Skötsel- och användningsplan för Tulluddens fågelskyddsområde
Skötsel- och användningsplan för Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på Bengtsår Forststyrelsens naturskyddspublikationer. Serie C xx Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C XX Skötsel- och användningsplan för Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på Bengtsår Översättning: Mikael Nordström Pärmbild: . © Forststyrelsen 2012 ISSN 1796-2943 ISBN 978-952-446- PRESENTATIONSBLAD UTGIVARE Forststyrelsen UTGIVNINGSDATUM UPPDRAGSGIVARE Forststyrelsen Offentlig DATUM FÖR GODKÄNNANDE SEKRETESSGRAD TYP AV SKYDDSOMRÅDE/ SKYDDSPROGRAM OMRÅDETS NAMN NATURA 2000-OMRÅDETS NAMN OCH KOD REGIONENHET FÖRFATTARE PUBLIKATION DIARIENUMMER Natura 2000 Tulluddens fågelskyddsområde, lunden på Bengtsår Tulluddens fågelskyddsområde (FI0100006), lunden på Bengtsår (FI0100008) Södra Finlands naturtjänster Forststyrelsen Skötsel- och användningsplan för Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på Bengtsår SAMMANDRAG Denna skötsel- och användningsplan omfattar två Natura 2000-områden i Västra Nyland: Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på Bengtsår. Skötsel- och användningsplanens målsättning är att sammanfoga planeringsområdets olika markanvändningstyper så att naturvärdena bevaras. På Tulluddens fågelskyddsområde ligger två naturskyddsområden: Tulluddens naturskyddsområde och Uddskatans naturskyddsområde. Förutom dessa hör ett omfattande skärgårdsområde till Natura 2000-nätverket, men det hör inte till de inrättade naturskyddsområdena. Tulluddens skyddsvärden är häckande och under flyttning rastande fåglar, värdefulla naturtyper (bl.a. olika dyner), ett stort antal utrotningshotade arter samt ett synnerligen värdefullt kulturarv. Tulluddens skötsel- och användningsplan presenterar bl.a. naturvårdsåtgärder, skydd av kulturarvs- och arkeologiska objekt, samt styrning av besökare och utveckling av rekreationsservicen. Lunden på Bengtsår är särskilt betydelsefull på grund av sina ädellövträdslundar. Skötsel- och användningsplanen presenterar olika naturvårdsåtgärder (bl.a. skötsel av lundar, skötsel av ängar). Skötsel- och användningsplanen har sammanställts genom interaktiv planeringI enlighet med Forststyrelsens planeringssystem är skötsel- och användningsplanen en plan på allmän nivå. En utförligare planering sker i de åtgärdsplaner som skötsel- och användningsplanen hänvisar till. NYCKELORD ÖVRIGA UPPGIFTER SERIENS NAMN OCH NUMMER ISSN Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C ISBN (PDF) 1796-2943 SIDANTAL FÖRLAG DISTRIBUTION SPRÅK Forststyrelsen Forststyrelsen, naturtjänster TRYCKERI PRIS 978-952-446svenska och finska KUVAILULEHTI JULKAISIJA TOIMEKSIANTAJA LUOTTAMUKSELLISUUS SUOJELUALUETYYPPI/ SUOJELUOHJELMA ALUEEN NIMI NATURA 2000 -ALUEEN NIMI JA KOODI ALUEYKSIKKÖ TEKIJÄ(T ) JULKAISUN NIMI TIIVISTELMÄ JULKAISUAIKA Metsähallitus Metsähallitus julkinen HYVÄKSYMISPÄIVÄMÄÄRÄ DIAARINUMERO Natura 2000 Tulliniemen linnustonsuojelualue, Bengtsårin lehto Tulliniemen linnustonsuojelualue (FI0100006), Bengtsårin lehto (FI0100008) Etelä-Suomen luontopalvelut Mikael Nordström Tulliniemen linnustonsuojelualueen ja Bengtsårin lehdon hoito- ja käyttösuunnitelma Tämä hoito- ja käyttösuunnitelma kattaa kaksi Natura 2000 –aluetta Länsi-Uudellamaalla: Tulliniemen linnustonsuojelualueen ja Bengtsårin lehdon. Hoito- ja käyttösuunnitelman tavoitteena sovittaa yhteen suunnittelualueiden eri maankäyttömuodot siten, että luontoarvot säilyvät. Tulliniemen linnustonsuojelualueella sijaitsee kaksi luonnonsuojelualuetta: Tulliniemen luonnonsuojelualue sekä Uddskatanin luonnonsuojelualue. Tämän lisäksi alueeseen kuuluu laaja saaristoalue, joka sisältyy Natura 2000 –verkostoon mutta ei kuulu perustettuihin luonnonsuojelualueisiin. Tulliniemen alueen suojeluarvot liittyvät pesivään ja muutolla levähtävään linnustoon, arvokkaisiin luontotyyppeihin (mm. erilaiset dyynit), suureen määrään uhanalaisia lajeja sekä erityisen arvokkaaseen kulttuuriperintöön. Tulliniemen osalta hoito- ja käyttösuunnitelma esittää mm. luonnonhoitotoimenpiteitä, kulttuuriperintö- ja arkeologisten kohteiden suojelua ja hoitoa sekä kävijöiden ohjaamista ja retkeilypalveluiden kehittämistä. Bengtsårin lehto on erityisen tärkeä jalopuulehtojensa takia. Hoito- ja käyttösuunnitelma esittää erilaisia luonnonhoitotoimenpiteitä (mm. lehtojen hoitoa, niittyjen hoitoa). Hoito- ja käyttösuunnitelma on koostettu osallistavaa suunnittelutapaa noudattaen. Metsähallituksen suunnittelujärjestelmän mukaisesti hoito- ja käyttösuunnitelma on yleistason suunnitelma. Yksityiskohtaisempi suunnittelu tapahtuu toimenpidesuunnitelmissa, joihin hoito- ja käyttösuunnitelmassa viitataan. AVAINSANAT MUUT TIEDOT SARJAN NIMI JA NUMERO ISSN Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C ISBN (PDF) 1796-2943 SIVUMÄÄRÄ KUSTANTAJA JAKAJA KIELI Metsähallitus Metsähallitus, luontopalvelut PAINOPAIKKA HINTA 978-952-446suomi ja ruotsi INNEHÅLL BESKRIVNING AV NULÄGET........................................................................................... 1 1 Planeringsområdets beskrivning och planeringsläget ................................................. 1 2 Syftet med inrättandet ................................................................................................. 7 3 Deltagande planering .................................................................................................. 8 4 Vattendrag och havsområden ................................................................................... 10 5 Geologi ...................................................................................................................... 13 6A Natura 2000-naturtyper ........................................................................................... 16 6B Hotadenaturtyper i Finland (LuTu) .......................................................................... 21 7 Artsammansättning ................................................................................................... 24 8 Kulturarv .................................................................................................................... 25 9A Naturens rekreationsbruk: friluftsliv och naturturism .............................................. 27 9B Rekreationsbruk: information och guidning ............................................................ 30 10 Jakt och fiske: nuvarande tillstånd .......................................................................... 32 11 Forskning................................................................................................................. 34 12 Övrig användning av naturresurser, servitut, nyttjanderätter och avtal................... 35 CENTRALA VÄRDEN OCH HOT .................................................................................... 37 13 Centrala skydds- och bruksvärden.......................................................................... 37 14 Hotanalys ................................................................................................................ 38 MÅLUPPSTÄLLNING ...................................................................................................... 42 15 Bekämpning av hotfaktorer ..................................................................................... 42 16 Utvecklingsmöjligheter ............................................................................................ 45 17 Vision....................................................................................................................... 46 18A Zonindelning: Naturturism- och rekreationszon .................................................... 47 18B Zonindelning: Grundzon ....................................................................................... 49 18C Zonindelning: Begränsningszon och zon med särskilda naturvärden .................. 50 FÖRVERKLIGANDE ........................................................................................................ 53 19 Åtgärder för naturskydd och naturvård.................................................................... 53 20 Åtgärder för skydd av kulturarvet ............................................................................ 57 21A Naturens rekreationsbruk: åtgärder inom friluftsliv och naturturism ..................... 59 21B Naturens rekreationsbruk: serviceutrustning ........................................................ 60 22 Åtgärder inom jakt och fiske .................................................................................... 64 23 Åtgärder inom övrig användning av naturresurser och områden ............................ 67 24 Förvaltning............................................................................................................... 70 25 Byggnadsbestånd ................................................................................................... 72 26 Resurser .................................................................................................................. 73 Miljökonsekvensbedömning ............................................................................................. 75 27 Miljökonsekvensbedömning .................................................................................... 75 Uppföljning ....................................................................................................................... 82 28A Uppföljning av planens förverkligande .................................................................. 82 28B Uppföljning av planens effekter ............................................................................ 84 KÄLLOR ........................................................................................................................... 86 BILAGOR ......................................................................................................................... 88 Bilaga 1. Sammandrag av privata skyddsområdenas fredningsbestämmelser ........... 89 Bilaga 2. Utdrag ur karta över landskapsplanen .......................................................... 94 Bilaga 3. Områdesvisa Natura 2000-naturtyper ........................................................... 95 Bilaga 4. Utrotningshotade och direktivarter som förekommer i planeringsområdet ... 99 Bilaga 5. Utkast till ordningsstadga för planeringsområdet eller en del av det .......... 108 Bilaga 6. Sammandrag av utlåtandena ...................................................................... 109 Bilaga 7. Karta över ortnamnen på Tulluddens och Uddskatans naturskyddsområden ................................................................................................................................... 122 Bilaga 8. Avtal gällande Gäddtarmen......................................................................... 123 Bilaga 9. Båtleder, skyddsområden och objekt i fornminnesregistret på Tulluddens fågelskyddsområde ........................................................................................................ 128 SAMMANDRAG Planeringsområdets namn, läge och areal Natura 2000-områdena Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på Bengtsår i Hangö stad i Nyland I Beskrivning av nuläget Allmän beskrivning av planeringsområdet Planeringsområdet omfattar två Natura 2000-områden inom Hangö stad. Tulluddens fågelskyddsområde (areal 2566 ha) Till Tulluddens fågelskyddsområde hör två naturskyddsområden: Uddskatans naturskyddsområde (grundat år 1989, areal 32 ha) och Tulluddens naturskyddsområde (grundat år 1933, areal 2240 ha). I den västra delen av Natura 2000-området hör endast öar och skär till Natura 2000-området och i samband med förverkligandet av Natura 2000 är det inte nödvändigt att göra det till ett naturskyddsområde. Hangö stad äger 1948 ha av området och Forststyrelsen 622 ha. Syftet med inrättandet Tulluddens naturskyddsområde har grundats genom länsstyrelsens beslut år 1933. Initiativet till fredningen togs av fiskare i Hangö och dess målsättning var att skydda fågelbeståndet samt viltet. Områdets fredningsbestämmelser har därefter ändrats flera gånger under årens lopp (1939, 1956, 1969, 1990, 1992 och 2000). Uddskatans naturskyddsområde grundades genom en författning år 1989 (1300/1989). Området ligger i sin helhet på Hangöudds fastland. Syftet med dess inrättande är att skydda levnadsmiljöerna för växter och djur i miljön som utformats av Finska vikens kust och Salpausselkäryggarnasamt att gynna miljöforskning och naturupplevelser. Förutom dessa områden, som är fredade genom naturvårdslagen, hör ett skärgårdsområdepå ca 220 ha som ägs av Hangö stad och som sträcker sig väster om naturskyddsområdet till landskapsgränsen till området. . I landskapsplanen har de betecknats som rekreationsområden och är Hangö stads rekreationsområden. Området anmäldes till Natura 2000-nätverket genom statsrådets beslut 20.8.1998. Området hör till Hangö nationella stadspark, HELCOM:s nätverk av skyddsvärda marina områden i Östersjön (BSPA), Ramsar-nätverket samt internationellt viktiga fågelområden (IBA). I området ligger också två nationellt viktiga byggda kulturmiljöer. Vatten Tulluddens fågelskyddsområde ligger vid Finska vikens mynning, dock så att största delen av områden räknas till Skärgårdshavet. Ytvattnets ekologiska tillstånd i havsområdet har uppskattats vara tillfredsställande. Geologi På grund av Salpausselkäs inverkan består jordmånen i stort av sand. Uddskatan och den egentliga Tulludden är däremot bergiga, liksom merparten av områdets öar och skär. Den del av Tulludden som ligger mot staden är det viktigaste området beträffande förekomsten av olika dyntyper. Olika stadier i dynsuccessionen från vita sanddyner och gråa sanddyner / embryonala dyner till trädklädda sanddyner förekommer. Åsformationerna fortsätter som undervattensbankar och -rev. Trots det rätt så karga allmänna intrycket förekommer lundmark i låglänta områden och moränsvackor, där tång och fina jordarter från havet har samlats. Natura 2000 -naturtyper I Forststyrelsens inventeringar i planeringsområdet har det hittats 19 olika Natura 2000-naturtyper. Därtill förekommer även andra naturtyper, bl.a. undervattensbankar och -rev. De mest betydande naturtyperna är olika dyner (totalt 15,2 ha), vilka klassificerats som nationellt utrotningshotade, samt de typer som till sin areal är störst, silikatberg (33,8 ha) och vegetationsklädda havsklippor (49,7 ha). Allt som allt förekommer det mångsidigt med olika naturtyper, från olika ängar till lundar. Arter Med tanke på de arter som förekommer i området är Tulluddens fågelskyddsområde betydande. För häckande och flyttande fåglar har området även internationell betydelse. Inom Natura 2000-området känner man till 52 regelbundet förekommande utrotningshotade samt 27 hänsynskrävande djur- och växtarter. Förutom dessa nämner områdets Natura-informationsblankett 8 arter som hör till fågeldirektivets bilaga I och 18 arter av fågeldirektivets avsedda regelbundet förekommande flyttfågelarter . Ytterligare förekommer 34 andra arter som hör till fågeldirektivets bilaga I. I området påträffas även flera olika fladdermusarter (habitatdirektivets bilaga IV). Artsamman- 3 sättningen präglas av skärgårds- och marina arter samt öppna miljöer. Tack vare sitt läge hyser området rikligt med sydliga arter och tillfälliga gäster i Finland. Som den sydligaste udden på Finlands fastlandhar området stor betydelse för genomflyttande fåglar, särskilt på hösten. Kulturarv Områdets kulturarv är betydande. Det kändaste objektet är Gäddtarmens hällhällristningar. Ristningarna har gjorts av sjömän somväntat på tullen i Hangö eller på bättre vind. Största delen av ristningarna är från 1500- och 1600-talen. Ett annat betydande objekt är 29kustartilleriets fästning på Uddskatan som byggdes av Sovjetunionens bemanning åren 1940-41. Den utgör i dag en exceptionellt väl bevarad helhet. På området förekommer även andra fornminnen och undervattensvrak. Rekreation och naturturism Området är ett rätt så populärt mål för dagsutflykter, de mest populära destinationerna är Gäddtarmen, Gunnarsören och några andra öar. Tulluddens södra strand ligger delvis intill Hangö stads simstrand och dess rekreationsbruk är betydande. Utnyttjandet av Tulludden och Uddskatan för rekreationsbruk har blivit litet på grund av vandringsarrangemanget i området. Allt som allt har området potential att öka besökarantalet på flera platser eftersom området ligger längs med livligt trafikerade väst-östliga fartygsleder. Jakt och fiske Vattenområdena har arrenderats ut åt Hangö stad, som styr fritids- och yrkesfisket på området. I områdets västra del är jakt tillåten, med betoning på sjöfågeljakt. Forskning Området hör till nätverket för västra Finska vikens långvariga ekologiska forskning (LTER), som koordineras av Tvärminne zoologiska station. På Hangö fågelstation som ligger på Uddskatan har man gjort långvarig uppföljning av och forskning på flyttfåglar, och resultaten har publicerats i internationella publikationsserier och doktorsavhandlingar. Även bl.a. kärlväxter, fladdermöss, insekter och fjärilar har undersökts i stor omfattning. Kulturarvet har undersökts av Museiverket, Hangö museum och Forststyrelsen. Vattenmiljön undersöks av bl.a. Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet och Forststyrelsen. Lunden på Bengtsår Syfte med inrättandet Området är ca 17 ha stort och ägs av Helsingfors stad och fungerar som stadens ungdomscentrals lägerö. Det privata naturskyddsområdet har inrättats år 1995, för att skydda en nationellt värdefull ekdominerad lundhelhet samt skydd av kulturlandskap och -arter. Geologi Områdets berggrund utgörs av kvarts- och granodiorit, mellan bergen förekommer morän och lera. Bergens höjder hyser karga talldominerade skogar, på de låglänta områdena växlar mellan eklundar, öppna ängsområden, klibbalslundar och strandklippor. Natura 2000 –naturtyper I samband med Forststyrelsens naturinventeringar har man påträffat sex olika Natura 2000-naturtyper. Ädla lövträd (4,4 ha) och lundar (5,4 ha) utgör merparten av dessa. Arter Eklunden på Bengtsår representerar hemiboreala lundar och ädellövträdsskogar. Bland trädbestånden förekommer bl.a. ek, ask och lönn. De äldsta ekarna är 200-250 år gamla. Lundarna varierar från torra lundar på sluttningarna till friska lundar och klibbalslundar. Ställvis förekommer arter med kulturpåverkan, såsom trubbhagtorn. På bergtorrängarna förekommer bl.a. luddlosta, luddhavre, sparvvicker och backförgätmigej. Kulturarv Bengtsårs bosättningshistoria sträcker sig åtminstone till 1500-talet, och de tidigare markanvändningsformerna syns fortfarande i områdets landskap och natur, bl.a. på de små åker- och ängsfläckarna samt på vegetationens och trädbeståndens struktur. Miljöfostran Helsingfors stads lägerverksamhet för unga startade på Bengtsår år 1948. Under sommaren vistas ca 3500 barn och unga på de sju lägerområdena, lägerdygnen är drygt 16 000 per år. En stor del av användartrycket är inriktat just på Natura 2000-området, där det finns tre olika lägerområden. På ön får barn och unga bekanta sig med lägerlivet, röra sig i naturen, lär siga av naturen och om naturvård. 4 II Centrala värden och hot Organisksamhällen/arter Tulluddens fågelskyddsområde ligger på gränsen mellan Skärgårdshavet och Finska viken och dess organismsamhällen är väldigt mångsidiga. Den häckande och flyttande fågelfaunan är mångsidig och värdefull. På Tulluddens dynområden förekommer utrotningshotade arter och undervattensreven och -bankarna utgör i Finland sällsynta levnadsmiljöer. I Bengtsår förekommer synnerligen representativa ädla lövträdsskogar (gamla murkna omkullfallna träd, murkna ädla lövträd, de ädla lövträden förnyar sig även på området). De främsta hoten mot arterna utgörs av bl.a. fartygstrafik och olycksriskerna, främmande arter, eutrofiering, igenväxning, slitage av terrängen, okontrollerat rekreationsbruk samt klimatförändring. Fågeldirektivets arter Tulluddens Natura 2000-område har grundats för att skydda 8 arter som upptas av fågeldirektivets bilaga I samt 18 av i direktivet avsedda flyttfågelarter. Förutom dessa förekommer 34 andra arter som hör till fågeldirektivets bilaga I. Arterna hotas i stor utsträckning av samma faktorer som organismsamhällena och arterna utsätts för. Habitatdirektivets naturtyper På Tulludenns område förekommer 19 av habitatdirektivets olika naturtyper, av vilka de mest betydande är de för Södra Finland fåtaliga och även nationellt utrotningshotade dynerna. Övriga s.k. Natura-naturtyper är bl.a. olika ängar, havsstrandängar och torrängar. I lunden på Bengtsår förekommer sex Natura-naturtyper, av vilka de mest betydande är ädla lövträdslundar och andra lundar. Naturtyperna hotas i stor utsträckning av samma faktorer som organismsamhällena och arterna utsätts för. Arkeologiska mål Områdets kulturarv är exceptionellt värdefullt och utgörs av följande mål: Gäddtarmen, Gustavsvärn, undervattensvrak, fornlämningar, krigstida fornlämningar samt kulturarvet på Bengtsår. De största hoten mot de arkelogiska målen är fartygstrafik (undervattensobjekten), slitage av terrängen, okontrollerat rekreationsbruk, brister i skötsel och användning samt igenväxning. Betydelse för forskning Hangö fågelstation på Uddskatan har producerat långa tidsserier för ornitologiska behov. Som ett resultat av detta har stationen producerat ca 20 internationella vetenskapliga publikationer, ca 80 andra publikationer samt lärdomsprov och delar till fyra olika doktorsavhandlingar i samarbete med Helsingfors och Åbo universitet samt YH Novia. Även undersökningar beträffande natur, växtlighet, insekter och fladdermöss har utförts. Bengtsårs forskningsbetydelse är ringa. Forskningen hotas bl.a. av okontrollerat rekreationsbruk. Betydelse för uppföljning Långtidsuppföljnigen av flyttande och häckande fåglar på Hangö fågelstation bidrar till forskningen och de nationella uppföljningsprogrammen. Uppföljningssyftet hotas bl.a. av okontrollerat rekreationsbruk. Miljöfostran Bengsårs lägerös betydelse för miljöfostran är betydande. Ön besöks årligen av ca 3500 barn och unga hemmahörande främst i huvudstadsregionen. Övernattningsdygnen är ca 16000. Rekreationsbruk Tulluddens skärgård är av betydelse för såväl ortsbefolkningen som för besökare som anländer från andra håll på sydkusten. Påområdet finns flera besöksmål och i framtiden blir utbudet mångsidigare om Uddskatans eller Tulluddens rekreationsmöjligheter underlättas. Övriga rekreationsmål är bl.a. Gäddtarmen, Gustavsvärn och Gunnarsören. Den södra stranden vid basen av Uddskatan är lättillgänglig för allmänheten och är ett populärt utflyktsmål. Hotfaktorerna är fartygstrafiken och byggandet. Även det faktumeatt några besöksmål (Uddskatan, Tulludden) är relativt oåtkomliga försvårar ett mera omfattande rekreationsbruk. III Måluppställning Planens målsättning 5 För att motverka de hot som riktar sig gentemot planeringsområdets centrala värden har följande målsättningar fastställts: 1. Skötsel av igenvuxna levnadsmiljöer, förbättring och skyddande av deras tillstånd (skydd på en fördelaktig nivå) 2. Minska skador som uppkommer av främmande arter 3. Minska och förhindra slitage av terrängen 4. Djur- och växtarternas samt naturtypernas förekomst och de arkeologiska objekten är tryggade 5. Områdets arkeologiska objekt och kulturarvsobjekt är kända, skyddade och de är trygga för besökarna. 6. Områdets stränder är obebyggda även i framtiden. 7. Förutsättningarna för forskning och uppföljning på Uddskatan bevaras minst på nuvarande nivå. I planen finns även följande målsättningar, vilka riktar sig utanför området, och vilka kräver samarbete och intressebevakning: 1. Sjöfarten och hamnverksamheten samt olycksriskerna har beaktats i skyddet av Natura 2000-områdena. Till områdets utvecklingsmöjligheter hör bl.a. att öka informationen om områdets arter ochnaturtyper, gynna rekreationsbruket i samarbete med olika aktörer i området samt naturvård. Vision för planeringsområdet Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Finska viken och Skärgårdshavet och utgör ett värdefullt skyddsområde för fåglar och havsmiljön, som kompletteras av ett värdefullt kulturarv. Helheten lockar till sig naturturister och erbjuder goda förhållanden för forskningsarbete och miljöfostran. Centrala lösningar i zonindelningen På Tulluddens fågelskyddsområde finns följande markanvändningszoner: I naturturism- och rekreationszonen styrs besökarna aktivt genom guidning och servicekonstruktioner. I zonen kan man placera nya servicekonstruktioneroch friluftsleder. Till denna zon hör Gunnarsören, Ryssön, Granskär och Gustavsvärn. Gäddtarmen och Uddskatans naturskyddsområde hör till en annan zon, men även där kan man bygga servicekonstruktioner och guida besökare. Cirka 5 % av området hör till naturturism- och rekreationszonen. Grundzonen är en zon, dit besökare inte aktivt leds och där inga nya servicekonstruktionerservicekonstruktionerbyggs. Området kan användas till behov för naturnäring (t.ex. fiske) och exempelvis guidade turer anpassade till områdets natur. I grundzonen är det tillåtet att röra sig i enlighet med allemansrätten, men på de grundade naturskyddsområdena finns fredningsbestämmelser som delvis inskränker allemansrätten (se bilaga 1). Största delen, eller ca 70 % av planeringsområdet, hör till grundzonen. I begränsningszonen är rörelsefriheten begränsad. Genom begränsningarna tryggas områdets naturvärden. Begränsningsområden utanför grundande naturskyddsområden kan inte föreslås i skötsel- och användningsplanen. I Tulluddens naturskyddsområde finns tre olika begränsningstider: hela året, 1.4-20.6främst för att skydda ejderns häckning samt 1.4-31.7 för att skydda övrig häckfågelfauna. På Uddskatans naturskyddsområde är det förbjudet att röra sig utanför stigarna. Förutom dessa finns två specialzoner: I naturvärdeszonen rekommenderas att man undviker landstigning under fåglarnas häckningstid 1.4.-31.7. I Gäddtarmens fornminnesområde får man inte förankra och landstigning bör ske endast via bryggan på Gäddtarmen. Syftet är att skydda områdets fornlämningar, vilka utgörs av vrak och hällristningar (se bilaga 8). Lunden på Bengtsår hör i sin helhet till naturturism- och rekreationszonen. IV Förverkligande och åtgärder De för Tulluddens fågelskyddsområde föreslagna naturskydds- och skötselåtgärderna i skötsel- och användningsplanen är naturvård (vårdbiotoper, lundar, havssträndernas naturtyper och svedbiotoper) bl.a. genom bete, avlägsnandeav enar, slåtter och behandling av trädbestånd, skötsel av utrotningshotade arters växtplatser, restaurering av skogar samt genom att förhindra att dynerna växer igen av skog, avlägsna främmande arter (mink, mårdhund, vresros). Vidare borde man utföra undervattenskarteringar. 6 Lunden på Bengtsår borde skötas bl.a. genom slåtter, bete, avlägsnande av underliggande trädbestånd samt plantering av ädla lövträd av lokalt ursprung. Av de främmande arterna avlägsnas druvfläder och sibirisk ärtbuske. Även avlägsnande av mink och mårdhund är möjligt. För att skydda kulturarvet grundas Gäddtarmens skyddsområde (bilaga 8) och en åtgärdsplan utarbetas för området. Det 29 kustartilleriets fästning på Uddskatan sköts om och skyddas genom en skild åtgärdsplan och på Gustavsvärn sköts kulturarvet om och besökarna guidas. För rekreationsbrukets del möjliggör planen att en ny stig dras till Uddskatan och genom planeringsområdet till Tulludden. Detta förutsätter att det byggs ett stängsel, som avgränsar frihamnens områden. Ifall rörelsen underlättas på Uddskatan bör dess stignätverk grundförbättras samt delvis omdirigeras på så sätt att fågelstationens verksamhet inte störs av de stigande besökarmängderna. På Uddskatans södra udde byggs en observationsplattform. Gäddtarmens servicekonstruktioner förnyas, bl.a. bryggan och träbroarna samt trapporna. Bryggan på Gustavsvärn förnyas och på Ryssholmen kan man bygga servicekonstruktioner. Planen gör det också möjligt att bygga servicekonstruktioner på de av Hangö stad ägda öarna Gunnarsören och Granskär. De nuvarande servicekonstruktionerna och lägerplatserna på Bengtsår kan fortsättningsvis utvecklas, men nya lägerplatser bör placeras utanför Natura 2000-området. När det gäller viltfrågorna är planen främst konstaterande och bearbetar nuvarande praxis. På grundade naturskyddsområden är jakt inte tillåtet, men trots detta är det möjligt att få tillstånd att fånga skadliga eller främmande arter. På Tulluddens vattenområde är fiske tillåtet och det besluts närmare av Hangö stad samt fiskeområdet. I enlighet med skötsel- och användningsplanen samt Natura 2000 –förordningarna bör man inte förverkliga verksamhet som hotar områdets naturvärden, rekreationsvärden eller landskap. V Miljökonsekvensbedömning Av de åtgärder som presenteras i skötsel- och användningsplanen förbättrar bl.a. zonindelningen, styrningen av besökare samt naturskyddsåtgärderna och naturvården naturtypernas och arternas tillstånd. På lång sikt kan de åtgärder föreslår planen utvidga och förbättra Natura-naturtypernas areal och representativitet. VI Uppföljning av planen Uppföljningen av planen förverkligas som en del av ett mera omfattande uppföljningssystem för skyddsområden. Förutom skyddsområdenas allmänna tillstånd uppföljs även förverkligandet av de målsättningar och åtgärder som presenteras i planen årligen. Även skötsel- och användningsplanens effektivitet, dvs. förverkligandet av uppsatta mål utvärderas med uppskattningsvis fem års mellanrum. Vid uppgörandet av planen har dess målsättningar och åtgärdernas konsekvenser för de i området förekommande och av habitatdirektivet skyddade naturtyperna och arterna samt fågeldirektivets arter och rastande flyttfåglar. Det har konstaterats att planen inte innebär skadliga konsekvenser för dessa. På så sätt förutsätter planen inte en Natura-konsekvensbedömning i enlighet 65-66 § i naturvårdslagens. Mer information om planeringen Skötsel- och användningsplanen är målområdets långtidsplan beträffande markanvändningens strategi och linjedragning. Med hjälp av den förverkligas de målsättningar som stiftats i de lagar och förordningar som ligger till grund för områdena, samt även de målsättningar som fastställts för områdets skötsel och användning. Med hjälp av planen sammanfogas målsättningarna för naturskyddet, rekreationsbruket och områdets övriga användningsformer. Planeringsperioden är cirka 15 år. Skötsel- och användningsplanen är i enlighet med Forststyrelsens och miljöadministrationens principer deltagande planering. Deltagandetillställningar och responsmöjligheter ordnas under hela planeringsprocessen. Målsättningen är att erhålla så mycket information, kunskap och synpunkter som möjligt som grund för de beslut som berör skötsel- och användning. Med hjälp av diskussionen strävar man efter att erhålla ett allmänt godkännande för målsättningarna och åtgärderna samt skapa ett bestående samarbete och växelverkan mellan olika aktörer. 7 I BESKRIVNING AV NULÄGET 1. Planeringsområdets beskrivning och planeringsläget 2. Syfte med inrättande 3. Deltagande planering 4. Vattensystem och havsområden 5. Geologi 6A. Natura 2000-naturtyper 6B. Naturtyper i hotbedömningen av Finlands naturtyper (LuTu) 7. Artsammansättning 8. Kulturarv 9A. Rekreation i naturen: friluftsliv och naturturism 9B. Rekreation: information och guidning 11. Forskning IV FÖRVERKLIGANDE VI UPPFÖLJNING 12. Övrig användning av na28A ochB. Uppföljning av 19. Åtgärder för naturskydd turresurser, servitut, nyttjandeplanens förverkligande och och naturvård rätter och avtal effekter 20. Åtgärder för skydd av II CENTRALA VÄRDEN OCH VII KÄLLOR kulturarvet HOT 21A. Naturens rekreations13. Centrala skydds- och bruk: åtgärder för friluftsliv och 29. Källor bruksvärden naturturism 21B. Naturens rekreations14. Hotanalys VIII BILAGOR bruk: serviceutrustning Bilaga 1. Sammandrag av 22. Åtgärder för jakt och fisYSA-områdenas fredningsbeIII MÅLUPPSTÄLLNING ke stämmelser 23. Åtgärder för övrig an15. Bekämpning av Bilaga 2. Utdrag ur karta vändning av naturresurser och hotfaktorer över landskapsplanen områden 16. Utvecklingsmöjligheter 24. Förvaltning 17. Vision 25. Byggnadsbestånd 18A. Rekreations- och naturturismzon 18B. Grundzon 18C. Begränsningszon och zon med särskilda naturvärden 26. Resurser V MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 27. Miljökonsekvensbedömning Bilaga 3. Områdesvisa Natura 2000-naturtyper Bilaga 4. Utkast till ordningsstadga för planeringsområdet eller en del av det Bilaga 5. Sammandrag av utlåtandena Bilaga 6. Sammanställning av utlåtanden Bilaga 7. Bilder 10. Jakt och fiske 8 BESKRIVNING AV NULÄGET 1 Planeringsområdets beskrivning och planeringsläget Ansvarig process Områdesförvaltning Karta Förklaring I detta formulär ges en allmän beskrivning av planeringsområdet, markanvändningens nuläge, planläggningen, planeringen av markanvändningen, samernas hembygdsfrågor och planeringsläget. Formuläret utgör grunden för behandlingen av de ämnen som följer senare. Planeringsområdets namn Tulluddens fågelskyddsområde och lunden på Bengtsår Landskap Nyland Areal (ha) Vattenområdets andel av arealen Kommun Natura 2000-områden som ingår i planeringsområdet Områdets Namn Kod totala areal (ha) Typ1 Tulluddens fågelskyddsområde 0100006 2575 SCI, SPA Lunden på Bengtsår 0100008 17 SCI 2592 1647 Hangö Verkställande av skyddet Planens omfattning Naturvårdslagen, markanvändnings- och bygglagen Naturvårdslagen Ingår helt och hållet. Ingår helt och hållet. Markanvändning på planeringsområdet Inrättade skyddsområden Skyddsområden på statens områden Huvudmarkanvändningsklass Typ av skyddsområde Tidpunkt för inrättandet Areal (ha) Uddskatans naturskyddsområde 203 Övrigt naturskyddsområde 1989 33 st. Areal (ha) Privata skyddsområden Ordningsstadga given (datum) Sammandrag över privata 1 SPA = Special Protection Area = särskilda skyddsområden som grundas i enlighet med fågeldirektivet; SCI = Sites of Community Importance = områden som utses i enlighet med habitatdirektivet, områden vilka har gemenskapsintresse, och som bildar SAC-områden = fastställs som särskilda bevarandeområden i enlighet med habitatdirektivet 1 Statens områden som är reserverade för skydd Övriga områden som ingår i planeringsområdet Privata skyddsområden på privata områden 1 17 Statens privata skyddsområden 0 0 Privata skyddsområden, som ligger både på privat och statligt ägda områden HuvudmarkTyp användningsst. klass 1 2240 skyddsområdenas fredningsbestämmelser finns i skötsel- och användingsplanens bilaga 3. Areal (ha) Tilläggsuppgifter Namn, Typ Huvudmarkanvändningsklass st. Areal (ha) Tilläggsuppgifter Natura 2000-område 232 1 220 Förverkligas enligt markanvändnings- och bygglagen Internationell koppling och skyddsprogram Område Typ Tulludden Ramsar Tulludden BSPA Tulludden LTER Hangö västra skärgård IBA LundskyddsBengtsår område Samernas hembygdsområden Planeringsområdet ligger i ett av samernas hembygdsområden: delvis helt Planläggning och övrig planering av markanvändning Planer Godkänd år: Detaljplan 1970 Generalplan 1987 Generalplan 2012 Tilläggsuppgifter Det internationella nätverket för betydande våtmarker Helcom:s skyddsområden i Östersjön Västra Finska vikens ekologiska nätverk för långvarig forskning Internationellt viktiga fågelområden Statsrådets principbeslut 13.4.1989 Tilläggsuppgifter Omfattning Ingår delvis (Tulluddens fågelskyddsområde) Ingår delvis (Tulluddens fågelskyddsområde) Ingår delvis (Tulluddens Viktiga noteringar som berör planeringsområdet naturskydsområde, parkområde Naturskyddsområde, naturskyddsområde med särskilt behov av styrt rekreations- 2 fågelskyddsområde) bruk Natura 2000, naturskyddsområde, rekreationsområde, kulturmiljö (Tulludddens fågelskyddsområde), Natura 2000, naturskyddsområde (Bengtsår), fartygs- och båtleder Landskapsplan 2006 Ingår i sin helhet (Tulluddens fågelskyddsområde) Landskapsplan, etapplandskapsplan I 2012 Ingår i sin helhet (Tulluddens fågelskyddsområde) Gäller inte planeringsområdet. 2007 Ingår i sin helhet (Tulluddens fågelskyddsområde) Befintliga skötsel- och användningsplaner uppdateras. De statsägda områdena borde sammanslås till ett naturskyddsområde. Ingår i sin helhet (Tulluddens fågelskyddsområde) Ingår i sin helhet (lunden på Bengtsår) Omfattning Uddskatans naturskyddsområde Uddskatans naturskyddsområde Statens områden Rörelsebegränsningar, granskning av naturskyddsområdets gränser, fredningsbestämmelser, naturvårdsåtgärder, stignätverk och informationstavlor. Översiktsplan för skötsel och nyttjande av nätverket Natura 2000 i Nyland och Östra Nyland Skötsel- och användningsplan för Hangö Tulludden och den omgivande skärgården Skötsel- och användningsplan för eklunden på Bengtsår Forststyrelsens plan Skötsel- och användningsplan för Uddskatans naturskyddsområde Skötselplan för torrängar och ängar på Uddskatan Naturresursplan 1995 1993 Godkänd år: 1993 2003 2007 Naturvårdsåtgärder, lägerverksamhet, naturguidning Viktiga noteringar som berör planeringsområdet Naturvårdsåtgärder i olika delområden, kulturarvsområden, rekreationsservice Skötselåtgärder för torrängar och ängar Förvaltas av Forstyrelsens naturtjänster Granskning ur nätverksperspektiv Tulluddens fågelskyddsområde hör till Hangö nationella stadspark (grundad år 2008). Är en del av västra Finska vikens nätverk för långvarig ekologsik forskning. Del av marina skyddsområdesnätverket, närmaste liknande områden är Skärgårdshavets nationalpark i väst och Ekenäs skärgårds nationalpark samt Tvärminne naturskyddsområden i öst. Tulluddens område är en del av det viktiga nätverket för rastande fåglar som flyttar via Finska viken. Tidigare skötsel- och användningsplaners förverkligande I huvudsak förverkligad. En friare passage till Uddskatan eller Tulludden har inte förverkligats, fastän det har behandlats i tidigare skötsel- och användningsplaner. Allmän beskrivning av planeringsområdet Tulludden ligger på det finska fastlandets sydligaste udde i Hangö stad. Till området hör ytterligare öar och skär, vilka utgör en landskapsmässigt och naturskyddsmässigt värdefull helhet. Tulluddens kärna utgöärs av Tulluddens och Uddskatan naturskyddsområden. Kulturhistorikst värdefull görs området av Gäddtarmens bergsristningar, som har förslagits ingå i UNESCO:s lista för världsarv samt Gustavsvärns fästning. Området ingår i sin helhet i Hangö nationella stadspark. I området väster om Tulluddens naturskyddsområde ingår endast öarna och skären i nätverket Natura 2000. I området och dess omedelbara närhet finns farleder och hamnaktiviteter, vilka kan upprätthållas utan att äventyra Naturaområdets skydd. Lunden på Bengtsår ligger norr om Hangö udd, och till området hör ädla lövträdsskogar, lundar, ekonomiskogar på momark samt betesområden och före detta åkrar. Områdets häckande fåglar representerar Nylands bästa lundområdens nivå. Bengtsår är Helsingfors ungdomscentrals lägerö, med ca 2000 besäkare och 10 000 övernattningar per år. 3 Bild 1. Planeringsområdets huvudmarkanvändningsklasser. Planeringsområdet ligger på Hangö udd, i Västra Nyland. (© Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12) 4 Bild 2. Huvudmarkanvändningsklasser och markägoförhållanden på Tulluddens fågelskyddsområde. De områden som ägs av Forststyrelsen och ligger på Uddskatan och Tulluddens fastland ingår i Uddskatans naturskyddsområde. Vattenområdet och öarna som ägs av Forststyrelsen hör till Tulluddens naturskyddsområden, vilket är ett privat naturskyddsområde som till största del ägs av Hangö stad. (© Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12) 5 Bild 3. Huvudmarkanvändning och ägoförhållanden i lunden på Bengtsår. (© Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12 6 2 Syftet med inrättandet Ansvarig process Områdesförvaltning Förklaring I detta formulär presenteras syftet med inrättandet av de naturskyddsområden och skyddsprogramsområden som ingår i planeringsområdet samt målen för internationella avtal som gäller planeringsområdet. Skyddsområdets centrala värden bestäms utgående från naturskyddsområdenas författningar (lag, förordning) eller de fastställda skyddsprogrammens syften. Syftet med inrättandet av naturskyddsområde inverkar även på utarbetandet av visionen för planeringsområdet samt på uppställandet av utvecklingsmålen (se huvudkapitel II). Syftet med skyddet av skyddsprogramsområden som ännu inte har inrättats som naturskyddsområden definieras i respektive skyddsprogram. Mål för skyddsområden ingår bl.a. i Ramsarkonventionen för skydd av våtmarker. Namn på planeringsområdet eller en del av det Tulluddens naturskyddsområde Uddskatans naturskyddsområde Lunden på Bengtsår Författning , skyddsprogram eller skyddsavtal Länsstyrelsens beslut 541/1933, 10037/1939, 9616/1956, 2508/1969, 643/1990, 232/1992, Nylands miljöcentral LUO 1364/2000 Författning 1300/1989 YSA013509 (Nylands miljöcentral LUO 107/1995) Syfte med skyddet av området För skyddandet av fågelbestånd och vilt. För att skydda natur som danats av Finska viken och Salpausselkäryggarna och livsmiljön för dess växtoch djurarter för miljöforskningsändamål samt för att främja intresset för naturen. För att skydda en nationellt värdefull ekdominerad lundhelhet samt kulturlandskap och –arter. Sammandrag Områden som grundats speciellt för tryggandet av fågelbestånd, skärgårdsnatur och lundar. 7 3 Deltagande planering Ansvarig process Områdesförvaltning Att medborgare och intressentgrupper får delta i planeringen hör till Forststyrelsens och miljöförvaltningens praxis. Målet för deltagande planering är att få ett allmänt godkännande för mål och verksamhet i anslutning till naturskydd, att minska motsättningarna mellan Forststyrelsen och intressegrupper samt Förklaring mellan intressegrupperna, att få rikligt med information och kunskap och olika synpunkter till grund för avgörandena, att få samarbetsparterna att förbinda sig till planens mål och centrala lösningar samt att skapa ett bestående samarbete mellan aktörerna på området. Riktat deltagande Deltagande instanser och parter Utsedd representant Förvaltning och myndigheter Sten Öhman, Saija Kajala, Heli Vauhkonen, Kukka-Maaria Luukkonen, Jukka Takala Tuuli Ylikotila, Markus Holstein Samarbetsgrupp Hangö stad Samarbetsgrupp Helsingfors stad Samarbetsgrupp Nylands ELY-central Samarbetsgrupp Museiverket Samarbetsgrupp Hangö museum Kirsi Hellas Päivi Maaranen, Satu MikkonenHirvonen Marketta Wall, Laura Andersson Samarbetsgrupp Hangö hamn Björn Peltonen Samarbetsgrupp Finska vikens sjöbevakning/Hangö sjöbevakningsstation Organisationer och grupper Esko Johansson, Lars Blomqvist Samarbetsgrupp Hangö fiskeområde (Leif Sjöstrand) Samarbetsgrupp Hangöudds segelsällskap (Mikael Kilpi, Kim Danielsson) Samarbetsgrupp Hangöudds skärgårds jaktförening (Juha Kuittinen, Ari Kollanus) Samarbetsgrupp Helsingforsnejdens ornitologiska förening – Tringa r.f. (Aleksi Lehikoinen, Karno Mikkola) Samarbetsgrupp Finlands fyrsällskap (Antti Voipio, Jari Pirppu) Samarbetsgrupp Hangö miljöförening (Johannes Runeberg, Astrid Lindström) Företag Samarbetsgrupp Finlands frihamn Ab (Jukka Ryky, Annika Welander) Tilläggsuppgifter Även andra experter har vid behov kallats till mötena. 8 Privata markägares deltagande (privata skyddsområden och andra privata områden) Planen har utarbetats i samarbete med representanter för Hangö och Helsingfors städer Tillfällen för allmänheten Plats Datum Deltagare (antal) I samband med presentationstillfället för generalplanen för Hangö stamstad. Hangö 3.11.2009 ca 45 Möte för allmänheten i Hangö 29.5.2012 Hangö 29.5.2012 ca 10 Deltagare sammanlagt Begärda utlåtanden (st.) 23 Inkomna utlåtanden (st.) 13 Sammandrag av utlåtandena finns i planens bilaga 6. Tilläggsuppgifter Skötsel- och användningsplanen har diskuterats bl.a. i följande sammanhang: möte mellan Hangö stads tekniska nämnd och miljönämnd, med Helsingfors stads byggnadskontors grönområdesenhet, med Helsingforsregionens ornitologiska förening Tringa r.f., YH Novia, Hangöudds skärgårds jaktförening, Finlands fyrsällskap och Hangö miljöförening. Dessutom har det hållits möten tillsammans med representanter för Hangö stad. Deltagandets inverkan på planen Noggrannare uppgifter om områdets naturvärden, besöksmål, jakt- och fiskebruk samt hamnarnas verksamhet. Uppgifterna utnyttjades bl.a. i zonindelningen samt planeringen av rekreationsbruket. 9 4 Vattendrag och havsområden Ansvarig process Förklaring Allmän beskrivning Naturskydd Karta I detta formulär beskrivs vattenkvaliteten och eventuella fågelvatten i planeringsområdets söt- och havsvatten. Kvalitetsklassen beskriver ytvattnens ekologiska status och skyddsvärdet för våtmarkernas fågelfauna beskriver objektets karaktär av fågelvatten. Till blanketten hör en karta, som illustrerar områdets vatten och vattenområdesfördelning Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Skärgårdshavet och Finska viken. Detta gör området unikt i många avseenden. Hangöudd utgör en tröskel, på vars östra sida havets salthalt minskar och undervattensvegetationen förändras. Havets eutrofiering har förändrat/är ett stort hot för hela ekososytemet. Sjöar, rinnande vatten och grundvattenområden Skyddsgrund (i registret) Sjöar Inga sjöar Kod enligt ramdirektivet för vatten Referensvattensystemets kod Skyddsvärde för våtmarkers fågelfauna Kvalitetsklass (VRD) Rinnande vatten Grundvattenområden Närmaste grundvattenområden öster om Hangö stad Tilläggsuppgifter Havsområden Namn 2 3 Helcom-klass 2 BSPA-klass 3 Skyddsgrund (i registret) Vattenformation Skyddsvärde för våtmarkers fågelfauna Kvalitetsklass (MSRD) Helcom-klass = Kvalitetsklassificering för Östersjöns vattenområden, vars kriterier utvecklas och preciseras under år 2010. BSPA = Baltic Sea Protection Area (databas över Östersjöns skyddsområden som uprätthålls av HELCOM). Kriterierna som används för klassificeringen är är under arbete. 10 Tulluddens fågelskyddsområde Inte definierat Inte definierat Naturtyper Hangöfjärdens område (hör till Skärgårdshavet), Ekenäs-Hangö skärgårdsområde (hör till Finska viken) inte beräknat Nöjaktig Tilläggsuppgifter Ytvattnens ekologiska tillstånd har klassificerats som nöjaktiga (Nylands ELY-central). Mer information om bottendjur och vattenkvalitet i Västra Nylands vattenskyddsförenings publikation (Suonpää 2011, Holmberg & Valtonen 2012). Sammandrag Området ligger på gränsen till tre havsområden; i Skärgårdshavets östra del, Finska vikens västra del samt den norra gränsen mot norra Östersjön. EkenäsHangö kustområde hör till Finska viken och Kymmene älv-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Hangöfjärds skärgårdsområde hör å sin sida till Skärgårdshavet och Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde. 11 Bild 4. Områdets vattendrag, tillrinningsområden och grundvattenområden. © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12. 12 5 Geologi Ansvarig process Naturskydd Förklaring I formuläret beskrivs planeringsområdets viktigaste geologiska egenskaper: berggrund, jordmån och geomorfologi. Berggrund Jordmån Geomorfologi Karta Planeringsområdet utgörs av en uråldrig, prekambrisk berggrund, som är täckt av den ur geologiskt perspektiv mycket unga Salpausselkä stängselåsen. Allmänt sett är området således en rätt så karg kombination av berg, moränjordar och sandmoar. Ställvis förekommer dock kalk, vilket förbättrar jordmånen och berikar vegetationen. På likande sätt verkar förekomsterna av skalmärgel. Uddskatan har klassificerats som ett värdefullt bergområde. Tack vare Salapusselkä innehåller jordmånen rikligt med sand. Uddskatan och den egentliga Tulludden däremot består av berg, liksom merparten av områdets öar och skär. Den del av Tulludden som ligger mot staden är det viktigaste området beträffande förekomsten av olika dyntyper. Olika stadier i dynsuccession från vita sanddyner och gråa sanddyner / embryonala dyner till trädklädda sanddyner förekommer. Åsformationerna fortsätter som undervattensbankar och -rev. Trots det rätt så karga allmänna intrycket förekommer lundmark i låglänta områden och moränsvackor, där tång och fina jordarter sköljts upp av havet. Höjdskillanderna är rätt så små, men landskapet är topografin varierande och områdets öar är typiskt relativt höga och bergiga. Vattnen är i huvudsak ganska låga. Tilläggsuppgifter Sammandrag Områdets geologiska värden är stora främst tack vare förekomsten av olika dyntyper samt processerna som påverkar stränderna (runda stenar, lagringen av jordarter, strandängarna som hålls öppna tack vare isarna osv.) samt landhöjningen (3-4 mm/år). 13 14 Bild 5. Karta över djupheten i Tulluddens fågelskyddsområde. © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12. 15 6A Natura 2000-naturtyper Ansvarig process Förklaring Naturtyp Kod 1110 1150 1170 1220 1230 1620 1630 1640 2110 2120 2130 2140 2180 4 Naturskydd Naturtyper Naturtypernas representativitet Karta I formuläret fylls i Natura 2000-naturtyperna inom hela planeringsområdet samt deras areal och representativitet. Med representativitet menas här ett sammandrag av Natura-databasblanketternas uppgifter om representativitet och naturtillstånd. Representativiteten berättar hur ”typenlig” naturtypen är på området, och på den inverkar bl.a. naturtypens struktur, funktion och restaureringsmöjligheter. I formuläret anges också planeringsområdets ställning i nätverket av skyddsområden och hur de står i samband med andra områden i nätverket. Uppgifterna för de olika Natura-områdena presenteras i bilaga 3. Naturtypernas representativitet klassvis (ha), naturtyperna I och II4 Naturtyp * = Natura 2000 -naturtyp som anses särskilt viktig Sublittorala sandbankar (T=Tulludden) Kustnära laguner* (B=Bengtsår) Rev (T) Perenn vegetation på steniga stränder (T) Vegetationsklädda havsklippor (T, B) Boreala skär och småöar (T) Boreala havsstrandängar* (T) Boreala sandstränder med perenn vegetation (T) Embryonala vandrande dyner (T) Kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner) (T) Permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation (grå sanddyner)* (T) Urkalkade permanenta sanddyner med kråkbär* (T) Trädklädda sanddyner (T) Areal, naturtyp I (ha) Areal, naturtyp II (ha) Utmärkt NT I God NT II NT I NT II 0,2 3,8 45,9 16,1 2,6 1,4 2,1 Betydande Icke betydande NT I NT II NT I 0,3 3,7 1,1 4,1 4 0,3 0,2 0,5 14,1 1,1 25,8 0,02 0,1 1,3 5,2 2,5 0,2 0,7 0,2 0,7 1,9 3,1 0,2 4,1 0,02 0,4 10,8 9,7 2 3,3 3,1 0,2 8,4 4,4 4 1,9 1,1 4,5 1,1 6,4 NT II 3,3 Naturtyp II överlappar med naturtyp I. 16 4030 6210 6270 6430 7140 8220 9010 9020 9050 9070 9190 91D0 Torra hedar (T) Kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler)* (T) Artrika torra-friska låglandsgräsmarker* (T) Högörtängar (T) Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn (T) Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar (T, B) Västlig taiga* (B) Ädellövskogar* (B) Örtrika näringsrika skogar med gran (T, B) Trädklädda betesmarker (T) Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker (B) Skogbevuxen myr* (T) 0,1 0,9 0,9 0,6 0,1 0,6 0,1 0,2 0,04 38,5 0,2 4,8 0,2 10,5 2,5 0,3 Naturtypernas sammanlagda areal (ha) 149,9 Naturtypernas andel av planeringsområdet (%) 4,8 % Areal (ha) Annan än Natura-naturtyp 348,0 Icke inventerad 1944,2 Alla figurer sammanlagt Nätverksundersökning 0,1 2303,5 14,9 0,1 28 3,1 0,1 0,04 0,1 3,3 26,3 0,2 3,1 0,3 9,0 0,2 1,4 5,1 3,6 0,1 34,7 4,3 0,1 63,3 1,5 2,5 4,2 24,2 3,3 Tilläggsuppgifter Uppgifterna för de två Natura 2000-områdena finns skilt för sig i bilaga 3. Naturtyperna har karterats åren 2003-2010 både på Forststyrelsens områden och som privata naturskyddsområden. Undervattensnaturtyper eller områden som förverkligas på annat sätt än naturvårdslagen har inte karterats. Beträffande vissa naturtyper är det möjligt att arealerna i framtiden preciseras (t.ex. havsklippor) p.g.a. att naturtypens bestämning och tolkning har förändrats sedan år 2003. På Tulluddens fågelskyddsområde förekommer 21 Natura 2000-naturtyper. Av dessa är två (1110, 1170) sådana att de nämns på Natura-datablanketten, men de har inte funnits i samband med fältinventeringarna. Sex typer (2180, 4030, 6210, 6430, 7140, 91D0) är i sin tur sådana att de har förekommit i fältinventeringarna, men de nämns inte i Natura-datablanketten. Lunden på Bengtsår Natura 2000-området hyser sju Natura 2000-naturtyper. Av dessa är fyra (1150, 1230, 8220, 9010) sådana som inte näms i datablanketten och en (9190) nämns i blanketten men har inte identifierats på fältet. Skillnaderna mellan fältinventeringarna och Natura-datablanketternas uppgifter beror på oinventerade områden (undervattensnaturtyper) samt på förändrade tolkningar gällande naturtyper och på att vissa naturtyper inte har varit kända från området före noggrannare fältinventeringar. 17 De flesta naturtyper hör till ett fungerande nätverk, bl.a. gällande den yttre skärgården (Skärgårdshavets Natura 2000-område, Ekenäs och Hangö östra skärgård samt Pojoviken Natura 2000-området) och beträffande ädla lövträd (små ädla lövträdsskogar i Västra-Nyland och östra delen av Egentliga Finland). Dynerna och hedarna kan man däremot uppskatta som isolerade, p.g.a. geologin på Finska vikens norra strand och i Skärgårdshavet. Sammandrag Typiskt för planeringsområdet är bl.a. de för yttre skärgården typiska Natura-naturtyperna, såsom öar och små skär samt silikatberg och havsstrandängar. Nationellt sett och speciellt ur Södra Finlands perspektiv är dynerna de mest sällsynta naturtyperna. Även de för den hemiboreala zonen typiska lundarna och ädellövträdsskogarna är rätt så betydande. Undervattensnaturtyperna känner man inte till tillräckligt bra ännu. 18 Natura -naturtyper 1220 Perenn vegetation på steniga stränder 1230 Vegetationsklädda havsklippor 1620 Boreala skär och småöar 1630 Boreala havsstrandängar 1640 Boreala sandstränder 2110 Embryonala vandrande dyner 2120 Vita sanddynder 2130 Grå sanddyner 2140 Sanddyner med kråkbär 2180 Trädklädda sanddyner 4030 Torra hedar 6210 Kalkgräsmarker 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker 6430 Högörtängar 7140 Svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära k 8220 Silikatrika bergssluttningar 9050 Örtrika näringsrika skogar med gran 91D0 Skogbevuxen myr Bild 4. Natura 2000 -naturtyperna. © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12. Natura -naturtyper 1150 Kustnära laguner 1230 Vegetationsklädda havsklippor 8220 Silikatrika bergssluttningar 9010 Västlig taiga 9020 Ädellövskogar 9050 Örtrika näringsrika skogar med gran 19 Bild 7. Natura 2000 –naturtypernas representativitet. © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral, 2012 © Karttakeskus Oy, Lupa L 5293, © Lantmäteriverket 1/MML/12 20 6B Hotadenaturtyper i Finland (LuTu) Ansvarig process Förklaring Kod Naturskydd Karta I formuläret ifylls de naturtyper som upptas i hotbedömningen av Finlands naturtyper samt deras areal och procentuella andel. Klassificeringen baserar sig på en undersökning som gjordes åren 2005–2007, och undersökningens metoder och resultat framgår av publikationerna SY 765 – Luontotyyppien uhanalaisuuden arviointi – menetelmä ja luontotyyppien luokittelu (Hotbedömning av naturtyper – bedömningsmetod och naturtypsklassificering) samt SY8/2008 – Suomen luontotyyppien uhanalaisuus (Hotbedömning av Finlands naturtyper). 5 Naturtyp Areal (ha) Andel av Beskrivning och geografiskt läge Hotklass eller uppområdet skattad areal 2.1.6 Bandtångssamhällen DD tiotals ha sandbottnar 2.1.8 DD VU ca 22 ha flera hektar sandbottnar, vikarna väster om Tulludden, Uddfladan, Gåsörsviken 2.1.11 Kransalgsängar Bottendjurssamhällen i den eufotiska zonen 2.2.2.1 Sandstränder vid Östersjön EN 1,4 ha Uddskatans södra strand 2.2.2.2 Embryonala vandrande dyner EN 2,1 ha Uddskatans södra strand 2.2.2.3 Vandrande dyner med sandråg VU 3,3, ha Uddskatans södra strand 2.2.2.4 Gråa dyner VU 8,3 ha Uddskatans södra strand 2.2.2.5 Dyner med kråkbär VU 1,1, ha Uddskatans södra strand sandbottnar 5 RE = Försvunnit = Naturtypens alla förekomster i området har försvunnit CR = Akut hotad = I en nära framtid riktar sig akuta hot gentemot naturtypens förekomster eller dess centrala kvalitetsdrag i området EN= Starkt hotad = I en nära framtid riktar sig starka hot gentemot naturtypens förekomster eller dess centrala kvalitetsdrag i området . VU = Sårbar = I en nära framtid riktar sig ett betydande hot gentemot naturtypens förekomster eller centrala kvalitetsdrag i området. NT = Nära hotad = Naturtypens förekomster har minskat, men den uppfyller inte kriterierna för klassen sårbar eller den är så sällsynt att även slumpmässiga faktorer kan tänkas hota dess förekomst i området LC = Naturtypen hör inte till ovan nämnda klasser och dess förekomster och hotar inte att försvinna från området under en nära framtid DD = Bristfälligt känd = Uppgifterna om naturtypen räcker inte till för att göra en bedömning 21 2.2.2.7 Trädbevuxna kustdyner VU 6,5 ha Uddskatans södra strand 2.2.4.1 VU 0,4 ha här och där längs med stränderna 2.2.5.6 Tångvallar Kustnära fuktiga klibbals- och gråalslundar NT ca 0,5 ha 2.2.5.7 Kustnära friska klibbals- och gråalslundar NT ca 3 ha strandskogarna på Uddskatans norra strand + lokalt på öarna 2.2.5.19 CR ca 2 ha lokalt i strandskogarna på Uddskatans norra strand 2.2.5.20 Kustnära karga talldominerade moskogar Kustnära karga björkdominerade moskogar NT ca 2,5 ha I Tulluddens naturskyddsområde på bergiga öars topp 2.2.6.1 Flador VU ca 7,8 ha Uddfladan 2.2.6.4 Hällkar vid kusten NT ca 0,3 ha längs med bergiga öars stränder 2.2.7.1 Dynserier vid Östersjön EN 2.2.7.5 Fågelskär och –klippor NT 22,3 ha några tiotals hektar 4.1.4.4 VU 0,2 ha 5.1.1 Hjortron-grankärr Ädellövskogar (undertyperna nedan ingår i denna) EN ca 3,5 ha Bengtsår 5.1.1.1 Lindlundar EN 0,2 ha Bengtsår 5.1.1.3 Eklundar CR 5,9 ha Bengtsår 5.1.1.4 Asklundar EN 0,8 ha Bengtsår 5.1.1.5 Lönnlundar EN 0,7 ha Bengtsår 5.1.2 Torra mesotrofa lundar EN 0,39 ha Bengtsår 5.1.4 Fuktiga mesotrofa lundar VU 6,1 ha Bengtsår 5.1.5 Torra eutrofa lundar CR 0,8 ha Bengtsår 5.1.6 Friska eutrofa lundar NT 0,41 ha Bengtsår strandskogarna på Uddskatans norra strand Tulluddens södra strand Tulluddens skärgård Lokalt på öarnas övre delar. Geologiskt sätt unga, björkdominerade kärr i dalgångarna mellan bergen. Påminner om hjortron-grankärr. 22 6.1.14 Strandklippor av intermediära-basiska bergarter vid kusten Öppna flacka klippor av intermediärabasiska bergarter 7.1.3 Rishedar CR 2,7 ha 7.3 Torrängar CR 0,76 ha Tulluddens naturskyddsområde Tulluddens naturskyddsområde, en del möjilgen inverkan av kalkförekomst (skalmärgel) 7.4 CR 1,75 ha Bengtsår och Tulludden CR 1,8 ha 7.7.4 Friska ängar Havsstrandängar (undertyperna nedan ingår i denna) Lågväxta tåg-, gräs- och starrdominerade sötvattensstrandängar CR 0,5 ha 7.7.5 Högväxta havsstrandängar EN 1,3 ha Stränderna vid Bengtsår och Tulluddens naturskyddsområde Öarnas stränder i Tulluddens naturskyddsområde och delvis betesområdets strand på Bengtsår Öarnas stränder i Tulludddens naturskyddsområde och delvis betesområdets strand på Uddskatan samt delvis betesområdets strand på Bengtsår 7.11.4 Barrträdshagar CR 2,5 ha Uddskatans betesmarks hagmarkslika del 6.1.11 7.7 Hotade naturtyper sammanlagt Granskning ur nätverksperspektiv NT 7,6 ha Tulluddens naturskyddsområde NT 12,1 ha Tulluddens naturskyddsområde ca 200 ha Sammandrag De utrotningshotade naturtyperna bör kartläggas på nytt eftersom kalkylen inte var klar då inventeringen inleddes. 23 7 Artsammansättning Ansvarig process Naturskydd Karta Förklaring Formuläret bör ge en bild av de värdefullaste arterna i planeringsområdet och lyfta fram drag i artsammansättningen som bör tas i beaktande vid planeringen av områdets skötsel och användning. Samma art kan ingå i flera klasser: t.ex. är många hotade arter också direktivarter. Enheten för alla artgrupper är antal arter som förekommer på planeringsområdet. Artuppgifter per Natura-område presenteras i bilaga 4. Klass Fåglar Övriga ryggradsRyggradslösa Kärlväxter Sporväxter Svampar djur arter Särskilt skyddskrävande arter 4 8 1 Andra hotade arter 5 14 1 Hänsynskrävande arter 3 5 1 Regionalt hotade arter 3 Arter för vilkas skydd Naturaområden bör anvisas (habitatdirektivets bilaga II, fågeldirektivets bilaga I) Arter som kräver strängt skydd och vilkas föröknings- och rastplatser det är förbjudet att förstöra eller försämra (habitatdirektivets bilaga IV) Särskilt skyddskrävande arter, hotade arter och direktivarter sammanlagt per artgrupp Främmande arter eller arter som ökat i skadlig grad 1 8 + 18 flyttfågelarter mink, mårdhund vresros, druvfläder, sibirisk ärtbuske Uppgifter om artsammansättningen Här presenteras endast antalet arter som prenteras på Natura-informationsblanketten. En mera omfattande förteckning över främst fåglar finns i bilaga 4, med ytterligare 34 arter som hör till fågeldirektivets bilaga I, 19 utrotningshotade arter samt 17 hänsynskrävande arter. Även uppgifter om övriga artgrupper (bl.a. däggdjur, kärlväxter, fjärilar och övriga ryggradslösa djur) har samlats in via enskilda forskare och forskarsamfund. Den häckande fågelfaunan i Tulluddens skärgård är mångsidig och värdefull. Tulludden och Uddskatan utgör även ett ytterst viktigt område för genomflyttande fåglar, och en del arter rastar även i området. För Finlands förhållanden är området en central flaskhals för landfåglarnas höstflytt. För fladdermössens del är Uddskatan betydande även som flyttområde (Nina Hagner-Wahlsté muntlig kommentar). 24 8 Kulturarv Ansvarig process Naturskydd Förklaring Beskrivningen av kulturarvet i nuläget bör bestå av en beskrivning av planeringsområdets landskapsvärden samt byggnadsarvet och de arkeologiska objekten. Syftet med beskrivningen är att lyfta fram planeringsområdets centrala kulturarvsvärden. Karta Bilaga 9. Landskap Namn st. Klassificering Världsarvsobjekt Hangö nationella stadspark 1 Nationalstadspark Landskapsområde av nationellt värde Hangöudds krigstida objekt, Gäddtarmens hällristningar 2 Nationellt värdefull bebyggd kulturmiljö Landskap som är värdefullt på landskapsnivå Landskapsvårdsområde inrättat enligt naturvårdslagen Annat värdefullt landskap Tilläggsuppgifter Byggnadsarv Namn st. Klassificering Gustavsvärns fästning 1 Byggnad eller byggnadsgrupp av nationellt värde Byggnad eller byggnadsgrupp som är värdefull på landskapsnivå Annan värdefull byggnad eller byggnadsgrupp Tilläggsuppgifter Arkeologiska objekt 25 Objekt som ingår i fornlämningsregistret 1 Annat arkeologiskt objekt 1 1 28 Sammanlagt, st. Inte bestämd Sten- och jordkonstruktioner Objekt under vatten Objekt i anslutning till trafiken Konst och minnesmärken Tillverkningsplatser och arbetsplatser Kultplatser Försvarsanläggningar Gravplatser Boplatser Klassificering 30 1 Tilläggsuppgifter I området förekommer betydande kulturarv, av vilka det mest kända är Gäddtarmens hällristningar. Ristningarna har gjorts av sjöfarare som har väntat på tullning eller bättre vindar. Största delen av ristningarna är från 1500-1600-talen. Ett annat betydande objekt är den 29. kustfästningen på Uddskatan som byggdes av Sovjetunionen under belägringen 1940-1941. Den utgör i dag en exceptionellt välbevarad helhet. Som kuriositet kan ytterligare nämnas ett fångläger, vars lämningar finns i den norra delen av Uddskatan. Gustavsvärns fästning som hör till Hangöudds krigshistoriska objekt, som har klassificerats som nationellt värdefullt byggd kulturomgivning. I planeringsområdet finns gott om undervattensfornlämningar. Bengtsårs bosättningshistoria redogörs för bl.a. i den tidigare skötsel- och användningsplanen (Helsingfors stad 1993), men en inventering över kulturarvet har inte gjorts. Annat kulturarv Kulturarvets betydelse för områdets besökare Sammandrag 26 9A Naturens rekreationsbruk: friluftsliv och naturturism Ansvarig process Rekreation Karta Serviceutrustning Besökarströmmar Av det nuvarande rekreationsbruket beskrivs här friluftslivets och naturturismens verksamhetsmiljö, planeringsområdets dragningskraft och betydelse som rekreationsobjekt samt efterfrågan, utbud och turismsamarbete i dagens läge. Uppgifter som berör efterfrågan är bl.a. data Förklaring om antalet besök och besökarbelåtenheten. Med utbud avses här friluftsledernas, byggnadernas och serviceanläggningarnas antal, kapacitet och skick. Målet är att analysera hur tjänsterna och servicekedjorna fungerar utgående från kundernas behov. Beskrivning av verksamhetsmiljön Planeringsområdets läge intill Hangö stad och de livligt trafikerade farlederna är gynnsam med tanke på rekreationsbruket. Trots detta är områdets betydelse som rekreationsmål måttlig. Bruket begränsas av landstigningsförbud, det väderutsatta läget samt saknaden av trygga landstigningsplatser. Båtturisterna gynnar hellre gästhamnarna i Hangö än de karga skären. Även lokala invånare använder området, bl.a. Gunnarsören med omgivning. Planeringsområdets fornlämningar lockar besökare till området, olch flera besökare deltar i ordnade turer till området (vattenbusstrafik, dykföreningars och –företags läger och kurser mm.). Uddskatan är ett åtråvärt besöksmål, men p.g.a. att det behövs tillstånd för att besöka området, är användningsgraden liten. Speciellt lokala invånare och fågelskådare samt naturintresserade utgör Uddskatans potentiellt största besökargrupper. Vrak, relativt klara vatten och en lång isfri säsong gör att området lockar rikligt med dykare och dykargrupper. Lunden på Bengtsår fungerar som en del av Helsingfors stads ungdomscentrals lägerö, och bruket är aktivt speciellt i juni-augusti. På Natura 2000-området ligger tre skilda lägerområden, totalt finns sju lägerområden på ön. Attraktionskraft och betydelse De delområden med störst potential för rekreationsbruket är Tullholmen-Gäddtarmen, Uddskatan, Ryssön och Gunnarsören. Tullholmen-Gäddtarmens hällristningar är även av internationell betydelse, och där bör besöksmöjligheterna tryggas. Uddskatans rekreationsbruk är mångfacetterad, å ena sidan är området lockande för fågelskådare (speciellt under flyttningstider), å andra sidan har området historisk betydelse (skärgårdskultur, krigstida lämningar, skärgårdsnatur samt egenvärdet i läget som det finska fastlandets sydligaste udde). Ryssön och speciellt den skyddade naturhamnen på öns östra strand är ett potentiellt mål då områdets dykningsanvändning organiseras och utvecklas. Gustavsvärns fästning är ett lockande besöksmål, men i praktiken lönar det sig att bekanta sig med området från havet. Detta beror på att landstigningen är besvärlig, att fästningen inte har iståndsatts och att rekreationsbruket kan äventyra både fästningens tillstånd som besökarnas säkerhet. Betydelsen för miljöfostran och ökningen av naturkunskap hos barn och unga är för Bengtsårs del betydande. Efterfrågan på friluftstjänster Besökarräkning Antal besök på planeringsområdet Besökarundersökning År Besökarundersökningens målområden: År Belåtenhetsindex (på skalan 1= mycket missbelåten – 5= mycket belåten) Utvecklingen av antalet besök på områdena: Besökarbelåtenhetens fördelning enligt faktor (på skalan 1= mycket missbelåten – 5= mycket belåten): 27 År Antal besök Förändring Belåtenhet med Belåtenhet med tjänsterna miljön Besökarnas fördelning i olika typer: Förväntningarna uppfylldes Upplevelser av störande faktorer Lokala besökare (%) Dagsgäster Andel av besökarna (%) Vistelsens längd (h) Inhemska turister (%) Övernattare Andel av besökarna (%) Vistelsen längd (dygn) Utländska turister (%) Antal besöksdygn Tilläggsuppgifter I samband med besökarundersökningen för Ekenäs skärgårds nationalpark (2007) utfördes tio flygräkningar vid Forststyrelsens öar. Det finns inte tillräcklig information om besökarna (vistelsens längd, passagerare per båt osv.), för att kunna uppskatta områdets besökarmängd. Flygräkningens resultat tyder dock på att majoriteten av besökarna anländer till området i samband med en arrangerad gruppresa (dykning, guidad tur m.m.). Via Hangö turistbyrå ordnades år 2012 fem guidade turer till Uddskatan. I dem deltog 105 personer. Till Gäddtarmen och Gustavsvärn ordnades år 2012 28 båtresor som hade 350 deltagare. Utöver det ordnas även andra både arrangerade och privata turer till platserna, men deras antal kan inte uppskattas. Sju stycken reseföretag samarbetar med turistbyrån. Enligt statistiken från Hangö fågelstation besöks Uddskatan årligen av 500-1000 besökare, det ordnas årligen ett tjugotal bussresor (bl.a. av natur- och fågelföreningar). Bengtsår lägerö besöks årligen av ca 2200 personer, övernattningsdygnen är ca 10 000. Utbud av friluftstjänster Byggnader Anläggningar Bryggor Antal Antal 3 Kapacitet Kapacitet Kondition God Medelmåttig Underhåll Dålig Kondition God Medel mått. 2 Forststyrelsen Annan Underhåll Dålig 1 Forststyrelsen 3 Annan På annat än statens område Tilläggsuppgifter På annat än statens område Bryggor finns även på Bengtsår 28 Torrtoaletter 3 Spångar 2 Trappor och broar Leder Uddskatan 3 2 5 Km Tillgänglig för rörelsehindrade (km) 3 0 3 Även på Bengtsår 2 4 1 Beläggning (km) 5 Underhåll (km) Forststyr. 0 Annan 3 På annan än statens mark Även på Bengtsår Turismsamarbete År Antal samarbetande företag Antal kunder som samarbetsföretagen betjänat på planeringsområdet Samarbetsföretagens belåtenhet med tjänsterna (på skalan 1=mycket missbelåten – 5= mycket belåten) Tilläggsuppgifter 29 9B Rekreationsbruk: information och guidning Ingen karta Ansvarig process Rekreation Förklaring I formuläret beskrivs informationsförmedlingens centrala nyckeltal på området och de metoder Forststyrelsen och samarbetsparterna använder i informationsförmedlingen. Informationsförmedling sker vid kundtjänstställena, på webbplatsenUtinaturen.fi och i terrängen. Den sker genom t.ex. personlig vägledning, produktion av elektroniskt eller tryckt informationsmaterial samt skyltar och tavlor i terrängen. Forststyrelsens informationsförmedling på planeringsområdet Antal besök PåkundtjänststälÅr lena Kundbelåtenheten vid kundtjänstställena På sidorna Utinaturen.fi Kundbelåtenheten (på skalan 1=mycket missbelåten – 5= mycket belåten) Kundtjänstställen År Kunder i guidade grupper vid kundtjänstställen Kunder i guidade grupper i terrängen Personer År Skolelevernas andel (%) År Allmän guidning Allmän guidning Insiktsväckande guidning Insiktsväckande guidning Fördjupad guidning Fördjupad guidning Personer Skolelevernas andel (%) Tilläggsuppgifter Informationsförmedling på planeringsområdet, underhållen av Forststyrelsen Antal Beskrivning Webbsidorna Utinaturen.fi 3 Uddskatan, Gäddtarmen, Gustavsärn Andra webbplatser 1 Bengtsår (Helsingfors stad) Tavlor i terrängen 1 Tullholmens brygga Naturstigar 1 Uddskatan, ingen egentlig naturstig; inga informationstavlor eller informationsmaterial. Broschyrer och andra trycksaker 1 Finlands fyrsällskaps broschyr över Gustavsvärn Kundtjänstställen Elektroniska informationsprodukter 30 Beskrivning av samarbetsparternas informationsförmedling Det finns en beskrivning av Hangö fågelstation på adressen http://www.tringa.fi/fi/hangon-lintuasema/hangon-lintuasema Sammandrag (Nuvarande tillstånd för rekreationsbruket av naturen: Friluftsliv, naturturism och informationsförmedling) 31 10 Jakt och fiske: nuvarande tillstånd Karta Områden med jaktförbud Områden med jakttillstånd och jaktavtal Ansvarig process Jakt och fiske Förklaring I formuläret beskrivs nuvarande praxis inom jakt och fiske samt läget med avtal och tillstånd. När det gäller i synnerhet jakt bör man ge noggranna uppgifter om det nuvarande läget och avtalens giltighetstid. Syftet med formuläret är att ge tillräckliga uppgifter för att bedöma områdets bruksvärde när det gäller dessa verksamheter. Jakt JL 8 §-område (kommunmedlemmarna har jakträtt på statens områden) Allmänt vattenområde (jakträtt enligt JL 7 §) Jakt förbjuJakt är förbjudet på grundade naturskyddsområden (Uddskatans naturskyddsområde, Tulluddens naturskyddsområde, Bengtsårs naturskyddsområde) den Jakttillståndsområde Föreningar (antal) Areal (ha) Avtalsperiodens längd Begränsningar Jaktavtalsområde Endast drivning av älg Områdets betydelse som jaktområde Bedömning av jakttrycket på området Stort Medelmåttigt Litet Viltbestånd Tilläggsuppgifter Hangö stads områden väster om Tulluddens naturskyddsområden har arrenderats åt Hangöudds skärgårdsjaktförening r.f. Områdets betydelse som jaktområde är betydande, även vårjakt. Främsta jaktform är sjöfågeljakt, även jakt på gråsäl i liten utsträckning. I området har det dessutom effektivt jagats mink sedan 1960-talet (på naturskyddsområden med undantagstillstånd). Fiske Allmänt vattenområde (fiskerätt enligt FL 6 §) 32 Pimpelfiske och mete tillåtna överallt enligt allemansrätten och spöfiske tillåtet med länsbaserat tillstånd (enligt FL 8 §) Pimpelfiske, mete och spöfiske delvis tillåtna med länsbaserat tillstånd Fisketillståndsvatten Områdets betydelse Ett viktigt område speciellt för lokala fritdsfiskare. som fiskeområde Bedömning av fisketrycket på området Stort Medelmåttigt Bytesfiskar Litet Gös, abborre, strömming, flundra, även sik och havsöring. Viktiga lekplatser Fiskvandringsleder Yrkesfike Utplanteringar (fisk, kräftor) I området verkar några yrkesfiskare. Tilläggsuppgifter Forststyrelsens vattenomården har arrenderats av Hangö stad. Arrendeavtalet gäller t.o.m. 31.12.2040. Sammandrag 33 11 Forskning Ansvarig process Naturskydd och områdesförvaltning Förklaring I formuläret beskrivs forskningens nuläge på planeringsområdet samt eventuella forskningsprovytor och liknande som bör tas i beaktande i planeringen. Forskning omfattar även t.ex. långvariga miljöuppföljningar. Om det inte förekommer forskningsverksamhet på området, bör detta antecknas i formuläret Forskning som idkats på området tidigare På Uddskatan verkar Helsingforstraktens ornitologiska förening Tringa r.f.s fågelstation, som grundats år 1979. Tyngdpunkten i verksamheten är flyttfågelstudier genom flyttobservering och ringmärkning. Resultaten har publicerats i såväl internationella vetenskapliga publikationsserier som i inhemska journaler och böcker. Stationen frambringar även uppgifter om den häckande fågelfaunan på Uddskatan och Tulluddens område. Fågelstationen bemannas året runt. På Uddskatan har det utförts mångsidiga studier även på andra organismgrupper, bl.a. fladdermöss, kärlväxter och insekter. Planeringsområdets kulturarv har undersökts bl.a. av Museiverket, Forstsyrelsen och Hangö museum. På vattenområdet uppföljs bl.a. ytvattnets tillstånd av Finlands miljöcentral. Växter och övriga organismer har tidvis studerats i lunden på Bengtsår. Forskning idkas för närvarande på området Forskning idkas inte för närvarande på området Området hör till Forststyrelsens uppföljningsnätverk för restaurering Området hör till Forsstyrelsens uppföljningsnätverk för naturvård Gäddtarmens hällristningar, vrak, fornlämningar, flytt- och häckfågelsfaunan, fjärilar, fladdermöss Nuvarande forskningsbruk Provytor Forskningsinstanser Forskningstillstånd Museiverket, Forststyrelsen, Helsingfors universitet, YH Novia, Finlands miljöcentral, Helsingforstraktens ornitologiska förening Tringa r.f., enskilda forskare och amatörer Några per år Betydelse som forskningsobjekt Betydande Tämligen betydande Inte betydande 34 12 Övrig användning av naturresurser, servitut, nyttjanderätter och avtal Ansvarig process Områdesförvaltning Användning av naturresurser Servitut, nyttjanderätter, avtal Förklaring I formuläret beskrivs användningen av naturresurser på planeringsområdet (exklusive vilt- och fiskbestånden) samt servitut, nyttjanderätter och avtal på fastigheter på statens mark. Avsikten med detta formulär är att ge en bild av det tryck på markanvändningen på planeringsområdet som beror på användning av naturresurser, servitut, nyttjanderätter och avtal. Karta Trafik och rörelse Rörelse har Tulluddens fågelskyddsområde begränsats enligt följande (begränsad rörelse på basen av föregående skötsel- och användningsplan (1995)): I enlighet med den tidigare skötsel- och användningsplanen (1995) har rörelse begränsningar inrättats enligt följande: Förbjudet att röra sig och landstiga under hela perioden då vattnet är öppet. Begränsningen berör vattenområdet mellan Gåsörsudden och Uddskatan samt öarna (Karlskären och Uddgrundet). Endast servicetrafik är tillåten. Förbjudet att röra sig (även på vatten ca 100 m från stranden) och landstigningsförbud 1.4-15.7. Begränsningen gäller följande öar: Tistrorna, Granskärsharun, Lilla Granskärsharun samt Kistskären Landstigningsförbud 1.4-20.6. Begränsningen gäller följande öar och ögrupper: Ryssön, Rågskär, Örskär, Låglandet, Måsskären, Långgrundet, Svanglarna, Ankargrundet, Lilla Ankargrundet, Gäddgrundet, Granskär, Måsgrundet, Bobergsgrundet, Tjuvskär, Transkär, Själsten, Tvihjälpan, Utterklinten, Kolagrundet samt Södra, Lilla och Norra Klippingen. Gällande ortnamnen se bilaga 7. På Uddskatans naturskyddsområde är det endast tillåtet att röra sig längs med stigar (författning 1300/1989). Bär- och svampplockning Förbjuden på hela området Tillåten på hela området Delvis tillåten Tillåten ifall rörelsefriheten inte är begränsad. Renskötsel Planeringsområdet ligger på renskötselområdet Av planeringsområdet Renbeteslag hör till renbeteslaget (%) Planeringsområdet ligger inte på renskötselområdet Uppskattat antal renar Renbeteslagets största på planeringsområdet Vinterbetenas kondition tillåtna antal renar Beskrivning av verksamheten 35 RenskiljningsRenstugor gärden Gruvmineraler, marksubstanser, skogsbruk, ved, grundvatten Anläggningar Inmutningar Antal Gruvmineraler Utmål Tagande av marksubstanser Vedtäkt Antal Gruvmineraler Grundvattentäkt Inte tillåtet Andra anläggningar Inte tillåtet Inte tillåtet Tilläggsuppgifter Servitut, nyttjanderätter och avtal på Forststyrelsens områden Arrende- och nyttjandeTilläggsMarkområdet för Hangö fågelstation arrenderat åt Tringa. Gustavsvärns byggander arrenderade åt Finlands st. 3 rättsavtal uppgifter fyrsällskap r.f. , på Uddskatan finns ett avtal gällande betesområde Servitut som inverkar på områdets skydd eller användning Tilläggsuppgifter Sammandrag 36 CENTRALA VÄRDEN OCH HOT 13 Centrala skydds- och bruksvärden Ansvarig process Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna är viktigt vid bestämningen av värdena I formuläret beskrivs planeringsområdets centrala natur-, kulturarvs- och bruksvärden. Planeringsområdets centrala värden bestäms utgående från beskrivningen av nuläget. Bestämningen av värdena är en av de viktigaste punkterna i skötsel- och användningsplanen, eftersom målen för planen syftar till att bevara och förbättra planeringsområdets centrala värden. Värdeklass Typ av värde Beskrivning Habitat- och fågeldirektivens På Tulluddens fågelskyddsområde förekommer 8 fågelarter (fågeldirektivets bilaga I) och 18 regelbunNaturvärden djur- och växtarter det förekommande flyttfågelarter Tulluddens fågelskyddsområde ligger på gränsen mellan Skärgårdshavet och Finska viken, och områdets organismsamhällen är mångsidiga. Både den häckande och den flyttande fågelfaunan är mångsiOrganismsamhäldig och värdefull. Även undervattensmiljön är värdefull. På Tulluddens dynområden förekommer utrotNaturvärden len/artsammansättning ningshotade arter, och undervattensreven och bankarna utgör för Finland sällsynta levnadsmiljöer. På Bengtsår förekommer särskilt representativa ädellövträdsskogar (med gamla förmultnande träd, murknande ädla lövträd, lövträden förnyas också i området). Särsklit alla stadier i dynsuccessionen samt ädellövträdsskogarna och lundarna, havsstrandängarna Naturvärden Habitatdirektivets naturtyper och torrängarna. Områdets kulturarv är exceptionellt värdefullt och utgörs bl.a. av följande objekt: Gäddtarmen, GusKulturvärden Arkeologiska objekt tavsvärn, undervattensvrak, fornlämningar, krigstida minnen samt kulturarv på Bengtsår. Hangö fågelstation har framställt långsiktiga observationsserier för ornitologisk forskning. Resultaten Betydelse som forskningsForskning har publicerats i tiotals internationella, vetenskapliga publikationsserier i bl.a. samarbete med Helsingoch uppföljningsområde fors universitet. Även insekt- och fladdermusstudier har gjorts i området. Betydelse som forskningsUppföljning Långtidsuppföljning av bl.a. flyttande och häckande skärgårdsfågelfauna. och uppföljningsområde Anseende och kännedom Bengtsårs betydelse för miljöfostran är betydande. Ön besöks årligen av över 2000 barn och unga, Miljöfostran om naturen vilka i huvudsak kommer från huvudstadsregionen. Området är betydande såväl för lokala invånare som för besökare från hela Södra Finland. I området finns flera besöksmål, och i framtiden blir rekreationsmöjligheterna mångsidigare ifall Tulluddens eller Rekreations- och näringsRekreationsbruk Uddskatans tillgänglighet underlättas. Övriga besöksmål är bl.a. Gäddtarmen, Gustavsvärn och Gunvärden narsören. Förklaring Nr 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 37 14 Hotanalys Ansvarig process Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna är viktigt Hotanalysen gäller planeringsområdets centrala skydds- och bruksvärden samt sådana markanvändningssätt som eventuellt har en inverkan på värdena i fråga. Avsikten är att utreda de användningssätt och verksamheter som kan ha en negativ inverkan på de värden man vill skydda. I analysen tas planeringsområdets inre tryck och utvecklingsriktningar i beaktande, men också eventuellt tryck som riktas på området utifrån. Hotets Hotets karaktär allvar Centralt skydds- eller Hotfaktor Orsak till och beskrivning av hotet bruksvärde Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter Organismsamhällen/arter Främmande arter Mycket betydande Betydande Utomstående område Planeringsområde Kommande markanvändning Nuvarande markanvändning Tidigare markanvändning Förklaring Möjlighet att påverka med hjälp av planen Av de främmande arterna är det främst minken men även mårdhunden, som har en skadlig inverkan på markhäckande fågelarter samt bl.a. groddjuren, genom att jaga både ungar och fullvuxna individer. Av de främmande växtarterna har vresrosen orsakat kanske mera problem på Hangö udd än någon annastans i Finland genom att erövra sandstränder (arten förekommer också på klippstränder och strandängar) och kväva den övriga växtligheten samt organismsamhället. Dessutom gynnar vresrosen tallens tillväxt på dynerna. Man bör även förbereda sig på att nya främmande arter kan sprida sig till området. Ja 38 Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter Slitage av terrängen Organismsamhällen/arter Kulturarv Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter Eutrofiering Organismsamhällen/arter Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter Igenväxning Organismsamhällen/arter Habitatdirektivets naturtyper Kulturarv Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter Organismsamhällen/arter Habitatdirektivets naturtyper Arkeologiska objekt Rekreationsoch naturturismaktiviteter Slitage av terrängen är lokalt en stor risk i områden där rekreationsbruket är stort. Inom planeringsområdet är sådana områden bl.a. sandstränder och dyner samt de populäraste öarna (Ryssön, Gunnarsören, Bengtsår). Slitage är ett allvarligt hot även för kulturarvet, speciellt i Gäddtarmen. Ifall Uddskatans besökarmängder ökar, finns det en stor risk att slitage av terrängen ökar. Slitage av terrängen hotar områdets organsimssamhällen och arter, men även Uddskatans krigshistoriska objekt och lunden på Bengtsår. En stor besökarmängd på Gustavsvärn är ett tydligt hot för ön. Eutrofiering är för tillfället det största hotet mot Östersjöns mångfald. I planeringsområdet inverkar det genom att öka mängden trådalger, orsaka blågrönalgblomningar och genom detta inverka bl.a. på fisk- och fågelstammar. Även växtplatser på berg och naturligt karga mineraljordar (bl.a. dynerna) eutrofieras genom kvävedeponering. Orsakerna till eutrofiering ligger utanför planeringsområdet och det går knappast att bekämpa den genom åtgärder inom planeringsområdet. Igenväxningen av strandängarna förändrar växtartsammansättningen och påverkar fågelbestånden, speciellt vadarna. Vassbeståndet är ett hot speciellt på Gåsörsviken och Uddfladan. Igenväxning åsamkar skada och hotar Uddskatans krigstida kulturarv och Gäddtarmens hällristningar. Ja Ett okontrollerat rekreationsbruk, speciellt att landstiga på öar, orasakar slitage. Det inverkar på vegetationen och vidare åtminstone delvis på insekterna samt ökar nedskräpning och har en störande effekt på häckande och rastande fåglar. Rekreationsbruket hotar även områdets kulturarv. Dykning hotar arkeologiska undervattensobjekt ifall dessa inkräktas. Ankring i samband med dykning kan även skada undervattensfornlämningar. Dykning kan även påverka slitaget på undervattensfornlämningar på andra vis. Ja Nej Ja 39 Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter Klimatförändring Organismsamhällen/arter Habitatdirektivets naturtyper Arkeologiska objekt Arekologiska objekt Brist på användning eller underhåll (förfall av kulturarv) Fartygstrafik Forskningsbetydelse Övrig faktor Uppföljningsbetydelse Övrig faktor Miljöfostran Övrig faktor Rekreationsbruk Fartygstrafik Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter Byggande Organismsamhällen/arter Rekreationsbruk I Östersjö-området förutspås klimatförändrningen orsaka bl.a. en stigning av vattentemperaturen, förtunnat istäcke och en förminskning av dess areal, förändringar i salthalten mellan yt- och djupt vatten, en ökning av språngskiktet samt en ökning av närsalter (Miljöministeriet 2006). Klimatförändringen kommer att ha stor betydelse för områdets organismsamhällen, bl.a. förändringarna på artnivå kan vara betydande. Arkeologiska objekt förfaller och förstörs ifall de inte sköts och skyddas. Nej Fartygstrafiken kan påverka undervattensobjekt samt de av Gäddtarmens hällristningar som ligger nära stranden. På grund av resursbrist kan man inte längre bedriva vetenskaplig forskning i området. På grund av resursbrist och avsaknaden av frivilliga amatörer avbryts uppföljningen av flyttfåglar och häckande skärgårdsfåglar. I sådana fall går man miste om synnerligen värdefull vetenskaplig data, med vars hjälp man kunde ha forskat i bl.a. klimatförändringens effekter på skärgårdsfåglar. Även övrig forskning som görs på frivillig basis är viktig (t.ex. fladdermöss, insekter). På grund av resursbrist kan man inte upprätthålla Bengtsårs funktioner som lägerö. Ifall man inte kan öka antalet informationstavlor på öarna, minskar miljöfostrans betydelse. Livlig fartygstrafik påverkar rekreationsvärdet på vissa öar och besökarnas trivsel. Planeringsområdets skydds- och användningsvärden baserar sig bl.a. på att öar och skär är obebyggda. Byggande skulle hota den talrika häckande fågelfaunan och en mångsidigt rekreationsbruk. En utvidgning av den nuvarande hamnen skulle kunna utgöra ett hot. Dräneringsvatten från hamnen kan innehålla miljöskadliga ämnen. Ja Ja Ei Ei Delvis Nej Ja Kulturarv 40 Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter Energiproduktion (vindkraft) Organismsamhällen/arter Övrigt bruk Habitatdirektivets naturtyper Forskningsbetydelse Uppföljningsbetydelse Habitat- och fågeldirektivens djur- och växtarter Organismsamhällen/artsammansättning Rekreationsbruk Arkeologiska objekt Rekreationsoch naturturismaktiviteter Fartygstrafik Vindkraft utgör ett hot mot fågelfaunan och påverkar männiksors trivsel (rekreationsbruk). Den kan även påverka undervattensmiljön (byggandet påverkar rev och därigenom fiske och näringshalterna (dessa kan öka i byggnadsskedet då bottnen borras och luckras upp) och fågelbeståndet. Även övriga aktuella användningsformer på havsområden, som fiskodling och grustag skulle vara skadliga för områdets natur- och rekreationsvärden. Okontrollerat rekreationsbruk skadar och försvårar forsking och uppföljning. Ja Fartygstrafiken på Östersjön, speciellt oljetransporterna från Ryssland, har ökat markant de senaste åren. Även fartygens storlek har vuxit, vilket märkbart ökar risken för en oljeolycka. Brister i fartygens tillstånd, riskerna för kollision och svåra isförhållanden ökar riskerna. Söder om planeringsområdet transporteras miljontals ton olja per år till oljehamnar längre österut. Trafiken till yttre hamnen och västra hamnen, vilka ligger i planeringsområdets omedelbara närhet, är livlig. Via hamnområdet transporteras och lagras klassificerade ämnen. Hangö hamn har oljebekämpningsberedskap och hamnens säkerhet regleras av olika tillstånd och regler. Den livliga fartygstrafiken hotar även de vrak som ligger i närheten av farlederna. Små Ja Tilläggsuppgifter En hotfaktor utgörs även av funktionen och tillräckligheten av ekologiska korridorer från fastlandet till Uddskatan. Det har gjorts en separat utredning på temat i samband med generalplanen för stamstaden i Hangö (Faunatica 2010). Då det gäller landlevande djur (däggdjur, kräldjur, groddjur) och fladdermöss identifierades flaskhalsar i Uddskatans omedelbara närhet på hamnområdet samt på andra håll i staden. För fåglarnas del är betydelsen av ekologiska korridorer stor för vissa häckande arter såsom hönsfåglar. För vandrande och flyttande arter som flyger lågt eller följer markytan (t.ex. hackspettar) är de också av betydelse. 41 MÅLUPPSTÄLLNING 15 Bekämpning av hotfaktorer Ansvarig process Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna viktigt vid måluppställningen I formuläret beskrivs målsättningar, mål och åtgärder för att bekämpa de hotfaktorer som hotar områdets centrala värden. Formuläret bildar grunden för de åtgärder som preciseras i den del av planen som gäller förverkligandet. Skydds- och bruksvärdena samt hotfaktorerna plockas ur tidigare formulär. Med målsättning avses en klar beskrivning av skydds- och bruksvärdets önskade utveckling på lång sikt, och den preciseras ytterligare i beskrivningen Förklaring av målet. Målsättningarna skildrar de aktörers vilja som ansvarar för områdets skötsel och användning i relation till planeringsområdets värden. Med mål avses den önskade förändringen i planeringsområdets tillstånd på kort sikt. Med hjälp av målen preciseras alltså de mer allmänna målsättningarna. Med hjälp av åtgärderna siktar man på att förverkliga målen och vidare på att på lång sikt uppnå målsättningarna. Skydds- eller bruksvärde Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter., Organismsamhällen/arter, Habitatdirektivets naturtyper, arkeologiska objekt Beskrivning av hotfaktor Igenväxning Målsättning 1 Mål Åtgärd Skötsel av igenvuxna miljöer; deras tillstånd förbättras samt tryggas Bete och röjning av strandängar och vårdbiotoper. Även förhindrande av förskogning av dynerna samt decimering av sådan växtlighet som gynnas av eutrofiering. Naturvård Skydds- eller bruksvärde Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter, Organismsamhällen/arter Beskrivning av hotfaktor Främmande arter Målsättning 2 Mål En minskning av de skador som åsamkas av främmande arter Skydds- eller bruksvärde Aktiv fångst av mink och mårdhund speciellt på våren före fåglarnas häckningsperiod. Avlägsnande av vresros, druvfäler och sibirisk ärtbuske. Uppföljing av nya och existerande främmande arter samt ingripande i tid. Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter, Organismsamhällen/arter Beskrivning av hotfaktor Slitage av terrängen Målsättning 3 Mål Minska och förhindra terrängens slitage Besökare och användare styrs så att slitage i terrängen minskas. Skydds- eller bruksvärde Åtgärd Decimering av skadlig art Åtgärd Styrning av användning, begränsning av användning Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter, Organismsamhällen/arter, Habitatdirektivets naturtyper, Arkeologiska objekt Förverkligandeformulär 19 Förverkligandeformulär 19 Förverkligandeformulär 18, 21 42 Beskrivning av hotfaktor Rekreations- och naturturismaktiviteter Målsättning 4 Mål Åtgärd Häcknings- och förekomstlokaler för värdefulla och känsliga djur- och växtarter samt förekomsten av naturtyper och arkeologiska objekt är tryggade Rekreationsbruket styrs så att natur- och arkeologiska värden bevaras. Styrning av användning Skydds- eller bruksvärde Rörelsefriheten begränsas på fåglarnas viktigaste häckningsskär och rastningsställen. Användningen styrs vid behov genom spångar och information om värdefulla arter ges via informationstavlor. Arkeologiska objekt Beskrivning av hotfaktor Brist på användning eller underhåll (förfall av kulturarv), Fartygstrafik Förverkligandeformulär 18 Begränsning av användning Styrning av användning 18 Förverkligandeformulär 20 18, 21 Målsättning 5 Mål Åtgärd Områdets arkeologiska och kulturarvsobjekt är kända, skyddas och är säkra för besökarna Inventering av kulturarvs- och arkeologiska objekt i samarbete mellan Forststyrelsen och Museiverket. Inventering: arkeologiska objekt Objekten är trygga och representativa exempel på kulturarvet inom turism- och rekreationsbruket. Fyren och övriga byggnader på Gustavsvärn iståndsätts och underhålls regelbundet så att kulturvärden beaktas. Alla åtgärder övervakas och styrs av Museiverket. Skötseln av objekten effektiveras och åtgärderna övervakas och styrs av Museiverket Speciellt för Gäddtarmen, Uddskatan och Gustavsvärn görs en separat åtgärdsplan. Planeringsansvaret för Gäddtarmen och Uddskatan ligger hos Forststyrelsen, för Gustavsvärn hos Museiverket eller någon annan sektor. Inventering, skötsel av arkeologiska objekt Restaurering av byggnadsarv Iståndsättning av arkeologiskt objekt Iståndsättning av arkeologiskt objekt 20 Förverkligandeformulär 22 Skydds- eller bruksvärde Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter, Organismsamhällen/arter, Rekreationsbruk Beskrivning av hotfaktor Byggande Målsättning 6 Mål Åtgärd Områdets öar och stränder är obebyggda även i framtiden. Tillstånd för byggande ges inte på Natura 2000-områden. Undantag är byggander som tjänar allmänt rekreationsbruk, forskningssyften eller är nödvändiga för områdets service Beviljandet av tillstånd 20 20 20 43 Skydds- eller bruksvärde Forskningsbetydelse, uppföljningbetydelse Beskrivning av hotfaktor Rekreations- och naturturismaktiviteter Målsättning 7 Mål Åtgärd Ramarna för forskning och uppföljning bevaras En möjlig ökning av besökarmängderna orsakar inte skada på forsknings- och uppföljningsverksamheten. Styrning av användning, begränsning av användning Skydds- eller bruksvärde Habitat- och fågeldirektivets djur- och växtarter. Organismsamhällen/arter Beskrivning av hotfaktor Fartygstrafik Målsättning 8 Mål Åtgärd Sjöfarten och hamnverksamheten samt olycksriskerna har beaktats i skyddet av Natura 2000-områdena. Att prioritera de mål som ur oljebekämningssyfte är mest brådskande samt samarbete i samband med oljebekämpningsplanen. Påverka oljebekämpningsplanen så att de ur naturskyddsperspektiv mest betydelsefyllda områdena beaktas. Även områden där det är svårt att samla in olja (havsstrandängar, klippstränder, sandstränder). Trafiken i hamnar och lagerområden orsakar inte fara för planeringsområdets natur, kulturarv eller besökare. Intressebevakning Förverkligandeformulär 18, 21 Förverkligandeformulär 19 Intressebevakning 44 16 Utvecklingsmöjligheter Ansvarig process Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna viktigt vid måluppställningen Utvecklingsmålen ger riktlinjerna för utvecklingen av planeringsområdet, inklusive t.ex. syftet med inrättandet av skyddsområdet eller Forststyrelsens mål för att utveckla nätverket av skyddsområden och nationalparker. Övriga utgångspunkter för utvecklingsmålen kan t.ex. vara Forststyrelsens strategi, principerna för skötsel och användning av skyddsområden, verksamhetsmiljön (t.ex. företagssamarbetet inom turism) samt åsikter som intressegrupper framfört eller som kommit fram under möten för allmänheten. FörverkliganMålsättning 9 Mål Åtgärd deformulär Upprätthålla kunskaper om planeringsInventeringen av öarnas naturtyper färdigställs och undervattensmiljön Inventering av undervattensmil19 områdets naturtyper och arter inventeras. Uppgifter om naturtyper och artinventeringar kompletteras. jön/naturtyper/arter FörverkliganMålsättning 10 Mål Åtgärd deformulär Säkerställa och sammanfoga områdets Samarbete mellan områdets intressegrupper Intressebevakning 24 skydds- och rekreationsbruk FörverkliganMålsättning 11 Mål Åtgärd deformulär Bevarandet av de naturliga särdragen för vårdbiotoperna, dynernas olika succesSkötsel av naturtyperna på ett sådant sätt att de bevarar sina naturliga Naturvård 19 sionsstadier samt ädellövträds- och särdrag. lundskogarna FörverkliganMålsättning 12 Mål Åtgärd deformulär Förbättra förhållandena för utrotningsho- En utredning av arternas förekomstlokaler och behov av att sköta viktiga Inventering, naturvård 19 tade och krävande arter levnadsmiljöer Förklaring 45 17 Vision Ansvarig process Områdesförvaltning; samarbete mellan processerna viktigt vid skapandet av en framtidsvision Förklaring Framtidsvisionen för planeringsområdet är Forststyrelsens, intressegruppernas och områdets användares gemensamma syn på planeringsområdets önskade utveckling i framtiden. Visionen sträcker sig ca 30 år framåt i tiden. Man strävar aktivt efter att uppfylla visionen med hjälp av målsättningarna, målen och åtgärderna i planen. Visionen bör vara positiv men samtidigt realistisk: vid skapandet av framtidsvisionen bör man bl.a. ta områdets centrala värden och särdrag, de ramar som syftet med inrättandet av området utstakar, intressegruppernas önskemål och respons samt resurserna i beaktande. Vision Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Finska viken och Skärgårdshavet och utgör ett värdefullt skyddsområde för fåglar och havsmiljön, som kompletteras av ett värdefullt kulturarv. Helheten lockar till sig naturturister och erbjuder goda omständigheter för forskningsarbete och miljöfostran. Förklaring till visionen Planeringsområdet ligger på gränsen mellan Finska viken och Skärgårdshavet, vilket avspeglar sig i områdets särdrag. Tulluddens naturskyddsområde har grundats för fågelskyddet, och det är områdets viktigaste skyddsmotiv. Områdets undervattensmiljö är värdefull, och innehåller bl.a. undervattensrev och tillhörande levnadsmiljöer. Kulturarvet som är förknippat med sjöfart och krigshistoria är globalt sett intressant. Alla dessa faktorer gör tillsammans området som en intressant besöks- och forskningsdestination, vars tillgänglighet och användning underlättas genom denna plan. Speciellt Bengtsårs betydelse för miljöfostran bland barn och unga är stor. 46 18A Zonindelning: Naturturism- och rekreationszon Ansvarig process Förklaring Rekreationszon Områdesförvaltning Karta Bild Rekreationsanvändingen på planeringsområdet styrs huvudsakligen till naturturism- och rekreationszonen. Det höga antalet besökare ställer särskilda krav på zonen t.ex. när det gäller aktiv vägledning samt styrning av bruket med hjälp av servicestrukturer. Styrningens mål är att trygga rekreationsbrukets hållbarhet och besökarnas säkerhet. Allmän bestämmelse: Zonen är ett attraktivt område när det gäller rekreationsbruket, och besökare styrs dit genom aktiv vägledning och med hjälp av serviceutrustning. Inom zonen kan man bygga ny serviceutrustning och nya leder. Namn Syfte och förväntad besökarmängd Anvisning Areal (ha) Fastlandsdelen av Tulludden Tulluddens södra strand Tulluddsstrand ligger av Hangö stads officiella simstrands omedelbara närhet. Tulluddens och Uddskatans yttersta delar är sådana där besökaren i nuläget bör ha tillstånd av hamnmyndigheterna. Tusentals besökare på Gunnarsstrand årligen. På de stängda områdena rätt så få besökare, främst i grupper. På den södra stranden (Gunnarstrand) får man röra sig fritt, vid behov styrs besökare längs med stigar. För området ansvarar Hangö stad. 11 ha P.g.a. områdets småskalighet och känslighet tjänar dess infrastruktur endast en liten besökarmängd och grupper. Bryggkapaciteten begränsar en betydande ökning av besökarmängderna. Forststyrelsen ansvarar för området och byggnaderna är uthyrda åt Finlands fyrsällskap r.f. 13 ha Lätta servicekonstruktioner kan byggas på ön för att tjäna öns etablerade rekreationsbruk. Forststyrelsen ansvarar för området. 14 ha Lämpar sig för organiserade exkursioner. Gustavsvärn Förväntad årlig besökarmängd 500-1000 Möjligt att bygga ett tältningsområde, eldstad och torrtoalett samt informationstavla. Ryssön Förväntad årlig besökarmängd 200-400 47 Granskär Ifall besökarmängderna ökar kan servicekonstruktioner byggas. Fungerar som reservplats åt Ryssholmen. Området ägs av Hangö stad och är ett populärt besöksmål i juni-augusti. Hangö stad ansvarar för området och det har ett betydande kulturarv. 14 ha Området hör till Hangö stad och är ett populärt besöksmål i juni-augusti. Hangö stad ansvarar för området, vars kulturarv borde inventeras. Man känner till att området fungerat som en viktig fiskepunkt redan på medeltiden. 71 ha Helsingfors stad ansvarar för området. Befintliga stigar och lägerområden med tillhörande anläggningar upprätthålls och vid behov uppdateras områdets fredningsbestämmelser. Helt nya lägerområden bör etableras utanför Natura 2000området. 17 ha Areal sammanlagt ha, andel av planeringsområdet (%) 153 ha (6%) Förväntad årlig besökarmängd är ett par hundra Gunnarsören För att tjäna besökarnas behov kan det byggas eldstäder, bord-bänk –kombinationer samt torrtoalett. Förväntad årlig besökarmängd >500 Området fungerar som Helsingfors stads ungdomscentrals lägerområde. Bengtsår Förväntad årlig besökarmängd 10000 Privata skyddsområden och andra privatägda områden Lunden på Bengtsår, Gunnarsören, Granskär Tilläggsuppgifter 48 18B Zonindelning: Grundzon Ansvarig process Förklaring Grundzon Namn Områdesförvaltning Karta Grundzonen är i förhållande till sin areal ett område med ett litet besökarantal, och syftet är att styrningen av zonens användning uppfyller detta mål. Användningssätt som lämpar sig för zonen är sådana för vilka det låga besökarantalet är ett särskilt värde eller rentav en förutsättning. I styrningen av användningen bör i synnerhet den lokala befolkningens behov att nyttja området tas i beaktande. Allmän bestämmelse: Zonen behålls i så naturligt tillstånd som möjligt och besökare styrs inte dit aktivt och där byggs inte ny serviceutrustning. Området kan användas till idkande av naturnäringar och för ödemarksartade turisttjänster, såsom guidade utflykter. Det är tillåtet att röra sig i grundzonen enligt allemansrätten. Syfte Tulluddens naturskydds område: öar och vattenområden Området bibehålls så lugnt som möjligt. Hangö stads öar Området bibehålls så lugnt som möjligt. Anvisning På området får man röra sig och vistas enligt allemansrätten, men så att fredningsbestämmelserna efterföljs (bilaga 1). I området byggs inte rekreationsfaciliteter och besökare leds inte aktivt dit. Till zonen hör även 6 ha på Tulluddens fastlandsdel. På området får man röra sig och vistas enligt allemansrätten. I området byggs inte rekreationsfaciliteter och besökare leds inte aktivt dit. Areal sammanlagt ha, andel av planeringsområdet (%) Areal 1667 ha 138 ha 1825 ha (71 %) Privata skyddsområden och andra privatägda områden Se ovan 49 18C Zonindelning: Begränsningszon och zon med särskilda naturvärden Ansvarig process Områdesförvaltning Karta Det är förbjudet att röra sig i begränsningszonenMed hjälp av begränsningar tryggas områdets naturvärden. Begränsningarna kan även vara tidsbundna. I skötsel- och användningsplanen är det inte möjligt att införa begränsningar för vatten- och landområden som ligger utanför inrättade naturskyddsområden. För att Förklaring man ska kunna trygga områdets särskilda naturvärden, kan det dock ibland vara motiverat att ge rekommendationer för att begränsa vistelse och landstigning på dessa utomstående områden. Begränsningszon, allmän bestämmelse: ”Inom zonen bevaras områdets naturskyddsvärden med hjälp av rörelsebegränsningar och övriga begränsningar för besökarna. Begränsningszonerna förverkligas utgående från områdets ordningsstadga som baserar sig på naturvårdslagen (1096/1996), förordningen om inrättande av området eller privata skyddsområdenas fredningsbeslut. En begränsning som utfärdats av naturskyddsskäl grundar sig på att detta krävs för att bevara djurlivet eller växtlivet (naturvårdslagen 18 och 24 §). Även försvarsmaktens områden med vistelseförbud och gränszonen är begränsningszoner.” Begränsningszoner Zon med särskilda naturvärden, allmän bestämmelse: ”Zonen omfattar privata vatten- och landområden som ligger utanför de inrättade naturskyddsområdena och har särskilda naturvärden. För att trygga dessa naturvärden rekommenderas att man undviker vistelse och landstigning i zonen under vissa tider. För att förebygga men och olägenheter som avses i terrängtrafiklagens 1 § kan den regionala ELY-centralen vid behov förbjuda eller begränsa användningen av motordrivna fordon på vissa landområden och istäckta vattenområden.” Begränsningszonen har grundats i centrala områden för den häckande och på rastande fågelfaunan. Till zonen läggs även fornminnesområdet. Zonindelningen Syfte är den viktigaste åtgärden för att trygga områdets fågelskyddsvärden. Begränsningszon Namn Begränsningstid Areal Uddskatan 1.1-31.12 32 ha Tulluddens naturskyddsområde – fågelskydd (häckande och rastande arter) 1.1-31.12 101 ha Tulluddens naturrskyddsområde – skydd av ejder och grågås 1.4-20.6 316 ha Begränsningsgrunder Förordningen (1300/1989). Skydd av växt- och djurarter. Forststyrelsen svarar för området. Man får röra sig längs med utmärkta stigar. Viktigt område för rastande sjöfåglar i närheten av fastlandet. Både vattenområdet och skären (Uddgrundet, Kalskären) omfattas av begränsningen. Under isförhållanden får man röra sig i området. Forststyrelsen svarar för området. Ytterligare 13 ha vid basen av Uddskatan, som förvaltas av Hangö stad, och hör till Tulluddens naturskyddsområde. Man får röra sig längs med utmärkta stigar, och det är möjligt att bygga lätt rekreationsservice (se karta 8). Viktiga häckningsskär i synnerhet för ejdern. Till zonen hör öar och skär som förvaltas av både Forststyrelsen och Hangö stad: Norra Klippingen, Södra Klippingen, Kvarnskär, Tjuvskär, Granskärsharun, Lilla Granskärsharun, Måsgrundet, Granskärsgrundet, Fläskaren, Svanglarna, Tistrorna, Låglandet, Ryssökobbarna, Rågskär och Örskär samt namnlösa små grynnor inom begränsningen. Tillåtet att röra sig på vattenområdet. Tillstånd I kraft I kraft, utvidgas med 40 ha Tiden ändras 50 Tulluddens naturskyddsområde – skydd av skärgårdsfågelfaunan 1.4-31.7 Gäddtarmens fornminesområde Areal sammanlagt 105 ha 23 ha 577 ha Betydande häckningsskär för skärgårdsfåglar (fiskmås, silvertärna, fisktärna, roskarl, strandskata, större strandpipare, rödbena, vigg). Till zonen hör öar och skär som förvaltas av både Forststyrelsen och Hangö stad: Utterklinten, Själsten, Kistskären, Långgrundet och Ankargrundet samt namnlösa små grynnor inom begränsningen. Tillåtet att röra sig på vattenområdet. För att trygga områdets fornlämningar (bilaga 8). Forststyrelsen och Museiverket ansvarar för området. Andel av planeringsområdet (%) 21 % Tiden förändras Görs officiellt Zon med särskilda naturvärden DödörenSnappoppslandet 1.4-31.7 35 ha Långskär 1.4-31.7 15 ha Areal sammanlagt 50 ha Betydande häckningsskär för skärgårdsfåglar (fiskmås, silvertärna, fisktärna, roskarl, strandskata, större strandpipare, rödbena, vigg, utrotningshotad art). Berör endast landområden. Hangö stad ansvarar för området. Till området hör även Stenskär. Betydande och mångsidigt häckningsområde för skärgårdsfåglar. Berör endast landområden. Hangö stad ansvarar för området. Andel av planeringsområdet (%) 2% Rekommendation Rekommendation Privata skyddsområden och andra privatägda områden Se ovan. Tilläggsuppgifter 51 Bild 8. Zonindelning. © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12. 52 FÖRVERKLIGANDE 19 Åtgärder för naturskydd och naturvård Ansvarig process Förklaring Åtgärd Naturvård Naturvård Avlägsnandet av skadliga arter Restaurering Naturvård Naturvård Naturvård Avlägsnande av skadlig art Naturvård Naturvård 6 Naturskydd Karta Åtgärder inom naturskyddet I formuläret preciseras de åtgärder som nämns i måluppställningen så att åtgärderna och deras storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda. En beskrivning av åtgärdernas tekniska genomförande och noggrannare anvisningar ges i åtgärdsplanerna. Naturskyddsåtgärderna inriktas på naturtyper och arter, t.ex. i form av restaurering eller vård av kulturbiotoper. Tidigare gjord eller Privata PrioriteAreal (ha) eller Åtgärdsplan fortlöpande skötsel skyddsomBeskrivning 6 annan enhet ring (ha) råden Lunden på Bengtsår: skötsel av lövträd och ädla lövträd Liten 6,3 ha Ja (gallring av gran, plantering av ek, produktionav murkna träd, iståndsättningsröjning) Lunden på Bengtsår: skötsel av öppen och trädbevuxen Stor 1,45 ha några hektar Ja vårdbiotop (bete, slåtter, avlägsnandet av buskar) Lunden på Bengtsår: avlägsnandet av främmande arter Stor 1,3 ha Ja (druvfläder, sibirisk ärtbuske) Lunden på Bengtsår: restaurering av skog genom att gynna Liten 0,62 ha Ja ädla lövträd samt andra lövträd Tulluddens fågelskyddsområde: skötsel av öppen och Stor 7,7 ha 5 ha Ja trädbevuxen vårdbiotop (avlägsnande av en, skötsel av torrängar, behandling av träd, bete) Tulluddens fågelskyddsområde: landskapsvård (uppstädStor 4,1 ha Ja ning, möjligen slåtter/röjning) Tulluddens fågelskyddsområde: skötsel av strand- och Stor 0,5 ha Ja sandängar Tulluddens fågelskyddsområde: avlägsnandet av främStor 6,1 ha Ja mande arter (vresros, även häckspirea), tilläggskartering Tulluddens fågelskyddsområde: Artvård (utrotningshotaStor 3,9 ha Ja de, hänsynskrävande kärlväxter) Tulluddens fågelskyddsområde: Skötsel av dyner (skötsel Liten 20,7 ha Ja av strandmiljöer, landskapsvård, vård av solexponerade biotoper, uppstädning av sopor) prioritering: hög = förverkligas inom 5 år, liten = förverkligas senare under planeringsperioden. 53 Hangöudds Skärgårdsjaktförening har genomfört detta sedan 1960-talet Avlägsnandet av skadliga arter Stor Inventering/undervattens Stor Uppföljning/fågelräkninga r Stor Inventering/arter Liten Inventering/naturtyper Liten Naturskyddsområden Ja Övervakning Stor Naturskyddsområden Ja Intressebevakning Stor Hela området Ja hela området Utarbetas Naturskyddsområden Ja Ja Förverkligats under årens lopp ja Förverkligats under årens lopp Ja Tulluddens fågelskyddsområde: effektiv decimerinng av antalet främmande små rovdjur (mink, mårdhund). Fångstens inverkan på fågelstammarna bör uppföljas. Kan även göras på Bengtsår. Tulluddens fågelskyddsområde: För att utreda undervattenmiljöns nuläge görs en inventering. De inventerade områdena prioriteras i planen. Samtidigt inventeras även undervattens fornlämningar. Tulluddens fågelskyddsområde: En räkning av den häckande skärgårdsfågelfaunan görs på naturskyddsområden med tre års mellanrum. I mån av möjlighet även på andra håll i Natura 2000-området. Taxering av rastande flyttfåglar på Uddskatan, i mån av möjlighet även på andra håll i Natura 2000-området. Vid behov görs artinventeringar (kärlväxter, fjärilar mm.) Utrotningshotade naturtyper (LUTU) inventeras (tilläggsinventering). Övervakning av att naturskyddsområdens bestämmelser (begränsningsområden, nedskräpning, lösgående sällskapsdjur) efterföljs i samarbete med gränsbevakningsväsendet och polisen. Intressebevakning mellan aktörerna i områdets verkningsområde ökas, speciellt hamnsäkerheten och då det gäller att minska olycksriskerna. Tilläggsuppgifter För skötseln av privata skyddsområden ansvarar markägarna, dock så att arbetet styrs och övervakas av Forststyrelsen. 54 Målsättning med naturLuonnonsuojelun ja hoidon skydd och -vård tavoitteet Perinneympäristön hoito Vård av vårdbiotop Lajiston hoito Vård av arter Dyynien hoito Vård av dyner Landskapsvård Maisemanhoito Övrig målsättning Muu tavoite Suunnittelualue Karta 9. Naturskyddets målsättningar på Tulludden och Uddskatan samt Bengtsår. © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, © Lantmäteriverket 1/MML/12. Planeringsområde 55 Målsättning med naturskydd och -vård Luonnonsuojelun ja hoidon tavoitteet Metsän ennallistaminen Restaurering av skog Perinneympäristön Vård av vårdbiotophoito Vård av lundar och ädla lövträd Lehtolajiston ja jalopuiden hoito Avlägsnandet av främmande arter Vierasperäisen lajin poisto Planeringsområde Suunnittelualue 56 20 Åtgärder för skydd av kulturarvet Ansvarig process Naturskydd Karta I formuläret preciseras de åtgärder som nämns i måluppställningen så att åtgärdernas typ, storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda. En beskrivning av åtgärdernas tekniska genomförande och noggrannare anvisningar ges i åtgärdsplanerna. Åtgärder inom skyddet av kulturarvet är iståndsättning och vård som ansluter sig till byggnadsarvet, landskapet och arkeologiska objekt. Kulturarvsinventering Görs inte Gjord Uppdateras Kompletteras År Förklaring Byggnadsarvet Åtgärd Priorite7 ring Objekt som ska iståndsättas eller vårdas Klassificering st. Åtgärdsplan Skydd av arkeologiskt objekt Stor Gäddtarmen Ett fornminnesområde grundas (lag 295/1963 § 5), 22,5 ha. Utkast för skyddsområdets avtal i bilaga 8. 1 Utarbetas Landskapsbedömning Landskapet hotas av igenväxning, som kan hindras med aktiv skötsel. Privata skyddsområden Tilläggsuppgifter Arkeologiska objekt 7 7 prioritering: hög = förverkligas inom 5 år, liten = förverkligas senare under planeringsperioden. prioritering: hög = förverkligas inom 5 år, liten = förverkligas senare under planeringsperioden. 57 Åtgärd Dokumentering genom mätning, skötsel av arkeologiskt objekt, samarbete Inventering, skötsel av arkeologiskt objekt, samarbete Dokumentering genom mätning, skötsel av arkeologiskt objekt, samarbete Priorite8 ring Objekt som ska vårdas Klassificering st. Gäddtarmen Ett skyddsområde för fornlämningar grundas genom avtal. Området sköts på basen av en åtgärdsplan. Förstörelsen förhindras genom skötsel och styrning av besökare. Byggnationerna som tillhör 29. kustbatteriet sköts enligt en åtgärdsplan. Områdets övriga användning hindras från att orsaka skada på kulturarvet. Området sköts i enlghet med en åtgärdsplan. Förstörelse av kulturarvet hindras genom skötsel och genom att styra besökare. Museiverket ansvarande myndighet. 1 Utarbetas 1 Utarbetas 1 Utarbetas Stor Uddskatan Stor Gustavsvärn Stor På annat än statens område Åtgärdsplan Landskapsbedömning Privata skyddsområden De kultur- och fornlämningar som ligger på områden som ägs av Hangö stad (Tulluddens naturskyddsområde) och Helsingfors stad (Bengtsår) skyddas enligt fornminneslagen (295/1963). Tilläggsinventeringar och skötsel förverkligas i mån av möjlighet. På Bengtsår rekommenderas en kulturarvsinventering. Tilläggsuppgifter Övriga åtgärder 7 prioritering: hög = förverkligas inom 5 år, liten = förverkligas senare under planeringsperioden 58 21A Naturens rekreationsbruk: åtgärder inom friluftsliv och naturturism Ansvarig process Förklaring Nuvarande antal besök Naturens rekreationsbruk I formuläret preciseras de åtgärder som bestämts vid måluppställningen och berör naturens rekreationsbruk (främst friluftsliv och naturturism) så att åtgärderna och deras storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda. En beskrivning av åtgärdernas tekniska genomförande och noggrannare anvisningar ges i åtgärdsplanerna. År Beskrivning av efterfrågan (nuläget) Inga noggranna uppgifter om besökarmängderna. Besökarna på Tulluddens fågelskyddsområde är tusentals och på Bengtsår ca 2200. Prognos för antal besök År P.g.a. mångsidig rekreationsservice ökar besökarmängderna i Tulluddens fågelskyddsområde. Ifall tillträdet till Uddskatan eller Tulludden underlättas kommer besökarmängderna att öka betydligt. År År År Tilläggsuppgifter Naturturismplan Görs inte Beskrivning av efterfrågan (mål) Gjord Görs Uppdateras Gjord Görs Uppdateras Informationsplan Görs inte Åtgärd Beskrivning Besökaruppföljning Besökarräknare till de populäraste besöksmålen (Gäddtarmen, Uddskatan) Utarbetning och upprätthållande av guidningsmaterial (inkl. internet-material) Utarbetning och upprätthållande av guidningsmaterial i terrängen Styrning av användningen Bl.a. kartor över begränsningsområden på internet och information för att besöka området. Samarbete Samarbete Skyltar till begränsingszonen. Naturstigen på Uddskatan utvecklas enligt en skild åtgärdsplan. Besökare styrs så att fågelbestånden och kulturarvet orsakar så liten skada som möjligt. Även slitage av terrängen och vegetationen t.ex. på sandiga torrängar och dynområden samt sandstränder är skäl att minska genom att styra besökare. Frågor gällande rekreationsbruket i Tulluddens fågelskyddsområde kommer man vid behov överens om mellan Forststyrelsen, Hangö stad, Museiverket, Hangö hamn, Tringa r.f. och Finlands fyrförening rf. Samarbetsavtal görs vid behov. Sammandrag 59 21B Naturens rekreationsbruk: serviceutrustning Ansvarig process Naturens rekreationsbruk Förklaring I formuläret ”serviceutrustning” behandlas byggnader (t.ex. öde- och reserveringsstugor), anläggningar (t.ex. skärmskydd och kåtor) och leder. Syftet med formuläret är att precisera de åtgärder som nämns i måluppställningen så att åtgärderna och deras storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda. Beskrivning Prioritering9 Åtgärdsplan Åtgärd Karta Serviceutrustning Byggande av serviceutrustning Uddskatan: förbättrande av naturstigen och delvis förbättrande. Byggandet av en plattform på Uddskatans södra udde. Informationstavla och parkeringsplats (riktgivande: utanför planeringsområdet). Det är möjligt att bygga bord-bänk –kombinationer och utedass samt eldstad på Uddskatans främre ända (se karta). Gustavsvärn: förnyande av bryggan samt uppförande av informationstavla. För att förnya bryggan och noggrannare kostnadsberäkningar bör en skild utredning göras (blankett 26). Gäddtarmen: förnyande av bryggan, trappor och Tullholmens bro. Bron som går mellan öarna (Tullholmen och Kobben) avstås ifrån ifall det inte finns resurser att upprätthålla den. Informationstavla. Tulludden: byggande av stig genom området till Tulluddens södra udde (riktgivande på kartan) Byggande av serviceutrustning Ryssholmen: område för tältning kan inrättas. Byggande, demolering och upprätthållande av serviceutrustning Byggande av serviceutrustning Byggande av serviceutrustning Stor Utarbetas Stor Utarbetas Stor Utarbetas Liten Utarbetas Liten Privata skyddsområden och andra privatägda områden På Gunnarsören och Granskär i Tulluddens fågelskyddsområde kan man bygga serviceutrustning i enlighet med en skild åtgärdsplan som görs upp av Hangö stad. Arbetsgruppen för Tulludden föreslår i sin rapport (2005) att det byggs en 160m2 stort naturcentrum på det f.d. fängelsetområdet som ägs av Hangö stad. Denna skötsel- och användningsplan hindrar inte att ett naturcentrm byggs, men det kräver en separat utredning, där behoven gällande stadens turismservice granskas för hela stadens del. Lägerverksamheten och användningen på Bengtsårs Natura 2000-område har etablerats i enlighet med den tidigare skötsel- och användningsplanen. På karta 11 finns nuvarande lägerområden, angöringsplatser för båtar, brygga samt stigar. Eventuella nya lägerplatser på Bengtsår bör placeras utanför Natura 2000-området. Även de två lägerplatser som ligger i den norra delen (Sofiannlehto, Lahdenpohja) borde övervägas att flytta utanför Natura 2000-området om verksamheten utvidgas. Det är endast tillåtet att tälta och göra upp eld på de områden som är avsedda för det. Den egentliga naturstigen på Bengtsår går utanför Natura 2000-området. Tilläggsuppgifter 9 prioritering: hög = förverkligas inom 5 år, liten = förverkligas senare under planeringsperioden 60 STIGAR: Det är möjligt att öppna stigförbindelsen till Uddskatan på det sätt som beskrivs i Tulluddens och dess omgivande skyddsområdes skötsel- och användningsplan (1995). Den norra strandens stig kräver en skild åtgärdsplan, men i princip kan det befintliga nätverket av stigar i den ovannämnda planen utnyttjas. Följande aspekter bör beaktas och de kan påverka den slutliga dragningen av stigen: den bör dras så att rastande fåglar inte störs på Uddskatan eller dess närhet och det inte uppstår slitage på miljön. Stigen bör även dras så att verksamheten på Hangö fågelstation inte störs. Ett eventuellt utedass kan helst byggas utanför planeringsområdet så att det är så enkelt som möjligt att underhålla. Stigen på södra stranden kan dras genom dynområdet till Tulluddens södra udde, vilken ligger utanför planeringsområdet. Stigen bör dock dras så att slitage på dynerna inte uppstår. På Tulluddens södra strand förekommer utrotningshotade djur- och växtarter (t.ex. sodaört Salsola kali). Flera arter och deras levnadsmiljöer (främst dynerna) är ytterst känsliga för slitage och en ökning av rekreationsbruket kan förorsaka att populationerna försvinner från stranden. I samband med stignätverkets noggrannare planering och förverkligande bör följande faktorer beaktas: stigarna dras inte igenom arternas förekomstlokaler, man övervakar att rörelsebegränsingarna efterföljs och vid behov inhängnas förekomstlokalerna. Vid behov görs en skild åtgärdsplan, där även inhängning av Tulludden tas i beaktande. 61 Ny servicestruktur ¤ ¬ = A Informationstavla ¬¤ Parkeringsplats Utsiktsplats ¬¤ Fågelplattform Nya rutter Naturstig V Nuvarande servicestruktur è ¤ ¬ = Brygga Bild 10. Nuvarande och planerad rekreationsservice på Tulludden och Uddskatan samt Gäddtarmen. Lbokstaven anger läget för Hangö fågelstation och Vbokstaven det område där serviceutrustning kan byggas och där Tulluddsgruppens rapport (2005) föreslår ett naturcentrum. De nya stigarnas placering är riktgivande. Informationstavla Utsiktsplats = Nuvarande rutter Naturstig Stig (besökare styrs ej) Hamn-områdets stängsel Planeringsområdets gräns Vii © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, © Lantmäteriverket 1/MML/12. = Parkeringsplats = ¬ LL A 0 500,0 metri = è ¤ 62 Bild 11. Lägerområden, stigar, brygga och ställen för landstigning i lunden på Bengtsår. © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12 63 22 Åtgärder inom jakt och fiske Karta Jakt Fiske Ansvarig process Jakt och fiske Förklaring I formuläret beskrivs de åtgärder, anvisningar och bestämmelser som ansluter sig till jakt och fiske. Syftet med formuläret är att precisera de åtgärder som nämns i måluppställningen så att åtgärdernas typ, storleksklass och läge blir tillräckligt noggrant bestämda. Jakt och viltvård Område Åtgärd Beskrivning 10 FL 8 §-område Allmänna vattenområden Jakttillståndsområden och arrendeavtal Drivning av älg Områden som inte i jaktbruk Viltvård Privata skyddsområden Planering och uppföljning av hållbart nyttjande av viltbestånden Tilläggsuppgifter Jakt på mink och mårdhund på blankett 19. På de områden som förvaltas av Forststyrelsen och privata naturskyddsområden är jakt förbjuden. På naturskyddsområden kan man i vissa situationer bevilja undantagslov för att minska antalet främmande arter eller arter som orsakar skada (naturskyddslagen 1096/1996 § 15, förordningen om Uddskatans naturskyddsområde 1300/1989 §5). Tillstånd beviljas av Forststyrelsen för Forststyrelsens områden och av Nylands ELY-central för privata naturskyddsområden. På den del av Tulluddens fågelskyddsområde som förverkligas enligt markanvändnings- och byggnadslagen är jakt tillåten i enlighet med jaktlagen. Fiske Område Allmänna vattenområden 10 Åtgärd Beskrivning kommunens invånare har rätt att jaga på statens marker 64 Pimpelfiske, mete, spöfiske Tillståndsfiskevatten Begränsnings- o. förbudsområden Vård av fiskbestånd Privata skyddsområden Yrkesfiske Planering och uppföljning av hållbart nyttjande av fiskbestånden Tilläggsuppgifter Skötsel- och användningsplanen hindrar inte yrkesfiske på området. Yrkesfiskets officiella bytesrapportering. Forstsyrelsen vattenområden på Tulludden har arrenderats åt Hangö stad. Beträffande regler och begränsningar, se karta samt fiskeområdets skötseloch användningsplan (Sjölund 2007). Inom fiske bör man beakta begränsningsområden och –tider (karta 8). 65 Bild 12. Jakt- och fiske på Tulluddens fågelskyddsområde. © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12 66 23 Åtgärder inom övrig användning av naturresurser och områden Ansvarig process Områdesförvaltning I formuläret beskrivs de sätt på vilka planeringsområdets naturresurser och områden används som inte framgår av de tidigare formulären. Dessa är t.ex. bär- och svampplockning, renskötsel, trafik och olika sätt att färdas, idrottsevenemang, scoutläger och annan lägerverksamhet, gruvverksamhet samt tagande av marksubstanser, vedtäkt och grundvattentäkt. Bär- och svampplockning Förklaring Tillåten Tilläggsuppgifter Begränsad (Grund: rörelsebegränsning enligt naturvårdslagen) Begränsningsområden har märkts ut på karta 8. Renskötsel Åtgärder och praxis Planeringsområdet hör inte till renskötselområdet. Rekommendationer Tilläggsuppgifter Terrängtrafik Privata skyddsområden Åtgärd Beskrivning Styrning av användningen Terrängtrafik är inte tillåten på land. På isen är terrängtrafik tillåten (terrängtrafiklag 1710/1995) (obs! begränsningsområden). Trafik som hänger ihop med skötseln av områdena är tillåten. Övrig trafik Åtgärd Inga aktiva åtgärder Styrning av användningen Privata skyddsområden Beskrivning Det går flera farleder genom Tulluddens fågelskyddsområde. Båttrafik är tillåten, men begränsningsområden och – tider bör beaktas. Skötsel- och användningsplanen varken hindrar eller försvårar användningen, underhållet eller utvecklingen av nuvarande vattenleder. Det är möjligt att använda och underhålla vattenlederna på planeringsområdet enligt de tillståndsprocesser som uppmärksammar Natura-området. Trafikverket har rätt att göra saneringsmuddringar och genomföra eventuella utvecklingsprojekt i de leder som går genom områdena. Vid planering och genomförande av åtgärderna måste kraven i 65 § i naturskyddslagen tas i beaktande. Vattenlederna presenteras i bilaga 9. Det är förbjudet att landa med luftfarkoster på Forststyrelsens områden. Sätt att färdas Åtgärd Aktivitet Beskrivning Privata skyddsområden 67 Styrning av användningen Terrängcykling Verksamhet i enlighet med principerna för skyddsområdens skötsel och användning Dykning Verksamhet i enlighet med principerna för skyddsområdens skötsel och användning Inga aktiva åtgärder Inga aktiva åtgärder Forskning Förbjudet på stigar och i terrängen pga risk för slitage. Tillåtet på vägar. Dykning hör till det allmänna bruket av vattenområdena och allemansrätten (Tuunanen et al. 2012). Båttrafiken i lederna ska inte störas i onödan. Vrak som klassas som fornlämningar får inte röras (fornminneslagen 295/1962). Man får heller inte ta upp föremål från andra vrak utan tillstånd. På begränsningsområdena får man inte heller dyka. Se även bilaga 8. För forskningssyften kan tillstånd beviljas för t.ex. insamling av prover eller ringmärkning av fåglar och underhåll av ringmärkningsplatser. Renspann Inte på området Klättring Inte på området Idrottsevenemang, organiserad idrottsföreningsverksamhet eller motsvarande verksamhet Åtgärd Beskrivning Privata skyddsområden Verksamhet i enlighet med princiForststyrelsen kan ge tillstånd för att ordna ett sportevenemang eller dylik aktivitet på sina områden ifall verksamheten inte strider mot fredningsbestämmelserna eller Forststyrelsens i kraftvarande regler. För privata natursperna för skyddsområdens skötsel och användning kyddskyddsområden ges tillståndet av markägaren som vid behov ber om utlåtande av Nylands ELY-central. Scoutläger och annan lägerverksamhet Åtgärd Beskrivning Verksamhet i enlighet med principerna för skyddsområdens skötsel och användning Tagande av marksubstanser Forststyrelsen kan ge tillstånd för att ordna ett läger eller dylik aktivitet på sina områden ifall verksamheten inte strider mot fredningsbestämmelser eller Forststyrelsens i kraftvarande regler. För privata naturskyddskyddsområden ges tillståndet av markägaren som vid behov ber om utlåtande av Nylands ELY-central. Åtgärd Beskrivning Verksamhet i enlighet med principerna för skyddsområdens skötsel och användning Skogsbruk På Forststyrelsens områden i planeringsområde är det förbjudet att ta marksubstanser. Skyddsbestämmelserna för privata naturskyddsområden förbjuder tagandet av marksubstans. Markanvändnings- och byggnadslagen reglerar tagandet av marksubstans på Natura-områdets övriga del. Åtgärd Beskrivning Inga aktiva åtgärder På planeringsområdets idkas inte skogsbruk. Privata skyddsområden Privata skyddsområden Privata skyddsområden Vedtäkt Åtgärd Beskrivning Privata skyddsområden 68 Verksamhet i enlighet med principerna för skyddsområdens skötsel och användning Grundvattentäkt Åtgärd Verksamhet i enlighet med principerna för skyddsområdens skötsel och användning Annan verksamhet Åtgärd Verksamhet i enlighet med principerna för skyddsområdens skötsel och användning Inga aktiva åtgärder Vedtäkt är inte tillåtet på Forststyrelsens eller privata naturskyddsområden. Beskrivning Privata skyddsområden Grundvatten tas inte i området förutom ur Hangö fågelstations brunn, vilken kan användas även i fortsättningen. Beskrivning Privata skyddsområden Övriga användningsformer än de som beskrivs i denna skötsel- och användningsplan förutsätter alltid en skild behovsuppskattning om Natura 2000 –konsekvensbedömning behövs samt eventuella övriga tillstånd. Verksamheten får inte försämra de naturvärden för vilka området införlivats i Natura 2000 –nätverket. Om naturvärdena kräver det, kan vissa verksamhetformer begränsas med senare beslut (t.ex. vattenskotertrafik i närheten av fåglarnas häckningsplatser). Försvarsmaktens verksamhet tryggas i lagstiftningen (lagen om försvarsmakten 551/2007). Även försvarsmaktens kommunikations- och elkablar kan underhållas och förnyas vid behov. Tilläggsuppgifter 69 24 Förvaltning Ansvarig process Områdesförvaltning Karta Utvidgningar I formuläret ges riktlinjerna, anvisningarna och bestämmelserna för förvaltningen av planeringsområdet. Frågor som väsenligt hör samman med förvaltningen och besittningen av skyddsområdet är: ställningstagande till eventuell utvidgning av skyddsområdet, ordningsstadga, säkerhet, övervaknings- och räddningsverksamhet samtsamarbete med övriga aktörer. Instanser som ansvarar för planeringsområdet Förklaring Uddskatans naturskyddsområde och en del av Tulluddens naturskyddsområde förvaltas av Forststyrelsen och dess naturtjänster. Den resterande delen av Tulluddens fågelskyddsområde (Natura 2000-området) ägs av Hangö stad. Lunden på Bengtsår ägs i sin helhet av Helsingfors stad. För skötsel av privata naturskyddsområden svarar markägarna och Nylands ELY-central. Nationellt värdefulla byggda kulturmiljöer och fornlämningar sköts i samarbete med Museiverket. Åtgärder för inrättande och förvaltning av skyddsområden Åtgärd Beskrivning Grundandet av skyddsområdesfastighet, utarbetande av författning, utarbetande av ordningsstadga Av de områden som ägs av Forststyrelsen rekommenderas att det bildas ett naturskyddsområde med en författning. För att utarbeta en tidsenlig författning utnyttjas befintliga författningar och den godkända skötsel- och användningsplanen. Fredningsbestämmelserna för Tulluddens naturskyddsområde är delvis från 1930-talet och de har förändrats ett antal gånger sedan dess. En sammafogning av Tulluddens naturskyddsområde och Uddskatans naturskyddsområde skulle underlätta områdets skötsel och användning och göra det tydligare för användarna av området. Den del av Tulluddens naturskyddsområde som ägs av Hangö stad förblir privat naturskyddsområde. För Forststyrelsens områdes del utarbetas vid behov en ordningsstadga. Gränserna för naturskyddsområden märks ut i terrängen med finsk- och svenskspråkiga skyltar. Fastighetsgränserna öppnas och görs synliga i terrängen. Utmärkning av gräns Servitut, nyttjanderätter och avtal Åtgärd Ingående av hyres- och nyttjandeavtal, beviljandet av tillstånd Säkerhet och övervakning Beskrivning De hyres- och nyttjanderättsavtal som berör Forststyrelsens områden sammanfogas med principerna för denna skötsel- och användningsplan samt med Forststyrelsens övriga principer. På privata områden får avtal och tillstånd inte riskera de naturvärden för vilka området införlivats i Natura 2000 –nätverket. Åtgärd Beskrivning 70 Plan för bekämpning av skogsbrand Bekämpningsansvaret för oljeolyckor ligger hos Finlands miljöcentral och VästraNylands räddningsverk. För hela Finska vikens del har det utarbetats en samarbetsplan för att bekämpa fartygsolje- och kemikalieolyckor och även andra planer är under arbete. Forststyrelsen strävar efter att öka samarbetet gällande planering och förverkligande med räddningsväsendet. Det finns ett behov av att utarbeta en oljeolycksplan för alla Forststyrelsen havsområden. För statens områden granskas planen årligen. Forststyrelsen skogsbruk ansvarar. Räddningsplan för byggnader Utarbetas ifall byggnaderna är i allmänt bruk eller företagsbruk. Byggnaders brandsyn Objektens namn- och koordinatmarkeringar Räddningssamarbete Brandsyn görs i och med att byggnaderna kommer i allmänt bruk eller företagsbruk. Beredskaper Plan för bekämpning av oljeskador Serviceutrustningens säkerhet Utarbetas innanslutet av år 2013. Samarbete Regionalt och lokalt samarbete Internationellt samarbete Samarbetsparter när det gäller områdets förvaltning och skötsel Samarbetsformer inom områdets förvaltning Tilläggsuppgifter Då planeringsområdets markanvändning planeras samarbetar Forststyrelsen, Hangö stad och Helsingfors stad med lokala företagare och samfund samt Nylands förbund, ELY-centralen, Tringa r.f., Finlands fyrsällskap r.f., Helsingfors universitet, YH Novia samt övriga forskargrupper och forskningsinstitut, Museiverket, Trafikverket, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten, Hangö hamn, VästraNylands räddningsverk och Finlands miljöcentral. Områdets internationella samarbete anknyter till havsskydd, sjöfart och forskning. Internationella samarbetsprojekt kan förverkligas på Forstyrelsens områden enligt dess principer gällande markanvändning. Nylands ELY-central, Hangö stad, Helsingfors stad, museiverket, gränsbevakningsväsendet, polisen och försvarsmakten. Delegation Samarbetsgrupp Annan, vilken? I övervakningen av Uddskatan deltar även Hangö fågelstation. För Bengtsårs lägerområde har det utarbetats en räddningsplan (Helsingfors stads ungdomscentral 2008). 71 25 Byggnadsbestånd Ansvarig process Områdesförvaltning Förklaring På planeringsområdet kan det finnas byggnader och anläggningar som inte har att göra med områdets skyddsvärden (kulturarv) eller rekreationsbruk. Sådana är t.ex. gamla bostadshus och sommarstugor som följt med vid förvärvet av skyddsområden. I formuläret antecknas dylika byggnader och anläggningar och åtgärder i anslutning till dem. Åtgärd Förvaltning av byggnadsbestånd Förvaltning av byggnadsbestånd Förvaltning av byggnadsbestånd Förvaltning av byggnadsbestånd Karta Byggnadsbestånd Objekt Ägare st. Åtgärd Uddskatans före detta fängelses utedass Forststyrelsen 1 Demonteras och dokumenteras vid behov Hangö fågelstation Helsingforstraktens ornitologiska förening r.f. - Tringa 3 Fågelstationsverksamhet. Marken förvaltas av Forststyrelsen. Gustavsvärns transformator Senatfastigheter 1 Gustavsvärns fyr Trafikverket 1 Specialbestämmelser Privata skyddsområden I Hangö stads ägo på Uddskatan finns byggnader och byggnationer som fungerat som kvinnofängelse fram till 1960-talet. Byggnaderna är förfallna och i dåligt skick och borde rivas, men före det borde man utreda om det förekommer fortplantningskolonier för fladdermöss i dem. I lunden på Bengtsår finns tre lägerområden med kokskydd, utedass och bryggor. På området finns även en bastubyggnad och källare. Tilläggsuppgifter Denna skötsel- och användningsplan hindrar inte att en servicebyggnad uppförs på Gustavsvärn, men det förutsätter beslut av Hangö stad och godkännande utlåtande av Nylands ELY-central samt utlåtande av Museiverket. 72 26 Resurser Ansvarig process Områdesförvaltning Till grund för planeringen av verksamheten beskrivs i formuläret engångskostnaderna och de fortlöpande kostnaderna av skötsel- och användningsplanens genomförande. Därtill bedöms övriga kostnader för områdets förvaltning och skötsel, vilket gör det lättare att förena skötsel- och användningsplaFörklaring nen med planeringen av den årliga verksamheten. Markägarna och Forststyrelsen ansvarar för förverkligandet av planen. Utvecklandet av rekreationsbruket på Gunnarsören, Granskär och Bengtsår är på städernas ansvar och deras budgeter presenteras inte här. År vars kostnadsnivå beräkningarna grundar sig på 2012 Fortlöpande kostnaObjekt Engångsutgifter € Tilläggsuppgifter der €/år Byggnader Uddskatan: byggandet av plattform (30 000€). Gäddtarmen: förnyande av brygga, trätrappor och broar (40 000€). För bron mellan Tullholmen och Kobben se blankett Anläggningar 2000€ 73 000€ 21B. Gustavsvärn: utredning och ritningar över brygga (3000€). Uppskattningen gäller endast de områden som förvaltas av Forststyrelsen. Uddskatan: byggandet av stig och avgränsning av dynerna. Gäddtarmen: förnyande Leder 2000€ 25 000€ av stigar. Uppskattningen gäller endast de områden som förvaltas av Forststyrelsen. Utinaturen.fi –sidorna, informationstavlor (Uddskatan 3 st., Gäddtarmen 1 st., GusInformation och guidning 1000€ 5000€ tavsvärn 1 st.), landstigningsförbudsskyltar. Besökarräkningar, besökar-, kund- och företagsundersökningar 6000€ Besökarräkning med fem års mellanrum. Besökarundersökning vid behov. m.m. Rekreatinsbruk sammanlagt 5000€ 109 000€ Restaurering Vård av arter 4000€ Annan naturvård 9000€ Naturskyddsuppföljningar 2000€ Naturskydd sammanlagt 11000€ 21500€ Återplantering och iståndsättning av levnadsmiljöer för utrotningshotade och krävande arter. Åtgärder av kontinuerlig natur: decimering av minkstammen (2000€), borttagning av vresros (1600€), skötsel av öppen strandbiotop (2400€), bete (3000€). Åtgärder av engångskaraktär: skötsel av ädla lövträd och lundar på Bengtsår (5000€), skötsel av öppen strandbiotop (10000€), röjining av betesområde (6500€) Fågelinventeringar, övriga artinventeringar 25500€ 73 Byggnadsarv 2000€ 100 000€ Arkeologiska objekt 3000€ 20 000€ Kulturarvet sammanlagt 5000€ 120 000€ Förvaltnings- och övriga kostnader 10000€ Alla sammanlagt 31 000€ Skötseln av objekten på Gäddtarmen, Uddskatan och Gustavsvärn kräver en skild åtgärdsplan och summan är endast en grov uppskattning. Annan vård av kulturarvet Löne- och resekostander som hör till övervakning, skötsel och service av området, fastighetsskatt osv. 254 500€ Alla kostnader sammanlagt under planperioden (15 år) € 719 500€ 74 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 27 Miljökonsekvensbedömning Mål Åtgärd Röjning och bete av strandängar och vårdbiotoper (förebyggande av igenväxningen). Även att förhindra dynerna från att bli skogsbeklädda och borttagande av växtlighet som gynnas av eutrofieringen. Aktiv fångst av mink och mårdhund före fåglarnas häckningstid och borttagning av vresros. Uppföljning av nya främmande arter och ingrepp i ett Ekonomisk I skötsel- och användningsplanen bedöms de planerade åtgärdernas ekologiska, sociokulturella och ekonomiska konsekvenser, dvs. de förmodade följderna av förändringar som orsakas av planen. Ekologiska konsekvenser berör främst landskapet, jordmånen, vattenförekomsterna, luften, klimatet, växtligheten, faunan eller biodiversiteten. Sociokulturella konsekvenser berör människans hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, samhällsstrukturen samt det immateriella och materiella kulturarvet. Ekonomiska konsekvenser har att göra med t.ex. nyttjandet av naturresurser, sysselsättningen och det ekonomiska läget i planeringsområdet och i dess närområden. Skötsel- och användningsplanens ekonomiska konsekvenser betraktas huvudsakligen på lokalekonomisk nivå. Med hjälp av bedömningen säkerställs att planens åtgärder är sådana att deras genomförande inte är till skada för planeringsområdets miljö. Miljökonsekvensbedömningen är å andra sidan också ett sätt att kontrollera att planens riktlinjer är de rätta: får man med hjälp av de uppställda målen fördelar som gör att man bättre kan uppnå målsättningen för planeringsområdet. Typ av konsekvens Sociokulturell Förklaring Områdesförvaltning, övriga processers deltagande viktigt Beskrivning av konsekvensen (jmf. målsättning) Risker, skador och sätt att minska dem Naturvård Strandängarna och dynerna bevaras öppna och vårdbiotoperna sköts. Detta gynnar djur- och växtarterna som förekommer i ifrågavarande biotoper. En betydande del av de arter som Natura 2000-områdena grundar sig på samt utrotningshotade arterna är beroende av öppna biotoper. En del arter gynnas av igenvuxna biotoper och lider därför av skötseln. Denna typ av biotoper kvarstår dock i tillräcklig mån i planeringsområdet, bl.a. i små bukter. Borttagande av en främmande art Effektiv fångst av mink och mårdhund har positiva effekter på markhäckande arters häckningsframgång och utvecklingen av deras stammar. Vresrosen är en art som sprider sig kraftigt särskilt på sand- och grusområden och tränger undan de naturligt förekomman- I regel inga skador eller risker, därför att åtgärderna sker utanför fåglars och djurs fortplantningsperiod. Fångsten av mink och mårdhund bör vara omfattande för att det ska ha någon effekt. Vid borttagning av vresros bör sådana metoder väljas som inte fördär- Ekologisk Ansvarig process 75 tidigt skede av etableringen. de arterna. var dyner eller som p.g.a. giftighet är skadliga för mijön. Bekämpningsmedel borde användas vid särskilt svåra lokaler. Kanalisering av rekreationsbruket så att slitage av terrängen undviks Styrning av användning, begränsning av användning Stigar och trappor samt stångbräden byggs på de känsligaste områdena. Ett friare rekreationsbruk på Uddskatan och Tulludden kan utgöra ett hot för dynformationer samt den känsliga växtlighteten, vilka är känsliga för slitage. Styrning av rekreationsbruket så att naturvärden och arkeologiska objekt bevaras Styrning av användning, begränsning av användning Med hjälp av stigar, byggnationer och informationstavlor kanaliseras besökare på så sätt att naturvärden eller arkeologiska objekt inte äventyras. På fåglarnas häckningsskär och viktiga rastningsområden samt andra känsliga naturobjekt begränsas rörelsefriheten. Stigarna bör dras så att känsliga arter eller landskapet (speciellt dyner och stränder) inte tar skada. Då besökarmängderna stiger finns det risk för att stigarna sprids och blir bredare. Begränsningsområden bör utmärkas i terrängen och kartor. Övervakningen bör ökas. Inventering av kulturarvsoch arkeologiska objekt i samarbete med Forststyrelsen och Museiverket. Objekten är trygga och representativa exempel på kulturarv i turism- och rekreationsanändning. Inventering: arkeologiska objekt Planeringsområdets kulturarvsobjekt har inventerats och deras tillstånd är känt. Inga skador eller risker. Fyren och övriga byggnader på Gustavsvärn iståndsätts så att kulturarvsvärden beaktas och objekten underhålls regelbundet. Iståndsättning av byggnadsarvet Skador på byggander och byggnationer repareras och underhålls regelbundet. Arbetet utförs i enlighet med Museiverkets rekommendationer. Inga bygglov ges på Natura 2000-området. Som undantag sådana byggander som är av central betydelse för områdets rekreationsservice, forskningsbehov eller för områdets servi- Beviljandet av tillstånd Hangö stads byggnationinspektion och Nylands ELYcentral svarar för de tillstånd som beviljas i området. Inga skador eller risker. 76 ce. En utökning av rekreationsmöjligheterna utgör inte en olägenhet för forsknings- och uppföljningsverksamheten Styrning av användningen Speciellt på Uddskatan kan olägenheter uppstå för forsknings- och uppföljningsverksamheten ifall det blir lättare att nå området. Genom styrning av besökare (dragning och utmärkning av stigar), övervakning och anvisningar kan utmaningen åtgärdas. Eventuella regelbrott, vilka bör ingripas emot genom övervakning. Tillräckliga resurser för styrande byggnationer. Inventeringen av abitattyperna på områdets öar slutförs och en inventering av undervattensmiljön utförs. Habitattyps- och artinventeringar kompletteras. Inventering av undervattens miljö/habitattyper/arter Inventeringen av habitattyperna på naturskyddsområdenas landområden färdigställs och undervattenskarteringarna påbörjas. Vid behov utvidgas artinventeringarna. Skärgårdsfågeltaxeringar görs årligen. De resurser som krävs för inventeringarna är tryggade. Samarbete mellan områdets intressegrupper Intressebevakning Tryggande av naturskydds- och rekreationsvärden i samarbete med områdets övriga aktörer. Tryggande av de resurser som behövs. Skötsel av naturtyperna så att de bevarar sina naturliga särdrag. Naturvård Särdragen för de naturtyper som sköts bevaras eller förbättras. Tryggande av de resurser som behövs. Förekomstområdena för utrotninghotade arter utreds och sköts Naturvård Arternas livskraft bibehålls eller förbättras. Tryggande av de resurser som krävs. Samarbete, övervakning Ett fungerande samarbete mellan de ansvariga myndigheterna för oljebekämpning, varigenom bekämpningen kan riktas in på de viktigaste områdena. Uppgifter om oljeolyckor når Forststyrelsen så snabbt som möjligt. Övriga myndigheter ansvarar för åtgärderna (det regionala räddningsverket, Finlands miljöcentral) och det omfattar i stort sett hela västra Finska viken. Inga olägenheter eller risker. Prioritering av de viktigaste områden gällande bekämpning av olja och övriga miljöolyckor samt samarbete inom oljebekämpningsarbetet. Inverkar på oljebekämningsplanerna så att de viktigaste delarna av skyddsområdena kan beaktas. Även de områden där oljan är besvärlig att samla in (havsstrandängar, stenstränder, 77 sandstränder). Trafiken och lagerutrymmen i Hangö hamn utgör inte ett hot mot planeringsområdets natur, kulturarv eller besökare. Samarbete Ett fungerande samarbete och informationsutbyte mellan aktörerna i hamnen, Hangö stad och Forststyrelsen. Hamnen svarar för uppstädning av hamnområdet årligen och strävar efter att hindra avfall från att sprida sig till skyddsområdet. Inga olägenheter eller risker. Av de åtgärder som presenteras i skötsel- och användningsplanen förbättrar styrning av användningen, inventeringarna och aktiva skötselåtgärder tillståndet och skyddet för Natura-habitattyper och -arter. De åtgärder som presenteras i planen orsakar inte skador på områdets Natura-skyddsvärden. För de habitattyper och arter som står som grund för Natura 2000-områdena uppskattas konsekvenserna på följande sätt (prioriterad naturtyp): Tulluddens fågelskyddsområde 1220 Perenn vegetation på steniga stränder: svagt positiv även om naturvårdsåtgärderna inte direkt riktas till denna naturtyp 1230 Vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust: positiv, även om naturvärdsåtgärderna endast till en liten del riktas till denna naturtyp 1620 Boreala skär och småöar i Östersjön: positiv, tack vare skydd förbättras representativiteten 1630 Boreala havsstrandängar av Östersjötyp*: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten 1630: Boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten 2110 Embryonala vandrande dyner: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare förbättras representativiteten Behovsprövning av en Natura-bedömning 2120 Kustnära vandrande sanddyner med sandrör (vita sanddyner): positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare förbättras representativiteten 2130 Permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation (grå sanddyner)*: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare förbättras representativiteten 2140 Urkalkade permanenta sanddyner med kråkbär*: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare förbättras representativiteten 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ*: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare förbättras representativiteten, även om arealen är liten 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar: positiv, representativiteten förbättras främst genom skydd och styrning av besökare 9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ (lundar): positiv, representativiteten förbättras genom skydd och naturvårdsåtgärder 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ: positiv, representativiteten förbättras genom skydd och naturvårdsåtgärder Följande Natura-naturtyper nämns inte på Natura-informationsblanketten, men de har konstaterats i samband med fält-inventeringen: 2180 Trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region: positiv, tack vare skydd, restaureringsåtgärder och styrningen av besökare 78 förbättras representativiteten 4030 Torra hedar: positiv eller neutral 6210 Kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler)*: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten, även om arealen är liten 6430 Högörtängar: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten, även om arealen är liten 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten, även om arealen är liten 91D0 Skogbevuxen myr*: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten, även om arealen är liten På Natura-informationsblanketten nämns ytterligare två Natura 2000 -naturtyper vilka inte inventerats: 1110 sublittorala sandbankar och 1170 rev. Fågelarter vilka hör till fågeldirektivets bilaga I (endast de arter som nämns på informationsblanketten): Kärrsnäppa (rasen schinzii, s.k. sydlig kärrsnäppa): arten har häckat på andra håll på Hangöudd, men försvunnit redan på 1990-talet. Förekommer fortfarande under flyttning. Tack vare skötseln av strandängar förbättras artens levnadsförhållanden och möjligheter att återvända till området. Fisktärna: Genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och decimera främmande små rovdjur är effekterna positiva. Höksångare: Naturvårdsåtgärderna kan ha positiva effekter på artens förekomst Silvertärna: Genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och decimera främmande små rovdjur är effekterna positiva. Spillkråka: neutrala effekter Törnskata: Naturvårdsåtgärderna kan ha positiva effekter på artens förekomst Mindre flugsnappare: neutrala effekter Utrotningshotad art: genom att styra besökare och begränsa rörelsefriheten är effekterna positiva Vitkindad gås: Genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och decimera främmande små rovdjur är effekterna positiva Flyttande arter: Kustsnäppa: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva Dvärgbeckasin: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva Stjärtand: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva Roskarl: neutrala effekter Bergand: genom att styra besökare och begränsa rörelsefriheten är effekterna positiva Mosnäppa: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva Rödspov: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva 79 Svartsnäppa: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva Lärkfalk: neutrala effekter Dvärgmås: neutrala effekter Svärta: genom att styra besökare och begränsa rörelsefriheten är effekterna positiva Sandlöpare: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva Rödbena: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva Gravand: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva Tordmule: neutrala effekter Kustpipare: genom att styra besökare, begränsa rörelsefriheten och sköta stränderna är effekterna positiva Tornfalk: neutrala effekter Lunden på Bengtsår 9020 Boreonemorala äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora*: positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten 9050 Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ (lundar): positiv, tack vare skydd och naturvårdsåtgärder förbättras representativiteten På Natura-informationsblanketten nämns ytterligare följande Natura 2000 -naturtyp vilken inte har inventerats: 9190 Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker. Följande Natura-naturtyper nämns inte på Natura-informationsblanketten, men de har konstaterats i samband med fält-inventeringen: 1150 Kustnära laguner*: neutral 1230 Vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust: neutral 8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar: neutral 9010 Västlig taiga*: neutral Lunden på Bengtsår har grundats på basen av habitatdirektivet, och därför bedöms planens konsekvenser inte för fågeldirektivets arter i bilaga I. Sammandrag av miljökonsekvensbedömningen De ekologiska konsekvenserna av planen är positiva: planeringsområdets naturtyper och arter sköts, administrationen av skyddsområdena blir klarare och arternas och naturtyperna levnadsmöjligheter samt deras koppling till övriga skyddsområden blir bättre. De sociokuluturella konsekvenserna är positiva: förutom naturen skyddas även kulturarvet inom planeringsområdet. Området erbjuder besökarna möjligheter att slappna av samt till fysisk och mental rekreation. Planens ekonomiska konsekvenser är positiva, ifall besökarmängderna ökar, vilket leder till ökade inkomster i den regionala ekonomin. 80 Då planen har utarbetats har konsekvenserna för planens målsättningar och åtgärder bedömts beträffande de naturtyper som det skyddas av habitatdirektivet och de arter och flyttfåglar som hör till fågeldirektivet och vilka förekommer inom planeringsområdet, och konstaterats att planen inte har skadliga konsekvenser för dessa. Således förutsätter planen inte en Natura-konsekvensbedöming i enlighet med 65-66 § i naturvårdslagen. 81 UPPFÖLJNING 28A Uppföljning av planens förverkligande Ansvarig process Områdesförvaltning Hur planen förverkligats följs upp genom mellanutvärderingar med 5–6 års mellanrum samt i samband med uppdateringen av skötsel- och användningsplanen (planperioden är ca 15 år). Uppföljningen av planens förverkligande berör de åtgärder som definieras i planen. I detta formulär beskrivs de åtgärder som uppföljs och de indikatorer som används. FörverkliMål gandeÅtgärd Resultat indikator Tidsplan för förverkligandet formulär Bete och röjning av strandängar och vårdbiotoper. Även att hindra Skötselns situation (förverken förskogning av dynerna samt decimering av sådan växtlighet 19 Naturvård Kontinuerligt ligande/målsättning) som gynnas av eutrofiering. Aktiv fångst av mink och mårdhund speciellt på våren före fåglarDecemiering av skadnas häckningsperiod. Avlägsnande av vresros. Uppföljing av nya 19 Antalet avlägsnade individer Kontinuerligt lig art och existerande främmande arter samt ingripande i tid. Styrning av användArealen av begränsingsomBesökare och användare styrs så att slitage i terrängen minskas. 18A-C ningen, begränsning 2012 råden (ha) av användningen Rekreationsbruket styrs så att natur- och arkeologiska värden Styrning av användArealen av begränsingsombevaras. 18A-C ningen, begränsning 2012 råden (ha) av användningen Inventering av kulturarvs- och arkeologiska objekt i samarbete mellan Forststyrelsen och Museiverket. Objekten är trygga och Inventering: arkeoloAntalet kulturarvsinventer20 2015 representativa exempel på kulturarv i turism- och rekreationsagiska objekt ingar nändning. Fyren och övriga byggnader på Gustavsvärn iståndsätts och Restaurering av Restaureringen av skyddade 20 2016 underhålls så att kulturvärden beaktas. byggnadsarvet byggnader (antalet objekt) Skötseln av Gäddtarmen och andra objekten som kräver skötsel Skötsel av arkeolo20 Antalet skyddade objekt 2012 effektiveras och de skyddas. giskt objekt Speciellt för Gäddtarmen, Uddskatan och Gustavsvärn gören Skötsel av arkeolo20 Antalet åtgärdsplaner 2016 separat åtgärdsplan. giskt objekt Tillstånd för byggande ges inte till Natura 2000-områden. UndanBeviljandet av tilltag är byggander som tjänar allmänt rekreationsbruk, forsknings18A-C Antalet tillstånd Kontinuerligt stånd syften eller är nödvändiga för områdets service En möjlig ökning av besökarmängderna orsakar inte skada på 18A-C, Styrning av användKontinuerligt Förklaring 82 28A Uppföljning av planens förverkligande forsknings- och uppföljningsverksamheten. 21B ning, begränsning av användning Mängden av naturtypsinventeringar (ha), mängd undervattensinventeringar (ha), artkarteringarnas antal Öarnas naturtypers inventering färdigställs och undervattensmiljön inventeras. Uppgifter om naturtyper och artinventeringar kompletteras 19 Inventering av undervattens miljö/naturtyper/arter Samarbete mellan områdets intressegrupper. 19 Intressebevakning Skötsel av naturtyperna så att de bevarar sina naturliga särdrag 19 Naturvård Skötselns tillstånd 2020 Förekomstområdena för utrotninghotade arter utreds och sköts Att prioritera de mål som ur oljebekämningssyfte är mest brådskande samt samarbete i samband med oljebekämpningsplanen. Påverkar oljebekämpningsplanen så att de ur naturskyddsperspektiv mest betydelsefyllda områdena beaktas. Även områden där det är svårt att samla in olja (havsstrandängar, klippstränder, sandstränder). Trafiken i hamnar och lagerområden orsakar inte fara för planeringsområdets natur, kulturarv eller besökare. 19 Artinventering Antalet förekomster 2020 19 Intressebevakning 2013 19 Intressebevakning 2014 fr.o.m. 2013 Kontinuerligt 83 28B Uppföljning av planens effekter Ansvarig process Områdesförvaltning Planens effekt följs med genom mellanutvärderingar med 5–6 års mellanrum samt i samband med uppdateringen av skötsel- och användningsplanen (planperioden är ca 15 år). Med effekt avses i vilken grad de uppställda målen har uppfyllts. Effekt är alltså den förändring i riktning mot målen som åstadkommits genom verksamheten. Effekt kan också betyda att ett gynnsamt tillstånd bibehållits, om detta var ett av målen i planen. Indikator för planens Mål Beskrivning av indikator effekt Framgång av naturvården Skötsel av igenvuxna miljöer; deras tillstånd förBetesområdena vårdas årligen. Det skötta områdets areal, de skötta naturtypernas representativitet bättras samt tryggas Antalet förekomster samt till valda naturtyper bundna arters tillstånd i området. av skyddade arter och naturtyper Förändringar hos En minskning av de skador som åsamkas av utvalda arter, föreFörekomsterna av vresros har minskat. Skador på häckande fåglar orsakade av mink och mårdfrämmande arter komsten av främhund hålls på en låg nivå. mande arter Slitage av stigar och Minska och förhindra terrängens slitage lokaler uppskatEn rapport om nuläget och åtgärder vidtas där det krävs (förbättring av stigar, omdirigering) tas/klassificeras Förekomsten/individantalet av skyddade arter och Häcknings- och förekomstlokaler för värdefulla naturtyper på och känsliga djur- och växtarter samt förekomsten Framgång och effekt av skydds- och skötselåtgärder. skyddsområden av naturtyper och arkeologiska objekt är tryggade. Förklaring Områdets arkeologiska och kulturarvsobjekt är kända, skyddas och de är säkra för besökarna Områdets öar och stränder är obebyggda även i framtiden Ramarna för forskning och uppföljning bevaras Fasta fornlämningars antal och tillstånd Fasta fornlämningars antal och tillstånd Ikraft varande plan/byggnadsordnin g Respons från forskarhåll Tillståndet för byggnadsarvet och fasta fornlämningar uppskattas regelbundet. För uppskattningen svarar Forststyrelsen och Museiverket. Landskapsplanen och skötsel- och användningsplanen tryggar områdets naturskydds- och rekreationsvärden även i framtiden. Respons från forskarhåll. 84 28B Uppföljning av planens effekter Sjöfarten och hamnverksamheten samt olycksriskerna har beaktats i skyddet av Natura 2000områden. Upprätthållda kunskaper om planeringsområdets naturtyper och arter Säkerställa och sammanfoga områdets skyddsoch rekreationsbruk Bevarandet av de naturliga särdragen för vårdbiotoperna, dynernas olika successionsstadier samt ädellövträds- och lundskogarna Förbättra förhållandena för utrotningshotade och krävande arter Tilläggsuppgifter Beträffande olycksriskerna har de mest centrala objekten identifierats och prioriserats Inventeringarnas omfattning och aktualitet Besökarnas och intressegruppernas belåtenhet Naturtypernas representativhet och arealer Arternas förekomster och individantal En förteckning över de mest värdefulla områdena (t.ex. fågelbeståndet) som bör prioriteras i fall av en olycka. Uppgifter om områdets natur uppdateras med jämna mellanrum Utvecklingsåtgärder för turism och rekreationsbruk bedöms på basen av respons från lokala aktörer och användare. Uppföljning och utveckling av besökarmängderna i området. Framgången och effekterna av naturvården bedöms genom att följa upp de skötta områdenas areal, naturtypernas naturtillstånd på skötta områden och representativiteten samt tillståndet för valda arter som är bundna till naturtyperna. Arternas tillstånd och skyddsåtgärdernas inverkan bedöms. Som mätare för forskningsverksamheten kan man använda forskningsresultatens synlighet, bl.a. antalet publikationer. 85 KÄLLOR Referens Författare Airaksinen, O. & Karttunen, K. Materialets eller publikationens namn Publikationsuppgifter Finlands miljöcentral miljöguide Natura 2000 handbok över de finska naturtyperna (svenskspråkig version) Faunatica Oy Hangon kantakaupungin yleiskaavaluonnoksen alueella sijaitse- Rapport vat ekologiset käytävät sekä lepakkoselvitys Hangö stad & Nylands länsstyrel- Hangon Tulliniemen ja sitä ympäröivän suojelualueen hoito- ja se käyttösuunnitelma Hauensuolityöryhmän muistio Pro memoria Hangon Hasuensuolen hoito- ja käyttösuunnitelman esiselvitys Helsingin kaupunki, kiinteistövirasto sekä maa- ja metsätalousosas- Bengtsårin tammilehdon hoito- ja käyttösuunnitelma to Hiltunen, L. Bengtsårin niittykasvillisuuden seuranta 1989-2000 sekä villiintyneen puutarhan kasvilajisto kesällä 2000 Holmberg, R. & Valtonen, M. Hangon merialueen ja Bengtsårin vesien yhteistarkkailun yhteenveto vuodelta 2011. Jansson, H. Uddskatanin ja Tulliniemen luonnonsuojelualueiden kulttuuriperintöinventointi Joensuu, I. ym. Uudenmaan vesienhoidon toimenpideohjelma Kanerva, T. Kilpi, M. Kokko, R. Lehikoinen, A., Below, Wickman, M. Lehikoinen, A. ym. Lundsten, K-E. Lundsten, K-E. Metsähallitus A. År 46 2001 Helsingin kaupungin ympäristökeskuksen monisteita Länsi-Uudenmaan vesi- ja ympäristö 236/2012 Metsähallitus, Etelä-Suomen luontopalvelut (raportti) Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen julkaisuja 1/2010 Uddskatanin luonnonsuojelualueen niittyjen ja ketojen hoitosuun- Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja Sarja B No 69 nitelma Skärgårdsfågelfaunan i Hangö skärgård, Hangö Västra fjärd: en Manuskript (1995) beskrivning och en skyddsplan Hank – Hauensuolen muinaisjäännöksen suoja-alueen arkeolo- Museovirasto ginen vedenalaisinventointi 19.9.-21.9.2007. & Tulliniemen luonnonsuojelualueen ja Russarön ympäristön saa- Tringa 3/2006: 152-169. ristolinnusto vuonna 2005 Lintukantojen kehitys Hangon lintuaseman aineiston mukaan Tringa 4/2008: 146-209. 1979-2007 Valtakunnallisen yöperhosseurannan saaliit Tulliniemessä ja Finlands miljöcentral (rapport) Uddskatanilla 1995-97. Uddskatanin yöperhosseurannan saaliit ja uhanalaiset lajit: Metsähallitus (rapport) Uddskatanin syöttirysät 2000 ja 2001, Uddskatanin lintuaseman valorysä 2001, merivartioaseman valorysä 2001 Metsähallitus Uddskatanin luonnonsuojelualueen hoito- ja käyttösuunnitelma 2011 1995 2004 1993 2000 2012 2010 2010 2003 2007 2006 2008 1998 2002 1993 86 Nikander, P.J. Ojala, O. Uddskatanin linnustoselvitys Metsähallitus 1990 Salovaara, K. Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan Natura 2000 –verkoston hoidon ja Uudenmaan ympäristökeskus käytön yleissuunnitelma Kasvitieteen pro-gradu-työ, Helsingin Hangon Tulliniemen kasvisto ja kasvillisuus yliopisto Hanko – Hauensuolen muinaisjäännöksen suoja-alueen arkeolo- Meriarkeologian yksikkö, Museovirasto ginen vedenalaisinventointi II (raportti) Vaivaislepakko havaittu ensi kertaa Suomessa Luonnontutkija 4/2001 2001 Sana, E. (toim.) Tulliniemi – luonto vastaan valtakoneisto Tulliniemi-työryhmä 1993 Sjöman, T. Hoito- ja käyttösuunnitelma – Hangon kalastusalue Suunnitelma, kalastusalue 2007 Tringa ry Hangon lintuaseman kehittämissuunnitelma Helsingin seudun lintutieteellisen yhdis- 2007 tyksen r.y.:n lintuasematoimikunta Tringa ry www.tringa.fi –internet sivut, jossa Hangon lintuasema ja mm. julkaisuluettelo (18.8.2011 98 julkaisua) Ainutlaatuinen portti – Tulliniemiryhmän portti Raportti Oksanen, T. Salminen, M. Tulliniemiryhmä Tuunanen, P., Tarasti, M. & Rauti- Jokamiehenoikeudet ja toimiminen toisen alueella ainen, A. (toim.) Suomen ympäristö 30 2007 1978 2008 2005 2012 87 BILAGOR Bilaga 1. Sammandrag av privata skyddsområdenas fredningsbestämmelser Bilaga 2. Utdrag ur karta över landskapsplanen. Bilaga 3. Områdesvisa Natura 2000-naturtyper Bilaga 4. Utrotningshotade och direktivarter som förekommer i planeringsområdet Bilaga 5. Utkast till ordningsstadga för planeringsområdet eller en del av det Bilaga 6. Sammandrag av utlåtandena Bilaga 7. Karta över ortnamnen på Tulluddens och Uddskatans naturskyddsområden Bilaga 8. Avtal gällande Gäddtarmen Bilaga 9. Båtleder, skyddsområden och objekt i fornminnesregistret på Tulluddens fågelskyddsområde 88 Bilaga 1. Sammandrag av privata skyddsområdenas fredningsbestämmelser Areal sammanlagt (ha) Tilläggsuppgifter Annat, vad? Byggan. av serviceutrustn. Vedtäkt Fiske Drivning av älg Jakt Terrängevenemang: org. läger Att slå läger Orient. eller annan tävling Att ha hund lös Hundspannsåkning Terrängscykling Ridning 660 ha 0 ha 17 2257 ha Restaurering och vård Lunden på Bengtsår 1.4-20.6, 1.4-15.7, hela året Byggan. av vägar, byggnader YSA 013509 2240 Tagande av marksubstanser Tulluddens naturskyddsområde Skogsbruk och dikning YSA 010035 Rörelsebegränsningsareal (ha) Namn Areal (ha) Kod Rörelsebegränsningstid Bilaga 1. Privata skyddsområden, förbjudna eller begränsade verksamheter och användningsformer som ska tas i beaktande vid planering av skötsel och användning Begränsningsareal (ha) 660 ha Tilläggsuppgifter 89 Tulluddens naturskyddsområde ägs av både Hangö stad och Forststyrelsen. Uddskattans naturskyddsområde ägs av Forststyrelsen och lunden på Bengtsår ägs av Helsingfors stad. Områdenas fredningsbestämmelser nedan. ”På Tulluddens naturskyddsområde bör följande fredningsbestämmelser efterföljas (Nylands länsstyrelse beslut YMT 643/7.6.1990): 1. På Tulluddens naturskyddsområde får man inte: - bygga byggnader, konstruktioner eller vägar; - gräva diken, ta marksubstanser eller skada jord- eller berggrunden; - ta eller skada träd, buskar eller andra växter eller delar av dessa; - döda, fånga eller ofreda ryggradsdjur; - röra sig i begränsningsområden i enlighet med skötsel- och användningsplanen, slå läger eller göra upp öppen eld; På naturskyddsområdet är även övriga åtgärder förbjudna vilka kan inverka ofördelaktigt på områdets naturförhållanden, landskap eller bestånden av djur- och växtarter. 2. På Tulluddens naturskyddsområde är det tillåtet att: - bygga, restaurera och sätta i stånd byggnader, konstruktioner och stigar i enlighet med skötsel- och användningsplanen vilka är nödvändiga för områdets skötsel, övervakning och forskning samt för guidning och för att bekanta sig med området - fiska och jaga i enlighet med skötsel- och användningsplanen; - använda simstranden som finns på området i enlighet med skötsel- och användningsplanen; - vidta åtgärder vilka är nödvändiga för att bevara områdets torrängs- och sandmarksarter samt tryggandet av fåglarnas levnadsmöjligheter; - vidta åtgärder som är nödvändiga för räddningstjänster och bekämpning av brand; - använda och upprätthålla byggnader och byggnationer, gångbanor, kommunaltekniska nätverk och apparater samt telefonlinjer och –apparater i enlighet med deras nuvarande natur; - kartera och göra lantmäteriarbeten. 3. På Tulluddens naturskyddsområde är det med länsstyrelsens (nuvarande Nylands ELY-central) tillstånd möjligt att: - för forskning eller för andra vetenskapliga ändamål eller för undervisning fånga eller döda djur, samt i litet antal samla växter och delar av dem, djurbon samt mineralprov; - decimera antalet indivder av en växt- eller djurart ifall arten förökat sig alltför mycket eller annars blivit skadlig; - göra geologiska undersökningar; samt - bygga och upprätthålla säkerhetsanordningar nödvändiga för sjöfarten samt trafikmärken och ljussignaler för farleder. 4. För skötseln och användningen av Tulluddens naturskyddsområde bör en skötsel- och användningsplan uppgöras, vilken godkänns av staden och fastställs av länsstyrelsen (Nylands ELY-central). I planen presenteras vilka delar rörelsen begränsas samt detaljerna för skötsel och användning. Bestämmelserna enligt vilka vissa åtgärder och rörelse är tillåtna i Tulluddens naturskyddsområde, medför inte för någon större rätt än den berättigade eljest åtnjuter. Länssturelsen (Nylands ELY-central) kan tillåta även andra än ovan nåämnda åtgärder ifall de är i enlighet med naturskyddsområdets målsättningar och dess ändamålsenliga skötsel och användning det kräver. Detta beslut upphäver länsstyrelsens tidigare beslut som getts på basen av naturvårdslagen 90 och gäller fredningsbestämmelserna på Tulludden för de delar som ägs av Hangö stad.” Denna och den tidigare skötsel- och användningsplanens precisering gällande tältande: kortvarig (högst 3 dygn) tältning är tillåten på öar som inte är försedda med rörelsebegränsningar. Öar med rärelsebegränsning 1.4.-20.6. får man kortvarigt (högst 3 dygn) slå läger utanför begränsningstiden. -------------------------------------Förordning om Uddskatans naturskyddsområde 22.12.1989/1300 På föredragning av miljöministern stadgas med stöd av 1 § 3 mom. samt 2 § 2 mom. lagen den 23 februari 1923 om naturskydd (71/23), av dessa lagrum 1 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 28 augusti 1981 (594/81), som följer: 1 § Syftet med inrättandet av naturskyddsområdet För att skydda natur som danats av Finska viken och Stängselåsarna tillsammans och livsmiljön för dess växt- och djurarter för miljöforskningsändamål och för att främja intresset för naturen inrättas såsom ett i lagen om naturskydd (71/23) avsett särskilt naturskyddsområde Uddskatans naturskyddsområde på områden som staten äger i Hangö stad. 2 § Naturskyddsområdets avgränsning Arealen för Uddskatans naturskyddsområde är ca 32 hektar och dess gränser har märkts ut med en röd streckad linje på bifogade karta. 3 § Förbud Inom Uddskatans naturskyddsområde är det förbjudet 1) att uppföra byggnader och konstruktioner och att anlägga vägar, 2) att utföra dikning, att ta marksubstanser och att skada mark eller berggrund, 3) att ta eller skada träd, buskar och andra växter eller delar av dem, 4) att döda, fånga eller ofreda vilda ryggradsdjur eller förstöra deras bon och att fånga, eller samla ryggradslösa djur samt 5) att röra sig och slå läger samt att göra upp öppen eld. Inom naturskyddsområdet är det även förbjudet att vidta andra åtgärder som kan inverka ogynnsamt på naturförhållandena, landskapsbilden eller på växt- och djurarternas fortbestånd. 4 § Tillåtna åtgärder Inom Uddskatans naturskyddsområde är det i enlighet med syftet för inrättandet av området tillåtet 1) att uppföra sådana byggnader och konstruktioner och att anlägga sådana stigar som behövs för skötseln och övervakningen samt för forskningen på området, för information till allmänheten och för besök på området, 2) att gå till fots, att cykla och att löpa skidor längs märkta stigar samt att löpa skidor även annorstädes när strandvattnen är isbelagda, 3) att vidta åtgärder som behövs för att bevara artrikedomen på fält och sandmarker, 4) att vidta åtgärder som behövs för räddningstjänst och brandskydd samt 5) att utföra kartläggnings- och lantmäteriarbeten. 5 § Åtgärder med tillstånd av forststyrelsen Med tillstånd av forststyrelsen är det inom Uddskatans naturskyddsområde i enlighet med syftet för inrättandet av området tillåtet 1) att för forskning eller i något annat vetenskapligt syfte och för undervisning avliva och fånga djur och i ringa utsträckning samla växter, växtdelar, bon av djur och mineralprov, 2) att decimera antalet individer av en växt- eller djurart, om arten har förökat sig för mycket eller annars har blivit skadlig, 91 3) att restaurera och underhålla byggnader och konstruktioner samt att underhålla vägar samt el- och telefonlinjer och -anläggningar, 4) att undersöka områdets geologi samt 5) att bygga och underhålla sjösäkerhetsanordningar samt trafikmärken och ljudsignaler för farleder. 6§ Underhålls- och dispositionsplan En underhålls- och dispositionsplan skall göras upp för skötseln och användningen av Uddskatans naturskyddsområde. Underhållsoch dispositionsplanen fastställs av miljöministeriet. 7§ Anslutning av områden till naturskyddsområdet Om ett område som gränsar till naturskyddsområdet kommer i statens ägo, kan det genom beslut av miljöministeriet fogas till naturskyddsområdet. 8§ Särskilda stadganden De stadganden enligt vilka vissa åtgärder är tillåtna inom Uddskatans naturskyddsområde medför inte för någon bättre rätt än han annars åtnjuter. Miljöministeriet kan tillåta även andra än i 4 och 5 §§ nämnda åtgärder, som motsvarar målet för skydd av området och som behövs för en ändamålsenlig skötsel eller användning av det. 9§ Förvaltning av naturskyddsområdet Uddskatans naturskyddsområde är i forststyrelsens besittning och vård. 10 § Närmare föreskrifter och anvisningar Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas vid behov av miljöministeriet. Anvisningar för bestämmandet av gränserna för Uddskatans naturskyddsområde meddelas av lantmäteristyrelsen 11 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1990. 92 I naturskyddsområdet lunden på Bengtsår bör man efterfölja följande fredningsbestämmelser (Nylands miljöcentral, beslut 29.9.1995): 1. På området är det förbjudet att: - gräva diken, röja vattendrag, göra dämningar samt på allehanda andra sätt skada, förändra eller ta marksubstans eller berggrund; - skogsavverkning; - ta eller skada andra växter eller delar av dessa; - jakt, eller på annat sätt ofreda eller störa djur; - byggandet av byggnader, anordningar och vägar; - hålla hundar och katter lösa; - uppgörande av eld, tältning och annan lägerverksamhet på andra ställen än i den fastställda skötsel- och användningsplanen och vilka utmärkts i terrängen; - skräpa ner; - orienterings- samt andra fälttävlingar och -övningar; - även all slags annan verksamhet som kan förändra områdets landskapsbild eller inverka ogynnsamt på bestånd av vegetation eller djur; 2. Utan hinder av ovannämnda bestämmelser är det på området tillåtet att: - upprätthålla befintliga diken; - upprätthålla och sköta lägerplatser som anvisats i den fastställda skötsel- och användningsplanen; 3. Området och dess skogar för skötas och användas i enlighet med den skötsel- och användningsplan som godkänts av Nylands miljöcentral (nuvarande Nylands ELY-central). Utrotningshotade arter får skötas enligt i naturvårdslagen avsedd skyddsplan. Ifall ovanstående planer är i strid med varandra, tillämpas skyddsplanen. I skötsel- och användningsplanen presenteras skötsel av skogar och ängar, placering och skötsel av lägerplatser, byggandet av friluftsleder, naturstigar och konstruktioner för guidning. Skötsel- och användningsplanens målsättning är att sammanfoga skyddet och skötseln av den värdefulla lunden och den etablerade lägerverksamheten. 4. Med tillstånd av Nylands miljöcentral (Nylands ELY-central) är det lovligt att avvika från bestämmelserna, ifall det är berättigat för områdets skötsel eller användning. Ansökanden förpliktas att märka ut skyddsområdet i terrängen på sätt som godkänts av Nylands miljöcentraö (Nylands ELYcentral). 93 Bilaga 2. Utdrag ur karta över landskapsplanen Till planen bifogas vid behov ett utdrag ur den landskapsplanskarta som området ingår i. 94 Bilaga 3. Områdesvisa Natura 2000-naturtyper Formulär för områdesvisa Natura-naturtyper och artuppgifter. Naturtypsformuläret ifylls skilt för varje Naturaområde på planeringsområdet och vid behov även för andra viktiga områden (t.ex. Forststyrelsens skyddsskogar, som inte ingår i nätverket Natura 2000). Ifyllningsanvisningarna för naturtypsformuläret är de samma som för skötsel- och användningsplanens formulär 6A. Natura 2000-naturtyper Ansvarig process Förklaring Område Naturskydd I formuläret ifylls Natura 2000-naturtyperna på ett Naturaområde eller annat viktigt område på planeringsområdet, samt naturtypernas areal och representativitet. Med representativitet menas här ett sammandrag av Natura-databasblanketternas uppgifter om representativitet och naturtillstånd. Representativiteten berättar hur ”typenlig” naturtypen på området är, och på den inverkar bl.a. naturtypens struktur, funktion och restaureringsmöjligheterna. I formuläret anges också planeringsområdets ställning i nätverket av skyddsområden och hur det står i samband men andra områden i nätverket. Tulluddens fågelskyddsområde Naturtypernas representativitet klassvis (ha), naturtyperna I och II11 Naturtyp Kod 1220 1230 1620 1630 1640 2110 2120 2130 11 Naturtyp *=prioriterad Natura 2000 -naturtyp Perenn vegetation på steniga stränder Vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust Boreala skär och småöar i Östersjön Boreala havsstrandängar av Östersjötyp* Boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön Embryonala vandrande dyner Kustnära vandrande sanddyner med sandrörö (vita sanddyner) Permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation (grå sanddyner)* Areal, naturtyp I (ha) Areal, naturtyp II (ha) Utmärkt NT I NT II 3,9 0,5 1,1 45,9 16,2 14,1 25,8 2,6 0,02 1,4 2,1 God NT I NT II Betydande Icke betydande NT I NT II NT I 1,3 0,2 0,4 0,3 1,1 5,2 2,5 4,1 10,8 9,7 3,7 4,1 4 0,1 0,2 0,02 0,7 0,2 0,7 1,9 3,1 2 3,3 3,1 0,2 8,4 4,4 4 LNT II 3,3 0,3 Naturtp II förekommer överlappande med naturtyp I. 95 2140 2180 4030 6210 6270 6430 7140 8220 9050 9070 91D0 Urkalkade permanenta sanddyner med kråkbär* Trädklädda sanddyner i atlantisk, kontinental och boreal region Torra hedar (alla typer) Kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler)* Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ* Högörtängar Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Skogbevuxen myr* 1,1 6,4 0,1 0,9 1,9 0,6 0,1 0,6 0,1 0,2 0,04 37,7 0,2 3,3 4,1 2,5 0,3 138,8 Naturtypernas andel av Naturaområdet (%) 4,8 % Areal (ha) Annan än Natura naturtyp 341,5 Icke inventerad 1944,2 2285,7 4,5 0,1 0,9 5,1 Naturtypernas sammanlagda areal (ha) Alla figurer sammanlagt Sammandrag 1,1 0,1 0,04 0,1 25,7 0,2 8,7 0,6 0,4 2,5 0,1 14,9 28 3,1 0,1 30,3 4,3 0,1 59,3 4,2 21,2 3,3 Tilläggsuppgifter Icke inventerade områden utgörs av vattenområden samt den del som av Natura-området som förverkligas med markanvändnings- och byggnadslagen (Tulluddens västra skärgård). Av undervattensnaturtyperna förekommer typerna sublittorala sandbankar (1110) och rev (1170). På fastlandsdelen förekommer de viktigaste miljöerna för olika dyntyper i Nyland. Alla dyn-naturtyper har klassificerats som utrotningshotade (sårbara eller starkt hotade) och de största hoten gentemot dem är bl.a. slitage, byggnadsverksamhet, eutrofiering av vattendrag, främmande arter och igenväxning. Skärgårdsområdena är rätt så typiska bergiga och steniga öar och skär i den yttre skärgården. 96 Natura 2000-naturtyper Ansvarig process Förklaring Område Naturskydd I formuläret ifylls Natura 2000-naturtyperna på ett Naturaområde eller annat viktigt område på planeringsområdet, samt naturtypernas areal och representativitet. Med representativitet menas här ett sammandrag av Natura-databasblanketternas uppgifter om representativitet och naturtillstånd. Representativiteten berättar hur ”typenlig” naturtypen på området är, och på den inverkar bl.a. naturtypens struktur, funktion och restaureringsmöjligheterna. I formuläret anges också planeringsområdets ställning i nätverket av skyddsområden och hur det står i samband men andra områden i nätverket. Lunden på Bengtsår Naturtypernas representativitet klassvis (ha), naturtyperna I och II12 Naturtyp Kod 1150 1230 8220 9010 9020 9050 9190 Naturtyp *=prioriterad Natura 2000 -naturtyp Areal, naturtyp I (ha) Kustnära laguner* Vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar Västlig taiga* Boreonemorala äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora* Örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ Äldre eksogar på sura, sandiga slättmarker Naturtypernas sammanlagda areal (ha) Naturtypernas andel av Naturaområdet (%) Icke inventerad Alla figurer sammanlagt 12 Utmärkt NT I God NT II NT I 0,2 NT II Betydande Icke betydande NT I NT I NT II LNT II 0,2 0,01 0,01 0,78 0,22 4,8 3,14 5,36 1,23 4,37 11,37 67 % Areal (ha) Annan än Natura naturtyp Areal, naturtyp II (ha) 25 % 0,52 0,26 0,22 0,31 1,35 2,95 3,98 23 % 1,18 3,02 18 % Tilläggsuppgifter 6,45 0 17,82 Naturtp II förekommer överlappande med naturtyp I. 97 Sammandrag Ekskogen på Bengtsår representerar hemiboreala lundar och ädellövträdsskogar. Bland trädbeståndet förekommer bl.a. ek, ask och lönn. De äldsta ekarna är 200-250 år gamla. 98 Bilaga 4. Utrotningshotade och direktivarter som förekommer i planeringsområdet Uppgifter om planeringsområdets arter. Tabellens artgrupper: L = fåglar, M = övriga ryggradsdjur, S = ryggradslösa djur, P = kärlväxter, I = sporväxter, Si = svampar. Klassificeringen av utrotningshotade arter: E = utrotningshotad art som kräver särskilt skydd, U = övrig utrotningshotad art, NT = hänsynskrävande, RT = regionalt utrotningshotad. Direktiven: Lu II: art som hör till habitatdirektivets bilaga II, Lu IV: art som hör till habitatdirektivets bilaga IV, Li I = art som hör till fågeldirektivets bilaga I, Li muutt = fågeldirektivets art, flyttande. Antal och mängd –fältet anger t.ex. individ- eller parantalet på området. I fältet tilläggsuppgifter kan man vid behov ange uppgifter om lokaler eller tidpunkter. Ifall källan inte angetts kommer uppgifterna från Natura-informationsblanketten. Artlista Ansvarig process Förklaring Naturskydd Artgrupp I formuläret görs en lista över på planeringsområdet förekommande arter som har klassificerats som hotade och arter som ingår i habitat- och fågeldirektivet. För varje Natura-område och annat viktigt område (t.ex. Forststyrelsens skyddsskog, som inte ingår i nätverket Natura 2000) på planeringsområdet ifylls ett eget formulär. Tulluddens fågelskyddsområde. De med asterisk (*) markerade fågel- och däggdjursarterna nämns inte på Natura-informationsblanketten. Det förekommer utrotningshotade arter vilka inte nämns här, tex. kärlväxter, fjärilar och fåglar. Lehikoinen et al. (2008) skriver omfattande och lättfattligt om fåglar, medan uppgifter och referenser om övriga grupper finns i Kanerva (2003). Även databasen Hertta har använts som källa. Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotklass Direktiv Antal och enhet Tilläggsuppgifter L Vitkindad gås Område L L L Branta leucopsis Li I Dryocopus martius Li I Ficedula parva Li I Spillkråka Mindre flugsnappare Törnskata Li I Lanius collurio L Fisktärna Li I Sterna hirundo L Silvertärna Li I Sterna paradisaea L Höksångare Sylvia nisoria U Li I 6 häckande par Särskilt höstvandrande Vår- och i synnerhet höstflyttningen Vår- och höstflyttning. 2-3 häckande par. 15 häckande par. Även vår- och höstflyttning. 67 häckande par. Även vår- och höstflyttning. 1 par. Sparsam under flyttningen. År 2009 (Forststyrelsens och Tringas taxeringar) Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008, Hangö fågelstation År 2009 (Forststyrelsen och Tringa), Lehikoinen et al. 2008 År 2009 (Forststyrelsen och Tringa), Lehikoinen et al. 2008 År 2011 (Uddskatans naturskyddsområde) (Hangö fågel- 99 Artlista station), Lehikoinen et al. 2008 L Utrotningshotad art L Gravand E Li I U Li muutt 1 par. Även under flyttningen, speciellt på våren. NT Li muutt Vår- och höstflyttning. NT Li muutt 4 par. U Li muutt 2 par. Tadorna tadorna L Svärta Melanitta fusca L Rödbena Tringa totanus L Roskarl Arenaria interpres L Lärkfalk Falco subbuteo Li muutt Li muutt L Tornfalk Falco tinnunculus L Stjärtand Anas acuta Bergand Aythya marila L L U Li muutt U Li muutt E Li muutt Sydlig kärrsnäppa Calidris alpina schinzii L Kustpipare Pluvialis squatarola Li muutt L Kustsnäppa Calidris canutus Li muutt L Sandlöpare Calidris alba Li muutt L Mosnäppa Calidris temminckii L Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus E Li muutt Li muutt 1 par. Även våroch höstflyttning. Vår- och höstflyttning. Vår- och höstflyttning. Vår- och höstflyttning. Vår- och höstflyttning. Vår- och höstflyttning. Vår- och höstflyttning. Vår- och höstflyttning. Vår- och höstflyttning. År 2011, Hangö fågelstation, Lehikoinen et al. 2008 Allt mera sällsynt som häckningsart, Lehikoinen et al. 2008 År 2009 tre par i Tulluddens skärgård och 2011 ett par på Uddskatan. Forststyrelsen och Tringa, Lehikoinen et al. 2008 År 2009 (Forststyrelsen och Tringa) År 2009-2011 (Hangö fågelstation, Lehikoinen et al. 2008) Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008, Ellermaa 2010 Inga observationer under senare år iom att arten försvunnit som häckande från Finska vikens norra kust. Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 100 Artlista L Rödspov Limosa limosa L Svartsnäppa Tringa erythropus Li muutt L Dvärgmås Larus minutus Li muutt L Tordmule Alca torda Li muutt L Göktyta Jynx torquilla S Utrotningshotad art S Sandängsfly Apamea anceps E S Torvfly Calamia tridens U S Gråbinkevecklare Vitstrimmigt sandgräsmott Punkterad backglimsäckmal Cochylidia heydeniana E Tandmott Radsprötat timjanfjädermott Cynaeda dentalis S Mellanmätare Phiblapteryx virgata U S Gördelljusmott Pyrausta cingulatus E S Mörkt jordfly Spaelotis ravida U S Tandad lundmätare U Grått johannesörtfly Thalera fimbrialis Chloantha hyperici ssp. svendseni Allmänn taggmätare Aplocera plagiata NT S S S S S S E NT Li muutt Vår- och höstflyttning. Vår- och höstflyttning. Vår- och höstflyttning. Främst under sommaren. 1-2 par Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 År 2009-2011. Hangö fågelstation U Catoptria fulgidella Coleophora hackmani Merrifieldia tridactyla E U E E NT 101 Artlista S Ekfotsläpare Nycteola revayana NT S Förväxlat gräsmott Pediasia contaminella NT S Morotsmått Silverfläckat kapuschongfly Sitochroa palealis NT S E Brämrotvecklare Cucullia argentea Endothenia marginana ssp. marginana S Dyster malmätare Eupithecia orphnata U S Tvärlinjerat vickerfly Lygephila viciae U S Föränderlig barkbock Phymatodes testaceus E S Kuststrandkrypare U Fältfröslus Aegialia arenaria Aporinellus sexmaculatus Gonianotus marginepunctatus S Sandsvingellus Phimodera humeralis U S Blåvingad gräshoppa Sphingonotus caerulans U I Nålkvastmossa Dicranum tauricum NT VA Utrotningshotad art VA Broskmålla Atriplex glabriuscula NT VA Sodaört Salsola kali U S S S Gotländsk vägstekel U U U E L L Knölsvan Cygnus olor Mindre sångsvan* Cygnus columbianus Li I Höstflyttning och vinter: 100-240 ind. Sparsam under flyttningen, främst Ellermaa 2010 Lehikoinen et al. 2008 102 Artlista om hösten L Li I Sångsvan* Cygnus cygnus Sädgås* Anser fabalis NT Årta* Anas querquedeula U L L L Brunand* Aythya ferina U L Vigg* Aythya fuligula U Sparsam flyttare L Ejder* Somateria mollissima NT Alförrädare* Polysticta stelleri L Alfågel Clangula hyemalis L Salskrake* Mergus albellus L Småskrake* Mergus serrator NT L Storskrake* Mergus merganser NT L Orre* Tetrao tetrix NT Li I L Smålom* Gavia stellata NT Li I L Storlom* Gavi arctica L Svarthakedopping* Podiceps auritus L Li I Li I Li I U Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning; av underarterna fabalis och rossicus Li I Vår- och höstflyttning 5 par år 2009. Våroch höstflyttning 783 häckande par i Tulluddens skärgård. Även betydande flyttningsoch rastområde. Sparsam under flyttninge, främst på våren Höstflyttning: 6000-30000 ind. Vår- och höstflyttning 1 par år 2009. Våroch höstflyttning 2 par år 2009. Våroch höstflyttning Sparsam på våren och hösten. Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Sparsam under flyttningen Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Forststyrelsen och Tringa 2009, Lehikoinen et al. 2008. Forststyrelsen och Tringa 2009, Lehikoinen et al. 2008, Ellermaa 2010 Lehikoinen et al. 2008 Ellermaa 2010 Lehikoinen et al. 2008 Forststyrelsen och Tringa 2009, Lehikoinen et al. 2008. Forststyrelsen och Tringa 2009, Lehikoinen et al. 2008. Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 103 Artlista L Storskarv Phalacrocorax carbo L Bivråk* Pernis apivorus L Brun kärrhök* Circus aeruginosus L Blå kärrhök* Circus cyaneus U L Ormvråk* Buteo buteo U L Kungsörn* Aquila chrysaetos E Li I L Fiskgjuse* Pandion haliaetus NT Li I L Stenfalk* Falco columbarius L Pilgrimsfalk* Falco peregrinus L Trana* Grus grus U Li I Li I Li I Li I E Li I Li I L Större strandpipare* Charadrius hiaticula L Ljungpipare* Pluvialis apricaria L Brushane* Philomachus pugnax L Myrspov* Limosa lapponica L Gluttsnäppa Tringa nebularia L Grönbena* Tringa glareola NT Li I U Li I Li I L Drillsnäppa* Actitis hypoleuca Kärrsnäppa Calidris alpina alpina Li I NT Höstflyttning > 1000 ind. Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Ca 5 häckande par, vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Höstflyttning: 2530 ind. Vår- och höstflyttning 3 häckande par, vår- och höstflyttning Höstflyttning: 100140 ind. Ellermaa 2010 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Forststyrelsen och Tringa 2009, Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Ellermaa 2010 Lehikoinen et al. 2008 Forststyrelsen och Tringa 2009, Lehikoinen et al. 2008 Ellermaa 2010 104 Artlista Smalnäbbad simsnäppa* Phalaropus lobatus U L Skrattmås* Larus ridibundus NT L Silltrut* Larus fuscus U L Skräntärna* Sterna caspia NT, E Li I L Berguv* Bubo bubo NT Li I L Li I L Li I Sparvuggla* Glaucidium passerinum L Li I Pärluggla* Aegolius funereus NT L Jorduggla* Asia flammeus Li I L Nattskärra* Caprimulgus europaeus Li I L Vitryggig hackspett* Dendrocopos leucotos E L Li I Li I Gråspett* Picus canus L Tretåig hackspett* Picoides tridactylus Li I L Trädlärka* Lullula arborea Li I L Backsvala* Riparia riparia U L Ängspiplärka* Anthus pratensis NT L Rödstrupig piplärka* Anthus cervinus U L Gulärla* Motacilla flava U Sparsam under vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Sparsam, främst på hösten Närmast i samband med höstvandring Närmast i samband med höstvandring Vår- och höstflyttning Främst under höstflyttningen I samband med höstvandringar Närmast i samband med höstvandring I samband med höstvandringar Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Ca 25 häckande par, vår- och höstflyttning Främst höstflyttning Vår- och höstflyttning Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Forststyrelsen och Tringa 2009, Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 105 Artlista L Blåhake* Luscinia svecica NT Li I L Stenskvätta* Oenanthe oenanthe U L Grönsångare* Phylloscopus sibilatrix L Mindre flugsnappare* Ficedula parva L Skäggmes* Panurus biarmicus NT Li I Höstflyttning NT L Rosenfink* Carpodacus erythrinus NT L Snösparv* Plectrophenax nivalis NT L Ortolansparv* Emberiza hortulana U Vår- och höstflyttning Ca 20-25 häckande par, vår- och höstflyttning 1 häckande par, vår- och höstflyttning Vår- och speciellt höstflyttning Li I L Forststyrelsen och Tringa 2009, Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008, Hangö fågelstation Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008, Hangö fågelstation Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Lehikoinen et al. 2008 Videsparv* Emberiza rustica Nordlig fladdernus* Mustasch/Brandtsfladdermus* Eptesicus nilssonii Myotis mystacinus/brandtii Lu IV M Vattenfladdermus* Myotis daubentonii Lu IV Salovaara 2001 M Långörad fladdermus* Plectoyus auritus Lu IV Salovaara 2001 M Trollfladdermus* Pipistrellus nathusii Lu IV Salovaara 2001 M Pipistrell* Pipistrellus pipistrellus Lu IV Salovaara 2001 M Gråsäl* Halichoerus grypus Lu II M M U 2-3 häckande par, vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning Vår- och höstflyttning, minskat kraftigt Lehikoinen et al. 2008 Lu IV U Salovaara 2001 Salovaara 2001 106 Artlista Ansvarig process Naturskydd Förklaring I formuläret görs en lista över på planeringsområdet förekommande arter som har klassificerats som hotade och arter som ingår i habitat- och fågeldirektivet. För varje Natura-område och annat viktigt område (t.ex. Forststyrelsens skyddsskog, som inte ingår i nätverket Natura 2000) på planeringsområdet ifylls ett eget formulär. Lunden på Bengtsår Område Artgrupp Svenskt namn Vetenskapligt namn L Spillkråka Dryocopus martius L Törnskata Lanius collurio L Rödbena Tringa totanus Hotklass Direktiv Antal och enhet Tilläggsuppgifter Li I NT Li I Li muutt 107 Bilaga 5. Utkast till ordningsstadga för planeringsområdet eller en del av det XXX-områdets ordningsstadga Tillåtet Förbjudet Verksamhet som kräver Forststyrelsens tillstånd Specialbestämmelser för den lokala befolkningen Andra bestämmelser 108 Bilaga 6. Sammandrag av utlåtandena Utlåtanden begärdes av 23 intressentgrupper och dessutom fanns planen till allmänt påseende och vem som helst hade möjlighet att ge ett utlåtande om den. Följande instanser lämnade in skriftliga utlåtanden om skötsel- och användningsplanen: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Hangö stad (stadsstyrelsen, vars utlåtande också innehåller utlåtanden av hamndirektionen, av nämnden för kultur- och medborgarverksamhet och av miljönämnden), Helsingfors stad (stadsstyrelsen, vars utlåtande också innehåller utlåtanden av fastighetsnämnden, ungdomscentralen, miljönämnden och nämnden för allmänna arbeten), Hangö fiskeområde, Helsingforstraktens Ornitologiska Förening Tringa r.f., Hangöudds skärgårdsjaktförening r.f., Finska vikens sjöbevakning, Kari och Mikko Koho, Trafikverket, Museiverket, Finska vikens marinkommando, Hangö stads turistbyrå och Yrkeshögskolan Novia (13 utlåtanden). Nedan det huvudsakliga innehållet i utlåtandena, Forststyrelsens kommentar och den ändring i skötsel- och användningsplanen (SAP) som respektive utlåtande ledde till. I utlåtandena påpekades också fel och brister beträffande vissa detaljer i planen (t.ex. hänvisningar till sidonummer och nomenklatur osv.). De här räknas inte upp i tabellen, men de har beaktats i den slutliga versionen av planen. STÄLLE I SKÖTSEL- OCH ANVÄNDNINGSPLANEN, UTLÅTANDETS GIVARE, FÖRSLAGET ALLMÄNT FORSTSTYRELSENS KOMMENTAR UTLÅTANDETS INVERKAN PÅ SKÖTSEL- OCH ANV.PLANEN Trafikverket: Det är viktigt att beakta vattentrafiken och farlederna i planen. Hangö hamn är en betydande och viktig knutpunkt i fartygstrafiken på Finska viken och Skärgårdshavet. SAP hindrar inte nyttjandet och underhållet av de officiella fartygs- och småbåtslederna. Skyddsområdesbestämmelserna för Tulludden (bilaga 1) och Uddskatan (förordning 1300/1989) möjliggör också detta. Vattenlederna har också beaktats i Nylands landskapsplan (bilaga 2) En fördjupning och muddring av farlederna kräver miljötillstånd och en Naturabedömning. Tillägg på blankett 23 och 1. Vattenleder i bilaga 9. En utvidgning av skyddsområdet är Helsingfors stads och de övriga markägarnas sak och i den här SAP tas det inte ställning till det. Ingen ändring i planen. Kari och Mikko Koho: Helsingfors stad uppmuntras att utvidga sitt skyddsområde så att det omfattar det markområde på Bengtsår som ägs av Helsingfors stad, med undantag av de områden som används för lägerverksamhet. I följande skede uppmuntras de privata markägarna på ön att ansluta sitt område till skyddsområdet. Yrkeshögskolan Novia: Förbättringen av Tulluddens och Uddskatans tillgänglighet är en bra sak som förtjänar understöd. Ingen ändring i planen. 109 Hangö stad, stadsstyrelsen: En sammanslagning av Tulluddens och Uddskatans naturskyddsområden är förvaltningsmässigt en bra lösning. I fråga om de områden som förvaltas av Forststyrelsen föreslås detta på blankett 24. Det här kan skapa klarhet i frågor om områdets skötsel och nyttjande. Hangö stad, hamndirektionen: Hamnen har fört en diskussion om att fördjupa farleden i den yttre hamnen på grund av att fartygen blivit allt större. Ett sådant projekt bör vara möjligt att genomföra utan att man skadar naturområdet. En inventering av undervattensmiljön planeras till år 2025. Hangö hamn föreslår att farledsåtgärden mellan Tullholmen och Tulludden vid behov görs enligt en snabbare tidsplan. En eventuell fördjupning av farlederna kräver naturligtvis en tillståndsprocess, bl.a. ett MKB-förfarande och en Naturabedömning samt att man beaktar fornlämningar under vattnet. Undervattensinventeringar gjordes på området redan 2012 och avsikten är att fortsätta med dem under de närmaste åren såvitt möjligt. Ingen ändring i planen. Ändring i tidsplanen på blankett 28A. Tillägg på blanketterna 1 och 23. Se också bilaga 9. Ingen ändring i planen. Hangö stad, miljönämnden: Nämnden konstaterar att området för SAP också hör till nationalstadsparken i Hangö och att SAP kommer att bifogas den SAP som ska utformas för stadsparken. Ingen ändring i planen. Helsingfors stad, stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen anser att målen i SAP stöder skyddet av det riksomfattande sett värdefulla ekdominerade lundområdet. Innehållet i SAP motsvarar de mål som satts för skötseln av lunden på Bengtsår och åtgärdsförslagen i den är motiverade och möjliga att genomföra. Styrningen av skötseln och nyttjandet av lunden på Bengtsår kräver i fortsättningen planering av närmare åtgärder. Stadsstyrelsen anser att det här kräver en överenskommelse mellan Forststyrelsen, Helsingfors stad och ELY-centralen i Nyland. En kostnad av engångskaraktär på 21 500 € har beräknats för naturvården, men kostnaderna för ett kontinuerligt underhåll har inte uppskattats. Ungdomscentralen har meddelat att den inte har behov av att vare sig bygga nya lägerplatser eller utvidga funktionerna på skyddsområdet. Ingen ändring i planen. I samband med utförandet står Forststyrelsen till tjänst med experthjälp, exempelvis i naturvårdsarbeten. Ingen ändring i planen. Det är svårt att uppskatta underhållskostnaderna bl.a. för att man kan få miljöstöd för vård och bete av vårdbiotoper. Lundarna behöver inte kontinuerlig skötsel, utan det räcker med underhållsskötsel med 10 års mellanrum (t.ex. slybekämpning). Man kan räkna med en kostnad på ca 6 000 €/gång. BESKRIVNING AV NULÄGET Trafikverket: Kartbilagorna är beklagligt inexakta och det är svårt att En karta över de viktigaste farleder- 110 få en klar uppfattning om vattenledernas förhållande. Planen borde innehålla en karta där gränserna för skyddsområdena, farlederna och deras djup samt farledsområdena för handelssjöfarten finns utmärkta. Finska vikens marinkommando: Enligt en utredning från den 27 februari 2012 av miljöbullret i samband med skjutövningar på Russarö snuddar den A-vägda bullernivån för de tunga vapnen under en skjutdag vid det rekommenderade värdet vid Hangö strandlinje. Den kalkylerade bullernivån överstiger den rekommenderade nivån 55 dB på havsområdet, men ligger strax under den vid stranden. Den genomsnittliga bullernivån för småkalibriga vapen både på skjutbanor och i stridsskjutningar och skjutningar med smällpatron ligger under det rekommenderade värdet i de närmaste områdena. Miljöbullret från skjutverksamheten måste beaktas när man planerar hur området ska användas. na, skyddsområdena och fornlämningarna har lagts till som bilaga 9. Försvarsmaktens verksamhet är garanterad bl.a. genom lagstiftning. Forststyrelsen kan inte begränsa människornas rörlighet på andra än naturskyddsgrunder. Eventuella begränsningar som grundar sig på buller kan avgöras av försvarsmakten. Det är möjligt att underhålla och förnya telekommunikations- och elkablarna. Det är önskvärt att försvarsmakten kontaktar markägaren (Forststyrelsen eller Hangö stad) innan åtgärderna vidtas. Tillägg på blankett 23. På det planerade området finns telekommunikations- och elkablar som ägs av försvarsförvaltningen. Det måste vara möjligt att reparera och vid behov förnya dem under alla årstider oberoende av de begränsningar i användningen av områdena som presenteras i planen. Tringa r.f.: I betraktelsen av Naturaområdets representativitet saknas några viktiga siffror beträffande fågelbeståndet. Tulludden har under 2000-talet varit en av Nylands tre mest representativa vårrastplatser för strandskatan (80–110 ind) och höstrastplats för följande: knölsvan (100–240, också vinter), bergand (45–54), ejder (10 000– 18000), alfågel (6000–30 000), storskarv (>1 000), kärrsnäppa (100– 140), gluttsnäppa (25–30). Se Ellermaa 2010. Tillagt i bilaga 4 och i källförteckningen blankett 29. Tillägg på blankett 10. Det planerade området är en av de centrala flaskhalsarna för landfåglar under hösten. Det här framgår knappast i SAP och dess åtgärdsurval. Rekreationsbruk (blanketterna 9A och B): enligt fågelstationens statistik besöks Uddskatan årligen av 500–1 000 personer och det Läggs till på blankett 9A och 9B. 111 ordnas närmare tjugo bussutfärder. Beskrivningen av samarbetsinstansernas information och guidning (blankett 9B): Presentation av Hangö fågelstation med instruktioner (hänvisning). Precisering på blankett 12. Blankett 12: kan skrivas ut tydligare att det är möjligt att sätta begränsningar på Tulluddens naturskyddsområde på basis av den SAP som instiftningsbeslutet hänvisar till. Vilka är de närmaste punktbelastningskällorna och vad har de för betydelse för området? I hurdant skick är bottenorganismerna? Hangö stads turistbyrå: Turistbyrån har besökarstatistik för Gäddtarmen och Uddskatan (uppräknad i utlåtandet). Man kan också lägga till stadens broschyr och webbplats. Färska uppgifter om punktbelastningskällorna och vattenkvaliteten finns under hänvisningen Holmberg & Valtonen: 2012 och om bottendjuren hos Suonpää 2011. Punktbelastningen från hamnarna uppskattas i samband med hamnarnas miljötillstånd. Tillägg på blanketterna 4 och 29. Tillägg på blankett 9A och 9B. HOTANALYS Tringa r.f.: Eutrofiering/igenväxning: vassruggens fortsatta utbredning kan nämnas beträffande Gåsörsviken och Uddfladan. Tillägg på blankett 14. Småbåtstrafiken är en betydande hotfaktor för skärgårdsfåglarnas ungar men också för de vuxna fåglarna. En utvidgning av de områden på Gåsörsudden, Gåsörsviken och Uddfladan där det är förbjudet att röra sig förtjänar understöd. I hotanalysen kan man nämna potentiella byggprojekt (vindkraft, master, kajer osv.) utanför planeringsområdet. Museiverket: Till hoten kan tilläggas ett omnämnande av fartygsankringar i samband med rekreationsdykning, vilka kan skada fornlämningar under vattnet. Dykningsverksamhetens allmänna nedslitande verkan på undervattensfornlämningar kan också vara ett hot. Ingen ändring i planen. Omnämnande tillagt på blankett 14. Tillägg på blankett 14. 112 MÅLSÄTTNING Trafikverket: föreslår att en mening läggs till i SAP: ”Skötsel- och användningsplanen varken hindrar eller försvårar användning, underhåll eller utveckling av de nuvarande farlederna”. En motsvarande mening bör också tilläggas i skyddsområdesavtalet för Gäddtarmen (bilaga 8). Museiverket: de föreslagna inventeringarna av kulturarvet och de arkeologiska platserna samt skötselåtgärderna bör understödas. Museiverket kan styra och assistera vid genomförandet av åtgärderna men är inte en egentlig ansvarsinstans. På blankett 15 omnämns Museiverket felaktigt som en ansvarsinstans för Gustavsvärns skötselplan, vilket det inte kan vara. I fråga om skyddsområdesavtalet för Gäddtarmen beaktas saken i den slutliga bearbetningen av avtalet. Tillägg på blanketterna 23 och 1. Skötselplanen kan i princip utformas av flera organisationer eller instanser. Hittills har Museiverket i stort sett ansvarat för Gustavsvärn. Ändrad formulering: ”Museiverket eller annan instans” (blankett 15). Ingen ändring i planen. Skyddsområdesavtalet för Gäddtarmen (bilaga 8) ska bearbetas efter utlåtanderesponsen i samarbete mellan Forststyrelsen och Museiverket. Hangö fiskeområde: Begränsningar i rätten att röra sig (blankett 18C): numera begränsas inte användningen av vattenområdena. När man rör sig mycket långsamt nära stränderna stör fiske från båt och båttrafik i samband med det knappast fåglarnas häckning eller ungar. Vi föreslår att förbudet mot att röra sig på vattenområdet upphävs (de ljusbruna och de mörkbruna områdena). En utvidgning av förbudet mot att röra sig på Uddfladans vattenområde som gäller året runt föreslås. Vattnet är grunt och bottnen stenig i området och där förekommer inte någon livlig trafik eller trafik som åstadkommer svallvågor. Det finns ett rikligt fågelbestånd och man kan därav dra slutsatsen att fisket på området inte väsentligt stör fåglarnas häckning eller deras ungar. Vi föreslår att förbudet mot att röra sig fritt och utvidgningen i SAP tas bort. Tringa: Att hålla begränsningarna i rätten att röra sig i kraft och delvis utvidga dem bör understödas. Tidsbegränsningen 1.4–20.6 är inte tillräcklig för att skydda vattenfågelkullarna. Den kan förlängas till 30.7. Begränsningen gäller bara landstigning inom begränsningszonerna 1.4–20.6 och 1.4–31.7. Undantag är vattenområdet kring Uddfladan som är en viktig rastplats och där begränsningen gäller 1.1–31.12. Precisering på blankett 18C och i förklaringen till bild 8. Vattnen utanför Tulludden och Uddskatan är i relativt livlig användning, bl.a. på grund av rekreation och fartygstrafik. Genom att fridlysa Uddfladan-Gåsörsviken garanterar vi möjligheter för vattenfågelkullarna samt för ruggande och flyttande vattenfåglar att livnära sig och vila. Ingen ändring i planen. De platser där det är förbjudet att röra sig till 20.6 är viktiga häckningsholmar för ejdrarna. Efter detta är rekreation möjlig. Ingen ändring i planen. 113 Ett landstigningsförbud på Högskär (35 ejderbon 2012) och Lilla Ankargrundet (38 ejderbon 2012) bör tilläggas. Användningen av skyttekojor har inte kommenterats vare sig för eller emot. Om detta kunde det finnas individuella anvisningar. Tringa vädjar till Forststyrelsen att förhandla med Hangö stad om lagligt bindande landstigningsförbud 1.4–31.7 på DödörenSnappoppslandet-Stenskär och Långskär. Lilla Ankargrundet hör till Gäddtarmens fornlämningsområde, där landstigning får ske enbart via Gäddtarmens brygga. För Högskär föreslås inte landstigningsförbud i det här skedet. Begränsningarna kan tas till ny bedömning ifall naturvärdena förutsätter det. På områden där jakt är tillåten ska jaktlagen iakttas. Precisering på blankett 18C, 23 och i förklaringen till bild 8. Ingen ändring i planen. Det är i främsta hand en sak för Hangö stad. Ingen ändring i planen. Dykning hör till allemansrätten. Tillägg på blankett 23. Yrkeshögskolan Novia: det framgår inte av planen att dykning är tillåten i området. Det är bra att nämna eftersom dykning är en populär hobby i området. Tillägg på blankett 19. Kari och Mikko Koho: lägg till en punkt enligt vilken fågelbeståndet på Bengtsår ska skyddas genom att man minskar på mink- och mårdhundsstammarna. Hangöudds Skärgårdsjaktförening r.f.: Förbudet mot att röra sig på vida vattenområden är inte motiverat. Det skadar rekreationsbruket och gäller också användningen av farlederna. Begränsningen gäller bara landstigning inom begränsningszonerna 1.4–20.6 och 1.4–31.7. Undantag är vattenområdet kring Uddfladan som är en viktig rastplats och där begränsningen gäller 1.1–31.12. Föreningen motsätter sig ett förbud mot att röra sig året om, likaså en utvidgning av det. Vattnen utanför Tulludden och Uddskatan är i relativt livlig användning, bl.a. på grund av rekreation och fartygstrafik. Genom att fridlysa Uddfladan-Gåsörsviken garanterar vi möjligheter för vattenfågelkullarna samt för ruggande och flyttande vattenfåglar att livnära sig och vila. Ingen ändring i planen. Föreningen motsätter sig också områden med begränsningarna 1.4– 31.7 och 1.4–20.6. På de här platserna gäller förbudet enbart landstigning. Precisering på blankett 18C och i förklaringen till bild 8. Precisering på blankett 18C och i förklaringen till bild 8. Klassificeringen syftar till att lyfta fram områdenas särskilda 114 Föreningen motsätter sig objekt med två särskilda naturvärden. Det här leder lätt till krav på att fridlysa områdena helt i framtiden. naturvärden, i dessa fall speciellt det häckande fågelbeståndet. Eventuella skyddsåtgärder ska Hangö stad besluta om. Omnämnande tillagt på blankett 16. Hangö stads turistbyrå: I målsättningarna bör målet att öppna området synas tydligare. Till utvecklingsmöjligheterna bör tilläggas att ett naturum öppnas på området eller på annat håll i Hangö. Naturumet omnämns på blankett 21B. Hangö stad beslutar om fortsatt planering. Visionen kan formuleras lite annorlunda: ”Helheten är ett attraktivt och miljövänligt resmål, både för inhemska och utländska turister.” Visionen är ett uttryck för viljan hos områdets aktörer, men den preciseras senare i planen. Vi har försökt få med de viktigaste synpunkterna på skyddet och annat både på Tulludden och på Bengtsår. Utvidgningen av området på Uddfladan med åretruntförbud mot att röra sig är viktigt både för kanotister och fiskare och bör inte sträckas så långt västerut. Vattnen utanför Tulludden och Uddskatan är i relativt livlig användning, bl.a. på grund av rekreation och fartygstrafik. Genom att fridlysa Uddfladan-Gåsörsviken garanterar vi möjligheter för vattenfågelkullarna samt för ruggande och flyttande vattenfåglar att livnära sig och vila. Hangö stad, stadsstyrelsen: Förslag har lagts fram om att ytterligare öka begränsningarna i landstigningen och rätten att röra sig på vattenområdet och på holmarna, bl.a. på vattenområdet på uddens norra sida (Uddfladan). Staden godkänner inte förslagen på karta 8 om att öka fridlysningen och utvidga områdena inom dess egna vattenområden. Skyddsnivån måste basera sig på besluten om fridlysning av naturskyddsområdena. Ingen ändring i planen. Begränsningen gäller bara landstigning inom begränsningszonerna 1.4–20.6 och 1.4–31.7. Undantag är vattenområdet kring Uddfladan-Gåsörsviken och de skär där vistelse begränsas 1.1–31.12. Vattnen utanför Tulludden och Uddskatan är i relativt livlig användning, bl.a. på grund av rekreation och fartygstrafik. Genom att fridlysa Uddfladan-Gåsörsviken garanterar vi möjligheter för vattenfågelkullarna samt för ruggande och flyttande vattenfåglar att livnära sig och vila. Precisering på bild 10. Ingen ändring i planen. Ingen ändring i planen. Precisering på blankett 18C och i förklaringen till bild 8. Områdena med begränsning har behandlats med tanke på färska utredningar av fågelbestånden och slutsatsen presenteras i planen. Begränsningar i rörelsefriheten på vattenområdena föreslås inte för de områden som ägs av staden. Vattenområdet kring Uddfladan-Gåsörsviken förvaltas i sin helhet 115 av Forststyrelsen. Hangö stad, miljönämnden: De begränsningar som gäller på Tulluddens fågelskyddsområde bör tas fram tydligare i planen genom att man exempelvis samlar dem i samma avsnitt. I själva verket föreslår planen att landstigningsförbudet upphävs på 11 skär där det varit i kraft sedan föregående SAP (1995). Begränsningarna är naturskyddsmässigt motiverade och främjar harmoniseringen av skydd och olika användningar. Man kan sammanställa en separat broschyr eller motsvarande av instruktionerna och reglerna för området och publicera den t.ex. på webben. Bestämmelserna om fridlysning av naturskyddsområden finns i bilaga 1. Ingen ändring i planen. Bestämmelserna om fridlysning av Uddskatans naturskyddsområde tillagda i bilaga 1. GENOMFÖRANDE Museiverket: Inga skötselåtgärder beträffande kulturarvet presenteras i SAP. När de detaljerade åtgärdsplanerna blir färdiga ska den del som behandlar de permanenta fornlämningsområdena skickas till Museiverket för utlåtande. Forststyrelsen skickar åtgärdsplanerna för utlåtande till Museiverket. Ingen ändring i planen. En undervattensinventering ska göras så att man ser över de kända fornlämningarna under vattnet och inventerar de områden som eventuellt används eller kommer att användas för friluftsliv (t.ex. naturhamnen på östra sidan av Ryssö). Om man visar besökarna till nya platser ska områdets kulturarv tryggas. Ingen ändring i planen. Ingen ändring i planen. Beträffande fornlämningsområdet på Gäddtarmen rekommenderar Museiverket en monitoreringsplan såvida antalet besökare ökar. De objekt under vattnet och på land som finns i fornlämningsregistret är tillagda i bilaga 9. Museiverket föreslår att en karta över de undervattensfornlämningar som för närvarande är kända inom Tulluddens fågelskyddsområde bifogas SAP. Museiverket föreslår att ordet fornminne ersätts med ordet fornlämning. Vidare föreslås ett tillägg i källförteckningen: Kokko, Rami 2007: Hanko. Hauensuolen muinaisjäännöksen suoja-alueen arkeologinen vedenalaisinventointi 19.9.-21.9.2007. Museiverket. Kari och Mikko Koho: Plantor av ek och andra ädla lövträd ska skyddas mot skador av djur. I eventuella planteringar ska man an- Förslagen om tillägg har beaktats. Skyddet av trädplantor ska vid behov beaktas när åtgärderna utförs. Vid eventuella planteringar används plantor av det Ingen ändring i planen. 116 vända plantor som fås av träd som växer på ön. lokala beståndet. Finska vikens marinkommando: Transformatorn på Gustavsvärn ägs av Senatsfastigheter, inte av Försvarsmakten. Fel i Forststyrelsens uppgifter. Ändring på blankett 25. Finska vikens sjöbevakning: På blankett 21B föreslås en stig som löper över Tulludden. När man närmare planerar och bygger stigen ska man beakta sjöbevakningsstationens läge och att obehöriga inte har tillstånd att vistas på stationens område. Stigförbindelsen får inte störa Tulluddens verksamhet. Den beaktas närmare i samband med planeringen. Ingen ändring i planen. Tringa r.f.: Det är viktigt att betet på Gåsörsudden-Gåsörsviken sträcker sig ända till den västra stranden. Området håller på att växa igen och det räknas till de viktigaste rastplatserna i Nyland för vadarfåglar. Ett utvidgat bete är motiverat. Problemet är hur man gärdar in området med tanke på säkerheten (sjögång, isar, djur som kan rymma). Man kan eventuellt utvidga betet något utifrån en separat bedömning. I övervakningen (blankett) deltar också fågelstationens personal eftersom den ingår i avtalet mellan Forststyrelsen och Tringa. Ingen ändring i planen. Tillägg på blankett 24. I slutskedet av planeringsperioden behövs en analys av igenväxningen på varje fågelskär och av behoven av röjning. Utredningen kan fungera som bakgrundsmaterial för följande plan. Görs samtidigt som de figurvisa naturuppgifterna uppdateras Naturvården (blankett 19) På Bengtsår behöver man kanske inte gallra bort granarna. Granen har en positiv inverkan på mångfalden av arterna i lunden. Grandungen hindrar förnyelsen av de ädla lövträden. Om granarna tar över är det ett allvarligt hot mot ädelträdsskogarnas och -lundarnas fortbestånd. Naturvården går inte ut på att avlägsna alla granar, men antalet ska minskas. Hyggesbränning nämns inte alls: kan den vara en beaktansvärd skötselmetod för någon naturtyp? Hyggesbränning kan komma på fråga i vården av solexponerade miljöer. På grund av säkerhetsfrågor i anslutning till hamnen är det svårt att ordna med bränningar på Uddskatan och Tulludden. Ingen ändring i planen. Läget på Uddskatan är känt hos Forststyrelsen. Ingen ändring i planen. Rekreationsbruk: Tringa understöder förslagen i planen beträffande Uddskatan. Nuläget kräver ordentliga förbättringar. Man bör genast bygga ett utedass på området för friluftsfolket. Fågelstationens toalett är inte belägen vid någon av de utmärkta stigarna. En guidetavla som presenterar Uddskatan vore också viktig. Ingen ändring i planen. Ingen ändring i planen. 117 Ett utedass bör genast byggas. Vid Uddskatan spets finns nu fågelstationens egen komposttoalett, men den ligger inte vid någon av de utmärkta stigarna. Kapaciteten räcker inte heller till för allmänt bruk ens när området är stängt. En ny toalett t.ex. i Lilla Munkhamn eller härifrån norrut nära Uddfladans norra strand. På samma plats kan man ställa en liten infotavla 3 som presenterar Uddskatans spets. En alternativ plats kan vara nära den blå parkeringsskylten, vilket skulle underlätta underhållet. När besökarantalet stiger betonas behovet av en toalett. Forststyrelsen söker en lösning på frågan tillsammans med staden och hamnen. De föreslagna begränsningarna av jakt och fiske verkar vara i tillräcklig balans med skyddsmålen både tids- och områdesmässigt. Ingen ändring i planen. Blankett 23: I avtalet mellan Tringa och Forststyrelsen står det att Tringa får hålla sina etablerade nätlinjer öppna. Blankett 24: Ifall man avlägsnar en skyddsområdesfastighet från Forststyrelsens områden bör man i förordningen om inrättande av naturskyddsområden nämna att begränsningarna beträffande rörelsefrihet och rekreationsbruk också i fortsättningen avgörs i SAP. Yrkeshögskolan Novia: Man kan fästa mer uppmärksamhet på guideinformationen, bl.a. genom att berätta om naturtyper och naturvård. Miljöfostran kan omfatta en bredare publik än barn och ungdomar. Hangö fågelstations informativa webbsidor kan nämnas i SAP. Skyltarna ska informera på de båda inhemska språken, men också på engelska eftersom det rör sig många utländska besökare på området. Ingen ändring i planen. Tillägg om forskningsverksamhet på blankett 23. Vi tar ställning till frågan när beslutet om fridlysningsbestämmelser för en eventuell ny skyddsområdesfastighet fattas. Utlåtandet beaktas när vi planerar och tar itu med informationen och guidningen. Förvaltningen av området skulle vara tydligare om man slog ihop Forststyrelsens områden till en skyddsområdesfastighet. Ingen ändring i planen. Ingen ändring i planen. Ingen ändring i planen. Blankett 23: förbud mot marktäkt, man kan nämna att det också gäller havsbotten. Gäller också grustäkt under vattnet. Hangö stads turistbyrå: I fråga om inhägnad bör det tilläggas att frihamnsområdet också ska inhägnas och att detta bör beaktas i resurserna. Beaktad på ett allmänt plan, men preciseras när vi kommer till genomförandeplanen, liksom också frågan om resursering. Precisering på blankett 23. Precisering på blankett 21B. 118 Det är särskilt viktigt att bevara träbron över Gäddtarmen mellan Lilla Ankargrundet och Tullholmen, särskilt när man bara kan stiga i land på Tullholmen. Hangö stad, stadsstyrelsen: I utkastet till planen hänvisas det ofta till resursbrist. Botten ramlar ur planeringsprocessen ifall man inte hittar ekonomiska eller andra resurser för skötsel och utveckling av områdena. De viktigaste sevärdheterna i området finns på Tullholmen. Bron måste rivas av säkerhetsskäl hösten 2012. Om fridlysningen ordnas kan bron byggas upp på nytt. Ingen ändring i planen. Verkställandet av planen är naturligtvis en resursfråga. Vi hade kunnat lämna bort omnämnandet från planen, men för tydlighetens skull togs det upp. SAP styr och möjliggör, men garanterar inte finansiering. Ingen ändring i planen. Öppnandet av Tulludden, vilket antecknats som mål, är en önskvärd utvecklingsriktning, som också har bekräftats i samband med arbetet med generalplanen för innerstaden. Målet fanns också i skötsel- och användningsplanen 1995 och i den s.k. Tulluddsarbetsgruppens rapport. Tulluddens landområde är ett intressant mål för natur- och fågelexkursioner. Området har också historisk betydelse. På norra sidan av Tulludden ska man enligt stadens uppfattning bygga ett centrum för naturvägledning, där naturen, fåglarna och områdets historia kan presenteras för besökarna. På blankett 21B i planen Serviceutrustningen gör det möjligt att planera och bygga ett centrum för naturvägledning, men det vore riktigare att märka ut byggnaden på kartan i bilaga 10. I planen finns ingen beredskap från vare sig Forststyrelsens eller Museiverkets sida att finansiera bygget av serviceutrustning i annat fall än i obetydlig grad på de områden som ägs av staten. Skyddsmålen inom området är gemensamma och kostnaderna bör delas så att stadens markägande inte blir ett hinder att få finansiering av Forststyrelsen för projekten. Det är orimligt att förutsätta att staden finansierar t.ex. stängslen, stignätet eller rivandet av den f.d. fängelsebyggnaden på Tulludden. De planerade åtgärderna för Gustavsvärn och Gäddtarmen bör tidigareläggas i planen, före 2018. Samma gäller inventeringen av holmarnas naturtyper och undervattensnaturen (2025). Ingen ändring i planen. Ett eventuellt naturcentrum finns omnämnt på blankett 21B. Ifall projektet framskrider bör behovet av ett naturum och dess placering synas ur ett bredare perspektiv än bara för Tulludden. Bland annat måste besöksströmmarnas närhet och kundkretsens omfattning beaktas. Forststyrelsen har inte i nuläget möjligheter att delta som finansiär i projektet. Omnämnande tillagt på karta 10. Forststyrelsen är förberedd på kostnader för de egna områdena (planering och verkställande, kan också ge planeringshjälp åt staden). Med undantag av underhållet kräver de här dock separat finansiering. En möjlighet är att inleda ett gemensamt projekt med staden och eventuella andra aktörer för att utveckla området. Särskilt byggandet av ett stängsel är en så omfattande åtgärd att det kräver gemensamma insatser av flera instanser. Åtgärderna på Gustavsvärn och Gäddtarmen har tidigarelagts till 2016, likaså inventeringen av undervattensnaturen, som på en del av området inleds 2013. Inven- Tidsplanerna för verkställandet ändrade på blankett 28A. 119 teringen av naturtyperna på dem av stadens holmar som inte hör till naturskyddsområdet ska avtalas om separat. Hangö stad, nämnden för kultur- och medborgarverksamhet: Ankarplatsen vid Gäddtarmen behöver repareras eftersom konstruktionerna är i dåligt skick och innebär en fara för besökarna. Det är en synnerligen dålig lösning att riva bron mellan Tullholmen och Kobben eftersom en del av holmarnas ca 640 inristningar finns på Kobben. Staden har deltagit i projektet BACES (2010–2013), för att bl.a. öka Gunnarsörarnas attraktion samt antalet infotavlor på Uddskatan och Gäddtarmen. De viktigaste sevärdheterna i området finns på Tullholmen. Bron måste rivas av säkerhetsskäl hösten 2012. Om finansieringen ordnas kan bron byggas upp på nytt. Konstruktionerna på Tulludden kommer såvitt möjligt att underhållas. Ingen ändring i planen. Ingen ändring i planen. Hangö stad, miljönämnden: En preliminär planering av stigarna på Uddskatan ska inledas 2012 i samband med BACES. MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING: ELY-centralen i Nyland: Åtgärderna i planen är motiverade och ELY-centralen anser att genomförandet av dem inte har några försämrande effekter enligt 65 § 1 mom. i naturvårdslagen på de naturvärden som legat till grund för valet av Tulluddens fågelskyddsområde eller lunden på Bengtsår till Natura 2000-områden. Tringa r.f.: Roskarlen hör till de häckande fåglarna. Ingen ändring i planen. Roskarlen är endast nämnd som en flyttfågel på Naturas databasblankett, inga grunder för att vara en häckande art. Den nyaste uppskattningen av antalet par finns omnämnd. Ingen ändring i planen. UPPFÖLJNING Tringa: Uppföljningen av skyddsmålen och åtgärderna är ytlig och ogenomskinlig: hur och var informeras allmänheten och intressentgrupperna om resultaten? T.ex. beträffande ängarna finns det inga kvalitetskriterier som skulle berätta om hur skötseln lyckas. I uppföljningen av fågelbeståndet saknas en tidsplan och antalet rastande fåglar nämns inte. I åtgärdsprogrammet saknas en plan för avtalade verkställare eller sådana som finns inom synhåll. Forststyrelsen iakttar de riksomfattande besluten om uppföljning. De rastande fåglarna räknas om det finns resurser till det. Vi informerar den stora allmänheten om intressanta resultat. Skötseluppföljningen verkställs enligt anvisningarna för Forststyrelsens uppföljningssystem och en eventuell närmare uppföljning inom ramen för resurserna. I samband med skötseluppföljningen bedömer vi om utvecklingen av vederbörande livsmiljö går i rätt riktning osv. Ingen ändring i planen. Ingen ändring i planen. 120 Tillägg i slutet av blankett 28B. Yrkeshögskolan Novia: forsknings- och uppföljningsverksamheten kunde omformuleras. En indikator som uppstår ur forskningen inom området kan vara forskningsrönens synlighet (bl.a. antalet publikationer). För uppföljningen svarar i främsta hand Forststyrelsen i samarbete med ELY-centralen i Nyland och Museiverket. Verkställarna av planen finns nämnda i början av blankett 26. Forststyrelsen svarar för uppföljningen av skötseln av de statliga och de privata naturskyddsområdena som den planerat. 121 Bilaga 7. Karta över ortnamnen på Tulluddens och Uddskatans naturskyddsområden Tulluddens och Uddskatans naturskyddsområdens ortnamn 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. Norra Klippingen Lilla Klippingen Södra Klippingen Kolagrundet Utterklinten Tvihjälpan Själsten Kvarnskär Tjuvskär Kalskären Uttergrundet Gåsörsudden Gåsörsviken Uddfladan Uddskatan Bobergsgrundet Västra Kistskär Kistskär Östra Kistskär Granskärsharun Lilla Granskärsharun Måsgrundet Granskär Tistrorna Albertsklackarna Örskär Rågskär Ryssön Gustavsvärn Låglandet Måsskären Svanglarna Långgrundet Fläskaren Högskär Ankargrundet Lilla Ankargrundet Tullholmen – Gäddtarmen/Hauensuoli 39. Tulludden/Tulliniemi 40. Simstrand/uimaranta 41. Hamnområde/satama-alue 42. Tulluddsstranden © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12. 122 Bilaga 8. Avtal gällande Gäddtarmen AVTAL FÖR HANGÖ GÄDDTARMENS FORNMINNESOMRÅDES GRÄNSER Forststyrelsen i egenskap av markägare och Museiverket i egenskap av skyddsmyndighet kommer i enlighet med lagen om fornlämningar § 5 överens om skyddsområdets gränser för Gäddtarmen (på finska Hauensuoli) enligt bifogade kartbilaga. Målsättningen med avtalet är att befrämja tryggandet av det unika områdets kultur- och naturvärden samt stöda Forststyrelsens och Museiverkets samarbete och informationsutbyte gällande områdets utveckling, skydd och uppföljning. Avtalet gäller öarna utanför Hangö Tulludden Tullholmen, Kobben, Lilla Ankargrundet samt skäret mellan Tullholmen och Högskär, samt i mellanliggande och omgivande vattenområden. Avtalsområdets helhetsareal är 22,5 ha, av vilken land är 6,7 ha och vatten 15,8 ha. Områdets fornlämningar På fornlämningsområdet finns flera fornlämningar både på öarna och på havsbottnen. Mellan Tullholmen och Kobben ligger Gäddtarmens sund efter vilket fornminnet, hällristningarna från historisk tid, fått sitt namn (fornlämningsregistret 78 01 0001). På öarna Tullholmen och Kobben finns över 600 hällristningar, av vilka största delen är från 1500-1600-talen. Även på Lilla Ankargrundet finns en hällristning. Från havsområdet känner man till fem undervattensobjekt: Gäddtarmssundet (undervattensregistret objekt 2662) på vars botten man i undersökningar hittat föremål från 1500-1800-talen, det s.k. kabelgrundet (registerobjekt 1392) som sjunkit på 1600-talet, Lilla Ankargrundets vrak (registerobjekt 1400) som sjunkit på 1890-talet. Högskärsvraket (registerobjekt 1397) som sjunkit i slutet på 1700-talet – början av 1800-talet samt det tillsvidare odaterade Kobbens vrak (registerobjekt 2586), som ändå kan antas ha sjunkit för mer än hundra år sedan. Dessutom finns det arkivuppgifter angående gamla ankarfynd i området. Skyddsområdets gränser Gränserna för fornlämningarnas skyddsområde fastslås på så sätt att dess gränspunkter är sjöfartens linjemärken som omger öarna. Den nordligaste gränspunkten är djupfarledens korsning. 123 Skyddsområdets gränser har utmärkts på den bifogade kartan (punkterna 1-6 medsols): 1. 2. 3. 4. 5. 6. Den nordliga gränspunkten utgörs av 7,3 m korsning av djupfarlederna Nordprick med fyrkaraktär norr om Lilla Ankargrundet, ca 400 m SE från föregående Babords lateralmärke utanför Lilla Ankargrundets östra udde, ca 150 m SSE från föregående Styrbords lateralmärke norr om Högskär och söder om 7,3 m djupfarleden, ca 310 m SW från föregående Babords lateralmärke sydväst om Tullholmen, ca 380 m norr från föregående Nordpricken väst om Tullholmens norra udde, ca 380 m norr om föregående och ca 310 m sydväst om djupfarledskorsningen (punkt 1) Begränsningar och anvisningar gällande skyddsområdet Det är förbjudet att rubba fasta fornlämningar enligt lagen om fornminnen (295/63) 1 § 2 mom. Det är tillåtet att dyka vid vrak som skyddas av lagen om fornminnen, men det är förbjudet att rubba, förändra eller skada dem, bl.a. att flytta eller lyfta konstruktioner. Det är endast tillåtet att angöra Tullholmen eller Kobben via Gäddtarmens brygga. Förankring i skyddsområdet är förbjudet för att skydda undervattensfornlämningar. Uppgörande av eld och tältning är förbjudet på hela området. För att skydda undervattensfornlämningar är fiske med sådan utrustning som förändrar havsbottnen förbjuden. I skyddsområdets södra del ligger det s.k. Högskärsvraket, som ligger i farleden och p.g.a. sitt läge kan vara särskilt hotat. Avtalets parter befrämjar tillsammans uppföljning och skydd av vraket i enlighet med fornminneslagen. Skötsel- och användningsplaner 124 Då man uppgör en skötsel- och användningsplan för områdets fornlämningar, hörs båda parter. Planerna innehåller bl.a. information om konstruktioner som är nödvändiga för områdets användning, dragningen av stigar för att styra allmänheten samt placeringen av bryggor. Forststyrelsen utarbetar en skötsel- och användningsplan för Natura 2000-området Tulluddens fågelskyddsområde, dit även Gäddtarmens skyddsområde hör. I planen sammanfogas naturskyddets, kulturarvets, rekreationsbrukets och andra användningsformers målsättningar. Intressegrupperna deltar i utarbetandet av skötsel- och användningsplanen via informationstillfällen, samarbetsgrupper och utlåtandebegäran. Intressegrupperna har möjlighet att delge sina åsikter om Gäddtarmens skyddsområde i samband med utarbetandet av skötsel- och användningsplanen. Områdets övriga skydd Skyddsområdet är en del av Tulluddens naturskyddsområde. Landstigning och rörelse på vissa öar är begränsad under fåglarnas häckningstid. Bestämmelsen gäller dock inte Tullholmen och Kobben. Gäddtarmen har föreslagits till intensionslistan för UNESCOs världsarv 1.2.2004. Eftersom världsarven kräver ett betydligt större buffertområde (”Buffer zone”) skulle förordnandet kräva skilda förhandlingar med markägarna, Hangö stad, Forststyrelsen och Museiverket. En överenskommelse om ett större buffertområde är inte strid med det egentliga skyddsområdesavtalet för Gäddtarmens fornminnesområde. Hangö stads nationella stadspark täcker Gäddtarmen i sin helhet. Stadsparkens målsättningar är inte strid med fornminnesområdet, men i verksamheten bör man ta i beaktande de avtal och begränsningar som berör fornminnesområdet. Avtalets giltighet och förändring av avtalet Detta avtal träder i kraft då båda parter undertecknat det. Tillägg och förändringar till detta avtal ska göras skriftligt och bör undertecknas av båda parter. Detta avtal har gjorts i två exemplar, ett för vardera avtalsparten. 125 Helsingfors xx.xx.xxxx För Forststyrelsen Områdeschef Parkchef För museiverket: Avdelningschef Överintendent 126 127 Bilaga 9. Båtleder, skyddsområden och objekt i fornminnesregistret på Tulluddens fågelskyddsområde © Forststyrelsen 2012, © Finlands miljöcentral 2012, © Karttakeskus Oy, Lupa L5293, Lantmäteriverket 1/MML/12, © Sjöfartsverket, lupa nro 2517/721/2009. Farleder och skyddsområden Farled (9,1 Farled (5,5 Farled (3,6 Farled (1,3 Farled (1,2 - 13m) 9,1m) 5,5m) 3.5m) 2,7m) Fornminne Fornminnesområde Uddskatans naturskyddsområde Tulluddens naturskyddsområde Planeringsområde (Natura 2000 -område) Vii 128 Forststyrelsens senaste naturskyddspublikationer Serie A No 180 Koskela, K. (toim.) 2009: Ennallistaminen, luonnonhoito ja seuranta Vattajan Dyyni Life-hankkeessa 2005–2009. 218 s. No 181 Koskela, K. & Sievänen, M. (eds) 2009: Restoration, environmental management and monitoring in the Vattaja Dyne Life project 2005–2009. 39 s. No 182 Junninen, K. 2009: Kalkkikäävän (Antrodia crassa) suojeluselvitys. 51 s. No 183 Yliniva, M. & Keskinen, E. 2009: Perämeren kansallispuiston pohjaeläimet. 46 s. No 184 Leinonen, K. & Mutenia, A. 2009: Lokan ja Porttipahdan tekojärvien kalakantojen tila. 32 s. Serie B No 115 Metsähallitus 2009: Metsähallituksen julkisten hallintotehtävien tilinpäätös ja toimintakertomus 2008. 48 s. No 116 Kajala, L. (toim.) 2009: Kävijäseuranta luontoalueilla – Pohjoismaiden ja Baltian maiden kokemuksiin perustuva opas. 144 s. No 117 Raatikainen, K. (toim.) 2009: Perinnebiotooppien seurantaohje. 109 s. No 118 Hyvärinen, E. & Aapala, K. (toim.) 2009: Metsien ja soiden ennallistamisen sekä harjumetsien paahdeympäristöjen hoidon seurantaohje. 114 s. No 119 Moilanen, E. & Luhta, P.-L. 2009: Iijärven ja Irnijärven välisen alueen kunnostettujen jokien kalataloudellinen seuranta. Yhteenvetoraportti vuosilta 1987–2006. 60 s. Serie C No 57 Metsähallitus 2009: Perämeren kansallispuiston, Perämeren saarten ja Röytän Natura 2000 -alueiden hoito- ja käyttösuunnitelma. 84 s. No 58 Metsähallitus 2009: Merenkurkun saariston maailmanperintöalueen hallinto- ja kehityssuunnitelma. 77 s. No 59 Forststyrelsen 2009: Förvaltnings- och utvecklingsplan för världsarvet Kvarkens skärgård. 77 s. No 61 Metsähallitus 2009: Hyyppään ja Alasuon Natura 2000 -alueiden hoito- ja käyttösuunnitelma. 51 s. No 62 Metsähallitus 2009: Vaarunvuorten Natura 2000 -alueen hoito- ja käyttösuunnitelma. 86 s. No 63 Metsähallitus 2009: Vattajanniemen Natura 2000 -alueen hoito- ja käyttösuunnitelma. 101 s. No 64 Laukkanen, M. 2009: Saimaan suojelualueiden luontomatkailusuunnitelma. 65 s. Forststyrelsens naturskyddspublikationer. Serie C xx Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C xx
© Copyright 2024