen. Allt retroaktivt från 1 april 2013.
Sara Asplund för SACO: Avtalet som slöts
tidigare i höstas var helt nytt för alla Sacomedlemmar. Medarbetare och chef ska ha
samtal redan i början av året för att sätta upp
mål och gemensamt komma fram till vad de ska
utmynna i när det gäller lön. Inför nästa års löneförhandling utbildas medlemmar och arbetsgivare för att få en bra dialog. I årets lönerevision fanns inte tid för dessa samtal eller för att
arbeta mot satta mål. Arbetsgivaren och Saco
beslutade därför gemensamt att i stort hålla
sig till det gamla avtalet och arbetsgivarens
utgångspunkt var en ram på 2 procent. De nya
lönerna är nu satta och betalas ut i november.
Eftersom lönerörelsen för 2013 avslutats
väldigt sent finns ingen möjlighet att hinna
göra en lönekartläggning i år, det är en process
som tar relativt lång tid. Förhoppningsvis inleds
lönerevisonen för 2014 i tid. Det innebär att
Personalenheten kan göra nästa lönekartläggning med start augusti eller september nästa år.
Men det förutsätter alltså att 2014 års lönerevision är klar.
/ Eva Ericsson-Rydberg
9 / noterat
glasbarnen /
Barnjuryns
motivering:
”Glasbarnen är en läskigt
kuslig spökhistoria för
alla som älskar att bli
skrämda. Språket har fina
detaljer och är nästan
lite vuxet. En spännande
”alla-bok” för barn och
vuxna från 9 år och uppåt.
Rekommenderas ej för
kvällsläsning.”
Barnboksdebutant vann
barnjuryns hjärtan.
Foto: martina holmberg
Tony Irving lever sin dröm.
Foto: mattias ahlm
Läskigt bra vinnarbok
Hallå där /
Tony Irving
Hur känns det efter premiären av
Irving i P4?
– Så här i efterhand känner jag att jag
kan klappa mig själv på axeln. Nu har
det sjunkit in att min dröm och önskan
om att jobba med radio har startat och
det gör mig stolt. Jag har gjort min första egna direktsändning någonsin, för
mitt eget program där jag håller i alla
trådar. Det har jag varken gjort i radio eller tv tidigare. Det var otroligt spännande och nervöst. När jag lyssnar i efterhand hör jag hur min röst skakar i början
av programmet men jag blev tryggare i
rollen under programmets gång.
Varför vill du jobba med radio?
– Det är ett medvetet karriärval för
mig och ett stort steg att gå från underhållare till talkshowvärd. Min röst
och min brytning har gett mig mycket
uppmärksamhet de senaste nio åren så
radio är ett bra format för mig och jag
blev överlycklig när jag fick erbjudandet.
Men det måste funka åt båda hållen, det
är lika viktigt att Sveriges Radio är nöjda
med mig som att jag tycker att jag gör
ett bra jobb. Jag har inte råd att göra
något som blir katastrof. När jag hade
spelat in piloten kom vi båda fram till
samma slutsats – att det funkade – så
jag tog uppdraget.
Hur är det att ha Linnea Wikblad som
sidekick?
– Jag ser henne mer som min
”partner in crime” än som en sidekick.
Vi balanserar och kompletterar varandra.
Efter sex veckor av förberedelser känner jag mig som en 17-årig lärling som
precis gått klart skolan och hamnat i
händerna på ett otroligt bra arbetslag.
Att stå framför mikrofonen är den enkla
biten, det är laget bakom som gör det
verkliga jobbet.
/ Maria Edlund
Kristina Ohlssons bok Glasbarnen vann Barnens Romanpris 2013. Kristina Ohlsson
är den första pristagaren som tilldelats den förhöjda prissumman på 50 000 kr.
– Det är min första bok för barn och att slå en sådan ”homerun” på första försöket
känns helt överväldigande. Det här skulle bara vara min fritid – jag ville skriva barnböcker för att göra någonting mer än att skriva vuxenböcker. Men jag tyckte att det
var fantastiskt roligt och så blev det så här väl mottaget, säger Kristina Ohlsson.
I allmänhetens
tjänst
Din gatas Rijal Mbamba är
publikens ambassadör i
Musikhjälpen 2013.
Redan nu drar han igång
arbetet genom att peppa
Sveriges skolklasser att
starta egna initiativ för
Musikhjälpens insamling för
alla tjejers rätt att överleva
sin graviditet.
– Skolorna har under
Musikhjälpens tidigare år
varit väldigt engagerade och
i år ser jag fram emot att
tillsammans med alla elever
utveckla det engagemanget och
ta det till nästa nivå, säger
Rijal Mbamba.
Musikhjälpen startar den 9 december.
Ambassadör Mbamba.
Foto: sanna dolck
10 / anslagstavla
Medieormen
ömsar skinn
– igen
årets
p
s r å k p r is v in n a r e !
Lasse Olsson, P4
Malmöhus, vann årets
språkpris i kategorin
lokala sändningar.
Foto: fabian Rimfors
Sveriges Radios digitala forum för debatt
kring medier och journalistik har fått ny
form i höst. Medieormens redaktör Cecilia
Djurberg och Martin Jönsson, biträdande
programdirektör och ansvarig utgivare,
svarar på vad som egentligen är skillnaden mellan ”nya” och ”gamla” Medieormen.
Hur skiljer sig uppdraget för nya Medieormen från sidans tidigare uppdrag?
Martin Jönsson: Medieormen startade ju
som en ”interaktiv bok” om en förnyad journalistik. Den delen av satsningen får sägas
vara avslutad. Nu är
uppdraget att dels
vara ett forum för
debatt om journalistisk utveckling, dels
konkret visa upp exempel på hur Journalistik 3.0 kan göras i
praktiken, via dagliga
spaningar.
Martin Jönsson
Vad är det som är nytt på sidan, rent konkret?
Cecilia Djurberg: Det
mest iögonenfallande
är såklart att Medieormen, precis som
flera andra av Sveriges Radios webbsidor, har flippats om
till följsam design.
Men innehållsmässigt
består förändringen i Cecilia Djurberg
att vi inte längre har några fasta krönikörer
utan satsar på kortare trendspaningar med
tips på inspirerande publiceringar, varvat
med debattartiklar. Sedan tidigare har vi
gjort poddinspelningar av seminarier och föreläsningar, och det kommer vi att fortsätta
med, men nu blir det även mer regelbundna
poddar med samtal om intressanta, journalistiska utvecklings- och arbetsmetoder. Jag
tror att poddformatet, som ju ger utrymme
för eftertänksamma samtal, är särskilt lämpade för metajournalistik.
Varför ska just Sveriges Radio driva en
sida för debatt om media och journalistik?
Martin Jönsson: Vi har ett ansvar att hålla
igång en konstruktiv diskussion om hur den
publiknära journalistiken kan utvecklas. Det
får inte bara bli krisdebatt om medierna.
/ Jenny Mattsson
Sveriges Radios språkpris 2013 till
”lundströmska” och ”hederlig skånska”
I år går Sveriges Radios språkpris till kulturredaktionens Marie Lundström och till Lasse Olsson på P4 Malmöhus Helsingborgsredaktion.
Sveriges Radios språkpris delas ut i två kategorier.
2013 års pris för lokala sändningar går till Lasse
Olsson, P4 Malmöhus Helsingborgsredaktion,
”som med muntligt mästerskap skildrar vardagslivet och översätter torra fakta till begriplig, berörande och hederlig skånska”.
– Det är väldigt omtumlande att få det här
priset – det hade jag inte väntat mig, säger Lasse
Olsson. Jag har jobbat i 45 år som journalist och
det här kröner min karriär!
– Mitt jobb som lokalreporter är att läsa torra
kommunala handlingar på kanslispråk, hitta storyn
och sedan levandegöra den så att folk förstår. Jag
är noga med att läsa texten högt när jag skriver
och sedan skriva om och skriva om tills den blir
bra. Och kan man få en ”knorr” på den så är det
ju ännu bättre – då kommer lyssnarna ihåg, säger Lasse Olsson.
I kategorin för rikssändningar går priset till
Marie Lundström, Kulturredaktionen, ”den
samtida bokradions mästare, som på klingande lundströmska låter oss hänga i
levande poeters sällskap”.
– Första känslan när jag fick veta att jag
fått priset var ”oj, hjälp – har någon lyssnat och bedömt hur jag pratar?”
För mig är det talade språket
ett fritt område, det är som
en lek i mitt huvud och
har inget med prestation att göra.
– Jag har försökt ringa in den där ”lundströmskan”. En del av den kan vara den
klingande norrbottniskan som gör språket lite
”gungande”. Och för mig är det viktigt att
vara fri och uppfinningsrik i språket, men aldrig
stänga andra ute med hjälp av det. Jag pratar
väldigt sällan med svåra ord, men nu funderar jag ändå på om ”lundströmskan” kanske
skulle kunna vara snäppet mer poetiskt utflippat – utan att förlora lyssnarna, säger Marie
Lundström.
Sveriges Radios språkpris är på 20 000 kronor per kategori.
Till 2014 års prisomgång kommer en
arbetsgrupp att lägga fram förslag om hur
också insatser på andra språk än svenska kan
belönas.
/ Eva Sahlin
Marie Lundström,
Kulturredaktionen, vann
årets språkpris i kategorin
rikssändningar.
Foto: martina holmberg
11 / anslagstavla
lediga jobb /
Sameradion söker reporter till Kiruna
P4 Skaraborg söker nyhetsreporter
Arbete med nyheter och program. Programanställning på heltid i
Kiruna 1 januari - 31 maj 2014 med möjlighet till förlängning. Ansök senast 17 november 2013. Frågor: kanalchef Ole Isak Mienna,070-314 58 56, Desire Lindström, personalspecialist, 090-17
17 57. Fackliga: Thomas Sarri, SJF,l 070-269 61 62, Kathrin Nutti,
Unionen, 0980-750 22, Evert van Berkel, SACO, 08-784 50 00.
Vikariat på heltid under första halvåret 2014, tillträde direkt
efter årsskiftet. Placeringsort Skövde. Ansök senast 10 november 2013. Frågor: Daniel Rundqvist, kanalchef, 0500-773001,
daniel.rundqvist@sverigesradio.se, Ann Andersson, personalspecialist, 031-83 75 01. Fackliga: Marthina Stäpel, SJF, Anders
Jernquist, Unionen, 0500-77 30 00 eller saco@sr.se.
Programledare till P4 Dalarna Eftermiddag
P4 Skaraborg söker en reporter
Programanställning på heltid 10 febr - 30 juni 2014 med möjlighet till förlängning. Ansök senast 24 november 2013. Frågor:
Tobias Gruhs, programchef, 023-77 77 16, Maritha Widlund, personalspecialist, 023-77 77 24. Fackliga: Mattias Klefbeck SJF 02377 77 53, Åsa Wisborg Unionen 08-784 5000 samt saco@sr.se.
Huvudinriktning politik och val. Programanställning på heltid under
hela 2014, tillträde direkt efter årsskiftet. Placeringsort Skövde. Ansök senast 10 november 2013. Frågor: Daniel Rundqvist, kanalchef,
0500-773001, daniel.rundqvist@sverigesradio.se, Ann Andersson,
personalspecialist, 031-83 75 01. Fackliga: Marthina Stäpel, SJF,
Anders Jernquist, Unionen, 0500-77 30 00 eller saco@sr.se.
Konserthuschef, Berwaldhallen
Tillsvidareanställning på heltid. Tillträde enl ök. Placeringsort
Stockholm. Fackliga: Maj Widding (Symf RSO), 073-326 64 00,
Love Enström (Symf Rk), 070-751 55 37, Ulf Bjurenhed (SMF), 070620 3055, Erland von Heijne Unionen, Ulrika Hyllert SJF, 08-784
50 00 samt saco@sr.se. Rekryteringskonsult Anne Palmgren 0707
127222. Ansök senast 10 november via Finnveden Executive.
Kulturproducent till OBS P1
Programanställning på heltid 1 dec 2013 - 31 dec 2014 med
möjlighet till förlängning. Placeringsort Malmö. Ansök senast 10
november 2013. Frågor: Mikael Olsson, programchef P1 och P2,
040-666 55 95. Facklig: Svjetlana Pastuhovic, SJF, 040-666 55 25.
P4 Uppland söker HF-reporter och programledare, eftermiddag
Programanställning på heltid 23 feb - 31 dec 2014. Ansök senast 11
november. Frågor: Andreas Miller, kanalchef SR Uppland, 070-324
15 60, Sofia Kottorp, tf programchef, 018-17 40 00 eller Marianne
Jansson, personalspecialist, 016-16 16 71. Fackliga: Jonas Ahlman,
SJF, David Hellgren, Unionen, 018-17 40 00 samt saco@sr.se.
P4 Uppland söker HF-reporter och programledare, morgon
Programanställning på heltid 2 jan - 31 dec 2014. Ansök senast
11 november. Frågor: Andreas Miller, kanalchef SR Uppland,
070-324 15 60, Sofia Kottorp, tf programchef, 018-17 40 00
eller Marianne Jansson, personalspecialist, 016-16 16 71. Fackliga: Jonas Ahlman, SJF, David Hellgren, Unionen, 018-17 40 00
samt saco@sr.se.
Lokalredaktör till Simrishamn
Vikariat på heltid 13 jan - 1 sep 2014. Placeringsort Simrishamn.
Ansök senast 15 november 2013. Frågor: Jenny Sandgren, kanalchef, 044-77 512 40, Tor Danielsson, nyhetschef, 044-77 512
78, Astrid Bergön, personalspecialist, 040-666 55 93. Fackliga:
Rickard Sturesson (SJF), 044-77 512 75, Fredrik Brofalk, (Unionen), 044-77 512 62 eller saco@sr.se.
Nyhetsreporter till P4 Halland
Tillsvidareanställning på heltid med tillträde den 1 februari 2014.
Ansök senast den 2 december. För frågor kontakta Tomas Gustafsson, kanalchef, tel 035-17 27 00. För frågor kring din ansökan
kontakta Astrid Bergön, personalspecialist, tel 040-666 55 93.
Fackliga frågor Therese Wahlgren, SJF, tel 035-17 27 00. För övriga fackförbund hänvisar vi till respektive klubbs kontor på Sveriges Radio i Stockholm. Dessa nås via växeln, tel 08-784 00 00.
Driven programchef till P4 Östergötland
Tillsvidareanställning på heltid. Önskvärt tillträde senast 1
februari 2014. Placeringsort Norrköping. Ansök senast 20 november 2013. Frågor:Peter Weyde, kanalchef SR Östergötland,
011-495 41 00, Margot van der Lieth, personalspecialist, 011495 41 05. Fackliga: Lars Anrell, Journalistförbundet, Jimmy
Calmerberg Unionen, 011-495 41 00 eller saco@sr.se.
Annonserna finns i sin helhet i jobbanken på intranätet.
kurs /
Journalistkurs – hur man granskar extremhögern
För tredje gången anordnar Stiftelsen Expo en tvådagars fortbildningskurs för yrkesverksamma journalister. Under kursen
slipas deltagarnas kunskaper gällande bevakning av organiserad intolerans och högerextrema rörelser. Bland annat gör vi
en djupdykning i dagens relevanta aktörer och organisationer
– vilka de är, hur metoderna ser ut och vad som är deras syfte
och mål. Vi diskuterar journalistens roll, publicistiska frågor och
delar med oss av erfarenheter och tips.
Kursen riktar sig till journalister i hela Sverige inom olika typer
av medier. Platserna är begränsade och vi förbehåller oss rätten att
ge plats åt dem vars arbete och bevakning fordrar kunskap inom
ämnesområdet.
Är du intresserad av att delta? Skicka en intresseanmälan till:
utbildning@expo.se. Berätta lite om dig själv, din journalistiska
bakgrund samt varför kursen är relevant för dig i din yrkesutövning. Sista anmälningsdag är 8 november.
Plats: Stockholm, specificeras senare.
Datum: 21-22 november 2013.
Deltagaravgift: 4000 kr + moms. Lunch och fika ingår båda
dagarna.
12 / årtalet
1951
posttidning b
Lennart Hyland var en
föregångare när det gäller
socialreportaget i radio.
Foto: sören hoffman/
svt bild
Radion formade
hyland
Säg Lennart Hyland och de flesta reagerar. För
de yngre är han oftast bara ett namn från TV:s
barndom – för de medelålders och äldre en gammal bekant, en gigant inom sport och underhållning under många decennier. De flesta oavsett
ålder har hört och sett klipp från hans klassiska
sportreferat – och för dem som såg Per Oscarsson
ta av sig allt utom kalsongerna i Hylands hörna i
början av 60-talet så är det ett minne med nästan
lika stor lyskraft och varaktighet som mordet på
John F Kennedy. Man glömmer det aldrig. Säg
Lennart Hyland och många tänker också på det
som blev känt för en bredare krets först efter hans
död 1993; hans arbetsnarkomani och alkoholism.
De mörka sidorna av kändisskapet. Säg Lennart
Hyland och de flesta reagerar. Och de flesta tänker: TV!
Men det stämmer inte. För Lennart Hyland
var mycket mer än en genialisk skapare av den
moderna TV-sporten och förnyare av TV-underhållningen. Först och främst var han journalisten
som 26-årig – efter åtta års slit som tidningsreporter – klev in på Radiotjänst i Stockholm år 1945
och fann att han landat i det element han skapats
för. Och sedan revolutionerade han det svenska
radioreportaget.
Han bröt nästan omgående ny mark för det
sociala reportaget. Bland annat i serien ”Med
mikrofonen i andras yrken” där han, delvis med
dold mikrofon gick in i olika yrkesroller. Det var ett
helt nytt sätt att skildra verkligheten. Bilden här
ovanför togs när Lennart Hyland, på julaftonen
1951 pratade med uteliggare som sökt skydd och
värme på ugnen på Fittja Tegelbruk. Här skildrar
han en helt annan verklighet än den som vanligtvis
skildrades i radio under julen.
Snart nog tog sedan underhållning och sport
över nästan helt. ”Lördagskväll” följdes av ”Karusellen”, ”Stora Famnen” och ”Hylands hörna”.
1962 flyttade Lennart Hyland tillsammans med
sin hörna över till TV-mediet och var med det i
stort sett förlorad för radiomediet. Hans eftermäle
skrevs som banbrytande TV-underhållare och TVsportens förnyare och nestor.
Men det var på Radiotjänst allt började. Det var
här hans etermediala geni formades och växte upp.
/ Anders Sundberg